• No results found

Maskulinitet, femininitet och rädsla för brott : En kvantitativ studie om genus

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Maskulinitet, femininitet och rädsla för brott : En kvantitativ studie om genus"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Maskulinitet, femininitet och rädsla för brott

En kvantitativ studie om genus

Marissa Haynes, Dennis Karlsson & Irma Music

Höstterminen 2020

Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Kriminologi III

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Handledare: Leandro Schclarek Mulinari

(2)

Maskulinitet, femininitet och rädsla för brott

Sammanfattning

Föreliggande studie undersökte relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Vidare undersöktes även relationen mellan olika brottstyper och maskulinitet respektive femininitet. En webbenkät med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet samt rädsla för brott utvecklades som datainsamlingsinstrument. Brottstyperna som undersöktes var inbrott, misshandel, rån och sexualbrott. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 164 universitetsstudenter i åldrarna 18-47 (M=23,4 SD=0,3) på Örebro Universitet. Totalt deltog 111 kvinnor (67,7%) och 47 män (28,7%) samt 6 respondenter som identifierat sig som annat (3,6%). En linjär regressionsanalys samt en Pearsons R korrelationsanalys genomfördes. Resultatet visade ett signifikant starkt samband mellan femininitet och rädsla för brott. Utöver det visades signifikanta samband mellan femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Utifrån tidigare forskning och konceptet av att maskulinitet och femininitet är ett resultat av sociala konstruktioner diskuteras resultatet. Sammanfattningsvis visar resultatet en relation mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott. Genus bör därför vidare undersökas och ta i beaktning inom det kriminologiska fältet vid undersökandet av rädsla för brott.

Nyckelord: Brott, Femininitet, Genus, Maskulinitet, Rädsla, Sexualbrott.

(3)

Masculinity, femininity and fear of crime

Abstract

The present study examined the relationship between fear of crime and masculinity respectively femininity. Furthermore, the relationship between different types of crime and masculinity respectively femininity were also examined. A web-survey measuring the degree of masculinity and femininity as well as fear of crime was developed. The types of crimes investigated were burglary, assault, robbery and sexual offenses. A convenience sample consisting of 164 university students at Örebro University between the ages 18-47 (M=23.4 SD=0.3). A total of 111 women (67,7%) and 47 men (28,7%) participated, as well as 6 participants identifying as other (3,6%). A linear regression analysis and a Pearerson's R correlation analysis were performed. The results showed a significant strong correlation between femininity and fear of crime. In addition, significant correlations were shown between femininity and fear of all types of crime, not least sex-crimes. Based on previous research and the concept that masculinity and femininity are the result of social constructions, the results were discussed. In summary, the results show a relationship between masculinity respectively femininity and fear of crime. Gender should therefore be further explored and taken into account in the criminological field when examining fear of crime.

Keywords: Crime, Femininity, Gender, Masculinity, Fear, Sex-crime. Criminology III, Autumn 2020. Supervisor: Leandro Schclarek Mulinari.

(4)

Innehållsförteckning

Introduktion... 1

Tidigare forskning... 1

Teori Diskussion... 4

Genus... 4

Maskulinitet & femininitet... 5

Stereotyper... 5

Maskulinitet... 6

Femininitet... 7

Kunskapslucka... 8

Syfte & frågeställningar ... 9

Hypoteser... 9 Metod ... 10 Urval ... 10 Material ... 11 Maskulintet/femininitets-skala... 11 Rädsla för brottsskala... 12

Validitet & Reliabilitet... 12

Procedur... 13

Etiska överväganden... 14

Statistiska analyser... 15

Resultat... 15

Maskulinitets/femininitets-skalan & rädsla för brott...16

Maskulinitets/femininitets-skalan & rädsla för olika brottstyper...17

Diskussion... 18

Metoddiskussion... 21

Framtida forskning & praktiska implikationer... 22

(5)

Introduktion

Nationella trygghetsundersökningen [NTU] 2018 visar att en tredjedel av alla personer i åldrarna 16-84, känner sig ganska eller mycket otrygga när de går ute själva under sena kvällar (Brottsförebyggande rådet, 2019). De har även framkommit att fler kvinnor

rapporterar att de känner sig otrygga, 38% medan 22% av män gjorde det. Dessutom uppgav 22% av kvinnor att de känner oro att utsättas för sexualbrott jämfört med män som

rapporterade 2%. Studier visar på liknande mönster, kvinnor är mer rädda att utsättas för brott än män (Cops & Pleysier, 2010; Ferraro 1996; Killias, 1990; Lane, Gover & Dahod 2009; Smith, Torstensson & Johansson, 2001; Stanko, 1992; Sutton, Robinson & Farrall, 2009). Flera försök har gjorts i syfte att förklara kvinnors högre grad av rädsla för brott där tidigare forskning har visat att kvinnor jämfört med män upplever en högre grad av rädsla att utsättas för sexualbrott (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009; Mellgren & Ivert, 2018). Motsägande forskning visar att skillnaden i upplevd grad av rädsla mellan män och kvinnor möjligtvis ser annorlunda ut (Sutton & Farrall, 2005). Detta förklaras med att män faktiskt inte är mindre rädda utan att de

rapporterar en lägre grad av rädsla då det anses socialt önskvärt att som man inte vara rädd att utsättas för brott. Detta går i linje med föreställningarna om vad det innebär att vara maskulin eller feminin samt de normer och förväntningar som är förknippat med maskulinitet och femininitet (Lander, 2003). Det är väl konstaterat att kvinnor upplever en högre grad av rädsla att bli utsatt för brott än män, dock är genus, i form av maskulinitet och femininitet, i relation till rädsla för brott inte lika väl utforskat (Blöbaum & Hunecke, 2005; Cops & Pleysier, 2010; Reid & Konrad, 2010).

Tidigare forskning

Kön har varit en faktor som anses förklara skillnader i rapporterad grad av rädsla för brott, där kvinnor rapporterar en högre grad av rädsla att utsättas för brott än män (Cops & Pleysier, 2010; Ferraro 1996; Killias, 1990; Lane, Gover & Dahod 2009; Smith, Torstensson &

Johansson, 2001; Sutton, Robinson & Farrall, 2009). Det har varit av intresse att undersöka kön i samband med rädsla för brott bland annat av den anledning att rädslan att utsättas för brott ofta inte stämmer överens med risken att viktimiseras. Tidigare forskning visar att kvinnor är mer rädda än män att utsättas för brott trots att män löper högre risk att

viktimiseras, dock inte när det gäller sexualbrott (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009; Mellgren & Ivert, 2018).

(6)

Studier med syfte att förklara kvinnors rädsla för brott har kommit fram till olika slutsatser (Blöbaum & Hunecke, 2005; Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson &

Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009; Smith & Torstensson, 1997; Smith, Torstensson & Johansson, 2001). En förklaring till varför kvinnor är mer rädda att utsättas för brott är då de uppfattar sig själv som mindre benägna att kunna fysiskt försvara sig själva om en förövare skulle utsätta dem för brott (Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011).

Det har framkommit att kvinnors rädsla att utsättas för brott är mer influerad av miljön de befinner sig i, kvinnor anses därför vara mer miljömässigt sårbara (Smith & Torstensson, 1997; Smith, Torstensson & Johansson, 2001). Detta förklaras som ett resultat av att kvinnor i högre uträckning tidigare utsatts för någon form av trakasseri som exempelvis förföljning eller sexuell antastning och därför är mer rädda i miljöer där den upplevda risken för att denna typ av brottslighet sker är större. Detta medan män upplever en högre grad av rädsla att utsättas för brott om de är mer personlighetsmässigt sårbara (Smith, Torstensson & Johansson, 2001). Det vill säga mäns rädsla för brott påverkas av huruvida han känner egenmakt, att han känner makt över sin egna situation och miljö. Vidare visas även att kvinnors rädsla att utsättas för överfall påverkades av den grad av överfall som officiellt rapporterats i ett område medan män inte påverkats av detta.

Kvinnors rädsla att utsättas för sexualbrott ökar i sin tur rädslan att utsättas för andra fysiska brott, detta då risken att utsättas för sexualbrott i samband med annan brottslighet alltid föreligger (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009). Shadow of sexual assault teorin används för att förklara kvinnors högre grad av rädsla för olika typer av brott och menar att den är högre för att kvinnor upplever en risk att utsättas för sexualbrott i samband med andra brott. Tidigare forskning visar att skillnaden i grad av rädsla för brott mellan män och kvinnor är störst när det gäller sexualbrott (Ferraro, 1996; Lane, Gover & Dahod 2009). Det förklaras att rädslan för sexualbrott resulterar i att kvinnor innehar en högre grad av rädsla att utsättas för brott trots att risken för viktimisering är lägre till skillnad från mäns risk.

