Arbetsterapeutiska hälsofrämjande
interventioner för äldre
En litteraturstudie
Occupational therapeutic health promoted
interventions for elderly
A literature review
Författare: Sofia Fant och Elin Svensson
Vårterminen 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Anna Carling, Affilierad forskare, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, Professor, Örebro universitet
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi
Svensk titel: Arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre – En litteraturstudie
Engelsk titel: Occupational therapeutic health promoted interventions for elderly – A literature review
Författare: Sofia Fant och Elin Svensson
Datum: 2020-05-04
Antal ord: 8254
Sammanfattning
Bakgrund: I dag blir befolkningen allt äldre och fler, vilket ställer höga krav på samhället och vården. Om fler äldre håller sig friska och självständiga innebär det minskad belastning på sjukvården och samhället samt äldre uppnår bättre hälsa och livskvalitet. I dag arbetar sällan arbetsterapeuter med att bevara det friska hos människor utan behandlar det som är sjukt. Det är fördelaktigt om arbetsterapeuter arbetar hälsofrämjande med äldre eftersom det leder till bibehållen hälsa och utförandekapacitet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier; fallprevention och hälsoutbildande interventioner. Resultat: Fallpreventiva interventioner riktades mot omgivningsfaktorer eller personliga faktorer och resulterade i att de äldre lärde sig strategier för att undvika fall, öka medvetenhet om
riskfaktorer samt påverka fallrädsla. De hälsoutbildande interventionerna använde till största del föreläsningar och diskussioner om hälsa, aktivitet och åldrande, i kombination med annan åtgärd. Även Model of human occupations (MOHO) begrepp diskuterades av deltagarna i några interventioner. Interventionerna resulterade i att deltagarnas välbefinnande och psykiska hälsa samt aktivitetsengagemang ökade. Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att det finns arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner med olika tillvägagångssätt.
Interventionerna kan främja och ge positiva effekter på äldres hälsa och förebygga fall som kan utgöra en hälsorisk. Föreläsningar och diskussioner i kombination med annan åtgärd gav störst positiv effekt på hälsa och fallprevention.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 4
1.1 Hälsa och hälsorelaterade begrepp ... 4
1.2 Hälsofrämjande arbete ... 4
1.3 Äldre och åldrande ... 4
1.4 Vården och en ökande åldrande befolkning ... 6
1.5 Arbetsterapi ... 6
1.6 Hälsofrämjande interventioner för äldre ... 7
1.7 Problemformulering ... 7
2. SYFTE & FRÅGESTÄLLNING ... 9
2.1 Syfte ... 9
2.2 Frågeställning ... 9
3. METOD ... 10
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 10
3.2 Litteratursökning ... 10 3.3 Urval ... 12 3.4 Dataanalys ... 12 3.5 Kvalitetsgranskning ... 13 3.6 Etiska överväganden... 14 4. RESULTAT ... 15 4.1 Fallprevention ... 15 4.1.1 Fallpreventiva interventioner ... 15
4.1.2 Effekter av fallpreventiva interventioner ... 16
4.2 Hälsoutbildning ... 17
4.2.1 Hälsoutbildande interventioner ... 17
4.2.2 Effekter av hälsoutbildande interventioner ... 18
5. DISKUSSION ... 20
3 5.2 Metoddiskussion ... 22 6. SLUTSATS ... 25 REFERENSER ... 26 Bilaga 1, Artikelmatris ...
1. BAKGRUND
1.1 Hälsa och hälsorelaterade begrepp
Hälsa definieras som en resurs som möjliggör för människor att klara av vardagen (1). Ansvar för människans hälsa ligger inte enbart på individen utan även på samhället (2). Målet för att bibehålla hälsa är att personen ska kunna hantera och styra över sitt liv. Hälsa är holistiskt och inkluderar psykiska, fysiska och sociala faktorer hos människor som interagerar med
omgivningen (2). God psykisk hälsa uppnås när människors mentala förmåga är tillräcklig för att uppnå vitala mål (2).
Deltagande i varierande aktiviteter är viktig för alla människor, oberoende av
funktionsförmåga, för att uppnå hälsa och välbefinnande (3). Aktiviteter som utförs har en påverkan på hälsan och hälsa påverkar vilka aktiviteter som kan utföras (3). Meningsfullhet uppstår när något får en innebörd och gör det värt att engagera sig i för människan (4). Välbefinnande är människors subjektiva upplevelser av sin hälsa, vilket innebär att
människan har möjlighet att klara av, styra över och hantera vardagen (2). Livskvalitet är ett bredare begrepp än hälsa och välbefinnande och innefattar människans subjektiva upplevelse av att leva gott (5). Begreppet innefattar faktorer som ekonomi, hälsa, miljö, politik, boende (5).
Ohälsa är synonymt med sjukdom, skada, känsla av sjukdom eller avsaknad av hälsa (2). Förhållandet mellan hälsa och ohälsa kan ses som en skala där alla människor befinner sig någonstans på skalan. Det går att vara vid god hälsa även om en sjukdomsdiagnos finns. Detta är möjligt eftersom hälsa påverkas av omgivningen, psykiska, fysiska och sociala faktorer (2).
1.2 Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete innebär att främja och bevara det som är friskt hos människan (1). Målet med hälsofrämjande arbete är att skapa förutsättningar för hälsosam livsstil samt öka hälsa och välbefinnande på individ- och befolkningsnivå (1,3). Världshälsoorganisationen (WHO) (1) definierar hälsofrämjande arbete som en social och politisk process som ökar möjligheten för personer att ha kontroll över sin hälsa och kunna förbättra den. För att
människor ska kunna uppnå fysisk, psykisk och socialt välmående bör behov identifieras och tillfredsställas. Detta kan utföras genom hantering och anpassning av omgivningen (1). Enligt Downie, Fyfe och Tannahill (6) ingår tre begrepp i hälsofrämjande, vilka är; hälsoutbildning, hälsoskydd och prevention. Hälsoutbildning handlar om att individer får tillräcklig
information och har möjlighet att ändra sin situation och uppnå bättre hälsa. Hälsoskydd ligger på samhällsnivå och inkluderar lagar och förordningar som kan komma att påverka människors hälsa. Prevention innebär att förebygga sjukdom och skador genom till exempel screening av sjukdomar (6). Detta kan göras genom att rehabilitera och minska konsekvenser för det som redan är sjukt och arbeta förebyggande mot aktivitets- och funktionsnedsättningar (3).
1.3 Äldre och åldrande
Sveriges befolkning beräknas bli äldre på grund av ökad livslängd och fler i framtiden på grund av fler invandrare än utvandrare (7). Medellivslängden ökar ständigt i Sverige och fler uppnår den allmänna pensionsåldern på 65 år (8). Det är svårt att dra en gräns för när
människor övergår från att vara medelåldern till att bli äldre och det kan vara mycket
individuellt hur människor kategoriserar sig själva (9). Många runt 65-årsåldern är friska och självständiga och ser sig inte som äldre. Eftersom begreppet äldre vanligast syftar till gruppen av människor över 65 år (6), kommer den definitionen även användas i denna uppsats.
Åldrandet är en biologisk process som ständigt sker hos alla människor. Hur gammal en människa blir påverkas av personliga faktorer, hälsan under livet, omgivningsfaktorer, sjukdomar samt förmågan att undvika olyckor (10). Personliga faktorer innefattar ålder, kön, social bakgrund och erfarenheter genom livet som kan påverka aktivitetsförmåga och hälsa (11). Även livsstil är en personlig faktor som påverkas av vilka vanor människor har rörande mat, aktiviteter, träning och alkohol. Omgivningsfaktorer är allt som finns utanför en
människa och innefattar den fysiska, sociala och attitydmässiga miljön och kan påverka människors aktivitetsutförande (11).
Förutom omgivnings- och personliga faktorer sker ständiga patologiska processer som består av organfunktionsnedsättning och ändrad kroppssammansättning( 11). Det är viktigt att skilja på det naturliga åldrandet och sjukdomar som inte är del av det naturliga åldrandet. Äldre har störst risk av alla ålderskategorier att drabbas av sjukdom (10), funktionsnedsättning samt psykisk och fysisk ohälsa. Den grupp av äldre som till större grad har kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar som förhindrar utförande av önskade dagliga aktiviteter, kallas sköra äldre (12). Med åldern uppstår nedsättningar i rörelseapparaten och kan försvåra uppresningar och balans hos äldre och det kan förebyggas genom träning. Därför är det viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv trots åldrandet medför nedsatt fysisk förmåga (9).
