Fältmätningar inom projektet WoodBuild
– Mätmetoder och mätobjekt
Karin Sandberg, Anna Pousette,
Per-Anders Fjellström, Simon Dahlquist
SP Trä SP Rapport 2012:65
Fältmätningar inom projektet WoodBuild
– Mätmetoder och mätobjekt
Karin Sandberg, Anna Pousette, Per-Anders Fjellström, Simon Dahlquist
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut / SP Technical Research Institute of Sweden
SP Trä / SP Wood Technology
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 Borås
© 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Rapport 2012:65 (rev. december 2013) ISSN 0284-5172
Abstract
Field-tests in the project WoodBuild
- Methods, instrumentations and measured structures
This report is part of WoodBuild, a project within the Swedish industry research program 2006-2012 for the forest and wood industry. The program is jointly funded by the
government, industry and other stakeholders within or related to the Swedish forestry and timber industry.
Field measurements are performed on wood structures to verify and provide data for models developed within the project WoodBuild. The aim of this report is to give an overview of field-tests that are carried out within the project WoodBuild, with descriptions of methods, instrumentations and measured buildings and test objects.
Key words: Field measurement, continuous measurement, moisture, wooden houses, facades, wooden beams
Sammanfattning
Denna rapport ingår i WoodBuild, ett projekt inom ramen för branschforskningsprogrammet 2006-2012 för skogs- och träindustrin. Programmet finansieras gemensamt av staten, näringslivet och andra intressenter inom eller med anknytning till den svenska skogs- och träindustrin.
Inom WoodBuild genomförs mätningar på träkonstruktioner för att verifiera och ge underlag för modeller som utarbetas inom projektet. Syftet med denna rapport är ge en överblick över de fältmätningar på byggnader och provgårdar som utförs inom WoodBuild. Rapporten beskriver vilken mätutrustning som används, vilka provobjekt som mätningarna utförs på samt databasen där informationen samlas in. Rapporten har uppdaterats under projektets gång och justerats/kompletterats med de förändringar som genomförts för de olika fältmätningarna. Databasen med insamlade mätvärden för alla mätobjekt finns hos SP Trä Skellefteå. Justerat utdata skickas till personer i de olika delprojekten som behöver mätdata. Fastighetsägare som upplåtit sina byggnader för mätningar kan få information om mätresultaten genom de rapporter och artiklar som publiceras och där mätningarna ingår, se även http://www.sp.se/sv/index/research/WoodBuild/publications/Sidor/default.aspx.
En referens som beskriver mätsystemet på engelska är en konferensartikel från 2011:
Sandberg K., Pousette A., Dahlquist S., Wireless in situ measurements of moisture content and temperature in timber constructions, XII DBMC International Conference on Durability of Building Materials and Components, Porto, Portugal, April 12-15, 2011.
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
1.1 STRUKTUR AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOODBUILD ... 1
1.2 MODELL ÖVER LIVSLÄNGDSDIMENSIONERING... 2
2 FÄLTMÄTNINGARNA ... 4
2.1 ÖVERSIKT AV MÄTOBJEKT ... 4
3 MÄTMETODER OCH UTRUSTNING ... 5
3.1 FUKT OCH TEMPERATUR ... 5
3.1.1 Givare ... 5
3.1.2 Mätnoggrannhet ... 6
3.1.3 Kalibrering av givare ... 6
3.1.4 Gateway ... 6
3.2 DATABAS... 7
3.2.1 Dataöverföring från givare via GE Sensing till SP Träs ByggTrä-databas ... 7
3.3 VÄDERSTATIONER ... 8
3.3.1 SP Trä i Skellefteå ... 9
3.3.2 SP Träs provgård i Bygdsiljum ... 10
3.3.3 SPs provgård i Borås ... 10
3.3.4 Älvsbacka Strand, Skellefteå ... 12
3.3.5 Balderskolan, Skellefteå ... 12
3.3.6 LTH, Lund ... 12
4 MÄTOBJEKT ... 13
4.1 FÄLTMÄTNINGAR BYGGNADER ... 13
4.1.1 Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad ... 13
4.1.2 Älvsbacka Strand Skellefteå - klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag ... 14
4.1.3 Kvarteret Ekorren Skellefteå - fasad ... 15
4.1.4 Parkeringshus Skellefteå – klimatskärm, bjälklag ... 16
4.1.5 Myresjöhus Falkenberg – klimatskärm ... 16
4.2 FÄLTMÄTNINGAR UTOMHUS OVAN MARK... 17
4.2.1 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum ... 17
4.2.2 Provgård med balkar och stolpar i Borås ... 18
4.2.3 Provgård med detaljer i Lund ... 19
5 PUBLIKATIONER ... 21
BILAGOR
Bilaga 1 Mätdata i databasen
Bilaga 2 Databasens användargränssnitt
Bilaga 3 Exempel på utdata från databasen – Excel Bilaga 4 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag Bilaga 6 Kv. Ekorren Skellefteå – fasad
Bilaga 7 Parkeringshus Skellefteå – klimatskärm, bjälklag Bilaga 8 Myresjöhus Falkenberg
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum Bilaga 10 Provgård med balkar och stolpar i Borås Bilaga 11 Provgård med reglar och stolpar i Lund
1
Inledning
Forskningsprogrammet WoodBuild utgår från visionen att trä och träbaserade material kan användas och ha tillräcklig livslängd i klimatskärm, fasader och utemiljöer genom tillämpning av vetenskapligt underbyggt och dokumenterat konstruktionstekniskt utförande samt
miljöanpassade system för ytbehandling och träskyddsbehandling, t ex materialmodifiering. Vid projektet start var målet för WoodBuild är att utveckla metodik och ingenjörsmässiga verktyg som kan användas vid praktisk projektering och utformning av träkonstruktioner med avseende på livslängdsaspekter.
Avsikten var att förutsägelser beträffande livslängd och behov av underhåll för trä skulle hanteras med vetenskapligt verifierade och allmänt tillgängliga ingenjörsmässiga metoder på minst samma nivå som för andra byggnadsmaterial som exempelvis stål och betong.
Träs beständighet kommer då att kunna hanteras med ingenjörsmässiga hjälpmedel som finns tillgängliga för att hantera beständighetsfrågor under byggnadens hela livscykel (projektering, byggande, användning, underhåll, rivning/återanvändning). Dessa hjälpmedel ska vara lätt tillgängliga för aktörer på olika nivåer inom byggsektorn. De modeller som tas fram kan successivt förbättras då ny kunskap erhålls.
Målsättningen med mätningarna som utförs inom WoodBuild på olika konstruktioner är att verifiera de modeller som utarbetas i projektet.
1.1
Struktur av forskningsprogrammet WoodBuild
Forskningsprogrammet är indelat i fyra huvudområdena med olika aktiviteter samt resultatspridning.
• Delprojekt A: Metodik och kunskapsspridning för livslängdsdimensionering Förväntade resultat:
- Kvantitativa metoder för säker dimensionering och utformning av beständiga träkonstruktioner.
- Projekteringsanvisningar för utomhusträ ovan mark. - Projekteringsanvisningar för trä i klimatskärmen. • Delprojekt B. Exponering av trä i klimatskärmen
Förväntade resultat:
Kunskapen om rådande exponeringsförhållanden i ett antal vanliga
klimatskalskonstruktioner kommer att förbättras. Exempelvis kommer fukttillståndet på träytor i olika delar av konstruktionerna vid olika klimatpåverkan att kartläggas. En rad delprojekt skall leda fram till metoder att kunna förutsäga fukttillstånd på träytor och i virkesdelar i olika delar av klimatskärmen.
• Delprojekt C. Exponering av trä utomhus ovan mark Förväntade resultat:
virkesdelar utifrån klimatbelastning, ytbehandling, träskyddsbehandling, konstruktionsteknisk utformning och virkets egenskaper. Inventering av olika
träkonstruktioners utförande kommer att generera ny och bättre kunskap om orsakerna till biologiska angrepp.
• Delprojekt D. Resistens hos trä mot biologiska angrepp Förväntade resultat:
Denna del av programmet ska leda fram till dels en fördjupad förståelse för under vilka förutsättningar mikrobiell påväxt etableras på trä och träbaserade produkter av olika slag, och dels till nya provningsmetoder för att utröna virkes resistens mot mikrobiell påväxt. Resultaten förväntas leda till ökade kunskaper om vilka geometriska förhållanden som kan påverka resistensen och om resistens hänger samman med om virket är sågat eller hyvlat, vid vilken temperatur det torkats på sågverket, hur länge sedan ytan sågades, hur det lagrats, olika typer av behandlingar av ytan etc. I olika delar av klimatskärmen kommer mikroklimatet att variera, och resultaten från delprojektet förväntas ge svar på hur varaktighet hos fuktbelastning påverkar i vilken omfattning angrepp uppkommer.
• Delprojekt E resultatspridning
1.2
Modell över livslängdsdimensionering
Ett av programmets delar innebär att ett nytt angreppssätt för trä och träkonstruktioners livslängd utvecklas. Detta angreppssätt beskrivs schematiskt i figur 1.
