Ändamålsanpassat virke för fönster förslag till sorteringsregler och resultat av provsorteringar

Rune Rydell, Torbjörn Elowson

Andamålsanpassat virke

för fönster

— Förslag till sorteringsregler och resultat av

provsorteringar

End-use Adapted Timber for Windows

— Suggested Grading Rules and Result of Test Grading

Trätek

Rune R y d e l l

Torbjörn Elowson, k o n s u l t

Ä N D A M A L S A N P A S S A T V I R K E F Ö R F Ö N S T E R - Förslag t i l l s o r t e r i n g s r e g l e r och

r e s u l t a t av p r o v s o r t e r i n g a r

End-use Adapted Timber for Windous

- Suggested grading rules and result of test grading Tr'ateknikCentrum, Rapport I 8804032 Nyckelord customer-adapted lumber grading windows Stockholm maj 1988

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillåtes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

stu-dies. Published reports bear the designation 1 or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development

(STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G F Ö R O R D Sid S A M M A N F A T T N I N G 3 BAKGRUND OCH S Y F T E 4 N U V A R A N D E S O R T E R I N G 5 H A N D E L S S O R T E R I N G - Ä N D A M Ä L S S O R T E R I N G 8 F Ö R S L A G T I L L Ä N D A M A L S A N P A S S A D E S O R T E R I N G S R E G L E R 9 F Ö R S A G A T V I R K E AV F U R U E L L E R G R A N F Ö R F Ö N S T E R -K A R M A R OCH F Ö N S T E R B Å G A R P R O V S O R T E R I N G A R 1 3 R E S U L T A T 1 4 Karmvirke 15 Bågvirke 15 S L U T S A T S E R I V L I T T E R A T U R SUMMARY 1 8 1 9

FÖRORD

Denna r a p p o r t r e d o v i s a r a r b e t e som ingått i p r o j e k t e t " S n i c k e r i v i r k e s k v a l i -t e -t " i Trä-teks ramprogram, s -t y r g r u p p Trävaruklassificering. Rune R y d e l l har v a r i t p r o j e k t l e d a r e och s v a r a t för utvärderingen och utformningen av

r a p p o r t e n . P r o v s o r t e r i n g a r och huvuddelen av utbytesmätningarna i fönster-f a b r i k e r har utfönster-förts av Torbjörn Elowson.

SAMMANFATTNING

I vissa avseenden råder s t o r a s k i l l n a d e r i kraven på k v a l i t e t för v i r k e t i färdiga fönster och de krav på k v a l i t e t som ställs v i d s o r t e r i n g i sågver-ken för d e t v i r k e som används som utgångsråvara. Det l e d e r t i l l onödigt s p i l l i fönsterproduktionen. I den t r a d i t i o n e l l a h a n d e l s s o r t e r i n g e n ställs v i d a r e höga k v a l i t e t s k r a v på de högre k v a l i t e t e r n a i a l l a avseenden, och lägre krav på de lägre k v a l i t e t e r n a i a l l a avseenden. Däremot ges i n t e u t rymme för t ex hårda krav för s p r i c k o r kombinerat med lägre krav för k v i s t a r på en och samma s o r t . Det leder i b l a n d t i l l onödigt hårda krav på u t -gångsråvaran.

I rapporten d i s k u t e r a s de fördelar som s k u l l e kunna uppnås med ändamålsan-passade s o r t e r i n g s r e g l e r , och hur sådana r e g l e r bör vara utformade.

Förslag lämnas t i l l ändamålsanpassade r e g l e r för v i r k e t i l l fönsterkarmar och fönsterbågar. Reglerna bygger på a t t v i r k e t , e f t e r v i s s t p l a n e r a t s p i l l i samband med ämneskapning, s k a l l u p p f y l l a kraven i svensk standard för v i r k e i fönster.

P r o v s o r t e r i n g i t r e sågverk med efterföljande uppföljning v i d ämneskapning i fönsterfabrik v i s a r mycket i n t r e s s a n t a r e s u l t a t för k a r m v i r k e . Förutom nästan a l l t av d e t v i r k e som nu s o r t e r a s t i l l k v i n t a , godkändes, v i d två av sågverken, 40-50 % av det v i r k e som nu s o r t e r a s t i l l s o r t V I . För bågvirke v i s a r r e s u l t a t e n i n t e l i k a s t o r a fördelar med ändamålssorteringen jämfört med användning av normal o/s.

För fönstervirke med andra krav än de som förutsatts här, kan de föreslagna s o r t e r i n g s r e g l e r n a tjäna som mönster för r e g l e r med v a l f r i a krav.

4

BAKGRUND OCH SYFTE

S n i c k e r i i n d u s t r i e r som använder svenskt sågat v i r k e för t i l l v e r k n i n g av t ex fönster och dörrar k l a g a r i b l a n d på a t t v i r k e s o r t e r a t på normalt sätt i o/s och k v i n t a o f t a ger s t o r t s p i l l och omfattande a r b e t e med l a g n i n g av k v i s t a r och v i r k e s f e l .

En undersökning av o m f a t t n i n g och orsaker t i l l s p i l l och omarbete v i d

fönstertillverkning, som genomförts av Trätek / I / , visade a t t v i r k e s s p i l l e t på grund av k v i s t a r och v i r k e s f e l i svenska fönsterfabriker normalt är 5-10 %. Lagning av k v i s t och annan r e p a r a t i o n v a r i e r a r mycket men e r f o r d r a s i b l a n d på upp t i l l 30 % av d e t a l j e r n a .

Undersökning v i d en engelsk s n i c k e r i i n d u s t r i , som använder svenskt och f i n s k t v i r k e , visade a t t s p i l l e t där o f t a var b e t y d l i g t större. Ca hälften av komponenterna lagades dessutom genom s p a c k l i n g på grund av k v i s t a r och s p r i c k o r . T i l l s t o r d e l berodde d e t större s p i l l e t i den engelska f a b r i k e n på mindre omsorg om a t t vända ämnen på gynnsammaste sätt v i d inmatning i hyvelmaskiner. Felen "upptäcktes" dessutom o f t a senare i p r o d u k t i o n s k e d j a n , v i l k e t gör a t t konsekvensen b l i r större än om en f e l a k t i g h e t kapas b o r t från början.

Allmänt kan d e t befaras a t t modernare och " r a t i o n e l l a r e " produktionsmetoder i s n i c k e r i i n d u s t r i n med t ex mera automatiserad inmatning och mera sammankopplade m a s k i n l i n j e r ökar kraven på råvaran. Personalen b l i r också a l l t -mera "maskinoperatörer" och mindre " s n i c k a r e " .

S y f t e t med det arbete som l i g g e r t i l l grund för denna r a p p o r t är a t t under-söka v i l k a fördelar som t o t a l t s e t t kan uppnås genom a t t v i d s o r t e r i n g e n av den sågade varan tillämpa mera ändamålsanpassade r e g l e r . Det innebär s o r t e -r i n g s -r e g l e -r som d i -r e k t s i k t a -r på e t t s p e c i f i k t användningsom-råde, i d e t t a f a l l fönsterkarmar och fönsterbågar.