I en studie framkommer att kvinnor innehar en högre grad av rädsla för brott som ett resultat av normativa åsikter (Sutton, Robinson & Farrall, 2009). Resultatet visar att männen som deltog i studien nedtonade sin rädsla för brott och att svaren som gavs var ett resultat av social önskvärdhet, det vill säga det krav som ställs av sociala och kulturella normer. Det visas även att kvinnorna i studien överbetonade sin rädsla och kvinnors högre grad av rädsla för brott förklaras som ett resultat av stereotyper kring kvinnor. Den ökade graden av rädsla hos kvinnor uttrycks därmed i syfte att agera socialt önskvärt för att undvika de negativa

(7)

konsekvenserna av att bryta mot stereotyper. Skillnaden i rapporterad grad av rädsla mellan män och kvinnor skulle därför möjligtvis kunna vara missvisande då män och kvinnor, till viss del, rapporterar rädsla utifrån vad som anses socialt önskvärt. En annan studies resultat, med syfte att undersöka associationer kring rädsla att utsättas för brott och ensamhet bland äldre vuxna med låg inkomst i multietnisk kontext i Singapore, går i linje med tidigare forskning (Lee, Ang & Chan, 2020). Studien visar att kön är en av de faktorer som främst påverkar rädsla för brott även bland äldre med lägre inkomst. I studien visas att kvinnor innehar en högre grad av rädsla att utsättas för brott än män. Utöver det visades även att rädsla för brott var positivt associerat med ensamhet, efter att eventuella faktorer såsom demografi, hälsa och rapporterad nivå av brott i området, som kan ha påverkat variablerna korrigerades. Studien visade att, trots det att kvinnor överlag rapporterade en högre grad av rädsla för brott, var associationen mellan rädsla för brott och ensamhet större hos män.

Genom att undersöka personliga egenskaper, kön och genus, det vill säga maskulinitet och femininitet, kopplat till upplevd risk att utsättas för brott kunde det i en studie visas att den starkaste faktorn till upplevd risk att utsättas för brott var möjligheten att kunna fly (Blöbaum & Hunecke, 2005). Studien visar även att biologiskt kön spelar större roll än sociala konstruktioner av maskulinitet och femininitet vid undersökandet av upplevd risk att utsättas för brott. I studien skrivs det att detta kan bero på att män och kvinnor associerar fara i offentliga miljöer med olika typer av incidenter. Män förväntar sig att i situationer av fara kunna försvara sig själva genom att slåss medan kvinnor däremot förväntar sig att utsättas för sexualbrott. Dock har det även visats, i en annan studie, att yngre

respondenter som rapporterade en högre grad av maskulinitet även rapporterade en lägre grad av rädsla för brott (Cops & Pleysier, 2010). Detta till skillnad från de respondenter som rapporterade en högre grad av femininitet. Därför dras slutsatsen att rädsla för brott, åtminstone delvis, kan ses som en feminin känsla. Även relationen mellan kön och

rapporterad grad av maskulinitet och femininitet undersöktes och visar att män rapporterade en högre grad av maskulinitet medan kvinnor rapporterade en högre grad av femininitet. Dock var den rapporterade graden av maskulinitet varierande hos män beroende av ålder till skillnad från femininitet som var oberoende av ålder. Skillnader i grad av rädsla mellan könen har även visat sig minska med åldern, det vill säga att ju äldre respondenterna är desto mindre betydelse har kön när de gäller grad av rädsla för brott. Detta indikerar på att genus inverkan på rädsla för brott inte nödvändigtvis är konstant men föränderlig.

(8)

Teoretisk diskussion

Genus. Genus definieras av Nationella sekretariatet för genusforskning som “ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män” (Holm, 2014, s. 16). Detta klassifikationssystem av genus uttrycker sig i det kulturella, de sociala egenskaper och de beteende samt den sociala process som ger maskulinitet och femininitet dess betydelse. Genus är den mekanism som tillåter maskulinitet och femininitet som begrepp att skapas och återskapas (Butler, 1988). Hur genus skapas och återskapas kan ses som ett resultat av vad som anses socialt önskvärt.

Det finns olika perspektiv kring genus och synen på vad genus egentligen är skiljer sig beroende på vilket perspektiv som används för att analysera genus (Chodorow, 2012). Exempel på olika perspektiv är det biologiska perspektivet, det essentialistiska perspektivet, det kognitiva utvecklingsperspektivet och genus som social konstruktion. Ur ett biologiskt perspektiv kan genusskillnader förklaras utifrån hjärnstruktur, hormoner och evolution (Kuther, 2017). Det biologiska perspektivet trycker på de evolutionära fördelarna med att vara olika, såsom att män är aggressiva och kvinnor mer omhändertagande. Genus utifrån ett essentialistiskt perspektiv grundar sig i att män och kvinnor är fundamentalt olika, gällande intressen och kompetens (Moskos, 2019; Swigger & Meyer, 2019 ). Exempel på detta är att män väljer att inte gå in i kvinnodominerade yrken då förlusten av status som maskulin inte överväger fördelarna med arbetet. Detta perspektiv ser genus som oföränderligt och objektivt (Skewes, Cordelia & Haslam, 2018). Ytterligare ett perspektiv är det kognitiv

utvecklingsperspektivet som förklarar genusskillnader utifrån kognitiv utveckling som sker under uppväxten (Kuther, 2017). Genus förklaras enligt detta perspektiv på samma sätt som världen är konstruerad, när barn interagerar med genus samt deras upplevelser av genus formas bilden av hur barn ser på genus. Denna konstruktion av genus sker i olika faser under uppväxten. Barn kan runt två års ålder identifiera sig som antingen pojke eller flicka, de formar en könsidentitet, och de kan redan vid denna ålder börja konstruera en egen förståelse av vad det innebär att vara pojke eller flicka. Cirka ett år senare börjar barn förstå att genus inte ändras med tid, detta kan förklaras med begreppet genus-stabilitet. Barn i denna ålder har ännu inte förstått de biologiska skillnaderna med genus och tror att det går att bli en pojke eller flicka om hen byter hårstil eller tar på sig ett visst klädesplagg som de associerar med det andra könet. Efter att genus-stabiliteten införskaffats formar barn en köns-beständighet. Denna köns-beständighet innebär förståelsen att ens kön inte kommer ändras, oavsett vilka aktiviteter som görs eller hur en person ser ut. Genus kan även argumenteras vara ett resultat av sociala konstruktioner (Holm, 2014). Den sociala konstruktionen av genus kan leda till

(9)

negativa konsekvenser i form av stigman eller kriminella beteenden (Butler, 1988; Lander, 2003). Detta tas i uttryck då förväntningar på hur män och kvinnor bör vara påverkar hur de väljer att agera (Burcar, 2014). Synen på genus, maskulinitet och femininitet är den att de redan uppsatta normerna kring maskulinitet och femininitet ska försöka upprätthållas (Butler, 1988; Lander, 2003). Detta innebär att när genus återskapas är det av intresse att de redan existerande normerna bevaras.

Genus kan också användas som ett verktyg för att analysera relationen mellan kön, maskulinitet och femininitet (Butler, 1988; Lander, 2003). Genus är något som skapas och återskapas redan från tidig ålder, det är inte statiskt, det skapas genom de interaktioner barn har med sina föräldrar, andra barn och skapas av det som presenteras som maskulint,

respektive feminint (Butler, 1988; Lander, 2003; Messerschmidt, 2014; West & Zimmerman, 1987). Barn lär sig att identifiera sig med antingen det maskulina eller det feminina utifrån vad som anses som socialt önskvärt från föräldrar, aktörer och sociala konstruktioner. Maskulina och feminina beteenden återskapas om beteendet accepteras och ses som socialt önskvärt enligt rådande normer kring genus. Genus är inte definitivt, begreppets innebörd ändras över tid och genom sociala interaktioner. Detta innebär att genus inte betyder samma sak idag som förut, det som anses maskulint eller feminint är föränderligt med tiden

(Deutsch, 2007).

Maskulinitet & Femininitet. Det finns ingen definition på vad maskulinitet och femininitet är som alla är ense om då det inte går att mäta som längd eller vikt (Lander, 2003). Maskulinitet och femininitet definieras utifrån de egenskaper som associeras med begreppen och de sociala värderingar kring vad som anses vara maskulint samt feminint. Maskulinitet och femininitet kan ses som motsatser, det som enligt den sociala

konstruktionen anses som maskulint är att inte vara feminin och det som är feminint är att inte vara maskulin (Pettersson, 2003). Maskulinitet utövas konstant som ett resultat av vad som är socialt önskvärt och i enlighet med kulturella ideér om vad som anses vara manligt (Burcar, 2014). Detta medan femininitet uttrycker sig i beteenden, egenskaper och

värderingar som är mer socialt och kulturellt accepterade som feminina (Chandler & Munday, 2020).

