“Ibland så blandar jag min shake med röd
mjölk istället för blå mjölk”
Universitetsstudenters upplevelser av vardagslyx och hur det påverkar
välbefinnandet
Ida Jansson
Rebecca Kalenius
Hälsopromotion, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
“Ibland så blandar jag min shake med röd mjölk istället
för blå mjölk”
Universitetsstudenters upplevelser av vardagslyx och hur det
påverkar välbefinnandet
Ida Jansson Rebecca Kalenius
Handledare: Eva Savolainen Examinator: Anna-Karin Lindqvist
Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2020
Förord
Idag finns det en mängd beprövade metoder för att öka individens hälsa och välbefinnande. Som en del i detta har vi valt att fokusera på något som inte behöver kosta särskilt mycket eller vara något ansträngande, men som vi ändå anser kan bidra till hälsa genom att stärka egenmakten hos individen. Därför har vi i denna studie valt att undersöka fenomenet vardagslyx, vad det innebär och på vilket sätt det kan användas för att främja hälsa.
Vårt intresse ligger i att studera universitetsstuderande och deras upplevelse av begreppet
vardagslyx. Vardagslyx är idag ett relativt outforskat ämne, där vi som författare finner ett intresse och relevans för huruvida det kan komma att användas i hälsopromotivt syfte. Motiveringen för val av målgrupp kommer dels från egna erfarenheter och dels från andra studenter i vår närhet som beskriver sig uppleva en hög grad av stress samt ekonomiska begränsningar. Utifrån ovanstående belägg önskar vi därför att undersöka vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för
universitetsstudenter.
Avslutningsvis vill vi rikta ett speciellt tack till vår handledare Eva Savolainen som har guidat oss genom hela processen. Vi vill också rikta ett extra stort tack till deltagarna som delat med sig av sina tankar och upplevelser. Tack till våra kurskamrater, familj och vänner för att ha funnits där med uppmuntrande ord och stöttning.
Abstrakt
Vardagslyx beskrivs som något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som
tillfredsställande. Begreppet och fenomenet är än idag något abstrakt och diffust, då det skiljer sig mellan olika individer hur, när och varför man väljer att tillämpa vardagslyx. Syftet med studien var att utforska fenomenet vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte. Vid insamling av data fick 24
universitetsstudenter skriva öppna brev, sedan analyserades det insamlade materialet av författarna i en manifest innehållsanalys. I sin tur skapades en huvudkategori; “Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag” med följande underkategorier; (1) egentid och samvaro med nära och kära, (2) personligt och materiellt värde samt (3) sinnesintryck och påverkansfaktorer. Resultatet visar att vardagslyx innefattar många olika delar: det sociala samspelet, egentid, fysiska ting, upplevelser och känslorna i sig som dessa framkallar. Slutsatsen pekar på att vardagslyx kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av empowerment samt tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen ur ett holistiskt perspektiv.
Nyckelord: hälsopromotion, empowerment, vardagslyx, motivation, uppfyllande av behov, hälsa, stressreduktion, välbefinnande
Abstract
Pampering is described as something that deviates from the daily routines and the act can often be seen as satisfying. The concept can be a bit abstract, as it differs between why and when each individual practices it. The aim of the study was to explore the phenomenon of pampering and its health promoting potential for university students. To explore its benefits, a qualitative method was used in the form of an open letter. 24 university students provided their reflections and later on the collection was made. The authors analyzed the collected material through a manifest content analysis. Based on the open letters a main category was created; “Empowerment’s role in the fulfillment of one's needs and a more enjoyable everyday life”, with following sub categories; (1) time alone and with others, (2) personal and material value and (3) sensory perceptions and factors of impact. The result shows that pampering covers a lot of different aspects: the social environment, alone time, material things, experiences and the emotions they contribute. The conclusion is that pampering can be used as a health promotive tool to reduce stress, increase the feelings of
empowerment and tend to enhance the overall wellbeing for the individual in a holistic perspective. Keywords: health promotion, empowerment, pampering, motivation, fulfillment of needs, health, stress reduction, wellness
Innehållsförteckning
Introduktion 5
Definitionen av hälsa 5
Hälsopromotion 5
Universitetsstudenters hälsa och stressnivåer 5
Empowerment 6 Vardagslyx 7 Motivation 8 Rationale 9 Syfte 10 Metod 11 Urval 11 Datainsamling 11 Dataanalys 12
Steg 1 - Bearbeta rådata 12
Steg 2 - Sammanställa data 13
Etik 13
Resultat 15
Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag 15 Egentid och samvaro med nära och kära 17
Personligt och materiellt värde 17
Tillfredsställelse för kropp och sinne 18
Diskussion 20 Resultatdiskussion 20 Metoddiskussion 22 Framtida forskning 24 Slutsats 26 Referenser 27 Bilagor 32 Bilaga 1 - Informantbrev 32
Introduktion
Definitionen av hälsa
Hälsa beskrivs som ett tillstånd av ett fullständigt fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och
existentiellt välmående (World Health Organization [WHO], 1948). Däremot ställer sig Huber et al. (2011) kritiska till förklaringen av begreppet hälsa då de anser att det uppstår en problematisering i definitionen som utfärdats av WHO (1948). Huber et al. (2011) argument betonar att användningen av ordet fullständigt i den här kontexten blir väldigt absolut, vilket gör att större delen av
befolkningen skulle ses som ohälsosamma. Vidare skulle det kunna göra att definitionen skapar hälsoproblem som egentligen inte existerar, då den uttrycker att alla delar måste vara kompletta för att hälsa hos en individ ska existera. En önskvärd och mer modern beskrivning av definitionen på hälsa vore enligt Huber et al. (2011): “the ability to adapt and to self manage”, det vill säga att ge individen förmågan att på egen hand anpassa och ta makten över sin hälsa. I samklang med den moderna tolkningen av vad hälsa är efterfrågar Burman och Lidén (2018) framtida forskning inom området - hur den friske och enskilde individen, med hjälp av den egna förmågan, lyckas bibehålla hälsan i dagens kravfyllda samhälle (Burman & Lidén, 2018).