Reglerna avser i första hand a t t täcka behovet för d e t f o r t f a r a n d e v a n l i gaste produktionssystemet där fönstertillverkare köper sågad vara i s t a n darddimension och f a l l a n d e längder, v i l k a sedan kapas och e v e n t u e l l t y t t e r -l i g a r e sönderde-las.

NUVARANDE SORTERING

Vid fönstertillverkning används i allmänhet sågat v i r k e i k v a l i t e t " o s o r t e -r a d " (o/s) e l l e -r k v i n t a ( V ) , i p -r i n c i p s o -r t e -r a t e n l i g t a n v i s n i n g a -r i den s k "Gröna boken", " S o r t e r i n g av sågat v i r k e av f u r u och gran" /2/. I a l l -mänhet s o r t e r a r man dock något strängare än s o r t e r i n g s a n v i s n i n g a r n a , främst beträffande vankant, i v i s s mån också beträffande s p r i c k o r .

Det f i n n s åtskilliga punkter där det är b r i s t a n d e överensstämmelse mellan de s o r t e r i n g s r e g l e r som tillämpas för det sågade v i r k e t , och kraven på d e t färdiga fönstret, t ex:

* I e t t svenskt fönster är d e t bara karmen som d i r e k t t i l l v e r k a s av en normal standarddimension, normalt 63 x 125 e l l e r 63 x 115 mm. A l l a båg-komponenter måste t i l l v e r k a s av v i r k e som y t t e r l i g a r e sönderdelats t i l l två e l l e r f l e r a b i t a r u r en standarddimension. I p r i n c i p samma förhål-lande gäller för fönsterkonstruktionerna på våra exportmarknader. När en planka därvid k l y v s ^ ) m i t t på f l a t s i d a n t i l l två smalare ämnen ger även så små s p r i c k o r a t t de anses f u l l t acceptabla i o / s - k v a l i t e t o f t a upphov t i l l uppspjälkningar i k l y v y t o r n a , v i l k e t kan medföra s t o r t s p i l l , se f i g u r 1 .

F i g u r 1 . Exempel på k a s s a t i o n på grund av t o r k s p r i c k o r i k l y v y t a n . För a t t undgå problemet med s p r i c k o r e n l i g t ovan utgår många s n i c k e r i -i n d u s t r -i e r , s p e c -i e l l t -i Sver-ige, från en 25 e l l e r t o m 50 mm bredare utgångsråvara, och sågar u t en ca 25 r e s p e k t i v e 50 mm bred m i t t b i t där s p r i c k o r n a normalt återfinns, och som används e l l e r säljs t i l l e n k l a r e ändamål. Om utgångskvaliteten är o/s och m i t t b i t e n ges utskottsvärde, innebär d e t t a ca 8 r e s p e k t i v e 12 % värdemässigt s p i l l ! (Jämför gärna d e t t a med de s t o r a ansträngningar som görs för a t t öka det t o t a l a såg-u t b y t e t med enstaka p r o c e n t e n h e t e r . )

1) Termen " k l y v n i n g " används konsekvent i denna r a p p o r t för den o p e r a t i o n där e t t bredare v i r k e s s t y c k e sönderdelas t i l l två e l l e r f l e r a smalare. I b l a n d används även termen "spräckning", t i l l s k i l l n a d från k l y v n i n g t i l l tunnare dimensioner.

Av hänsyn t i l l k v i s t s t o r l e k e n är utgångsråvaran härvid o f t a s t o/s. V i d s o r t e r i n g e n i sågverket har då de v i r k e s s t y c k e n som hade alltför s t o r a s p r i c k o r för a t t kunna godkännas i o/s s o r t e r a t s ur och k l a s s a t s ned t i l l k v i n t a , d v s j u s t de v i r k e s s t y c k e n som s n a r a s t kan betecknas som "skräddarsydda" för j u s t d e t t a sätt a t t t a u t bågämnen!

I k l e n a fönsterbågsprofiler är av hållfasthetsskäl kraven för tillåten k v i s t s t o r l e k r e l a t i v t hårda. V i d s o r t e r i n g e n av utgångsråvaran har dock tillåten k v i s t s t o r l e k bedömts i r e l a t i o n t i l l utgångsdimensionen, h e l t utan anknytning t i l l användningen. I t a b e l l 1 jämförs godtagen k v i s t -s t o r l e k i en förekommande bågdimen-sion och tillåten k v i -s t -s t o r l e k i kva-l i t e t o/s för de standarddimensioner, som normakva-lt används som utgångs-råvara.

TABELL 1 . Jämförelse mellan godtagen k v i s t -s t o r l e k i fön-sterbåge 43 x 56 mm och i s o r t o/s för därtill använda v i r k e s d i m e n s i o n e r .

Maximalt godtagen k v i s t s t o r l e k båge 43 x 56 mm Svensk standard 20 20 Byggnadsstyrelsens a n v i s n i n g a r 17 22 B r i t t i s k Standard 17 20 Maximalt godtagen k v i s t s t o r l e k i s o r t o/s, mm Dimension Bästa Kant

sida

50 X 125 32 32

50 X 200 41 32

63 X 150 44 35

E n l i g t Gröna bokens r e g l e r tillåts i o/s s p r i c k a på 90 % av längden sammanlagt på båda s i d o r , varav dock högst 65 % på en s i d a . E t t g r o v t men begränsat f e l m i t t på e t t i övrigt bra v i r k e s s t y c k e , t ex s t o r sprötkvist från e t t t o p p b r o t t , medför däremot nedklassning t i l l k v i n t a e l l e r t o m VI:e s o r t . För fönsterändamål borde det närmast vara tvärt-om. V i d uppkapning t i l l ämnen kan e t t enstaka f e l lätt kapas b o r t med e t t längdspill på kanske 5 medan e t t v i r k e s s t y c k e med s p r i c k a på större delen av längden i många f a l l är närmast oanvändbart.

I fönsterkarmar accepteras i Sverige och v i s s a andra länder r e l a t i v t s t o r a s p r i c k o r på den sida som är vänd mot väggen. Eftersom t o r k -s p r i c k o r o f t a -s t återfinn-s på v i r k e -s -s t y c k e t -s -s p l i n t -s i d a innebär d e t t a a t t det då är kärnsidan som b l i r karmens s y n l i g a och väderexponerade s i d a , och som, t i l l s k i l l n a d mot normal p r a x i s , därför bör vara den u t -slagsgivande s i d a n v i d bedömning av övriga v i r k e s f e l och k v i s t a r .

I de f l e s t a standarder och r e g l e r för trä i fönster godtas i n t e blånad, men accepteras i v i s s utsträckning i k v a l i t e t V.