Stereotyper. Stereotyper kring maskulinitet och femininitet är många och hur väl de stämmer överens med verkligheten varierar (Goodey, 1997; Sparks, 1996). Stereotyper kan definieras som tilldelningen av egenskaper baserat på individens grupptillhörighet snarare än individen i sig (Bozkurt, Tratanoglu & Dawes, 2015; Williams, Bennet & Best, 1975). Könsbaserade stereotyper kan därför ses som konstellationer av egenskaper som vanligen

(10)

tillskrivs män respektive kvinnor. Exempel på könsbaserade stereotyper är att män är aggressiva och rationella medan kvinnor är mer moderliga och försiktiga. Könsbaserade stereotyper kring män förknippas med maskulinitet och stereotyper kring kvinnor med femininitet (Biernat, 1991; Bozkurt, Tratanoglu & Dawes, 2015). Dessa stereotyper kan även ta sig uttryck i fysiska attribut såsom att vara lång, ha kort hår och ha muskler anses mer maskulint medan ett fint leende och mjuk röst anses vara feminint. Stereotyper förstärks bland annat med vilka termer vi förknippar med maskulinitet och femininitet (Sparks, 1996). Termer såsom sjuksköterska, eller sekreterare förknippas ofta som mer feminina medan andra termer såsom hjälte, mördare eller gangster anses ofta vara mer maskulina.

En studie med syfte att undersöka maskulinitet och femininitet visar att barn i tidig ålder kan skilja mellan vad som är stereotypiskt feminint och vad som är stereotypiskt maskulint (O´Brien, Huston & Risley, 1983). Studien visar att barnen förhåller sig till detta på så sätt att små pojkar föredrar att leka med vad som anses stereotypiskt maskulint, såsom leksakståg och olika leksaksverktyg samt leksaksbilar. Detta till skillnad från små flickor som lekte med både stereotypiskt maskulina och feminina leksaker. Stereotypiskt feminina

leksaker i denna studie var dockhus, leksaks-serviser och dockor. Det förklaras i studien att små pojkar möjligtvis upplever press från samhället att anpassa sitt beteende efter vad som anses stereotypiskt maskulint. Studien visade att små pojkar så unga som och yngre än 24 månader föredrog mer stereotypiskt maskulina leksaker.

Stereotyper kan ses som positiva eller negativa men även positiva stereotyper kan resultera i negativa konsekvenser (Dovidio, Glick & Rudman, 2005; Glick & Rudman, 2001). Exempelvis anses kvinnor som bryter mot feminina stereotyper och agerar mer stereotypiskt maskulint på arbetsplatsen vara mindre omtyckta samt inneha sämre sociala färdigheter än en identisk manlig kollega. Kvinnor tenderar att inte eftersträva positioner med stora förmåner både ekonomisk och socialt, om så fortsätter vara fallet kommer hegemoni inom genus fortsätta reproduceras.

Maskulinitet. Män mer än kvinnor socialiseras in i en mer dominerande kultur där användandet av våld normaliseras, något som kan anses gå i linje med hegemonisk

maskulinitet (Bozkurt, Tratanoglu & Dawes, 2015). Hegemoni grundar sig i den kulturella dynamiken där en grupp gör anspråk och vidhåller en ledande position i samhället (Connell, 2005). Hegemonisk maskulinitet innebär att maskulinitet innehar en högre position i

samhället jämfört med femininitet. Hegemonisk maskulinitet kan förklaras som ett mansstyrt samhälle varvid mannen är överordnad och kvinnan är underordnad. Hegemoniska kulturella ideér etableras bland annat inom stora företag, militären och staten som målar upp en bild av

(11)

en viss typ av maskulinitet med motstånd från människor med feministiska ideér. Detta görs genom att det inom dessa bildningar finns en majoritet män där det skapats ett konsensus om vad maskulinitet är och ska vara.

Normer om maskulinitet tar sig i uttryck genom auktoritet snarare än våld, dock kan våld användas för att upprätthålla auktoritet (Connell, 1995). Mäns överordnade är inte endast gentemot kvinnor utan kan även finnas män sinsemellan där olika typer av maskuliniteter är överordnade eller underordnade. Dessa skillnader uppstår efter det som anses socialt önskvärt med att vara maskulin. Exempel på detta är den skillnad som finns mellan heterosexuella och homosexuella män där heterosexuella, enligt normer om män, ses som mer maskulina och har en högre social position i samhället. Skillnaden uppstår i och med att det som anses vara maskulint inte stämmer lika väl överens med homosexuella män som med heterosexuella män och därav ses homosexuella män som mindre maskulina. Denna skillnad kan förklaras med hjälp av olika könsroller som framkommit inom maskulinitet där vissa är mer status-bärande än andra och där vissa beteende betraktas som mer maskulina (Jon, 2014). Vissa mäns handlingar, såsom våldtäktsmän, har hållit majoriteten av kvinnor “på plats” utifrån rädslan att utsättas för manligt våld (Goodey, 1997). Likt detta har hegemonisk maskulinitet hållit majoriteten av män “på plats” utifrån rädslan för de konsekvenser som kan komma av att associeras med femininitet. Denna typ av maskulinitet lär pojkar att vara försiktiga med att uttrycka känslor av sårbarhet eftersom det anses vara en feminin känsla.

En annan form av maskulinitet är cowboy-maskulinitet. Denna typ av maskulinitet kan vara en del av hegemonisk maskulinitet och blir även den en del av det sociala, lagar och politik samtidigt som den förtrycker lägre former av maskuliniteter, femininiteter samt icke-heterosexuella (Gibson, 2014). Cowboy-maskulinitet framställs i filmer, böcker, leksaker och kläder som en dominant stereotyp (Jon, 2014; Gibson, 2014). Det anses eftertraktat att som man leva upp till det som cowboy-maskuliniteten står för. För vissa är de ideal hegemonisk maskulinitet samt cowboy-maskuliniteten representerar omöjliga att uppnå medan andra eftersträvar dem.

Den motsatta formen av maskulinitet kan förklaras som underlydande maskulinitet (Messerschmidt, 2014). Denna form av maskulinitet hänvisar till den maskulinitet som socialt konstruerat anses vara mindre eftertraktad och associeras med en lägre status.

Femininitet. Femininiteter till skillnad från maskuliniteter är inte överordnad all typ av genus, femininiteter är alltså alltid underordnad maskuliniteter (Connell, 1987). Det finns dock en hierarki inom femininiteter. Den överordnade femininitet som anses vara den högsta i hierarkin femininiteter är betonad femininitet. Denna typ av femininitet avser att kvinnor

(12)

skall tillgodose de behov som män har och rättar sig efter den underordning femininitet har gentemot maskulinitet. Andra typer av femininitet anses avvikande och inte socialt önskvärda beteende för kvinnor som vill eftersträva normativ femininitet.

Synen på maskulinitet och femininitet som dikotomier kan problematiseras i sig (Nordberg, 2004). Problem kan uppstå när hierarkin som finns mellan maskulinitet som överordnad och femininitet som underordnad eventuellt förändras. Denna dikotomi kommer kvarstå så länge begreppen används som de görs idag och reproduceras. Dock ifall den existerande hierarki som finns skulle förändras och reproduceras på sådant sätt att femininitet blir överordnad maskulinitet läggs grunden för en diskussion kring hur förhållningen

gentemot den nya hierarkin skulle fortlöpa. Kunskapslucka

Rädsla för brott är ett väl utforskat ämne med olika förklaring till varför skillnader finns mellan kvinnor och män (Cops & Pleysier, 2010; Ferraro 1996; Killias, 1990; Lane, Gover & Dahod 2009; Mellgren & Ivert, 2018; Smith, Torstensson & Johansson, 2001; Sutton,

Robinson & Farrall, 2009). Dock är det konstaterat att kvinnor upplever en högre grad av rädsla att utsättas för brott. Att vara rädd att utsättas för brott är inte ett problem i sig, utan snarare kan det vara nödvändigt (Henson & Bradford, 2015). Problemet uppstår när rädslan att utsättas för brott tar över och personers dagliga rutiner ändras för att minska risken att bli utsatt för brott. Många olika studier med syfte att förklara varför skillnader finns mellan könen har genomförts (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009; Mellgren & Ivert, 2018; Sutton & Farrall, 2005; Killias, 1990). Studier kring maskulinitet och femininitet har studerats i olika sammanhang (Bozkurt, Tratanoglu & Dawes, 2015; Cops & Pleysier, 2010; O’Brien, Huston & Risley, 1983). Det finns idag ingen konsensus kring hur genus, i form av maskulinitet och

femininitet, påverkar rädsla för brott dessutom är antalet studier begränsade (Cops & Pleysier, 2010).