De egenskaper och parametrar som redovisas i figur 1 är mer eller mindre osäkra och behandlas som stokastiska variabler. Verifieringsmodellen är därför probabilistisk för att kunna bestämma med vilken grad av säkerhet önskade livslängdskrav ska uppfyllas med hänsyn till variabilitet i materialresistens och klimatexponering. En probabilistisk modell innebär att ingående variabler beskrivs som statistiska (stokastiska) för att kunna hantera osäkerheter på ett systematiskt sätt.
Den probabilistiska modellen utnyttjas för att definiera och kalibrera en ingenjörsmässig modell som kan användas vid praktisk projektering som skall ge rimliga säkerhetsmarginaler för att hantera variabiliteter i såväl exponering som resistens. Användaren kan kontrollera exponeringen S genom utformning av objektet och ytbehandling av träytor, medan resistensen R styrs av materialval och eventuell behandling av virket.
Figur 1. Principer för rationell livslängdsdimensionering
Begreppen i figur 1 beskrivs närmare nedan.
1. Klimatet är beroende på geografiskt läge och uttrycker exempelvis fuktbelastningen med tillhörande temperatur. Klimatet definieras på tre nivåer: makroklimat, som inte beaktar objektets geometri, mesoklimat inkluderar effekten av objektets geometri och orientering, samt slutligen mikroklimat som gäller omedelbart invid objektets yta.
2. Utformningen styr hur mesoklimatet påverkar ett objekt med en specifik geometri och orientering.
3. Behandling (ex ytbehandling, impregnering) påverkar fuktbelastningen på objektet. 4. Materialegenskaper för träprodukter utsatta för olika typer av biologiskt angrepp som funktion av tid och mikroklimat. Existerande provningsmetoder kan behöva modifieras för att ge relevanta indata till beräkningsmodellen.
5. Geometri hos objektet (t ex tjocklek, bredd) påverkar resistensen.
6. Placeringen beaktar möjligheten att intensiteten av det biologiska angreppet beror på geografiskt läge.
7. Behandling (ex impregnering, ytbehandling) påverkar motståndet mot angrepp.
8. Exponeringen S är en funktion av variabler enligt 1-3 i figur 1, och i vissa fall materialens fukttransportegenskaper. Exponeringen kan t ex vara fuktkvot i ett material eller relativ luftfuktighet invid ytan av ett material. Tidsvariationen av exponeringen, exempelvis varaktigheten av fukttillstånd över en viss nivå, är av stor vikt.
9. Resistensen R för ett material definieras som en funktion av variabler enligt 4-7 i figur 1. Resistensen kan t ex vara kritisk fuktkvot eller relativ fuktighet under vilken angrepp inte sker (beror på temperatur). Den beror dessutom på andra parametrar, t ex varaktigheten av en påverkan.
10. Verifieringsmodellen innebär i princip att exponering S och resistens R jämförs med varandra i relation till valda funktionskrav 11.
11. Funktionskraven definierar när verifieringsmodellen resulterar i godkänd eller icke godkänd funktion. Kraven är kopplade till den funktion 12, 13 eller 14 som påverkas av beständigheten.
2
Fältmätningarna
2.1
Översikt av mätobjekt
I projektet mäts fukt och temperatur i fasaden (delprojekt C), yttervägg (delprojekt B), takbjälklag (delprojekt B) och bjälklag i parkeringshus (delprojekt B). Det mäts även på konstruktioner som balkar och stolpar (delprojekt C) och konstruktionsdetaljer (delprojekt A). Klimatet registreras med väderstationer. Mätmetoder och utrustning beskrivs i kapitel 3. I figur 2 visas en översikt över var i Sverige de olika objekten finns. Mätobjekten beskrivs mer detaljerat i kapitel 4.
Älvsbacka Strand, Skellefteå Flerfamiljshus med 7 våningar byggt av massivträ Ekorren, Skellefteå Flerfamiljshus med 2-5 våningar byggt av massivträ. Parkeringshus, Skellefteå Parkeringshus i trä i 4 våningar. Provgård, Bygdsiljum
Balkar och stolpar i olika dimensioner
Figur 2. Översikt mätobjekt Provgård, Borås
Balkar och stolpar
Provgård, Lund
Reglar och stolpar
Myresjöhus Falkenberg
Enfamiljshus
3
Mätmetoder och utrustning
3.1
Fukt och temperatur
För att mäta fuktkvot, relativ fuktighet och temperatur används ett trådlöst Protimeter HygroTrac-system från General Electric. De trådlösa HygroTrac-givarna, se figur 3 och 4, placerades på byggnader och andra provobjekt. Eftersom de är trådlösa så kan de enkelt byggas in i konstruktioner. Givarna skickar mätvärden till medföljande gateway. Denna gateway ansluts till internet och överför mätdata till GE Sensings Server.
Figur 3. Givare, mått 60 mm x 30 mm x 60 mm. Överföringsfrekvens 850 MHz (EU)
Figur 4. Montering av givare med en skruv i fasadbräda, mätning med mätstift
3.1.1 Givare
Varje givare har ett ID-nummer. De trådlösa givarna drivs med ett medföljande litiumbatteri. Livslängd anges av tillverkaren till 10-15 år vid datasändning en gång i timmen, men beror på användning, miljö och placering mm.
Givarna kan skruvas fast med medföljande skruvar som då utgör fuktsensorer och ger ett mätvärde vid skruvens spets. Inom WoodBuild har montage med medföljande skruvar använts vid inbyggnad i väggar.
På bl. a. fasader har särskilda isolerade spikar använts för mätningar på olika specificerade djup i virket, se figurer 5 och 6. Vid mätning av utvändig ytfukt har spikarna ersatts med ringkabelskor som fästs på ytan med plastklammer, se figur 7.
Figur 5. Mätstiftens
utformning (isolerade spikar) och placering i trä på fasader
Figur 6. Montering med mätstift på testbräda
Figur 7. Montering för ytmätning med kabelskor på testbräda
3.1.2 Mätnoggrannhet
Enligt uppgifter från tillverkaren gäller följande:
- RH mäts i området 0 till 100 % (ej kondens), och noggrannheten är ±2.5 % i området 10 till 90 %.
- Temperatur mäts i området -40°C till 85°C, noggrannheten är ±0.5°C vid 25°C. - Fuktkvot mäts i området 8 % till fibermättnad (ca 25 %), noggrannheten är ±1 % vid
+25°C, ej korrigerat för träslag men för temperatur. Vid export av data från ByggTrä-databasen (se kap. 3.2) beräknas resistansvärdet som givaren mätt upp och utifrån detta beräknas fuktkvot med träslags- och temperaturkorrigering enligt Trätek rapport
L90060291. Notera att mätnoggrannheten är baserad på att mätstiften är nyligen inslagna i trä.
3.1.3 Kalibrering av givare
Fuktkvotsgivares upplösning över fibermättnadspunkten
Fuktkvotsgivarna är kalibrerade upp till 25 %. Över 25 % visas högre värden, men dessa har ingen noggrannhet även om det finns en viss upplösning även där.
Ytfuktgivare
Givare för att mäta ytfukt har utrustats med ringkabelskor i stället för mätstift. På grund av detta kan inte dessa givare jämföras med övriga, utan enbart tolkas som ökad eller minskad fukt på ytan.
Mätning av temperatur på olika djup
På grund av att givarnas temperatursensor mäter temperaturen i sensorn och inte vid mätpunkten inne i träet, så kan temperaturskillnaden mellan sensor och mätpunkt ha
betydelse. För att undersöka detta finns speciella temperaturgivare monterade på en vit och en röd balk på provgården i Bygdsiljum. Mätningen görs med GE Protimeter med Hygrostick Sensor ansluten, som mäter på 5 mm respektive 15 mm djup. Givarna är modifierade och placerade i 3 mm borrade hål. De fyra mätpunkterna kan användas vid
temperatur-korrigeringen av fuktkvoter för att få noggrannare mätvärden.
3.1.4 Gateway
Systemet från GE Sensing levereras med en Gateway som ska nätanslutas. Den samlar data från givarna och skickar data till internet. Gateway tar emot data från givarna då dessa ”vaknar” och sänder, och däremellan är givarna i viloläge. Mätsystemets överföring fungerar som ett vanligt trådlöst nätverk för datorer. Räckvidden är ca 50-100 m beroende på
byggnadsmaterialet i väggar och bjälklag som finns mellan givare och Gateway.
Gateway överför data till GE Sensings Server när det finns anslutning till internet. Eftersom det saknas fast internetanslutning så används trådlösa enheter för att ansluta till internet. Dessa är inte helt stabila, vilket kan kräva besök för omstarter på plats. När inte anslutningen till internet är tillgänglig, så sparar Gateway mätdata lokalt. När anslutningen återigen blir tillgänglig så överförs detta lokalt sparade data till databasen. Vid långvarigt avbrott blir det
1 Anders Samuelsson, Resistanskurvor för elektriska fuktkvotsmätare, Trätek rapport L9006029, Stockholm, juni
lokala minnet fullt och då uppstår dataförluster. Om elanslutningen till Gateway upphör, så slutar datainsamlingen att fungera under avbrottet, t.ex. vid strömavbrott till följd av åska.