* Sedan 1982 får v i r k e t i fönster e n l i g t svensk standard i n t e uppvisa ökad vattenabsorptionsförmåga på grund av alltför långvarig l a g r i n g i v a t t e n e l l e r under b e v a t t n i n g , men d e t t a beaktas i n t e a l l s i den t r a d i -t i o n e l l a s o r -t e r i n g e n . (Normal-t har dock föns-ter-tillverkarna d e -t -t a som e t t tilläggskrav v i d sina virkesinköp.)

Av d e t ovanstående kan d e t närmast förefalla förvånande a t t d e t t r o t s a l l t i allmänhet fungerar tämligen väl med ganska måttligt s p i l l v i d fönsterpro-d u k t i o n från normalt s o r t e r a fönsterpro-d o/s e l l e r V, t r o t s fönsterpro-den fönsterpro-d e l v i s fönsterpro-dåliga överens-stämmelsen mellan kraven v i d v i r k e s s o r t e r i n g e n och i d e t färdiga fönstret. En förklaring t i l l d e t t a är a t t e t t e n s k i l t v i r k e s s t y c k e a l d r i g uppvisar maximalt godtagna f e l för r e s p e k t i v e s o r t e r i n g s k l a s s i a l l a avseenden sam-t i d i g sam-t . O f sam-t a s sam-t är d e sam-t kvissam-tförekomssam-ten som är avgörande för s o r sam-t e r i n g e n . Ett v i r k e s s t y c k e som b l i v i t k v i n t a på grund av kvistförekomst kan j u mycket väl vara h e l t f r i t t från både s p r i c k o r och blånad t r o t s a t t d e t t a i och för s i g s k u l l e vara tillåtet i avsevärd mängd. E n l i g t s o r t e r i n g s r e g l e r n a får e t t v i r k e s s t y c k e för övrigt i n t e ha f l e r a maximalt godtagna f e l s a m t i d i g t , utan s k a l l då k l a s s a s ned t i l l lägre s o r t e r i n g s k l a s s . Dessutom kan alltför s t o r a men begränsade f e l , t ex enstaka s t o r k v i s t , kapas b o r t v i d inkap-ningen med e t t r e l a t i v t l i t e t s p i l l .

Mycket tyder dock på a t t man i många f a l l s k u l l e kunna nå s t o r a fördelar med en s o r t e r i n g s p r i n c i p som d i r e k t s i k t a r mot e t t v i s s t ändamål, t ex dörrkarmar och fönsterbågar. Det är därmed i n t e sagt a t t sådana r e g l e r s k a l l utformas så a t t s p i l l och l a g n i n g h e l t undviks v i d fönsterproduktio-nen. Totalekonomiskt måste sågverket och fönsterfabriken ses som en enhet; ökade krav på utgångsråvaran, med därav följande lägre u t b y t e och högre p r i s på sågvaran måste g i v e t v i s kompenseras av minst motsvarande minskning av s p i l l v i d fönsterproduktionen.

Det kan tvärtom vara m o t i v e r a t med en ökning av d e t t a s p i l l , jämfört med nuvarande, om u t b y t e t v i d v i r k e s s o r t e r i n g e n därmed kan ökas, i minst mot-svarande grad. Det är s a n n o l i k t t o t a l e k o n o m i s k t gynnsammare a t t kapa b o r t e t t enstaka s t o r t f e l m i t t på e t t v i r k e s s t y c k e i samband med ämneskap-ningen, än a t t hela v i r k e s s t y c k e t s o r t e r a s ned t i l l enklare ändamål. Där-emot bör v i r k e s s t y c k e n som nära nog i s i n h e l h e t är olämpliga för ändamålet g i v e t v i s s o r t e r a s b o r t redan på sågverket.

HANDELSSORTERING - ÄNDAMÄLSSORTERING

I t r a d i t i o n e l l a h a n d e l s s o r t e r i n g s s y s t e m , t ex e f t e r p r i n c i p e r n a i Gröna boken, delas v i r k e t upp i e t t a n t a l s o r t e r i n g s k l a s s e r där "hög k v a l i t e t " i n -nebär höga krav i a l l a avseenden s a m t i d i g t , t ex få och små k v i s t a r , l i t e s p r i c k o r , ingen blånad o s v , medan "låg k v a l i t e t " innebär g e n e r e l l t låga krav på motsvarande sätt. Om man t ex för e t t v i s s t ändamål anser s i g kunna acceptera r e l a t i v t mycket k v i s t a r , t ex som i k v i n t a , kan d e t t a innebära h e l t oacceptabla s p r i c k o r . Generella s o r t e r i n g s s y s t e m av denna t y p kan så-ledes innebära a t t man för e t t v i s s t ändamål t v i n g a s välja v i r k e med onö-d i g t höga k v i s t k r a v för a t t få tillräcklig s p r i c k f r i h e t , v i l k e t r i m l i g e n ger onödigt hög t o t a l k o s t n a d , och sämre k o n k u r r e n s s i t u a t i o n för trä gent-emot andra m a t e r i a l .

Det förslag t i l l nya s o r t e r i n g s r e g l e r , Eurogradingsystemet /3/, som p u b l i -cerades för några år sedan l i d e r i p r i n c i p av samma svaghet. V i s s e r l i g e n kan man där t ex kombinera höga krav på r a k h e t med lägre krav på k v i s t a r och s p r i c k o r , men man kan f o r t f a r a n d e i n t e kombinera låga k v i s t k r a v med hö-ga s p r i c k k r a v .

Vid ändamålsanpassad s o r t e r i n g utformas r e g l e r n a med d i r e k t s i k t e på den s l u t l i g a användningen. Detta kan g i v e t v i s göras mer e l l e r mindre s p e c i a l i -s e r a t , från t ex fön-sterkarmvirke g e n e r e l l t , t i l l en d i r e k t anpa-s-sning mot v i s s k l a s s i en n a t i o n e l l standard för fönster. Man kan också t a hänsyn t i l l den v i d a r e bearbetningen v i d t i l l v e r k n i n g e n av s l u t p r o d u k t e n , t ex u t -n y t t j a möjlighete-n a t t kapa b o r t f e l a k t i g h e t e r v i d äm-neskap-ni-ng e l l e r stäl-l a särskistäl-lda krav på s p r i c k f r i h e t för v i r k e som s k a stäl-l stäl-l k stäl-l y v a s t i stäl-l stäl-l k stäl-l e n a r e dimensioner.

