D)l
D
Anders Grönlund
Lamellimning av fönsterämnen
Delrapport 2 - Slutrapport
Glued Laminated Window Blanks
Partial Report 2 - Final Report
Trätek
A n d e r s G r ö n l u n d
L A M E L L I M N I N G A V F Ö N S T E R Ä M N E N DELRAPPORT 2 - SLUTRAPPORT
Glued Laminated Window Blanks Partial Report 2 - Final Report
T r ä t e k n i k C e n t r u m , R a p p o r t I 8 7 1 2 0 7 7 N y c k e l o r d accelerated weathering adhesives climatic conditions delanrtnation field tests glue bond glueline hardening heartwood residental construction surface treatment weathering windows S t o c k h o l m j a n u a r i 1988
Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillåtes om källan anges.
Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and
stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
Sida
1. SANMANFATTNING 3
2. BAKGRUND OCH SYFTE ^
3. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING OCH CMFATTNING 6
3.1 Huvudförst»^ 6 3.2 Sidoförsc^ 6
4. RESULTAT OCH KOMMENTARER 7 4.1 PrxDvning a v f o g a m a s skjuvhå 11 f a s t h e t 7 4.2 P r o v n i n g a v f o g a r n a s d e l a m i n e r l n g 7 4.3 LiiTifogöppriing för o l i k a l i m 7 4.4 Ytbehandlingens i n v e r k a n på l i m f o g a m a s beständighet 11 4.5 Kärnvedens i n v e r k a n på l i j n f o g a m a s beständighet 1 ^ 4.6 Ärsringsorienteringens i n v e r k a n på l i m f o g a m a s beständighet 1 ^ 4 . 7 Liinfogexponeringens i n v e r k a n på l i m f o g a m a s beständighet 15 4.8 I n v e r k a n a v o l i k s i d i g t k l i j i i a t 18 4.9 Exponering a v h e l a fönster 18 4.10 Härdningsmetodens i n v e r k a n på l i m f o g a m a s beständighet 19
5 . SLUTSATSER SAMT DISKUSSICN AV RESULTATEN 22
6. LITTERA-RjR 2k
1. SAMMANFATTNING
I M e r senare år h a r c3et pågått en mycket l i v l i g d e b a t t k r i n g l i m n i n g av fönsterämnen. Upphcrvet t i l l denna d e b a t t är d e l s en ökad användning av lamellinmade fönsterämnen, d e l s e t t a n t a l s k a d e f a l l där l i m f o g a r h a r d e l a m i n e r a t . Dessa s k a d e f a l l h a r i s i n t u r föranlett myndigheterna
a t t fastlägga o l i k a k r a v på l i m n i n g e n s utförande.
H u v u d s y f t e t med den urKJersökning son n u h a r genanförts h a r v a r i t a t t kartlägga h u r o l i k a f a k t o r e r i n v e r k a r på l i m f o g a m a s beständighet. Kartläggningen s k a l l d e l s v i s a fönstertillverkare o c h fönsterämnes-p r o d u c e n t e r h u r de s k a l l u t f o r m a e n godtagbar l i m f o g i fönster ämnena, d e l s utgöra e n g r u n d för d e t pågående s t a n d a r d i s e r i n g s a r b e t e t ( r e v i -d e r i n g a v SS 818104). De v i k t i g a s t e r e s u l t a t e n från undersökningen k a n sanmanfattas på följande sätt: - Inga oskyddade f o g a r bör p l a c e r a s på h o r i s c n t e l l t l i g g a n d e y t o r . - I n t e någon y t b e h a n d l i n g g e r e t t v a r a k t i g t skydd.
- L i m a v B 4 - k v a l i t e t ( D I N 68602) g e r e n större säkerhet mot d e l a m i n e r i n g än l i m av B 3 - k v a l i t e t .
- På v e r t i k a l a y t o r h a r rätt utformade l i m f o g a r en god långtids-f u n k t i c o .
2. BAKGRUND OCH SYFTE
A l l t sedan början av 8 0 - t a l e t h a r d e t pågått e n mycket l i v l i g d e b a t t k r i n g l i m n m g av fönsterämnen. Upphovet t i l l d e b a t t e n är d e l s e n ökad användning av lamelliinnade fönsterämnen^dels e t t a n t a l s k a d e f a l l . där
l i m f o g a r i fönsterämnen h a r öppnat s i g . Y t t e r l i g a r e e n o r s a k t i l l den l i v
-l i g a d e b a t t e n h a r v a r i t a t t B y g g n a d s s t y r e -l s e n i s i n r a p p o r t 158 "Trä-v a r a - f u r u t i l l s n i c k e r i e r " k a t e g o r i s k t förbjuder a l l l a m e l l i m n i n g av fönsterämnen. Dessa s k a d e f a l l samt B y g g n a d s s t y r e l s e r s i n t e r n a be-stämmelser h a r påverkat o c h i n t e n s i f i e r a t a r b e t e t med r e v i d e r i n g e n av standarden för träråvara t i l l fönstersnickerier, SS 818104.
I s t a n d a r d i s e r i n g s a r b e t e t h a r man försé^ct u t f o r m a o l i k a k r a v på limnirigens utförande. Kraven gäller b l a v a l av l i m t y p , p l a c e r i n g av l i m f o g a r osv. I n v e r k a n av dessa p a r a m e t r a r på l i m f o g e n s beständighet är dock r e l a t i v t dåligt k a r t l a g d .
H u v u d s y f t e t med den undersökning scm nu gencmförts h a r v a r i t a t t k a r t lägga h u r o l i k a f a k t o r e r i n v e r k a r på l i m f o g a m a s beständighet. K a r t -läggrdngen s k a l l d e l s v i s a fönstertillverkare o c h fönsterämnesprodu-c e n t e r h u r de s k a l l u t f o r m a en godtagbar l i m f o g i fönster ämnena, d e l s utgöra en g r u n d för d e t pågående s t a n d a r d l s e r i r y g s a r b e t e t .