Det sker även ett psykologiskt och socialt åldrande hos människor (9). Psykologiskt åldrande påverkar personlighet, inlärningsförmåga, minne och förmåga att anpassa sig till sin
omgivning. Socialt åldrande påverkar individens sociala funktioner (hur en människa fungerar socialt) och dess aktivitetsutförande i samhället och dess roll som i relationer och i samhället (9).
Ett naturligt åldrande kan innebära att äldres meningsfulla aktiviteter förändras, blir färre eller byts ut (3). En litteraturstudie undersökte vilka faktorer som bidrar till att öka eller minska äldres aktivitetsutförande i dagliga livet (13). Den visade att funktionsnedsättningar, kommunikationsproblem, fallproblematik, gångproblematik, undernäring, psykiska och kognitiva problem ledde till minskat aktivitetsutförande och sämre hälsa. Socialt stöd, fungerande välfärdssystem, träning, hjälpmedel, utbildning, hjälp med nutrition och gånghjälpmedel ökade möjligheterna till ett ökat aktivitetsutförande (13).
Äldre människor har större risk att ramla och skadar sig oftare och värre jämfört med yngre (14). Upp till 30 % av de äldre ramlar minst en gång under ett år (15). Fallen sker oftare inomhus än utomhus (15) och beror på att de äldre tillbringar största delen av sin tid i sitt hem och utformar sin tillvaro utifrån hemmet (9). Fall förekommer oftare hos kvinnor än hos män (15). Ett fall kan leda till att den äldre blir rädd för att ramla igen och ägnar sig därför mindre åt dagligt aktivitetsutförande (16). Detta kan i sin tur leda till större fallrisk på grund av förlorade funktioner. Det finns inre och yttre faktorer som påverkar fallrisken (14). De inre faktorerna är de inom en människa som exempelvis styrka, balans, uthållighet, syn och sjukdomar. Yttre faktorer är föremål i omgivningen exempelvis mattor och föremål som medför snubbelrisk. Det kan även vara avsaknad av föremål, till exempel ledstänger som ger stöd och kompenserar för nedsatt kroppsfunktion (14).
Ett hälsosamt åldrande innebär frånvaro av sjukdom, psykiska problem,
funktionsnedsättningar samt att personen har socialt stöd och skattar sin hälsa och livskvalitet som god (10). Målet med hälsosamt åldrande är, utifrån individperspektiv, att personer kan leva hälsosamma längre, ha möjlighet att arbeta längre och när de går i pension fortfarande ha möjlighet till ett psykiskt och fysiskt aktivt liv med sociala kontakter (17). För att möjliggöra ett hälsosamt åldrande och undvika sjukdom krävs fysisk aktivitet, sund kost och uteslutande av rökning och stora mängder alkohol (10). Genom ett hälsofrämjande arbete kan hälsa och livskvalitet förbättras och sjukdom undvikas (18).
1.4 Vården och en ökande åldrande befolkning
En förändrad befolkningsstruktur kommer ställa nya krav på att samhället förändras i samma takt som befolkningen (9) och inte minst vården och omsorgen som tvingas möta den ökande åldrande befolkning (9). Cirka en miljon patienter med en ålder över 65 år besöker
akutmottagningarna i Sverige per år och med en ökad andel äldre kommer besöken öka ytterligare (10). Förutsättningar för att vården ska fungera för äldre som blivit sjuka är att vårdkedjan har god akutvård, god rehabilitering och tillräckligt med vårdplatser och det ska finnas hemtjänst samt hemsjukvård (10). Vården har även en viktig roll i att bibehålla hälsan och minska hälsoklyftor bland befolkningen (17). Genom att arbeta hälsofrämjande kan fler förbli friska och vårdkostnader minskas (17).
Arbetsterapeuter är en del av vården och vårdpersonalen. Arbetsterapeutens roll är att hjälpa personer leva tillfredsställande och meningsfullt utifrån personens förutsättningar och
önskningar (19). Ur arbetsterapeuters perspektiv uppnås hälsa när människor har möjlighet till aktivitet som är nödvändig och meningsfull (19).
1.5 Arbetsterapi
Arbetsterapin är influerad av aktivitetsvetenskapen och den medicinska vetenskapen (20) och innefattar allt en människa utför och önskar utföra i livet (20). Aktivitet definieras som människans utförande av uppgifter i dagliga livet (9). Arbetsterapins huvudsakliga uppgift är att analysera och förstå meningsfulla aktiviteter hos människor och möjliggöra
aktivitetsutförande för att uppnå bättre hälsa (9). Inom arbetsterapin ses människan som en aktiv varelse med rätt att utföra aktiviteter (19). Vid det arbetsterapeutiska arbetet integrerar det sociala samspelet, aktiviteten och upplevelsen av aktiviteten samt miljön där behandlingen utförs (21). Samspelet kan leda till hindrande eller möjliggörande av aktivitetsutförande (21).
Målet med arbetsterapi är att stötta människor till meningsfullt och önskat aktivitetsutförande (22). Hälsofrämjande arbete har som mål att bevara det redan friska eller främja
välbefinnande (3). Både hälsofrämjande arbete och arbetsterapi kan leda till bättre hälsa hos människor men har olika utgångspunkter och mål. Arbetsterapeutiskt arbete kan främja människors hälsa men huvudsyftet är att stötta människor i och till aktivitetsutförande som därigenom möjliggör förutsättningar för god hälsa (21) .
Stora likheter finns mellan arbetsterapeutiska interventioner och arbetsterapeutiska
hälsofrämjande interventioner och indirekt arbetar arbetsterapeuter redan hälsofrämjande (3) eftersom båda arbetar för hälsa och välbefinnande. Skillnaden är att arbetsterapeutiska
interventioner fokuserar på aktivitetsutförande och hälsofrämjande interventioner fokuserar på att främja hälsa. Arbetsterapeutiska insatser används när en skada, funktionsnedsättning eller
aktivitetshinder uppstått (23) och utförs genom aktivitetsbaserade interventioner för att uppnå välbefinnande(3). Arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner används vanligtvis inte i det arbetsterapeutiska arbetet eftersom fokuset endast ligger på att bevara det friska och främja hälsa (3).
Den mest internationella och mångkulturella aktivitetsbaserade teorin som används i
arbetsterapins praktiska arbete heter “Model of Human Occupation” (MOHO) och ämnar ge klientcentrerad och holistisk vård (11). Teorin förklarar hur aktivitet och delaktighet hindras eller möjliggörs på grund av människans sociala och fysiska miljö samt vanor, motivation, livsstil och utförandekapacitet (11). I praktiken innebär det att aktivitetsbegränsningar eller funktionsnedsättningar kan behöva kompenseras eller anpassas till patientens nivå och det kan innebära att miljön anpassas eller hjälpmedel eller strategier sätts in. Om patienten inte klarar av att utföra vissa aktiviteter bör alternativa aktiviteter ses över. Det arbetsterapeutiska arbetet innefattar en behandlingsplan, oftast med flera olika strategier, och sker i en fortgående arbetsterapiprocess i ett ständigt samförstånd med patienten (11). Patienten ses som expert om sig själv och arbetsterapeuten finns med som stöd för patienten för att övervinna sina hinder genom användandet av sin viljekraft, livsstil, motivation, vanemönster, utförandekapacitet och miljö (11).
MOHO är väl förenligt med hälsofrämjande arbete eftersom MOHOs koncept; roller, vanor, motivation och utförandekapacitet kan bidra till mänskligt engagemang i meningsfulla aktiviteter och öka välbefinnande (24). Främjandet av välbefinnande är en del i
hälsofrämjande arbete (3) och därför kan MOHO användas i det arbetsterapeutiska
hälsofrämjande arbetet. Arbetsterapeuten kan genom råd och stöd hjälpa den äldre med att uppnå delaktighet i meningsfulla aktiviteter (22).
1.6 Hälsofrämjande interventioner för äldre
Hälsofrämjande interventioner för äldre kan ske på individ-, grupp-, och samhällsnivå (6). Hälsofrämjande interventioner på samhällsnivå kan vara att trafik, bostäder, offentliga lokaler och platser anpassas och görs tillgängliga för alla (6). På gruppnivå kan insatser och
interventioner ske genom särskilda boenden och gott förhållningssätt mot de äldre. Även stöttning av att delaktiggöra och aktivera äldre i meningsfulla aktiviteter är hälsofrämjande interventioner på gruppnivå och kan även vara en vanlig arbetsterapeutisk intervention. När äldre flyttar in på särskilda boenden är det viktig att förstå att de är en unik person med egen vilja och egna vanor som den bär med sig och att det kan innefatta annorlunda språk, kultur eller annorlunda värderingar om vad aktivitet och delaktighet innebär (6). Hälsofrämjande åtgärder på individnivå är alltid anpassade efter individens delaktighets- och
aktivitetsproblem. Exempel på vanliga åtgärder kan vara bostadsanpassningar som minskar fysiska hinder och att aktivitetsutförande möjliggörs. Även gång- och andra hjälpmedel är hälsofrämjande åtgärder och direkta åtgärder som kan underlätta aktivitetsutförande vid funktionsnedsättning (9).