Det f i n n s redan nu exempel på t y p i s k a ändamålsanpassade s o r t e r i n g s r e g l e r . Det bästa exemplet torde vara r e g l e r n a för hållfasthetssortering, de s k T - v i r k e s r e g l e r n a /5/, och motsvarande i n t e r n a t i o n e l l a r e g l e r . V i d v i s u e l l hållfasthetssortering beaktas endast de f a k t o r e r som har betydelse för än-damålet, d v s v i r k e t s hållfasthet. Det innebär stränga och d e t a l j e r a d e , a l l t e f t e r hållfasthetsklass anpassade, r e g l e r för k v i s t a r s s t o r l e k och läge, medan k v i s t a r n a s t y p i n t e a l l s beaktas. Reglerna för s p r i c k o r a r r e l a -t i v -t generösa, dock med begränsning av s p r i c k d j u p , och blånad är -tillå-ten. E t t annat exempel på ändamålsanpassad s o r t e r i n g är s p e c i a l s o r t e r a t v i r k e för furumöbler, s k grönkvinta e l l e r möbelkvinta. Därvid godtas e l l e r t o m eftersträvas f r i s k a , h e l a , även r e l a t i v t s t o r a , f r i s k a k v i s t a r i nästan obegränsad mängd, medan r e g l e r n a för andra k v i s t a r och s p r i c k o r är stränga, och blånad normalt förbjuden. ( I v i s s a f a l l kan dock blånad eftersträvas av d e k o r a t i v a skäl.)

I föreliggande undersökning har förslag u t a r b e t a t s för ändamålsanpassad s o r t e r i n g av v i r k e för fönsterkarmar och fönsterbågar. Reglerna har prövats v i d p r o v s o r t e r i n g v i d t r e o l i k a sågverk. V i r k e t har sedan använts v i d r e -guljär p r o d u k t i o n v i d två fönsterfabriker, v a r v i d u t b y t e t har följts upp.

FÖRSLAG TILL ÄNDAMÄL5ANPASSADE SORTERINGSREGLER FÖR SÄGAT VIRKE AV FURU ELLER GRAN FÖR FÖNSTERKARMAR OCH FÖNSTERBÅGAR

Det förslag t i l l s o r t e r i n g s r e g l e r som tillämpats i denna undersökning ( f i g u r 2 och 3, s i d 10 och 11) a n s l u t e r s i g t i l l gällande svensk standard för krav på trä i färdigt fönster /6/. De överensstämmer dock i huvudsak även med motsvarande standarder e l l e r andra r e g l e r i andra länder /7, 8, 9/. Utgångspunkten har v a r i t a t t v i r k e t i s i n h e l h e t s k a l l vara användbart för det avsedda ändamålet, fönsterkarm r e s p e k t i v e fönsterbåge. Dock förut-sätts a t t v i s s a enstaka k v i s t a r och v i r k e s f e l s k a l l kunna kapas b o r t i sam-band med kapning t i l l ämnen. Detta planerade s p i l l har i förslaget s a t t s t i l l 5 % av totallängden för v i r k e s p a r t i . Vidare förutsätts a t t de kapade ämnena kan vändas på gynnsammaste sätt v i d den f o r t s a t t a bearbetningen. Förutom e t t g e n e r e l l t förbud mot röta, blånad och våt lagringsskada har kval i t e t s b e s k r i v n i n g e n begränsats t i kval kval de k v a kval i t e t s f a k t o r e r som är de v a n kval i -gaste orsakerna t i l l s p i l l och produktionsstörningar v i d fönstertillverkn i fönstertillverkn g , k v i s t a r , s p r i c k o r och d e f o r m a t i o fönstertillverkn e r . V i d b e s k r i v fönstertillverkn i fönstertillverkn g av k v a l i t e t s f a k -t o r e r har i huvudsak använ-ts de p r i n c i p e r som -tillämpas i Eurogradingsystemet /3, 4/. Beträffande d e f i n i t i o n e r och mätsätt för de o l i k a k v a l i -t e -t s f a k -t o r e r n a hänvisas -t i l l p u b l i k a -t i o n e r n a om Eurograding-sys-teme-t. Där-emot b o r t s e s här h e l t från Eurograding-systemets k v a l i t e t s k l a s s e r .

Regelförslaget o m f a t t a r två o l i k a k v a l i t e t e r : 1. Karmvirke

V i r k e t i l l karmar utan k l y v n i n g . Dimension företrädesvis 63 x 115 e l l e r 63 x 125 mm.

2. Bågvirke

V i r k e som s k a l l k l y v a s t i l l två ämnen för båge ( e l l e r k l e n karm), e v e n t u e l l t med " r e s t b i t " i m i t t e n . Dimension företrädesvis 63 x 150 é 200 mm.

K v i s t a r särskiljs endast i två o l i k a t y p e r :

1. F r i s k a e l l e r t o r r a , f a s t a och hela k v i s t a r , som normalt godtas t i l l v i s s mängd och s t o r l e k i s l u t p r o d u k t e n .

2. övriga k v i s t a r , d v s lösa, spruckna, r u t t n a lösa e t c , som i n t e kan godtas i s l u t p r o d u k t e n och därför måste lagas e l l e r kapas b o r t . K v i s t a r n a s s t o r l e k anges e j i r e l a t i o n t i l l v i r k e s d i m e n s i o n , utan i absolu-t a måabsolu-tabsolu-t, med hänsyn absolu-t i l l a absolu-t absolu-t r e g l e r n a s k a l l u p p f y l l a kraven i den s l u absolu-t l i g a produkten, i v i s s a f a l l e f t e r k l y v n i n g .

På karmars väggsida godtas avsevärda kvistar', varför där ingen begränsning a n g e t t s . I p r a k t i k e n är j u dock i n t e kvistförekomsten på e t t v i r k e s s t y c k e s s i d o r h e l t oberoende av varandra, varför begränsning av k v i s t på ena f l a t -sidan och k a n t e r även medför v i s s begränsning på den andra s i d a n . Beakta också vad som nämns nedan under s p r i c k o r , angående v i l k e n s i d a som måste bedömas som godsida. I bågvirket har k v i s t a r g i v e t v i s i n t e begränsats i m i t t b i t som sågas b o r t .

10

VIRKE TILL FÖNSTERKARM SORTERINGSREGLER

K v i s t a r , maximal s t o r l e k mm

F r i s k a , t o r r a f a s t a , e j spruckna Spruckna, lösa e t c

K v i s t a r , maximalt a n t a l per löpmeter (>10 mm) T o t a l t

Därav spruckna, lösa e t c högst S p r i c k o r maximalt Djup, mm Vidd, mm Längd, % Deformation maximalt, mm/2 m Flatböj K a n t k r o k i g h e t Skevhet 10 1 30 40 30 E j begr 30 20 " " 6 E j begr 2 " H 25 3 O 100

Röta, blånad och våtlagringsskada är e j tillåtet. Märg tillåts e j 10-30 mm från A-sida.

Större k v i s t a r och s p r i c k o r än ovan samt övriga f e l såsom l y r o r , b a r k f l a g , t j u r v e d , t o p p b r o t t e t c , som n o r m a l t e j tillåts i färdigt fönster tillåts t i l l en längd av t o t a l t 5 ^ av v i r k e s p a r t i . Minsta längd per felställe är därvid 1 dm och minsta avstånd t i l l ände och mellanfelställen 7 dm. På e t t och samma v i r k e s s t y c k e tillåts dock högst två sådana felställen, om t o t a l t 1 m längd.