I en t i d i g a r e r a p p o r t , TräteknikRapport n r 84 "Lamellimning av fön-sterämnen. D e l r a p p o r t 1 - Fältprovning", h a r r e s u l t a t e t från utanhus-e x p o n utanhus-e r i n g av l i m f o g a m a utanhus-e f t utanhus-e r två sararar o c h utanhus-en v i n t utanhus-e r r utanhus-e d o v i s a t s . R e s u l t a t e t av denna första e^qxxieringsperiod v i s a d e b l a:
a t t cm oskyddade l i m f o g a r utsätts för d i r e k t väderpåverkan på h D r i s o n -t e l l a y -t o r , -t ex på karmunders-tycken på inå-tgående föns-ter, får man limfogöppningar o a v s e t t v i l k e n l i m t y p s o n används,
a t t d e t bästa sättet a t t g a r d e r a s i g mot oönskade limfogöppnirYgar är a t t skydda l i m f o g a m a från d i r e k t väderpåverkan genan den kcMTstruktiva u t f o r m n i n g e n av fönstret,
a t t en täckfärg g e r bättre skydd åt l i m f o g a m a än e n l a s y r ,
a t t l i m f o g a r på v e r t i k a l a y t o r h a r k l a r a t den h i t t i l l s v a r a n d e expo-n e r i expo-n g e expo-n mycket b r a , äveexpo-n i d i r e k t väderexpcexpo-nerade lägeexpo-n,
a t t 1-kanponent PVAC-lim ( B 3 - l i m ) t p p v i s a r s i g n i f i k a n t sämre r e s u l t a t än övriga provade l i m t y p e r (karbamid, melaminförstärkt karbamid, r e s o r c i r x ) l - f e r x ) l , 2-kcnpcnent PVT^ ( B 4 - l i m ) samt emulsicnspolymer-i s o c y a n a t l emulsicnspolymer-i m ) ,
a t t de HF-limmade p r o v b i t a m a h a r u p p v i s a t s i g n i f i k a n t bättre r e s u l t a t än de k a l limmade p r o v b i t a m a . Undersökningen h a r i d e t t a avseende dock v a r i t för begränsad för a t t man s k a l l kunna säga a t t d e t t a r e s u l t a t är g e n e r e l l t g i l t i g t .
I föreliggande r ^ j p o r t r e d o v i s a s r e s u l t a t e t e f t e r y t t e r l i g a r e 3 års
utcnihuse3«pcriering. Dessutcm r e d o v i s a s r e s u l t a t e t av e t t k r a f t i g t u t
-v i d g a t sidoförsök, där H F - l i m n i n g o c h k a l l i m n i n g jämförs med a-vseende på l i m f o g a m a s beständighet. D e t t a u t v i d g a d e sidoförsök h a r genanförts e f t e r s o n v i e f t e r den i n l e d a n d e e^qxDneringsperioden f i c k anmärknings-värt s t o r a s k i l l n a d e r m e l l a n HF-limmade o c h kallimmade p r o v b i t a r v a d beträffar l i m f o g a m a s beständigast.
3. UNDERSÖKmiCElC UPPLÄGGNING OCH CMFATITmC
3.1 HuNAjdförsök
Huvudförsökets uppläggning och onfattning f i n n s ingående b e s k r i v e t i TräteknikRapport n r 84.
Huvudförsöket h a r o n f a t t a t följande parametrar: Råvara 2 v a r i a n t e r Limtyper 10 Härdmetcx3er 2 Årsringsriktning 2 " Limfogexponering 4 " Ytbehandling 3 Provmetoder 5 "
Huvudförsöket h a r o n f a t t a t 61 parameterkcnibinationer (försöksgrupper) p l u s 8 parameterkonbinationer (försöksgrupper) i e t t k o r p l e t t e r i n g s -försök. Koipletteringsförs^äcet igångsattes för a t t v i s k u l l e få e t t större förscksmaterial för några av limmen i huvudförsc^et samt för a t t k c n p l e t t e r a huvudförsöket med y t t e r l i g a r e några limtyper.
V a r j e försCksgrupp h a r c m f a t t t a t 5 provkrpppar med yttermåtten 500 x 100 X 50 mm.
Huvudförsöket inleddes 1 j u l i 1983. Kotipletteringsförsöket inleddes den 17 f e b r u a r i 1984.
3.2 Sictoförsök
Sidoförsöket s t a r t a d e s för a t t v i s k u l l e erhålla en fördju^^ad jämförelse mellan HF-limning och kallimning. Det h a r o n f a t t a t följande parametrar:
Lim 7 v a r i a n t e r Härdmetoder 2 "
Försöket h a r o n f a t t a t 14 försc^ogrupper med 10 provkrc^jpar i v a r j e
grupp. Samtliga provkrcppar h a r l a s e r a t s och maximalexpa^rats i 45 l u t n i n g mot söder på vår provgård.
4. RESULTAT OCH WM^ENTARER
4.1 P r o v n i i ^ a v f o g a m a s skjuvhå] 1 f a s t h e t
För a t t k c n t r o l l e r a a n l i m n i n g e n utförts på e t t g o d t a g b a r t sätt skjuvhå 11 f a s t h e t s provades s a m t l i g a f o g a r i sidoförscket e n l i g t ASIM D-905, se
Trä-t e k n i k R a p p o r Trä-t n r 84.
L i k s o n för f o g a r n a i huvudförsöket k l a r a d e s a m t l i g a f o g a r i sidoför-söket k r a v e n för s v e n s k t limträ, d v s e n s k j u \ ^ l l f a s U i e t > 6 MPa e l l e r träbrottsprocent > 90%. D e t b e t y d e r a t t själva l i m n i n g s p r o c e s s e n även i d e t t a f a l l h a r v a r i t nöjaktigt genanförd.
4.2 P r o v n i n g a v f o g a r n a s d e l a m i n e r l n g
S a m t l i g a f o g a r s d e l a m i n e r i n g h a r t e s t a t s e n l i g t ASTM D-1101, se
Trä-t e k n i k R a p p o r Trä-t n r 84. D e Trä-t Trä-t a Trä-t e s Trä-t h a r u Trä-t v e c k l a Trä-t s framför a l l Trä-t för a Trä-t Trä-t i limträsammanhang avslöja e v e n t u e l l a dåliga f o g a r o c h är således anpassat för r e s o r c i n o l - f e n o l l i m o c h f e n o l l i m . Hur r e l e v a n t denna t e s t m e t o d är för t ex PVAC-lim är dock svårare a t t bedöna.