Hälsopromotion
WHO (1986) definierar begreppet health promotion (hälsopromotion) som en process där det skapas en möjlighet till ökad kontroll samt till att förbättra individens hälsa. Hälsopromotion anses utgå från en holistisk syn (helhetssyn) på hälsa och är inriktat mot att öka den enskilda individens kontroll över sin egen hälsa, vilket även kan förknippas med begreppet empowerment (egenmakt) (WHO, 1986). Även Haug, Wykle och Namazi (1989) betonar vikten av att ta hand om sin egen hälsa och välmående. Haug et al. (1989) använder sig av begreppet self-care (ta hand om sig själv) och menar att det kan användas som ett hälsopromotivt tillvägagångssätt för individen att ta kontroll över sin hälsa, minska stress samt öka känslan av autonomi.
Universitetsstudenters hälsa och stressnivåer
(Folkhälsomyndigheten, 2018a). Var fjärde student i åldern 16-29 år uppger att de ofta känner sig stressade och andelen studenter som uppger att de känner sig stressade har ökat med 9 procentenheter sedan år 2016 (Folkhälsomyndigheten, 2018b). Vidare nämner Folkhälsomyndigheten (2018a) att de flesta befintliga studier syftar till att förebygga negativ psykisk hälsa bland studenter, medan ett fåtal inriktar sig mot att främja den positiva psykiska hälsan. Psykologiska interventioner på individ- och gruppnivå anses möjligen kunna visa sig effektiva för att främja studenters psykiska hälsa
(Folkhälsomyndigheten, 2018a). Enligt Arnetz och Ekman (2002) kan motståndsfaktorer för stress vara en hög självkänsla och socialt stöd. Dessutom handlar stress vanligtvis inte enbart om
förhållanden i individens omgivning, utan lika ofta handlar det om den enskildes sätt att manövrera sin livssituation (Währborg, 2009). Stress kan upplevas olika beroende på person. Dessutom kan faktorer som ekonomiska problem samt tidspress ha en viss inverkan och därmed tillföra ytterligare svårigheter att hantera stressorer i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2018b).
Empowerment
WHO (1998) beskriver definitionen av empowerment inom ramen för hälsopromotion med syfte att stärka individens kunskap, kompetens och självförtroende. Modellen kan ses som en hjälp till självhjälp, ett sätt till att väcka medvetenhet och förstärka egenmakten. Institute of Health Equity (2020) understryker att empowerment är en av nycklarna till att uppnå en god helhetshälsa i
samhället. Det krävs därför att samhället hjälper till att skapa villkor och möjligheter för att personen ska utveckla en ökad känsla av empowerment (Institute of Health Equity, 2020). Vidare beskriver WHO (1998) att empowerment kan ses som stärkande ur ett flertal dimensioner, både för den enskilde individen och för sociala grupper, då det frigör människan från passivitet och inlärd hjälplöshet, som den medicinska modellen målat in människan i. Genom en sådan process ser människan ett närmare samband mellan sina mål i livet samt hur man ska uppnå dem. Det bidrar till en relation mellan ansträngningar och livsresultat (WHO, 1998). Demirci och Ekşi (2018) styrker att målmedvetna aktiviteter ökar egenmakten och känslan av empowerment. Ett lyckligt leverne där individen gör saker för sitt eget mående bidrar således till en ökad förmåga att lita på sig själv och att granska händelser med ett mer positivt synsätt (Demirci & Ekşi, 2018).
Vardagslyx
Dickson, Lindblad och Matschy (2009) beskriver vardagslyx som ett sätt för människan att få ett andrum för njutning och fly från den grå, slentrianmässiga och tråkiga vardagen en stund. Little (2013) använder sig av uttrycket pampering (skämma bort sig), som kan liknas vid den engelska översättningen för begreppet vardagslyx. Pampering är något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som terapeutisk, då den verkar stressreducerande och har den enskilde individens välbefinnande och njutning i fokus (Little, 2013). Däremot menar Dickson et al. (2009) att det är högst individuellt hur en individ väljer att tillämpa vardagslyx, då det alltid utgår från individuella preferenser och behov, vilket gör att begreppet kan betyda olika saker för olika personer. Dickson et al. (2009) menar att vardagslyx kan vara både planerat och spontant och definierar uttrycket på följande sätt:
Särskiljer sig ifrån lyx samt vardagskonsumtion som sker på rutin och är inte beroende av pris, utan är istället relaterat till värde. Vardagslyx är högst individuellt och återspeglas på personens självbild samt dess sociala identitet. Själva fenomenet, begreppet och ordet, är kopplat till ett allmänt utbrett välstånd (Dickson et al., 2009, s. 63).
Då individen utgår från sig själv och sin aktuella livssituation fungerar vardagslyx för de flesta oavsett inkomst (Dickson et al., 2009). Ericsson-Wärn och Kühlhorn (2006) styrker begreppet genom att beskriva vardagslyx som ett sätt att hitta njutning och lycka i upplevelser och saker som inte baseras på det materiella värdet.
Folkhälsomyndigheten (2020a) efterlyser åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen av mål och delmål, men även främjande insatser för att skapa en god och jämlik folkhälsa i samhället. Dalkou, Angelopoulou, Montgomery och Panagopoulou (2019) beskriver att vardagslyx kan användas som en möjlig hälsofrämjande intervention som skydd mot depression bland kvinnor. Däremot efterfrågas vidare forskning bland grupper med en hög risk för ohälsa, exempelvis stressrelaterade sjukdomar (Dalkou et al., 2019).
Motivation
Halepota (2005) definierar ett motivationsstyrt beteende som en aktivitet eller handling med
inriktningen att uppfylla ett mål eller nå ett resultat. Vidare menar Halepota (2005) att en persons behov är den främsta drivkraften till motivation. Arnould, Price och Zinkhan (2002) beskriver motivation som ett ‘inre driv’, vilket avspeglar en måldriven tändning. Motivationsdynamikens innebörd kan således förklara varför människan använder sig av vardagslyx och vilka personliga behov det uppfyller. Individen motiveras av sådant som hen finner är essentiellt för sin egen del och som även bidrar till att nå ett högre syfte (Arnould, Price & Zinkhan, 2002). Maslow (1966) redogör tre olika stadier för att skildra ett beteende; 1) beteende motiverat av rädsla, ångest eller hot, 2) ett homeostatiskt beteende, det vill säga att bibehålla en stabilitet i levnadssituationen och/eller hos sig själv samt 3) beteende motiverat av personlig utveckling. För en individ som befinner sig i något av de två första stadierna visar att personen lägger mycket fokus på att uppfylla de basala behoven. Det tredje stadiet är en individ som strävar efter att uppnå självförverkligande och personlig utveckling då personen uppnått de
grundläggande behoven och då har möjlighet att fokusera på aspekter som ökar välbefinnandet (Maslow, 1966).