F i g u r 2. Förslag t i l l ändamålsanpassade s o r t e r i n g s r e g l e r för fönsterkarm-v i r k e .

11

VIRKE TILL FÖNSTERBÅGE (FÖR KLYVNING TILL TVA ÄMNEN) SORTERINGSREGLER A A C A l t 1 A l t 2 35 E j begr 35 Ej begr I l I I 20 E j begr I I I I 50 K v i s t a r , maximal s t o r l e k mm F r i s k a , t o r r a f a s t a , e j spruckna 25 Spruckna, lösa e t c 25 K v i s t a r , maximalt a n t a l per löpmeter ( 10 mm)

T o t a l t 4 Därav spruckna, lösa e t c högst 2

S p r i c k o r maximalt Djup, mm O Vidd, mm O Längd, % O Deformation maximalt, mm/2 m Flatböj 3 K a n t k r o k i g h e t 2 Skevhet 2 Röta, blånad och våtlagringsskada är e j tillåtet.

Större k v i s t a r och s p r i c k o r än ovan samt övriga f e l såsom l y r o r , b a r k f l a g , t j u r v e d , t o p p b r o t t e t c , som normalt e j tillåts i färdigt fönster tillåts t i l l en längd av t o t a l t 5 % av v i r k e s p a r t i . Minsta längd per felställe är därvid 1 dm och minsta avstånd t i l l ände och mellan felställen 7 dm. På e t t och samma v i r k e s s t y c k e tillåts dock högst två sådana felställen, om t o t a l t 1 m längd.

1) Måttet C kan vara O - ca 50 mm a l l t e f t e r v i r k e s - och ämnes-dimension .

2) Dock med god sammanhållning.

1)

F i g u r 3. Förslag t i l l ändamålsanpassade s o r t e r i n g s r e g l e r för fönsterbåg-v i r k e .

12

Beträffande s p r i c k o r är r e g l e r n a för karmvirke generösa på väggsidan men stränga på andra s i d o r . Djupa s p r i c k o r på den sida som s k a l l p r o f i l e r a s l e -der o f t a t i l l k a s s a t i o n v i d p r o d u k t i o n e n . Observera a t t om s p l i n t s i d a n har s t o r a s p r i c k o r , b l i r det kärnsidan som måste bedömas som godsida ( s i d A i s o r t e r i n g s r e g l e r n a ) v i d kvistbedömningen.

I bågvirke tillåts obegränsad s p r i c k a i den d e l som sågas b o r t , g i v e t v i s med krav på god sammanhållning, medan k r a v e t har s a t t s strängt på övriga y t o r med hänsyn t i l l p r o f i l h y v l i n g e n .

övriga f e l såsom l y r o r , b a r k f l a g , vankant o s v tillåts normalt i n t e i den färdiga produkten, varför det i n t e är m e n i n g s f u l l t a t t ställa upp d e t a l j e -rade k r a v . Sådana f e l begränsas istället t i l l högst 5 % av den t o t a l a läng-den i h e l t v i r k e s p a r t i och beräknas således kapas b o r t i samband med inkap-ningen t i l l ämnen. I d e t t a inryms också k v i s t a r och s p r i c k o r som är större e l l e r f l e r än de angivna maximigränserna.

Med hänsyn t i l l a t t b o r t k a p n i n g av f e l i samband med längdkapning v i d föns-t e r föns-t i l l v e r k n i n g o f föns-t a s föns-t även innebär v i s s föns-t ökaföns-t s p i l l p g a längdanpassning, har minsta längd för e t t felställe s a t t s t i l l 1 dm.

Reglerna för k v i s t a r och s p r i c k o r kan synas stränga, s p e c i e l l t beträffande v i r k e som s k a l l k l y v a s . Det bör dock beaktas a t t r e g e l n om 5 ^ s p i l l inne-bär en avsevärd l i n d r i n g . På e t t v i r k e s s t y c k e får j u f i n n a s y t t e r l i g a r e upp t i l l två f e l av g o d t y c k l i g t y p , om t o t a l t högst 1 m längd förutom det som anges i t a b e l l e n .

Sedan försöken genomfördes har i den nya svenska standarden för krav på trävirke i fönster /6/, som gäller från 1 j a n u a r i 1988, t i l l k o m m i t y t t e r l i -gare några krav. Främst gäller d e t krav på d e n s i t e t , minst 425 kg/m-' v i d 12 % f u k t k v o t , och högst 2,5 mm årsringsbredd mätt som medelvärde för e t t v i r k e s s t y c k e . Dessa krav har i n t e beaktats här. En s o r t e r i n g med avseende på d e n s i t e t på s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e s k u l l e e r f o r d r a a n t i n g e n vägning av v a r j e v i r k e s s t y c k e , e l l e r avancerad u t r u s t n i n g för automatisk densitetsmät-n i densitetsmät-n g i båda f a l l e densitetsmät-n med s a m t i d i g mätdensitetsmät-nidensitetsmät-ng av f u k t k v o t , med kompedensitetsmät-nsatiodensitetsmät-nsbe- kompensationsbe-räkning. Bedömning av årsringsbredd är i och för s i g möjlig utan avancerad u t r u s t n i n g , men svår a t t tillämpa v i d p r a k t i s k sågverkssortering. E n l i g t en undersökning från 1981 / l O / s k u l l e ca 1 % av v i r k e t i norra Sverige f a l l a för årsringskravet, ca 2,5 % i m e l l e r s t a och ca 5 % i södra Sverige.

I den nya svenska standarden f i n n s också vissa krav beträffande l a g r i n g och h a n t e r i n g av timmer. Dessa krav b e s k r i v e r i p r i n c i p det som måste i a k t t a g a s beträffande maximalt acceptabla t i d e r för t o r r - och våtlagring av timmer för a t t skador i form av röta, blånad och bakterieangrepp s k a l l undvikas. Kraven beträffande timmerhantering utgör därför i p r a k t i k e n inga y t t e r l i -gare krav utöver a t t v i r k e t i n t e får ha röta, blånad e l l e r våtlagrings-skada .

Fuktkvoten har i n t e f a s t l a g t s i d e t t a förslag, men bör g i v e t v i s s p e c i f i c e -ras v i d p r a k t i s k tillämpning. Reglerna kan tillämpas både på s k skepp-n i skepp-n g s t o r r t v i r k e och på v i r k e som är färdigtorkat t i l l s i t t s l u t l i g a äskepp-nda- ända-mål.

13 PRGV50RTERINGAR

De föreslagna s o r t e r i n g s r e g l e r n a e n l i g t f i g u r e r n a 2 och 3 har tillämpats v i d p r o v s o r t e r i n g a r v i d t r e o l i k a sågverk i o l i k a d e l a r av landet med efterföljande uppföljning av u t b y t e t v i d fönstertillverkning v i d två föns-t e r f a b r i k e r .

