ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete, C
C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2016
Att förebygga mobbning
En studie om hur Norrskolan använder Friendsprogrammet i sitt
anti-mobbningsarbete
John Brandt Rebecca Viktorsson Handledare: Björn Johansson
Att förebygga mobbning. En studie om hur Norrskolan använder Friendsprogrammet i sitt anti-mobbningsarbete
John Brandt
Rebecca Viktorsson
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete, C
C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2016
SAMMANFATTNING
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur en skola i norra Sverige (årskurs 4-9) använder Friendsprogrammet i sitt anti-mobbningsarbete, med fokus på nätmobbning. Semi-strukturerade telefonintervjuer med en kvalitativ ansats har använts vid inhämtning av empiri. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har även använts för att analysera skolans anti-mobbningsarbete. Resultatet visar att den deltagande skolan tillämpar Friendsprogrammet i kombination med tidigare arbetssätt i skolans anti-mobbningsarbete och att skolan har goda förutsättningar, utifrån dess kontextuella villkor, för ett effektivt mobbningsarbete. Studien visar även att Friendsprogrammet kan bidra till struktur i anti-mobbningsarbetet vilket skapar förutsättningar för en hela-skolan-ansats. Studiens resultat påvisar också att skolan inte tillämpar särskilda strategier för att hantera mobbningen som sker på nätet. Slutligen anses det att fler studier behövs för att komplettera resultatet från föreliggande examensarbete, detta för att bidra med kunskap gällande hur olika skolors kontextuella förutsättningar sätter upp ramar för Friendsprogrammets effektivitet. Sådana studier kan bidra med information om vad i Friendsprogrammet som fungerar, för vem och under vilka villkor.
Nyckelord: Friendsprogrammet, anti-mobbningsprogram, anti-mobbningsarbete, mobbning, kränkande behandling
Preventing bullying. A study of Norrskolans use of Friendsprogrammet in its anti-bullying work
John Brandt
Rebecca Viktorsson ÖREBRO UNIVERSITY
School of Law Psychology and Social Work The Social Work Program
Social Work C Essay 15 credits Spring 2016
ABSTRACT
The aim of the present study was to examine how a school in northern Sweden (grades 4-9), use Friendsprogrammet in their anti-bullying work, with a focus on cyber-bullying. Semi-structured telephone interviews with a qualitative approach was used in the collection of empirical data. The school plan against discrimination and bullying has also been used to analyse the school's work against bullying. The results show that the participating school apply Friendsprogrammet in combination with previous interventions in the school's work against bullying. Based on its contextual conditions the school has potential to enforce an effective anti-bullying strategy. The study also shows that Friendsprogrammet can contribute with structure to the anti-bullying work, which creates the conditions for a whole-school approach. The study's results demonstrate that the school did not apply specific strategies for dealing with cyberbullying. Finally, it is considered that additional studies are needed to supplement the results of the present thesis. This in order to provide knowledge regarding how the schools’ contextual conditions create frameworks for Friendsprogrammet's effectiveness. This can provide information about what within Friendsprogrammet that works, for whom and under what circumstances.
Key words: Friendsprogrammet, anti-bullying work, anti-bullying strategies, cyberbullying, bullying
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 Interventioner mot mobbning ... 7
2.2 Nätmobbning ... 9
2.2.1 Nätmobbning och hur den skiljer från traditionell mobbning ... 9
3. Bakgrund ... 10
3.1 Friendsprogrammet ... 10
3.1.2 Nätmobbning i Friendsprogrammet ... 11
4. Tolkningsram... 12
4.1 Lagar, Skolverkets allmänna råd och läroplanen... 12
4.2 Norrskolans organisation ... 13
4.3 En programteoretisk beskrivning av Friendsprogrammet ... 13
4.4 Kontextuella förutsättningar för ett effektivt anti-mobbningsarbete ... 15
4.4.1 Skolklimat ... 16
4.4.2 Skolans stabilitet ... 16
4.4.3 The Online Disinhibition effect - nätavhämningseffekten ... 17
4.4.4 Goffmans symboliska interaktionism - interaktion på nätet ... 18
5. Metod ... 19
5.1 Informationssökning ... 19
5.2 Kvalitativ metod ... 19
5.3 Urval – respondenter ... 19
5.4 Semi-strukturerade intervjuer ... 19
5.5 Bearbetning och analys av empiriskt material ... 20
5.6 Kritisk realism ... 21
5.7 Programteori och logiska modeller som analysverktyg ... 21
5.8 Kvalitetsaspekter ... 22
5.9 Etiska aspekter ... 22
6. Resultat och analys ... 23
6.1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling ... 23
6.1.1 Kartläggning ... 24
6.1.2 Främjande ... 24
6.1.3 Förebyggande ... 24
6.1.4 Rutiner och dokumentation ... 25
6.1.5 Jämförelse med Friendsprogrammet ... 26
6.2 Norrskolans nuvarande arbete ... 26
6.2.1 Institutionell/Organisatorisk nivå ... 26
6.2.1.1 Jämförelse mellan Friendsprogrammet och Norrskolans arbete ... 27
6.2.2 Interpersonell nivå ... 27
6.3 Kontextuella förutsättningar ... 30
6.4 Respondenternas syn på nätet och dess inverkan på skolklimatet ... 32
7. Slutsatser och diskussion ... 33
7.1 Programteoretisk beskrivning och kontextuella förutsättningar ... 33
7.1.1 Slutsatser ... 35
7.2 Metoddiskussion ... 35
7.3 Studiens relevans för sociala arbete ... 36
7.4 Rekommendationer för framtida forskning ... 36
Bilaga 1 ... 41 Intervjuguide ... 41 Bilaga 2 ... 47 Informationsmejl om forskningsprojektet ... 47 Bilaga 3 ... 48 Informationsmejl ... 48
6
1. Inledning
Mobbning1 och kränkande behandling2 är ett problem i de flesta svenska skolor (Olweus, 1991). Enligt siffror från Friends är cirka 60 000 barn i Sverige utsatta för mobbning (Friends u.å b). Av den undersökning Friends genomförde år 2015 svarade cirka 8 procent av 15 000 elever att de utsatts för mobbning av en annan elev och 1 av 5 uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling av en annan elev på skolan (Friends, 2015). Friends (u.å b, 2015) undersökningar visar höga siffror vilket tyder på att mobbning är ett socialt problem, varför ämnet är relevant för socialt arbete. Det har bedrivits omfattande forskning på området där resultat bland annat redovisat att mobbning, oavsett om individen blivit utsatt, utsatt någon annan eller bevittnat mobbning, kan ge långvariga psykologiska konsekvenser (jfr. Esteves, Musitu & Herrero, 2005). Det är således möjligt att en del av de som kommit i kontakt med mobbning i skolan kommer behöva stöd från exempelvis socialtjänst, kuratorer eller socialarbetare senare i livet. För att motverka detta är det viktigt att undersöka hur mobbning kan reduceras och vad skolorna kan göra för att förbättra skolsituationen för eleverna.
Flera förändringar i skollagen ledde till att det 2010 antogs en ny skollag med förtydliganden gällande skolans ansvar att arbeta mot mobbning och kränkande behandling. Skollagen (2010:800) stadgar bland annat att det föreligger anmälnings- och utredningsplikt när personal får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommit. Skolorna är även enligt 6 kap. 8§ Skollagen (2010:800) skyldiga att upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla nödvändiga åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av skolans elever. För att få hjälp med att införa sådana åtgärder på ett strukturerat sätt kan skolan välja att arbeta utifrån ett anti-mobbningsprogram.
Friendsprogrammet är ett anti-mobbningsprogram som flera svenska skolor använder. Ett arbete utifrån Friendsprogrammet inleds med en kartläggning över; trygghet, förekomst av mobbning och kränkande behandling, och personalens/elevernas delaktighet i skolans arbete mot mobbning. Resultatet av denna kartläggning kan sedan ligga till grund för upprättandet av en plan mot diskriminering och kränkande behandling, vilket gör att planen anpassas efter de identifierade behoven som finns på skolan. Friendsprogrammet utgår ifrån en hela-skolan-ansats vilket innebär att all personal, alla elever och deras vårdnadshavare ska ha en samsyn och vara delaktiga i arbetet (Friends, 2014a; Skolverket, 2011). Friends anti-mobbningsprogram är främst inriktat på den mobbning som sker mellan eleverna i skolan, men programmet innefattar även aktiviteter inriktade mot mobbningen och kränkningarna som förekommer på nätet (jfr. Friends, 2014b). Begreppet nätet används i föreliggande studie i vid bemärkelse, det vill säga alla typer av samtida digital kommunikation som sker via internet, mobiltelefon, dator eller surfplatta.