1.7 Problemformulering
Andelen äldre ökar mer än andelen yrkesverksamma (7) och vid högre ålder ökar även risken för att drabbas av sjukdom (10). Det ställer högre krav på samhället och vården som måste vårda de sjuka och utsatta (10). Vården som erbjuds i dag har inte kapacitet att vårda en ökande åldrande befolkning och behöver därför utvecklas och anpassas efter kommande behov (9). Om samhället ska kunna hantera detta och kunna ge människor goda
förutsättningar till hälsa även i högre åldrar i framtiden behövs förändring inom vården. Från att botat det redan sjuka till att bevara det som är friskt kan ett hälsofrämjande perspektiv användas och som även skulle kunna spara samhället pengar (15). Arbetsterapeuter är en del av vården som har ett stort ansvar i de hälsofrämjande arbetet. Det arbetsterapeutiska arbetet inriktas på att förbättra skada, sjukdom, funktionsnedsättningar och möjliggöra
aktivitetsutförande. Arbetsterapeuter vill uppnå så stort aktivitetsutförande som möjligt hos patienter (21). Det innebär att arbetsterapeuterna vill förbättra hälsa och livskvalitet för patienten eftersom gott aktivitetsutförande leder till hälsa (21). Arbetsterapeuter arbetar sällan med att bevara det friska hos patienterna (23) men arbetar mycket med hälsoprevention såsom fallprevention. Genom arbetet att bevara det som är friskt kan äldre gynnas mer eftersom en större möjlighet till att förbli friska längre ges (25). Eftersom äldre förblir friska längre genom hälsofrämjande arbete, vill författarna kartlägga och beskriva vilka hälsofrämjande
interventioner som finns och hur arbetsterapeuter kan använda dem i sitt arbete med äldre. Författarna vill även beskriva vilka effekter interventionerna ger. Kartläggningen skulle kunna bidra med kunskap som gynnar samhället eftersom uppsatsens resultat kan utgöra ett underlag för framtida praktiskt arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete för äldre.
2. SYFTE & FRÅGESTÄLLNING
2.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre.
2.2 Frågeställning
Hur är arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre beskrivna i litteraturen?
3.
METOD
Metoden som använts i uppsatsen är kvalitativ litteraturöversikt som kartlägger och
överblickar kunskapsområdet för arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre. Uppsatsen genomfördes på ett systematiskt och noggrant sätt. Ett systematiskt arbetssätt innebär att alla val och tillvägagångssätt motiverats och beskrivits noggrant samt har en logisk struktur (21).
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier
För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar inkluderades endast artiklar som
beskriver arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre personer över 65 år. Alla äldre över 65 år inkluderades oavsett hälsotillstånd. Det var viktigt att artiklarna tydligt beskriver interventionen samt dess effekt. Artiklar som exkluderades i uppsatsen är
litteraturstudier samt studier som inte genomfört en egen intervention och därmed presenterar sekundärdata. Avgränsningar genomfördes för att få uppdaterad data som var relevant för uppsatsens syfte (26). Avgränsningarna som genomfördes i uppsatsen var vetenskapligt granskade (peer reviewed) artiklar skrivna på engelska och publicerade mellan åren 2010 och 2020.
3.2 Litteratursökning
Sökningen i uppsatsen utgick från flera lämpliga databaser (27) som inkluderar uppsatsens ämnesområde arbetsterapi. Databaserna som valdes var CINAHL Plus with Full Text (CINAHL), The Allied and Complementary Medicine Database (AMED) och PubMed. CINAHL innehåller artiklar om omvårdnadsvetenskap och arbetsterapi och PubMed medicinska och omvårdnadsvetenskapliga artiklar (27). AMED valdes för att det är en databas med medicin-, och omvårdnads- och arbetsterapirelaterad kunskap.
Urvalet sker genom en urvalsprocess (27). Först identifierades intresseområdet och en pilotsökning utfördes med stöd från bibliotekarie på Örebros universitetsbibliotek, för att få en överblick om kunskapsläget inom ämnesområdet. Sökorden “occupational therapy” och “health promotion” användes och en avgränsning gjordes till personer över 65 år. Bedömning om att tillräckligt med forskning fanns gjordes samt en bedömning om att forskningen
besvarade aktuellt syfte för att fortsätta sökprocessen.
Sökord identifierades (27) som kopplas till arbetsterapeutiska hälsofrämjande intervention för äldre. Orden i syftet användes som sökord och identifieras genom att använda huvudorden i syftet (26). Ämnesord identifierades (26) genom ämnesordslistor (tesaurus) och sökord valdes ut från dem. Synonymer söks via “description -fältet i databaserna (26) och detta resulterade fler sökord (se tabell 1). Citationstecken (”) ut på begreppen för att databasen skulle söka hela begreppet och inte enskilda ord (26). Trunkering (*) sattes ut för att få alla böjningar av orden (26). Varje ord söktes som fritext och i de fall det fanns som ämnesord (Major Heading = MH) användes även det (se tabell 1). Boolesk sökteknik användes för att skapa block där synonymer, fritext och ämnesord kombinerades till blocken ”hälsofrämjande”, ”äldre” och ”arbetsterapi” samt kombinerades med booleska operatorn OR (26). Blocken kombineras sinsemellan med sök-operatorn AND (26) för att få ett resultat innehållande
arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre. Sökningen utfördes med samma ord i CINAHL, AMED och Pubmed med undantag av avsaknad av ämnesord i AMED (se
tabell 1). I varken AMED eller PubMed går det att välja peer reviewed men samtliga utvalda artiklar var enligt Ulrichsweb peer reviewed.
Tabell 1. Sökmatris. Visar antal sökträffar på ord och ordkombinationer samt avgränsningar.
Nr. Sökord Antal träffar
CINAHL
Antal träffar AMED
Antal träffar PubMed
S1 “Disease prevention” –fritext 17 455 133 29 332
S2 “Health protection” – fritext 820 17 10 880
S3 “Health education” – fritext 44 676 788 96 911
S4 “Preventive health care” – MH 19 579 - -
S5 “Preventive health care” – fritext 19 946 66 1 829
S6 “Health promotion “– fritext 69 107 2 641 111 348
S7 “Health promotion “– MH 60 384 - 75 367 Block 1, S8 CINAHL: S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 OR S7 AMED:S1 OR S2 OR S3 OR S5 OR S6 PubMed:S1 OR S2 OR S3 OR S5 OR S6 OR S7 137 671 3 415 231 442 S9 “Occupational therapy” -MH 19 485 - 13 049
S10 “Occupational therapy” – fritext 34 398 14 993 29 286
Block 2 S12 CINAHL: S9 OR S10 AMED: S10 PubMed: S9 OR S10 34 398 14 993 29 286
S13 “Old* people” – fritext 25 257 1 761 3 686
S14 Elder* - fritext 100 196 6 438 274 594
S15 ”Frail elderly” – MH 6 950 - 11 063
S16 ”Frail elderly” – fritext 7 686 558 12 614
S17 Aged – MH 742 844 - 3 064 951
S18 Aged – fritext 871 226 23 166 5 274 025
S19 “old* adult*” – fritext 52 736 387 1 228
S20 geriatric* - fritext 46 144 5 688 164 5 20
S21 senior* - fritext 22 472 983 65 606
Block 3 S22
CINAH och Pubmed:S13 OR S14 OR S15 Or S16 OR S17 OR S18 OR S19 OR S20 OR S21
AMED:S13 OR S14 OR S16 OR S18 OR S19 OR S20 OR S21
945 264 27 449 5 433 722
S23 Block 1 (S8) AND Block 2 (S12) AND Block 3 (S22) 185 78 270
S24 Avgränsningar: Engelskt språk, Peer Reviewed, Publicerade 2010 - 2020.
