ATT LÄRA SIG EN SÅNGTEXT UTANTILL : En studie utifrån ett personligt perspektiv

___________________________________________________________________________

ATT LÄRA SIG EN SÅNGTEXT UTANTILL

En studie utifrån ett personligt perspektiv

Mattias Gunnari

Konstnärligt forskningsprojekt VT 2015

Handledare: Jannike Huss

Programmet för Kammarmusik

________________________________________________________________

Uppsatser på grundnivå vid Musikhögskolan i Örebro, Örebro universitet

SAMMANFATTNING

Titel: Att lära sig en sångtext utantill – En studie utifrån ett personligt perspektiv English title: Learning lyrics by heart – A study from a personal perspective

Med den här uppsatsen hoppades jag kunna finna en konkret metod för instudering av en sångtext utantill. Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt ville jag göra ett försök till att bidra med något till det musikaliska fältet och hoppades att på denna resa inte bara utvecklas själv utan också kanske kunna vara till hjälp eller inspiration för någon annan som vill bli bättre på att lära sig sångtexter utantill. Jag gjorde också en jämförelse i hur två olika sånger med olika instuderingstid – If music be the food of love av Henry Purcell och Auf der Bruck av Franz Schubert – gick att framföra på min examenskonsert och resultatet var förvånande. Det verkade inte vara avgörande hur länge man hade arbetat med sångerna utan snarare handlade det om en glad och positiv inställning till att ta sig an musiken samt insåg jag att det man lär sig över en längre tidsperiod ger en djupare innebörd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

METOD OCH MATERIAL  ...  9  

Loggbok  ...  9  

Genomförande  ...  9  

RESULTAT  ...  10  

Resultatpresentation  ...  10  

Resultatanalys  ...  11  

Henry Purcell – If music be the food of love – Kort inlärningstid  ...  12  

Franz Schubert – Auf der Bruck – Lång inlärningstid  ...  12  

SLUTSATSER  ...  13  

DISKUSSION  ...  14  

Avslutande reflektioner  ...  14  

KÄLLFÖRTECKNING:  ...  16  

INLEDNING

Att sjunga är ju fantastiskt! Förutom alla underbara musikaliska förmåner med att ha instrumentet inbyggt i kroppen får man ju också förmedla text – ord som är kopplade till och integrerade i musiken! Ordets innebörd lyfts av tonerna och resultatet blir en fantastisk konstform som når varje hörande människas sinne. Att skriva en uppsats om ämnet musik är naturligtvis inte lika roligt som att utöva den, jag ska inte sticka under stolen med det, men jag vill ändå med denna uppsats försöka bidra med något till konstformen och kanske kan den här uppsatsen hjälpa någon eller vara till inspiration för någon annan som forskar inom samma ämne? Kanske hittar någon sångare med svårigheter för textinlärning denna uppsats på en gammal server efter 20 års arkivering? Vad vet jag, kanske blir det kurslitteratur. Hursomhelst är mitt mål inte att revolutionera sångvärlden utan helt enkelt göra ett försök till att bidra med något till fältet som skulle kunna vara till hjälp eller inspiration för den som vill utveckla sin färdighet i att lära sig en sångtext utantill. Utöver att inspirera andra är min förhoppning att jag själv också kommer att lära mig något. Genom att forska inom ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat tror jag att chanserna till bådadera är stora.

Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag träffat sångare som bävat inför att hinna lära sig sina sånger utantill! Ja, till soloframträdanden, körkonserter, sökningar och liknande. Jag har också varit där i övningsrummet och bankat in ord som ’Hertz’ och ’Schmertz’ i skallen på rekordkort tid för att sedan på konserten likväl komponera ny poesi i stunden med några klyschiga fraser sprungna ur fantasin. Att lära sig fraser utantill är en process som kräver tid, jag menar inte att försöka bidra med en genväg i inlärningsprocessen, det jag konkret hoppas kunna presentera är ett effektivt tillvägagångssätt för att på ett djupare plan studera in en sångtext utantill.

Texten adderar en dimension till musiken och kräver en mängd saker som till exempel att kunna sin diktion, språkmelodi, förstå vad texten betyder och hur man ska tolka den. Det är inte så konstigt att texten tar tid att få in i skallen och detta kräver en viss insats. Visst, jag återkommer ständigt till detta, det kräver sin insats och sitt arbete! Jag tycker det är viktigt att redan från början vara inställd på att det kommer krävas en del av sångaren för att lära sig en text utantill men den insatsen medför en belöning som inte går att värdera i arbetstimmar. Det är en förhöjd känsla att kunna kommunicera med människor via musiken och förmedla ett budskap, en sinnesstämning – glädje! Eller vemod och sorg…

BAKGRUND

Klassisk sång

För att reda ut begreppet klassisk sång behöver vi bena ut två olika saker. Klassisk musik och sång. Att sjunga klassisk musik är att utöva klassisk sång, och de två olika begreppen var för sig har något annorlunda innebörd.