Över de platser ungdomar anger att de känner sig mest otrygga på ligger nätet på tredjeplats (Friends, u.å b). På nätet kan människor interagera socialt med varandra via spel, underhållningsprogram eller sociala medier men med det nya sättet att umgås skapas en ny arena för mobbning och kränkande behandling. Sedan mitten av 1990-talet har större delen av Sveriges befolkning har haft tillgång till internet. Jämfört med andra länder ligger Sverige högt upp på listan över uppkopplings- och datortäthet, vilket bland annat avspeglas i en svensk studie från 2011 som visade att barn i Sverige är utsatta för fler risker på nätet jämfört med barn i länder där tillgången till nätet inte är lika stor (Dunkels, 2013). Enligt Friends nätrapport från 2016 har nästan en tredjedel av eleverna blivit utsatta för kränkningar på nätet under det senaste året (Friends, 2016).
1 Mobbning definieras i föreliggande studie som när en elev vid flera tillfällen blivit utsatt för kränkande
behandling av en eller flera individer (Friends, 2016).
2 Begreppet kränkande behandling definieras som när en individ blir ledsen, sårad eller känner sig mindre värd
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en skola (årskurs 4-9) i norra Sverige använder Friendsprogrammet i sitt anti-mobbningsarbete, med ett särskilt fokus på nätmobbning. Det innebär att studien ska ge exempel på hur Friendsprogrammet används, om det anpassas efter skolans unika kontextuella villkor och behov, samt hur programmet används för att förebygga mobbning och kränkande behandling på nätet3. Undersökningen genomförs utifrån en genomgång av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt intervjuer med lärare om deras upplevelser och erfarenheter av arbetet med Friendsprogrammet. Studien kommer utgå från följande frågeställningar:
Hur beskriver lärarna och skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling skolans nuvarande anti-mobbningsarbete i förhållande till Friends beskrivning av Friendsprogrammet (delvis återgiven genom en programteoretisk analys av Friendsprogrammet)?
Hur beskriver lärarna de kontextuella villkoren på skolan och hur påverkar dessa möjligheten att bedriva ett effektivt arbete mot mobbning och kränkande behandling?
Upplever lärarna att elevernas användande av nätet har en inverkan på skolklimatet?
Upplever lärarna att Friendsprogrammet ger tillräckliga redskap för att förebygga mobbning och kränkande behandling på nätet?
2. Tidigare forskning
Under detta avsnitt presenteras tidigare forskning gällande fördelarna med att använda ett anti-mobbningsprogram i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Det gemensamma för den forskning som presenteras är att den kan relateras till en hela-skolan-ansats, vilket är den grund Friends anti-mobbningsprogram vilar på. Nedan presenteras också studier där utvärderingar på anti-mobbningsprogram genomförts samt forskning kring nätmobbning och dess likheter och skillnader i förhållande till traditionell mobbning. Syftet är att ge läsaren en introduktion till den forskning som genomförts på området samt vilka insatser som visats vara effektiva eller inte resulterat i någon signifikant skillnad i arbetet mot mobbning och kränkande behandling.
2.1 Interventioner mot mobbning
Mobbningsforskningen har visat att mobbning är ett problem som finns i de flesta skolor oavsett var skolan är lokaliserad. Den forskning som har bedrivits har ofta fokuserat på mobbningen och dess karaktär. De epidemiologiska studier som genomförts har bidragit med tillförlitliga och detaljerade beskrivningar av både mobbning och utsatthet för mobbning bland skolelever. Den omfattande forskningen som har bedrivits har även producerat stora mängder data gällande olika aspekter av mobbning, exempelvis dess förekomst och frekvens, könsskillnader, de sätt mobbning kommer till uttryck (fysisk, verbal, relationell), samt beteendemönster hos deltagarna. Det finns även mycket forskning som pekar mot att mobbning kan kopplas till sociala och psykologiska problem, varav en del kan vara långvarig och finnas kvar i vuxen ålder (Bibou-Nakou, Tsiantis, Assimopoulos, Chatzilambou, & Giannakopoulou, 2012). Ofta utgår dessa studier från enkäter och är i många fall kvantitativa i sin karaktär, även om det finns kvalitativa studier i ämnet. Forskning inriktad på anti-mobbningsprogram och dess effekt är mer begränsade. Den forskning som finns har visat olika resultat, vilket antas bero på att studierna bedrivits med olika fokus, i olika kulturer och med olika metoder. Ett exempel på
3 Mobbning och kränkande behandling på nätet är sådant som sker online, via en surfplatta, dator eller
mobiltelefon (sms, mms, osv.). Nätmobbning är när en individ utsätts för flera olika kränkningar eller att en kränkande behandling på nätet sprids till många människor (Friends, 2016).
8
detta är studier som har undersökt anti-mobbningsprogram med en hela-skolan-ansats där en del studier visar en positiv effekt av det medan andra visar att det inte gett någon effekt alls (jfr. Baldry & Farrington, 2007; Smith, Schneider, Smith, & Ananiadou, 2004). Många studier har kommit fram till slutsatsen att mobbningens omfattning beror på de förutsättningar som finns på den enskilda skolan och att insatserna bör anpassas efter dem för att ge önskvärd effekt (Bauer, Lozano & Rivara, 2006; Sharp & Thompson, 1994; Skolverket, 2014). Flertalet studier visar också att de vuxnas engagemang och inställning till anti-mobbningsarbetet är avgörande för vilken effekt insatserna får (Baldry & Farrington, 2007; Sharp & Smith, 1994; Skolverket, 2014). Nedan beskrivs studiernas resultat mer ingående.
Mobbningens omfattning skiljer sig mycket mellan olika skolor och måste därför hanteras på olika sätt. Arbetet med att reducera eller eliminera mobbning är inte helt enkelt men ett första steg är att identifiera och arbeta utifrån de förutsättningar den enskilda skolan har (Olweus, 1991). Studier har visat att de anti-mobbningsprogram som är de mest effektiva grundas i den enskilda skolans förutsättningar (Ttofi, Farrington & Baldry, 2008; Sharp & Smith, 1994). Det kan vara komplicerat att arbeta efter programkoncept som inte bygger på den komplexa sammansättning av erfarenheter, värderingar och utmaningar som finns på den enskilda skolan. När program köps in för att tillämpas i skolan utan att först identifiera vilka styrkor och svagheter som finns i värdegrunds- och likabehandlingsarbetet, finns det en risk att programmet inte används för att tillgodose de behov skolan har (Skolverket, 2014b). Det är också viktigt att det finns en förståelse och förankring bland personalen, dock sker sällan beslutet om att införa ett anti-mobbningsprogram i samförstånd med de som senare kommer arbeta aktivt med programmaterialet (Skolverket, 2012; Stauffer, Heath, Coyne och Ferrin, 2012). Om lärarna upplever att programmet endast bidrar till en tyngre arbetsbörda för dem, eller är av åsikten att det inte finns behov av ett utvecklat program, är risken stor att interventionerna blir resultatlösa (Baldry & Farrington, 2007; Stauffer et al., 2012).
Utöver inställningen till programmet menar en del forskare att det är viktigt samtliga vuxna på skolan tillämpar anti-mobbningsprogrammets riktlinjer på ett likvärdigt sätt (Sharp & Smith, 1994). Forskning har påvisat att lärare som undviker att ingripa i mobbningssituationer ofta har otillräcklig kunskap om vad mobbning är samt hur de kan agera när en sådan situation uppstår. Genom att tillämpa ett program där mobbning definierats och som erbjuder utbildning till skolpersonal kan deras kunskap öka och därmed ge dem verktygen de behöver för att ingripa när situationer uppstår (Jones & Augustine, 2015). Sådan personalutbildning är som mest effektiv då hela personalstyrkan får ta del av den (Skolverket, 2011).
Det är centralt att lärarna pratar med eleverna om mobbning för att de ska känna tilltro till de vuxna på skolan och därigenom välja att berätta om de blir utsatta. Av rädsla att situationen ska förvärras om en vuxen i skolan försöker förändra situationen, kan eleven välja att berättat för någon annan och be denne att inte förmedla detta till skolan (Sharp & Smith, 1994). Genom att ignorera problematiken på detta sätt kan lärare och föräldrar bidra till att uppvisa tolerans för mobbning, även om det inte är avsiktligt (Mark & Ratliff, 2011). Detta påvisar vikten av att skolan och hemmet har ett nära samarbete för att upptäcka mobbningsproblematiken (Olweus, 1991).
