0
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
____________________________________________________________________________
Utbildning och undervisning i förskolan
“Begreppen är ju nya, men innehållet i begreppen
behöver nödvändigtvis inte vara nytt”
Olivia Forslund och Jessika Henningsson
Självständigt arbete
15 högskolepoäng
1
Abstract
The purpose of this study is to shed light on how the preschool education can preceive the meaning of the concept of teaching and as consequences of the formal activity. The ambition is also to create an understanding of the possible anxiety that educators may experience in connection with teaching activities. With a hermeneutic theoretical approach to science, this study has used qualitative interview studies to problematize an uncertainty about the concepts of education and teaching. It is not only stress and anxiety that has been brought to our attention, but also pressure and demands from what came with the concepts of education and teaching. A difficulty in both practicing and observing in everyday situations, both internally and externally. Although teaching itself becomes both spontaneous and planned occasions this study has noticed other aspects that complicate the concepts. Things that differentiate between the professions of babysitter and preschool teacher have become visible in relation to research issues. On the other hand, not only has this been made clear in the earlier research, but also a lasting and well-known approach from the origin of preschools has been noted. It is after all an significant awareness that follows the active educator as soon as a learning opportunity becomes possible. It is awareness that lays the foundation for the teacher's teaching in preschool.
Keyword
2
Inledning ... 5
Syfte och frågeställning ... 6
Studiens disposition och definierade begrepp ... 7
Bakgrund ... 8
Undervisningens historiska utveckling i förskolans verksamhet ... 8
Förskolans läroplan 1998 ... 9
Förskolans läroplan 1998 reviderad 2010 och 2016 ... 9
Dagens läroplan för förskola 2018 ... 11
Förskoleverksamhetens didaktiska uppdrag ... 12
Utbildning i förskolans verksamhet ... 13
Undervisning i förskolans verksamhet... 14
Lärandeteorier i förskolans verksamhet ... 15
Sociokulturell lärandeteori ... 15
Läroplansteori Pragmatism ... 16
Tidigare forskning ... 18
Förskolans utbildning och undervisning ur ett samhällsperspektiv ... 18
Förskolans undervisningsuppdrag - en dubbelnatur ... 21
Pedagogiskt förhållningssätt ... 23
Sammanfattning av tidigare forskning ... 25
3
Vetenskapsteoretisk referensram ... 26
Forskningsstudiens design ... 27
Forskningsstudiens begränsningar ... 28
Genomförande av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer ... 29
Urval ... 30
Presentation av informanterna ... 31
Den praktiska datakonstruktionen och bearbetning av det empiriska underlaget ... 32
Transkription ... 32
Kvalitativ analysmetod ... 33
Forskningens etiska överväganden ... 36
Forskaretiska överväganden ... 38
Komplikationer med forskarens etiska och forskningsetiska överväganden ... 39
Resultat... 40
En ny medvetenhet i förskolan ... 40
Arbetslagets delade ansvar... 42
Beprövad erfarenhet och vetenskapliga grunder i förskolans verksamhet ... 43
Förskolan - en daghemsverksamhet eller ett första steg i skolan ... 44
En motstridande målsättning ... 45
Spontan eller planerad undervisning i förskolan ... 47
Teoretiska grunder att stå på i förskolans verksamhet ... 49
4
Sammanfattning av resultatet ... 52
Diskussion ... 54
Metoddiskussion ... 54
Analysmetodisk reflektion ... 55
Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande ... 56
Förskolans utbildnings- och undervisningsuppdrag i en dubbeltydighet ... 57
Delat ansvar i samma uppdrag ... 59
En god didaktisk kompetens utgör undervisningens kvalité ... 60
Tyst kunskap i en gemenskap ... 61
Pedagogens medvetna förhållningssätt utifrån lärandeteorier ... 62
Utbildningens och undervisningens kvalité ska systematiskt utvärderas, utvecklas och följas upp ... 63
Kraven ökar men inte resurserna ... 65
Fortsatt forskning ... 66
Referenslista ... 68
5
Inledning
När begreppet undervisning trädde in i förskolans läroplan 2018 skapades orosbilder från både verksamma pedagoger och vårdnadshavare. Att begreppet skapade problematik med oro och tveksamheter har visats tydligt ur tidigare forskning. Med ett mer undervisningsfokuserat arbete uppstod oro för att förskolan blir skolifierad och att det lustfyllda lärandet hamnar i skymundan. Något som senare belysts är att begreppet är nytt men det direkta arbetet kring undervisning är inte nytt. I stället har det skapat en extern problematik då begreppet inte blivit fullt accepterat av samhället. Tidigare har en syn på förskolan som dagis dominerat men som idag blir utmanad av undervisningsbegreppet och dess position i samhället. Dagis är en benämning som uppkommit och blivit tilldelad förskolan utifrån den verksamheten samhället antar genomförs inom förskolan. Förskolan ska erbjuda omsorg och trygghet till barnen samtidigt som de stimulerar deras lärande och utveckling inför kommande skolgång. Det är förskolans helhetsuppdrag att skapa lustfyllt lärande med undervisningen (Skolverket, 2018). Detta blir till då barnen lär sig olika färdigheter ur sammanhang som är lekfulla och roliga ur deras perspektiv. Det innebär att pedagogerna i verksamheten ansvarar för att skapa sådana tillfällen som är roliga, givna och meningsfulla för barnet men som baseras på läroplanens mål.
Riksdagen tog ett beslut 2010 som gjorde att förskolans verksamhet 1 juli 2011 blev en del av utbildningssystemet. Sedan dess utgör förskolan det allra första steget i Sveriges utbildningssystem;
Förskolan blir en egen skolform och förskolans verksamhet kommer därför att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Undervisningen sker under ledning av förskollärare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande (Skolverket, 2010, s. 5).
En förskolas utbildningskvalitet utgörs av arbetslagets gemensamma ansvar för att forma roliga och meningsfulla situationer tillsammans med barnen (Biesta, 2015). Det är därför viktigt att alla pedagoger skapar förutsättningar i vardagen för barnet ska utveckla och lära sig nya kunskaper och färdigheter, både utifrån barnets egen moraliska utveckling och inför kommande skolgång. Det har skapat en intern problematik mellan yrkesrollerna
6
barnskötare och förskollärare. Utbildningsuppdraget är detsamma för båda yrkesrollerna men en klar gräns mellan vad som förväntas mellan dem är svårt att fastställa. När alla förskolor står med varierande förutsättningar, ekonomiska resurser och personalomsättning ska två olika yrkesroller arbeta både med skola och omsorg. Det handlar om att barnen ska ges möjlighet att få den omsorg de behöver men också lära sig och utveckla nya kunskaper, vilket blir arbetslagets gemensamma uppdrag. Det förväntas bli tydligt i dokumentationsarbetet att synliggöra hur samtliga pedagoger arbetar med undervisning och utbildning. Därtill förväntas det att kontinuerligt och systematiskt kvalitetsbedöma undervisningen som sker i förskolan. Något som Agneta Jonsson, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson (2017) samt Helena Ackesjö och Sven Persson (2016) visat är att detta dokumentationskrav i förhållande till det skolförberedande arbetet skapat en problematik. Det förväntas genomföras lustfyllda och roliga aktiviteter samtidigt som pedagogen individuellt blir bedömd utifrån hur väl innehållet har behandlats, vilket synliggjort osäkerhet och prestationskrav i förhållande till uppdraget.
Det har medfört konsekvenser internt när undervisningsbegreppet trätt in i förskolan, i vem som gör vad och hur de ska gå tillväga. Men även när begreppet förväntas användas till vardags i arbetslaget och till vårdnadshavare. Likaså har ett externt dilemma uppstått när samhällets värderingar fortfarande ser verksamheten till stor del som en barnpassningsarena. Det blir problematisk när begreppet undervisning förväntas fungera ambitionshöjande inom arbetslaget men även statushöjande ur ett samhällsperspektiv. Forskningsstudiens motiv handlar därför om att möjliggöra förståelser för den undervisning som bedrivs i förskolan idag.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att belysa hur förskolans pedagoger uppfattar innebörden av begreppet undervisning och vilka konsekvenser det medfört förskolans utbildningsuppdrag. Ambitionen är även att skapa förståelse för den eventuella oro
7
pedagogerna kan uppleva i samband med undervisningsaktiviteter, vilket synliggjorts i den tidigare forskningen.