Vidare har Maslow (1943) framställt en motivationsteori som utgår från människors behov. Teorin illustreras ofta som en pyramid, eller trappa med flera steg, från de mest grundläggande behoven upp till självförverkligande behov för individen (Maslow, 1943).
Bild 1: Maslows pyramid, bearbetad efter Maslow (1987). Pyramiden kan användas som en förklaringsmodell för hur människor prioriterar sina behov för att må bra.
Enligt en studie utförd av Kalliopuska (1992) framgår det att de universitetsstudenter som rapporterat höga nivåer av behovstillfredsställelse även visat sig uppleva lägre nivåer av ångest, vilket således förstärker Maslows teori ytterligare. Dessutom uppenbaras ett nära samband mellan en hög grad av behovstillfredsställelse och ett hälsopromotivt levnadssätt (Kalliopuska, 1992). Likaså beskriver Acton och Malathum (2000) att varje enskild individ besitter en inre drivkraft för att hela tiden sträva efter att tillfredsställa sina behov. En person som uppfyllt sina basala behov kan välja att fokusera på fler hälsofrämjande aspekter av sitt liv och individer som känner sig tillfreds med sin livssituation har av den anledningen en ökad motivation till att fokusera på sitt välmående (Acton & Malathum, 2000).
Rationale
Forskningen som bedrivits inom området för fenomenet vardagslyx är snäv och det råder en
avsaknad av studier där kopplingar mellan vardagslyx och dess hälsopromotiva effekter utforskats. I tidigare studier nämns en del hälsofrämjande tendenser som vardagslyx kan innebära, däremot saknas djupare forskning inom området.
Den nya, framtida forskningen som efterfrågas är avsedd att se vad personer som är friska gör för att hålla sig friska i ett samhälle där kraven på prestation är höga. Likaså efterlyses forskning för
målgrupper med en hög grad av upplevd stress och risk för ohälsa. Det råder en avsaknad av relevant forskning gällande hälsopromotion kopplat till begreppet vardagslyx och hur det kan påverka
individen på ett hälsofrämjande plan. Eftersom vardagslyx i viss mån har visat sig ha en betydelse för främjandet av en individs hälsa finns det ett värde i att kunna använda detta i rollen som
hälsovägledare, då vardagslyx i viss mån har visat sig ha en betydelse för främjandet av en individs hälsa finns det ett värde i att kunna använda detta i rollen som hälsovägledare.
Syfte
Syftet med studien var att utforska fenomenet vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter.
Metod
En kvalitativ metod tillämpades i arbetet. Kvalitativa studier kan användas som metodval för att få en fördjupad förståelse av deltagarnas upplevelser och attityder (Kvale & Brinkmann, 2014). Då studiens syfte var att utforska fenomenet vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för
universitetsstudenter ansågs den kvalitativa forskningsmetoden mest fördelaktig att tillämpas för att besvara syftet. Mycket pekar på att forskare som använder sig av en kvalitativ metod tenderar att uppnå ett rikt material vid datainsamlingen (Lerner & Tolan, 2016). Vidare beskrivs att det skapar en inblick i deltagarnas omvärldsuppfattning och ger möjlighet att tolka och analysera innebörden samt få en så nära bild som möjligt av deltagarens perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2014). I kvalitativ forskning ses kunskap som en färskvara som ständigt omvandlas och förnyas (Hansson, 2004).
Urval
Ett ändamålsenligt urval användes vilket innebär att deltagarna väljs utifrån sysselsättning (Bryman, 2011). Ett kriterium var att universitetsstudenten skulle studera på helfart och då hade studier som huvudsaklig sysselsättning. Anledningen till detta var att undersöka en homogen målgrupp med snarlika ekonomiska förutsättningar kontra fritid. Ytterligare kriterium för deltagande var att
respondenterna skulle kunna förstå och skriva på svenska samt ha möjlighet att delta i studien under dess tidsspann.
Datainsamling
Datainsamlingen utfördes via ett öppet brev i Google Forms. Breven insamlade information om de delar av deltagarens liv som var väsentliga för studien samt personens erfarenheter och insikter vid ett specifikt tillfälle (Olsson & Sörensen, 2011). Förfrågan om att delta i studien skickades till ett slumpmässigt urval av e-postadresser tillhörande studenter vid Luleå tekniska universitet, då e-postbaserade undersökningar tenderar att vara enkla att förstå och således fullfölja av deltagaren (Granello & Wheaton, 2004). 32 universitetsstudenter gav samtycke och godkände sitt deltagande, däremot var det 24 stycken som fullföljde sitt deltagande vilket motsvarar ett bortfall på 8 stycken studenter.
I det öppna brevet skulle deltagarna med egna ord reflektera och skriva en text utifrån följande inledande meningar: “Det här är vardagslyx för mig…”, “Det här motiverar mig till att unna mig
vardagslyx…” och “Så här mår jag när jag använder mig av vardagslyx…”. Deltagarna blev i
förordet ombedda att svara så detaljerat och målande som möjligt. Formuläret var öppet under två veckors tid och svaren registrerades automatiskt i Google Forms.
Dataanalys
I denna studie användes en manifest innehållsanalys. I den manifesta analysen håller sig forskaren mycket textnära och med en således ytterst minimal tolkning av materialet. Innehållsanalys som forskningsmetod anses lämplig i samband med att beskriva ett fenomen på ett opartiskt och metodiskt sätt menar Elo och Kyngäs (2008).
Författarna utgick från en metod som beskrivs av Elo och Kyngäs (2008) med följande procedur: 1. Det skrivna materialet lästes ett flertal gånger för att få en överblick och en känsla för
helheten.
2. Kodning av materialet tillämpades, där kodningen delades in i preliminära grupper. 3. Den underliggande betydelsen av de olika grupperna tolkades.