Klassisk musik behöver inte bara innebära att sjunga. Inom den klassiska musiken framförs musik på många olika sätt och med olika instrument. Den kanske vanligaste bilden som dyker upp av ordet klassisk musik är stråkinstrument, orkestrar och bilder på Mozart, i alla fall om man gör en sökning på google. Den klassiska musiken har en lång historia och sträcker sig från antikens Grekland till nutid:

Flera hundra år före Kristi födelse hade man i den klassiska antikens Grekland använt sig av rösten och olika slags instrument vid religiösa och värdsliga ceremonier, i tävlingar och i dramat (Kjellberg, 1999, s.2)

Idag brukar klassisk musik ibland kallas konstmusik eller seriös musik och meningarna är delade om vilket av de olika begreppen som är bäst lämpat (Sofia Haglund, Att lyssna på musik, 2014, s. 2). Termen ’klassisk’ började användas i början av 1800-talet och fungerar på ett sätt som värderande av musiken. Om musiken är klassisk anses den ha ett högt värde och vara ett föredöme för eftervärlden (Dahlstedt, 1977). Jag väljer att i denna uppsats använda mig av begreppet klassisk musik.

Sång är kroppens eget instrument och att sjunga är att skapa musik med sin egen röst. Jag har ett mycket fint citat av Owen Jander (2001) ur artikeln ”Singing” från New Grove Music Online:

Singing is a fundamental mode of musical expression. It is especially suited to the expression of specific ideas, since it is almost always linked to a text; even without words, the voice is capable of personal and identifiale utterances. It is arguably the most subtle and flexible of musical instruments, and therein lies much of the fascination of the art of singing. (Jander, 2001) (14/5 2015)

Detta lyder i fri översättning: Att sjunga är den mest grundläggande vägen till musikaliskt uttryck. Det passar speciellt bra till uttryck av specifika idéer, då det nästan alltid är knutet till en text; även utan ord är rösten kapabel till personligt och identifierbart yttrande. Det är troligen det mest subtila och flexibla av alla musikinstrument, och däri ligger mycket av fascinationen för konsten att sjunga.

Det är svårt att i ett historiskt perspektiv redogöra för hur sång kommit till då människosläktet med säkerhet sjungit på ett eller annat sätt så länge vi existerat. Det historiker är överens om är att den västerländska musikens historia började i den klassiska antikens Grekland och att man använde sig av både instrument och röster. Det sjöngs sannolikt vid olika religiösa ceremonier och inom teater och drama (Kjellberg, 1999).

Jander (2001) menar att sång är ett flexibelt instrument och följaktligen finns det många olika sätt att använda sångrösten på. Det är fascinerande; den inbitne lyssnaren kan nästan genast avgöra vilket typ av sångare den hör redan vid första tonen. Det finns sångare inom jazz, pop, rock, musikal, opera, romanssång m.m. och de olika genrerna har olika sångsätt. Den

klassiska sången passar bäst inom kategorin opera- och romanssång och vad som utmärker det klassiska sångsättet handlar i mångt och mycket om vilken sångteknik sångaren tillämpar. Den klassiska sångtekniken kännetecknas av en egaliserad klang med lågt struphuvud och långa linjer samt tydlig artikulation. Jag väljer att använda mig av begreppet klassisk sång i denna uppsats då den framförallt riktar sig till den målgruppen av utövare och då jag själv är en utpräglad sådan tror jag att det avspeglas i forskningen och därför gör sig mest lämplig för just den målgruppen: Klassiska sångare. Detta betyder naturligtvis inte att uppsatsen inte lämpar sig för sångare av andra genrer som vill utveckla sin förmåga till utantillinlärning av sångtexter, det handlar om att jag vill avgränsa mig till den klassiska sångvärlden för att det är inom den jag har min kompetens som musiker.

Sångtexter

De typer av sångtexter jag vill avgränsa mig till är poesi och dramer. Den första är en text av William Shakespeare (1564-1616) som tonsattes av Henry Purcell (1659-1695). Texten är hämtad ur en pjäs och heter ”If music be the food of love”. Pjäsen heter Twelfth Night Act 1, scene 1, 1–3. på svenska: ”Trettondagsafton” och är en så kallad förväxlingskomedi som utspelar sig på Illyrien och handlar om den skeppsbrutna Viola som klär ut sig till man och utger sig för att vara sin omkomne broder och det hela slutar i ett kärleksdrama då hon förälskar sig i hertigen Orsino vilken hon börjat tjänstgöra för.

Ur Twelfth Night – William Shakespeare

If music be the food of love, Sing on till I am fill'd with joy; For then my list'ning soul you move To pleasures that can never cloy.

Your eyes, your mien, your tongue declare That you are music ev'rywhere.

Pleasures invade both eye and ear, So fierce the transports are, they wound, And all my senses feasted are,

Tho' yet the treat is only sound, Sure I must perish by your charms, Unless you save me in your arms. Fri översättning av författaren:

Om musik vore kärlekens föda, Sjung på tills jag är fylld av glädje; För då min lyssnande själ du förför Till nöjen som aldrig kan mättas.

Dina ögon, ditt utseende, din tunga förklarar Att du är musiken överallt.

Nöjen invaderar både öga och öra, Så starkt är ruset, de sårar,

Och ändå är njutningen bara ljud,

Säkerligen måste jag förgås av din charm, Om du inte räddar mig i dina armar.