R e s u l t a t e n a v d e l a m i n e r i n g s p r o v e n v i s a d e a t t medelvärdet a v f o g
-Öppningar på ändträytoma för v a r j e e n s k i l d l i m t y p k l a r a d e k r a v e n för Svenskt Limträ. Limfogens tendens a t t öpgna s i g v a r dock k l a r t större då v i använt PVAClim än övriga t e s t a d e l i m t y p e r , UF, RF o c h E P I
-l i m . Oenna s k i -l -l n a d hänför s i g dock i n t e t i -l -l
dåligt utförda l i m f o g a r , u t a n b e r o r mer på r e s p e k t i v e l i m t y p s förmåga a t t k l a r a de belastningsväxlirigar s a n denna s p e c i e l l a provmetod i n n e
-bär. S a m t l i g a f o g a r hade tillfredsställande skjuvhå11 f a s t h e t .
4.3 Limfogöppning för o l i k a l i m
Med b e g r e p p e t limfogd^^pning menas för d e t obeväpnade ögat s y n l i g a öppningar m e l l a n två närliggande l a m e l l e r s k a n t s i d o r .
P r o v k r o p p a m a i huvudförscäcet började exponeras den 1 j u l i 1983. Under den första t i d e n k o n t r o l l e r a d e s limfogöppningarna o c h f u k t k v o t e n mättes varannan t i l l v a r t r e d j e vecka. D e t v i s a d e s i g därvid a t t man e f t e r en längre t i d a v t o r r t o c h v a r m t väder hade större limfogöppningar än e f t e r e t t regnväder. Regn medför a t t v i s s a limfogöppningar sväller i g e n . I de resultatsanmanställningar s a n görs i denna r a p p o r t h a r där-för, i första hand, revideringstillfällen i samband med t o r r p e r i o d e r r e d D v i s a t s . Tyvärr saknade både sanmaren 1986 o c h sanmaren 1987 längre sammanhängande t o r r p e r i o d e r . R e v i d e r i n g a r n a g j o r d e s i dessa f a l l
limfogöppningama e f t e r scnmaren 1986 r e s p e k t i v e 1987 k a n h a v a r i t något för snå.
I den f o r t s a t t a behandlingen i denna r a p p o r t h a r de o l i k a använda limmen g e t t s följande förkortningar:
UF MUF RF PVAC-1 PVAC-2 PVAC-4 PVAC-5 PVAC-6 EPI-1 EPI-2 = k a r b a m i d l i m = melaminförstärkt k a r b a m i d l i m = r e s o r c i n o l - f e n o l l i m = PVAC~lim enkonponent, f a b r i k a t = " tvåkcnponent, " = " enkcmponent, " " tvåkorponent, " = EJnulsicn Polymer I s o c y a n a t l i m , f a b r i k a t 1 _ f f I I H I I 2
UF- o c h PVAC-2-limmen h a r v a r i t de n o r m a l t använda limmen i försöket.
Limfogöppning i p r o c e n t av t o t a l foglängd r e d o v i s a s för huvudförsöket i f i g u r 1 o c h för konipletteringsförscStet i f i g u r ^. S a m t l i g a p r o v
-k r o p p a r v a r l a s e r a d e o c h m a x i m a l t e x p o n e r a d e i -kS l u t n i n g mot söder på
Trätek:s provgård i Skellefteå.
Limfogöppning
Z 100 /K 50 -t J L . Tidpunkt Lim 2 3 4 5 UF 1 2 3 4 5 MUF 1 2 3 4 5 RF 1 2 3 4 5 PVAC-1 1 2 3 4 5 PVAC-2 1 2 3 4 5 PVAC-4 1 2 3 4 5 E P I - I F i g u r 1 . L i m f o g c ^ ^ r i i n g i % av t o t a l a limfoglängden för 7 o l i k a l i m .S a m t l i g a p r o v k r o p p a r v a r l a s e r a d e o c h maximalt expcaierade utomhus i 4 5 ° l u t n i n g mot söder. Huvudförsök, förscS<sstart 83-07-01. R e v i d e r i n g s t i c ^ x j n k t e r 1=83-09-29, 2=84-08-09, 3=85-08-30, 4=86-10-06, 5=87-09-01.
Limfogöppning 100 50 4 Tidpunkt Lim i r -12 3 4 5 PVAC-2 1 2 3 4 5 PVAC-4 1 2 3 4 5 PVAC-5 1 2 3 4 5 PVAC-6 1 2 3 4 5 E P l - 2 F i g u r 2. Limfogc^jpning i % av t o t a l a limfoglängden, k o r p l e t t e r i n g s -försök. S a m t l i g a provkroppar v a r l a s e r a d e o c h maximalt e x p o n e r a d e
utomhus I 4 5 ° l u t n i n g m 3 t söder. Förscksstart 84-02-17. R e v i d e r i n g s t i c % x j n k t e r 1=84-06-29, 2=84-08-09, 3=85-08-30, 4=86-10-06, 5=87-09-01.
Det framgår k l a r t av dessa två f i g u r e r a t t i n g e t l i m k l a r a r denna hårda e x p c n e r i n g s s i t u a t i o n i 5 r e s p e k t i v e 4 somrar. I n t e ens de r e -s o r c i n o l - f e n o l l i m m a d e provkropparna k l a r a d e -s i g utan fogöppningar. I d e t t a f a l l v a r d e t dock o f t a s t träet närmast l i m f o g e n o c h i n t e själva limmet s o n d e l a m i n e r a t . Dessa s p r i c k o r närmast limfogen har dock n o t e r a t s son l i m f o g c ^ ^ n i n g a r pga a t t dessa é^>pningar h a r l i k a s t o r f u n k t i o n s
-nedsättande i n v e r k a n s o n normala limfogöppningar. A t t träbrotten i s t o r t s e t t följer l i m f o g e n t o r d e b e r o på a t t i fogen möts två träbitar med något o l i k a svällnings-krynpningsegenskaper, v i l k e t l e d e r t i l l en
spänningskoncentratioi närmast fogen.