Utifrån ovan nämnda syfte besvaras följande tre forskningsfrågor: Hur arbetar pedagogerna med undervisningi förskolan?
Hur uppfattar pedagogerna att verksamheten har förändrats efter att undervisning och utbildning förstärkts i förskolans läroplan?
Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med förstärkningen av undervisning och utbildning i förskolans verksamhet?
Studiens disposition och definierade begrepp
Forskningsstudien börjar med att presentera en bakgrund med utbildning och undervisningsbegreppens historiska uppkomst för att sedan beröra forskningsområdet tillsammans med pedagogens förhållningssätt. Därefter presenteras vad tidigare forskning diskuterar kring forskningsområdet som följs av studiens tillvägagångssätt. Forskningsstudien avslutas med en resultatdel som diskuteras i förhållande till aktuell forskning. Sist diskuteras vad fortsatt forskning kan bygga vidare på.
Forskningsstudien vill belysa att när undervisning och lärande lyfts ur förskolan ses faktorerna inte som detsamma eller bestående av varandra. Christian Eidevald och Ingrid Engdahl (2018) förklarar hur lärande hos en individ kan ske på ett mer eller mindre medvetet sätt. Lärande för en person blir livslångt och baseras på allt från vetenskaplig kunskap till social och emotionella kunskaper. Lärandesituationer kan komma från undervisning men också från kamratskap och vardagliga sammanhang. Undervisning i förskolan sker mer genom pedagogens medvetenhet och didaktiska kompetens ur situationers sammanhang i och med att undervisningssituationer sker i sällskap med andra barn och vuxna. Ytterligare ett begrepp som används kontinuerligt genom forskningsstudien är “pedagog” och när begreppet används syftar detta till utbildade barnskötare och förskollärare. Dessa yrkesroller hänvisas även till “verksamma pedagoger” och syftar till pedagoger som arbetar inom förskolan idag.
8
Bakgrund
Begreppen utbildning, lärande och undervisning har länge varit en stor del av förskolans verksamhet ur ett historiskt perspektiv. Likaså har förskolans verksamhet berörts av aspekterna lek och omsorg men styrdokument har disponerat dessa aspekter samt begrepp olika under årtionden (Vallberg Roth, 2011; Eidevald & Engdahl, 2018). Utbildningen i förskolans verksamhet grundas av lärandeteorier och utgörs till största del av ett sociokulturellt perspektiv med delar av pragmatismen. Men det utgörs även av den didaktik som utförs av pedagogerna och arbetslaget, vilken bygger upp den undervisning som blir bedriven i förskolan.
Undervisningens historiska utveckling i förskolans
verksamhet
Förskolans verksamhet har under lång tid genomgått stora förändringar (Vallberg Roth, 2011). Verksamheten sträcker sig från 1800-talets mitt och syftade till att stötta familjen med barnomsorg. Fram till andra världskriget användes verksamheten som ett hjälpmedel för familjer att utveckla god hygien, välmående och fostra samhällsbidragande medborgare. Efter andra världskriget började förskolans verksamhet blomma och feministiska ideal tog plats. Vid den tiden började det begäras att dåtidens hemmafru skulle träda in i arbetslivet och bidra till familjens ekonomi. Förskolan utvecklades kraftigt till att inte bara syfta till dagverksamhet i form av omsorg, hygien och vårdande institution, utan förskolan skulle även utveckla och stå för ett lärande för barnen.
Det blev aktuellt att synliggöra att förskolans verksamhet inte bara styrs av ett ledande dokument som läroplanen, utan hela institutionen styrs från flera organisatoriska nivåer. Ann-Christine Vallberg Roth (2011) skriver att nivåerna sträcker sig från internationella beslut med FN:s barnkonvention och de europeiska ländernas gemensamma
9
utbildningssamarbete till nationella nivåer såsom utbildningssystemets skollag och anslutning till institutionens särskilda läroplansteori, vilket följs av verksamhetens nivå. Den avgörs av hur väl den enskilda verksamheten för respektive kommun har för villkor, förutsättningar och kvalifikation.
Förskolans läroplan 1998
När skolverket införde förskolans första läroplan 1998 byggde den till största del på att verksamheten skulle förse barnen med omsorg och trygghet. Verksamheten präglades av att omsorg och lärande skulle tillsammans bilda förskolans helhet för barnens gemensamma utveckling. Den sociokulturella teorin låg till grund för verksamheten (Vallberg Roth, 2011). I samband med denna läroplan uppstod tankar och diskussioner kring educare-modellen. Det tydliggjordes att ändamålet med modellen var att stärka sambandet mellan förskola och skola mot ett mer skolförberedande syfte. Det gjorde att ämnesbaserat innehåll trädde in i förskolans verksamhet. Det lades inte bara tyngd vid barns trygghets- och omsorgsbehov utan även barnets utveckling och lärande mot samhällsviktiga områden. Sådant som naturvetenskap, matematik och teknik förväntades nu synliggöras samt utvecklas inom institutionen. Undervisningsbegreppet har på detta vis belysts utifrån att förskolan ska skapa förutsättningar för lek, lärande och omsorg.
Förskolans läroplan 1998 reviderad 2010 och 2016
När förskolans läroplan reviderades innebar det en omarbetning och omformulering för att följa samhällsutvecklingen. Vid första revideringen av läroplanen (98:2010) fick begreppet lärande en större plats men definitioner som utbildning och undervisning fick ej träda fram (Eidevald och Engdahl, 2018). Det gjorde att omsorgen i förskolans läroplan fick en mindre betydelsefull del vid revideringen, vilket Vallberg Roth (2011) diskuterar kan bero på att undervisningsbegreppet infördes i skollagen 2010 där det formuleras att “utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS, 2010:800, 5§). Att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund innebär att ett forskningsbaserat arbetssätt ska aktualiseras, som förklaras av Magdalene Thomassen (2007).
10
Verksamheten ska hålla sig uppdaterad på den senaste kunskapen ämnesområdet har att tillägga för att bygga vidare, förbättra och utveckla sin undervisning samt även grunda den beprövade erfarenheten vilket syftar till praxis. Det innebär att pedagoger har med sig sedan tidigare förvärvade och tysta kunskaper. De kan komma från kollegor, traditioner, handlingserfarenheter och övning som tillsammans utgör den beprövade erfarenheten.
Läroplanen (98:2010) ville lyfta fram vikten av barns lärande och utveckling på förskolan. Det som tidigare sågs som de centrala delarna, omsorg och trygghet, fick ta mindre plats efter revideringen 2010. I stället lades stor vikt vid begreppen lek och lärande som nu var de centrala delarna i förskolans verksamhet. Den här tidens undervisning skulle ske i samråd mellan barn och pedagoger, vilket ämnades gynna barns nyfikenhet samt utmana deras utveckling. Vid den här tidpunkten sågs undervisning och lärande till stor del sammankopplat med leken men benämns i stället med formuleringar som syftar till lärande lek i förskolan. Komponenten lärande lek innebär att leken förväntas användas på ett sätt som gör att den på ett eller annat sätt realiserar något slags lärande för individen. Till den här revideringen lyfter Vallberg Roth (2011) att det tillkommit ytterligare formuleringar utifrån skolförberedande ändamål och lade till ytterligare strävansmål om naturvetenskap samt matematiska färdigheter. Tanken var att förskolan skulle sträva efter att undervisa barnet till att bli kompetenta, aktiva och självständiga individer.