Anti-mobbningsprogram som grundar sig på en hela-skolan-ansats bygger på antagandet att mobbning är ett systemiskt problem, vilket innebär att interventioner snarare måste inriktas på skolans kontext än att fokusera på insatser riktade mot den enskilda individen. Åtgärdsprogram med denna typ av ansats har implementerats under de senaste årtiondena i ett flertal länder i ett försök att förebygga och minska förekomsten av mobbning (Richard, Schneider & Mallet, 2011). Smith et al. (2004) redovisar i deras meta-analys att interventioner med en hela-skolan-ansats har haft relativt begränsade framgångar när det gäller att minska förekomsten av mobbning. Författarna menar att det i dessa utvärderingar inte går att härleda hela-skolan-ansatsen som den verksamma faktorn i anti-mobbningsprogrammet och att det
9
därför måste genomföras fler studier på området. Andra studier har dock påvisat att anti-mobbningsprogram är som mest effektiva då hela skolan är engagerad i arbetet att implementera ett program och där all personal arbetar utifrån samma förhållningssätt (Baldry & Farrington, 2007).
2.2 Nätmobbning
Till följd av att barn och ungdomar i allt större utsträckning använder nätet har negativa handlingar i form av mobbning och kränkande behandling uppkommit på denna arena, vilket är något som uppmärksammats allt mer i forskningen. De studier som bedrivits har bland annat inriktats på att studera förekomsten av nätmobbning, skillnader i förhållande till exempelvis ålder eller kön, nätmobbningens karaktär, samt skillnader mellan nätmobbning och andra former av mobbning (Flygare & Johansson, 2013).
På grund av att mobbning och kränkningar på nätet inte endast förekommer på skolan, utan även på fritiden, kan det vara svårt för skolan att hänga med och uppfatta sådana situationer (Jones & Augustine, 2015). Lärare i skolan betraktar mobbning som sker på nätet som svårare än traditionell mobbning att upptäcka och handskas med. Konflikter som börjar via nätet utanför skolans verksamhet påverkar ofta elevernas skolgång, eftersom kränkningarna fortsätter när eleverna kommer till skolan, därigenom blir det lärarnas uppgift att hantera (Dunkels, 2013). Det finns ofta kopplingar mellan kränkningar som sker på nätet och verbala och fysiska kränkningar i skolan. Skolan har en skyldighet att ingripa och utreda om kränkningen har en koppling till skolan (Skolverket, 2014a). För att hantera mobbnings- och kränkningssituationer på nätet är det viktigt att det finns en öppen kommunikation och förtroende mellan eleverna och de vuxna i skolan. Utbildning framhålls som en central del för att kunna åtgärda problemet med mobbning och kränkande behandling på nätet. Utbildningen skulle kunna innehålla information om exempelvis tekniska motstrategier, uppmuntran till bättre sociala normer, samt träning i att vara mer empatiskt lyhörd i social medier (Dunkels, 2013).
Precis som ryktesspridning är mobbning på nätet relationsförstörande, vilket är anledningen till att insatser som fokuserar på elevernas sociala relationer till varandra är effektiva i arbetet mot mobbning och kränkande behandling på nätet. Att grunda skolans likabehandlingsarbete på kartläggning av elevers situation i skolan, elevers aktiva medverkan i det främjande arbetet och att tillämpa relationsfrämjande insatser har visat sig vara särskilt effektiva mot både mobbning och kränkande behandling på nätet. Får eleverna tillfälle att “öva sin sociala kompetens” och “reflektera över mellanmänskligt samspel och värderingar” i arbetet mot mobbning och kränkande behandling, kan det leda till en ökad medvetenhet hos eleverna och därigenom utveckla en icke-tolerans mot mobbning och kränkande behandling på nätet (Flygare & Johansson, 2013, s. 145). Om det är möjligt att skapa denna typ av förändring kan man hävda att redan existerande insatser i skolan är effektiva mot mobbning på nätet eftersom mobbningens generella mekanismer förändras (Flygare & Johansson, 2013). Detta indikerar att anti-mobbningsprogram kan vara effektiva i att reducera mobbning och kränkande behandling på nätet, oavsett om programmet skapats med denna typ av mobbning i åtanke eller ej. En utvärdering av KiVa-programmet är också ett resultat som tyder på detta. Programmet visade sig vara effektiv i att reducera mobbning och kränkande behandling på nätet, trots att det skapats med traditionell mobbning i åtanke (Salmivalli, Kärnä & Poskiparta, 2011, s. 408f). KiVa-programmets effektivitet mot både traditionell mobbning och nätmobbning kan bero på att båda typerna av mobbning vilar på samma generella mekanismer (Gradinger, Yanagida, Stromeier & Spiel, 2015).
2.2.1 Nätmobbning och hur den skiljer från traditionell mobbning
Att kränkningar förekommer på nätet och att unga utsätts för mobbning på denna arena råder det inga tvivel om. Trots att det finns skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning
10
är de, enligt flera forskare, sammanlänkade då elever som utsätts på nätet ofta även utsätts i skolan (Flygare & Johansson, 2013). Forskningen på området har dock visat att mobbningen som sker på nätet har ett antal attribut som skiljer den från traditionell mobbning, vilket gör att det finns anledning att inkludera dessa skillnader när man talar om nätmobbning (Dunkels, 2013).
Ett av de kännetecken som ofta lyfts fram gällande nätmobbning är svårigheten att undkomma den. Mobbningen via nätet är inte knuten till en fysisk plats och kan ske när som helst på dygnet (Friends, 2016; Slonje & Smith, 2008). Andra faktorer som gör att kränkningar på nätet kan anses skilja sig från övriga typer av kränkningar är bland annat att kränkningarna via nätet vanligtvis är textbaserade. Det är oklart om de som utsätts och de som utsätter andra uppfattar kränkningarna på nätet på samma sätt som om de hade förekommit i verkliga livet. Det finns forskning som påvisar att samtal som förs via digitala medier uppfattas annorlunda från traditionella samtal, samt att vårt uppförande skiljer sig vid konversationer som sker via dator (Dunkels, 2013).
Shariff (2008) menar att nätet ger mobbningen en uppsättning utmärkande egenskaper, bland annat möjligheten att vara anonym, något som kan försvåra arbete mot denna form av mobbning. Anonymiteten bidrar till att personer som inte skulle välja att bli involverade i mobbningen när den förekommer i skolan kan delta i mobbningen av en person när kränkningarna flyttas till en digital arena. Anonymiteten som internet möjliggör har ofta lyfts fram som en drivkraft till att utsätta andra för kränkningar via nätet. Denna anonymitet menar dock en del forskare inte är lika vanligt förekommande idag eftersom det ofta finns en transparens på sociala medier där personens riktiga namn används istället för ett fiktivt användarnamn. Det är inte heller säkert att den som utsätter någon för kränkningar vill vara anonym då exempelvis kränkningar som förekommer i skolan oftast sker mellan elever som redan har någon form av relation till varandra (Dunkels, 2013).
3. Bakgrund
Följande avsnitt innehåller en beskrivning av vad syftet med Friendsprogrammet är samt vad det innebär att arbeta enligt det. Denna bakgrundsinformation ska ge läsaren en förståelse för vad föreliggande studie syftar att utvärdera.
3.1 Friendsprogrammet
Friends vision är att barn och unga ska få växa upp i ett samhälle präglat av trygghet och jämlikhet. Genom ett långsiktigt arbete med att stötta samt utbilda skolor, förskolor och idrottsföreningar vill den icke-vinstdrivande organisationen uppfylla sitt uppdrag: ”att stoppa mobbning” (Friends, 2014b, 2014c). Med fokus på att involvera hela skolan har Friends utformat ett treårigt program med målet att reducera och eliminera mobbning genom likabehandlingsarbete på skolan (Friends, 2014a, 2014b).