Den andra texten är hämtad från en sång av Franz Schubert (1897-1828) som skrev över 600 sånger och hade en stor vänskapskrets varav många var poeter. Av sina vänners dikter tonsatte han många och 1825 tonsatte han Auf der Bruck av Ernst Schulze (1789-1817). Schuberts enorma sångskatt är en hörnsten i den tyska klassiska sångrepertoaren och den tyska stilen av dessa sångliga verk benämns Lieder vilket på tyska betyder: Sånger. Den tyska liedertraditionen trädde i kraft under den tidiga romantiken; sent 1700- och tidigt 1800-tal. Att sjunga lieder innebär för sångaren att den konstnärliga interpretationen av texten är mycket viktig. Beroende på textens innebörd ställs olika krav på sångaren för att ta fram den eventuella dramatik eller lyrik som krävs. Ibland är lieden versupprepande – att samma melodi och ackompanjemang används till flera olika verser – och ibland är den genomkomponerad – att varierande melodier och ackompanjemang är utskrivet för de olika verserna (Kennedy, 2007). Sången, eller rättare sagt lieden, Auf der Bruck är genomkomponerad och innehåller både lyriska och dramatiska delar med skiftande harmonik beroende på textens innebörd.

Auf der Bruck

Frisch trabe sonder Ruh und Rast,

Mein gutes Roß, durch Nacht und Regen! Was scheust du dich vor Busch und Ast Und strauchelst auf den wilden Wegen? Dehnt auch der Wald sich tief und dicht, Doch muß er endlich sich erschliessen; Und freundlich wird ein fernes Licht Uns aus dem dunkeln Tale grüßen. Wohl könnt ich über Berg und Feld Auf deinem schlanken Rücken fliegen Und mich am bunten Spiel der Welt, An holden Bildern mich vergnügen; Manch Auge lacht mir traulich zu Und beut mit Frieden, Lieb und Freude, Und dennoch eil ich ohne Ruh,

Zurück zu meinem Leide.

Denn schon drei Tage war ich fern Von ihr, die ewig mich gebunden; Drei Tage waren Sonn und Stern

Und Erd und Himmel mir verschwunden. Von Lust und Leiden, die mein Herz Bei ihr bald heilten, bald zerrissen Fühlt ich drei Tage nur den Schmerz, Und ach! die Freude mußt ich missen! Weit sehn wir über Land und See Zur wärmer Flur den Vogel fliegen;

Wie sollte denn die Liebe je In ihrem Pfade sich betrügen? Drum trabe mutig durch die Nacht! Und schwinden auch die dunkeln Bahnen, Der Sehnsucht helles Auge wacht,

Und sicher führt mich süßes Ahnen. Fri översättning av författaren:

Vid Bruck (Bruck är en plats i Tyskland) Trava friskt utan vila,

min goda häst, genom natt och regn! Varför skyr du buskar och grenar och snubblar på den vilda vägen?

Även om skogen sträcker sig djup och tät måste den ändå snart öppna sig;

och vänligt lyser ett ljus långt där borta och ut ur den dunkla dalen oss välkomna. Väl kan jag över berg och fält

på din slanka rygg flyga

och mig glädjas av världens blomster och av ljuva bilder lycksaligas

Många ögon skrattar åt mig välmenande och önskar fred, kärlek och lycka

och ändå skyndar jag utan vila tillbaka till min sorg.

I tre dagar har jag varit fjärran från henne, min eviga kärlek; i tre dagar har solen och stjärnorna

och jord och himmel med mig känt saknad. Från glädje och lidande, mitt hjärta

av dig snart helat, snart utslitet har jag i tre dagar bara känt smärta,

och ack, den glädje jag går miste om och måste sakna! Vi ser långt ut över land och hav

att mot varmare länder fåglarna flyger; ska kärleken

få komma i vägen för dem? Trava modigt genom natten! Och trotsa den mörka banan, längtans ljusa öga över mig vaka och för mig tryggt mot ljuvare tider.

Språk

I denna uppsats väljer jag att utgå från och avgränsa mig till att utövarens utgångspunkt i språkkunskap är god eller åtminstone hjälplig i det språk instuderingen avser, d.v.s. att de texter som ska läras utantill är på ett språk utövaren behärskar. Att lära sig ett språk är en process som sträcker sig något utanför denna uppsats ramar och därmed kommer endast mycket litet fokus läggas på instuderingen av ett främmande språk, även om några grundläggande steg ur min personliga utgångspunkt i ämnet kommer att presenteras.

Språk och musik tillsammans utgör en stor uttryckskraft. Detta kan vara en förklaring till att musik så ofta används för att förstärka olika budskap i t.ex. reklamfilmer, kyrkan och i viss mån politik. Musiken kan på något underligt sätt också ändra budskapet i texten, då den kan frambringa vissa känslor. Detta får vi som åhörare ofta uppleva på operaföreställningar eller på filmbiograferna.