4. Utifrån de preliminära grupperna utformades tre stycken underkategorier där alla kategorier ingick.
5. Utifrån underkategorierna skapades en övergripande huvudkategori.
Steg 1 - Bearbeta rådata
I ett första skede tog författarna fram meningsbärande enheter var för sig. Därefter delgav författarna sina individuella tolkningar för varandra för att sedan jämföras. Gemensamt valdes sedan de
slutgiltiga meningsbärande enheterna ut. Inom vardera kategori utses adekvata meningsenheter som redogörs ihop med citat i löpande text (Bengtsson, 2016).
Steg 2 - Sammanställa data
Tabell 1. Dataanalys översikt
Meningsbärande enheter Kod Kategori
“Få vara hemma helt ensam och inte göra något speciellt.”
“Att bli välkomnad hem av sambo och/eller husdjur.”
Tid för sig själv Uppskattning Umgänge
Egentid och samvaro med nära och kära
“De där små extra sakerna i vardagen som får mig att le inombords.”
“Unna sig livsmedel man vanligtvis inte konsumerar av ekonomiska skäl.” Livssituation Unna sig Njutning Personligt och materiellt värde
“Göra alla de där små sakerna i livet som gör att jag stannar upp och blir lite extra närvarande i mina sinnen.”
“Tillåta mig själv, och inte begränsas av ‘borden’ och ‘måsten’ så mycket.”
Kravlöshet Harmoni Närvaro
Tillfredsställelse för kropp och sinne
Etik
Tillämpning av information- och nyttjandekraven i informantbrevet (bilaga 1) skedde genom att deltagarna informerades om studiens syfte samt att materialet som samlats in endast använts som dataanalys och behandlats av författarna i forskningssyfte. Konfidentialitetskravet tillämpades genom att alla uppgifter som lämnats av deltagarna i undersökningen avidentifierats för att läsare av det slutgiltiga arbetet inte ska kunna veta vilka deltagarna är (Olsson & Sörensen, 2011). Slutligen uppfylldes samtyckeskravet samt autonomiprincipen då det i informantbrevet upplystes om att
deltagande var frivilligt och de hade möjlighet att avsluta sin medverkan när som helst utan att det medförde vidare konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2017).
Resultat
Resultatet mynnade ut i en huvudkategori och tre underkategorier (tabell 2). Representativa citat togs fram utifrån deltagarnas egna reflektioner i de öppna breven, med syfte att tydliggöra och stärka resultatet. Citaten är märkta med deltagarens nummer (1-24). Tabell 2 presenterar resultatet baserat på syftet, som var att utforska fenomenet vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för
universitetsstudenter, vilket presenteras nedan i resultatet.
Tabell 2. Resultatöversikt.
Huvudkategori Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld
vardag
Underkategori Egentid och samvaro med
nära och kära
Personligt och materiellt värde
Tillfredsställelse för kropp och sinne
Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan
av en mer lustfylld vardag
Vardagslyx ansågs viktigt att prioritera då deltagarna beskrev hur det tenderar att framkalla positiva känslor samt en drivkraft till att upprepa beteendet. Likaså beskrevs vikten av att göra något man tycker är stimulerande, ta sig tid att vara i nuet samt hur betydelsefull avslappningen är som vardagslyxen ger. Att lyssna på sig själv och vad man själv njuter av, vare sig det är en
hårinpackning, ett bad eller en barnfri kväll med sambon. Deltagarna uttryckte även friheten att göra precis det man vill och strunta i alla ‘måsten’ för en stund som en väsentlig del av en fungerande vardag. En central del för motiveringen att tillämpa vardagslyx var att tillmötesgå sina individuella behov, vilket i sin tur bringade en känsla av självuppskattning och egenmakt. De ansåg även att det
och hälsofrämjande bemärkelse. En av faktorerna till att en företeelse beskrevs som vardagslyx är att den frångår vardagen och därmed inte tillhör det vanliga. Vardagslyx kunde ske i ett socialt
sammanhang eller ensam, men kunde likväl vara något som kostade eller var gratis. Hur det påverkade individen både kroppsligt och mentalt, genom det allmänna välbefinnandet och sinnena, beskrev studenterna också var betydande för att det skulle upplevas som vardagslyx.
“Det behöver inte vara något stort eller som kostar pengar, bara att jag vill det och upplever det som värdefullt och lite speciellt. Att låta mig själv göra något jag känner för trots att det inte är en särskild dag eller så. Tillåta mig själv, och inte begränsas av "borden" och "måsten" så mycket. Ofta har det mer med tid än saker att göra, som att unna mig själv en längre, lugnare frukost, och skippa att diska just då till exempel.” - Deltagare 16
Vardagslyx ansågs enligt deltagarna som en ‘positiv spiral’ då det bidrog till en ökad motivation i det vardagliga livet, vilket i sin tur gav motivation till att vilja fortsätta tillämpa vardagslyx till följd av de positiva effekterna. Det var även synonymt med något individen aktivt upprepar för att uppnå stunder av tillfredsställelse. En gemensam relation till vardagslyx är att det skapar tillfällen för att fyllas av njutning, avslappning och glädje i vardagen. En annan övergripande aspekt som studenterna betonade kring just verbet att vardagslyxa var styrkan och betydelsen kopplat till individens känsla av empowerment.
En röd tråd som genomsyrar deltagarnas upplevelser av vardagslyx är dess hälsofrämjande påverkansfaktorer både på ett fysiskt, psykiskt, emotionellt, existentiellt och socialt plan. Ovanstående visar på att deltagarna såg vardagslyx som ett holistiskt fenomen. Ur ett socialt
perspektiv menade deltagarna att ta sig tiden för sina nära och kära var viktigare snarare än vad man ägnade sig åt. Att ha någon att dela saker med utgjorde en stor del av perspektivet vardagslyx. Samtidigt sågs egentid som essentiellt, vilket visar på att vardagslyx kan skilja sig beroende på vad individen är i behov av vid det aktuella tillfället. Det emotionella var en stor del till varför deltagarna hade motivation till att tillämpa vardagslyx, vilket i sig hjälpte de övriga delarna inom begreppet hälsa. Deltagarna uttryckte även glädje i fysiska saker; promenader och gymträning, psykiska samt existentiella; vara i naturen, yoga eller meditera.