It has by now been pointed out many times that criminology traditionally fails to consider fully the implications of the unmarked gender of its key topics and terms (so often in fact that one might dare to hope that it were no longer true). (Sparks, 1996, s 348)

De studier som gjorts kring ämnet har bland annat visat att rädsla för brott kan betraktas som en feminin känsla (Cops & Pleysier, 2010). Detta är något som skulle kunna påverka

(13)

huruvida en individ upplever sig förmögen att rapportera grad av rädsla beroende av om individen upplever sig mer maskulin eller feminin (Sutton & Farrall, 2005). Det skulle kunna vara så att grad av maskulinitet och femininitet, enligt stereotyper kring dessa, samt vad som anses socialt önskvärt påverkar hur män och kvinnor rapporterar graden av rädsla. Genom att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott kan mer information kring vilka faktorer som påverkar grad av rädsla för brott utvinnas. Denna typ av information kan vara värdefull i syfte att effektivisera implementerandet av

trygghetsfrämjande insatser. Föreliggande studie ämnar därför till att ytterligare bidra till förståelsen för hur upplevd grad av rädsla påverkas av maskulinitet och femininitet samt om det skiljer sig i grad av rädsla beroende av brottstyp.

För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ forskningsansats (Borg &

Westerlund, 2012). Som datainsamlingsmetod konstruerades en webbenkät för studenter vid Örebro Universitet att besvara. Metoden valdes utifrån vad som ansågs lämpligast för att undersöka relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Syfte & Frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive feminitet och upplevd rädsla för brott bland studenter vid Örebro Universitet. Vidare syftar även denna studie till att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädslan för olika brottstyper i den undersökta populationen.

- Hur ser relationen ut mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för

brott bland studenter vid Örebro Universitet?

- Hur ser relationen ut mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för

olika brottstyper bland studenter vid Örebro Universitet?

Hypoteser. Tidigare studier visar att de som upplever sig mer maskulina rapporterar en lägre grad av rädsla för brott samt att rädsla för brott kan ses som en feminin känsla (Cops & Pleysier, 2010; Goodey, 1997). Det visas även att maskulinitet påverkar hur män väljer att rapportera grad av rädsla som ett resultat av vad som anses socialt önskvärt (Sutton & Farrall, 2005). Det kan utifrån tidigare forskning förväntas en riktning kring den första

frågeställningen. Hypotesen som formulerats gällande den första frågeställningen är att: - Det finns en korrelation mellan femininitet och rädsla för brott, där en högre grad

av femininitet har ett samband med högre grad av rädsla för brott och en högre grad av maskulinitet har ett samband med en lägre grad av rädsla för brott.

Gällande den andra frågeställningen visar tidigare forskning att kvinnor har en högre grad av rädsla för brott än män, inte minst sexualbrott (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson &

(14)

Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009). Det visas även att män innehar en högre grad av maskulinitet medan kvinnor innehar en högre grad av femininitet (Cops & Pleysier, 2010). Givet detta kunskapsläge, är studiens andra hypotes att:

- Det finns en korrelation mellan femininitet och rädslan för olika brottstyper. En

högre grad av femininitet har ett samband med högre grad av rädsla för alla brottstyper i synnerlighet sexualbrott och en högre grad av maskulinitet har ett samband med lägre grad av rädsla alla brottstyper.

Metod

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott bland studenter vid Örebro Universitet. Då studien undersöker hur relationen ser ut mellan två variabler ansågs en kvantitativ metodologisk lämplig (Borg & Westerlund, 2012). En tvärsnittsdesign har använts vilket innebär att mätning endast görs vid ett tillfälle, i detta fall med en webbenkät. Studien utgick från en mellanindividsdesign i och med att olika individer undersöktes vid ett tillfälle. Urvalet bestod av studenter vid Örebro Universitet. Den oberoende variabeln i studien var maskulinitet och femininitet och den beroende variabeln var rädsla för brott. Strukturerade webbenkäter användes som

datainsamlingsmetod som resultat av bland annat tidspress samt för att öka effektiviteten (Trost & Hultåker, 2016).

Urval

Studien använde sig av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter vid Örebro Universitet (Borg & Westerlund, 2012). Ett bekvämlighetsurval innebär att urvalet består av de som har haft möjlighet att besvara webbenkäten vid undersökningstillfället. Med ett

bekvämlighetsurval kan generalisering av resultatet göras på de som besvarat webbenkäten men inte på populationen studenter vid Örebro Universitet, detta då urvalen nödvändigtvis inte är representativt. Även om generaliserbara studier är att föredra inom kvantitativ metod, är den valda designen lämplig då studien är teoretiskt driven. I och med att studien syftar till att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott är urvalsmetoden lämplig. Under rådande omständigheterna gällande Covid-19 kan det

dessutom anses olämpligt att fysiskt befinna sig på plats vid insamlandet av data samt att det är svårt att göra den typen av undersökning då undervisningen inte var campusbaserad vid tiden av studiens utförande. Genom att använda oss av ett bekvämlighetsurval med en webbenkät undviker vi fysisk kontakt samt att det är tidseffektivt och ekonomiskt.

(15)

Totalt samlades 188 webbenkäter in, det interna bortfallet bestod av 24 webbenkäter, detta var individer som uppgav att de inte studerade vid Örebro universitet (n=12) samt individer som ej besvarat alla frågor i webbenkäten (n=12). Det externa bortfallet bestod av de individer, i facebook-gruppen, som valde att ej fylla i webbenkäten. Studiens urval bestod av N=164 respondenter i åldrarna 18-47 (M=23,4, SD=0,3). Urvalet bestod av 111 (67,7%) kvinnor och 47 (28,7%) män samt 6 respondenter som identifierar sig som annat (3,6%). I sammanhanget kan det vara värt att notera att könsfördelningen bland studenter vid Örebro Universitet bestod av ungefär 66% kvinnor och 34% män som examinerades år 2019 (Örebro universitet, 2020).

Material

För att mäta relationen mellan grad av rädsla och maskulinitet respektive femininitet konstruerades en strukturerad webbenkät. Den utformades på svenska och därmed hade individer som ej förstår svenska inte heller möjlighet att delta i studien. Webbenkäten började med att respondenten fick ge sitt samtycke till att delta i studien. Därefter var webbenkäten indelad i tre delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor med fokus på frågor kring ålder, kön samt om de studerar på Örebro Universitet. Den andra delen bestod av frågor om maskulinitet och femininitet och den tredje om rädsla för brott.

En pilotstudie genomfördes innan den strukturerade webbenkäten publicerades. Fyra deltagare fick besvara frågor som framställts utifrån tidigare forskning, och fick därefter ge synpunkter (Blöbaum, & Hunecke, 2005; Helmreich, Spence & Wilhelm, 1981; Lander, 2003). Deltagarna i pilotstudien befann sig i åldersspannet 29-45 och hade alla tidigare studerat på universitet. Utifrån de givna synpunkterna justerades frågorna för att minska risken för tolkningsfel och därav öka reliabiliteten i studien (Borg & Westerlund, 2012). I webbenkäten ändrades bland annat frågan kring respondentens kön med syfte att minska internt bortfall då vissa inte identifierar sig som man eller kvinna. Alternativen justerades till man, kvinna eller annat. Del två av webbenkäten med syfte att undersöka maskulinitet och femininitet justerades efter synpunkter från deltagarna i pilotstudien för att minska eventuella förvirringar gällande vad som efterfrågas. Exempelvis ändrades frågan “...en mjuk person?” till “...en försiktig person”. I sista delen av webbenkäten togs frågor om rädsla för brott upp. Dessa justerades med motivering att rädslan för specifika brottstyper inte ansågs tydligt nog, en viktig del för att besvara studiens syfte. Exempelvis ändrades “Är du rädd att bli utsatt för brott när du är ute på krogen?” till “Är du rädd att bli utsatt för misshandel?”. Med denna justering blir rädslan för den specifika brottstypen misshandel tydlig och syftet med studien

(16)

kan på så sätt undersökas. Vidare krävs det att respondenten har befunnit sig på korgen för att besvara den förstformulerade frågan och därav ansågs justering lämplig.