Friendsprogrammet består av tre delar som återkommer varje år: kartläggning, utbildning och uppföljning. Varje år i programmet inleds med en kartläggning över trivsel, trygghet samt förekomst mobbning och kränkande behandling. Kartläggningen utgår från en enkät som besvaras av både personal och elever. Enkäterna kompletteras med samtal med elever där de får möjlighet att kommentera resultatet och själva ge förslag på insatser mot mobbning och kränkande behandling. Resultatet av detta blir utgångspunkt och vägledning i det kommande arbetet. Syftet med kartläggningen är att anti-mobbningsprogrammet ska anpassas efter den enskilda skolan, och de förhållanden som råder där, för att programmet ska få så stor effekt som möjligt (Friends, 2014a).
Programmets utbildningsdel består av personal-, föräldra- och elevutbildning. Personal-utbildningarna är anpassade efter olika personalgrupper; ”skolledare, undervisande personal och ansvariga för kompisstödjare/arbetsledare” (Friends, 2014a, s. 6). I programmet ingår också
11
en utbildning som riktar sig till hela personalstyrkan. Vårdnadshavarnas utbildning består av en ”föräldrakväll” där de får information samt tillsammans med lärare ges utrymme att diskutera vilken roll skolan respektive vårdnadshavarna har i anti-mobbningsarbetet. Syfte är att skapa en gemensam förståelse gällande mobbning och kränkande behandling, för att både vuxna på skolan och i hemmet ska uppvisa liknande attityder mot mobbning. Elevernas utbildning börjar med en inspirationsföreläsning från Friends som sedan kan diskuteras vidare i klassen (Friends, 2014a).
Friends har skapat en vägledande temabok, som är anpassad efter årskurs, med övningar som lärare kan använda i anti-mobbningsarbetet (Friends, 2014a, 2014b, 2014c). Övningarna ämnar öka medvetenheten gällande exempelvis normer, värderingar och socialt samspel, således pågår elevernas utbildning kontinuerligt under Friendsprogrammets tre år. Temaboken inkluderar beskrivningar om hur den kan användas och ger tips på hur lärare kan hantera situationer där kränkande kommentarer uppstår, oavsett om det är i eller utanför klassrummet. Temaboken innehåller också konkreta övningar som lärare kan genomföra med eleverna. Det är viktigt att läraren är trygg med den övning han eller hon vill genomföra, samt att läraren anpassar övningen så den fungerar i elevgruppen som den ska genomföras i (Friends, 2014b, 2014c).
3.1.2 Nätmobbning i Friendsprogrammet
Nätmobbning och kränkande behandling på nätet är en fråga Friends arbetat med sedan 2005. Detta problemområde är en del i Friendsprogrammet och inkluderas även i kartläggningen. Då den enskilda skolans arbete ska grundas på resultatet av kartläggningen är det viktigt att nätmobbning inkluderas i undervisningen om det visar sig vara ett problem (Friends, 2014b, 2014c). Schysst på nätet är ett tilläggsmaterial som består av personalutbildning och föräldrakväll där ämnet mobbning och kränkande behandling på nätet behandlas. Utbildningen ger kunskap om ungdomars sociala relationer på nätet och lyfter fram de vuxnas ansvar att hjälpa barn och ungdomar att skapa trygghet på nätet, samt hur de ska agera och stötta den som blivit utsatt. Syftet är att personal och vårdnadshavare ska få en gemensam förståelse gällande det som sker på nätet och hur det ska bemötas. Det ger både personal och vårdnadshavare verktyg att hantera mobbnings- och kränkningssituationer som uppstår på nätet, samt hur de kan samtala med eleverna gällande umgänge på nätet (Friends, u.å a).
Ämnet mobbning och kränkande behandling på nätet är inkluderat i de övningar som finns i temaboken. Övningarna går ut på att synliggöra mobbning och kränkande behandling, som kan förekomma såväl i skolan som på nätet (Friends, 2014b, 2014c). Skriv om nätet och schysst på nätet är två övningar som är specifikt inriktade på temat kränkningar på nätet och nätmobbning. I övningen skriv om nätet förs diskussioner i helklass om vilka regler som anges i lagstiftningen gällande mobbning och kränkningar på nätet. Därefter får eleverna möjlighet att individuellt fundera kring vad som kan ske på nätet och hur det kan motverkas för att slutligen återgå till diskussioner i helklass. Övningen Schysst på nätet ger eleverna möjlighet att diskutera önskvärt beteende vid upptäckten av att någon blir utsatt för kränkningar på nätet. Avslutningsvis diskuterar man i helklass hur de tankar och idéer eleverna kommit med under övningen kan spridas till hela skolan, samt om och hur de kan vävas in i skolans likabehandlingsplan. Övningarna är anpassade efter de förhållanden som råder på skolan och i den elevgrupp där övningen ska genomföras. Friends arbetsmaterial består också av filmer som lärare kan använda som diskussionsunderlag. Precis som övningarna behandlar filmerna olika teman, varav en är inriktad mot nätmobbning (Friends, 2014b, 2014c).
12
4. Tolkningsram
Följande avsnitt beskriver och förklarar de teoretiska verktyg som använts för att analysera det empiriska materialet. Avsnittet inleds med en kort beskrivning av de lagar som berör skolans skyldigheter, samt skolverkets råd gällande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Vidare presenteras bland annat en sammanfattning av en programteoretisk beskrivning av Friendsprogrammet i en logisk modell med tillhörande förklaring. Slutligen presenteras teoretiska begrepp och teorier kring kontextuella förutsättningar i skolan och på nätet. Trots att begreppet mobbning inte används i lagtexten kommer det användas även under denna rubrik. Anledningen är att begreppet innefattar både diskriminering och trakasserier, samt att det är det begrepp som används genomgående i föreliggande studie (jfr. Skolverket, 2014a).
4.1 Lagar, Skolverkets allmänna råd och läroplanen
Skolan syftar till att utveckla barn och ungdomars kunskap och värden (1 kap. 4§ Skollagen 2010:800). Det är inte endast ämnesspecifika kunskaper barnen och ungdomarna ska utveckla, utan också medvetenhet och respekt för “de mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (1 kap. 4§ Skollagen 2010:800). Enligt läroplanen ska all personal på skolan arbeta för att motverka att individer eller grupper utsätts för mobbning eller kränkande behandling (Skolverket, 2015). Denna skyldighet förtydligas bland annat i 6 kapitlet i Skollagen (2010:800) där det stadgas att alla skolverksamheter är skyldiga att skydda barn och elever mot diskriminering och kränkande behandling. Denna skyldighet kommer till uttryck i 6 kap. 8§ Skollagen (2010:800) samt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567), där det stadgas att skolan ska upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling som varje år ska utvärderas.
I den upprättade planen ska det specificeras hur det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan ska genomföras, hur mobbnings- och kränkningssituationer ska följas upp samt hur de kan åtgärdas (jfr. Skollagen 2010:800; Diskrimineringslagen 2008:567).Skolverket (2014c, s. 12) menar att det främjande arbetet handlar om att “kontinuerligt och utan förekommen anledning” arbeta med att skapa en trygg skolmiljö som präglas av en respekt för allas lika värde och rättigheter. Som en del i detta arbete bör personalen få tillgång till kompetensutveckling, samt möjlighet att tillsammans diskutera sina egna och verksamhetens normer och attityder. Dessutom bör eleverna få möjlighet att tillsammans med lärare kontinuerligt samtala om normer, attityder och relationer till varandra (Skolverket, 2014c).
I 3 kap. 15§ Diskrimineringslagen (2008:567) stadgas att skolverksamheter är skyldiga att vidta åtgärder i syfte att förebygga att elever utsätts för diskriminering och trakasserier. Skolverket (2014c) beskriver att det förebyggande arbetet handlar om att reducera risken för att en individ ska utsättas för mobbning eller kränkande behandling. Inriktningen i detta arbete bör vara baserat på risker som identifierats genom en kartläggning av var och hur kränkningar förekommer på skolan, det baseras också på utvärdering av tidigare insatser. Arbetet ska vara målstyrt med tydligt formulerade mål som kan följas upp och utvärderas. I det förebyggande arbetet ingår det att planera för de insatser som ska genomföras under året samt hur de ska utvärderas.