Läroplanen reviderades ytterligare år 2016 och det tillkom formuleringar om barnens utveckling och lärande. Även i den revideringen blev leken och omsorgen mindre betydelsefulla. Leken för barnen i förskolan är central för all typ av lärande och utveckling beskriver Vallberg Roth (2011). Lek förväntades ta stor plats inom verksamheten. Sådant var inte fallet utan författaren visar även här att det tillkommer ytterligare ämnesbaserade områden som skulle förbereda barnen inför kommande skolgång. Det lades inte fokus på leken för lekandets skull utan leken användes för att lära. Det uppstod ytterligare formuleringar kring ämnen som redan stod skrivna i förskolans strävansmål men det tillkom även ämnen såsom fysik, kemi och digitalisering. Det var förskolläraren som ansvarade för att dessa riktlinjer och strävansmål blir uppfyllda, vilka förväntas redovisas i dokumentationsarbeten. Ur den sista revideringen (98:2016) har förskollärarens roll i verksamheterna vuxit och kräver mer av professionen. Det lades fokus på att verksamma
11
ska synliggöra sin egna kompetens och kvalité i förhållande till vad barngruppen har utvecklat. Undervisning och utbildning har inte alltid präglat förskolans verksamhet (Eidevald & Engdahl, 2018). Dessa begrepp träder först in i dagens aktuella läroplan 2018.
Dagens läroplan för förskola 2018
Idag används begreppet utbildning över sjuttio gånger, likaså begreppet undervisning som aldrig tidigare nämnt skrivs nu fram femton gånger. Det är inte bara begreppen undervisning och utbildning som vuxit utan även lek och omsorg har fått en större och mer betydande beskrivande del i läroplanen (Vallberg Roth, 2011). Leken har fått tydligare formuleringar och ett separat avsnitt i läroplanen, likaså omsorgen som nu utgör en del av barnets utveckling och lärande. Trots att det skiljer några år mellan dagens läroplan och den senaste revideringen har skolförberedande ämnesområden formulerats om. I stället för att ytterligare utveckla ämnesområden som redan står skrivna har andra områden trätt in. Sådana områden som hållbar utveckling, språk och kommunikation, jämställdhet och ytterligare digitaliseringsförberedelser. Till det här har ett helt nytt avsnitt om förskollärarens ansvar för undervisning i verksamheten framställts. Detta formulerar att “undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skolverket, 2018, s. 19). Detta innefattar att begreppet undervisning i förskolans verksamhet är mycket mer än vad begreppet ger ifrån sig vid första anblicken.
Undervisning som sker i förskolan syftar till att sträva efter läroplanens mål och riktlinjer och inte endast ämnesinriktade områden utan även efter att göra barnen till fungerande demokratiska medborgare. Förskolans undervisning innefattar att barnen ska utveckla kunskaper i social kompetens, gemenskap, respekt för medmänniskor och naturen samt skapa förståelse för sin egna person och utveckling.
Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden (Skolverket, 2018, s. 7).
12
En annan sak som skiljer läroplanen (2018) från de andra läroplanerna (98:10/16) är att perspektiven riktas mer mot det individuella barnet medan de tidigare läroplanerna i stället lade fokus på barngruppen. Dagens läroplan formulerar sig i termer av “barnet”, medan de andra formulerar sig vid termer av “barnen”. Det är givetvis ingen hårdragen linje då alla innehåller mer eller mindre synvinklar på hela barngruppen och det individuella barnet. Det finns många ändringar mellan läroplanerna men ytterligare en faktor är formuleringar kring vårdnadshavares inflytande i barnets vardag (Vallberg Roth, 2011). Det är pedagogen som ska stötta och förbereda barnen till att fatta egna beslut och bedömningar i det kommande livet. Detta genom möjligheten att lära sig om sin egna person samt andra kulturer och synliggöra varierande samhällsstrukturer. Med hjälp av didaktiken ska förskolan erbjuda en undervisning som hjälper och stöttar barns utveckling till sociala, självständiga samhällsindivider.
Förskoleverksamhetens didaktiska uppdrag
Ninni Wahlström (2016) beskriver didaktik som lärandets planering och utförande. Didaktik syftar på den planering, det utförande och den utvärdering verksamheten utför. Vidare beskriver Eidevald och Engdahl (2018) de vanliga didaktiska frågorna som hur, vad, när, vem och varför som centrala delar inom didaktiken. Wahlström (2016) beskriver dessa frågeställningar utifrån att vad-frågan fokuserar på det som ska göras, vad ska barnen uppfylla för mål eller vad barnen ska göra som exempel. Varför-frågan syftar till anledningen och varför detta ska göras. När-frågan syftar till när detta ska ske och vem-frågan riktar till vem som ska utföra detta, vem som ska uppnå målet eller för vem denna aktivitet görs för. Hur-frågan är centrerad på hur målet eller aktiviteten ska uppfyllas och utföras. Undervisning har ingen klar mall att följa men de didaktiska frågorna hjälper till att skapa ett ramverk för förskolan och pedagogen.
Agneta Jonsson (2011) skriver om “nuets” didaktik och förklarar att det är liknande innebörd som didaktik fast de didaktiska frågorna sker i stunden. Det innebär att pedagogen vid lärandesituationer formar verksamheten efter de didaktiska frågorna. Då
13
behöver pedagogen först och främst en god kompetens för att ta goda beslut utifrån de didaktiska frågorna här-och-nu. Vallberg Roth (2011) trycker på att förskollärarens didaktiska val spelar allt större roll med den mer skolcentrerade och utbildningsinriktade läroplanen. Ju mer barnen blir självständiga individer i läroplanen desto svårare blir det att didaktisk planera den dagliga verksamheten i förskolan. Varje barns utveckling är lika viktig och ska tas in i verksamheten. Risken blir däremot med en generell didaktisk planering för hela barngruppen är att den inte kommer stimulera varje barns enskilda behov.
Utbildning i förskolans verksamhet
Förskolans utbildningsuppdrag handlar om att lägga grunden för ett livslångt lärande med demokratiska grunder (Skolverket, 2018). Barnen ska få möjlighet att utveckla sig både kunskapsmässigt och som egna individer. Utbildningen i förskolan ska uppmana barnen till nyfikenhet och att upptäcka omvärlden. Det ska förankras i barnets helhetsbild och på så sätt bli försedd med behov i omsorg, utveckling och lärande. Varje förskoleverksamhet har ett ansvar i att skapa dessa förutsättningar så att utbildningen kan få en likvärdighet;
Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper (Skolverket, 2018, s. 6).
Det är förskolans läroplan som ligger till grund för vad som genomförs i verksamheten och det är även därifrån verksamma pedagoger grundar sitt arbete. Eidevald och Engdahl (2018) förklarar att begreppet utbildning går att byta plats med begreppet verksamhet idag. Däremot lyfter författarna även att undervisning alltid är en given faktor inom skolsystems utbildning men en klar och tydlig gräns mellan begreppen är svår att definiera. I den här studien syftar därför begreppet utbildning till verksamhetens sammansatta utgångspunkt och mål, och när begreppet undervisning nämns fokuserar det i stället till den enskilda pedagogen.
14
Undervisning i förskolans verksamhet
Eidevald och Engdahl (2018) beskriver begreppet undervisning, lärande, lek och omsorg som fyra centrala begrepp inom förskolans utbildning. Undervisning i sig skiljer sig från begreppet lärande som ofta skrivs samman i förskolans utbildning. Det är viktigt att skilja på dessa två eftersom innebörden i orden ej är samma. Vallberg Roth (2011) beskriver lärande som något i samband med en viss praktik som utförs, en plats eller händelse. Lärande är något som sker medvetet eller omedvetet, med eller utan styrning från vuxna. Begreppet undervisning grundar sig på att lärandet sker i samband med en eller flera personer som stöttar och visar barnen olika tillvägagångssätt (Eidevald och Engdahl, 2018). Dessa undervisningshändelser sker både i planerade pedagogiska aktiviteter eller i spontana händelser som kan ske mellan endast barn eller mellan barn och pedagog. Vid flera tillfällen kopplas undervisning samman med de ämnesbaserade delarna i förskolans läroplan. Samtidigt uppmärksammar Vallberg Roth (2011) att undervisning i förskolan ska ske i samband med ett inriktat mål och i sällskap med en person som undervisar vad som ska läras. Något även Wahlström (2016) belyser är att förskolan har en läroplan med mål och riktlinjer som pedagoger ska sträva efter inom den tiden barnen vistas på förskolan. Detta tydliggör även skollagen om utbildningens avsikt i förskolans verksamhet.
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (SFS 2010:800, 2§).