Försöken har utförts i två s e r i e r e n l i g t följande:

I M e d e l s t o r t sågverk i Mellansverige (Sågverk A ) , med uppföljning av u t f a l l v i d ämnestillverkning v i d mindre fönstertillverkare. Dimension karmvirke 63 x 125 mm, bågvirke 63 x 150 mm. Bågvirket klövs t i l l 63 x 75 mm v i d fönsterfabriken före kapning.

I I V i d s t o r t kustsågverk i södra Norrland (Sågverk B) och mindre sågverk i Sydsverige (Sågverk C) med ämneskapning för båda i större fönsterfabrik. Dimension karmvirke 63 x 115 mm (Såg-verk A) och 63 X 125 mm (Såg(Såg-verk B ) , bågvirke 63 x 175 mm och 63 X 200 mm v i d båda sågverken. Bågvirket klövs före ämneskap-ningen t i l l 63 x 74 mm, med en ca 20 r e s p e k t i v e 45 mm bred " r e s t b i t " i m i t t e n , som användes t i l l annat ändamål. Karmvirket kapades på t r a d i t i o n e l l t sätt i m a n u e l l t s t y r d kapsåg. Bågvirket kapades e f t e r k l y v n i n g e n i en d a t o r s t y r d optimeringskap t i l l äm-nen för både karm och båge t i l l en fönsterkonstruktion där karm och båge har samma dimension (dock g i v e t v i s med o l i k a p r o f i l e -r i n g i h y v l i n g e n ) . T -r o t s a t t v i -r k e t således användes t i l l både karm och båge, k a l l a s det för enkelheten s k u l l här "bågvirke" e f t e r s o m både t i l l v e r k n i n g s p r o c e s s och sorteringsförutsättningar mera motsvarar de som normalt gäller för bågvirke. I samband med inmatningen i optimeringskapen s o r t e r a s v i r k e t v i s u e l l t med k r i t m a r k e r i n g a r i t r e k v a l i t e t e r , den högsta för de d e l a r av v i r k e s s t y c k e n a som bedöms lämpliga för bågar, en något lägre för karmar, och en t r e d j e för v i r k e s d e l a r som i n t e lämpar s i g för fönster. Maskinen läser sedan i n k v a l i t e t e n e f t e r k r i t s t r e c k s -markeringarna och gör a u t o m a t i s k t en kapning med o p t i m a l t u t b y t e mot en längdspecifikation med normalt 5 o l i k a längder s a m t i d i g t för vardera båge och karmämnen. B i t a r k o r t a r e än 280 mm samt 10 mm avkap går t i l l ved, längre b i t a r av lägre k v a l i t e t än bå-gar och karmar används t i l l andra ändamål.

På grund av de något o l i k a förutsättningarna i de båda försöksserierna är i n t e r e s u l t a t e n t i l l a l l a d e l a r d i r e k t jämförbara med varandra. S p e c i e l l t gäller d e t t a bågvirket där kraven v i d s o r t e r i n g e n b l i r o l i k a beroende på a t t v i r k e t klövs med " r e s t b i t " i m i t t e n av s e r i e I I men i n t e i s e r i e I . Utgångsmaterialet v i d a l l a p r o v s o r t e r i n g a r n a har v a r i t v i r k e som redan sor-t e r a sor-t s och j u s sor-t e r a sor-t s e n l i g sor-t r e s p e k sor-t i v e sågverks normala p r a x i s , d e sor-t sor-t a för a t t s o r t e r i n g s u t f a l l e t s k u l l e kunna jämföras med nuvarande s o r t e r i n g s u t -f a l l . V i d tillämpning av här -föreslagna r e g l e r i p r a k t i s k d r i -f t s k a l l de g i v e t v i s användas utan föregående annan s o r t e r i n g .

Sorteringsförsöken har o m f a t t a t ca 100 v i r k e s s t y c k e n per dimension och kva-l i t e t , i a kva-l kva-l t ca 1 600 v i r k e s s t y c k e n .

14

RESULTAT

Det p r o c e n t u e l l a u t b y t e t v i d p r o v s o r t e r i n g a r och kapning framgår av t a b e l l 2 och 3.

TABELL 2. Utbyte v i d s o r t e r i n g och ämneskapning av karmvirke ( p r o c e n t ) . Sågverk A 63x125 Sågverk B 63x115 Sågverk C 63x125 Andel godkänt v i d ^ V 97 93 62 s o r t e r i n g u r : VI 49 42 13 Utbyte v i d ämnes- "1 V 93 90 kapning av godkänd r VI 88 91

-del av:

TABELL 3. Utbyte v i d s o r t e r i n g och ämneskapning av bågvirke ( p r o c e n t ) .

Sågverk A Sågverk B

63x150 63x175 63x200 63x175 63x200 Sågverk C

Andel godkänt v i d 1^ o/s 50 89 88 84 84

s o r t e r i n g u r : J V 0 22 19 0 0

Utbyte v i d k v a l i t e t s -bedömning före kap-ning Godkänd d e l av o/s

_-

94 96 88 90 A l l o/s

_-

93 94 87 88 Utbyte av fönster-v i r k e fönster-v i d ämneskap-ning Godkänd d e l av o/s 88 85 92 75 79 A l l o/s 87 84 88 75 77 Godkänd d e l av

_v

_-

75 78

-Med hänsyn t i l l den s t o r a s p r i d n i n g som man a l l t i d måste räkna med i trä-m a t e r i a l , får de angivna p r o c e n t t a l e n endast t a s soträ-m riktvärden och inne-börden av små s k i l l n a d e r får i n t e hårddras. För a t t i n t e ge en missvisande b i l d av noggrannhet anges r e s u l t a t e n avrundade t i l l hela p r o c e n t t a l .

15 Karmvirke

U t f a l l e t v i d s o r t e r i n g e n v i s a r en t y d l i g s k i l l n a d mellan å ena sidan Såg-verk A och B, å andra sidan SågSåg-verk C ( t a b e l l 2 ) . Av s o r t V godkänns 90-95 % v i d Sågverk A och B, endast något över 60 % v i d Sågverk C. Av s o r t VI godkänns 40-50 % v i d Sågverk A och B endast 13 % v i d Sågverk C. Ämneskapningen ger ca 90 % u t b y t e för sågverken A och B oberoende av u r -s p r u n g -s k v a l i t e t . S p i l l e t är dock t i l l -s t o r d e l längd-spill på grund av a t t ämneslängderna i n t e överensstämmer med v i r k e s s t y c k e n a s längd och endast d e l v i s o r s a k a t av v i r k e s f e l .