Maskulinitet/Femininitets-skala. Den andra delen i webbenkäten bestod av frågor som konstruerats utifrån hur tidigare studier definierat och undersökt vad som anses

stereotypiskt maskulint och feminint (Blöbaum, & Hunecke, 2005; Helmreich, Spence & Wilhelm, 1981; Lander, 2003). Exempel på vad gäller stereotypiskt feminina attribut har det tidigare definierats utifrån begrepp såsom “underordnad”, “god”, “försiktig” och “hjälpsam”. Detta medan stereotypiskt maskulina attribut tidigare definierats utifrån begrepp såsom “överlägsen”, “självständig”, “tävlingsinriktad” och “aktiv”. Denna del bestod av 16 frågor med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet. Exempel på frågor var “Anser du dig själv att vara självständig?” och “Skulle du beskriva dig som en hjälpsam person?”. Utifrån frågorna fick respondenterna på en likertskala mellan ett och fem besvara, där ett bestod av alternativ som “inte alls” och fem med “väldigt”, huruvida väl påståendet stämmer överens med sig själva. För att undvika internt bortfall användes inte svarsalternativet “vet ej” (Borg & Westerlund, 2012). Till en början strukturerades skalan på så sätt att 1=maskulint och 5=feminint, men svarsalternativen för fem av frågorna strukturerades om så att 1=feminint och 5=maskulint. Efter att svarsalternativen strukturerades om befann sig alla instämmande svarsalternativ såsom “jag det gör jag” och “väldigt” på ena sidan av webbenkäten, och alla icke-instämmande svarsalternativ såsom “inte alls” och “nej det har jag inte” på andra sidan av webbenkäten. Detta gjordes i syfte att förenkla besvarandet av webbenkäten för

respondenterna samt undvika eventuella missförstånd. Valet av att strukturera om

svarsalternativ gjordes även i syfte att inte påverka respondenterna för mycket kring vad som efterfrågades, målet var att respondenternas svar skulle spegla hur de för varje fråga upplever sig maskulin eller feminin. Dessa svarsalternativ omkodades sedan innan statistiska analyser genomfördes.

Rädsla för brotts-skala. Den sista delen av webbenkäten innehöll fem frågor där respondenterna, på samma sätt som vid del två, besvara frågorna med en likertskala mellan ett till fem. Denna del av webbenkäten hade i syfte att samla information kring

respondenternas rädsla för brott. Respondenterna fick gradera sig på en skala där ett var “inte alls” och fem “väldigt”. Exempel på frågor är “Är du rädd att bli utsatt för misshandel?” och “Är du rädd att utsättas för sexualbrott?”. Valet av att använda flera olika brott gjordes för att undersöka om rädsla för brott skiljer sig beroende av brottstyp. En av frågorna löd “Är du rädd när du går hem själv på kvällen?”. Denna fråga mäter inte rädsla för en specifik

(17)

med att gå hem själv på kvällen. Exempel på brottstyper som kan associeras med rädsla för att gå hem själv på kvällen är rån, misshandel och sexualbrott. Detta är brottstyper som studien har frågor kring utöver frågan gällande rädsla att gå hem själv på kvällen, syftet med denna fråga är att ytterligare etablera hur rädslan för dessa brottstyper ser ut i relation till maskulinitet och femininitet.

Validitet & Reliablilitet. Vid utformningen av de olika delarna i webbenkäten togs till hänsyn att mäta det som avses att mäta för att stärka validiteten (Thurén, 2007). Den externa validiteten kan anses lägre då det inte går att generalisera resultaten till en större population utan endast till respondenterna i studien, i och med att ett bekvämlighetsurval använts. Syftet med studien var att undersöka studenter på Örebro universitet men i och med att studien inte avsåg att generalisera resultatet utan snarare var en, som tidigare nämnt, teoretiskt driven studie ansågs den externa validiteten inte utgöra något vidare problem för studien. Reliabiliteten innebär att mätinstrumentets alla delar mäter samma sak, det vill säga att det finns en korrelation mellan mätinstrumentets delar (Borg & Westerlund, 2012). Detta innebär således hur mycket slumpen kan påverka resultatet, det vill säga att tillförlitlighet och mätningen är gjord på ett korrekt vis (Thurén, 2007). Validiteten i studien samt reliabiliteten av mätinstrumentet har, i denna studie, stärkts i och med att frågorna i webbenkäten

konstruerats utifrån tidigare forskning (Blöbaum, & Hunecke, 2005; Helmreich, Spence & Wilhelm, 1981; Lander, 2003). Mätinstrumentet har därmed prövats tidigare och använts för att mäta maskulinitet och femininitet. Reliabiliteten i studien testades med Cronbach´s alfa (a) för samtliga skalor, rädsla för brotts-skalan och maskulinitet/femininitets-skalan (Pallant, 2016). För rädsla för brotts-skalan visade (a=0,88) och för maskulinitet/femininitets-skalan visade (a=0,78). För att det ska föreligga god reliabilitet bör värdet på (a=0,7) eller högre, alltså visades en god reliabilitet i föreliggande studie.

Procedur

Webbenkäten konstruerades och skickades sedan ut som en pilotstudie för att upptäcka eventuella brister eller tolkningsfel. Detta för att kunna säkerställa att enkäten ska vara enkel att förstå för att minska bortfall (Borg & Westerlund, 2012). Webbenkäten konstruerades via Google formulär, en programvara med syfte att underlätta vid utförandet av undersökningar, sedan publicerades den i Facebook-gruppen “Dom kallar oss studenter”. Gruppen, vars syfte är att fungera som ett forum innehållande tips och information för studenter på Örebro Universitet, bestod av 23,924 medlemmar vid tiden av studiens utförande. Verktyget Google formulär sammanställde de besvarade webbenkäterna som sedan överfördes till ett kalkylark,

(18)

efter det överfördes de sedan till det statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26.0 (Pallant, 2016).

Webbenkäten publicerades fem gånger totalt mellan 28 november och 11 december 2020. Webbenkäten publicerades vid flera tillfällen för att uppdatera inlägget i facebook-gruppen på nytt i syfte att få in fler svar och öka synligheten. Inlägget innehöll information om studien och forskarna samt en länk till webbenkäten. Dagen efter den sista publiceringen stängdes webbenkäten ner och det var därmed inte möjligt för respondenten att besvara webbenkäten längre. Totalt var webbenkäten upplagd i cirka två veckor för att kunna få in tillräckligt med svar, totalt samlades N=188 webbenkäter in och efter bortfall kvarstod N=164.

Etiska överväganden

För att studier ska genomföras på ett moraliskt och etiskt korrekt sätt behöver studier ta hänsyn till de forskningsetiska kraven (Vetenskapsrådet, 2017). Forskningsetiska kraven tas till hänsyn med hjälp av individskyddskravet, vilket innebär att studier inte får utsätta respondenter för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Dessutom måste studier bedrivas med hög kvalité samt att kunskapen som är tillgänglig utvecklas och fördjupas. Dessa krav går in under de fyra huvudkraven, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att respondenten informeras om syftet för studien samt estimerad tid för att besvara webbenkäten (Vetenskapsrådet, 2017). Informationskravet upplyses även genom att informera om att deltagandet är frivilligt och att respondenterna när som helst utan förklaring kan avbryta sin medverkan. Därefter beskrevs kravet för att delta i studien, vilket var att respondenterna måste vara 18 år eller äldre och studera på Örebro Universitet. Vidare beskrevs tidsåtgången att genomföra webbenkäten vilket uppskattades ta cirka fem minuter samt att all information behandlas med största möjliga konfidentialitet. I denna studie beskrevs detta i informationsbrevet och därmed eftersträvades

informationskravet. Samtyckeskravet togs även här till hänsyn då respondenterna, som tidigare nämnt, blev informerade om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas om så önskas utan negativa följder och utan vidare förklaring. Respondenterna hade möjligheten att kryssa i om de gav samtycke till studien, om detta skulle ske hade de som inte gjorde det räknats som internt bortfall (Borg & Westerlund, 2012). I föreliggande studie samtycke alla respondenter. Konfidentialitetskravet innebär att hantera personuppgifter och information på ett etiskt sätt (Vetenskapsrådet, 2017). Det vill säga att respondenternas uppgifter ges största konfidentialitet och förvaras på ett sätt att obehöriga inte har möjlighet att ta del av dem. På

(19)

detta sätt togs även GDPR till hänsyn då inga personuppgifter kan kopplas till respondenterna samt då resultatet i studien redovisades på gruppnivå där individuella svar inte gick att

urskilja. Den insamlade datan förvarades endast på forskarnas datorer skyddade med lösenord, samt att datan raderades efter att kandidatuppsatsen godkänts. Det sista

forskningsetiska kravet är nyttjandekravet. Nyttjandekravet innebär att den insamlade datan endast får användas för forskningens ändamål, det vill säga att informationen inte får

användas för icke-vetenskapliga syften eller för annat bruk. Nyttjandekravet togs till hänsyn i och med att respondenterna informerades om att den insamlade data endast använts inom ramen för denna studie. Utöver denna information respondenterna tagit del av delades även kontaktuppgifter till forskarna i informationsbrevet ifall respondenterna har funderingar. Statistiska analyser

Det insamlade datamaterialet analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26.0 (Pallant, 2016). För att index maskulinitet/femininitets-skalan [MF-skalan] har fem av svarsalternativen kodats om för att alla värden för maskulinitet och alla värden för femininitet ska vara samma, 1=maskulinitet och 5=femininitet. En förutbestämd signifikansnivå (p=0,05) sattes för båda analysmetoder (Pallant, 2016).