3.3 Urval
Urvalet av artiklar genomfördes i tre steg (27). Först granskades artiklarna utifrån titlar, sedan abstract och slutligen i fulltext (se figur 1). De artiklar som inte passade till uppsatsens syfte eller inklusionskriterier uteslöts i varje steg (se figur 1). I det första steget exkluderades 8 dubbletter. Av de 305 titlarna som återstod efter att avgränsningar genomförts i databaserna, återstod 10 artiklar efter urvalsprocessen. Sökningen i CINAHL och AMED utfördes 2 mars 2020 och gav sju artiklar. Det var inte tillräckligt och därför utfördes en ny sökning i Pubmed, den 17 mars, som resulterade i ytterligare tre artiklar. Tre av artiklarna kommer från
CINAHL, fyra från AMED och tre från Pubmed.
Figur 1. Flödesschema av urvalsprocessens steg och antal artiklar som valts med relevans från syftets inklusionskriterier.
3.4 Dataanalys
Dataanalys är att organisera och sammanfatta data för att svara på syfte och frågeställningarna (28). Genom sammanställning och analys av valda artiklar kan en överblick av kunskapsläget beskrivas och ge en förståelse för vad som forskats om tidigare (26).
En kvalitativ analysprocess inleds med att artiklarna ska läsas grundligt med ett kritiskt förhållningssätt av samtliga författare på varsitt håll (29). Efter genomläsningen av artiklarna diskuterade författarna innehållet i artiklarna för att säkerställa att de förstått och tolkat
artiklarnas innehåll på samma sätt, vilket även Friberg (26) rekommenderar. Uppgifter om titlar, årtal, land, urval, metod, interventioner och resultat från artiklarna redovisades sedan systematiskt i en artikelmatris (se bilaga 1), för att skapa översikt och lättare se likheter och skillnader mellan artiklarna (26). Informationen som tas med i artikelmatrisen ska vara relevant för uppsatsens syfte (26), vilket har uppnåtts i uppsatsen. Resultaten i artikelmatrisen analyserades och meningsenheter, det mest framträdande kunskapsinnehåll relaterat till uppsatsens syfte, togs fram. Likheter och skillnader mellan meningsenheterna framställdes (29) och enheter med likheter skapade två kategorier; fallprevention och hälsoutbildning. Kategorierna delades i sin tur in i två underkategorier. Fallprevention delades in i;
“Fallpreventiva interventioner” samt “Effekter av fallpreventiva interventioner”. Hälsoutbildning delades in i; “Hälsoutbildande interventioner” samt “Effekter av hälsoutbildande interventioner”. Inom underkategorierna skapades olika teman. Hela analysprocessen utfördes genom diskussion och granskning av artikelmatrisen (se bilaga 1) och genom att uppföra en analystabell för att urskilja likheter. Resultatet presenteras under de rubriker, underrubriker och teman som framkom i analysen. Nedan visas ett utdrag ur
analysprocessen för att illustrera hur likheter och olikheter delats in och format resultatet (se tabell 2).
Tabell 2. Utdrag ur analysprocessen
Meningsenheter Kategori Underkategori Teman
1. “The results of this study indicate that
the MOHO programme had a positive impact on both quality of life and psychological wellbeing” (30, s.543) Hälsoutbildande interventioner Effekter av hälsoutbildande interventioner Psykisk hälsa
2. “This study showed that a four-month
occupation-based health-promotion programme, led by occupational therapists, improved older persons’ self- experienced health, vitality, mental health, and their sense of psychological well- being” (31, s.217). Hälsoutbildande interventioner Effekter av hälsoutbildande interventioner Psykisk hälsa
3. “While all groups showed a decline in
leisure engagement and ADL over time, the IG and the DG were somewhat effective in minimizing the decline at both three and 12 months.” (32, s.447)
Hälsoutbildande interventioner Effekter av hälsoutbildande interventioner Aktivitetsengagemang och social funktion
3.5 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning genomfördes (27) av de tio artiklarna med stöd från checklistor.
Checklistorna som används för kvalitativa artiklar var för ”Checklista för kvalitativa artiklar” och kvantitativa artiklar användes ”Checklista för kvantitativa artiklar” (27).
Kvalitetsgranskningen som genomfördes i aktuell studie bedömdes enligt graderingssystemet Grading of Racommendations Assessment, Develoment and Evaluation (GRADE) som graderar artiklarnas kvalitet på en skala från Hög, Måttlig, Låg och Mycket låg (27). Kriterier som bedöms är studiedesign, studiekvalitet, överförbarhet, överensstämmelse, precis data och publicering bias (27). Inga artiklar uteslöts på grund av kvaliteten då de flesta bedömdes ha medelkvalité medan två hade hög kvalitet och en hade låg. Den lågt graderade artikeln (33) graderades som låg för att studien var liten och hade litet urval. Bedömningen av de
granskade artiklarna redovisades i artikelmatrisen, (se bilaga 1).
Forskning inom sjukvård använder kvalitativa och kvantitativa metoder och därför bör båda studietyperna inkluderas i en litteraturstudie (27), vilket gjordes i denna uppsats (se bilaga 1). Kvalitativa artiklar har lägre bevisvärde. Trots det har artiklarna relevans för uppsatsen eftersom de beskriver deltagarnas upplevelser. Kvalitativ forskning kvantifieras inte utan beskriver subjektiv data bland ett litet urval och därför kan forskningen sällan generaliseras till en större population (27). Randomiserade studier har högt bevisvärde där effektmått finns (27).
3.6 Etiska överväganden
Artiklarna som valdes var granskade och godkända av en etisk granskningsnämnd, vilket innebär att grundläggande etiska principer och individskyddskravet uppfyllts (27). Eftersom artiklarna var godkända av en etisk granskningsnämnd antas deltagandet vara frivilligt och all väsentlig information delgivits deltagarna. I några studier uppgavs bortfall och det är relaterat med att deltagandet kan avslutas när deltagarna själva väljer. Även om deltagarna har fått information om studien och lämnat samtycke till deltagande, kan de inte veta precis vad deras deltagande kommer innebära. I samtyckesbrevet finns en kort beskrivning, men det beskriver inte detaljerat hur interventionen utförs. Författarna har reflekterat över detta och anser att deltagarna delgivits tillräcklig information för att överväga medverkan. Diskussioner har ägt rum över hur etiskt försvarbart det är att endast inkludera stadsboende deltagare i
interventionerna och inte människor från glesbygden. Studieförfattarnas bekvämlighet, tillgänglighet och befintliga ekonomi- och tidsrelaterade resurser har diskuterats och kan vara orsaker till studiens begränsade urval.
Författarna av uppsatsen har reflekterat och varit öppna för varierande resultat i artiklarna, vilket är nödvändigt för att inte snedvrida resultatet och skapa bias (27). Det innebär att resultatet i artiklarna presenteras även om de inte visat samband eller positiva resultat. Exempel på varierande resultat är att en studie indikerar på att rädsla för fall inte påverkats positivt medan en annan studie visar en positiv inverkan.
4. RESULTAT
Samtliga studier handlar om olika hälsofrämjande interventioner för äldre (30–39). De två kategorierna fallprevention och hälsoutbildning presenteras nedan. Inom båda kategorierna beskrivs interventionerna och effekterna var för sig.
Fem av studierna undersöker fallprevention (33–36,38) och fem beskriver hälsoutbildande interventioner (30–32,37,39). I samtliga studier utfördes alla interventioner av
arbetsterapeuter och ibland med hjälp av annan profession exempelvis sjuksköterska, extern utbildad bedömare eller fysioterapeut (35,36,39). Interventioner i form av föreläsningar (30– 32,35,37,39) och diskussionsgrupper (30–32,35,37,39) var mest förekommande. I de flesta interventioner medverkade deltagarna aktivt på något sätt (30,31,33–37,37,39).
I alla studier som inkluderats i resultatet varade interventionen under varierande tidsintervall och under olika antal interventionsträffar. Endast fyra av studierna (31,32,36,39) var
genomförda i Sverige. Resterande var från USA (34), Storbritannien (33,36), Australien (38), Japan (30)och Spanien (37). Fem studier innehåller en kvantitativ metod, två studier kvalitativ och tre studier hade en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod (30–39). Kvaliteten på studierna varierade mellan låg, medel och hög (se artikelmatris bilaga 1).