Egentid och samvaro med nära och kära
Deltagarna poängterade vikten av att ha en stund för sig själv, men likaså kvalitetstiden med familj, vänner och husdjur. Att balansera familjeliv och egentid var något som nämndes som en potentiell svårighet för att finna vardagslyx, samtidigt kunde båda delar vara något som bidrog till känslan av just vardagslyx och tillföra ljusglimtar i vardagen.
“Jag måste även erkänna att när man får se på en riktigt bra serie med sambon någon/några kvällar i veckan och låter sig ta ett avsnitt till känns så avkopplande lyxigt.” - Deltagare 11
Ett flertal av studenterna påstod även att den sociala aktiviteten i sig inte var av större betydelse för huruvida det klassades som vardagslyx eller inte, snarare värderades känslan som den genererade. Att ägna sig åt vardagliga ting tillsammans med någon man tycker om var ett centralt inslag i upplevelsen av vardagslyx enligt deltagarna; att ta en promenad tillsammans (eventuellt med hunden), ha en tv-kväll i soffan, gå på syjunta eller köpa hämtmat att avnjuta i gott sällskap var några av de sociala aktionerna som ansågs som vardagslyx.
“För mig kan även vardagslyx vara att min mamma hämtar barnen från förskolan och jag kan vara hemma i lugn och ro.” - Deltagare 9
Deltagarna skildrade även en motpol till detta, att ha tid för sig själv var minst lika viktigt som det sociala livet. Under egentiden kunde man fokusera på sig själv; vad en själv mår bra av och vad en tycker är roligt att göra. Deltagarna lyfte bland annat exempel på handlingar som gav utrymme för både aktiv och inaktiv avslappning samt intressen som kreativt hantverk, naturaktiviteter och kulinariska upplevelser. Effekten av dessa aktiviteter gynnade deltagarna till att känna uppskattning och ett ökat välbefinnande i vardagen.
Personligt och materiellt värde
Deltagarna ansåg att vardagslyx kunde innefatta både ett personligt och materiellt värde. Det materiella värdet kunde dessutom ha ett personligt värde i sig. Ett flertal uttryckte att en ekonomisk
unna sig dyrare hygienartiklar, snittblommor eller en caféfrukost. Att kunna unna sig något som beskrevs som “lite orimligt dyrt”, som avokado eller en dyrare löparsko beskrevs också som vardagslyx, då det var något man vanligtvis inte skulle köpa. Samtidigt betonade studenterna att dessa materiella ting bidrog till en speciell, härlig känsla och att känslan i sig var en motivation till att konsumera dessa produkter.
“Ibland så blandar jag min shake med röd mjölk istället för blå mjölk. Händer att även om det är vardag så köper jag en styckbit choklad när jag handlar. Jag brukar också köpa typ dyrare korv, typ italiensk fänkålskorv istället för vanlig.” - Deltagare 4
Parallellt hävdade flera deltagare att vardagslyx inte behövde vara kostsamt, utan likväl kunde vara en skogspromenad, att vara ute i solen eller ta det lugnt i soffan framför en bra serie. Speciellt som student uttrycktes att det ibland kunde vara svårt att få budgeten att räcka till de basala behoven och att man då kunde vardagslyxa på annat sätt än materiellt.
“Vardagslyx är de där små extra sakerna i vardagen som får mig att le inombords. Det behöver varken kosta pengar eller vara krävande.” - Deltagare 13
Deltagarna upplevde att ta sig tid till att njuta, vara i nuet och koppla av var alla bidragande faktorer till en känsla av vardagslyx. Att hinna med att träna, ta en extra lång dusch eller laga middag i godan ro kunde alla ses som en lyx i vardagen. Universitetsstudenterna påpekade även att det sågs som vardagslyx att inte göra något alls. Det kunde innebära att skjuta upp disken, ta en paus från studierna eller att köpa hämtmat kunde underlätta i vardagen och gjorde således att personen hade mer tid över för något roligt och avkopplande.
Tillfredsställelse för kropp och sinne
En del av motivationen till vardagslyx beskrevs kunna vara de sinnesintryck som det resulterar i. Deltagarna nämnde betydelsen av en vardag fri från stress och ‘måsten’, vilket var synonymt med att prioritera sig själv och sina egna behov. Vardagslyx gav både långsiktiga och kortsiktiga effekter. Just för stunden upplevde deltagarna en större sinnesnärvaro och en reducerad känsla av stress.
Vidare beskrevs att ett ökat välmående, bättre fokus i vardagen och en större tillfredsställelse var långsiktiga effekter, vilka gjorde att vardagen kändes enklare och mer lustfylld.
“Jag tror att vardagslyx för mig är att göra alla de där små sakerna i livet som gör att jag stannar upp och blir lite extra närvarande i mina sinnen” - Deltagare 5
En anledning till att deltagarna ville spendera tid och ibland pengar på vardagslyx var hur de kände sig vid genomförandet och även känslan de bar med sig efteråt. Det framkallade positiva känslor hos deltagarna och gav dem därför motivation till att upprepa beteendet. Vidare beskrevs en rad
hälsopromotiva aspekter som vardagslyx bringade individen; ökad självuppskattning, stärkt självkänsla, lycka, lugn, tillfredsställelse, förhöjd prestationsförmåga, ökad kreativitet, mer energi, mentalt välbefinnande och att man känner sig värd att kostas på. Bortsett från den egna
självuppskattningen upplevde deltagarna en större uppskattning över det som finns omkring. En del reflekterade också över tidigare bedrifter, framtida mål och förväntan inför nästa stund för
vardagslyx.
“Att jag känner att jag gjort ett bra jobb eller kämpat hårt under en längre period och behöver vila, om det är i skolmiljö eller på jobb/praktik så förtjänar jag att lyxa till det och att ”fira” ett bra jobb/bra kämpat.” - Deltagare 12
Ett flertal av deltagarna använde vardagslyx som en typ av belöning för något bra de gjort,
exempelvis klarat en stor arbetsuppgift, skrivit en tenta eller varit extra produktiv under veckan. Här nämndes även ekonomiska förutsättningar som en påverkande faktor för vilken typ av vardagslyx man ägnade sig åt som belöning.