Dock beskriver ett flertal förskollärare en större osäkerhet i deras kompetens som undervisande pedagoger i verksamheten (Eidevald och Engdahl, 2018). De uppger sig vara tveksamma till de nya begreppens plats i förskolans läroplan och verksamhet. Samtidigt framkommer en oro från verksamma i förskolan på att det ökade skolförberedande fokuset kan påverka barnens nyfikenhet och deras livslånga lärande negativt. Dilemmat utifrån denna stora förändringstakt kring utbildning och undervisning inom förskolans verksamhet sker då personalens kompetensutveckling och verksamhetens personalrekrytering inte motsvarar den utvecklingen (Eidevald och Engdahl, 2018).
15
Lärandeteorier i förskolans verksamhet
För en verksam pedagog att tillämpa undervisning och utbildning inom verksamheten används lärandeteorier som grundläggande förhållningssätt vid utförande samt planerande av mål och innehåll. Det finns två huvudsakliga lärandeteorier som grundar och som frekvent nyttjas inom förskolans verksamhet, dessa är det sociokulturella perspektivet med Lev Vygotskij (1896-1934) och pragmatismen med John Dewey (1859-1952). Därtill finns ytterligare lärandeteorier som varit en del av förskolans verksamheten men som idag inte tillämpas i samma utsträckning1.
Sociokulturell lärandeteori
Det sociokulturella perspektivet har varit en stor grund till förskolans verksamhet och ideal förklarar Eidevald och Engdahl (2018). Lärandet är något som sker i samspel mellan olika personer samt i relation till miljön och den kulturen barnen är del av. Roger Säljö (2011) belyser språket som en central del i lärandet och utvecklingen. Inom teorin används olika medierade redskap som stöd i vardagen. Dessa kan vara fysiska eller psykologiska. Fysiska redskap kan vara penna, papper eller lärplatta medan psykologiska redskap är vårt siffersystem, alfabetet och inte minst språket. Det är via vårt språkande som barn och pedagoger kan ta del av varandras kunskaper och perspektiv. Utan språket hade inte förskolläraren kunnat undervisa och lära barnen nya erfarenheter.
Det finns kunskap och lärandemöjligheter i alla interaktioner. Enligt Säljö (2011) förklarar det sociokulturella perspektivet att barn alltid är på väg att lära sig nya färdigheter och kunskaper. Detta är en del av den proximala utvecklingszonen, vilket är ett av teorins centrala begrepp. Den proximala utvecklingszonen syftar på att barnen alltid är nära att lära sig något nytt med hjälp av den kunskap de redan behärskar. Det är gapen
1 Det här har studien valt att inte belysa då de heller inte blir berörda i samma utsträckning ur tidigare forskning eller ur den använda litteraturen. Den bortvalda lärandeteorin är
konstruktivismen tillsammans med Jean Piaget (1896-1980), vilket beskrivs av Ola Halldén (2011)
16
mellan det barnen klarar själva och det de behöver stöd i. Dessa nya erfarenheter är till största del mer avancerade än de redan erövrade kunskaperna. Dessa lärandemöjligheter sker till stor del i förskolans verksamhet för barnen. Barn lär sig tillsammans med varandra eller med pedagoger. Tillsammans skapar de en förståelse. Till slut har barnet lärt sig detta själv och tar kunskapen och utvecklar den vidare.
Vidare är det i samspel med andra som det sker ett utbyte av kunskap och information (Säljö, 2011). Det är i förskolans miljöer som barnen kommer i kontakt med fenomen som inte sker lika naturligt i vardagen och i en sådan miljö som de kommunikativa samspelen bidrar till lärande och utveckling. Barnen kommer bemöta nya fenomen, begrepp eller händelser för att sedan försöka bena ut och placera dessa i samband med deras tidigare kunskaper. Avslutningsvis belyser det sociokulturella perspektivet vikten av ett socialt samspel mellan olika parter för att lärandet och utveckling ska framstå. Det finns inget tak på vad barnen kan lära sig och det går alltid att fortsätta utvecklas vidare.
Läroplansteori Pragmatism
Pragmatismen handlar om att utveckling och lärande baseras på individens erfarande. Barn och människor ses redan från födseln som sociala varelser diskuterar Gunnar Sundgren (2011). Det tydliggörs att skolan och samhället ska grunda en helhetsbild för barnet om undervisningen ska bli fullständig. Förskolan och undervisningen kan lätt bli en separat verklighet. Det gäller att förskolan strävar efter att bli en naturlig del av barnets vardag. Pragmatismen ställer sig kritisk mot de mer traditionella skolinstitutionerna och dess traditionella undervisningsform. Teorin syftar till att skolvärlden och vardagslivet ska gå hand i hand. Att barnen ska förbli sociala och nyfikna individer även i undervisningen och lärandet i verksamheten.
I John Deweys (1938/1997) bok om experience & education beskrivs att lärande sker för individen genom tre erfarenhetsbaserade faktorer. Den första förklaras som interaktion vilket handlar om mötet mellan barnet och omgivningen, baserat på barnets individuella mognad, tidigare erfarenheter och ambition med den omringade miljön. Barn är i ständig rörelse i sökandet för upptäckande och meningsfullhet i vardagen. Den andra lärande
17
faktorn sker genom individens varierande vanor vilket innebär att en individ skapat vissa mönster för sina handlingar och ageranden vid olika situationer och sammanhang. Varenda individ har varierande handlingsmönster. Barnets individuella erfarenhetsbild bygger på pragmatismens bildande begrepp. Det innebär att barnet handlar utifrån tidigare handlingsmönster vid nya situationer (doing) utifrån ett meningsfullt syfte, men då och då möter individen motstånd i sitt syfte och sina tidigare vanor att handla på (undergoing). Då behöver individen testa, experimentera och utforska andra möjligheter att handla på (inquiry) för att nå syftet. När barnet hittat andra vägar och mönster att handla efter har personen utvecklat nya sätt att handla på (functional coordination). Detta utvecklar nya kunskaper hos barnet. Den sista lärande faktorn benämns kontinuitet och beskrivs som individens motgångar i sina handlingsmönster. Det innebär att barnet gör kopplingar mellan tidigare och nya erfarenheter. Detta skapar möjligheten för individen att bygga vidare på och utveckla sina handlingsmönster som förklaras med begreppet growth (Dewey, 1938/1997).
Det här synliggör pragmatismens centrala syfte learning by doing. Sundgren (2011) hävdar att det är i samband med praktiska övningar som barn lär sig. Själva utförandet är en del i det pedagogiska undervisningsarbetet i förskolan. Det är barnens kunskap och erfarenheter som ska stå i grund för lärandet. Även barnens egna intressen ska motivera undervisningen och lärandet. Det är viktigt att reflektera över handlandet och se vad det resulterade i. Handlandet ska också vara målinriktat. Det är först då som handlandet blir lärande. Erfarenhet kan komma från eget handlande eller från andras tidigare handlande. Slutmålet för pragmatismen ska skapa människor som är redo för att ta egna initiativ och arbeta efter mål med egen motivation och handlingar. Lärandet förhindras om barnen inte får fria möjligheter att själva reflektera över sitt handlande och det resultat som framkommer (Sundgren, 2011).
18
Tidigare forskning
Som ett första steg i att förfina studiens forskningsfråga utfördes en litteratursökning. Genom databasen Nordic base of early childhood education and care, har litteratursökningar gjorts med några utvalda sökord som tagits fram ur ovanstående underlag. Sökorden var bland annat undervisning, förskola, education samt didaktik. Dessa sökningar har gett mer eller mindre omfattande sökresultat där vi först gjorde ett urval av artiklarnas huvudrubriker, för att därefter läsa artikelns abstrakt där vi sedan kunnat konstatera att artikeln bidrar till studiens grunder. Ytterligare artiklar som använts är sådana som följt med från tidigare kurser och som inspirerat studiens fokusområde utbildning och undervisning i förskolans verksamhet. Genomgående under litteratursökningen och urval av innehåll har filtret peer-reviewed använts. Det innebär att samtliga artiklar som ingår i detta underlag är vetenskapligt granskade. Redovisning av sökmatris med sökord samt urval av artiklar finns som bilaga 1 och 2.