Det totala antalet deltagare i studierna var 1767 personer i åldrarna 50 till 94 år, varav de flesta var över 60 år. Deltagarnas hälsotillstånd var varierande, endast två av studierna presenterar hur deltagarna skattar hälsa och i dessa två skattade majoriteten av deltagarna hälsan som god (32,34). I sex av studierna har deltagare underliggande sjukdomar (30– 32,35,36,39). I de studier där ADL-förmåga presenterades är majoriteten av deltagarna självständiga i ADL (31,32,34,39). I fem studier är kriterierna att deltagarna skulle vara kognitivt klara (32,35,37–39), i fyra att deltagarna skulle kunna gå (32,34,35,38) samt i tre var kriterierna att deltagarna har risk för fall (35,36,38). I samtliga artiklar där boendeform angivits bodde deltagare i eget boende utan hemhjälp (30–39) och variation fanns om de var ensamboende eller inte. En av studiernas interventioner genomfördes med personer från dagverksamhet som deltagare (34).
4.1 Fallprevention
4.1.1 Fallpreventiva interventioner
Fem studier undersöker fallprevention och förhindrande av skada till följd av fall (33–36,38). Fallinterventionerna genomfördes genom föreläsningar och gruppdiskussioner (34,35), skriftlig information (36,38) samt genom ett dataspel där föremål som kan medföra fallrisk identifieras i en illustrerad hemmiljö (16). I en av interventionerna utfördes individuellt anpassade träningsprogram och balansträning i grupp för att förebygga fallrisk (35) och i en annan intervention rekommenderades balansträning till deltagarna (38). I samtliga
fallrelaterade interventioner (33–36), utom en (38), var deltagarna aktiva genom att diskutera, ställa frågor, spela dataspel eller medverka i riskanalys av hemmet. Den intervention där deltagarna var passiva erhölls endast skriftlig information samt skriftliga rekommendationer från arbetsterapeut (38). Två artiklar hade ett randomiserat urval där deltagarna slumpades till en interventions eller kontrollgrupp (36,38). En hade klusterurval från en dagverksamhet (34),
en bekvämlighetsurval från en träningsanläggning (33) och en ändamålsenligt urval för att hitta personer med tidigare fallproblematik (35).
Aktiviteter och omgivningsfaktorer som påverkar fallrisk
Tre interventioner syftar till att medvetandegöra deltagarna om aktiviteter och omgivningsfaktorer som påverkar fallrisk genom deltagande i föreläsningar och
gruppdiskussioner (33,34,36). I en intervention fick deltagarna, som enda åtgärd, information om vilka förbättringar som kunde utföras i hemmiljön. Exempel att avlägsna av mattor och föremål som kan medföra snubbelrisk (38). Två av interventionerna använde olika
bedömningsinstrument för att identifiera och medvetandegöra fallrisker i hemmiljö hos deltagarna. Home Safety Self-Assessment Tool (HSSAT) brukades av deltagarna själva för att identifiera möjliga fallrisker och hitta strategier som förebygger fall (34). Exempel på fallrisk som identifierades är möblemang och rumsutformning samt riskfyllda aktiviteter som sker i de olika rummen. I köket kan en riskfylld aktivitet vara att laga mat och om den äldre inte når föremål högre upp och behöver klättra för nå kan fall förekomma. I badrum kan badning vara riskfyllt eftersom den äldre kan behöva ta sig över en hög badkarskant. The Westmead Home Safety Assessment (WeHSA) användes av arbetsterapeuten vid fallriskbedömning och
anpassning av hemmiljö med syfte att förebygga fall (36). Exempel på anpassning av hemmiljön är att avlägsna föremål som medför fallrisk i de rum där personen utför sina dagliga aktiviteter, exempelvis mattor. Dataspelet “Falls Sensei” tränade deltagarna att identifiera fallrisker genom att utföra anpassningar i en illustrerad hemmiljö i spelet (33). Några av de identifierbara fallriskerna var möblemang som går att ramla över och svag belysning som medför snubbelrisk vid förflyttning.
Personliga faktorer som påverkar fallrisk
Två fallpreventiva interventioner behandlade personliga faktorer och genom muntlig eller skriftlig information om vad individen själv kan göra, kan fallrisk förebyggas (35,38). I den ena studien låg fokuset på balansträning samt diskussioner om träning, kost och balans som är personliga faktorer som påverkar fallrisk (35). I den andra interventionen, som var
multidimensionell, fick deltagarna rekommendationer och information om olika faktorer som skulle kunna vara fallpreventiva. Exempel på de personliga faktorerna är kontroll syn, val av skor och höftskydd (38).
4.1.2 Effekter av fallpreventiva interventioner
Fyra av studierna visade positiva effekter av fallpreventiva interventioner (33–36). Några av studierna visade signifikant minskad fallrisk hos deltagarna (34,36) medan några visade positiva indikationer av att förebygga fallrisker (33,35). Den multidimensionella
interventionen för fallprevention som genomfördes via skriftliga individuella
rekommendationer gav ingen indikation om att ha en förebyggande effekt på fall (38).
Kunskap och medvetenhet om riskfaktorer
Tre av interventionerna bidrog till ökad kunskap och medvetenhet om riskfaktorer för fall hos deltagarna (33–35). Faktorer som kan bidra till fallrisk var svag belysning och utebliven användning av anti-glidmatta i badkaret (33). I två av studier uppnådde deltagarna ökad
kunskap om vilka omgivningsfaktorer som kunde medföra risk för fall (33,34). Här var åter belysningen en risk och även ojämnheter i golvet vid förflyttning(33) . I den ena fick
deltagarna kunskap via spelet ”Falls Sensei” (33). I studien där deltagarna fick föreläsningar och gruppdiskussioner om det självdömande instrumentet HSSAT, ökade kunskapen och förståelsen om vilka riskfyllda aktiviteter och omgivningsfaktorer det finns (34). I studien som innehöll gruppdiskussioner och föreläsningar om fysisk aktivitet, kost och balans, uppnådde deltagarna medvetenheten om riskfaktorer och ett flexibelt sätt att tänka som ledde till att riskfyllda aktiviteter utfördes på ett annat sätt (35). Riskfyllda aktiviteter kunde vara att klättra på stegar eller duscha. Interventionen gav även deltagarna en ökad kunskap om hur en fallolycka kan hanteras, exempelvis veta vart de kan ringa för att få hjälp (35).
Strategier för att undvika fall
I två studier blev effekten av interventionerna att deltagarna utformade strategier och säkerhetsplaner för att förebygga fallrisker och därför kunna utföra meningsfulla aktiviteter säkrare (34,35). Utformning av säkerhetsplan innebar att deltagarna planerade hur de kunde utföra aktiviteter säkrare och även hur de kunde anpassa den fysiska miljön för att förhindra fall (34,35). Strategierna bestod av hjälpmedelsanvändning vid aktivitetsutförande och anpassning av hemmet för att få det säkrare. Exempel på dessa strategier var användning av ledstänger, gå sakta när de skulle svara i telefon, tända belysningen för att se vart de går och använda badbräda vid duschning.
Påverkan på fallrädsla
Fallrädsla påverkas både positivt och negativt hos deltagarna. I studien med föreläsningar, gruppdiskussioner och balansträning ledde den nya kunskapen till större medvetenhet som minskade oro för fall (35). Interventionen som bestod av en riskbedömning med instrumentet WeHSA och ändringar i miljön, visade ingen minskad oro för fall vid uppföljning medan studien visade att färre deltagare ramlat efter interventionen (36).
4.2 Hälsoutbildning
4.2.1 Hälsoutbildande interventioner
Fem studier använde hälsoutbildande program som intervention med syfte att öka och främja hälsa, förebygga sjukdom och möjliggöra aktivitetsutförande (30–32,37,39). Två av studierna involverar flera interventioner där deltagarna randomiserades till olika grupper (32,39). En av dessa studier hade tre interventionsgrupper och en kontrollgrupp och inkluderade en
individuell interventionsgrupp, en aktivitetsgrupp och en diskussionsgrupp (32). Den andra studien inkluderade två interventionsgrupper: en som fick individuella interventioner och en där flera deltagare träffades i grupp (39).