Även om musiken har en avgörande betydelse för uttrycket i en sång så har även orden i sångtexten en minst lika stor betydelse. Det går att tolka ord i poesi på många olika sätt och ofta behöver lyssnaren få lyssna till hela texten för att budskapet ska bli tydligt. Peter Bastian lyckas på ett bra sätt belysa detta i sin bok: In i musiken (1987).

Den poetiska uttryckskraften bygger på ordens mångtydighet. De enskilda orden förstår man först när man har förstått helheten, eller om man uttrycker det på ett annat sätt: de enskilda orden

får sin rätta mening först i ljuset av helheten. (Bastian, 1987, s.21)

Inlärning

Den inlärningsprocess jag i denna uppsats beskriver handlar om det fortgående arbetet med utantillinlärningen av en sångtext. Att lära sig en sångtext utantill innebär att sångaren kan framföra sångtexten på konsert utan noter. Det resultat som redovisas kommer att utgå från en process som presenteras utifrån mina personliga erfarenheter av en inlärningsprocess med stöd av anteckningar i form av loggbok.

PROBLEMOMRÅDE

Då vi människor har olika sätt att ta oss an arbetet med att lära oss saker finns det naturligtvis många olika sätt att ta sig an inlärandet av en sångtext. Vissa behöver lång tid på sig för att musiken ska lägga sig på plats och vissa tycks kunna lära sig stycken på rekordkort tid. Ibland sitter texten som skriven i sten och ibland vill den bara inte dyka upp i skallen. Inlärningsprocesser borde kunna snabbas på för att nå snabba resultat och de kan även göras i en långsammare takt för att tillåta musiken falla på plats på olika plan som t.ex. skulle kunna innefatta det undermedvetna planet. Individuella preferenser av tillvägagångssätt i en inlärningsprocess lär spela en avgörande roll för instuderingsteknik av sångtexter. Med dessa tankar tagna i konsideration finner jag att det nog är svårt att finna en metod som passar alla och hur arbetet under inlärningsprocessen läggs upp beror sannolikt på hur stora förkunskaper individen har inom musiken och språket samt beroende på vad just det specifika stycket musik kräver av utövaren.

Jag har valt att blicka in i min egen inlärningsprocess med förhoppningen att kanske kunna komma fram till en del slutsatser som andra och jag själv kan lära av och ta med sig och bli en smula klokare av.

SYFTE

Syftet med undersökningen är att genom loggbok blicka in i min konstnärliga inlärningsprocess och redogöra för en metod för utantillinlärning av en sångtext samt reflektera över hur resultatet av två olika långa inlärningsprocesser påverkar ett konsertant framförande av två olika sångtexter.

Frågeställningar

1. Hur ser den konstnärliga inlärningsprocessen ut för utantillinlärning av en sångtext? 2. Hur skiljer sig framförandet av två olika sångtexter, en instuderad under längre tid och

METOD OCH MATERIAL

Loggbok

Att föra loggbok känns som ett naturligt sätt att förhålla sig till utvärdering av den egna musikaliska inlärningsprocessen och därför har jag valt den metoden. Syftet med att skriva loggbok är, enligt Cato R. P. Bjørndal i boken Det värderande ögat (2005), ”att genom skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett (s. 62).” Genom att föra loggbok på inlärningsprocessen hoppas jag på att kunna dra slutsatser som kanske inte visar sig direkt utan dyker upp då inlärningsprocessen tillåtits att fortgå. Jag har valt att föra en reflektionsloggbok – en beskrivande, tolkande och reflekterande loggbok (Bjørndal, 2005, s. 64) och utifrån denna kungöra ett svar på den första frågeställningen.

Personlig reflektion över framförandet av stycke med kort respektive lång inlärningstid på min examenskonsert

Avsikten med en personlig reflektion utifrån konserten är att belysa hur jag upplevde skillnaden mellan de olika långa inlärningsprocesserna och därmed få underlag till att redogöra för ett svar på den andra frågeställningen i undersökningen.

Genomförande

Efter varje övningspass för jag anteckningar där jag beskriver hur processen under övningspasset gått till, hur jag kan tolka det och därefter en kort reflektion kring resultatet. Jag kommer att utgå från inlärningsprocessen av sången ’If music be the food of love’ av Purcell som jag lärt mig någorlunda nyligen och därmed kan ge en god bild av, då inlärningsprocessen nyligen är genomförd. Mitt tillvägagångssätt för att möta ny musik är konsekvent och den här uppsatsens avgränsning lämpar sig mycket väl för sången då jag som utövare har rimliga förkunskaper för att möta verket. Genom att utgå från inlärningsprocessen av ’If music be the food of love’ kommer loggboksförandet avgränsa sig till de kritiska punkter i en inlärningsprocess jag med denna uppsats vill belysa och därmed är det min intention att uppfylla syftet med undersökningen och ta fram en metod för utantillinlärning av sångtext.

Genom att reflektera över resultatet av min examenskonsert kommer jag att göra en personlig konstnärlig bedömning av hur det konsertanta textmässigt klingande resultatet påverkades av de olika långa inlärningsprocesserna i sångerna ’Auf der Bruck’ av Schubert och ’If music be the food of love’ av Purcell.