Av f i g u r 1 o c h 2 framgår k l a r t a t t l - k o i p o n e n t PVAC-lim av beständig-h e t s k l a s s B3, PVAC-1 o c beständig-h PVAC-5, d e l a m i n e r a t b e t y d l i g t snabbare än övriga t e s t a d e l i m .
Av de övriga limmen h a r RF-limmet s o n väntat k l a r a t s i g bäst i d e t långa l o p p e t , men även de båda EPI-limnen u p p v i s a r e n r e l a t i v t god långtidsbeständighet.
10
Limfogöppningen för UF-, MUF- o c h 2-kanponent PVAC-limmen (PVAC-2, PVAC-4 o c h PVAC-6) låg under d e l a r a v e x p o n e r i n g s p e r i o d e n på ungefär
samma nivå. Under framför a l l t d e t senaste årets e x p o n e r i n g h a r dock limfogöppningama okat b e t y d l i g t mera för UF- o c h MUF-limmen än för 2-kcnponent PVAC-limmen. S k i l l n a d o i i l i m f o g c ^ j p n i n g m e l l a n dessa o l i k a l i m är dock i n t e s i g n i f i k a n t .
I f i g u r 3 v i s a s e n jämförelse m e l l a n o l i k a l i m son b o t t e n s t y c k e e x p o -n e r a t s , se f i g u r 7 b. De-n r e l a t i v a rar^gord-ni-nge-n m e l l a -n o l i k a l i m är i s t o r t s e t t l i k a son i f a l l e t med maximalexponering. Dvs l - k o r p o n e n t PVAC-lim i ^ j p v i s a r den högsta d e l a m i n e r i n g e n o c h R F - l i m n e t d e n lägsta. Den a b s o l u t a nivån är dock lägre för de bottenstyckeejqxanerade p r o v -b i t a m a e f t e r s a n d e t endast är de två y t t e r s t a f o g a r n a san utsätts för d i r e k t väderpåverkan, j f r f i g u r 7 b.
'T' Limfogöppning
50
4
Exponerade under 5 somrar ^ ^ Exponerade k somrar ^
UF MUF RF PVAC-1 PVAC-2 FVAC-4 EPI-1 PVAC-2 PVAC-/. PVAC-6
F i g u r 3. Limfogc^:pniJig i % av t o t a l a foglängden för l a s e r a d e p r o v -k r c p p a r san -k a r m b o t t e n s t y c -k e e x p o i e r a t s i l i -k s i d i g t -k l i m a t . De erhållna r e s u l t a t e n v i s a r a t t när en l i m f o g på e n h o r i s o n t e l l y t a utsätts för d i r e k t väderpåverkan b l i r limfogöppningama o a c c e p t a b e l t s t o
-r a . A t t l i m f o g a -r c^>pna-r s i g v i d d i -r e k t väde-rpåve-rkan b e -r o -r säke-rt på en h e l r a d o l i k a samverkarx3e f a k t o r e r . V i l k e n f a k t o r san h a r största i n v e r k a n k a n man i n t e fastslå på b a s i s a v denna undersc^mirig. V i h a r dock k l a r t k o n s t a t e r a t a t t f u k t k v o t e n i många f a l l b l i r e x t r e m t hög v i d de e x p o i e r i n g s s i t u a t i o n e r san h a r rått under dessa försik, se f i g u r 4. San framgår a v f i g u r e n h a r f u k t k v o t e n , s p e c i e l l t under senare d e l e n a v förscS<sperioden, v a r i t mycket hög. Orsaken t i l l denna mycket höga f u k t k v o t är främst:
- T r e r e g n i g a s a n r a r
- Extrem e x p o n e r i j ^ g s s i t u a t i o n
Redan uppkanna limfogöppningar på h o r i s c n t e l l a y t o r utgör e n b r a i n -körsport för v a t t e n .
11
De v i s a d e f u k t k v o t e m a utgör medel f u k t k v o t e n för h e l a pro\^<rc^par. Man k a n på goda g r u n d e r bedäma a t t f u k t k v o t e n i y t a n v i d e n s k i l d a tillfällen v a r i t b e t y d l i g t högre, men framför a l l t a t t f u k t k v o t s -v a r i a t i o n e m a i y t a n h a r -v a r i t b e t y d l i g t större än de -v a r i a t i c a i e r s o n r e d o v i s a s i f i g u r 4. Mot denna bakgrund k a n man bedöma a t t fuktpåkänn-i n g a r v a r fuktpåkänn-i t en s t a r k t bfuktpåkänn-idragande o r s a k t fuktpåkänn-i l l l fuktpåkänn-i m f o g a m a s k r a f t fuktpåkänn-i g a de-l a m i n e r i n g v i d d e t t a försök, Fuktkvotsnivån o c h f u k t k v o t s v a r i a t i c x i e m a
h a r r o g v a r i t något högre än för n o r m a l t e x p o n e r a d e fönster. D e t t a f a k t u m
b i d r a r säkert t i l l a t t l i m f o g a m a utsätts för e n a c c e l e r e r a d åldrir^.
%
40 + 204
F u k t k v o t
Behandling Tidpunkt O L T 1983-10-31 O L T 1984-08-09 O L T 1985-08-30 O L T 1986-10-06 O L T 1987-09-01 F i g u r 4. F u k t k v o t v i d o l i k a t i d p u n k t e r under försökets gånq för p r o v-k r o p p a r som maxi mal e x p o n e r a t s utomhus i l i -k s i d i g t < l i m a t .
O = Obehandlat, L = Laserad,brun a l k y d l a s y r , T = Täckmålad, b r u n alkydtäckfärg.
4.4 Y t b e h a n d l i n g e n s i n v e r k a n på l i m f o g a m a s beständicjhet
I f i g u r 5 v i s a s h u r y t b e h a n d l i n g e n påverkar graden av limfogöppning. De i f i g u r 5 r e d o v i s a d e r e s u l t a t e n gäller för p r o v k r o p p a r scm
maximal-e x p o n maximal-e r a t s på vår provgård i 45 l u t n i n g mot södmaximal-er, smaximal-e f i g u r 7a. I
f i g u r 6 v i s a s l i m f o g c ^ j p n i n g för de p r o v k r o p p a r san b o t t e n s t y c k e e x p o -n e r a t s i o l i k s i d i g t k l i m a t .