För att besvara första frågeställning användes en bivariat linjär regressionsanalys som analysmetod för att undersöka sambandet mellan index för MF-skalan och rädsla för brotts-skalan (Borg & Westerlund, 2012). En bivariat linjär regressionsanalys valdes då en oberoende variabel, MF-skalan, och en beroende variabel, Rädsla för brotts-skalan,

undersöktes. För att utföra en bivariat linjär regressionsanalys krävs det bland annat att datan är normalfördelad. I denna studie förelåg homoskedasticitet då variansen för MF-skalan var homogen. Detta då skewness och kurtosis låg mellan -2 och 2 (Pallant, 2016). För index MF-skalan var skewness -0,24 och kurtosis -0,27 och för index Rädsla för brotts-MF-skalan var skewness 0,17 och kurtosis -0,91. Vidare bestod båda index av data på intervallnivå samt att respektive respondent besvarade både MF-skalan och Rädsla för brotts-skalan, varvid en bivariat linjär regressionsanalys ansågs lämplig. Ytterligare var variablerna oberoende varandra då ett värde på en variabel inte krävdes för att få ett högt värde på en annan. Sambandet visades vara linjärt och förtydligas med hjälp av en scatterplot (Se figur 1).

Andra frågeställningen besvarades med Pearsons R korrelationsanalys, analysmetoden syftar till att undersöka relationen mellan två eller fler kontinuerliga variabler (Borg &

Westerlund, 2012). I föreliggande studie var den oberoende variabeln MF-skalan och de olika brottstyperna, gå hem själv på kvällen [GSK], sexuelbrott, inbrott, misshandel och rån, de beroende variablerna. Variablerna ansågs även i denna frågeställning vara oberoende

(20)

varandra då ett värde på en variabel inte krävdes för att få ett högt värde på en annan. Dessutom undersöktes respektive respondenter för samtliga variabler, MF-skalan och alla brottstyper undersökta i studien. Pearsons R korrelationsanalys ansågs lämplig då datan för respektive index, även här, var på intervallnivå. Dessutom låg skewness och kurtosis för respektive variabel mellan -2 och 2, därmed ansågs datan normalfördelad samt råder homoskedasticitet (Pallant, 2016). Pearsons R korrelationsanalys har i uppgift undersöka linjära samband, samt det eventuella sambandets styrka och riktning (Borg & Westerlund, 2012; Pallant, 2016). Ett värde mellan +1,0 och -1,0 kan med Pearsons R korrelationsanalys visas, där positiva värden visar en positiv korrelation medan negativa värden visar en negativ korrelation. Ett värde av 0 visas när en korrelation inte existerar. Styrkan av ett samband avgörs om r=0,10-29 visar ett svagt samband, r=0,30-49 visar ett medelstarkt samband och r=0,50-1,0 visar ett starkt samband. En positivt r-värde tyder på ett samband mellan

femininitet och rädsla för brott medan ett negativt r-värde tyder på ett samband mellan maskulinitet och rädsla för brott.

Resultat

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive feminitet och upplevd rädsla för brott bland studenter vid Örebro Universitet. Vidare syftar även denna studie till att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädslan för olika brottstyper. Medelvärdet för rädsla för brott var 2,73 vilket innebär att respondenterna i studien var genomsnittligt mer rädda än inte för samtliga brottstyper. 74 respondenter (45%) hade ett medelvärde 2,5 medan 90 respondenter (55%) hade ett medelvärde över 2,5 i skalan rädsla för brott. Medelvärdet för MF-skalan var 3,18 vilket visar att respondenterna i

genomsnitt upplevde sig själva som mer feminina än maskulina. 12 respondenter hade värdet 2,5 eller mindre på MF-skalan och 152 respondenter hade ett värde som översteg 2,5. Detta innebär att en överväldigande majoritet (93%) av respondenterna upplevde sig själva som mer feminina jämfört med de (7%) som upplevde sig själva som mer maskulina. Nedan presenteras resultaten för respektive frågeställning.

Makulinitet/femininitets-skalan & rädsla för brotts-skalan. Den första

frågeställning hade i syfte att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott bland studenter vid Örebro Universitet. En linjär regressionsanalys gjordes och visade att femininitet och upplevd grad av rädsla att bli utsatt för brott var

signifikant positivt korrelerade, r=0,55, n=164, p<0,001. En positiv korrelation innebär att en ökning av den oberoende variabeln resulterar i en ökning av den beroende variabeln, alltså en

(21)

ökad grad av femininitet visar en ökad grad av rädsla för brott. R2 hade ett värde på 0,3 vilket

innebär att 30% av variansen i upplevd grad av rädsla kan förutses av MF-skalan. Interceptet (B0) ligger på -1,32 vilket innebär att när MF-skalan är på 0 är rädsla för brott på -1,32. Regressionskoefficienten (B1) ligger på 1,27 vilket innebär att för varje enhetsökning i maskulinitets/femininitets-skalan ökar rädsla för brotts-skalan med ett värde av 1,27. Detta förtydligas med hjälp av en scatterplot (se Figur 1).

Figur 1. Scatterplot av rädsla för brotts-skalan på X-axeln och maskulinitet/femininitets-skalan på Y-axeln.

Maskulinitet/femininitets-skalan & rädsla för olika brottstyper. Den andra frågeställningen syftade till att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive

femininitet och rädsla för olika brottstyper. Frågeställningen undersöktes med analysmetoden Pearsons R korrelationsanalys och visade ett samband mellan femininitet och rädsla för brott gällande alla brottstyper. För respektive brottstyp (n=164) visades signifikanta värden. För brottstyperna misshandel, inbrott, sexualbrott och rån visades ett medelstarkt samband mellan femininitet och grad av rädsla att utsättas. För variabeln GSK var sambandet starkast mellan femininitet jämfört med de andra brottstyperna.

(22)

Tabell 1

Pearsons R korrelationsanalys mellan maskulinitet/femininitets-skalan och rädslan för olika brottstyper

MF GSK Sexualbrott Inbrott Misshandel Rån

MF --- 0,556*** 0,479*** 0,370*** 0,421*** 0,422*** GSK 0,556*** --- 0,817*** 0,549*** 0,565*** 0,592*** Sexualbrott 0,479*** 0,817*** --- 0,555*** 0,484*** 0,558*** Inbrott 0,370*** 0,549*** 0,555*** --- 0,651*** 0,579*** Misshandel 0,421*** 0,565*** 0,484*** 0,651*** --- 0,761*** Rån 0,422*** 0,592*** 0,558*** 0,579*** 0,761***

---Not. Värden inom parentes representerar antal personer inkluderade i respektive korrelation. MF=maskulinitet/femininitets-skala; Gå hem själv på kvällen=GSK.

* p < 0,05; ** p < 0,01, *** p < 0,001

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott bland studenter vid Örebro Universitet. Vidare syftade även studien till att undersöka relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädslan för olika

brottstyper. Resultatet gällande den första frågeställningen visade att det fanns ett starkt, signifikant samband mellan rädsla för brott och femininitet. Detta bekräftar studiens hypotes kring den första frågeställning, en korrelation mellan femininitet och rädsla för brott

uppmättes. En hög grad av femininitet har ett samband med högre grad av rädsla för brott och en högre grad av maskulinitet har ett samband med en lägre grad av rädsla för brott.

Resultatet gällande andra frågeställningen visar på att det fanns signifikanta samband mellan samtliga variabler som mäter rädsla för brott och femininitet. Sambandet mellan rädsla för brott och femininitet var konsekvent över alla brottstyper men visade sig starkast för

(23)

sexualbrott samt rädslan att gå hem själv på kvällen. Hypotesen gällande den andra

frågeställningen bekräftas även den, en korrelation mellan femininitet och rädslan för olika brottstyper fanns. En högre grad av femininitet har ett samband med högre grad av rädsla för alla brottstyper, i synnerlighet sexualbrott, och en högre grad av maskulinitet har ett samband med lägre grad av rädsla för samtliga brottstyper. Då kvinnor i regel uppfattas som mer feminina samt innehar en högre grad av rädsla för brott generellt, går studiens resultat i linje med tidigare studier (Cops & Pleysier, 2010; Goodey, 1997; Lane, Gover & Dahod 2009; Sutton, Robinson & Farrall, 2009).