Figur 8. Gateway, mått 190 mm x 125 mm x 40 mm, trådlöst område ca 50-100 m
Figur 9. Montering Gateway, Älvsbacka Strand
3.2
Databas
All mätdata från Hygro-Trac-systemet (fukt- och temperaturmätningarna) samlas i SP Träs databas, kallad ByggTrä-databasen. Databasen finns på en helt fristående server hos SP Trä. Databasen är uppbyggd så att varje givare är lokaliserad till ett objekt. Givarna har ID-nummer och är namngivna och beskrivs med sökdata för olika parametrar t ex träslag,
placering, mätdjup. Parametrarna kan användas för att ange ett urval vid sökning i databasen, t ex alla givare på byggnadens östra sida. En tabell över information som kan anges visas i Bilaga 1.
Databasens användargränssnitt visas i Bilaga 2. Man kan söka efter visst objekt eller viss givare. I Bilaga 2 visas följande följande sidor:
− ”ByggTrä” visar alla mätobjekt med antal givare, och val för urval för t ex exportering. − ”Edit lokaliseringar” visar beskrivning av varje mätobjekt med ID-nummer, benämning, beskrivning och bilder
− ”Editera givare” visar vald givare med kortnamn som angetts inom WoodBuild och ID-nummer från tillverkaren. Varje givare beskrivs med olika parametrar som t ex träslag, givarplacering, riktning, mätdjup. Dessutom kan ritningar och foton läggas in som beskriver givarens läge och placering.
− ”Exportera data” visar valda givare för ett objekt med namn och ID-nummer. Exportfält som kan väljas är temperatur (°C), RH (%), fuktkvot (%), GPP (g/kg), daggpunkt (°C), resistans (ohm). Export kan göras till excelfil eller textfil med kommaseparering. Exporterad data är korrigerad data, justerad för temperatur och träslag. Kompensering för träslag görs med svenska resistanskurvor för t ex furu, se även kap. 3.1.2.
Exempel på utdata från databasen i Excel-format visas i Bilaga 3.
3.2.1 Dataöverföring från givare via GE Sensing till SP Träs ByggTrä-databas Dataöverföringen illustreras i figur 10.
Givare sänder mätvärden trådlöst till Gateway som lagrar data temporärt. Gateway är uppkopplad mot internet via trådlös nätverksuppkoppling WWAN (wireless wide area network) eller trådbunden nätverksuppkoppling WAN (wide area network).
Via internet skickas data till GE Sensings databas i USA. Det sker 1 gång/timme eller oftare per givare. Om GSM-anslutningen till internet inte fungerar, buffrar Gateway data tills det finns uppkoppling igen.
Överföringen från GE Sensing till SP Träs databas görs automatiskt eller kan i undantagsfall göras manuellt.
Vid automatisk hämtning skickas nya data var 5:e minut till en FTP-server på SP där data lagras. Till SP Träs ByggTrä-databas hämtas data från FTP-server 1 gång/månad med en särskild program-modul för import av data till databasen. När programmet startats sker överföringen automatiskt. Värdena lagras i databasen som timvärden, dvs. senaste värdet per timme.
Manuell hämtning är möjlig om man vill ta fram data i högre tidsupplösning än 1 timme. Vid manuell hämtning går man in på GE Sensings web-sida och anger för vilka givare och tider man vill hämta data. Detta är tidskrävande bl. a. eftersom begränsat antal mätdata kan skickas åt gången.
Figur 10. Illustration av dataöverföring
3.3
Väderstationer
Data från väderstationer (utom från Balderskolans och LTHs väderstation) samlas in till SP Trä i Skellefteå. Data samlas in per minut. I figur 11 visas en översikt över var i Sverige de olika väderstationerna är belägna. Väderstationerna beskrivs mer detaljerat i kapitel 3.3.1-3.3.6.
Figur 11. Översikt mätplatser där det finns väderstationer
3.3.1 SP Trä i Skellefteå
En väderstation finns sedan 1996 vid SP Trä i Skellefteå. Den mäter temperatur, relativ fuktighet och lufttryck.
En ny väderstation monterades i februari 2010. Den mäter temperatur, relativ fuktighet och lufttryck, men också vindhastighet, vindriktning, nederbörd med slagregnsdetektor,
solinstrålning, långvågig strålning, med utrustning enligt nedan. Temperatur, relativ fuktighet:
Vaisala HMP50 mäter temperatur och fukt. Temperatur mäts inom området -40° C till +60° C. Noggrannheten är temperaturberoende och ±0,6° C vid + 20° C. Mätområdet för relativa fuktigheten är 0-98 % vid temperaturen -10° C till +60° C. Mätnoggrannheten är
temperaturberoende och är vid + 20° C: ±3 % vid 0-90 % RF och ±5 % vid 90-98 % RF. Långtidsstabilitet är ±2 % över 2 års tid.
Lufttryck:
Vaisala PTB100A mäter lufttrycket. Mätområdet är 800-1060 hPa (mbar). Noggrannheten är temperaturberoende och är ±0,3 hPa vid temperaturen +20° C, ±1,0 hPa vid 0 till 40° C, ±1,5 hPa vid -20° C till 40° C, ±2,5 hPa vid -40° C till 60° C, långtidsstabilitet är ±0,1 hPa/år. Vindhastighet, vindriktning:
Vaisala WMS301 är en kombinerad vindmätare som mäter vindhastighet och vindriktning. Mätområde för vindhastighet är 0,5-60 m/s. Noggrannheten är ±0,3 m/s vid hastigheter max 10 m/s och <2 % vid hastigheter över 10 m/s. Mätområde för vindriktning är 0-355°,
noggrannheten är bättre än ±3° vid vindhastigheter över 1,0 m/s.
Provgård, Borås SP Trä Skellefteå, ca 1,1 km från Älvsbacka Strand Provgård, Bygdsiljum LTH, Lund Balderskolan, ca 150 m från Ekorren, Skellefteå
Nederbörd:
Mätutrustning är Vaisala DRD11A, en slagregnsdetektor med integrerad uppvärmning som även smälter snö. Den mäter andel våt yta med storleken 7,2 cm2 och lutningen 30°.
Gränsvärde är 0,05 cm2 våt yta. Mätvärden är 1-3 V (våt-torr) och sparas som % yta. Rekommenderad temperatur är -15° C till 55° C. Regnuppsamlare typ ”tipping bucket” slopades på grund av risk för frysning vid kallt klimatet.
Solinstrålning:
Mätutrustning är Kipp & Zonen CMP3 pyranometer som mäter solstrålningen, dvs. den solenergi som mottas från det totala solspektrat och hela hemisfären (180 grader synfält) i spektralområdet från 310 till 2800 nm. Utdata uttrycks i W/m2. Mätning görs upp till 2000 W/m. Mätningen är temperaturberoende med noggrannheten ±5 % vid -40° C till 40° C. Långtidsförändring är < 1 % per år.
Långvågig strålning:
Mätutrustning är Hukseflux IR02-TR pyrgeometer med uppvärmning som förbättrar mätnoggrannheten eftersom det hindrar dagg på natten (vid solstrålnng < 20 W/m2). Den mäter den från atmosfären nedåtriktade värmestrålningen (infra-röd strålning) som infaller mot en horisontell yta. Den är kalibrerad för mätområdet -300 till 100 W/m2. Mätfel är 8 W/m2 vid -100 W/m2.
3.3.2 SP Träs provgård i Bygdsiljum
Mätningarna startade i december 2008. Intermittent data finns sedan dess, men driften var instabil på grund av el-avbrott och vid låga temperaturer nedåt -30°C grader fungerade det inte och mätningarna stannade. Det blev fel på givare och logger. Under våren 2009 gjordes justeringar och omstart. Temperatur och RF mäts även med fuktgivarna (HygroTrac-givarna), men de fungerande inte heller när det var som kallast utan startade igen när det blev varmare.
Utrustning för mätning av temperatur, relativ fuktighet, vindhastighet, vindriktning,
nederbörd och solinstrålning är samma som beskrivs i kapitel 3.3.1 för den nya väderstationen vid SP Trä.
3.3.3 SPs provgård i Borås
Sedan tidigare fanns en väderstation vid SP i Borås, ca 100 m från provgården, med mätutrustning för temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, atmosfärisk
korrosivitet, UVA-strålning, lufttryck och nederbörd, se även figur 12. Viss mätdata finns från 2009-2010.
Figur 12. Tidigare väderstation Borås Ny väderstation på provgården i Borås
Davisstation (Vantage Pro2 Weatherstation, Davis Instuments Corp., med Integrated Sensor Suite (ISS)) med regnmätare, vindhastighets- och vindriktningsgivare, temperatur- och
luftfuktighetssensorer. Väderstation kompletteras med BF3-H för solinstrålning och CGR3 för långsvågsstrålning. Samtliga delar monteras på en 50 mm mast.
I systemet ingår loggrar och minidator för datalagring. Weather Envoy (datainsamling och logger) är trådansluten till väderstationen. WeatherLinkSER D6510SER är
kommunikationsenhet med internet. På dator CompuLab, fit-PC2, finns installerat
WeatherLink (Davis), Delta-Link för GP1 och sensorerna CGR3 och BFR, samt driver för RS232/USB Converters. Vid tidssynkning tas tiden vid mätstart från datorn, observera vid omstart om det är sommartid.