Tendenserna i f i g u r 5 o c h 6 är mycket samstämmiga. V i d första v i s a d e revideringstillfället e f t e r 1 scmmars e x p o n e r i n g är d e t endast de obehandlade p r o v k r o p p a m a son u p p v i s a r limfogöppningar. V i d r e v i d e r -ingstillfället två år senare u p p v i s a r både de obehandlade o c h l a s e r a d e p r o v t a o p p a m a r e l a t i v t k r a f t i g a l i m f o g c ^ ^ n i n g a r , medan de täckmålade i det närmaste är i n t a k t a .
12
E f t e r y t t e r l i g a r e två års e x p c n e r i n g , d v s e f t e r 5 s a n r a r o c h 4 v i n t r a r , h a r även l i m f o g a m a i de täckmålade p r o v k r o p p a m a börjat delaminera. De täckmålade p r o v k r c ^ p a m a u p p v i s a r dock f o r t f a r a n d e i g e n a n s n i t t den lägsta delamineringsgraden. ( I e t t f a l l h a r dock de täckmålade p r o v k r c p p a m a t i l l o c h med högre d e l a m i n e r i n g s g r a d än
motsvarande obehandlade o c h l a s e r a d e , j f r f i g u r 6.) K l a r t är äock. a t t de täckmålade p r o \ t o c p p a m a h a r h a f t den snabbaste tillväxten av
limfogöppningar under framför a l l t d e t senaste året.
Vo ^ Limfogöppning
100
H-50 +
UF PVAC-2 UF PVAC-2 UF PVAC-2
O L T O L T ,0 L T O L T O L T O L T
1983-09- 29 1985- 08- 30 1987-09-01
F i g u r 5. Limfogöppning i p r o c e n t av t o t a l a foglängden för obehand-l a d e = O, obehand-l a s e r a d e = L o c h täckmåobehand-lade = T p r o v k r o p p a r v i d t r e o l i k a r e v i d e r i n g s t i d p u n k t e r . P r o v s t a r t 1983-07-01. L i m t y p UF och PVAC-2.
13
Limfogöppning
50 + UF P V A C - 2 UF PVAC-2 UF PVAC-2 t ' ^ ,0 L T O L T O L T O L T .0 L T O L T, 1983- 10-31 1985 -08-30 1987-09-01 F i g u r 6. Limfogcppning i % av t o t a l a foglängden för b o t t e n s t y c k e s e x p o -nerade p r o v k r o p p a r med o l i k a y t b e h a n d l i n g . O = obehandlade, L = l a s e r a d e , T = täckmålade. L i m t y p UF o c h PVAC-2.Det förefaller s o n a t t så länge färgskiktet är i n t a k t g e r d e t e t t g o t t skydd åt l i m f o g a m a . I o c h med a t t färgskiktet börjar s p r i c k a söxier h a r man fått inkörsportar för f u k t son sugs i n i v i r k e t . Tyvärr utgör de kvarvarande d e l a r n a av färgskiktet en e f f e k t i v spärr mot en snabb u t t o r k n i n g när p e r i o d e r av r e g n i g t väder avlöses av t o r r a r e väderleks-t y p e r . D e väderleks-t väderleks-t a medför a väderleks-t väderleks-t fukväderleks-tkvoväderleks-tsnivån i väderleks-täckmålade väderleks-träbiväderleks-tar med söidersprucket färgskikt o f t a k a n b l i mycket hög, v i l k e t framgår av f i g u r 4. V i d d e t senaste revideringstillfället hade de täckmålade p r o \ t o c p p a m a t i l l o c h med något högre f u k t k v o t än övriga p r o \ t o o p p a r .
( A t t de täckmålade p r o v k r o p p a m a i n t e hade k l a r t lägst f u k t k v o t ens i början av försöksperioden när färgskiktet v a r i n t a k t , t o r d e b e r o på a t t revideringstillfällena h a r g j o r t s e f t e r en längre t i d s t o r r t väder. De l a s e r a d e o c h framför a l l t obehandlade p r o v k r c ^ p a m a h a r då h u n n i t t o r k a u t något i n n a n f u k t k v o t e n h a r mätts.)
Den höga fuktkvotsnivån hos de täckmålade pro\^crpppama i s l u t e t av försöksperioden t o r d e v a r a en s t a r k t bidragande o r s a k t i l l den k r a f t i g a c t o i n g e n av limfogöppningar hos dessa p r o v k i - )ppar.
4.5 Kärnvedens inverkan på limfogamas beständighet
I t a b e l l 1 v i s a s kärnvedens inverkan på limfogamas beständighet v i d fem o l i k a revideringstillfällen. San framgår av t a b e l l e n u j p v i s a r splint/käma-kanbinatioTen k l a r t sämre r e s u l t a t e f t e r första respek-t i v e andra r e v i d e r i n g s respek-t i d p u r ^ e n för UF-limmerespek-t, medan s k i l l n a d e n är r e l a t i v t s t o r under h e l a provperioden för PVAC-2 limmet. A t t s k i l l n a d e n minskar för UF-limmet e f t e r några år beror förmodligen på a t t kämvedens inverkan drunknar blarxJ i n f l u e n s e r från andra faktorer. De erhållna r e s u l t a t e n i n d i k e r a r a t t limning av kärnved mot s p l i n t v e d är b e t y d l i g t svårare än limning av s p l i n t v e d mot s p l i n t v e d . Detta r e -s u l t a t överen-s-stämmer ock-så väl med hävdvunna p r a k t i -s k a erfarenheter. T a b e l l 1. Limfogcppiing i procent av den t o t a l a limfoglängden för
pro\toqppar med samtliga l a m e l l e r av s p l i n t v e d r e s p e k t i v e pro\tooppar där varannan l a m e l l består av s p l i n t v e d och var-annan l a m e l l av kärnved. Samtliga pro\ia:oppar maximalt expo-nerade utanhus. Trä- Limfogc^)pnirig i procent kanbi-nation Revideringsti(%}unkt 830929 840809 850830 861006 870901 S p l i n t UF 0 9 33 62 98 S p l i n t / UF 0 24 36 63 92 kärna S p l i n t PVAC-2 0 5 14 28 34 S p l i n t / PVAC-2 6 23 39 46 65 kärna
4.6 Årsrlngsorienteringens inverkan på limfogamas beständighet I t a b e l l 2 redovisas limfogc^>pningens beroende av v i n k e l n mellan årsringama i närliggaride l a m e l l e r . Samtliga pro^toc^par h a r v a r i t laserade och maximalt expaierade utanhus.