Med hjälp av den tidigare forskningen har studiens problematik förfinats för att skapa ett underlag till studiens syfte. Till att börja med synliggörs förskolans position utifrån ett samhällsperspektiv som följs av pedagogens undervisningsuppdrag.
Förskolans utbildning och undervisning ur ett
samhällsperspektiv
Här läggs fokus på pedagogens yrkesprofessionella uppdrag i förhållande till verksamheten. Det innefattar förskollärarens komplexa roll i sitt uppdrag kring utbildningens och undervisningens plats i verksamheten mot ett allt mer ekonomiskt och samhällsutvecklande fokus. Gert Biesta (2015) definierar att utbildningen och undervisningen i förskolan är flerdimensionell. Det är pedagogen som förväntas utföra utbildningen utifrån ett syfte som alltid förhåller sig till tre utbildningsfunktioner.
19
Figur 1. Biesta (2015) utbildningsfunktioner. Figuren talar för hur utbildningsfunktionerna å ena sidan
skiljer sig åt samtidigt som de går ihop med varandra (Biesta, 2015, s. 78).
Pedagogen förväntas forma meningsfulla aktiviteter ur en balans mellan dessa utbildningsfunktioner. Kvalifikation indikerar på utbildningens innehåll i att lägga grunden för vilka kunskaper och färdigheter som prioriteras utifrån ett samhällsperspektiv. Socialisation handlar om verksamhetens tradition i att utveckla och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Där individen skapar sina egna mönster och handlingar i den sociala och kulturella tradition hen befinner sig i. Subjektifikation handlar i stället om individens enskilda personlighetsutveckling. I förhållande till dessa lyfter Biesta (2015) en allt mer ökad marknadisering i att verksamheten förväntas utvärdera och bedöma den utbildning och undervisning som skett. Därför blir det viktigt för verksamma pedagoger att vara införstådda i vad som förväntas av yrkesrollen. Det här gör att pedagogens didaktiska kompetens ställs på sin spets när utbildningen börjar handla mer och mer om effektivitet än att skapa betydelsefulla sammanhang. Resultatet från studien visar att det blir viktigt att synliggöra både för yrkesverksamma såsom allmänheten på den ökade marknadiseringen. Författaren argumenterar för att marknadieringsfenomenet i dag utgör ett hot mot strävan efter en god utbildning och meningsfulla sammanhang (Biesta, 2015).
Det har uppmärksammats en ökad didaktisk medvetenhet av bland annat Tarja Alatalo (2017). I studien observeras övergången mellan förskolan och förskoleklassen. Författaren argumenterar för att det sker en förflyttning med fokus på förskolans pedagogiska inriktning med leken i centrum till mer och mer skolförberedande pedagogik. Utifrån grundskolans läroplan belyses att förskoleklassen ska vara en
20
kombination av deras pedagogik och kombinationen förväntas utgöra “det bästa ur två världar” (Alatalo, 2017, s. 81). Ur studien visar båda institutionerna tydligt hur undervisningens största faktor är själva leken i lärandet och förespråkar utvecklande av sociala faktorer i stället för ämnesbaserad kunskap. Det här visar på en svår balans i pedagogens medvetna förhållningssätt. Ska pedagogen fokusera på undervisning av socialt samhällsutvecklande färdigheter och/eller skolförberedande kunskaper. Resultatet visar att det har skett ett allt mer ökat fokus på att förbereda barnen inför skolliknande förhållanden.
Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) belyser likaså i sin studie vikten av medvetna pedagogiska val och förhållningssätt i vardagen. Studiens informanter pekade tydligt ut barnets rättighet till en likvärdig utbildning men diskuterade att det “förut var tillräckligt att det skulle vara en rolig aktivitet för barnen” (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017, s. 98). Forskningsstudien teoretiska utgångspunkt förankras i en argumentationstradition för att skapa förståelse för sådant som sägs implicit och/eller explicit av informanterna. Det syftar till att synliggöra uttalanden som å ena sidan talar för undervisning samtidigt som å andra sidan talar emot undervisning. Det här har visat att verksamheten har svårt att hitta en balans i synen på barnen som beings och i synen på barnet som becomings. Studien använder sig av Mats Trondman (2013) i förståelsen av beings- och becomings begreppen. Becoming innebär att barnen ska blir förberedda på det som kommer och har fått kunskaper som kan stötta dem i senare professioner. Beings syftar mer till att lära sig i nuet och att kunskapen är viktig här och nu (Trondman, 2013). Balansen mellan att behandla undervisningssammanhang som being samtidigt som becoming har visat skapa disharmoni när skolförberedande förstärkningar blir allt fler i förskolans läroplan. Likt Ackesjö och Persson (2016) visar är att undervisningens roll handlar om att innefatta aspekter såsom här-och-nu fokuserat (social pedagogy position) och samtidigt vara framtidsfokuserat (academic position).
Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) argumenterar för att begreppet undervisning i förskolan skulle kunna fungera som ambitionshöjande inom praktiken. Däremot har det i stället visat att en sådan utveckling förhindrats på grund av den osäkerhet begreppet medfört. Både för att pedagogerna i studien känt osäkerhet till begreppet men även på grund av dokumentationskravet som förväntas synliggöra
21
undervisningens kvalité, vilket medfört vissa prestationskrav enligt studiens informanter. Det kan stärkas i vad Ackesjö och Persson (2016) visat i sin studie där bedömning och utvärdering sker på pedagogens handlande och utförande av undervisningsinnehållet. Författarna belyser här utförandet av pedagogisk dokumentation för att synliggöra alternativa kompetenser eller utvecklingsområden på den särskilda pedagogen. Men även systematisk kvalitetsdokumentation förväntas genomföras för att utvärdera och bedöma verksamhetens helhetskvalité (Ackesjö & Persson, 2016).
Det Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017), Alatalo (2017) samt Ackesjö och Persson (2016) visat med osäkerheten kring yrkesrollens uppdrag förstärks även av vad Mette Løvgren (2016) visat i sin studie. Författaren har utfört en studien i Norge om vad som påverkar pedagoger till att bli emotionellt utmattade (EE: emotional exhaustion). Det har visat att pedagoger känner ett ökat prestationskrav, både från vårdnadshavare men även från vad som förväntas av verksamheten utifrån mål och innehåll. Det förväntas att pedagogen formar lärandesituationer av hög kvalité på innehållet, vilket senare även ska utvärderas. Løvgren visar dessutom att bedömning och utvärdering orsakat utmattning hos verksamma pedagoger när det mer och mer handlar om att kvalitetssäkra verksamheten i stället för att utgå från barnen. Det blir inte bara problematiskt när pedagogen har svårt att positionera sin yrkesroll i förhållande till uppdraget. Det blir dessutom problematiskt när pedagogen förväntas genomföra utbildningen effektivt i förhållande till samhället i stället för att göra den meningsfull för barnet.
Förskolans undervisningsuppdrag - en dubbelnatur
Det har gått att urskilja en tänkvärd aspekt med förskolans undervisning. Genom läsningen har en dubbelnatur2 gått att tydliggöra i pedagogens användande av
2 Begreppet “dubbelnatur” framkommer från naturvetenskapen när elektromagnetisk strålning
samt våglängder förklaras. Elektromagnetisk strålning är de ljus som vi människor kan se och som vanligtvis uppfattas som vitt ljus. Ljuskällan kan exempelvis komma från en lampa, strålning från lampor skickar ut tiotusentals mindre ljuskällor som alltid träffar olika föremål i rummet och bildar mer eller mindre tydliga skuggor. I en enda ljuskälla finns mängder olika våglängds skalor, det
22
undervisning. Det är diskursiva begreppspar som tidigare forskning har fastställt tillsammans med den tidigare forskningen. De här representeras och staplas upp med being - becoming, och rättigheter - krav. De här begreppsparen har inspirerats från Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) vetenskapliga studie kring en ökad medvetenhet med utbildning och undervisning i fokus. Ytterligare parbildningar som gjorts har framställts till barncentrerat - skolförberedande, vilket kommer av inspiration från Ackesjö och Perssons (2016) vetenskapliga studie om verksamhetens roll i barns utveckling och lärande i både här-och-nu situationer såsom förberedande inför kommande skolgång. Det innebär att förskolans undervisningsbegrepp alltid består av två skilda aspekter. Ena sidan kan kallas för undervisningens-beings och innefattar ett fokus på “nuets” didaktik i här-och-nu situationer (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017). Det kräver en viss kompetens och medvetenhet om förskollärares professionella uppdrag. Syftet är att till att utveckla individen på hens villkor och efter hens tidigare erfarenheter emot bildande av individuell personlighetsutveckling (Alatalo, 2017; Öhman & Klaar, 2014; Westman & Bergman, 2014). Den andra sidan som kan kallas för undervisningens-becoming fokuserar i stället på individens akademiska framtid (Ackesjö & Persson, 2016). Det vill säga det som i verksamheten fungerar skolförberedande och lägger därför större fokus på samhälls- och ämnesutveckling (Alatalo, 2017).