Davisstation:
- Temperaturområde: -40 till 65 ºC. Noggrannhet ±0,5°C över -7°C, ±1°C under -7°C. - Relativ fuktighet: upplösning 1 % vid 0 till 100 % RH, noggrannhet ±3 % (0 - 90 % RH),
±4 % (90 - 100 % RH).
- Regnmätare: regnuppsamlare typ ”tipping bucket”, med värmare som undviker att mätmekanismen fryser, men som inte smälter snö. När nederbörd motsvarande 0,2 mm samlats i uppsamlingskärlet tippas nederbörden automatiskt ut. Noggrannhet för regn på upp till 50 mm/h är ±3 % av totalt eller 0,2 mm, beroende på vilket som är större, för regn från 50 mm/h till 100 mm/h ±3 % av totalt eller 0,25 mm. Antalet tippningar per tidsperiod anger regnintensitet, upplösning 0,2 mm, noggrannhet ±5 % för mindre än 127 mm/h. Intensiteten beräknas från tiden mellan successiva tippningar, och vid mer än 15 minuter eller vid bara en tippning av regnbehållaren anses den vara noll.
- Vindhastighetssensor med vindkoppar med magnetkontakt, upplösning 0,5 m/s, mätområde 1 till 80 m/s, noggrannhet 1 m/s eller ±5 %, det som är störst.
- Vindriktningsgivare med vindflöjel med potentiometer, mätområde 0-360°, upplösning 1°, noggrannhet ±3°.
Utdata: temperatur (ºC), relativ fuktighet (%), nederbörd (mm), regnintensitet (mm/h), vindstyrka (m/s), vindriktning (º)
Solinstrålning:
Sunshine Sensor, typ BF3-H, Delta-T Devices Ltd, med verifieringsintyg från 13/10-2010, uppvärmd version som rekommenderas vid kall temperatur (under noll). Mäter total (global) solstrålning, diffus strålning, solskensstatus, mätområde 0 till 2500 µmol/m2,s. Global och diffus strålning anger effekten hos den inkommande solstrålningen över en horisontell yta. Utdata kan anges som molar (µmol/m2,s) med upplösning 0,6 µmol/m2,s, eller energi (W/m2) med upplösning 0,3 W/m2, eller belysningsstyrka (klux) med upplösning 0,06 klux. Solsken anges som ON eller OFF. Solsken definieras som direktstrålning > 120 W/m². Direktstrålning anger effekten av den direkta strålningen mot en yta orienterad vinkelrätt mot solstrålarna. Vid tunna moln framför solen börjar solsken registreras när skuggor blir svaga men ändå tydligt synliga. Utdata: Global solstrålning (W/m2), diffus solstrålning (W/m2), solskensstatus (ON/OFF)
Långvågsstrålning:
Kipp & Zonen, CGR 3 Pyrgeometer, med verifieringsintyg för temperatur 25±2 ºC, som mäter utgående och ingående långvågsstrålning, d.v.s. nedåtriktade värmestrålningen (W/m²) från atmosfären som infaller mot en horisontell yta. Spektrumområdet är 4500 – 42000 nm,
ickelinjäritet < 1 % vid -250 – 250 W/m2, temperaturberoende < 5 % vid -40 ºC till +40 ºC, < 10 % vid +40 ºC till +80 ºC, lutningsfel < 2 %, nollpunktsförskjutning < 5 W/m2 vid dT = 5 K/h, instabilitet (förändring per år) < 1 %. Utdata: Strålning (W/m2)
UV Sensor:
Davis Instuments, mäter ultraviolett strålning (UV) för våglängder 290-390 nm. UV-sensorn mäter den del av UV-spektrumet som ger solbränna. Dess spektrala känslighet stämmer mycket nära överens med Erythema Action Spectrum (EAS), som antogs av Commission Internationale de l'Eclairage (CIE) som standardrepresentation av den mänskliga hudens känslighet för UV-strålning. Sensorn mäter global UV strålning, summan av solens direkta UV-strålar och de som sprids i atmosfären som är en stor del av den globala strålningen. Utdata: Ultraviolett (UV) strålningsdos (0,1 MEDs till 19,9 MEDs), Ultraviolett (UV) strålningsindex (0 till 16 Index)
3.3.4 Älvsbacka Strand, Skellefteå
En väderstation mäter temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, barometertryck, regnmängd, se även figur 13. Väderstationen kan lagra data ca 1 år och klarar dataöverföring ca 100 m mellan huvudenhet och mätutrustning, som båda drivs av batteri. Huvudenheten har pekskärm som kan användas för visning av data. Väderstationen monterades på Älvsbacka Strand i februari 2010. Mätutrustningen placerades på en stolpe ca 2 m över taket och huvudenheten på vindsvåningen. Lagrade väderdata kan hämtas med kontinuerlig koppling till dator, men det var inte möjligt att ha en dator kontinuerligt på platsen. Det visade sig sen att det inte gick att hämta lagrat data i efterhand, eftersom dataöverföringen tog väldigt lång tid. Det finns därför bara data för februari-mars 2010. Väderstationen har därför utgått ur projektet, men utrustningen sitter kvar.
Figur 13. Väderstation Älvsbacka Strand
3.3.5 Balderskolan, Skellefteå
Balderskolan ligger i närheten av kvarteret Ekorren och mäter temperatur, vindkylning, vindhastighet, vindriktning, lufttryck, nederbörd, luftfukt, UV-index, solstrålning. Uppgifter finns att hämta på Balderskolans vädersida som uppdateras var 10:e minut,
http://balderskolan.se/vader.
3.3.6 LTH, Lund
En väderstation från Davis Instruments är placerad på LTHs tak vid provuppställningen med detaljer. Davis Vantage Pro2 väderstation inkluderar olika sensorer som kombineras och mäter bl.a. lufttryck, temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning och väderdata lagras i dator. Se även kapitel 3.3.3.
4
Mätobjekt
4.1
Fältmätningar byggnader
4.1.1 Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad
Älvsbacka Strand hus 2 i Skellefteå används för mätningar. Det är ett flervåningshus med trästomme och byggandet av huset sammanföll i tiden med WoodBuild-projektet, så att givare kunde monteras och mätningar utföras och utvärderas inom projekttiden. Inflyttning var från augusti 2009. Mätningarna startade 2009-01-16.
Klimat
SP Träs väderstation är placerad ca 1 km väster och 0,4 km söder om huset.
Utformning
Huset är ett flerfamiljshus med sju våningar byggt av massivträ. Det har en rektangulär planyta, med ena långsidan med längsgående balkonger orienterade mot söder. Husets utvändiga planmått är ca 27,7 m x 11,9 m och höjden är ca 21,5 m.
Behandling
Fasadpanelen är ytbehandlad i två olika kulörer, vit (NCS S1000-N) respektive grön (NCS S4020-G10Y). Norra och södra sidan är vit, medan gavlarna har fält med gröna och vita bräder. Panelen är behandlad med ett varv grund och två varv färdigstrykning enligt systemet för Beckers perfekt täcklasyr. Hela ytan (även ändträ) är grundoljad med Perfekt Grundolja som är en impregnerande grundolja som används på utsatta delar på trä utomhus. Den skyddar mot röt-, mögel- och blånadsangrepp och tränger in i träfibrerna och ger ett skydd mot
vattenupptagning. Perfekt Täcklasyr är vattenburen och ger en täckande yta, men framhäver samtidigt träets struktur.
Material
Den liggande fasadpanelen är en limträpanel av gran. Det är en falsad panel med ändspont och med vertikala aluminiumlister mellan olika sektioner av fasaden.
Geometri
Limträpanelen är i två dimensioner, smalare brädor 25 x 100 mm och bredare brädor 25 x 200 mm.
Placering
Huset är placerat i Skellefteå vid Skellefteälven i ett område med bostadshus med 1-3 våningar. GPS-koordinater: Lat: N 64º 45' och Long: E 020º 59'
Mätningar
Mätningar av fukt och temperatur utförs på fasaden. Givare på insidan av fasadpanelen
monterades på fabriken där väggelementen sattes ihop. Givare utanpå fasaden monterades på byggplatsen, se figur 14. Givarna som är placerade på utsidan av fasaden är synliga men täckta med plåtkåpor. För att nå alla givare finns två Gateways i trapphuset på våningarna två och fem. Antennerna på dessa Gateways har bytts ut till antenner med större känslighet för bättre signalhantering och ökad räckvidd.
Mätpunkterna finns på fasader i alla väderstreck och på olika höjder och i olika lägen i förhållande till t ex byggnadens hörn mm. De sitter på fasadbrädernas in- och utsida på totalt 33 ställen. På varje mätställe finns två mätgivare:
Insida: fuktkvot i trä nära utsida + RF & T i luftspalt. Utsida: ytfukt utsida + RF & T i uteluft,
Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 4.
Figur 14. Exempel på placering av givare på ytterväggar, där HygroTrac-givarna ligger dolda bakom kåpor av plåt
4.1.2 Älvsbacka Strand Skellefteå - klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag Mätningar utförs i ytterväggar och i takbjälklaget i Älvsbacka Strand hus 2 som beskrivs i kapitel 4.1.1. Givare inne i väggarna monterades på fabriken där väggelementen sattes ihop. Givare i vindsbjälklaget monterades på byggplatsen. För att nå alla givare används de två Gateways som finns i huset, se kapitel 4.1.1. Mätningarna startade 2009-01-16.