Av t a b e l l 2 framgår a t t pro\tooppama med vinkelräta årsringar i v a r -annan l a m e l l h a f t en v i s s tendens t i l l större limfogcppning, s p e c i e l l t i början av försöket.
15 Tabell 2. Limfogöppiing i procent av totala limfoglängden för
prcfv-kroppar där årsringama i a l l a lameller är p a r a l l e l l a ,
respektive provkrcppar där årsringama i närstående lameller är virikelräta. Provkrc^pama har v a r i t laserade och maximal-es^xxierats utonhus. Årsrings-riktning Lim-+_ Limfogc^jpning i procent Årsrings-riktning typ Revideringstic^xmkt 830929 840809 850830 861006 870901 P a r a l l e l l UF 0 9 33 62 98 Vinkelrät UF 1 14 31 47 93 P a r a l l e l l PVAC-2 0 5 14 28 34 Vinkelrät PVAC-2 4 28 44 48 53
Resultaten bör dock tolkas med en v i s s försiktighet, dels på grund av a t t tendensen är r e l a t i v t svag, dels med tanke på a t t inverkan av en stor vinkel mellan årsringama i närstående lameller rimligtvis borde ha v a r i t större för det styva och spröda UF-liirmet än det termo-plastiska PVAC-2-limmet. Att så inte blev f a l l e t kan tyda på a t t t ex ofullkanligheter i provmaterialuttaget kan ha påverkat resultatet. Det var nämligen mycket svårt a t t få fram helt k v i s t f r i a lameller med års-ringama vinkelräta mot limsidoma.
4.7 Limfogesqxyieringens invgrkan på limfogamas beständighet
För a t t utröna vilken betydelse o l i k a grader av väderpåverkan har på limfogamas beständig^t, har v i provat fyra o l i k a expcaieringsmetoder. I figur 7 v i s a s principskisser av dessa fyra metoder.
16
m
im
aAA/UUI
Cellplast Droppbleck
mim
Figur 7. Principskisser över fyra olika expcrieringsmetxxter. A = Maxiinalexpcaiering, vertiJcalsnitt
B = Bottenstyckesexpcaiering, v e r t i k a l s n i t t C = Sidstyckesexponering, horisontalsnitt D = Mittpostexponering, hDrisontalsnitt
I figur 8 visas en jämförelse mellan olika typer av limfogejqxaiering, Vad scm s p e c i e l l t bör noteras är a t t inte i något f a l l har de v e r t i -kalt exponerade limfogama på sidstycken och poster delaminerat. Detta resultat är anmärkningsvärt, s p e c i e l l t vad beträffar de s i d -styckesexponerade pro\topppama, där de vertikala limfogama är helt oskyddade för väder och vind. Vad den stora skillnaden mellan v e r t i -kalt och horisontellt exponerade limfogar beror på ( j f r de botten-styckesexponerade provbitama) kan inte säkert faststås på basis av denna unders^^ming.
17
Limfogöppning
% 100 50 i U F - l i m A PVAC - 2 l i mMQX Botten Sid Post Max Botten Sid RDSt
Figur 8. Limfogc^jpning i procent av den totala foglängden för olika typer av limfoge:qx3nering. Samtliga provkroppar laserade och utsatta för o l i k s i d i g t klimat. Försöksstart 1983-07-01, revideringstic%)unkt 1987-09-01.
Man kan dock konstatera några p r i n c i p i e l l a skillnader mellan de s i d -styckesexpcnerade provkroppama och de bottenstyckesexponerade. Bland dessa skillnader kan följande nämnas:
- Kortare t i d med direkt s o l l j u s på de sidstyckesexpnnerade prov-kroppamas limfogar. Limfogama är j u placerade p a i a l l e l l t med väggen, se figur 7c. Denna skillnad i solbestrålning har också medfört en mindre snabb nedbrytning av lasyrskiktet på de s i d -styckesexponerade provkroppama.
- Snabbare vattenavrinning på de sidstyckesexponerade pro^tooppama. Dessa två faktorer innebär t i l Isanmans a t t tenperatur- och fuktkvots-variationema i ytan har v a r i t mindre på de sidstyckesexponerade provkroppama jämfört med de bottenstyckesexpoTerade provkroppama. Denna skillnad torde vara en av de största orsakema t i l l den stora skillnaden i del aminer ingsgrad.
På de bottenstyckesexponerade provkroppama är det framför a] 11 den helt oskyddade, yttersta fogen och den halvskyddade näst ytt^-r s t a fogen san har delaminerats.
18
4.8 I n v e r k a n a v o l i k s i d i g t k l i m a t
Pro\^<roppama h a r esqxxierats d e l s i l i k s i d i g t k l i j n a t u t e på vår p r o v -gård, d e l s i o l i k s i d i g t k l i n i a t inbyggda i en vägg, se TräteknikRapport n r 84, f i g u r 4 - 7 . L i k s o n v i d r e v i d e r i n g e n hösten 1984 h a r v i i n t e v i d r e v i d e r i n g hösten 1987 f u n n i t några avgörande s k i l l n a d e r m e l l a n dessa o l i k a expcaieringsmetoder.
4.9 Expcnering a v h e l a fänster
För a t t få e n u p p f a t t n i n g cm h u r väl provkroppsexpcneringen överens-stämmer med exponeringen av h e l a fönster, h a r v i monterat i n 6 s t provfönster i södra väggen på Trätek;s p r o v h a l l . Dessa fönster, f o r m a t 9 x 9 dm, h a r monterats i n som i n s t i c k s k a r m a r i b e f i n t l i g a fönster. Provfönstren h a r limmats och y t b e h a n d l a t s e n l i g t t a b e l l 3.
T a b e l l 3. Exponerade fönster.