RESULTAT

Resultatpresentation

Jag har valt att sammanställa resultatet av min första frågeställning genom att utifrån loggboken presentera tillvägagångssättet i den konstnärliga inlärningsprocessen av sångtexten. Mitt mål är att på ett konkret och koncist sätt sammanställa ett resultat utifrån utvalda anteckningar. Utifrån resultatet har jag utformat en stegvis inlärningsplan som jag hoppas kan användas som ett verktyg eller hjälp för att ta sig an inlärandet av en sångtext. En personlig konstnärlig reflektion över framförandet av de två olika sångerna på min examenskonsert står som resultat av undersökningen och mynnar ut i svaret för den andra frågeställningen.

Utvalda utdrag ur loggboken: 9/4

Beskrivning: Första övningspasset med stycket. Spelar igenom stycket på piano. Letar fram en bra inspelning på Spotify som jag lyssnar på. Lyssnar på inspelningen samtidigt som jag spelar sångstämman på pianot. Repeterar.

Reflektion: Kunde endast spela klaverstämman i väldigt långsamt tempo. Sångstämman var också lite knepig att spela i det tempo jag ville ha. Inspelningen var väldigt bra och i samma tonart som noterat. Gillade sångaren också. Det var väldigt effektivt att sätta inspelningen på repeat och lyssna in stycket då harmoniken sätter sig så väl i gehöret.

10/4

Beskrivning: Sjunger igenom stycket. Spelar melodin på pianot utantill i långsamt tempo. Ökar tills önskat tempo uppnås. Kollar upp ordet ”cloy”.

Reflektion: Det var svårt att sjunga igenom för jag satte inte alla toner ordentligt. Kändes ineffektivt och jag behöver lära mig exakt hur melodin går rytmiskt. Att spela igenom melodin på pianot upplever jag var det bästa sättet att ta sig an det problemet. Ganska klurigt att spela faktiskt men det gick bra att ta upp tempot efter ett tag. Diktionen i engelskan känns säker! Behöver dock lära mig den utantill ganska snart. ’Cloy’ betyder ungefär: att mätta. 15/4

Beskrivning: Spelar igenom melodin. Spelar klaverstämman lite för skojs skull. Sjunger igenom stycket. Rättar till en felstavning i noterna. Skriver ner texten på papper. Läser den för mig själv.

Reflektion: Melodin kändes säker att spela och den började sätta sig på gehöret. För att lära mig texten utantill kände jag att det var lättare om man fick en överblick över texten och kunde läsa den som om den skulle ha talats. Jag reciterade texten för mig själv och vissa ord mindes jag med hjälp av muskelminnet i ansiktsmuskulaturen, vilket är rätt intressant.

16/4

Beskrivning: Första repet med hela ensemblen. Vi såg över det musikaliska helhetsintrycket av stycket och jobbade mycket med bågar och fraseringar. Har lärt mig fel not på ett ställe där det skulle vara durters istället för mollters – måste rättas till snarast!

Reflektion: Vad kul det var! Min egen stämma satt nästan helt men inte utantill ännu. Lustigt att det kan vara så svårt att ändra sig när man lärt sig fel, får se över den där tersen. Intonationen med cembalo och cello kändes lite annorlunda, antagligen för att jag är så van vid pianot.

22/4

Beskrivning: Texten sitter utantill. Andra repet med ensemblen. Jag kunde köra utan noter. Vi övade övergångar mellan de olika delarna och satte tempon. Sjöng rätt ton på tersen.

Reflektion: Är något förvånad över hur fort den satt sig. Märkte att jag kan lätta upp klangen ganska mycket och att vissa konsonanter i texten är extra viktiga. Jag är glad att jag översatt texten och övat in den så noga.

27/4

Beskrivning: Rep med ensemblen. Vi spelade igenom några gånger. Finslipade övergångar. Reflektion: Är mycket nöjd. Känns svängigt! Ska bli kul att framföra stycket på konserten.

Resultatanalys

Frågeställning 1 – Hur ser den konstnärliga processen ut för inlärning av sångtexten?

Till att börja med behöver jag lära mig sångstämman utantill så att jag får toner att hänga upp orden på. Här är pianot min bästa vän och den bästa metoden är att spela igenom stycket tills sångstämman är inlärd. Naturligtvis spelar kunskaperna i pianospel och not/ackordläsning in. Här skulle den som inte spelar piano eller något annat ackordinstrument kunna gå in på Spotify eller youtube och leta fram en inspelning och lyssna samtidigt som han eller hon har noterna framför sig.

Att skriva ner texten för hand är ett gott tillvägagångsätt för att lära sig den då känslan av att skriva ner texten också hjälper mig att minnas texten. Att ha texten på ett separat papper vid sidan om noterna är också nyttigt då texten blir mer övergripbar och lättare att läsa.

Att läsa högt för mig själv och uttala orden riktigt ordentligt och välartikulerat hjälper mig att koppla muskelminnet till utantillinlärningen. Här får jag också en känsla för språkmelodin och meningsuppbyggnaden. Detta gör stroferna lättare att förstå och minnas. Om texten vore på ett språk som jag inte behärskar skulle jag först söka konsultation av kunnig sångpedagog eller språkvetare och framförallt: Lyssna på inspelningar. Gå in på Spotify eller youtube och söka efter stycket. Chansen är stor att stycket finns att tillgå där och då skulle jag lyssna på en eller flera inspelningar, sitta med pennan i beredskap och anteckna fonetiska tecken eller dylikt för inlärning av språkljuden.