Det finns mätpunkter i ytterväggar, totalt 16 givare på olika djup i väggen och på olika lägen samt 10 givare i yttertakskonstruktionen. I figur 15 visas exempel på montering av givarna. Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 5
4.1.3 Kvarteret Ekorren Skellefteå - fasad
Brf Ekorren består av 31 lägenheter i en fastighet med fasader är av trä som byggdes 2009 och med inflyttning årsskiftet 2009/2010. Byggnadsstommen är av trä med massiva bjälklag och semimassiva väggar. Invändigt är golv av massivträ och invändiga väggytor av målat trä eller målad/tapetserad gipsskiva. Mätningarna i fasaden startade 2009-06-29.
Klimat
Väderstation finns på närliggande Balderskolan. Vädret kan följas på deras hemsida http://balderskolan.se/vader/. SP Träs väderstation är placerad ca 0,6 km öster och 0,6 km söder om huset.
Utformning
Huset är ett flerfamiljshus med 2-5 våningar i två huskroppar i vinkel som är sammanlänkade med loftgångar. Huskropparna har rektangulär planyta, den ena med nord-sydlig riktning (västra huset) och den andra med väst-östlig riktning (norra huset). Västra huset har loftgångar på östra sidan och planmått ca 8 m x 63 m. Det har trappning 2-5 våningar med höjden ca 8-17 m. Norra huset har loftgångar på norra sidan. Planmåtten är ca 8,5 m x 45 m och höjden ca17 m.
Behandling
Fasadpanelen är ytbehandlad i tre olika kulörer, vit (alkydfärg), röd (slamfärg) respektive mörkbrun (slamfärg). Västra huset har mörkbruna fasader på västra och norra sidan, i övrigt vit fasad. Norra huset har röda fasader på östra och södra sidan, i övrigt vit fasad. Slamfärgen är från Falu Vapen Färg AB med Falu rödfärg Svart respektive Röd, grundning gjordes med utspädd färg.
Material
Fasaden har liggande träpanel av kärnfuru med ändspont. Panelen är spikad och har traditionella knutar, foder, täckbräder mm.
Geometri
Liggande falsad panel 22 x 145, på 28 mm stående läkt.
Placering
Huset är placerat i centrala Skellefteå, i kvarter med bostadshus med 2-4 våningar. GPS-koordinater: Lat: N 64º 45' och Long: E 020º 56'
Mätningar
Mätningar av fukt och temperatur utförs på fasaden. Givare på insida fasadpanel och givare utanpå fasad monterades på byggplatsen i de tre ”lösa” bräder som spikades på byggplatsen vid skarvarna mellan byggmodulerna, se figur 16. Givarna som är placerade på utsidan av fasaden är synliga men täckta med plåtkåpor. För att nå alla givare finns en Gateway på yttervägg i trapphuset.
Mätpunkterna finns på fasader i alla väderstreck och på olika höjder och i olika lägen i förhållande till t ex bygnnadens hörn mm. De sitter på fasadbrädernas in- och utsida på totalt 27 ställen. På varje mätställe finns två mätgivare:
Insida: fuktkvot i trä nära utsida + RF & T i luftspalt. Utsida: ytfukt utsida + RF & T i uteluft,
Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 6.
Figur 16. Exempel på placering av givare invändigt respektive utvändigt panel.
4.1.4 Parkeringshus Skellefteå – klimatskärm, bjälklag
Parkeringshuset i trä har fyra våningar, en våning med kontor och affärer och tre våningar med parkeringsytor. Dessutom finns två källarplan med garage. Mätningar utförs i bjälklaget över första våningen som innehåller kontor och affärer. Ovansidan av bjälklaget utgör yta för parkeringsplatser, se även figur 17. Det finns en Gateway. Mätningarna startade 2009-06-29. Mätpunkter enligt Bilaga 7.
Figur 17. Parkeringshus och exempel på montering av givare
4.1.5 Myresjöhus Falkenberg – klimatskärm
Huset är en enfamiljsbostad i ett plan med sidobyggnad lokaliserad på Skrea i Falkenbergs kommun. Huset är byggt av planelement med träregelstomme med 220 mm isolering samt 30 mm utanpåliggande isolering. Grundkonstruktionen är en betongplatta på mark med 300 mm underliggande cellplastisolering. Byggnaden har träfasad av lockpanel. Vindsbjälklaget är av trä och isolerat med 400 mm lösull. Trätakstolar bär upp taket som består av plywood, bär- och ströläkt av trä och betongtakpannor. Vinden är kompletterad med trygghetsvakten som ventilerar vinden med uteluft vid gynnsamma förhållanden. Huset har golvvärme och värms för närvarande av en frånluftsvärmepump NF310P från Nibe.
Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 8, se även figur 18. Mätpunkterna beskrivs även i rapporten TVBH-3054 av S. Olof Mundt-Petersen.
Figur18. Villa Myresjöhus och exempel på montering av givare
4.2
Fältmätningar utomhus ovan mark
4.2.1 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
Limträbalkar och trästolpar i olika utförande finns utplacerade på en provgård i Bygdsiljum. Balkarna och stolparna beskrivs utförligt i rapporten SP Rapport 2007:35 Träbalkar och trästolpar i utomhusförsök – planering och utplacering. Kontinuerlig mätning av fuktkvot med HygroTrac-givare utförs på några balkar och stolpar. Mätningarna startade 2008-12-18.
Klimat
Väderstation har monterats på provgården. Data samlas in automatiskt. Mätningarna startade våren 2011.
Utformning
Balkarna är upplagda vid var ände på en ställning. Stolparna är nedtill fästa till
betongfundament med varmförzinkade stolpskor och genomgående skruvar alternativt till limträbalk med genomgående skruvar.
Behandling
Balkar och pelare är målade med röd eller vit täcklasyr, röd oljefärg eller bara behandlade med lösningsmedelsburen Träolja. Täcklasyr är utförd med två varv vattenburen Beckers Perfekt Täcklasyr faluröd eller utevit, och grundning med ett varv vattenburen Perfekt Grundolja. Oljefärg är utförd med lösningsmedelsburen grundolja på ändträ, grundning med lösningsmedelsburen Trägrund och sedan 2 varv lösningsmedelsburen Oljefärg.
Material
Balkar och stolpar är tillverkade av limträ av gran eller impregnerad furu och några stolpar är solida granstolpar.
Geometri
Placering
Provgården är placerad vid Martinsons sågverk i Bygdsiljum. GPS-koordinater: Lat: N 64° 22′ och Lon: E 20° 30′
Mätningar
Mätningar av fuktkvot utförs. På balkarna finns givare på sidorna och under, se figur 19. På stolparna finns givare uppe och nere på södra sidan. För att samla in data finns en Gateway i provgården.
Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 9.
Figur 19. Givare på balkar i Bygdsiljum.
4.2.2 Provgård med balkar och stolpar i Borås
På provgård vid SP i Borås finns fem balkar och tio stolpar utplacerade. Mätning av fuktkvot utförs på fem balkar och fem stolpar. Mätningarna startade 2008-12-17.
Klimat
Väderstation har monterats på provgården. Data samlas in automatiskt. Mätningarna startade i februari 2011 med värden varje halv timme, och från slutet av maj finns mätvärden för varje minut.
Utformning
Balkarna är upplagda vid var ände på en ställning ca 1 m över marken. Stolparna är nedtill fästa till betongfundament med varmförzinkade stolpskor och genomgående skruvar ca 0,3 m ovanför marken.
Behandling
Balkar och pelare är målade med samma mörkröda eller vita täcklasyr som beskrivs i kapitel 4.2.1.
Material
Balkarna är tillverkade av limträ av gran och stolparna är solida granstolpar.
Limträbalkarna har måtten 140 x 315 x 2000 mm. Stolparna har måtten 100 x 100 x 2000 mm.
Placering
Provgården är placerad vid SP i Borås. GPS-koordinater: Lat: N 57° 43′ och Lon: E 12° 53′
Mätningar
Mätningar av fuktkvot utförs. På balkarna finns givare på sidorna och under, se figur 20. På stolparna finns givare uppe och nere på södra sidan. För att samla in data finns en Gateway i provgården.
Mätpunkterna beskrivs i Bilaga 10.
Figur 20. Givare på balkar och stolpar i Borås.
4.2.3 Provgård med detaljer i Lund
Olika detaljutformningar exponeras utomhus på taket till Konstruktionstekniks laboratorium, LTH Lund. Mätningarna startade hösten 2009. Varje uppsättning med detaljer följs under ett år varefter de byts ut mot nya detaljer.
Klimat
En väderstation av märket Davis Weather Envoy med Davis Vantage Pro2 är placerad på taket i direkt anslutning till provuppställningarna.
Utformning
Detaljerna är placerade på en ställning ca 1 m över tak
Material
Till den första uppsättningen detaljer har enbart gran använts.