Tillvägagångssätt till kunskap om aktivitet, hälsa och åldrande
I samtliga hälsoutbildande interventioner fick deltagarna kunskap om aktivitet och hälsa kopplat till åldrande genom föreläsning eller diskussioner (30–32,37,39). I merparten av interventionerna gavs deltagarna information och diskuterade i grupp (30,31,37), förutom i två studier där deltagarna fick information och möjlighet till diskussion med en arbetsterapeut
eller person inom en annan vårdprofession (32,39). I studien med tre interventionsgrupper deltog alla tre grupper i diskussioner om hur de kunde hantera ålderskrämpor för att fortsätta ägna sig åt de aktiviteter de vill (32). Det var endast aktivitetsgruppen och den individuella gruppen som utöver diskussionen utförde aktivitetsbaserade interventioner. Aktivitetsgruppen utförde förvalda aktiviteter som promenader, utflykter och matlagning medan personer i den individuella gruppen fick välja vilken aktivitet de ville utföra (32). I studien med två
interventionsgrupper tilldelades den individuella gruppens deltagare råd och information om vart de kunde vända sig vid särskilda behov kopplat till åldrande samt tilldelades ett skriftligt träningsprogram (39). Den andra interventiongruppens deltagare deltog i multiprofessionella gruppmöten ledda av arbetsterapeut, sjuksköterska och fysioterapeut med uppföljning i hemmet (39). Mötena behandlade ämnena mediciner, åldrande, fysisk aktivitet, kost, hälsoproblem samt hantering av vardagen trots hälsoproblem. I en studie diskuterade deltagarna aktivitet, hälsa och åldrande och reflekterade över detta i förhållande till sitt eget liv (31). Deltagarna gavs senare hembesök för att stötta användningen av den teoretiska kunskapen i det praktiska aktivitetsutförandet (31). I samtliga interventioner gavs deltagarna möjlighet till reflektion över sina liv och hur de kunde behålla eller öka aktiviteter i vardagen (30–32,37,39).
Användning av MOHO
Två studier involverade MOHO i interventionen (30,37). I en av studierna diskuterade deltagarna MOHO:s begrepp i förhållande till aktivitet och hälsa samt erhöll läxor och praktiska övningar. De mest centrala begreppen som diskuterades var; motivation,
vanebildning, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer och utförandekapacitet (30). Syftet med att involvera MOHO var att deltagarna, genom ett problemlösande förhållningssätt, själva skulle kunna utföra önskade meningsfulla aktiviteter (30). Den andra studien (37) använde workshops inspirerade av MOHO:s koncept för att vägleda äldre till ökad egenkontroll och få dem att våga utföra meningsfulla aktiviteter de inte vågat innan.
Deltagarna använde MOHO:s koncept för att analysera sina vanor och roller och identifiera vad det finns för möjligheter och hinder för att fortsatt ägna sig åt meningsfulla aktiviteter. Gruppdiskussion hölls om aktivitet, hälsa, åldrande, roller, relationer, inkomster, spiritualitet samt aktivitetsbalans och deltagarna tränas i att analysera egenvalda meningsfulla aktiviteter och sitt aktivitetsutförande för att uppnå sitt aktivitetsbehov (37).
4.2.2 Effekter av hälsoutbildande interventioner
Hälsa och välbefinnande
Samtliga hälsoutbildande interventioner visade positiva effekter på någon eller några studerade variabler (30–32,37,39). Tre studier visade positiva effekter på deltagarnas hälsa genom ett självskattat ökat välbefinnande eller generell hälsa (30,31,37). Deltagarna i den MOHO-inspirerade interventionen med workshops, uppnådde bättre hälsa och medvetenhet om svårigheter genom medverkan i programmet (37). Övriga variabler som smärta, generell hälsa, energi och välbefinnande visade positiva indikationer men ingen statistisk signifikant skillnad (37). Den andra MOHO-baserade interventionen ledde till en bättre hälsa genom ökad livskvalité, välbefinnande och minskat vårdbehov (30). Den har även visat sig vara kostnadseffektiv och de äldre har fått möjlighet till problemlösande reflektion över hur de kan använda MOHO:s begrepp för att nå önskat aktivitetsutförande (30).
Psykisk hälsa
Tre av studierna visade indikationer på att interventionerna hade påverkan på deltagarnas psykiska hälsa (30,31,39). En studie visade ökad signifikant skillnad på psykologiskt välbefinnande och livskvalité (30). I en annan studie där deltagarna fick hembesök som intervention visade en signifikant ökad psykisk hälsa, vitalitet och psykologiskt välbefinnande (31). Deltagarna i den grupp som fick multiprofessionella föreläsningar med uppföljning i hemmet uppgav att de blev mindre trötta efter interventionen (39).
Aktivitetsengagemang och sociala funktioner
I tre studier ökade aktivitetsengagemanget och utförande av meningsfulla aktiviteter
(31,32,37). I två av studierna ökade även sociala funktioner hos deltagarna (31,37). I studien med MOHO-inspirerade workshops som intervention ökade egenkontroll och utförandet av meningsfulla sociala och fysiska aktiviteter för de äldre (37). I studien ökade även viljan hos deltagarna att ta fler samhällsenliga roller i takt med att deras ökade sociala funktion (37). I den andra studien (31) ökade deltagarna sin förmåga att anpassa sig och klara av vardagen. Deltagarna kunde applicera sina nyfunna teoretiska kunskaper i praktiken och uppnådde en större social mening (31). Den tredje studien indikerade att gruppen med individuell
handledning och diskussion inte hade lika stor nedgång i fritids engagemang och ADL förmåga som kontrollgruppen och därför bibehållit ett större aktivitetsutförande och engagemang (32).
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med uppsatsen var att beskriva arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre. Resultatet beskriver olika fallpreventiva och hälsoutbildande interventioner samt deras effekt. De fallpreventiva interventionerna riktades mot omgivningsfaktorer eller personliga faktorer och resulterade till att deltagarna lärde sig strategier för undvikande av fall, fick ökad medvetenhet om riskfaktorer samt påverka deltagarnas fallrädsla. De hälsoutbildande
interventionerna använde till största del föreläsningar och diskussioner i kombination med annan åtgärd och MOHO- begrepp användes i två studier. De hälsoutbildande
interventionerna resulterade till att deltagarnas aktivitetsengagemang, deras välbefinnande och psykiska hälsa ökade. En trend författarna uppfattade var att interventioner med föreläsning i kombination med diskussionsgrupp och annan åtgärd som; balansträning,
utförande av aktiviteter, omgivningsbedömning och dataspel, gav störst positiva effekter (30– 32,34,35,37,39).
Eftersom äldre är en åldersgrupp som ofta ramlar (18), kan det leda till minskat
aktivitetsutförande (16) och därför är fall viktig att förebygga inom det arbetsterapeutiska arbetet. De fallpreventiva interventionerna visade goda resultat vid förebyggandet av fallrisker och reducerandet av fall (33–36,38). En metaanalys som involverade 159 studier undersökte vilka interventioner som reducerar fallrisk (40). Resultatet visade att grupp- och hembaserade träningsprogram reducerar fallrisk. I uppsatsens resultat ingick en artikel där deltagarna tilldelades träningsprogram som intervention (35). Träningsprogrammet visade positiva effekter på deltagarnas medvetenhet om fallrisk och gav dem kunskap om hur fall kan reduceras (35). Metaanalysens resultat visade också studier med individanpassade multidimensionella interventioner och riskbedömningar där fall bland deltagarna minskat direkt efter interventionen (40). Uppföljningen visade ingen signifikant skillnad av antal fall. Metaanalysresultatet går i linje med uppsatsens, eftersom den inkluderade multidimensionella individanpassade interventionen inte visade på reduktion av fall (38). Metaanalysen beskriver att interventioner utförda av arbetsterapeuter med syfte att göra hemmet säkrare, visade sig vara effektiva (40). En artikel i uppsatsens resultat visade samma positiva effekt av att arbetsterapeutiska insatser säkrar hemmet och minskar fallrisk (36). I den
interventionen deltagarna själva identifierade fallrisker gav den deltagarna större medvetenhet om fallrisker (34). I fler studier i metaanalysens resultat fick deltagarna utbildning om fallrisk utan någon annan åtgärd och de visade ingen signifikant skillnad på fallrisken (40). I en av interventionerna i uppsatsen fick deltagarna endast ett skriftlig individanpassat program som likt metaanalysen inte visade någon signifikant skillnad (38). I tre andra interventioner uppstod istället positiva effekter när deltagarna fick skriftlig information (36) eller föreläsningar (34,35) i kombination med annan åtgärd.