För att bedriva ett verksamt åtgärdande arbete krävs utarbetade rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda problem som uppstår på skolan. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas omgående då det finns misstankar om att en elev blir eller har blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling (Skolverket, 2014c). Skyldigheten att utreda omständigheterna kring en mobbnings- eller kränkningssituation stadgas i 2 kap. 7§ Diskrimineringslagen (2008:567). Skolpersonal har anmälningsskyldighet om de upptäcker att en elev blivit utsatt för kränkande behandling (6 kap. 10§ Skollagen 2010:800). Enligt Skolverkets (2014c) allmänna råd bör det
13
finnas rutiner som redogör för hur en sådan anmälan ska gå till. Det bör även finnas en beskrivning för hur dokumentation av utredningar och uppföljningar vid mobbnings- och kränkningssituationer ska gå till. Dokumentationen är ett viktigt steg för att kunna utvärdera och förbättra arbetet mot mobbning och kränkningar. Dokumentationen bidrar även till rättssäkerheten i arbetet då det skapar förutsättningar för personal, elever och vårdnadshavare att få insyn i arbetet som genomförs.
4.2 Norrskolans organisation
För att anonymisera den skola som deltagit i studien har den döpts om till Norrskolan. Skolan är lokaliserad i norra Sverige med cirka 360 elever i årskurserna 4-9 och 60 personal (pedagoger, vaktmästare, måltidspersonal och lokalvårdare). Fördelningen mellan pojkar och flickor bland eleverna är cirka 190 pojkar och cirka 170 flickor. Nästan 30 procent av eleverna är berättigade att läsa svenska som andraspråk, varav cirka 12 procent läser ämnet. Norrskolan är belägen i ett mångkulturellt bostadsområde som kännetecknas av ett starkt föreningsliv och närhet till natur och moderna idrottsanläggningar.
Norrskolans vision är att arbeta för allas lika värde och för en trivsam miljö för både elever och personal. Skolan har ett trygghetsteam där rektor, lärare, lärarassistenter, skolsköterska och skolkurator ingår. Trygghetsteamet arbetar förebyggande och reaktivt vid situationer där mobbning eller kränkande behandling uppstått. De riktlinjer som skolans personal ska arbeta efter finns i en plan mot diskriminering och kränkande behandling, Alla har möjlighet att ta del av planen via skolans hemsida. I 6 kap. Skollagen (2010:800) stadgas att skolan har ett ansvar för att skydda eleverna och arbeta för en trygg skolmiljö, vilket en plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett led i. I Norrskolans plan finns riktlinjer som alla på skolan ska förhålla sig till och den innehåller specifika insatser på förebyggande och främjande nivå. Insatserna är anpassade efter årskurserna 4-6 och 7-9, detta då utvärdering av tidigare planer påvisat olika behov av insatser på mellan- och högstadiet. Norrskolan arbetar i dagsläget efter Friendsprogrammet som inkorporerats i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har blivit sponsrad av kommunen och olika företag och har således inte finansierat arbetet själv. Sponsringen var en del i ett projekt där några skolor i kommunen fick möjlighet att gratis arbeta med Friendsprogrammet.
4.3 En programteoretisk beskrivning av Friendsprogrammet
Programteori kan användas för att ge en beskrivning av insatser riktade mot ett socialt problem, vilket medför att programteorier skiljer sig åt beroende på vilket specifikt socialt problem som programmet riktar sig mot. (Chen, 2005). I föreliggande studie handlar den programteoretiska beskrivningen specifikt om Friendsprogrammets insatser mot mobbning där även mobbning ochkränkande behandling på nätet har inkluderats. Programteorin innehåller beskrivningar av antagna orsakssamband mellan insatser och resultat. Orsakssambanden grundas på de antaganden som finns angående vilka resurser som krävs för att programmet ska fungera, vilka insatser programmet innehåller som grundats på de antaganden som gjorts om varför problemet uppstår (mobbning och kränkningar) samt vilket resultat insatserna antas få och varför. Den beskrivning som programteorin utgör kan visualiseras i en så kallad logisk modell (Chen, 2005). Den logiska modellen nedan är inspirerad av den logiska modell som Flygare och Johansson (2016) redovisat i deras programteoretiska analys av Friendsprogrammet.
Modell 1 ger en visuell bild av vilken nivå de olika insatserna antas vara verksamma på i Friendsprogrammet. På institutionell nivå berörs alla individer som på något sätt är i kontakt med skolan. De sociala mekanismerna är det som antas leda till det önskade resultatet. Insatserna är riktade till specifika grupper av individer exempelvis lärare, föräldrar och elever. Insatserna aktiverar de sociala mekanismerna: gemensam kunskap, synsätt, medvetenhet,
14
delaktighet samt ansvarstagande, vilket skapar en hela-skolan-ansats då alla parter inkluderas i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Det är just detta som gör att insatserna antas resultera i ökade kunskaper kring mobbning och kränkande behandling som sker både i skolan och på nätet. Det antas också resultera i kunskaper om hur mobbning och kränkande behandling kan förebyggas och hanteras, samt bidrar till att samtliga individer tar ett större ansvar för att hantera och försöka lösa situationer när kränkningar och mobbning inträffar. Det antas också leda till bättre relationer mellan eleverna samt mellan elever och vuxna på skolan. Resultatet antas i sin tur leda till en bättre skolmiljö och ett schysstare klimat på nätet, samt att mobbning och kränkande behandling både i skolan och på nätet reduceras. Parallellt med de processer som sker på institutionell/organisatorisknivå sker processer på interpersonell nivå (jfr. Flygare & Johansson, 2016).
Insatserna på interpersonell nivå handlar om den praktiska tillämpningen av kunskapen och de aktiviteter som tillhandahålls genom utbildningsmaterialet i Friendsprogrammet. Det är övningar i temaboken som är generellt riktade mot mobbning och kränkningar, men också specifikt inriktade mot mobbning och kränkningar på nätet. Den praktiska tillämpningen av utbildningsmaterialet antas aktivera sociala mekanismer som exempelvis ökad medvetenhet gällande tillvägagångsätt för hur eleverna kan agera om de själva eller någon annan blir utsatt för mobbning eller kränkande behandling. Dessa sociala mekanismer antas leda till att både elever och lärare får ökade kunskaper kring normer och värderingar i skolan och på nätet, vilket antas resultera i att mobbning och kränkningar på nätet reduceras. I Friendsprogrammet finns också rekommendationer att lärarna ska inkorporera värdegrundsarbetet och likabehandlings-arbetet i undervisning genom de övningar som finns beskrivna i temaboken. De sociala mekanismerna: gemensamt synsätt, kontinuerligt arbete med likabehandlingsplan samt ökad kunskap kring normer, värderingar och acceptabelt beteende, leder till bättre relationer mellan eleverna och mellan eleverna och lärarna (jfr. Flygare & Johansson, 2016).
Nivå Aktörer och insatser Mekanismer Resultat
Institutionell/ organisatorisk nivå
Primära aktörer:
Skolledning, lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare. Insatser:
Personalutbildning och föräldrakväll som syftar till att ge kunskap om arbetet kring mobbning
(förebyggande och
främjande) samt om normer och värderingar. Detta är baserat på de
kartläggningsenkäter som gjorts i början av skolåret. Elevföreställning som syftar till att göra eleverna mer engagerade i arbetet
Sociala mekanismer: Hela-skolan-ansats, det vill säga att det finns en gemensam kunskap, synsätt, medvetenhet, delaktighet samt ansvarstagande som genomsyrar hela den organisatoriska
strukturen som finns på skolan. Det antas också leda till bättre
sammanhållning i personalgruppen, mellan eleverna samt mellan elever och vuxna.
En tryggare skolmiljö och ett tryggare klimat på nätet.
Mobbning och
kränkningar reduceras i skolan och på nätet. Bättre relationer mellan elever samt mellan elever och personal skapas.
Främjar relationerna mellan eleverna på nätet.
Ökade kunskaper kring kränkande behandling (orsaker, former och förekomst av).
Personal, föräldrar och elever tar ansvar för att
15 mot mobbning och
kränkande behandling. Arbetslagsträffar som syftar till att strukturera
trygghetsarbetet och ge personalen möjlighet att diskutera frågor gällande detta.
ta tag i situationer där en elev blivit utsatt för kränkande behandling eller mobbning på nätet. Interpersonell nivå Primära aktörer: Pedagoger och elever Insatser:
Med hjälp av Friends utbildningsmaterial
tillämpas det förebyggande och främjande arbetet.
Skriv om nätet och Schysst på nätet (två övningar i
temaboken.
Arbete med att föra in förhållningsregler vid umgänge på nätet i likabehandlingsplanen. Exempelvis genom de övningar som finns i temaboken.
Utbildningspaketet Schysst
på nätet som innehåller
personalutbildning, föräldrautbildning och en elevföreställning.