Mätningar
Fuktkvoten mäts med givare enligt avsnitt 3.1.1, se figur 21. Mätningarna görs i de flesta fall mitt i brädan/regeln.
5
Publikationer
Några rapporter och artiklar med hänvisningar till mätningarna (eller till artiklar om mätningarna) har publicerats.
2010
Hägerstedt S. Olof, Arfvidsson Jesper, Comparison of Field Measurements and Calculations of Relative humidity and Temperature in Wood Framed Walls, Thermophysics 2010 – Conference proceedings, 15th International Meeting of Thermophysical Society, Bruno University of Technology, Faculty of Chemistry, Valtice, Czech Republic, November 3-5, 2010, ISBN 978-80-214-4166-8.
Hägerstedt S. Olof, Harderup Lars-Erik, Importance of a Proper applied Airflow in the Façade Air Gap when Moisture and Temperature are Calculated in Wood Framed Walls 5th
International Symposium on Building and Ductwork Air-tightness, Copenhagen/Lyngby, Denmark, October 21-22 2010.
2011
Hägerstedt S. Olof, Harderup Lars-Erik, Control of Moisture Safety Design by Comparison Between Calculations and Measurements in Passive House Walls Made of Wood XII DBMC, International Conference on Durability of Building Materials and Components April 12th -15th 2011 – Conference proceedings, Porto, Portugal, 2011, 978-972-752-132-6.
Hägerstedt S. Olof, Harderup Lars-Erik, Comparison of measured and calculated temperature and relative humidity with varied and constant air flow in the façade air gap 9th Nordic Symposium on building Physics NSB, May 29th – June 2th 2011, Tampere, Finland 2011, 978-952-15-2574-2.
Sandberg K., Pousette A., Dahlquist S., Wireless in situ measurements of moisture content and temperature in timber constructions, XII DBMC International Conference on Durability of Building Materials and Components, Porto, Portugal, April 12-15, 2011.
Sandberg K., Pousette A., Nilsson L.-O., Moisture conditions in coated glulam beams and columns during weathering, XII DBMC International Conference on Durability of Building Materials and Components, Porto, Portugal, April 12-15, 2011.
2012
S. Olof Mundt-Petersen, Evaluation of relative humidity, temperature and moisture content compared with blind WUFI 5.0 calculations in a single-family wooden house on the west coast of Sweden, Rapport-nr LTH: TVBH-3054, ISBN 978-91-88722-45-4
S. Olof Mundt-Petersen, Evaluation of relative humidity, temperature and moisture content compared with blind WUFI 5.0 calculations in a seven-floor multi-family wooden house on the north-eastern coast of Sweden, Rapport-nr LTH: TVBH-3055, ISBN 978-91-88722-46-1
Bilaga 1 Mätdata i databasen
Bilaga 1 Mätdata i databasen
Databasfält för givareTräslag
(Anges för alla givare, eftersom det är nödvändigt för att få rätt resultat då algoritmer för fuktvkoten skiljer sig mellan träslag)
-Gran -Furu
Dessutom kan följande uppgifter ges. Detta ger ytterligare möjligheter att välja givare vid export av data baserat på olika kriterier, men är inte nödvändigt för databasens funktion. Dessa väljs enbart där de är tillämpbara.
Givarplacering: -Yttervägg -Bjälklag -Bro -Balk ute -Stolpe ute Riktning: -Norr -Söder -Väster -Öster Mätdjup: -Ytfukt -Mätdjup 5 mm -Mätdjup 15 mm Ytterväggsplacering: -Fasad -Luftspalt -Kallsida ångspärr -Varmsida ångspärr Bjälklagsplacering: -Kallsida ångspärr -Varmsida ångspärr Broplacering: -Broplatta -Balk -Tvärbalk -Hängare -Hålrum -Syll Golv/Vind: -Golv -Mellan -Vind Färg: -Obehandlad -Ljus -Mörk Sida: -Undersida -Översida Impregnerad: -Impregnerad -Ej impregnerad
Bilaga 2 Exempel på databasens användargränssnitt
Bilaga 3 Exempel på utdata från databasen - Excel
Bilaga 3 Exempel på utdata från databasen - Excel
Tabell. Exempel på utdata från Älvsbacka Strand - fasad
7-2n 8-2n 14-5n
Tidpunkt 0E780C24 0E7816F5 0E78152D
Temp (°C) RH (%) Fukt- kvot (%) Temp (°C) RH (%) Fukt- kvot (%) Temp (°C) RH (%) Fukt- kvot (%) 2009-10-01 -0,6 80,6 9,1 -0,4 82,5 11 -0,2 83,9 11 2009-10-01 01:00 -0,8 82,2 9,1 -0,5 83,4 11 -0,6 85 11 2009-10-01 02:00 -1,2 83,2 9,1 -1 84,8 11,1 -0,9 85,8 11 2009-10-01 03:00 -1,5 84 11,1 -1,3 85,3 11,1 -1,4 86,8 11,1 2009-10-01 04:00 -1,6 85,6 11,1 -1,5 86,9 11,1 2009-10-01 05:00 -2,4 84,8 11,2 -2,1 86,2 11,2 -2 87,4 11,1 2009-10-01 06:00 -1,9 84,1 11,1 -1,7 86,3 11,1 -1,6 87,2 11,1 2009-10-01 07:00 -1,7 83,3 11,1 -1,4 85,2 11,1 -1,3 85,9 11,1 2009-10-01 08:00 -0,8 81,1 11 -0,5 82,6 11 -0,4 83,2 11 2009-10-01 09:00 0,6 78,4 10,9 0,8 80,2 10,9 1,1 80,5 10,9 2009-10-01 10:00 1,8 77,3 10,8 2,3 77,7 10,8 2,5 78,5 10,7 2009-10-01 11:00 2,8 76 10,7 4 74,3 10,6 3,6 76,7 10,6 2009-10-01 12:00 5,9 57,7 9 6 60,1 10,4 6,1 61,8 10,4 2009-10-01 13:00 6,8 52,9 9 6,7 56,6 10,4 7,1 53,3 10,3 2009-10-01 14:00 6,9 52 9 7 54,7 10,4 7,2 53,5 10,3 2009-10-01 15:00 5,3 59,5 9 6,1 58,3 10,4 6,3 59,8 10,4 2009-10-01 16:00 4,8 64,7 9 4,7 67,8 10,6 5,3 66,7 10,5 2009-10-01 17:00 3,3 73,1 9 2,9 75,9 10,7 3,6 76,8 10,6 2009-10-01 18:00 1 82,4 10,9 1,3 80,3 10,8 1,1 82,2 10,9 2009-10-01 19:00 -0,1 82,6 11 0,3 81,4 10,9 1,2 80,2 10,8 2009-10-01 20:00 -1,7 83,5 11,1 -0,9 83,4 11 0,3 82,2 10,9 2009-10-01 21:00 -1,6 85,5 11,1 -1,6 84,8 11,1 -0,4 84,2 11 2009-10-01 22:00 -1,4 84,3 11,1 -1,1 85,2 11,1 -0,6 84,8 11 2009-10-01 23:00 -1,4 83,6 11,1 -1,1 85 11,1 -0,9 85,4 11 2009-10-02 -1,5 83,3 11,1 -1,3 84,6 11,1 -1,1 85,1 11 2009-10-02 01:00 -1,6 82,2 11,1 -1,1 83,4 11,1 -1,1 84,3 11 2009-10-02 02:00 -1,5 81,7 11,1 -1,3 83,5 11,1 -1,2 84,1 11 2009-10-02 03:00 -1,8 82 11,1 -1,6 83,8 11,1 -1,4 84,4 11,1 2009-10-02 04:00 -2,3 83,6 11,1 -2 84,6 11,2 -2 86 11,1 2009-10-02 05:00 -2,7 83,9 11,2 -2,5 85,6 11,2 -2,4 87,1 11,2 2009-10-02 06:00 -2,6 84,4 11,2 -2,4 85,8 11,2 -2,3 86,8 11,2 2009-10-02 07:00 -2 83,7 11,1 -1,8 85,2 11,1 -1,6 85,8 11,1 2009-10-02 08:00 -1 81,2 11 -0,7 83 11 -0,4 83 11 2009-10-02 09:00 0,8 78,6 10,9 1,3 79,2 10,8 1,6 79,2 10,8 2009-10-02 10:00 2,3 75,8 10,7 3,3 73,4 10,7 3,4 74,8 10,6 2009-10-02 11:00 4,3 65,1 10,6 4,8 65,9 10,5 5 66,3 10,5 2009-10-02 12:00 5,6 61 10,5 5,8 62,9 10,5 6,1 63,9 10,4 2009-10-02 13:00 6,3 58,4 9 6,2 59 10,4 6,6 58,8 10,4 2009-10-02 14:00 7 53,2 9 6,7 54,2 10,4 7,1 54,2 10,3 2009-10-02 15:00 6,8 50,3 9 6,7 52,5 10,4 7 52,6 10,3 2009-10-02 16:00 5,8 53,4 9 6,1 54,1 10,4 6,3 54,4 10,4 2009-10-02 17:00 2,7 68,6 9 2,4 67,7 10,8 3,6 67,1 10,6 2009-10-02 18:00 0,6 76,1 9,1 1 72,6 10,9 1,3 75,6 10,8 2009-10-02 19:00 -1,2 84,5 11 -1,1 83,9 11,1 -0,2 83,6 11 2009-10-02 20:00 -2 86,1 11,1 -2,2 85,6 11,2 -0,4 82,3 11 2009-10-02 21:00 -2,9 87,7 11,2 -2,8 84,9 11,2 -0,7 83,1 11 2009-10-02 22:00 -2,2 84,6 11,1 -1,7 85,2 11,1 -0,5 82,1 11