Genom e t t b e k l a g l i g t missförstånd "försvann" v i r k e t från sågverk C v i d fönsterfabriken varför u t f a l l e t v i d ämneskapningen i n t e kunde följas upp. Bågvirke

På grund av de o l i k a p r i n c i p e r n a v i d klyvningen t i l l ämnen v i d fönster-f a b r i k e n och därav fönster-föranledda o l i k a krav v i d s o r t e r i n g e n är r e s u l t a t e n fönster-från sågverk A i n t e d i r k e t jämförbara med de från sågverk B och C ( v i r k e t från sågverk A klövs på m i t t e n t i l l två ämnen, v i r k e t från sågverk B och C klövs med r e s t b i t i m i t t e n .

Vid s o r t e r i n g e n i sågverk A godkändes endast 50 % av o / s - v i r k e t medan i n g e t k v i n t a v i r k e u p p f y l l d e kraven. Orsaken t i l l k a s s a t i o n i o/s var främst

s p r i c k o r , i v i s s mån k v i s t a n t a l och t j u r v e d .

Vid den efterföljande kapningen t i l l ämnen v i d fönsterfabrik t o g dock operatören i n t e den hänsyn t i l l s p r i c k o r som v i hade beräknat när s o r t e r i n g s -r e g l e -r n a upp-rättades. S p i l l e t v i d inkapningen b l e v dä-rfö-r endast o b e t y d l i g t mer för den delen av o / s - v i r k e t som k a s s e r a t s v i d s o r t e r i n g e n än för det som godkänts. Detta innebär alltså a t t k a p u t b y t e t blev nästan l i k a b r a för reguljär o/s som för den s p e c i a l s o r t e r a d e varan. Operatören v i d k a p s t a t i o nen var dock ovan och o r u t i n e r a d och e n l i g t vår u p p f a t t n i n g alltför t o l e -r a n t mot s p -r i c k o -r , v i l k e t s a n n o l i k t -r e s u l t e -r a d e i ökat s p i l l i den sena-re delen av p r o d u k t i o n e n . Omständigheterna medgav dock i n t e uppföljning av d e t t a . Det förhållandet a t t bågvirke, i v a r j e f a l l i Sverige, v a n l i g e n k l y v s med frånsågning av m i t t b i t , tyder på a t t reguljär o/s o f t a ger a l l t -för s t o r t s p i l l på grund av s p r i c k o r v i d k l y v n i n g utan m i t t b i t .

Vid sågverk B och C s o r t e r a d e s bågvirket med hänsyn t i l l a t t d e t s k u l l e k l y v a s med m i t t b i t , d v s s p r i c k o r och andra f e l tillåts i p r i n c i p i obe-gränsad mängd inom den d e l m i t t på f l a t s i d o r n a som senare s k u l l e sågas b o r t . Båda sågverken hade dock en r e l a t i v t s p r i c k f r i vara, varför u t f a l l e t i n t e v i s a r någon större fördel med den ändamålsanpassade s p e c i a l s o r t e r i n g e n i förhållande t i l l t r a d i t i o n e l l s o r t e r i n g . V i d sågverk B godkändes nästan 90 % av o/s och ca 20 % av k v i n t a n , v i d sågverk C 84 % av o/s men ingen k v i n t a . Det är dock s a n n o l i k t a t t v i d sågverk där en väsentlig d e l av k v i n -tan utgörs av v i r k e som k l a s s a t s ned från o/s på grund av s p r i c k o r hade en b e t y d l i g t större d e l av denna k v i n t a kunnat godkännas.

16 100 90 80-f 70 60 i 50 E =2 40 01 • i ^° * 20 >. ^ 10-10

Virke frfin sÄgverk B

Godk. Godk. O/S

KvQlifefssortering V Effer kopning 2/ Bfigar Karmar Sekunda utbyfe Ved, avfall 63x 175 63x 200 63,17 5 63 x 200 63x175 63 x 200 O/S Tota I \ 60 70 60 50 W) 30 20 10 •8 10 20 30 U) •/« Virke frön sflgverk C 63x175 63x200 O/S Godk, Kvalitetssortering V Efter kapning 2/ Karmar 63x175, 63 x 200 O/S Total r Sekunda utbyte Ved, avfall

1) U t b y t e av b&g- och kärnvirke b a s e r a t p£ den v i s u e l l a kvalitetsbedömningen v i d i n t a g e t t i l l

d a t o r s t y r d imneskap.

2) U t b y t e av bfig- och karmamnen e f t e r kapning. Lägre än ^) pA grund av längdspill v i d

anpass-n i anpass-n g t i l l de öanpass-nskade ämanpass-nesläanpass-ngderanpass-na.

17 F i g u r 4 v i s a r u t f a l l e t v i d kapningen fördelat på bågvirke och karmvirke samt sekunds u t b y t e och ved. V i r k e t frSn sågverk B har alltså, förutom det något högre t o t a l u t b y t e t v i d kapningen, g e t t större andel bågvirke, d v s v i r k e med de högsta k v a l i t e t s k r a v e n . V i r k e t u r k v i n t a ger markant lägre an-del bågvirke.

Det något lägre u t b y t e t v i d s l u t l i g ämneskapning jämfört med u t f a l l e t av k v a l i t e t s s o r t e r i n g e n före kapningen föranleds av s p i l l beroende på anpass-ning t i l l de önskade ämneslängderna.

SLUTSATSER

Sammanfattningsvis antyder alltså försöken s t o r a fördelar med ändamåls-s o r t e r i n g e n för karm medan r e ändamåls-s u l t a t e t är mera o k l a r t för bågvirket. V i d bå-de sågverk A och B godkänns 40-50 % av s o r t VI som karmvirke. Den godkända delen ger sedan nästan samma u t b y t e v i d ämneskapning som k v i n t a v i r k e . För bågvirket däremot v i s a r försöken i n t e nämnvärd fördel med ändamålssor-t e r i n g e n jämförändamålssor-t med reguljär o/s och u ändamålssor-t b y ändamålssor-t e ändamålssor-t u r k v i n ändamålssor-t a blev r e l a ändamålssor-t i v ändamålssor-t lågt. Som redan nämnts t o r d e dock r e s u l t a t e t kunna b l i e t t h e l t annat v i d sågverk med andra förutsättningar. Med hänsyn t i l l de mycket o l i k a förut-sättningarna för bågtillverkning v i d o l i k a f a b r i k e r med k l y v n i n g t i l l två e l l e r f l e r a ämnen, e v e n t u e l l t bortsågning av m i t t b i t , dubbel e l l e r e n k e l -bågssystem o s v, är d e t dock svårare a t t göra allmängiltiga r e g l e r för bågar.