Medvetenhet kring hur man ska bete sig på nätet, vad man kan göra om man själv eller någon annan blir utsatt för kränkningar och mobbning på nätet. Bättre relationer mellan elever (i skolan och på nätet), samt mellan elever och lärare.
Mobbning och kränkningar på nätet reduceras.
Ökade kunskaper kring umgänge på nätet, normer och värderingar samt hur man kan agera vid en kränknings- eller mobbningssituation på nätet. Kontinuerligt arbete med likabehandlingsplan. Elevdelaktighet. Gemensamt synsätt.
Modell 1 illustrerar programaktiviteterna, vilka mekanismer de aktiverar samt resultatet detta antas få, detta utifrån den skriftliga beskrivningen av Friendsprogrammet.
4.4 Kontextuella förutsättningar för ett effektivt anti-mobbningsarbete
Nedan ges en beskrivning av hur skolklimatet och skolans stabilitet antas påverka omfattningen av mobbning och kränkningar i skola. Begreppen ger en bakgrundsförståelse för hur dessa faktorer kan skapa förutsättningar för ett effektivt anti-mobbningsarbete. Vidare innehåller avsnittet en beskrivning av nätet och de förutsättningar för mänsklig interaktion som skapas på denna arena. Avsnittet syftar till att ge en förståelse för att mobbning och kränkande behandling sker på olika arenor och vilka kontextuella förutsättningar detta skapar.
16 4.4.1 Skolklimat
En förutsättning för att nå framgångar i det främjande likabehandlingsarbetet är att alla som arbetar i skolan är införstådda gällande arbetets komplexitet. Det främjande arbetet inbegriper hela skolan med allt från hur arbetet organiseras och undervisningen genomförs till hur de vuxna talar och handlar under all den tid de befinner sig i verksamheten. Även om eleverna på skolan och deras vårdnadshavare inkluderas i detta arbete är det skolans personal som har det yttersta ansvaret för att skapa en arbetsmiljö präglad av trygghet och tillit. Det främjande likabehandlingsarbetet lyfts fram som en central del av skolans värdegrundsarbete och utgör grunden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2014b).
Skolverket (2014b) menar att fokus ofta ligger på att förebygga och åtgärda när skolor genomför ett förbättringsarbete. Det framhävs att det finns en risk att även bra initiativ kan misslyckas om det inte finns en stabil grund för dessa förbättringar i verksamheten. En stabil grund för att kunna genomföra förändringar bygger bland annat på att arbetssättet i förbättringsarbetet är förankrat hos personalen och att det är en meningsfull insats för alla inblandade. Ett framgångsrikt främjande likabehandlingsarbete anges fungera förebyggande, varför det kan vara svårt att göra en gränsdragning gällande vad som kan anses vara främjande respektive förebyggande arbete. Skolverket (2014b) vill dock lyfta fram att ”en viktig förutsättning för att effektivt förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar, trakasserier och diskriminering ligger i det arbets- och umgängesklimat som präglar hela skolan och som är beroende av det främjande arbetet.” (Skolverket, 2014b s. 14).
Begreppet skolklimat relateras ofta i anti-mobbningsprogram med en hela-skolan-ansats till skolans policy gällande mobbningsfrågor. Grundtanken är att skapa en skola där mobbning inte tolereras och där implementeringen av regler och skapandet av ett gemensamt förhållnings-sätt i personalgruppen leder till att alla som jobbar i skolan hanterar mobbning på ett likvärdigt sätt. Förhållningssättet antas leda till ett positivt skolklimat eftersom det bidrar till skapandet av en trygghetskänsla (Richard, Schneider & Mallet, 2011). The National School Climate Council (NSCC) föreslår att begreppet skolklimat och ett positivt och långvarigt skolklimat beskrivs på följande sätt:
School climate refers to the quality and character of school life. It is based on patterns of school life experience and reflects norms, goals, values, interpersonal relationships, teaching, learning and leadership practices, and organizational structures. A sustainable, positive school climate fosters youth development and learning necessary for a productive, contributing and satisfying life in a democratic society. This climate includes norms, values and expectations that support people feeling socially, emotionally and physically safe. People are engaged and respected. Students, families and educators work together to develop, live and contribute to a shared school vision. Educators model and nurture attitudes that emphasize the benefits and satisfaction gained from learning. Each person contributes to the operations of the school and the care of the physical environment.
(NSCC, 2007, s. 5)
Genom att undersöka elevers och skolpersonals uppfattning om olika skolrelaterade faktorer blir det möjligt att göra en tolkning av klimatet på skolan, vilket i sin tur återger hur skolmiljön uppfattas av dem. De faktorer som i tidigare studier granskats för att undersöka skolklimatets inverkan på förekomsten av mobbning är exempelvis; kvaliteten i relationer till andra elever och lärare, krav på akademiska prestationer, elevers delaktighet i beslutsfattande, elevers upplevelse av att vara trygg i skolan, samarbete mellan lärare mm. (jfr. Richard, Schneider, Mallet 2011; Bibou-Nakou et al., 2012).
4.4.2 Skolans stabilitet
I en studie som jämfört skolor med hög respektive låg förekomst av mobbning, redovisas att det finns ett samband mellan arbetsmiljön och de normer och värden som kommer till uttryck i
17
verksamheten samt förekomsten av mobbning och kränkningar. Studien undersökte faktorer som skolledning och personal har inflytande över, exempelvis normer och värden, skolans organisation och de system skolan använder för uppföljning och utvärdering. Den avgörande skillnaden var att skolor med låg förekomst av mobbning visade sig ha en stabil organisation och en positiv miljö. Atmosfären på dessa skolor präglades av att eleverna visade större förtroende för lärarna och det fanns ett samstämmigt förhållningssätt mellan elever och skolpersonal gällande normer för det sociala samspelet. Eleverna hade inflytande på de övergripande ordningsreglerna, vilka kompletterades med gemensamt framtagna klassregler som skapade ramar för gemenskapen. Eleverna på dessa skolor upplevde även en större känsla av sammanhang och de var engagerade i det främjande arbetet i större utsträckning, detta för att tillsammans med skolpersonal skapa en god stämning (Söderström, 2013).
Skolverket (2014b) lyfter fram att en viktig aspekt för att bedriva ett framgångsrikt främjande arbete är att de förändringar som genomförs tar hänsyn till hur skolan tidigare hanterat krav på att införa insatser för att utveckla verksamheten. För att öka personalens delaktighet är det viktigt att de nya insatserna anpassas efter det arbete som redan genomförts på skolan, samt att alla i personalen ser de planerade insatserna som meningsfulla. Stabiliteten byggs upp av att personalen har erfarenhet och kunskap om skolans tidigare förbättringsarbete och drar lärdom från detta i planeringen och genomförandet av nya förbättringsåtgärder. Hög personalomsättning kan således skapa problem i förbättringsarbetet eftersom kunskapen gällande verksamhetens tidigare arbete saknas. Att lärarna även har en uppfattning om det rådande läget på skolan och en tydlig målbild anges bidra till en kontinuitet, vilket är en central del i att skapa stabilitet och en positiv arbetsmiljö.
Söderström (2013) anger att miljön på skolorna med hög förekomst av mobbning och kränkningar präglades av oro och instabilitet. Detta grundade sig bland annat i brist på kontinuitet till följd av flera byten av skolledningen, svårigheter att skapa en vi-känsla på grund av ett generationsskifte inom personalgruppen, eller en otrygg arbetssituation relaterad till en minskning av elevunderlaget. Personalens sätt att hantera värdegrundsfrågor var otydligt och det förekom motsättningar i elevgrupperna. Många elever beskrivs även sakna en positiv inställning till skolan, vilket anges resultera i en likgiltighet inför skolmiljön och en misstänksamhet gentemot de vuxna.