Fönstertyp Lim Y t b e h a n d l i n g
Inåtgående EFI UF Lasyr
I I I I
PVAC-2 f l
I I I I RF I I
I I I I
PVAC-2 Täck
Utåtgående EFU UF Lasyr
I I I I
PVAC-2 I I
S a m t l i g a fönster h a r t i l l v e r k a t s e n l i g t typgodkännandebeviset för snickarfönstret, med e n k e l båge. De inåtgående fönstren h a r försetts med e n m i t t p o s t , så a t t fönstren fått e n båge på n a n i n e l l t 6 x 9 dm, samt en vädringslucka på 3 x 9 dm.
V i d revideringstillfället 1987-09-01 uppvisade s a m t l i g a karmbotten-s t y c k e n på de inåtgående fönkarmbotten-stren v i karmbotten-s karmbotten-s a limfogöppningar på de y t t e r karmbotten-s t a fogarna, se f i g u r 9A. I n g a som h e l s t fogöppningar kunde h i t t a s på de utåtgående fönstren, se f i g u r 9B. D e t t a v i s a r med a l l önskvärd t y d l i g h e t a t t l i m f o g a r i n t e k a n utsättas för d i r e k t väderpåverkan på h o r i -s o n t e l l a y t o r . H e l t i överen-s-stämmel-se med de t i d i g a r e redovi-sade r e s u l t a t e n från p r o v k r o p p s e j ^ x a i e r i n g a m a .
I övrigt h a r v i på fönstren endast kunnat h i t t a e n mindre f o g c ^ p n i n g på den y t t e r s t a l i m f o g e n hos två av m i t t p o s t e m a . På grund av e t t m i s s t a g v i d t i l l v e r k n i n g e n av fönstren hamnade den y t t e r s t a l i m f o g e n endast 4 - 5 i m från y t t e r y t a n . B e l a s t n i n g e n på dessa f o g a r h a r
19
A B Figur 9. A=Verti3^snitt karmbottenstycke inåtgående fönster.
B=Vertikalsnitt karmbottenstycke utåtgående fönster.
4.10 H a r d n i j n g s n i B t o d e n s i n v e r k a n på l i m f o g a m a s b e s t ä n d i ^ r i e t
I figur 10 visas hur härdningsmetoden har inverkat på limfogamas be-ständighet för de provkrcppar scm ingått i huvudförsc3<et. Samtliga provkroppar har v a r i t laserade och maximalt exponerade på vår provgård
från 1983-07-01 t i l l 1987-09-01, dvs över 5 somrar.
Av figur 10 framgår a t t v i d revideringstillfället 85-08-30, hade HF-limningen gett e t t markant bättre resultat än kallimning, både för UF-och PVAC-2 limmet. För EPI-l-liimet hade dock kallhärdningen g i v i t e t t något bättre resultat.
Vid revideringstillfället 87-09-01 var tendensen ungefär likartad. För UFlimmet hade skillnaden i stort sett försvunnit på grund av den a l l -männa kraftiga nedbrytningen av detta lim.
20
Limfogöppning
% 100 ^ 50 4 -HF HF kall k a l l HF HF Limtyp U F - l i m v T i d p u n k t PVAC-2 E P I - 1 k a l l T I 4— k a l l T HF HF kallT
U F - l i m PVAC-2 E P I - 1 1 9 8 5 - 0 8 - 3 0 1 9 8 7 - 0 9 - 01Figur 10. Limfogöppning i procent av den totala limfoglängden v i d k a l l -härdning respektive HF--härdning. Provstart 1983-07-01. Provtooppama laserade och maximalt exponerade.
Den stora skillnaden mellan HF-härdning och kallhärdning v i d revide-ringen hösten 1984 redovisad i TräteknikRapport nr 84 ( j f r hösten 1985, figur 10) var så pass armärkningsvärd att det påkallade e t t kraftigt utvidgat sidoförsök för att konstatera an denna s k i l l n a d var generellt g i l t i g . Resultatet av detta sidoförsök san startade 24 juni 1985 redovisas i figur 11.
Av figur 11 framgår k l a r t att HF-lin¥iingen i detta sidoförsök inte gav ett bättre resultat än kallimningen.
Orsaken t i l l den stora skillnaden mellan resultaten från huvudförsöket och sidoförsöket är svår a t t förklara. Trots a t t provmaterialet tagits från samma virkesparti, har tydligen någon annan parameter ändrats så mycket mellan huvudförsök och sidoförsök att dessa mot-sägelsefulla resultat uppkanmit, j f r figur 10 och figur 11.
21
Limfogöppning
o 100 H F 50 + kall T H F H F k o l l H F H F kall T kall T koll T H F kall U F R F PVAC-1 PVAC-2 PVAC-4 E P I - 1 E P I - 2Figur 11. Limfogc^jpning i procent av totala limfoglängden v i d k a l l -härdning respektive HF--härdning. Provstart 1985-06-24, revideringstic^xjnkt 1987-09-01. Provkrcppama laserade och maximalt e^qxaierade.
Efterson cmfattningen av antalet o l i k a lim och antalet pro^topppar v a r i t betydligt större i sidoförsöket än i huvudförsöket vad beträffar jämförelsen av HF- och kallhärdning, är det mycket son t a l a r för a t t resultatet i sidoförscäcet är mera tillförlitligt i detta avseende. På basis av denna underséSming kan man således inte påstå a t t härdnings-metoden inverkar på limfogamas beständighet.
22
5. SLUTSATSER SAMT DISKUSSION AV RESULTATEN
Den gencniförda undersökningen har v i s a t a t t en helt oskyddad horison-t e l l limfog inhorison-te kan mohorison-tshorison-tå väderpåverkan, oavsehorison-thorison-t limhorison-typ. Därför bör man hålla fast v i d en rådande praxis a t t en limfog inte får placeras
så a t t den går ut i en yta som är direkt utsatt för väderpåverkan. Försöken har också k l a r t v i s a t a t t så länge som ytbehandlingen är intakt så ger den e t t skydd mot nedbrytning av limfogama. Detta gäller s p e c i e l l t täckande ytbehandling.