För att underlätta utantillinlärningen ytterligare har jag märkt att det är en god idé att skapa sig inre bilder som på något sätt skapar en tråd i vad texten handlar om. Det kan vara landskap, färger, väderleksförhållanden eller helt enkelt bilden, det visuella minnet av sångtexten så som den är skriven på pappret jag nyss skrivit ner texten på.

Då jag som målmedveten sångare står och reciterar stroferna i mitt övningsrum vers efter vers glömmer jag ibland hur den t.ex. fjärde versen började. Istället för att direkt gå och titta i noterna vad det var för ord vers nummer fyra började på vänder jag mig istället till mig själv och försöker minnas. Här behöver jag vara envis och försöka minnas ordet själv. Om ordet mot förmodan inte dyker upp efter fem minuter är det läge att gå fram till notstället och se efter vad det skulle vara för ord. Genom att anstränga mig och inte kolla i noterna direkt vad det var för ord tränas minnet upp och när hjärnan fått anstränga sig kommer jag lättare minnas ordet till nästa gång.

Ett genomgående tema i inlärningsprocessen är hur jag på olika sätt behöver knyta an texten till åtminstone tre av mina fem sinnen: Hörsel, syn och känsel. Jag minns genom att höra – tonerna, harmoniken och de olika konsonantljuden hjälper mig att minnas. Då jag uttalar orden tydligt känner jag i ansiktets muskulatur vad som händer och sammankopplar känseln till inlärningsprocessen, liksom när jag för hand skriver ner sångtexten. Hörsel och känsel i kombination med det visuella, inre bilder, gör att tre av fem sinnen aktiveras vilket i sin tur leder till skapelsen av starka förbindelser i hjärnan till det jag vill minnas.

Frågeställning 2 – Hur skiljer sig framförandet av två olika sånger, en instuderad under längre tid, en under kortare tid, på min examenskonsert? Med fokus på text.

Henry Purcell – If music be the food of love – Kort inlärningstid

Musiken var ett nöje att ta sig an redan från första början och kanske bidrog detta till att musiken föll på plats så fort. Den var likväl ett nöje att framföra på konserten. Efter att ha lyssnat noga på inspelningen ett antal gånger blev jag ganska positivt överraskad. Jag blandade ihop ett par ord på ett ställe och bytte ut dem men annars kändes texten säker, även om jag fick tänka efter någon millisekund ibland. Onekligen var orden fast förankrade i tonerna och det faktum att stycket i sig var uppdelat i tre olika delar gjorde att varje ord fick nya toner att hänga upp sig på, något som visat sig vara gynnande för inlärandet av en sångtext i undersökningen kring min första frågeställning.

Texten var dock inte lika förankrad i muskelminnet vilket jag kunde känna i:

Franz Schubert – Auf der Bruck – Lång inlärningstid

Den här sången har jag haft på repertoaren i ca två års tid och det är en sådan sång som är så befäst i muskelminnet att jag kan tappa fokus men ändå räddas av ansiktsmuskulaturen som ändå vet exakt vilka ord som ska formas. Under konserten tappade jag dock inte fokus men en svårighet som ändå uppstår är när det är flera olika verser till samma musik – alltså att olika text ska hängas upp på samma toner och melodier. Det gäller här att ”komma igång” med rätt vers. Det är som att har man väl börjat på en vers är det ”enkelspårigt” fram till versens slut, det kan vara en svårighet att byta från en vers till en annan och rätta till felet.

SLUTSATSER

Min personliga konstnärliga inlärningsprocess bygger på en metod jag använder som är strukturerad och kräver disciplin men är inte särskilt svår att tillämpa. Det som krävs av mig är att vilja lära mig och ha med mig i tanken att det krävs en personlig insats i arbetet. Att sjunga en text blir att tala ett språk och för att lära mig språket fordras sinnenas aktivering i form av hörsel och känsel samt syn vid läsning av texten. Genom att aktivera så många sinnen som möjligt i inlärningsprocessen tycks hjärnan få fler krokar att hänga upp texten på – att minnas den utantill.

Här nedan följer en stegvis plan jag utformat för utantillinlärning av text: Att lära sig en sångtext utantill:

Steg 1: Tonerna utantill.

Steg 2: Skriv ner texten för hand. Steg 3: Läs högt för dig själv. Steg 4: Skapa inre bilder. Steg 5: Utmana ditt minne.

I Steg 3, 4 och 5 bör du dela upp texten i verser eller liknande och arbeta med en bit i taget. Sätt sedan ihop och sjung helheten. Vid behov: Översätt texten.

De olika stegen kan med fördel repeteras i önskad ordning. Frågeställning 2:

Då jag framförde de båda styckena kände jag mig både närvarande och säker på min sak. Utan att slå mig själv på bröstet för mycket skulle jag ändå vilja säga att jag är mycket nöjd över resultatet av båda sångerna. Texterna tycktes sitta lika bra i båda även om jag sjöng fel på ett ord i Purcell.