4.4.3 The Online Disinhibition effect - nätavhämningseffekten
Forskare har observerat att människor har ett mer ohämmat beteende på nätet i jämförelse med hur de beter sig i verkliga livet. John Suler (2004) professor i psykologi är en av de som uppmärksammat fenomenet och myntat begreppet ”the online disinhibition effect” för att beskriva företeelsen. Då en vedertagen svensk översättning av detta begrepp inte hittats har vi valt att översätta detta till nätavhämningseffekten. Denna avhämning kan fungera på två till synes motsatta sätt. Dels delar människor med sig av mycket privat information om sig själva. De kan även uppvisa stor generositet och vänlighet för att hjälpa andra. Avhämningen är dock inte enbart välvillig och det förekommer förolämpningar, hat och hot på nätet. Suler (2004) menar att det är flera faktorer som samverkar i denna uppluckring av de barriärer som hämmar individers känslor, behov och fantasier. Anonymiteten på nätet betonas som en av de faktorer som har en särskilt stor roll i denna avhämning. En förklaring kan vara att nätet ger människor möjligheten att särskilja de handlingar de utför på nätet från deras verkliga liv, vilket leder till känslan av att vara mindre sårbara när de är utåtagerande eller delar med sig av information. Detta innebär att det skapas en form av ett dissocierat själv som finns på nätet och som är frikopplat från den självbild och identitet individen har utanför nätet. Det gör att individen kan frånsäga sig ansvaret för de kränkande handlingar som har utförts på nätet, eller till och med övertyga sig själva om att deras beteende på nätet inte är en del av dem själva (Suler, 2005).
18
Ytterligare en faktor som påverkar uppförandet på nätet är osynligheten kommunikationen präglas av. Osynligheten gör att människor vågar göra saker de inte skulle göra i verkliga livet. Denna känsla av osynlighet överlappas en del med begreppet anonymitet, Suler (2004) framhåller att anonymitet handlar om att dölja sin identitet. Skillnaden mellan begreppen, menar Suler (2004), är att även om individerna som för en textbaserad kommunikation med varandra via nätet vet en hel del om varandras identitet och liv sker kommunikationen på ett sådant sätt att de inte ser eller hör varandra. Möjligheten att inte vara fysiskt synlig eller se motparten förstärker avhämningen. I interaktioner som sker i verkliga livet kan subtila och mer synliga tecken på ogillande eller likgiltighet, som en rynkad panna eller djup suck, hämma vad folk är villiga att uttrycka. Avsaknaden av detta präglar den kommunikation som sker via nätet och har därigenom en avhämmande effekt på individer. Asynkroniteten i kommunikationen, det vill säga att konversationen inte är tidsbunden och inte behöver synkroniseras med någon, påverkar även avhämningseffekten. Detta på grund av att den som exempelvis skickar ett otrevligt meddelande inte behöver möta den omedelbara reaktionen på det som uttryckts.
4.4.4 Goffmans symboliska interaktionism - interaktion på nätet
För att beskriva människors interaktion på sociala medier och företeelsen att dela med sig av privat information på nätet har Persson (2012) applicerat Goffmans sociologi på senmoderna fenomen som exempelvis sociala medier.
Persson (2012) beskriver att en central del i Goffmans symboliska interaktionism är åtskillnaden mellan det som benämns främre och bakre region. Skillnaden mellan främre och bakre region handlar om den handlande individens kontroll över vad de i omgivningen får ta del av och vilka som får ta del av vad. Med andra ord kan det som sker i den främre regionen kan skilja sig från det som sker i den bakre. Det kan sägas handla om personens tillgänglighet och synlighet för andra. Persson (2012) gör en liknelse med att individen i detta avseende pendlar mellan att vara ”på” och ”av”. Gränser som tidigare varit förgivettagna utmanas numer genom ett offentliggörande av det intima och privata. Kommunikationen på internet tänjer på gränserna för vad som ofta anses vara offentligt respektive privat, eller främre- respektive bakre region. Användandet av sociala medier innebär ofta att skapa en personlig plats i offentligheten på internet som många gånger består av exempelvis bilder, vänner och personliga åsikter. Sociala medier har därför karaktären av att vara en bakre region vilket även understryks av att kommunikationen ofta sker när personen befinner sig i sin egna fysiska bakre region, vilket enligt Persson (2012) kan vara en anledning till att människor väljer att dela med sig av privat information eller uttrycker tankar som kan uppfattas som olämpliga.
Persson (2012) framhåller att de studier Goffman genomfört i stor utsträckning fokuserar på interaktioner som sker ansikte mot ansikte, där den information som individen förmedlar genom kroppsspråket har en central roll i interaktionen. I denna form av interaktioner överförs information mellan individerna med hjälp av kroppsspråket. Denna information kan vara ett sätt att upprätthålla normer och markera olämpligheten i någons uppträdande, genom exempelvis miner eller blickar, samtidigt som språkliga uttryck sänds. I kommunikationen som sker på nätet ser interaktionen annorlunda ut, eftersom personen inte får information om motpartens kroppsspråk under tiden som information förmedlas. På nätet måste den interagerande skriva något innan den andra i sin tur kan skriva tillbaka. Bristen på successiva tillrättavisningar under interaktionen innebär att individen redan måste ha gjort ett övertramp gällande vad som anses vara acceptabelt innan samspelet kan läggas tillrätta, vilket kan innebära att det redan skett en överträdelse mellan bakre och främre region. Andras tillrättavisande kan således enbart ske efter att övertrampet gällande vad som anses vara acceptabelt inträffat, vilket leder till att den som gjort övertrampet hamnar i en situation där han eller hon blir tvungen att
19
försvara sig eller be om ursäkt. Denna interaktionsform kan möjligtvis leda till en snabb upptrappning av konflikter (Persson, 2012).
5. Metod
Metodavsnittet beskriver hur studien genomförts och varför den har genomförts på detta sätt. Det som beskrivs är: hur informationssökningen gått till, vilken typ av metod som valts samt vilket urval som använts. Vidare beskrivs datainsamlingsmetod, hur det empiriska materialet bearbetats, samt varför och hur programteori har använts för att analysera det empiriska materialet. Det förs också en diskussion kring tillförlitlighet, pålitlighet och konfirmerbarhet samt etiska aspekter som tagits hänsyn till under studiens genomförande.
5.1 Informationssökning
Informationssökning pågick under större delen av april månad 2016. Sökorden: mobbning [bullying], nätmobbning [cyberbullying], kränkningar [bullying], skola [school], lärare [teachers], anti-mobbningsprogram [anti-bullying program], utvärdering [evaluation] samt attityder [attitudes] användes enskilt och i kombination för att hitta tidigare studier. Fokus i sökningen var att hitta studier som utvärderat olika anti-mobbningsprogram och baserat på titel och abstract valdes relevant litteratur ut. Ytterligare litteratur söktes fram genom att granska referenslistorna på redan utvald litteratur. Sökningarna genomfördes på DiVA-portalen samt databaserna summon, social services abstracs och google scholar. Information om den deltagande skolan har inhämtats från skolans hemsida samt från Skolverkets databaser SIRIS och SALSA.
5.2 Kvalitativ metod
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Norrskolan använder Friendsprogrammet i sitt anti-mobbningsprogram, genom att undersöka lärares subjektiva upplevelser av att arbeta mot mobbning och kränkande behandling (på nätet) samt med Friendsprogrammet. Med hänvisning till detta har en kvalitativ ansats för datainsamling och analysmetod valts, detta eftersom kvalitativa metoder kan tillämpas för att synliggöra lärarnas individuella upplevelser av arbetet mot mobbning och kränkande behandling (jfr. Brinkmann & Kvale, 2015). Då tanken från början varit att genomföra intervjuer med lärare är en kvalitativ ansats lämplig då intervjuerna kunde formas på ett mindre strukturerat sätt, vilket gav respondenterna större möjlighet att besvara frågorna med sina egna ord.
5.3 Urval – respondenter
Friends bidrog med en lista på skolor som aktivt arbetade med Friendsprogrammet och godkände de skolor som skulle kontaktas. I nästa steg kontaktades rektorer/biträdanderektorer/ skolhandläggare/skoladministratör på skolorna via email och/eller telefon. Tre lärare intervjuades på basis att de uppfyllde kriteriet att vara undervisande lärare på en Friendsskola, detta innebär att det inte var ett slumpmässigt urval. Urvalet kan liknas vid det som Bryman (2011) beskriver som målinriktat urval. Det kan också liknas vid ett bekvämlighetsurval då representanter från Friends bistod med en lista över aktuella Friendsskolor (jfr. Bryman, 2011).