Forskare har försökt komma i fund med vad genus innebär men begreppet är komplext och består av tolkningar och värderingar samt skiljer det sig beroende på vilket perspektiv som används (Butler, 1988; Chodorow, 2012; Holm, 2014, Kuther, 2017; Lander, 2003; Moskos, 2019; Skewes, Cordelia & Haslam, 2018; Swigger & Meyer, 2019).

Forskning av denna art kan, när definitioner av genus utifrån stereotyper egenskaper, känslor och föreställningar, bli problematiskt då studien riskerar att bidra till att reproducera

genusstereotyper som kan riskera att utfalla i negativa konsekvenser (Dovidio, Glick & Rudman, 2005; Glick & Rudman, 2001; Nordberg, 2004). Tidigare forskning har definierat maskulinitet och femininitet utifrån existerande stereotyper såsom att femininitet är

underordnad maskulinitet samt att maskulinitet är förknippat med självsäkerhet (Blöbaum, & Hunecke, 2005; Helmreich, Spence & Wilhelm, 1981; Lander, 2003). I och med att

genusstereotyper skapas och återskapas över tid är det rimligt att anta att dessa förändras i takt med att samhället gör det. Det kan därför argumenteras att tidigare forskning kring genusstereotyper möjligtvis inte påvisar samma resultat som idag. Studier gjorda på 90-talet har möjligtvis inte samma syn på genus som bland annat studier gjorda på 2000-talet. Det är därmed svårt att undersöka fenomenet utifrån tidigare studier, det finns risk att föreliggande studie mäter maskulinitet och femininitet utifrån begrepp och egenskaper som inte anses stereotypiskt maskulint eller feminint idag.

Kvinnor innehar en högre grad av femininitet och män en högre grad av maskulinitet, risken åligger i att reproducerandet av dessa stereotyper kring maskulinitet och femininitet sen kan övergår till stereotyper kring de biologiska könen, män och kvinnor. Detta kan ta sig uttryck i att framställa mannen som överordnad och kvinnan underordnad. Flera studier har visat att män förväntas ha maskulina drag i och med kulturella idéer om vad som anses manligt (Cops & Pleysier, 2010). Detta kan i sin tur uttrycka sig i form av

cowboy-maskulinitet samt hegemonisk cowboy-maskulinitet (Burcar, 2014; Connell, 1995; Jon, 2014; Gibson, 2014). Studiens resultat visar att de respondenter som uppgav sig inneha en högre grad av

(24)

maskulinitet även rapporterade en lägre grad av rädsla för brott. Det har även tidigare visats att män är mer maskulina (Biernat, 1991; Cops & Pleysier, 2010; Williams, Bennet & Best 1975). Genom att reproducera hegemonisk maskulinitet och cowboy-maskulinitet är det möjligt att fundera över om dessa påverkar mäns benägenhet att antingen uppleva rädsla för brott eller rapportera rädsla för brott. Som tidigare nämnt finns förväntan, redan i barndomen, att små-pojkar ska vara maskulina, det är därmed socialt önskvärt att som man agera i

enlighet med vad som anses maskulint (O´Brien, Huston & Risley, 1983; Sutton & Farrall, 2005; Sutton, Farrall & Robinson, 2009). Detta visas bland annat genom att små-pojkar föredrar att leka med leksaker som kan anses stereotypiskt maskulina medan små flickor inte begränsar sig till feminina eller maskulina leksaker (O´Brien, Huston & Risley, 1983). Aktiviteter som stärker stereotyper i en ålder där kognitiva och sociala färdigheter utvecklas, skulle kunna vara en bidragande faktor i skillnader i beteenden beroende av kön i äldre ålder. Om män i ung ålder lär sig att vara maskulina samt att rädsla för brott är en feminin känsla skulle det kunna vara så att mäns rapporterade lägre grad av rädsla för brott, som tidigare studier påvisat, beror på att de aldrig lärt sig vara rädda för brott.

I föreliggande studies resultat visas att, utöver samband mellan MF-skalan och rädsla för olika brottstyper, även samband brottstyperna sinsemellan. Variabeln GSK har i syfte att, som tidigare nämnt, mäta brottstyperna misshandel, rån och sexualbrott. Resultatet visar att variabel GSK har ett samband med alla tre av dessa brottstyper, högst av dessa var rädslan att utsättas för sexualbrott. Det starka sambandet mellan rädslan för sexualbrott samt rädslan för GSK skulle kunna förklaras med hjälp av teorin shadow of sexual assault (Ferraro, 1996; Hilinski, Pentecost Neeson & Andrews, 2011; Lane, Gover & Dahod 2009). Utöver

sambandet mellan rädsla för GSK samt rädsla att utsättas för sexualbrott visar även resultatet samband mellan rädsla att utsättas för sexualbrott och samtliga brottstyper, inbrott, rån och misshandel. Teorin shadow of sexual assault menar att kvinnor är mer rädda att utsättas för alla brottstyper i och med att rädslan att utsättas för sexualbrott alltid föreligger. Det vill säga en kvinna som utsätts för rån kan i samband utsättas sexuellt. Som tidigare nämnt bestod urvalet i studien av majoriteten kvinnor, resultatet kan därför ha påverkats beroende av respondenternas biologiska kön. Återigen, något denna studie inte har kontrollerat för. För andra brott var sambandet mellan rädslan att utsättas för rån och rädslan att utsättas för misshandel även det högt. Det starka sambandet kan bero på att rån, enligt brottsbalken (1962:700) 8 kap 5 §, implicerar att våld, eller hot om våld genomförs i samband med en stöld. Det är därav möjligt att respondenterna associerar en hög rädsla för rån med misshandel samt att misshandel inträffar i samband med att ett rån genomförs.

(25)

Metoddiskussion. Det finns risk att det i denna studie även förekom svar som inte överensstämmer med faktisk rädsla för brott, någonting som inte togs i åtanke när frågorna i studiens webbenkät formulerades. Detta eftersom män och kvinnor kan svara utifrån vad som anses socialt önskvärt istället för den faktiska rädslan för brott (Sutton & Farrall, 2005; Sutton, Farrall & Robinson, 2009). Även gällande frågorna angående maskulinitet respektive femininitet kan det anses socialt önskvärt att svara efter de upplevda sociala förväntningar kring vad som anses stereotypiskt maskulint och feminint. Kvinnor associeras med

femininitet och förväntar sig svara utifrån det, män associeras med maskulinitet och förväntas att gradera sig i linje med det (Biernat, 1991; Cops & Pleysier, 2010; Williams, Bennet & Best 1975). Detta är dock inte något som föreliggande studie har kunnat kontrollera för då biologiskt kön inte undersöktes.

En eventuell begränsning med studien skulle kunna vara valet av ett

bekvämlighetsurval, detta då resultatet inte går att generalisera till andra individer än de i urvalsgruppen (Borg & Westerlund, 2012). Syftet är dock inte att utifrån resultatet kunna generalisera. Studien är snarare teoretiskt driven och undersökandet av relationen mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott studeras internt. Vid användandet av ett bekvämlighetsurval finns det heller inte möjlighet att kontrollera för en jämn

könsfördelning. Könsfördelningen i föreliggande studies urval (67,7% kvinnor, 28,7% män och 3,6% annat) kan dock anses representativt för populationen studenter vid Örebro universitet (66% kvinnor och 34% män examinerade år 2019) (Örebro universitet, 2020). Dock går det att argumentera för att urvalet inte behöver vara representativt gällande biologiskt kön då det inte är en variabel som föreliggande studien undersöker. En jämn könsfördelning kan dock anses önskvärt då, som tidigare nämnt, män är mer maskulina och kvinnor mer feminina (Biernat, 1991; Cops & Pleysier, 2010; Williams, Bennet & Best 1975). En jämn könsfördelning kan därav ge ett mer representativ resultat av både de maskulina samt feminina dragen i relation till rädsla för brott. Vid utformandet av

webbenkätens MF-skala skapades 5 frågor med maskulina drag och 11 med feminina drag utifrån vad som anses stereotypiskt maskulint och feminint. Frågorna skulle därför kunna riskera att inte vara representativa för respondenterna som anser sig mer maskulina då mindre antal frågor avseende maskulinitet fanns i webbenkäten. Genom att inte lyfta lika många maskulina som feminina drag i frågorna riskerades de som upplevde sig mer maskulina inte få en tillräcklig chans att uttrycka det. Det går däremot att argumentera för att det möjligtvis inte spelar någon större roll, detta då maskulinitet även mättes genom att de som upplevde sig mer maskulina fick möjlighet att motsätta sig frågor med feminina drag utifrån vad som anses

(26)

stereotypiskt maskulint eller feminint. Webbenkäten publicerades vid flera tillfällen i Facebook-gruppen “Dom kallar oss studenter” i syfte att få in tillräckligt många svar. Samtliga forskare la ut enkäten vid flera olika tillfällen vilket möjliggör även det för en eventuell svaghet i studien. Detta då chansen finns att samma respondent har svarat vid flera tillfällen i tron om att det var olika webbenkäter som publicerades.