Diskussion
Resultatdiskussion
Vardagslyx beskrevs på många olika sätt av deltagarna, vilket antyder att fenomenet kan ses som något väldigt abstrakt och mångfasetterat och därav överensstämmer med Dickson et al. (2009) slutsats kring vardagslyx. De menar att fenomenet utgår från individuella preferenser och behov, som gör att vardagslyx kan vara olika saker beroende på vem som tillfrågas (Dickson et al., 2009). Majoriteten av deltagarna planerade sin vardagslyx, däremot finns tendenser till spontanitet i exempelvis hundpromenader som är en del av vardagen men där individen själv ändå kan passa på att njuta och vara i nuet. Dickson et al. (2009) bekräftar att vardagslyx både kan ske planerat och spontant. Däremot verkar det oftast ske en djupare tankeverksamhet till när och varför man väljer att vardagslyxa, vilket kan ses i linje med Valensteorin (Porter & Lawler, 1968). Valensteorin innebär att individen väljer att göra en ansträngning baserat på hur personen tror att utfallet kommer bli. Om det förväntade resultatet ses som tillräckligt värdefullt för individen i förhållande till ansträngning gör det att hen motiveras till att utföra handlingen (Porter & Lawler, 1968; Gard, 2002). WHO (1998) visar på ett liknande koncept som beskriver relationen mellan ansträngningar och livsresultat. Ovanstående uttrycktes av flertalet deltagare som en av anledningarna till varför man tillämpar vardagslyx, vilket gör att motivation är en väsentlig del av vardagslyx.
Deltagarna beskriver sig ha olika stora behov av de fysiska, psykiska, emotionella, existentiella och sociala komponenterna. Dessa fem beståndsdelar uttrycker WHO (1948) emellertid som
beteckningen för begreppet hälsa, vilket gör att ett samband kan ses mellan en holistisk hälsa och vardagslyx. Däremot behöver inte samtliga av behoven vara uppfyllda för att tillmötesgå känslan av att tillämpa vardagslyx. Ekonomisk trygghet var en aspekt som i kontexten inte ansågs väsentlig ur deltagarnas perspektiv, i motsats till Folkhälsomyndigheten (2018b) som menar att ekonomiska problem kan tillföra svårigheter att hantera stressorer i vardagen. Däremot framgick det att kärlek och gemenskap betraktades som mer betydelsefullt än ekonomisk trygghet. Detta motstrider Maslows (1966) teori, då trygghet anses som det näst viktigaste behovet att uppfylla för individen enligt behovspyramiden samtidigt som kärlek och gemenskap betraktas som tredje viktigaste behovet. Hale, Ricotta, Freed, Smith och Huang (2019) har, baserat på Maslows trappa (1966),
utformat en cirkel där alla behov är icke-hierarkiska då de menar att människan fortfarande har högre essentiella behov även om de basala behoven nödvändigtvis inte uppfylls. Detta fenomen nämndes av deltagarna, som menade att vardagslyxen bidrar till en ökad självuppskattning, vilket tyder på att behoven är föränderliga och icke-hierarkiska. Dessutom beskrevs behoven som olika viktiga
beroende på aktuell livssituation, vilket är något Arnould et al. (2002) styrker.
Bild 2: En modern version av Maslows ursprungliga verk där behoven inte längre är hierarkiska. Varje behov stödjer alla andra och sammanfattningsvis skapar en ram för välbefinnande (Hale et
al., 2019).
Deltagarna beskrev två olika känslomässiga perspektiv; det tillfälliga och det långvariga. Den tillfälliga känslan uppkom då deltagaren utförde vardagslyxen och den bestående känslan var det som hjälpte studenten i vardagen. Om det viktigaste för studenten var den kortvariga eller långvariga känslan framgår inte i studien, inte heller vilket av perspektiven som ger deltagaren störst motivation till att fortsätta med beteendet. Sett till Valensteorin (Porter & Lawler, 1968) görs däremot
kopplingar mellan att utföra det beteende som ger störst belöning i förhållande till ansträngning, vilket gör att de långvariga känslorna kan vara de som är mest motiverande för deltagarna. Dessa fynd lägger grunden för vidare forskning.
Empowerment var genomgående en röd tråd i deltagarnas svar. Att få göra något bara för sig själv och för sin egen njutning sågs som värdefullt. Många ansåg vardagslyx som ett sätt att få styra över
(WHO, 1998). Deltagarna nämnde en lägre nivå av upplevd stress när de hade kontroll över sin situation, vilket överensstämmer med det Währborg (2009) beskriver. Universitetsstudenterna uttryckte ett ökat välbefinnande, en bättre självkänsla samt en ökad självuppskattning, vilket förstärker Demirci & Ekşi (2018) konstaterande att göra saker för sig själv bidrar till en ökad
självtillit samt ett mer positivt synsätt. Detta visar på att vardagslyx är en motståndsfaktor för stress, då Arnetz och Ekman (2002) uttrycker att hög självkänsla kan vara till god hjälp för att motverka stressorer i vardagen. Vidare uttryckte deltagarna att motivationen till att tillämpa vardagslyx var den känsla som det bidrog till, vare sig det var något materiellt eller en upplevelse. Majoriteten ansåg att ta hand om sig själv på flera olika plan skapade vardagslyxen, vilket är i samklang med det som Haug et al. (1989) uttrycker som ett hälsopromotivt tillvägagångssätt.
Metoddiskussion
Metoden som valts för studien är av kvalitativ ansats, en manifest innehållsanalys med öppna brev. Detta för att beskriva och utveckla en förståelse för fenomenet vardagslyx och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Genomgående för studien ansågs det viktigt att hålla sig nära syftet under hela arbetets process, därav resonemanget att använda sig av öppna brev som
datainsamlingsmetod då öppna brev tenderar att främja känslan av empowerment hos deltagarna (Cyril, Smith & Renzaho, 2016). Likaså Cattaneo och Chapman (2010) påstår att det finns en tydlig koppling mellan kvalitativa metoder och empowerment. De menar att autonomin hos deltagaren stärks då individen sätts i fokus, och det i sin tur bidrar till känsla av empowerment och självbestämmande (Cattaneo & Chapman, 2010). Albert (1996) styrker detta genom beskrivningen att ord i skrift, jämfört med när de uttrycks verbalt, är mer bestående och att således dela med sig av sina erfarenheter inte endast är kraftfullt, utan även stärker individens känsla av empowerment (Albert, 1996).