5.4 Semi-strukturerade intervjuer
Kvalitativa intervjuer var en datainsamlingsmetod som ansåg vara lämplig med hänvisning till föreliggande studies syfte. Detta då datainsamlingsmetoden fokuserar på att få en beskrivning av respondentens perspektiv på mobbning och kränkningar (på nätet) och användandet av Friendsprogrammet (jfr. Brinkmann & Kvale, 2015). En strukturerad intervju användes inte då det är önskvärt att få respondentens beskrivning av mobbning och kränkande behandling (på
20
nätet) samt upplevelsen av att arbeta med Friendsprogrammet. Under intervjun önskades möjligheten att kunna följa upp respondentens svar genom att ställa följdfrågor. För att säkerställa att intervjun bidrog med information som kunde användas för att besvara frågeställningarna, var det dock viktigt att den hade en viss grad av struktur (jfr. Brinkmann & Kvale, 2015). Av denna anledning tillämpades en semi-strukturerad intervju för insamling av empiri. Intervjuerna utgick från en intervjuguide (Bilaga 1) som innehöll relevanta teman för studien, i detta fall allmänt om skolan, attityder till mobbning och kränkande behandling (på nätet), tidigare arbete mot mobbning, Friendsprogrammet samt arbetet mot mobbning och kränkningar (på nätet). Dessa teman valdes ut eftersom de bedömdes vara relevanta då de ansågs kunna skapa en förståelse för hur skolan var organiserad och därmed vilka förutsättningar den enskilda skolan hade. Dessa teman ansågs även kunna bidra med kunskap om vilka arbetssätt och metoder skolan tidigare använt i anti-mobbningsarbetet, för att enklare kunna identifiera spår av tidigare arbetssätt i det nuvarande arbetet. De valdes också för att få lärarnas upplevelser av arbetet med Friendsprogrammet och hur de arbetar mot mobbning och kränkningar i dagsläget. Intervjuguiden konstruerades med öppna frågor som kunde användas som stöd under intervjuerna samt för att säkerställa att den information som behövdes för att besvara syftet kunde inhämtas (jfr. Brinkmann & Kvale, 2015).
De semi-strukturerade intervjuerna genomfördes via telefon då det inte fanns möjlighet att åka och intervjua lärarna på plats. Telefonintervjuer är mindre tidskrävande, vilket underlättade utförandet av intervjuerna då respondenterna hade svårt att avvara tid (jfr. Bryman, 2011). För att underlätta telefonintervjuerna fick lärarna ta del av intervjufrågorna på förhand för att kunna förbereda sig inför intervjun. Telefonintervjuer kan vara positiva i den mening att det är enklare för respondenten att ge sanningsenliga svar när intervjuaren inte är fysiskt närvarande (Kvale & Brinkmann, 2009). Även om ämnet för föreliggande studie inte nödvändigtvis anses vara särskilt känsligt, kan det upplevas känsligt att besvara frågor där respondenten ska dela med sig av sin upplevelse av hur sina kollegor inställer sig till programmet.
Det empiriska materialet som inhämtats genom de ca 40 minuter långa semi-strukturerade telefon-intervjuerna har bidragit med information kring lärarnas upplevelser av anti-mobbningsarbetet, samt viss information kring vilka arbetssätt de använder. För att styrka det empiriska materialet med information kring de konkreta arbetsmetoderna har skolans likabehandlingsplan inhämtats från skolans hemsida.
5.5 Bearbetning och analys av empiriskt material
Dataanalysen i kvalitativ forskning är den process där en systematisk undersökning och strukturering av datamaterialet genomförs. Utmaningen i denna process är att skapa mening ur det omfattande material som samlats in (Lindgren, 2014). För att genomföra denna strukturering av empirin har studiens genomförda intervjuer spelats in och transkriberats i sin helhet, detta för att göra om materialet till analyserbar text. Valet att spela in och transkribera intervjuerna togs för att det gav en möjlighet att lyssna på respondenternas svar igen och transkriberingen underlättade genomförandet av en noggrann analys av vad respondenten sagt (jfr. Silverman, 2010; Bryman 2011). Den metod som tillämpats för att bearbeta materialet är menings-koncentrering. Det innebär att respondenternas utsagor drogs samman till kortare formuleringar, där de centrala delarna av deras uttalanden bibehölls, för att vi skulle få en överblick av empirin (jfr. Kvale och Brinkmann, 2009). I överensstämmelse med studiens syfte och frågeställningar framhölls och sammanställdes centrala aspekter ur empirin. Efter att denna process genomförts analyserades de utvalda delarna i materialet utifrån studiens tolkningsram (jfr. Lindgren, 2014; Brinkman & Kvale, 2015). Resultatet har analyserats och redogjorts för utifrån både induktivt konstruerade teman, som uppstod i samband med menings-koncentreringen, och deduktivt konstruerade teman som skapats utifrån etablerade teorier och
21
vår teoretiska förförståelse (jfr. Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003). Med hänvisning till föreliggande studies syfte och frågeställningar har följande teman valts för att strukturera redovisningen av studiens empiri: plan mot diskriminering och kränkande behandling, nuvarande arbetssätt, kontextuella förutsättningar samt nätets inverkan på skolklimatet,som står att finna under studiens resultat och analys.
5.6 Kritisk realism
Kritisk realism är ett metateoretiskt perspektiv som bygger på antagandet att den sociala verkligheten består av flera olika verklighetsnivåer. För att få förklarande kunskap måste även nivåer som inte är direkt empiriskt observerbara beaktas (Blom, Nygren & Morén 2011; Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003). Utifrån ett kritiskt realistiskt perspektiv i utvärderingssammanhang finns en ambition att inte enbart förklara empiriskt iakttagbara orsaksförhållanden eftersom man vill synliggöra och förklara “underliggande mekanismer i den sociala verkligheten som kausalt förklarar empiriska samband” (Blom, Nygren & Morén 2011, s. 141). I enlighet med detta perspektiv försöker vi skapa en förståelse för vad som antas fungera i anti-mobbningsarbetet under de kontextuella villkor som råder på Norrskolan, genom att tillämpa teoretiska begrepp för att analysera insatserna och skolans kontext (jfr. Blom, Nygren & Morén, 2011). För att uppnå detta har vi valt att använda programteori för att inkludera kontextuella förutsättningar, insatser och vad insatserna antas leda till (vilka sociala mekanismer som aktiveras). Logiska modeller tillämpas som analysverktyg för att synliggöra insatsernas innehåll och de sociala mekanismer de antas aktivera, något som beskrivs mer ingående under avsnitt 5.7 (jfr. Blom, Nygren & Morén, 2011). Programteorin utgår från Flygare och Johanssons (2016, s. 83) resonemang att “insatser aktiverar mekanismer (påverkan – djupaspekter), vilka under vissa bestämda förhållanden ger upphov till händelser (resultat – processaspekter) som ibland kan observeras empiriskt (effekter – ytaspekter) men som ibland inte lämnar några empiriska avtryck”. Den programteoretiska beskrivningen av Friendsprogrammet i tolkningsramen och den programteoretiska beskrivningen av Norrskolans anti-mobbningsarbete utgår från tanken att insatser aktiverar sociala mekanismer som i sin tur antas påverka resultatet och effekterna av anti-mobbningsarbetet.
5.7 Programteori och logiska modeller som analysverktyg
I föreliggande studie har programteori använts som tankesätt genom hela processen. Utgångspunkten har varit Flygare och Johanssons (2016) logiska modell av Friendsprogrammet där programmets aktörer och insatser presenteras samt de sociala mekanismer som antas leda till det tänkta resultatet (Modell 1). Med utgångspunkt i modell 1 framställdes en logisk modell av hur respondenterna beskriver Norrskolans anti-mobbningsarbete (modell 2). De logiska modellerna underlättade arbetet med att jämföra Friendsprogrammet och den deltagande skolans anti-mobbningsarbete (jfr. W.K. Kellogg Foundation, 2004). Teorin valdes då den kan användas för att beskriva vad som antas vara verksamt i de insatser Friendsprogrammet innehåller. Modellerna användes som ett analysverktyg, där de två logiska modellerna jämfördes, för att observera om och hur tillämpningen av Friendsprogrammet skiljde sig från Friends beskrivning av hur programmet bör användas. Modellerna beskriver kopplingarna mellan resurser, programaktiviteter och effekter utifrån ett tidsperspektiv relaterat till förekomsten av mobbning och kränkande behandling.
En logisk modell kan presenteras som en grafisk skildring av olika processer som sker, samt redogöra för de underliggande antaganden som kartläggning, personalutbildning, elevdelaktighet samt schysst på nätet förväntas ha en inverkan på. Logiska modeller visar en sekvens av tänkta orsak-och-verkan relationer genom en systematisk beskrivning som redogör för vägen mot ett önskat resultat. Fokus i föreliggande studie ligger dock på arbetsprocessen i arbetet mot mobbning och kränkande behandling, varför resultatdelen i modellen inte kommer