Förskolans utbildning och undervisning utgör idag det första steget i ett livslångt lärande. I förhållande till det pekar Maria Hedefalk, Jonas Almqvist och Eva Lundqvist (2015), ut att undervisning i traditionella former inte förekommer på förskolan. Det vill säga att klassiska skolformer inte används eller praktiseras i förskolans verksamhet såsom katederundervisning. I stället utgår förskolans undervisning från barnet och vad som kan bli aktuell kunskap för individen. Susanne Westman och Ulrika Bergmark (2014) visar att ett undersökande förhållningssätt oftast alltid leder till något slags lärande, då deras studie visar på att lärande kan ske genom både sinnesupplevelser och praktiska handlingar. Resultatet visade på flerdimensionella sätt att arbeta med vetenskap och
innebär att violett, indigo och färgen blå har korta våglängder medan röd, orange, gul och grön färg har längre våglängder. När en ljuskälla träffar ett föremål reflekteras den färgen som föremålet absorberar, vilket gör att vi människor kan se andra färger än bara vitt ljus. Ljusets dubbelnatur innebär alltså att ljuset innehåller strålning i form av vitt ljust samtidigt som ljuset innehåller våglängder i form av partiklar som gör att vi kan registrera färger omkring oss (Mats Areskoug, Margareta Ekborg, Maria Rosberg & Susanne Thulin, 2016).
23
utforskning med barnen i förskolan. Här belyses pedagogernas uppmärksamhet i att lärande kan ske utan någon direkt kontroll men samtidigt genom ett planerat innehåll. Det exemplifieras med att barnen gör vetenskapliga upptäckter hela tiden i vardagen som är mer eller mindre medvetna. Med cyklar på gården, rutschkanor, klätterställningar, naturen och djuren som inspirerande faktorer förväntas pedagogen vara inbjudande och ta vara på sådant som undersöks, vara intressant och ta vara på lärandet som sker i stunden (Westman
Pedagogiskt förhållningssätt
Att använda sig av att upptäcka, utforska och undersöka vardagliga som planerade fenomen belyser även Johan Öhman och Susanne Klaar (2014), vilka i sin studie utgår från ett pragmatiskt perspektiv. Författarna visar i sitt resultat att det finns tre olika förhållningssätt för pedagogerna att använda vid undervisningssituationer. Dessa benämns som epistemologiska-, utmanande-, samt förnimmande steg. Det första epistemologiska steget har fem undergående steg, dessa steg berörs även av Hedefalk, Almqvist och Lundqvist (2015). Med sin studie har de synliggjort dessa fem olika förhållningssätt för pedagogen att uppmärksamma och fånga undervisnings- samt lärandesituationer med barnen. Dessa benämns confirming-move, reorienting-move, reconstructing-move, generative-move och instruction-move. Det här är förhållningssätt för pedagogen att förhålla sig till. Allt ifrån att bekräfta barnets handlingar och uppmana barnen att våga prova något nytt som utmanar och stimulerar till att ta alternativa vägar när vanliga vägar och mönster inte fungerar. Till att uppmärksamma och få barnet och barnen att hålla kvar vid uppmärksamheten eller undervisningsinnehållet. Dessutom pedagogens tydlighet i själva instruktioner och vägledning för att ge sammanhanget ett sammanfattande värde, för att skapa förståelse och meningsfullhet i situationen. Det är även viktigt att avsluta med att knyta ihop sammanhanget, det som har gjorts och vad som blev av det. Med hjälp av samtalssituationer kan barnen reflektera över vad de gjort och kommit fram till och synliggöra lärandet för sig själva. Till det här har Öhman och Klaar (2014) förklarat de två andra stegen. Det andra steget, utmanande drag, handlar om att utmana barnet där hen befinner sig. Pedagogen förväntas anpassa utmaningen efter individens befintliga kunskaper i sammanhanget. Därefter kommer det tredje steget,
24
förnimmande drag som handlar om pedagogens ansvar för att forma, fostra samt utveckla moralisk och etisk medvetenhet inom individen.
Susanne Thulin och Laila Gustavsson (2017) lyfter i sin artikel användningen av variationsteorin, vilket innebär att pedagogen strävar efter att uppmärksamma likheter och/eller skillnader på det fenomenet som undersöks. Detsamma gäller med Camilla Björklunds (2014) studie som också belyser variationsteorin som teoretisk grund vid undervisningssammanhang inom förskolans verksamhet. Dessa författare belyser vikten av pedagogens didaktiska innehållskunskap samt förhållningssätt gentemot objekt som subjekt. Även Anne Kultti och Niklas Pramling (2015) belyser den här betydelsen i barnets utveckling och lärande, tillika pedagogens profession i förhållande till läroplanen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som de förklarar används av pedagogen i vardagliga händelser för att uppmärksamma barnet på någon form av lärande. Det kan exempelvis användas vid måltidssituationen och fruktstunden som stöd för att prata om matens matematiska former eller vilka sinnesupplevelser den för med sig. Resultatet visar att undervisning går att förstå utifrån kommunicerande perspektiv och upplevelser, vilket blir användbart för pedagoger att klargöra innehållet med barnen (Kultti & Pramling, 2015).
Det finns mängder av vetenskapliga teorier som är framtagna för att användas inom förskolans ramar. Det är användandet och skickligheten i att utmana barnet på en korrekt nivå. Det ska baseras på individens nivå och intressen. Hedefalk, Almqvist och Lundqvist (2015) uppmärksammar två huvudsakliga faktorer i förskolans undervisningsposition vilket fastställs som mål och innehåll. Det görs klart att undervisningen sker på barnens villkor. Barngruppens intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper ska vägleda pedagogens didaktiska val. I det som sker här-och-nu ska pedagogerna kunna ta vara på utbildningstillfället som skapas och använda sina kompetenser av “nuets“ didaktik. Pedagogerna ska även forma motiverande kunskapsmöten ur den planerade didaktiken.
25
Sammanfattning av tidigare forskning
Med hjälp av den tidigare forskningen har det gått att urskilja en dubbelnatur i förskolans undervisningsuppdrag (Ackesjö & Person, 2017; Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017). Det har gjort att verksamma pedagoger haft svårt att balansera vad som prioriteras i förskolans vardag. Det skapar frågor kring vilken plats och vilken tid undervisning bör få i verksamheten. Det här har visat på en oro och stress i uppkomsten av begreppen utbildning och undervisning, både i det praktiska som i det teoretiska användandet av begreppen. Det framställs inte bara en stress och oro i förhållande till begreppet utan själva undervisningssituationerna förväntas även utvärderas samt kvalitetsbedömas (Ackesjö & Persson, 2016; Biesta, 2015). Jonsson, William och Pramling Samuelsson (2017) lyfter likt Alatalo (2017) en ökad medvetenhet bland pedagoger men samtidigt visas en motstridighet i synen på förskolans undervisningsuppdrag. Det gör att den här forskningsstudien intresserar sig för att skapa förståelse för vad dagens pedagoger ser i förskolans undervisningsuppdrag idag. Den tidigare forskningen framställer att pedagogerna känner allt större krav och prestation i sitt arbete med barnen när det förut räckte med en rolig lek. Det görs istället tydligt att pedagogerna förväntas genomföra roliga och lustfyllda aktiviteter tillsammans med barnen men utifrån ett syfte. Samtidigt som pedagogerna ansvarar för att skapa lärande situationer och samtidigt genomföra undervisning av hög kvalité, vilket medfört prestationskrav i förhållande till uppdraget. Det den tidigare forskningen lyfter kring undervisningsuppdraget har genererat frågor för studien. Tar oron som uttrycks i forskningen stor plats i den faktiska verksamheten och hur arbetar pedagogerna med undervisningen i förskolan egentligen?