Digital insamling av data har använts, då Harper och McCunn (2017) lyfter perspektivet att digital datainsamling ses som mer tidseffektivt i kontakten med deltagare. Dock råder det både för- och nackdelar med insamling av data via onlinebaserade tjänster; fördelarna är en reducerad svarstid, lägre kostnader, smidigare inmatning och sammanställning av data, ökad möjlighet till att nå rätt målgrupp, ökad flexibilitet och kontroll över formatet samt ökad acceptans kring konfidentialitet och anonymitet (Granello & Wheaton, 2004). Flera studier har visat att självutlämnandet ökar när människor
kommunicerar via webbaserade undersökningar i jämförelse med traditionella pappers- och
blyertsundersökningar (Joinson, 1999, 2001; Moon, 2000). Granello och Wheaton (2004) uttrycker att nackdelar att ta hänsyn till är bland annat de representativa urvalet, svarsfrekvens, mätfel samt tekniska svårigheter. Trots detta ansåg författarna att öppna brev var det mest passande för studien; dels ur forskningssynpunkt med tanke på dess beskrivna fördelar och dels ur säkerhetssynpunkt på grund av den rådande pandemin, covid-19, där digital kommunikation rekommenderas (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Inom den kvalitativa studien beskrivs giltighet, pålitlighet och överförbarhet för att bidra till en viss nivå av trovärdighet i arbetet (Graneheim och Lundman, 2004). Antalet öppna brev avgjordes utifrån kvalitén på den insamlade datan och huruvida den var tillräcklig för att besvara forskningsfrågan på ett trovärdigt sätt. Mängden data som krävs för att uppnå trovärdighet varierar, dels beroende på komplexiteten av fenomenet, dels datakvaliteten (Graneheim & Lundman, 2004). Ur det kvalitativa perspektivet kan författarna visa hur individen ingår i, och är en del av, en subjektiv och partisk omvärld där intresset riktas mot individen (Backman, 2016). Dock uppmärksammar Graneheim och Lundman (2004) att en text alltid innehåller flera betydelser, beroende på läsaren och hur den betraktar texten, och att det alltid finns en viss grad av tolkning när man analyserar en text (Graneheim & Lundman, 2004; Elo et al., 2014). Därav kan trovärdigheten i valet av metod ifrågasättas, ifall författarna istället bör ha tillämpat en latent analys och då istället tillämpat en djupare och mer abstrakt tolkning av materialet. Däremot lyfter Graneheim och Lundman (2004) perspektivet i att det inte finns någon enfaldig och universell tillämpning för att nå fram till ett forskningsresultat. De menar även att trovärdigheten ökar när texten presenteras på ett sätt som gör det möjligt för läsaren att göra alternativa tolkningar, då både latent och manifest analys kan
innehålla en viss grad av tolkning. Trovärdigheten ökar ytterligare då textens manifesta budskap har studerats av två personer, vilket bidragit till att fokuset lades på det mest uppenbara och
framträdande i textmaterialet (Graneheim & Lundman, 2004).
Urvalet av deltagare gjordes med syfte att undersöka en homogen målgrupp med snarlika ekonomiska förutsättningar kontra fritid. Då författarna använt sig av ett randomiserat urval av e-postadresser, tillhörande universitetsstuderande vid Luleå Tekniska Universitet, avsaknas därför information gällande deltagarnas kön, ålder, familjesituation eller socioekonomiska status då
giltighet stärks då Graneheim och Lundman (2004) hävdar att den information författarna efterfrågar bör vara relevant för, och handla om forskningens fokusområde samt att deltagare med skiftande erfarenheter även tenderar att stärka forskningsfrågan. Dessutom utformades kategorierna på ett sätt där all relevant data inkluderades likaså att irrelevant data exkluderades, vilket Granheim och Lundman (2004) menar också stärker studiens giltighet.
Deltagarna utgick från samma frågor att besvara i de digitala öppna breven. Då deltagandet var anonymt och var onlinebaserat kunde studenterna inte påverkas av varandra. Dessa argument stärker studiens tillförlitlighet (Graneheim & Lundman, 2004). Studiens tillförlitlighet stöds även i och med kontinuiteten i upprepandet av liknande upplevelser och sinnesintryck hos deltagarna, samt genom att meningsbärande enheter har plockats ut som innehåller aspekter relaterade till varandra genom dess innehåll och sammanhang, i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Överförbarheten har underlättats genom möjligheten i att uppfölja studien vidare av en andra part; dock lyfter Graneheim och Lundman (2004) en aspekt i att resultatet som ges i studien och dess förmåga att appliceras vidare i en annan kontext är upp till läsaren själv att bedöma. Vidare poängterar Graneheim och Lundman (2004) vikten av att genomförandet av studien beskrivs noggrant och detaljerat för att öka överförbarheten, något som tillämpats genomgående i studien.
Tolkningsprocessen av deltagarnas öppna brev avser en central del av den slutgiltiga holistiska skildringen. Det är således av stor vikt att forskarna bibehåller en hög grad av objektivitet (Köhler, Smith & Bhakoo, 2019; Backman, 2016). Vidare menar Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2017) att data alltid till en viss del påverkas av forskarens värdering i frågan, samtidigt som Köhler et al. (2019) påstår att forskarna kan använda sig av intuitiv förståelse och egna erfarenheter som förmån vid tolkning av text för att uppnå objektivitet. En faktor för att objektivitet uppnås i studien är att kodningen av de öppna breven gjordes på varsitt håll, detta för att författarna inte skulle påverkas av varandra (Köhler et al., 2019).
Framtida forskning
Eftersom studien som gjordes var av kvalitativ metod resonerar författarna att det i framtiden skulle vara intressant att göra en likvärdig studie inom kvantitativ forskning för att få en större bredd och ett utökat deltagande. På så sätt skapas även möjligheten att jämföra olika grupper, exempelvis hur
det skiljer sig mellan olika geografiska områden, samhällsklasser eller mellan de som studerar och de som arbetar. Därför anser författarna att en kvantitativ studie om vardagslyx och dess
hälsofrämjande egenskaper, sett på en bredare målgrupp, har förmågan att dels kunna visa på fler men också ännu tydligare fördelar kring användandet i ett hälsofrämjande syfte för en
hälsovägledare.