En systematisk litteraturstudie (41) undersökte vilka effekter hälsoutbildande interventioner hade för äldres bibehållande av aktiviteter och livskvalitet. Resultatet visade att grupp och individuella interventioner ger ökat aktivitetsutförande. Interventioner i grupp visade även på förbättring av livskvalitet hos de äldre (41). Likheten i uppsatsens resultat, jämfört med Bergers (41) systematiska litteraturstudie, är att tre av hälsoutbildande interventionerna utfördes i grupp (31,37,39)och tre studier visade ett ökat aktivitetsengagemang (31,32,37). Begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetsutförande har liknande innebörd och kan därför likställas. Indikationer som syns, i uppsatsens resultat och i den systematiska
litteraturstudien, är att grupp och individuellt anpassade interventioner ökar aktivitetsengagemang och aktivitetsutförande. Resultatet i Bergers systematiska
litteraturstudie visar att deltagarna bibehåller och förbättrar livskvalitet (41). Livskvalitet är ett brett begrepp och innefattar många dimensioner av hälsa (5). Därför gjordes jämförelsen och likställningen av livskvalitet med begrepp från uppsatsen; välbefinnande social-, fysisk- och psykisk hälsa. I denna studie framkom det att generell hälsa och välbefinnande ökade hos deltagarna(31,37,39). Även den psykiska hälsan ökade (30,31,39) och den sociala funktionen främjandes (31,37). Två av de hälsoutbildande interventionerna (30,37) utgick från MOHO:s begrepp och gav positiva effekter för livskvalitet och välbefinnande hos äldre. MOHO- begreppen som användes var roller, vanebildning, motivation, aktivitet, delaktighet,
omgivningsfaktorer, utförandekapacitet med flera. MOHO begreppen från tidigare forskning och uppsatsens resultat är samma och indikerar att MOHO är en beprövad och tillförlitlig teori att använda i det arbetsterapeutiska hälsofrämjande arbetet för att främja hälsa och aktivitetsutförande.
Chippendale, Gentile and James (14) beskriver att det finns olika inre och yttre faktorer som påverkar fallrisk. I uppsatsen har interventioner kategoriserats till omgivningsfaktorer eller personliga faktorer. Chippendales (14) inre faktorer likställas med uppsatsens personliga faktorer eftersom de berör syn, balans och styrka. Yttre faktorer som Chippendale (14) redovisar likställas med omgivningsfaktorer i uppsatsen eftersom båda innefattar föremål i miljöer som medför fallrisk.
Clark m.fl. (25) menar att ett hälsofrämjande arbetssätt bidrar till att äldre håller sig friska länge, vilket går i linje med uppsatsens resultat, eftersom den visar övervägande positiva effekter av hälsofrämjande och förebyggande interventioner. Uppsatsen inkluderar mest hemmaboende självständiga äldre från olika kulturer och länder. Därför skulle uppsatsens resultat kunna generaliseras till hemmaboende äldre mellan 50–94 år med varierat ursprung och hälsotillstånd, som självständigt klarar aktiviteter i dagliga livet. Stora delar av
uppsatsens resultat styrks av metaanalysen (50) eller den systematiska litteraturstudien (41) och kan därför ha större värde i arbetsterapins praktik.
Uppsatsens resultat samt andra ovannämnda studier indikerar att föreläsningar och gruppdiskussioner kombinerat med praktiska övningar som aktivitetsutförande och
funktionsträning är det effektivaste tillvägagångssättet. Därför ses en fördel i användandet av tillvägagångssätten i arbetsterapeutiskt hälsofrämjande praktiskt arbete. Vid interventioner med hälsoutbildande syfte kan bibehållande av aktivitet upp i högre ålder, ålderskrämpor samt MOHO:s begrepp diskuteras. Det är även fördelaktigt att involvera aktivitetsutförande i hälsoutbildande interventioner, som att göra utflykter och promenera tillsammans. Hembesök, för att hjälpa den äldre att applicera teoretisk kunskap från föreläsningar i praktiken, är även det fördelaktigt. Multiprofessionella föreläsningar och diskussioner har även det visat god effekt på de äldres hälsa. Föreläsningar som enda intervention är mindre rekommenderat eftersom de visar mindre positiva effekter. Föreläsningarna och diskussioner om
omgivningsfaktorer, exempelvis lösa föremål och aktiviteter som medför fallrisk, kan bidrar till minskad fallrisk. Genom användning av bedömningsinstrument eller träningsprogram som tränar styrka och balans är effekten god och kan reducera fallrisk. multidimensionella
interventioner ger inte samma positiva effekt och bör inte appliceras i det praktiska arbetet i samma utsträckning. Vid arbetsterapeutisk översyn av hemmets omgivningsfaktorer kan fallrisken minskas samt öka deltagarnas medvetenhet om fallrisk. Det utförs genom
kontrollering av föremål med snubbelrisk och faktorer som gör att dagliga aktiviteter kan utföras säkrare. I det praktiska hälsofrämjande arbetet kan arbetsterapeuten exempelvis rådgiva om borttagning av mattor som utgör snubbelrisk, installation av ledstänger, god belysning och undvika att klättra på stegar för att förhindra fall.
Forskningen inom området hälsofrämjande arbetsterapi gav tillräckligt antal artiklar för att genomföra uppsatsen. Forskningsfältet är relativt litet och flera av studierna beskriver hur ytterligare forskning behövs. I dagens arbetsterapi användes sällan ett arbetssätt som främjar det friska (42). Hälsofrämjande interventioner skulle kunna ge positiva effekter och vara ett fördelaktigt komplement till nuvarande vård (25). Fortsatt empirisk forskning skulle kunna undersöka hur arbetsterapeuter på ett effektivare sätt skulle kunna involvera ett
hälsofrämjande arbetssätt i deras dagliga praktiska arbete. Om mer hälsofrämjande gruppinterventioner används finns det risk att arbetsterapeuter inte får tid över till sina ordinarie arbetsterapeutiska interventioner. Om studier genomförs på hur arbetsterapeuter på ett effektivt sätt kan använda ett hälsofrämjande perspektiv, kanske det praktiska arbetet kan fokusera på att bevara det friska mer än att enbart bota det sjuka hos patienterna.
I hälsofrämjande arbete ingår begreppen hälsoutbildning, prevention och hälsoskydd (6). Denna studie involverar hälsoutbildning samt prevention eftersom fallprevention återfinns i artiklarna som involverades i uppsatsen. Hälsoskydd sker på samhällsnivå (6) och återfanns inte i någon av de studerade artiklarna. Resultat i denna studie visade interventioner som alla var på individ- eller gruppnivå. Arbetsterapeutyrket är relativt nytt och är till största delen etablerad inom hälso- och sjukvården. Det kan ha påverkat att resultatet i denna studie enbart haft individ- och gruppanpassade interventioner eftersom inklusionskriterierna begränsats till arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner. Därför har andra ämnen, exempelvis stadsplanering uteslutits som också skulle kunna främja hälsa hos äldre eftersom mänskliga aktiviteter formar den fysiska omgivningen (43).
Vidare forskning skulle kunna undersöka nyttan av arbetsterapeutiska insatser och dess holistiska tankesätt inom andra samhällsområden exempelvis stadsplanering för att skapa möjligheter och främja hälsa ytterligare för äldre. Arbetsterapeuter skulle, tillsammans med stadsplanerarna, bidra till att öka äldres aktivitetsutförande i dagliga livet genom att göra aktivitetsutförande i samhället mer tillgängligt. Detta skulle vara möjligt eftersom
stadsplanerare har kunskap om utformning av samhällen och arbetsterapeuten kunskap om människans behov, vanor och hälsopåverkande faktorer.
5.2 Metoddiskussion
Studiedesignen var relevant för uppsatsens syfte, eftersom designen brukas för att överblicka kunskapsläget inom området samt beskriva det relevanta området (26). En annan metoddesign hade inte varit ändamålsenlig eftersom den inte besvarat syftet. Nackdelen med
litteraturstudie som metod är att möjligheten inte finns till empirisk datainsamling, eftersom datan kommer från litteratur. Det är inte heller möjligt att ställa följdfrågor vilket förhindrar djupare data. För att besvara syftet och ta fram relevant data var det betydande att inklusion- och exklusionskriterier var tydliga (27). Samtliga inklusionskriterier är tydligt definierade och endast studier med arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner för äldre ingick i
uppsatsen. En av inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara äldre från 65 år. En studie (33) inkluderade personer från 50 år och äldre och tre studier inkluderade personer från 60 år och äldre (34,36,38). Studierna inkluderades trots avvikelserna på grund av att merparten av deltagarna var över 65 år och var därför relevant för uppsatsens syfte.