Bilaga 3 Exempel på utdata från databasen - Excel 2009-10-02 23:00 -1,5 83,1 11,1 -1,1 83,8 11,1 -0,6 82,5 11 2009-10-03 -1,3 82,9 11,1 -1 83,9 11,1 -0,8 83,7 11 2009-10-03 01:00 -1,3 82,4 11,1 -1 83,7 11,1 -0,8 84 11 2009-10-03 02:00 -1,3 82,1 11,1 -1 83,4 11,1 -0,9 83,9 11 2009-10-03 03:00 -1,7 82,5 11,1 -1,5 83,8 11,1 -1,5 84,8 11,1 2009-10-03 04:00 -2,2 83,4 11,1 -1,9 84,4 11,1 -1,9 85,8 11,1 2009-10-03 05:00 -2,5 84,4 11,2 -2,2 85,4 11,2 -2,1 86,7 11,1 2009-10-03 06:00 -2,5 84,4 11,2 -2,3 85,8 11,2 -2,2 86,8 11,1 2009-10-03 07:00 -2,2 84,2 11,1 -1,9 85,5 11,1 -1,9 86,6 11,1 2009-10-03 08:00 -1,4 81,9 11,1 -1 83,1 11 -0,8 83,3 11 2009-10-03 09:00 -0,1 78,6 11 0 80,9 11 0,2 80,9 10,9 2009-10-03 10:00 1 77,3 10,9 1,8 77,8 10,8 2,1 77,3 10,8 2009-10-03 11:00 2,3 74,3 10,7 3,5 71 10,7 3,8 70 10,6 2009-10-03 12:00 4 65,6 10,6 4,5 65,5 10,6 5 65,7 10,5 2009-10-03 13:00 5,5 59,2 9 5,3 63,2 10,5 6,1 61,6 10,4 2009-10-03 14:00 5,8 57,3 9 5,7 58,4 10,5 6,2 58,8 10,4 2009-10-03 15:00 5,7 57 9 5,5 59,5 10,5 6,1 58,6 10,4 2009-10-03 16:00 5 62,5 9 4,5 65,8 10,6 5,1 64,8 10,5 2009-10-03 17:00 3,2 68,3 9 2,4 71,8 10,8 3,4 70,2 10,6 2009-10-03 18:00 1,3 77,9 9,1 1,1 79,2 10,9 1,3 78,9 10,8 2009-10-03 19:00 -0,8 84,6 11 -0,4 82,5 11 0,3 86,1 10,9 2009-10-03 20:00 -1,3 85,5 11,8 -1,3 86,6 11,1 -0,7 87 11 2009-10-03 21:00 -2,4 87,6 11,9 -2,3 86 11,9 -2 88,6 11,1 2009-10-03 22:00 -2,4 88,3 11,9 -2,3 86,8 11,9 -1,8 89,9 11,1 2009-10-03 23:00 -2,4 88,3 11,9 -2,4 88,3 11,9 -2 89,9 11,1
Bilaga 4 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad
Bilaga 4 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad
Bilaga 4 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad 0E781109 0E781FC4 0E7804BE 0E781A59 0E780E8B 0E780E08 0E780E8C 0E78180E -- 0E78230A -- 0E7816F5 0E7803E5 0E7802A8 -- 0E780C24 0E7802E3 0E780255 0E780024 0E7810C6 0E780F54 (0E780A65) 0E781A4D 0E782132 0E780984 0E7809B5 0E7811AC 0E78152D 0E781341 0E7803EE 12-5v uts. fungerar inte enligt hemsidan Insida hanns ej med på fabriken Insida hanns ej med på fabriken Insida hanns ej med på fabriken insida utsida
Bilaga 4 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - fasad
0E7815B9 0E781017 0E7802B8 0E782252 0E78173C 0E780C77 -- 0E780D85 -- 0E780C64 0E7803D7 0E780D12 -- 0E781B55 -- 0E780588 0E780520 0E7812BD 0E781068 0E780CDF 0E78068C 0E780165 0E781E9A 0E780D31 0E7817FA 0E780EA1 0E7822EC 0E7819C2 0E781E3E 0E781EF9 0E7817DD 0E7806E4 0E780CE9 0E780F6D 0E781FB3 0E780401 insida utsida insida saknar uppgift insida saknar uppgift insida saknar uppgift insida saknar uppgift
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå – klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå - klimatskärm,
ytterväggar och takbjälklag
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå – klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag Logg 7A Plan 7 förråd Logg 7B Plan 6 lgh 18 vardagsrum
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå – klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag
Logg S övre tak mot norr på undersida råspont i luftspalt
Bilaga 5 Mätpunkter Älvsbacka Strand Skellefteå – klimatskärm, ytterväggar och takbjälklag
Väggar
ID nr* Logg nr Plan Placering
1n norr 6 Längst in i väggen i KL trät 2n norr 6 Skruvas i regel (dvs inte kl trä) så nära plastfolien som möjligt 3n norr 6 Skruvas i regel ca 2 cm in i väggen från luftspalten sett 4ö öster 5 Längst in i väggen i KL trät 5ö öster 5 Skruvas i regel (dvs inte kl trä) så nära plastfolien som möjligt 6ö öster 5 Skruvas i regel ca 2 cm in i väggen från luftspalten sett
120B00C3 7A inne 7 Innomhus i lägenhet, plan 7 förråd
140400A1 7B inne 7 Innomhus i lägenhet, lgh 18 vardagsrum
‐‐ 8 norr Utomhus mot norr, skyddad under tak samt gärna lite inbyggd 9s söder 6 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 10s söder 6 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 11v väster 6 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt -- 12v väster 5 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 13v väster 4 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 14ö öster 6 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 15ö öster 5 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt 16ö öster 4 Liggande regel under fönster så långt ut som möjligt samt så nära den ena stående regeln som möjligt *Om ID‐nr saknas har givaren inte kunnat monteras Takbjälklag
ID nr* Logg nr Placering
‐‐ A söder tak mot söder
‐‐ B söder tak mot söder precis på utsida diffspärr
‐‐ C söder tak mot söder, ovankant regel
D söder tak mot söder, underkant takstol
E söder tak mot söder, underkant råspont
‐‐ F norr tak mot norr
‐‐ G norr tak mot norr precis på utsida diffspärr
‐‐ H norr tak mot norr, ovankant regel
I norr i tak mot norr, underkant takstol
J norr i tak mot norr underkant råspont
K söder övre tak mot söder
L söder övre tak mot söder mitt i taket/ isoleringen på takstolsregel
M söder övre tak mot söder på undersida råspont i luftspalt
N norr övre tak mot norr
O norr övre tak mot norr mitt i taket/ isoleringen på takstolsregel ‐‐ P norr övre tak mot norr på undersida råspont i luftspalt
0E78162E S norr övre tak mot norr på undersida råspont i luftspalt (ligger löst)
*Om ID‐nr saknas har givaren inte kunnat monteras 0E780A3A 0E7802A7 0E78220C 0E7811E7 0E781069 0E78135B 0E781483 0E78026C 0E7810BD 0E781514 0E781344 0E7812ED 0E781329 0E7813F8 0E781058 0E782215 0E782354 0E7802BE 0E7811C8 0E781A91 0E781E77 0E7802A6
Bilaga 6 Kv. Ekorren Skellefteå - fasad
Bilaga 6 Kv. Ekorren Skellefteå – fasad
Bilaga 6 Kv. Ekorren Skellefteå - fasad
Mätpunkter kvarteret Ekorren
Anges vid montage
Mät-punkt
Plan Hus Fasad
mot Kulör Panel-bredd (mm) Vert. läge
Hor. läge Givarnamn
givare 1 utv.
Givarnamn givare 2 inv.