26
Metod
Här kommer forskningsstudiens sammanlagda tillvägagångssätt redovisas. Till att börja med ansluter tidigare forskning till en vetenskapsteoretisk ansats som följs av studiens utformning av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det redovisas även vilka deltagare studien har intervjuat och hur dessa intervjuer har transkriberats och analyserats, för att sedan avsluta med forskningsstudiens etiska val.
Vetenskapsteoretisk referensram
Den här studiens vetenskapsteoretiska ansats faller inom ramen för vetenskapens förståelsetradition med hermeneutiken. Ulf Brinkkjær och Marianne Høyen (2013) förklarar den vetenskapliga teorin till att handla om strävan att tolka kontexten för att skapa mening ur ett visst innehåll. Det innebär att studien strävar efter att tolka hur verksamma pedagoger förhåller sig till begreppen utbildning samt undervisning med utgångspunkt ur individens livserfarenheter. Detta förtydligas i hur den förstående ansatsen innefattar strävan att förstå, tolka individens vilja, syften och mening med sina handlingar. Hermeneutiken intresserar sig för mänskliga faktorer, vilket tolkas utifrån den historiska kontexten och kunskapen nås genom att förstå den kontexten som skapat betydelsehorisonten av sammanhanget (Brinkkjær & Høyen, 2013). I och med en hermeneutiken teoretiska ansats kan forskaren inte ställa sig helt objektiv till kunskapen som tillförts. Det innebär att forskaren alltid har en effekt eller inverkan på kunskapen som tillförs vid intervjuerna. Detta har vi varit medvetna om och strävat efter att uppnå transparens till den tillförda forskningen.
27
Forskningsstudiens design
Genom en induktiv metodval strävar studien efter att uppmärksamma verksamma pedagogers erfarenheter samt uppfattningar om undervisningsområden i förskolan. En induktiv metod syftar på att utgångspunkten är det insamlade materialet och att teorierna bildas av detta (Lindgren, 2014). Utifrån en hermeneutisk förståelseansats strävar studien efter att underbygga kvalitetsbegrepp såsom trovärdighet och pålitlighet genom semi-strukturerade intervjuer.
Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) beskriver några av begreppen utifrån kvalitativa forskningsstudier. Kvalitetsbegreppet trovärdighet som syftar till den noggrannhet som vidtagits under forskningsstudiens gång. Hur trovärdigt kommer resultatet att vara utifrån den metod som använts i arbetets metod och analys. Begreppet kvalitet syftar till en noggrann genomförd forskning. Arbetet ska vara utfört med finkänslighet. Läsaren ska förstå meningen i arbetet och finna syftet tydlig. Ett arbete med hög kvalitet ska skapa en vilja hos läsaren att läsa vidare kring ämnet. För att ha en hög kvalitet behöver forskaren även ta en kritisk ställning till sitt eget arbete för att se vilka brister som kan finnas och hur dessa kunde ha åtgärdats. Arbetet ska vara förankrat i pålitligt empiriskt material men också bidra till något nytt, den ska kunna föras över och utveckla nya studier. Därför utformades tidigt en “inbjudan- och samtyckesblankett för intervjustudien” vilket redovisas i bilaga 3. I blanketten är två preliminära forskningsfrågor framställda som har fungerat som en grund för studien. Där vi även informerat om att forskningsfrågorna kan komma justeras under studiens gång, vilket i efterhand har format studiens aktuella forskningsfrågor.
I utformandet av forskningsstudiens intervjuguide gjordes ett urval som ska fungera passande för att besvara intervjufrågorna att forskningsfrågan sedan går att besvara (Nilsson, 2014). Dessa frågor har kategoriserats och ställ i en viss ordning för att skapa en trygg samtalsmiljö för den intervjuade personen. Intervjun började med öppna lättare frågor att besvara som exempelvis hur länge de arbetat inom förskolan. Sedan följer frågor som lyfter erfarenhetsbaserade tankar kring utbildning och undervisning inom förskolans verksamhet samt pedagogik. Sedan avslutas intervjun med en större öppen fråga, vilket skapar möjligheten för deltagaren att lägga till ytterligare uppfattningar kring
28
begreppet som inte nämnts under intervjutillfället. Det här för att möjliggöra för deltagaren att komma med tankar och åsikter som kan tillföra nya insikter till forskningsprocessen. Genom att intervjun började och avslutades med enklare frågor skapades en lugnare samtalsmiljö för informanterna. Det fanns inget krav på ett utförligt svar utan ett kortare räckte för att besvara frågan. Forskningsstudiens intervjuguide redovisas i bilaga 4.
Intervjufrågorna har operationaliseras utifrån forskningsfrågorna och sedan pilottestas med närstående samt med medstuderande vid utformandet av intervjuguiden. Vikten av det belyser Marco Nilsson (2014) i förhållande till forskningsstudiens resulterande validitet och reliabilitet. Att forskningsfrågorna operationaliseras till mindre intervjufrågor gör det möjligt att besvara den huvudsakliga problemställningen genom att skapa sig förståelse utifrån ett bredare material. Med visad problematik samt oro i användandet av undervisning i förskolan har exempelvis intervjufrågor om hur pedagogerna arbetar samt synliggör undervisningen formats. Även med läroplanens ökade formuleringar kring begreppen har gjort att intervjufrågorna smalnats av till pedagogens individuella erfarenheter och upplevelser kring införandet formats. En semi-strukturerad intervju syftar därför till att ta fram personens egna erfarenheter och reflektioner. Avsikten är därför att frågorna ska väcka tankar hos intervjupersonen följt av följdfrågor som ett hjälpmedel för att utveckla de svar som intervjupersonerna ger till huvudfrågorna. Sådana typer av följdfrågor som kan ställas är “kan du utveckla ditt svar kring…” eller “hur menar du med detta?” (Back & Berterö, 2019). Studiens ändamål har därför varit att forma intervjufrågor som är enkla för deltagaren att förstå och svara på med den utbildning deltagaren har med sig i bakgrunden. Frågorna ska även vara tillräckligt informativa för intervjupersonerna så de kan svara med fylliga diskuterande svar.
Forskningsstudiens begränsningar
Några begränsningar har gjorts vid utformandet av studiens innehåll och avsmalnande av forskningsproblematik. Först har en litteratursökning utförts med vad tidigare forskning diskuterar om forskningsområdet. Dessutom synliggörs forskningsområdets historiska
29
uppkomst utifrån läroplan och andra policydokument och till det definieras forskningens huvudprinciper utbildning och undervisning. Det gör att fler stora aspekter tillhörande forskningsområdet behövts begränsas. Det vill säga att många andra stora och helt avgörande aspekter inom forskningsområdet såsom lek och omsorg har behövts sorteras bort. Av den anledningen att aspekterna lek och omsorg i sig är väl omfattande, vilket i sådana fall gjort att forskningsstudiens översiktliga innehåll fördubblats. Det säger en del om leken och omsorgens betydelse i förskolans verksamhet. Det är därför viktigt för forskningsstudien syfte att belysa vikten av dessa faktorer inom verksamheten. Då dessa är helt avgörande för att utbildning och undervisning ens ska möjliggöra en plats i förskolan.
Genomförande av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer
Inför datainsamlingens start har detta arbete valt metoden av en semi-strukturerad intervju. En semi-strukturerad intervju beskriver Christina Back och Carina Berterö (2019) innefattar en intervju med x antal frågor som kommer täcka det område och de forskningsfrågor som ställts men som även lämnar plats till nya och följdfrågor. Detta skapar mer möjligheter till att få mer utvidgade svar i det som anses vara relevant till de utsagda forskningsfrågorna. Det här öppnar för möjligheten till att strukturera om intervjufrågornas ordning vid själva intervjutillfället för mer utfyllda svar. Genom att kunna ändra på frågornas ordning kan intervjun få mer av en röd tråd beroende på hur och vad intervjupersonen svarar. De frågor som ställs ska därför till största möjliga mån vara öppna och inte riktade. Detta för att intervjupersonen ska kunna svara med sina egna ord och erfarenheter utan att leta efter det svar hen tror är “rätt” (Back & Berterö, 2019).