När nedbrytningen av ytbehandlingen har pågått en t i d minskar skydds-effekten, och v i d en långt gången nedbrytning av färgskiktet ger det inget skydd a l l s , utan kan tvärtemot påskynda delamineringen av lim-fogama. Slutsatsen av dessa iakttagelser b l i r a t t det är f e l a t t för-l i t a s i g på a t t ytbehandför-lingen s k a för-l för-l skydda för-limfogama mot deför-laminer- delaminer-ing. Detta eftersom man av erfarenhet vet a t t a l l a kommersiella ytbe-handlingssystem förr e l l e r senare bryts ned så n^cket a t t deras måga a t t skydda limfogama mot väderpåverkan i stort s e t t går
för-lorad. Dessa slutsatser strider något mot de slutsater som Kristensen /2/ och Hedlund /6/ kommit fram t i l l . Orsaken t i l l denna skillnad torde vara a t t nedbrytningen av ytbehandlingen har gått längre (längre exponeringstid) i föreliggande förscS^ än i de ovan refererade för-söken.
Av de undersökta limtypema har 1-kcnponent PVAC-lim (B3-lim) uppvisat den snabbaste delamineringen av a l l a lim. Den i TräteknikRapport nr 84 framförda iakttagelsen, a t t UF-limmet klarat väderexponeringen bättre än vad man haft anledning a t t vänta utifrån resultaten från den tyska standardmetoden (DIN 68602), håller inte efter ytterligare några års expcnering. Våra resultat efter exparysring under 5 somrar och 4 vintrar vad beträffar r e l a t i v beständighet för olika lim,
överens-stänmer således tämligen väl med vad man har anledning a t t vänta med ledning av grupperingen av olika lim efter den tyska DIN-normen.
På vertikala ytor, som på sidstycken och poster, har limfogama klarat sig mycket bra trots a t t limfogama på framför a l l t sidstyckena är r e l a t i v t oskyddade mot direkt väderpåverkan. Den yttersta lamellen får dock inte göras för tunn, v i l k e t f a l l e t med delaminering av y t t -ersta fogen, 4 - 5 mm från ytterytan, visar.
Av övriga undersökta parametrar visade det s i g a t t v i d limning av kämved mot splintved, ökar delamineringen jämfört med om man limmar enbart splintved mot splintved.
Det k r a f t i g t utvidgade jämförande försöket mellan HFlimning och k a l l -limning, gav v i d handen a t t det inte finns någon skillnad mellan de två härdningsmetodema v i d de förhållanden som rådde under försöken. De mDtsägelsefulla resultaten mellan huvud- och sidoför^k indikerar dDck a t t det kan finnas parametrar som rätt utnyttjade skulle kunna påverka limfogamas beständighet v i d HF-limning i positiv riktning. Det krävs dock säkert mycket djupgående undersc^oiingar för a t t fast-lägga v i l k a de inverkande parametrarna är o c h hur de påverkar
lim-23 resultatet.
De viktigaste resultaten från denna undersökning kan sammanfattas på följande sätt:
- Inga oskyddade fogar bör placeras på horisontellt liggande ytor. - Inte någon ytbehandling ger e t t varaktigt skydd.
- Lim av B4-kvalitet ger en större säkerhet mDt delaminering än lim av B3-kvalitet.
2k
6. LITTERATUR
1. K r i s t e n s e n , P., Svane, P.:
D e l a m i n e r i n g i l i m f u g e r i udvendige bygningselementer. Etape I + I I .
T e k n o l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup. 2. K r i s t e n s e n , P., Svane, P,:
D e l a m i n e r i n g i l i m f u g e r i udvendige bygningselementer. Etape I I I , T e k n o l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup ( 1 9 8 0 ) .
3. Schmid, J . , Frank, R.:
L a m e l l i e r t e H o l z f e n s t e r p r o f i l e .
I n s t i t u t f u r F e n s t e r t e c h n i k , Ros^iheim. 4. Grönlund, A., Zaunschirm, P.:
L a m e l l i m n i n g av fönsterämnen, erfarenhetsåterföring. TräteknikRapport n r 25 ( 1 9 8 3 ) .
5. Grönlund, A.:
Lamel l i m n i n g av fönsterämnen. D e l r a p p o r t 1 - Fältprovning. TräteknikRapport n r 84, 1985.
6. Hedlund, B.:
Väderexponering av lamellimmat trä t i l l fönster. S t a t e n s P r o v n i n g s a n s t a l t SP-RAPP 1987:40.
7. Trävara - f u r u t i l l s n i c k e r i e r .
25
7. surwARy
D u r i n g t h e p a s t few y e a r s , t h e r e has been an animated debate concer-n i concer-n g g l u i concer-n g o f wiconcer-ndcw b l a concer-n k s . The cause i s above a l l a concer-number o f cases s t a t i n g t h e d e l a m i n a t i o n o f windcw g l u e l i n e s . These cases have, i n t h e i r t u m , made t h e a u t h o r i t i e s f i x c e r t a i n r e q u i r e m e n t s o n t h e c a r r y i n g o u t o f t h e g l u e i n g .
The main purpose o f t h i s i n v e s t i g a t i o n was t o map hew d i f f e r e n t f a c t o r s i n f l u e n c e t h e strengrth o f t h e g l u e l i n e s . The mapping i s i n -t e n d e d p a r -t l y -t o show -t h e m a n u f a c -t u r e r s o f windows and window b l a n k s
hcM t h e y s h a l l make an approved g l u e l i n e i n t h e window b l a n k s , p a r t l y
t o f o r m a b a s i s f o r t h e s t a n d a r d i z a t i o n work g o i n g o n .
The most I m p o r t a n t r e s u l t s o f t h e i n v e s t i g a t i o n c a n be summarized as f o l l c w s : - No u r p r o t e c t e d g l u e l i n e s s h o u l d be p l a c e d o n h o r i z o n t a l s u r f a c e s . - There i s no s u r f a c e t r e a t m e n t t h a t g i v e s a d u r a b l e p r o t e c t i o n . Adhesives o f B4 q u a l i t y g i v e a g r e a t e r p r o t e c t i o n a g a i n s t d e l a m i -n a t i c -n t h a -n adhesives o f B3 q u a l i t y . - P r o p e r l y made g l u e l i n e s o n v e r t i c a l s u r f a c e s a r e v e r y s t r o n g and d u r a b l e .
Detta digitala dokument skapades med anslag från Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond
Tiätel<nikCentrum
Box 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
I N S T I T U T E T F Ö R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G Äsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telefax: 0910-652 65 Telex: 65031 expolar s