I en enkätstudie finns det risk att respondenterna missförstår frågorna och därför inte svarar utifrån vad forskarna avser att efterfråga (Borg & Westerlund, 2012). I föreliggande studien genomfördes en pilotstudie där frågorna justerats efter de synpunkter deltagarna i pilotstudie gett. Detta ses som en styrka i studien då det minskar risken för att frågor missförstås och ökar reliabiliteten. Antalet deltagare i pilotstudien kan dock ses som en svaghet då endast fyra individer deltog. Dessa individer var tidigare studerande på universitet och högskolor och kan därför argumenteras vara lämpliga deltagare, och trots det låga antalet ändå betraktas som en styrka in studien. Målet med frågorna var att formulera dem på ett enkelt och tydligt sätt för respondenterna att förstå vad som efterfrågades. Därför undveks komplicerade ord, ordvändningar samt negationer (Trost & Hultåker, 2016; Pallant, 2016). Studiens reliabilitet ökade även då Cronbach´s alfa (a) användes där värdet visade på att studiens reliabilitet är god.

Framtida forskning & praktiska implikationer. Föreliggande studies resultat visar en indikation på att maskulinitet och femininitet har en relation till rädsla att utsättas för brott där femininitet har ett samband med en hög grad av rädsla för brott. Genus, och inte endast biologiskt kön, kan därför argumenteras ha en betydande roll i relation till rädsla för brott. Denna studie bidrog med resultat från Örebro Universitet och vidare forskning på andra universitet och högskolor i Sverige skulle kunna vara av intresse att genomföra. Beroende på vart i landet studien genomförs kan det maskulina och det feminina se annorlunda ut därför är det av vikt att kunna studera detta för att sedan kunna dra adekvata slutsatser om hur genus och rädsla för brott kan se ut bland olika universitet och högskolor. Som tidigare nämnt kan institutioner bidra till att en hegemonisk maskulinitet reproduceras inom institutionerna (Connell, 2005). Exempel på sådana institutioner är militären men skulle även kunna vara byggarbetsplatser samt hockeyhallar som ofta består av majoriteten män. Vidare skulle feminina institutioner kunna vara nagelsalonger samt vården som består av majoriteten kvinnor. Det kan därför vara av intresse att undersöka olika institutioner för att studera om graden av rädsla för brott påverkas av huruvida en maskulin kontra feminin konsensus finns på arbetsplatsen.

(27)

Framtida forskning kan ta flera faktorer i beaktning såsom socioekonomisk status, kontrollera för kön, religion, ålder och/eller tidigare utsatthet. Detta kan då bidra med att ytterligare förstå rädsla för brott och vilka faktorer som eventuellt kan påverka rädsla för brott. Denna typ av forskning kan därefter bidra till att åtgärder vidtas om flera studier tyder på samma bakomliggande faktorer som bidragande till rädsla för brott. Vidare kan forskning av denna art undersöka flera brottstyper i olika områden för att sedan jämföra den upplevda rädslan jämfört med den faktiska utsattheten för en brottstyp i det aktuella området. Detta kan bidra till att anpassade insatser för att minska utsattheten samt rädslan för en viss brottstyp kan genomföras i de mest lämpliga områdena. Det är även möjligt att, utöver forskning med syfte att undersöka olika områden nationellt, även utför studier internationellt och sträcka sig ut till att jämföra länder sinsemellan. Detta kan vara av stort intresse då beroende på vilka länder som undersöks kan synen på genus samt vad som anses socialt önskvärt se annorlunda ut. Att undersöka ålder skulle även det kunna vara av intresse då starkare associationer för äldre män jämfört med äldre kvinnor mellan rädsla för brott och ensamhet påvisats tidigare (Lee, Ang & Chan, 2020). Genom att undersöka maskulinitet och femininitet i relation till rädsla för brott i olika åldersgrupper finns möjlighet att ytterligare undersöka vikten av maskulinitet och femininitet beroende av ålder.

Vidare kan framtida studier även använda sig utav en longitudinell ansats för att se hur genusperspektivet ändras med tid. Genus skapas och återskapas efter vad som anses socialt önskvärt (Messerschmitt, 2014). Detta innebär att genus inte betyder samma sak idag som förut, det som anses maskulint eller feminint är föränderligt med tiden (Deutsch, 2007). Med longitudinella studier finns möjlighet att undersöka hur genus förändras under en

individs liv, samt vad för betydelse detta har för individen i sig, men även hur synen på genus utvecklas som helhet. Även framtida kvalitativa studier vid undersökandet av genus i relation till rädsla för brott skulle kunna vara av intresse att genomföra för att ytterligare bidra till en ökad helhetsbild av genus inverkan. Med kvalitativa intervjuer kan eventuell rädsla och/eller icke-rädsla undersökas samt djupare gå in på de faktorer som eventuellt bidragit till rädsla för brott. Det finns även utrymme för deltagarna att själva få uttala sig om hur de upplever genus. Som tidigare nämnt kan förstärkningar av stereotypiskt maskulina och feminina drag bidra till att individer handlar enligt dessa redan i ung ålder (O´Brien, Huston & Risley, 1983). En praktisk implikation utifrån det skulle kunna vara att informera föräldrar om detta samt de eventuella negativa konsekvenser som kan komma av att förstärka stereotyper. Om föräldrar informeras i tidigt skede möjliggör det att mönster som bidrar till förstärkningen av stereotyper kan brytas. Även implikationer på förskolor och skolor skulle kunna genomföras.

(28)

Detta genom att exempelvis införa könsneutrala leksaker samt uppmuntra elever och barn att leka med leksaker som inte nödvändigtvis är stereotypiska för de kön de innehar. Förändring i tidigt skede kan möjligtvis påverka hur genus är socialt konstruerat men ytterligare

forskning behövs. Föreliggande studie visar att femininitet har ett samband med rädsla för brott, dessutom har det tidigare konstaterats att kvinnor oftast upplever sig mer feminina än män (Biernat, 1991; Cops & Pleysier, 2010; Williams, Bennet & Best 1975). Genom att ytterligare undersöka de komponenter inom femininitet som har en inverkan på rädsla för brott skulle praktiska implikationer kunna göras för att förändra dessa. Genus i sig är ett komplext fenomen och genus relation till kön bör undersökas vidare för att kartlägga vilka faktorer som eventuellt kan påverka rädsla för brott, därefter är det lämpligt att presentera eventuella praktiska implikationer. Det skulle kunna anses önskvärt för Brottsförebyggande rådet att i NTU möjligen inkludera ytterligare egenskaper utöver det biologiska könet vid undersökandet av rädsla för brott. Genom att exempelvis undersöka rädslan för brott utifrån genus årligen kan även det bidra till en ökad förståelse av dess inverkan på rädsla för brott och hur det utvecklas. Det finns även möjlighet att få en överblick över relationen mellan genus och biologiskt kön samt rädsla för brott om det inkluderas i NTU.

Sammanfattningsvis visar denna studie ett samband mellan femininitet och rädsla för brott samt femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Genus inverkan på brott bör ytterligare undersökas för att skapa en tydlig bild av vilka faktorer som har en inverkan på rädsla för brott samt vilka praktiska implikationer som kan göras utifrån detta.

References

Related documents

Purchasing process, Online shopping, COVID-19, Pandemic, Consumer behavior, Buying behavior, Purchasing changes.. Handledare:

Trulsson (2006) har även studerat hut moderskap kan vara en stark drivkraft för många kvinnor när det kommer till att komma ur sitt drogmissbruk.. Vi uppfattar det som att

Arbetet med denna studie har bidragit med en ökad förståelse för vikten av genus och jämställdhetsarbete i förskolans verksamhet. Genom att arbeta med genus och

Patienternas negativa inställning till anhörigas närvaro vid återupplivning präglas av föreställningen att detta skulle kunna vara en alltför traumatisk upplevelse för deras

The results above are also reflected in the imaged surfaces where we observe the same trend of decreasing ion intensity with decreasing sample fraction. High-resolution images of

Vårt syfte har varit att se hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, hur deras erfarenheter av

In contrast, performance based physical outcome measures such as mobility, balance, body mass and activity levels, have consistently reported strong associations with future

Historia från vikingarna till Gustav III är den enda textboken som tilldelar något kvinnligt attribut till kvinnor som tillhör kategorin övriga personer.. Beroende,