Denna metod användes för att underlätta möjligheten till att få mer utvecklade svar från deltagarna. Alla informanter arbetar på olika platser, har olika erfarenheter och utbildningar. Med dessa faktorer i åtanke vart deras svar på frågorna olika och det genererade olika följdfrågor. En del informanter kan ha mycket erfarenhet kring
30
utbildning medan andra har erfarenheter kring ledarskap. För att ta vara på deras kunskap och erfarenheter var en semi-strukturerad intervju ett optimalt val.
Urval
Det urval som gjordes inför intervjuerna baserades på vilka som har kunskapen att besvara frågorna på ett reflekterande och diskuterande sätt. I och med forskningens intresse av ett historiskt perspektiv på undervisning i förskolan har därför deltagande med en längre erfarenhetsbild om verksamheten valts. Urval innebär de personer som ska delta i forskningsstudien (Hjalmarsson, 2014). När urvalet görs ska syftet och forskningsfrågorna lyftas samt de etiska principer vi tagit hänsyn till. Vad som är syftet med arbetet ska avgöra vilka som ska delta i undersökningen. Ändamålet med detta arbete är att lyfta och diskutera undervisningen som tagit plats i förskolan och hur detta påverkat pedagogerna och verksamheten. Med detta i åtanke blev urvalet utbildade förskollärare och barnskötare med en längre arbetslivserfarenhet för att ha upplevt undervisningens implementering i förskolans verksamhet. Valet av dessa deltagare skedde just för deras olika erfarenheter från fem olika förskolor i två kommuner. Deras arbetsplatser är av olika storlekar och de arbetar i olika åldersgrupper. Detta för att få en spridning av olika erfarenheter och perspektiv. Urvalet av deltagare skedde från personer med en redan etablerad kontakt till oss skribenter. Relationerna till dessa var bland annat före detta handledare, bekanta eller arbetar i närområdet. I åtanke till det och konfidentialitetskravet har inte personens namn i fråga använts under några anteckningar utan i stället har likt nedanstående siffertabell använts för att separera personerna till det tillfälle de blev intervjuade. Det vill säga att första intervjutillfället genomfördes med pedagog 1, andra intervjutillfället med pedagog 2 etc. Det här har medfört svårigheter i minnet att komma ihåg exakt vem som sa vad. Dessutom deltog båda forskarna vid samtliga tillfällen.
31
Presentation av informanterna
De som deltagit i intervjuerna var sju verksamma pedagoger. Det var planerat åtta intervjuer men på grund av sjukdom blev det ett bortfall. Alla deltagare har blivit tilldelade nya titlar för att inte riskera att deras identitet röjs.
Intervjutillfälle:
1. Pedagog 1, är utbildad förskollärare och har arbetar inom förskolans verksamhet sedan 11 år tillbaka.
2. Pedagog 2, är utbildad förskollärare och har arbetat inom förskolans verksamhet sedan 2001.
3. Pedagog 3, har arbetat inom förskolans verksamhet och specialpedagogiska myndigheten. Personen har arbetat med detta sedan 1984 och är utbildad förskollärare och kompletterat med en rektorsutbildning.
4. Pedagog 4, har arbetat inom förskolan sedan 1974 och är utbildad barnskötare. 5. Pedagog 5, har 22 års erfarenhet och är utbildad förskollärare.
6. Pedagog 6, har arbetar inom förskolans verksamhet sedan 2006 men har tidigare arbetat som grundskollärare utanför Europa. Personen är utbildad förskollärare i Sverige och utbildad grundskollärare sedan tidigare utanför Europa.
7. Pedagog 7, har 30 års erfarenhet och utbildad både barnskötare- och förskollärarutbildning.
Kontakten med informanterna har förts mestadels genom mejlkonversation. Det finns en respondent som har fått information vid ett reellt möte, det innebär också att deltagaren har fått samtyckesblanketten i fysisk form. De andra deltagarna har fått informationsbladet och gett skriftligt samtycke genom mejl med den ena eller andra forskaren. Det har utförts fem digitala intervju träffar och två reella intervjuträffar.
32
Den praktiska datakonstruktionen och bearbetning av det
empiriska underlaget
Insamlingen av data har skett vid sju kvalitativa semi-strukturerade intervjutillfällen som genomförts omkring 30 minuter. Det är två forskare som hållit i intervjuerna och hjälpts åt att ställa intervju- och följdfrågor, något deltagarna informerades om innan själva intervjun ägde rum. Röstupptagningen startade när informanten blev uppmanad att lämna sitt muntliga samtycke och sträcker sig sedan till svaret på sista frågan.
Transkription
När transkriberingarna påbörjades gjordes de direkt efter intervjun då tillfället är färskt i minnet. Transkriberingarna delades upp mellan forskarna för att effektivisera och underlätta arbetet. Dessa skrevs ordagrant med benämnande pauser. Pauserna uttrycks med flera punkter på rad. Även talspråk och ljud skrevs in i transkriberingen för att underlätta att avläsa betydelsen och vilka ord som deltagarna lade extra tyngd i. I transkriberingen gavs nya namn och platser till de som namngavs av intervjupersoner. När deltagarna använder ord som “ahmen” har det ändrats till “ja men”. Detsamma gäller till när deltagare tänker och/eller stakar sig fram med ord såsom “eeh..”, har det tagits bort för läsbarhetens skull. Andra symboler som har använts och kommer att redovisas med citat från intervjudeltagaren indikerar på dessa transkriptionssymboler.
Tabell 1. Transkriptionssymboler
… Taget mitt ur en mening, sagt något innan som ej varit relevant.
[…] Borttagen text för läsbarhetens skull.
[xx] Tillagd text för läsbarhetens skull.
(.) Paus, varje punkt är en sekunds paus.
‘xx’ Personen syftar till en tredje person.
“xx” Begrepp som pekas ut av deltagaren.
33
När samtliga transkriberingar var gjorda påbörjades analysen av det insamlade materialet, vilket har skett digitalt för att enklare ges möjlighet att lägga in kommentarer i den transkriberade texten. Det insamlade materialet lagras på våra lokala enheter såsom datorns skrivbord och en mobil enhet. Textunderlag som används vid transkription och analys har anonymiserats direkt, vilket gjort att sådana dokument som är delade mellan forskarna inte innehåller känsliga uppgifter. Sådana anteckningar med känsliga personuppgifter är i stället kopplat till forskaren som fört dialogen med just den respondenten. Likaså till ljudupptagningarna som gjorts vid varje intervjutillfälle har inspelningen gjorts av en och samma mobil enhet. Efter transkriptionen är gjord har ljudinspelningen raderats på den lokala datorn för att lagra originalfilen på den särskilda mobilenheten fram tills forskningsstudien blivit avklarad.
Kvalitativ analysmetod
Forskning studien använder sig av en kvalitativ analysstrategi som förklarats av Simon Lindgren (2014). Det insamlade empiriska datamaterialet har reducerats till generella delar som relaterar till studiens problemområde. Denna analysstrategi sker ur enskilda abstraktionsnivåer som sedan sammanställs till ett övergripande resultat. Gränserna mellan de olika stegen i analysprocessen är otydliga och inte satta i sten. De baserar sig på hur processen utförs och de material som samlats in.
Processens första steg benämns kodning. Kodning syftar till att identifiera materialets centrala delar. Det insamlade materialet ska struktureras och ordnas. Materialet ska minskas ned till de grova viktiga beståndsdelarna. Genom centrala begrepp och återkommande faktorer i datamaterialet kan nyckelord i förhållande till studiens syfte framställas. Dessa koder utvinns genom noga upprepade läsningar av transkriberingarna. När kodningen av intervjuerna skedde markerades dessa ord eller meningar med en kod digitalt. Vid en första läsning framkom mängder av kodord som vid en ytterligare läsning kunde sammanställas och slås ihop till mindre betydelsefulla koder i förhållandet till studiens problematik. Sammanställda kodord och uppdelade kategorier som redovisas i nedanstående tabell.