Jag är mycket förvånad över resultatet. Jag trodde inte att jag skulle känna mig minst lika säker på stycket av Purcell som jag gjorde med stycket av Schubert. Det verkar som att det gav ett lika bra resultat att snabba på inlärningsprocessen. Däremot kände jag att Schubert var mer förankrad i kroppen och texten i den kändes som om den vore inristad i den säkraste bärande pelaren. Det gällde dock att börja på rätt ord i varje ny vers!

DISKUSSION

Min intention med denna uppsats var att hitta ett tillvägagångssätt för textinlärning och min förhoppning är att resultatet jag kom fram till går att använda sig av och att andra utöver jag själv kan applicera den till sin egen instudering. Slutsatsen av hur de två olika styckena på min examenskonsert gick skapade hos mig stor förvåning. Efter att ha reflekterat över hela processen har jag kommit fram till att det finns så många olika sätt att lära sig och att det beror väldigt mycket på hur individen föredrar att lära sig. Kanske passar inte min strukturerade och stegvisa metod för alla men jag hoppas att den är användbar på något sätt för de flesta.

Det finns nog inget optimalt sätt att lära sig en sångtext utantill, eller som Bastian (1987) säger: ”Varje ord omfattar större eller mindre områden. För att kunna kommunicera mer exakt är vi alltså tvungna att uppnå en viss enighet om ordens betydelse.” (s.16)

Hur ska man uppnå en enighet om meningen med en sångtext och hur den ska läras in? Att ena individer i tänkandet kring ord, dess betydelse och inlärning är nog snarare en vision än ett uppnåeligt mål. Detta är både talande och slående för att inlärningsprocesser är mycket olika vägar till att nå ett ändamål och dessutom individuellt baserade.

Med all säkerhet har vi nog ändå metoder till att närma oss ett enande kring instudering. Jag nämnde tidigare att det krävs en personlig insats, eller vilja, att lära sig. En positiv inställning medför ett öppet sinne, ett öppet sinne medför kunskapstörst och kunskapstörst medför inlärning. Tja, tänk om det vore så enkelt – att allt handlar om orsak-verkan? De slutsatser jag kunnat dra visar ändå att en avgörande faktor kan vara något så enkelt som inställningen till att lära sig. Det verkar inte vara avgörande hur länge man har jobbat med sångerna utan snarare handlar det om en glad och positiv inställning till att ta sig an musiken.

Det kan ju vara svårt att framkalla en glad och positiv inställning till musiken på beställning, om man inte gillar musiken. Här kan man diskutera vad som gör att man gillar och inte gillar musik. Går det att skapa en positiv och glad inställning till all musik? Kanske handlar det om att vara öppen och se förbi det första intrycket och försöka gräva lite djupare. Här menar Bastian (1987) att för att uppskatta musik och tränga under ytan på den behöver man önska det; att vi måste …”slappna av och låta saker ha sin gilla gång”… (s.130) Man behöver avstå från sina förväntningar på musiken.

Avslutande reflektioner

Det finns inget optimalt sätt att lära sig en sångtext utantill som är applicerbart på alla men varje individ har sitt optimala sätt. Av min egen inlärningsprocess har jag lärt mig att jag behöver struktur och konsekvens i mitt arbete med instudering. Jag har också kommit till insikten att den viktigaste ingrediensen till att framgångsrikt lära sig musik och sångtexter handlar om den egna inställningen till arbetet. Med en positiv inställning tycks det mesta vara uppnåeligt och detta är i min mening något som varje individ bör söka efter och ta till vara på. Då jag trots allt sjöng fel text på ett ställe i Purcell berodde det förstås på den korta instuderingstiden. Eftersom jag ändå är ganska van vid att glömma något ord ibland så improviserade jag fram något slags ljud som liknade engelska i förhoppning att det skulle gå obemärkt förbi. Visst är det allra bäst att sjunga rätt text men när det är ett så litet fel känns det onekligen som att det inte påverkar helheten av musiken särskilt mycket. Med den lilla

risken att sjunga fel på något enstaka ord tagen i beaktning känns det ändå ganska värdefullt att på kort tid kunna framföra ett fantastiskt stycke musik utantill. Detta får mig att fundera kring hur pass mycket man som sångare i sin karriär kommer att vänja sig vid att ibland kanske ”hasta sig igenom” musik. Är detta verkligen rätt väg att gå?

Det verkar helt klart som ett mer gynnsamt alternativ att vara ute i god tid med att studera in sina sånger. Även om resultat kan nås snabbt så är det nog nödvändigtvis inte det som bör vara ändamålet – snabba resultat. En längre inlärningsprocess, eller en längre resa med musiken, i sig medför ett bottnande i musiken som är svår att förklara men ändå enligt min mening sätter sig i kroppen och i det undermedvetna. I Schubert nådde musicerandet på något sätt ett annat plan, det stod på en stabilare grund och den grunden är gynnsam för en utövande musiker att ha som plattform. Att inlärd musik får ligga till sig och mogna har ett stort värde för framförandet och dessa lärdomar ska jag ta med mig.