CINAHL, AMED och PubMed hade hög områdesrelevans och var de mest rekommenderade i böcker samt av akademisk personal vid universitetet. Andra databaser hade varit relevanta att söka i men valdes bort eftersom ett relevant antal ändamålsenliga artiklar redan funnits. Sökord som användes i databaserna baseras på aktuellt ämnesområde och valdes utifrån ämneslistor (26). Det gav en överblick över vilka artiklar som fanns relaterat till uppsatsens syfte. För att täcka hela ämnesområdet användes synonymer till de funna sökorden. Det finns en risk att synonymer missats och därför begränsat sökresultatet. Utav de ord som använts har ett gediget sökresultat framkommit. I efterhand fick författarna tips om ordet gerontologi och dess koppling till det friska åldrandet. Det hade lämpats att inkludera för att få ett bredare resultat. Valet att använda ämnesord och fritext av samma ord gjordes för att undvika uteslutande av relevanta artiklar, eftersom ämnesords- och fritextsökning inte alltid innehöll samma antal artiklar.
Data analyserades utifrån en kvalitativ ansats eftersom syftet var av beskrivande karaktär (29). Det har varit viktigt att båda författarna tillsammans har läst, diskuterat och skrivit för att försäkra sig om att båda förstår och tolkar det insamlade materialet lika samt förstått språket, eftersom författarnas modersmål inte är engelska. Det är svårt att analysera materialet helt förutsättningslöst (27) och därför har författarnas tidigare erfarenheter försökts sättas inom parentes för att analysera data objektivt. Det genomfördes med noggrannhet och genom att beskriva resultatet som artiklarna framställer det och undvika egna tolkningar.
Framtagning av resultatet var tidskrävande och inneburit många timmars diskussioner och läsning av artiklarna. Artikelmatrisen (bilaga 1) var till stor användning i analysarbetet eftersom den beskriver varje del av artiklarna på ett överskådligt och systematiskt sätt. Artikelmatrisen var tidsbesparande eftersom författarna inte behövt läsa igenom hela artiklarna varje gång de behövt kontrollera uppgifter. Några gånger har författarna gått tillbaka till rådata i artiklarna för att hämta mer information och komplettera artikelmatrisen. Artikelmatrisen ska underlätta för läsaren att förstå artiklarnas olika delar och helhet (26). Många av interventionerna var utförda i andra länder än Sverige (se Bilaga 1). Författarna till uppsatsen fick beakta och ta hänsyn till kulturella skillnader som skulle kunnat givit
annorlunda utfall och påverka resultatet annorlunda. Författarna ser ändå fördelar med att inkludera utländska interventioner eftersom positiva effekter uppkommit i flera av studierna och kan användas till äldre i andra länder och kulturer. Vilken hälsofrämjande syn
artikelförfattarna har var inte urskiljbart men det kan influerat deras studier och där även uppsatsens resultat. Författarna uppsatsen har, enligt beskriven definition av hälsofrämjande, tolkat alla inkluderade studier lika.
En svårighet som uppkom var att göra rättvisa kvalitetsgranskningar, eftersom författarna inte hade stor erfarenhet av artikelgranskning och kunskap om hur artiklar graderas. Det vill säga om artiklarna hade hög eller låg kvalitet. Graderingen utfördes de baserat på Forsbergs och Wengströms (27) checklistor och författarnas egna bedömningar. En artikel graderades till låg kvalitet baserat på studiens storlek och dess få deltagande (38). Studien valdes att inkluderas i resultatet eftersom författarna bedömde den relevant för uppsatsens syfte.
Etiska överväganden har genomförts i uppsatsen. Data har presenterats på ett systematiskt och verklighetstroget sätt där författarna verifierat ställningstaganden under hela
forskningsprocessen. Det utfördes genom noggrann dokumentation av tillvägagångssätt och val. Pålitligheten för insamlad data är god eftersom enbart studier från 2010 och framåt inkluderats och innehåller relevant och uppdaterad data. Förhållandena för deltagarna är
konstant och relevant idag och är därför försvarbar. Om förhållanden förändras hos deltagarna kan även data förändras och nya studier bör genomföras. Alla artiklar var godkända av en etikprövningsnämnd, vilket artiklarna bör vara för att ingå i en litteraturstudie (27).
6. SLUTSATS
Arbetsterapeutens tillvägagångssätt för att äldre ska kunna bibehålla hälsa längre är hälsofrämjande arbetsterapeutiska interventioner. De hälsofrämjande arbetsterapeutiska interventioner som inkluderats i uppsatsen var riktade mot hälsoutbildning eller
fallprevention. Interventionerna som visade bäst effekt var gruppbaserade föreläsningar och diskussioner i kombination med annan åtgärd som; balansträning, utförande av aktiviteter, omgivningsbedömning och dataspel. Hälsoutbildningen kan behandla MOHO,s begrepp, aktivitet, hälsa och åldrande samt involvera reflektioner. Detta tillvägagångssätt är väl beprövat och tillförlitligt och kan främja hälsa och aktivitetsengagemang och är ett gott alternativ i arbetsterapeutiskt arbete för att främja hälsa hos äldre. Fallpreventioner kan riktas mot att ge kunskap om riskfyllda omgivningsfaktorer i hemmet, som exempelvis lösa föremål och brist av hjälpmedel, samt riskfyllda aktiviteter i hemmet som klättring på stegar.
Interventionerna kan leda till strategianvändning, ökad medvetenhet om riskfaktorer för fall samt minskad fallrisk. Uppsatsen utgör ett underlag av arbetsterapeutiska hälsofrämjande interventioner som kan användas i arbetsterapeutisk praktik för att främja äldres hälsa. En förhoppning i framtida arbetsterapeutiskt arbete är att hälsofrämjande interventioner
involveras oftare i arbetsterapeutiskt arbete, eftersom det bidrar till ökad hälsa hos äldre och minskad belastning på sjukvården. För att kunna tillämpa resultatet i praktiken krävs tid, ekonomiska resurser samt kunnig och utbildad personal, vilket ställer krav på
arbetsterapeuternas arbetsgivare. Det hälsofrämjande tillvägagångssättet har stora hälsofördelar för äldre och är fördelaktigt att användas oftare i arbetsterapeutisk praktik.
REFERENSER
1. World, Health Organization. Health Promotion Ottawa Charter. Genève: World Health Organization; 1986.
2. Medin J, Alexanderson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000.
3. Kroksmark U. Hälsa och aktivitet i vardagen: ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. 2., [rev.] uppl.. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSA; 2018.
4. Antonovsky A, Elfstadius M. Hälsans mysterium. 2:a uppl. Stockholm: Natur och kultur; 2005.
5. Stiglitz JE, Sen A, Fitoussi J-P. Report of the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress (CMEPSP) [Internet]. 2009. [citerad 08 april 2020].
Tillgänglig vid:
https://www.researchgate.net/publication/258260767_Report_of_the_Commission_on_the_M easurement_of_Economic_Performance_and_Social_Progress_CMEPSP.
6. Downie RS, Tannahill C, Tannahill A. Health promotion: models and values. Oxford: Oxford Univ. Press; 1996. (Oxford medical publications, 99-0113758-6).
7. Statistikmyndigheten SCB. Sveriges framtida befolkning 2019-2070 [Internet]. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB; 2019 [citerad 08 april 2020]. Tillgänglig vid:
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/publikationer /sveriges-framtida-befolkning-2019-2070/
8. Folkhälsomyndigheten. Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer- En genomgång av vetenskaplig litteratur samt en epidemiologisk studie [Internet]. Solna:
Folkhälsomyndigheten; 2019 [citerad 08 april 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/85e04b9f6cde4e8daa2894d389ade1ad/sk illnader-psykisk-ohalsa-aldre-personer.pdf
9. Ekwall A. Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad. 1. uppl.. Lund: Studentlitteratur; 2010.
10. Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.
11. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. 1. uppl.. Lund: Studentlitteratur; 2012.
12. Tinetti ME, Baker DI, McAvay G, Claus EB, Garrett P, Gottschalk M, m.fl. A multifactorial intervention to reduce the risk of falling among elderly people living in the community. N Engl J Med. 1994 sept;331(13):821–7.
13. Maresova P, Javanmardi E, Barakovic S, Barakovic Husic J, Tomsone S, Krejcar O, m.fl. Consequences of chronic diseases and other limitations associated with old age – a scoping review. BMC Public Health. 2019 nov;19(1):1431.
14. Chippendale T, Gentile PA, James MK. Characteristics and consequences of falls among older adult trauma patients: Considerations for injury prevention programs. Aust Occup Ther J. 2017 okt;64(5):350–7.
15. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019 [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019 [citerad 08 april 2020]. Tillgänglig vid:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans- utveckling-arsrapport-2019/
16. Rubenstein LZ. Falls in older people: epidemiology, risk factors and strategies for prevention. Age Ageing. 2006 sept;35 Suppl 2:ii37–41.