Resultaten kan också ses som en förklaring t i l l varför d e t t r o t s a l l t i allmänhet f u n g e r a r tämligen väl med dagens s o r t e r i n g ; normalt s o r t e r a d sågvara från lämpliga områden av s o r t o/s och k v i n t a ger e t t godtagbart r e s u l -t a -t för bågar r e s p e k -t i v e karmar. Men de-t är j u l i -t e synd a -t -t så mycke-t lämpligt karmvirke s k a l l "gå förlorat" t i l l s o r t V I . Detta får g i v e t v i s i n t e u p p f a t t a s så, a t t v i nu rekommenderar v i r k e av sämre k v a l i t e t för fönsterkarmar. De v i r k e s s t y c k e n som godkänns u r s o r t VI är genomgående så-dana som hamnat där på grund av enstaka s t o r a , men på längden begränsade f e l , t ex t o p p b r o t t , sprötkvist e l l e r andra s t o r a k v i s t a r och som sedan ka-pas b o r t v i d ämneskapningen. Resten av v i r k e s s t y c k e t u p p f y l l e r däremot väl kraven. E t t sådant v i r k e s s t y c k e är tvärtom av "högre k v a l i t e t " för d e t här a k t u e l l a ändamålet än e t t annat v i r k e s s t y c k e som v i s s e r l i g e n u p p f y l l e r kra-ven för k v i n t a e l l e r t o m o/s men som på grund av t ex s p r i c k o r ger s t o r t s p i l l v i d ämneskapning. Andra v i r k e s s t y c k e n av s o r t VI med t ex blånad, röta och genomgående s p r i c k o r kommer j u i n t e ifråga. Hur mycket av d e t som nu går t i l l s o r t VI som kommer a t t kunna användas t i l l fönsterkarmar va-r i e va-r a va-r däva-rföva-r mycket beva-roende på t i m m e va-r k v a l i t e t , pva-roduktionsföva-rhållanden och andra l o k a l a omständigheter.

De s o r t e r i n g s r e g l e r för ändamålssorteringen som använts här är i huvudsak anpassade för fönster e n l i g t svensk s t a n d a r d , men t o r d e i s t o r t s e t t mot-svara även t ex b r i t t i s k standard. I många f a l l kanske kraven är annorlun-da, antingen högre e l l e r lägre, av utseendeskäl e l l e r på grund av andra standardkrav i andra länder. Virkeskraven bör då anpassas t i l l d e t t a . Regl e r n a e n Regl i g t f i g u r e r n a 2 och 3 kan då t a s som en b Regl a n k e t t där kraven e r -sätts med de önskade krav som säljare och köpare kommer överens om.

18

LITTERATUR

/!/ R y d e l l , Rune:

V i r k e s s p i l l v i d fönstertillverkning. En s t u d i e av o m f a t t n i n g och orsaker. TräteknikRapport nr 80, TräteknikCentrum 1985.

/2/ S o r t e r i n g av sågat v i r k e av f u r u och gran. 5:e upplagan, Stockholm 1982.

/3/ Elowson, Torbjörn och Lundgren, Mats:

Ändamålsanpassad s o r t e r i n g av sågade och hyvlade trävaror - Euro-g r a d i n Euro-g . S t y r e l s e n för t e k n i s k u t v e c k l i n Euro-g . I n f o r m a t i o n nr 190, Stockholm 1980.

/4/ Elowson, Torbjörn:

Ändamålsanpassat s o r t e r i n g s s y s t e m för sågade trävaror. Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t , I n s t i t u t i o n e n för virkeslära. Rapport nr 153, Uppsala 1984.

/5/ I n s t r u k t i o n för s o r t e r i n g och märkning av T - v i r k e . T-virkesföreningen, Stockholm 1981.

/6/ Svensk Standard SS 81 81 04:

Fönster - Krav på trävirke. Standardiseringskommissionen i Sverige, Stockholm 1988.

/!/ B r i t t i s k Standard BS 1186 Part 1:1986: Timber f o r and workmanship i n j o i n e r y .

/8/ Paulsen, Einar, Raknes, E i r i k och Lj6vik, N i l s :

Vinduer av t r e , k v a l i t e t s k r a v og - k o n t r o l l . A n v i s n i n g 10, Norges B y g g f o r s k n i n g s i n s t i t u t t 1974.

/9/ Dansk V i n d u e s k o n t r o l :

Tekniske bestemmelser f o r f r e m s t i l l i n g og k o n t r o l l a f v i n d u e r . / l O / A r s r i n g s b r e d d i fönstersnickerivirke.

19 SUMMARY

As regards c e r t a i n aspects o f how t i m b e r i s graded, t h e r e are g r e a t d i f f e -rences between t h e q u a l i t y requirements put on t h e wood i n windows and those put on t h e wood as a raw m a t e r i a l when g r a d i n g i t a t t h e s a w m i l l . Those d i f f e r e n c e s l e a d t o an unnecessary waste o f wood i n t h e window manu-f a c t u r e . Furthermore, i n the t r a d i t i o n a l g r a d i n g manu-f o r e x p o r t , t h e s u p e r i o r q u a l i t i e s are exposed t o h i g h requirements on q u a l i t y as regards a l l

aspects, and t h e i n f e r i o r q u a l i t i e s exposed t o l e s s h i g h requirements as regards a l l aspects. There i s no room f o r , f o r i n s t a n c e , tough requirements as regards cracks i n combination w i t h n o t so tough requirements as regards knots. This sometimes leads t o u n n e c e s s a r i l y h i g h requirements on the raw m a t e r i a l .

I n t h e r e p o r t , t h e advantages o f customer-adapted g r a d i n g p r i n c i p l e s and how such p r i n c i p l e s c o u l d be f o r m u l a t e d are being discussed.

Customer-adapted g r a d i n g p r i n c i p l e s f o r wood which i s intended f o r window frames and casements are suggested. The b a s i s o f the p r i n c i p l e s i s t h a t t h e t i m b e r a f t e r a c e r t a i n c a l c u l a t e d waste a t t h e c u t t i n g o f t h e blanks s h a l l meet the demands o f t h e Swedish standard f o r wood i n windows.

A t e s t g r a d i n g i n t h r e e s a w m i l l s , w i t h a subsequent f o l l o w - u p a t t h e c u t t i n g o f the blanks i n a windowmanufacturing company, presents very i n -t e r e s -t i n g r e s u l -t s f o r wood f o r window frames. Besides almos-t a l l o f -t h e wood t h a t i s now graded as f i f t h s , two o f t h e s a w m i l l s approved of 40-50 % o f t h e wood t h a t i s now graded as s i x t h s . For wood intended f o r window casements, t h e r e s u l t s do n o t i n d i c a t e as g r e a t advantages o f t h e customer-adapted g r a d i n g as o f t h e u t i l i z a t i o n o f common u/s.

For wood i n t e n d e d f o r windows and w i t h o t h e r requirements than those men-t i o n e d here, men-t h e suggesmen-ted g r a d i n g p r i n c i p l e s can serve as a p a men-t men-t e r n f o r p r i n c i p l e s w i t h o p t i o n a l requirements.

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

TräteI<nlkCentrum

I N S T I T U T E T FÖR TRÄTEKNISK F O R S K N I N G

Box 5609, 11486 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-145300

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-116188 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 55258 J Ö N K Ö P I N G Telefon: 036-126041 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-65200 Telefax: 0910-65265 Telex: 65031 expolar s