KÄLLFÖRTECKNING:

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok, Stockholm: Liber. Bastian, Peter. (1987) In i musiken – En bok om musik och medvetande, Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Bjørndal, Cato R.P. (2005) Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, Stockholm: Liber.

Dahlstedt, Sten. (1977) Klassisk musik: Sohlmans Musiklexikon, Stockholm: Sohlmans förlag.

Haglund, Sofia. (2014) Studentuppsats: Att lyssna på musik – En studie om lyssnande, den musikaliska upplevelsen samt betydelsen av ett programblad, Örebro: Örebro Musikhögskola, Örebro Universitet.

Jander, Owen. (2001) Singing, Grove music online:

(http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/grove/music/25869?q=singing&search =quick&pos=1&_start=1) (14/5 2015)

Kennedy, Michael. (2007) Lied, Lieder, Grove music online:

(http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/opr/t237/e6099) (2/6 2015)

Kjellberg, Erik. (2007). Natur & Kulturs Musikhistoria, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

BILAGA: KONSERTPROGRAM

Franz Schubert Erlkönig D.328 Op. 1

1797-1828 (Johann Wolfgang von Goethe 1749-1832)

Der Schiffer D.536 Op. 21 (Johann Mayrhofer 1787-1836) An die Musik D.547 Op. 88 (Franz von Schober 1796-1882) Hans Gefors Sånger om glädje Op. 8

1952- (Pär Lagerkvist 1891-1974)

-Var är den djupa glädje

-Det är vackrast när det skymmer -Solig stig

Gerald Finzi Ur Earth and air and rain Op. 15 1901–1956 (Thomas Hardy 1840-1928)

-The Phantom -So I have fared -The clock of the years

Henry Purcell If music be the food of love Z. 379 1659-1695 (William Shakespeare 1564-1616)

Sofia Haglund, cello Daniel Jarl, cembalo W. A. Mozart Le Nozze di Figaro K. 492 1756-1791 (Lorenzo da Ponte 1749-1838)

-Hai gia vinta la causa!… Vedro mentr’io sospiro

    Così  fan  tutte  K.  588  

    (Lorenzo  da  Ponte  1749-­‐1838)  

-­‐Soave  sia  il  vento       Agnes  Rapp,  Sopran  

    Emelie  Thoor,  Mezzosopran  

Franz  Schubert   Auf  der  Bruck  D.853  Op.  93  

1797-­‐1828     (Ernst  Schulze  1789-­‐1817)  

Medverkande:

Mattias Gunnari – baryton Daniel Jarl – piano och cembalo Sofia Haglund – cello

Agnes Rapp – sopran

Emelie Thoor – mezzosopran

Franz Schuberts sånger har varit en hörnsten i repertoaren under mina tre år på Kammarmusikprogrammet. Sångerna i kvällens program är utvalda favoriter och alla fyra är fristående ur olika opus. Schubert skrev under sitt korta liv över 600 sånger och tonsatte ofta texter av diktare som också var hans vänner. Hans sociala nätverk var stort och tillsammans med vänner framfördes hans musik på så kallade Schubertiader – hemma i vardagsrummet i goda vänners lag.

Hans Gefors är född i Stockholm men numera bosatt i Lund och är idag en av Sveriges mest verksamma tonsättare. Han har komponerat flera sånger, körverk och andra verk samt gjort sig välkänd för sina operor. De sånger ni kommer att få höra ikväll är komponerade 1973 och i noterna står det anvisat att ”Sångerna ska sjungas enkelt och okonstlat – ’som visor’ –, innerligt och helt utan brådska”.

Gerald Finzi blev en favorit för mig redan första gången jag hörde ”The clock of the years”. Med en helt egen harmonik lyckas han fånga skönheten i den engelska romantiska konstmusiken. Hans sånger är ett nöje att sjunga och det kan bero på Finzis stora förmåga att skriva sångbara melodier med vackra linjer. Musiken gjorde även ett gott intryck på min kollega – och kvällens pianist – Daniel vars katt också bär namnet Finzi.

Henry Purcell har tonsatt många av William Shakespeares vackra texter och i kvällens program finner ni en av dem. ”If music be the food of love, sing on till I am filled with joy!” – Om musik är kärlekens bränsle, då ska jag sjunga på tills jag är fylld av lycka! Den vackra texten tonsattes av Purcell i hela tre versioner och den ni ska få höra är den tredje.

Wolfgang Amadeus Mozart, vad vore en sångkonsert utan hans musik? Wienklassicismens mästare kunde såklart också skriva sånger och de ni ska få höra är ett par av operavärldens slagdängor. ”Hai gia vinta la causa!… Vedro mentr’io sospiro” skildrar Greve Almavivas raseriutbrott och jublande då han får reda på att han blivit lurad av Susanna och när han sedan planerar sin hämnd! I den smäktande tersetten ”Soave sia il vento” står Don Alfonso, Dorabella och Fiordiligi och önskar en trevlig resa till sina vänner. Kan man koppla ihop två vitt skilda sångverk från olika operor? Klart att man kan!

Det här ska bli kul! Mattias Gunnari