1-1n 1 Norra Norr Vit 145 uppe vid östra
gaveln
120B02A3 120B03D7
2-1n 1 Norra Norr Vit 145 uppe fönsters västra
sida
120B0304 120B02A2
3-1n 1 Västra Norr Svart 145 uppe vid västra
gaveln
120B0326 120B03E1
4-1v 1 Västra Väster Svart 145 uppe vid norra
gaveln
120B021E 120B01B0
5-1v 1 Västra Väster Svart 145 uppe mitt mellan
fönster
120B00E5 120B010C
7-1s 1 Norra Söder Röd 145 uppe mitt mellan
fönster
120B03D1 120B03D0
8-1s 1 Norra Söder Röd 145 uppe vid östra
gaveln
120B02F3 120B02A4
9-1ö 1 Norra Öster Röd 145 uppe mitt mellan
fönster
120B010F 120B035F
10-1ö 1 Västra Öster Vit 145 uppe fönsters norra
sida
120B02F8 120B02AE
11-1ö 1 Västra Öster Vit 145 uppe fönsters norra
sida
Saknas Saknas
12-3n 3 Västra Norr Svart 145 uppe vid västra
gaveln
120B0104 120B021A
13-3v 3 Västra Väster Svart 145 uppe mitt mellan
fönster
120B03D6 120B00ED
14-3s 3 Norra Söder Röd 145 uppe vid östra
gaveln
120B035E 120B03DE
15-3ö 3 Västra Öster Vit 145 uppe fönsters norra
sida
120B0289 120B02AD
16-3ö 3 Västra Öster Vit 145 uppe fönsters norra
sida
120B010B 120B0301
17-4s 4 Västra Söder Vit 145 nere mitt mellan
fönster
120B032C 120B01FF
18-4s 4 Västra Söder Vit 145 uppe mitt mellan
fönster
120B0206 120B019D
19-5n 5 Norra Norr Vit 145 uppe vid östra
gaveln
120B03C4 120B035B
20-5n 5 Norra Norr Vit 145 uppe fönsters västra
sida
120B021B 120B00FA
21-5n 5 Västra Norr Svart 145 uppe vid västra
gaveln
120B036B 120B0228
22-5v 5 Västra Väster Svart 145 uppe vid norra
gaveln
120B018F *
Bilaga 6 Kv. Ekorren Skellefteå - fasad
23-5v 5 Västra Väster Svart 145 uppe mitt mellan
fönster
120B018F *
120B0102
24-5s 5 Västra Söder Vit 145 nere mitt mellan
fönster
120B0287 120B0278
25-5s 5 Västra Söder Vit 145 uppe mitt mellan
fönster
120B02A1 120B0219
27-5s 5 Norra Söder Röd 145 uppe mitt mellan
fönster
120B03E8 120B03E0
28-5s 5 Norra Söder Röd 145 uppe vid östra
gaveln
120B00FE 120B03E4
29-5ö 5 Norra Öster Röd 145 uppe mitt mellan
fönster
120B0220 120B026D
30-5ö 5 Västra Öster Vit 145 uppe fönsters norra
sida
120B0325 120B0368
* Okänt vilken mätpunkt denna givare placerades, antagligen 22-5v (en givare saknas, antagligen 23-5v)
Bilaga 7 Parkeringshus Skellefteå – klimatskärm, bjälklag
Bilaga 7 Parkeringshus Skellefteå – klimatskärm, bjälklag
Mätpunkt Plan Placering
väst-öst
Placering norr-söder
Givar-ID
1B uk platta linje 3 1 m norr om linje C 0E780971
2B uk platta 5 m väster om linje 3 1 m norr om linje C 0E78203E
4B uk platta linje 3 1 m söder om linje A 0E780A10
5 i konf.rum
(löst ovanpå undertaket)
Bilaga 8 Myresjöhus Falkenberg
Bilaga 8 Myresjöhus Falkenberg
NR Logg ID Fuktkvot Mätpunkt Benämning
1 0E7801D9 9,4% Kortling under fönster mot sydväst Syll UN T 2 0E780D28 10,6% Yttre del av syll under fönster mot sydväst Syll UÖ T 3 0E781B91 7,2% Kottling/ syll under stort fönster mot nordväst Syll IN T
4 0E780B48 Kortling under fönster mot sydöst UVR T
5 0E7801BC Yttre del av syll under fönster mot sydöst RUF T
6 0E78176B 10,3% Ytterkant syll mot nordost YVLSN T
7 0E8F0AB3 14,3% Innerkant syll mot nordost IVR T
8 0E781658 10,4% Luftspalt mot nordost KSÅ T
9 0E8F053C 11,0% Utsida regel mot nordost 10 0E8F05F6 9,1% Insida regel mot nordost 11 0E8F06DD 7,8%
Badrumsvägg, Ytterkant av Kottling under badrumsfönster mot nordost
12 0E780C9D 12,6% Badrumsvägg luftspalt mot nordost 13 0E781CE4 7,6% Badrumsvägg utsida regel mot nordost 14 0E780DC4 11,5% Badrumsvägg insida regel mot nordost
15 0E78172A 10,7% Ovanför fönster mot nordväst UTB T 16 0E781CF7 11,8% Hammarband gavel mot nordväst
16 B 0E7801E6
ej mätt borde vara 11%
nr 16 B satt med kablar på byggplats i utsidan av hammarband, under vindpapp i glipan som plåt skjuts in i
17
Skivor som är motsvarande råspont på tak mot sydost
18 0E7823B0 Mitt på takstol på kallvind VS T
19 0E7811D0 På takstol 200 mm ner i lösull i takisolering VBÖ T
20 0E7811CF På takstol hela vägen ner i lösull VBÖ T
21 0E781B44 I luftspalt mot sydost VBÖ T
22 Bjälke åt norr enligt Lars
23 0E780DFF 6,7% Yttre del av syll under fönster mot sydväst 24 0E780389
Skivor som är motsvarande råspont på tak mot nordost
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
Mätpunkter för kontinuerlig mätning på provgården i Bygdsiljum
Utrustning monterades i november 2008, och därefter startades kontinuerliga mätningar där mätvärden (medelvärden) sparas varje timme.
1. Mindre balkbitar, MB
1.1 Temperaturmätning (24 mätpunkter)
Mätning (1 st) • temperatur Mätdjup (3 st)
• ytan, borras in och påverkas ej av strålning • 10 mm
• 35 mm
Mätpunkter (2 st)
(mätpunkterna placeras vid mitten av balken i längsriktningen, demonteras sedan vid framtida tomografering för att inte störa bilderna)
• Södra sidan mitt på höjden (vertikal yta) • Norra sidan mitt på höjden (vertikal yta)
Balkar (4 st)
Nedersta balkarna på varje ställning, jämför fuktmätning • H59 – MB1, Furu impr, Oljad
• H63 – MB2, Furu impr, Målad-2 (vit) • H69 – MB3, Furu impr, Målad-3 (röd) • H73 – MB4, Gran, Målad-3 (röd)
1.2 Fuktmätning (54+9(yta) mätpunkter, totalt 63 mätpunkter)
Mätning (1 st) • fukt
Mätdjup (2+1 st)
• direkt på ytan, våttid på ytan, monteras med skruv/brickor av plast, mätning på 3 balkar med olika ytbehandling/kulör, balkar H59, H63, H69
• 0-5 mm, inte i ytan men nära • 15 mm
Mätpunkt (3 st)
(mätpunkterna placeras vid mitten av balken i längsriktningen, demonteras sedan vid framtida tomografering för att inte störa bilderna)
• Södra sidan mitt på höjden (vertikal yta)
2 m
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
• Norra sidan mitt på höjden (vertikal yta) • Undersidan (horisontell underyta)
Balkar (5+2+2 st)
Nedersta balkarna på varje ställning, bör vara fuktigast, undersidans höjd över marken är 1 m, är referensnivå som kan jämföras med balkar i Borås:
• H59 – MB1, Furu impr, Oljad
• H63 – MB2, Furu impr, Målad-2 (vit) • H69 – MB3, Furu impr, Målad-3 (röd) • H73 – MB4, Gran, Målad-3 (röd) • H76 – MB5, Gran, Målad-4 (röd)
Balk på mellan-nivå, undersidans höjd över marken är ca 2 m: • H74 – MB4, Gran, Målad-3 (röd)
Balk på högsta nivå, undersidans höjd över marken är ca 3 m: • H75 – MB4, Gran, Målad-3 (röd)
Ställning med balkar MB6 (smalare balkar, b= 90 mm), nedersta balken • H81 – MB6, Gran, Målad-3 (röd)
Ställning med balkar MB7 (bredare balkar, b= 215 mm), nedersta balken • H86 – MB7, Gran, Målad-3 (röd)
2. Horisontell överyta (16+2(yta) mätpunkter, totalt 18 mätpunkter)
Mätning (1 st) • fukt
Mätdjup (2+1 st)
• direkt på ytan, våttid på ytan, monteras med skruv/brickor av plast, mätning på 2 överytor, dvs överliggare och räckesbalk på första ställningen
• 0-5 mm, inte i ytan men nära • 15 mm
Mätpunkt (4 st)
Ställningar för räckesstolpar, mellan andra och tredje stolpen från väster, 4 ställningar Överytor (2 st)
• Ovansida överliggare för räckesstolpar, 45x145, furu impr, ca 3 m över marken, • Ovansida räckesbalk, 140x315, rödmålad gran, ca 1 m över marken,
3. Stolpar (20+2(yta) mätpunkter, totalt 22 mätpunkter)
Mätning (1 st) • fukt
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
• direkt på ytan, våttid på ytan, monteras med skruv/brickor av plast, mätning på en stolpe nere och uppe
• 0-5 mm, inte i ytan men nära • 15 mm
Mätpunkt (2 st)
• Södra sidan nere (vertikal yta) • Södra sidan uppe (vertikal yta) Stolpar (5 st)
• S7, Fyrkant, Målad-3 (röd)
Stolparna är även försedda med mätstift för manuell avläsning, men mäts kontinuerligt för jämförelse med stolpar i Borås
Bilaga 9 Provgård med balkar och stolpar i Bygdsiljum