I samband med studien upptäcktes även två olika perspektiv; känslan vid tillämpandet av vardagslyx och den bestående känslan som underlättade vardagen. Att utforska dessa två fenomen vidare, mer djupgående, finner författarna vara relevant inom området. Resultatet indikerar att det finns
kopplingar och vidare forskning skulle kunna visa om det finns samband mellan motivation och vardagslyx, men kan inte förutsättas. En förekomst som uppenbarades utifrån det insamlade
materialet och studiens resultat var att deltagarna ansåg det som vardagslyx att inte behöva känna sig stressade. Fyndet i resultatet kan vara av betydelse för framtida forskning i huruvida vardagsstressen kan minska för att främja folkhälsan. Ur en hälsovägledares perspektiv råder det ett stort behov att utforska diverse möjligheter i hur stress som folksjukdom kan minska till fördel för folkhälsan i samhället.
Slutsats
Universitetesstudenters upplevelser av att tillämpa vardagslyx och dess hälsofrämjande potential bidrar till en känsla av egenmakt i uppfyllandet av de egna behoven samt till en mer lustfylld vardag. Vardagslyx kan ses som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av
empowerment samt att det tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen. En hälsovägledare kan därför i sin profession uppmuntra klienten till att applicera vardagslyx med avsikt att förstärka det goda, vilket kan stärka individens välbefinnande och således folkhälsan i samhället.
Referenser
Acton, J. G., & Malathum, P. (2000). Basic Need Status and Health-Promoting Self-Care Behavior in Adults. Western Journal of Nursing Research, 22(7), 796-811. doi:10.1177/01939450022044764 Albert, S. (1996). Writing from Life. New York: Tarcher/Putnam.
Arnetz, B., & Ekman, R. (2002). Stress - Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber Arnould, E. J., Price, L., & Zinkhan, G. M. (2002). Consumers. Boston: McGraw-Hill. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
NursingPlus Open, 2, 8-14. doi:10.1016/j.npls.2016.01.001
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Burman, P., & Lidén, L. (2018). Vägen tillbaka: från utmattning till ökat välmående - en kvalitativ
studie av utmattade kvinnors berättelser. (Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Luleå).
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1216100/FULLTEXT01.pdf Cattaneo, L. B., & Chapman, A. R. (2010). The process of empowerment: A model for use in research and practice. American Psychologist, 65(7), 646-659. doi:10.1037/a0018854
Cyril, S., Smith, B. J., & Renzaho, A. M. N. (2016). Systematic review of empowerment measures in health promotion. Health Promotion International, 31(4), 809-826. doi:10.1093/heapro/dav059 Dalkou, M., Angelopoulou, P., Montgomery, A., & Panagopoulou, E. (2019). Can self-pampering act as a buffer against depression in women? A cross-sectional study. Health Psychology Research,
7(2), 58-61. doi:10.4081/hpr.2019.7967
Demirci, I., & Ekşi, H. (2018). Keep Calm and Be Happy: A Mixed Method Study from Character Strengths to Well-being. Educational Science: Theory & Practice, 18(2), 279-330.
Dickson, C., Lindblad, L., & Matschy, A. (2009). Vardagslyx. (Examensarbete, Baltic Business School, Kalmar.) Hämtad från:
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?faces-redirect=true&aq2=%5B%5B%5D%5D&af=%5B %5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A227 936&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=f alse&noOfRows=50&dswid=-2854
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. doi:1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative content analysis: A focus on trustworthiness. SAGE Open, 4(1), 1-10.
Ericsson-Wärn, K., & Kühlhorn, L. (2006). Vardagslyx. Stockholm: Albert Bonnier Förlag. Folkhälsomyndigheten. (2018a). Psykisk ohälsa bland högskole och universitetsstudenter kan
förebyggas. Hämtad 2020-06-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Allt fler unga uppger stress. Hämtad 2020-06-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-u ppger-stress/
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 2020-06-04 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas
ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. (HSLF- FS 2020:12). Hämtad 2020-06-08 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/foreskrifter/konsoliderade/hsl f-fs_2020_12.pdf
Gard, G. (2002). Work motivation - a brief review of the theories underpinning health promotion.
Granello, H. D., & Wheaton, E. J. (2004). Online Data Collection: Strategies for Research. Journal
Of Counseling And Development, 4(82), 87–393. doi:10.1002/j.1556-6678.2004.tb00325.x
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hale, A., Ricotta, D., Freed, J., Smith, C., & Huang, G. (2019). Adapting Maslow's hierarchy of needs as a framework for resident wellness. Teaching and learning in medicine, 31(1), 109-118. doi:10.1080/10401334.2018.1456928
Halepota, H. A. (2005). Motivational Theories and Their Application in Construction. Cost
Engineering, 3(47), 14-18.
Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Harper, L. D., & McCunn, R. (2017). "Hand in Glove": Using Qualitative Methods to Connect Research and Practice. International Journal Of Sports Physiology & Performance, 12(7), 990-993. doi:10.1123/ijspp.2017-0081
Haug, M. R., Wykle, M. L., & Namazi, K. H. (1989). Self-care among older adults. Social Science &
Medicine, 29(2), 171-183. doi:10.1016/0277-9536(89)90165-2
Huber, M., Knottnerus, J. A., Green, L., van der Horst, H., Jadad, A. R., Kromhout, D., ... Smid, H. (2011). How should we define health? BMJ: British Medical Journal, 343(d4163).
doi:10.1136/bmj.d4163
Institute Of Health Equity. (2020). Health equity in England: The Marmot Review 10 years on. Hämtad från
http://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/marmot-review-10-years-on/the-marmot-re view-10-years-on-full-report.pdf
Joinson, A. N. (1999). Social desirability, anonymity, and Internet-based questionnaires. Behavior
Joinson, A. N. (2001). Knowing me, knowing you: Reciprocal self-disclosure in Internet-based surveys. CyberPsychology & Behavior, 4(5), 587–591. doi:10.1089/109493101753235179
Kalliopuska, M. (1992). Creative ways of living. Psychological Reports, 70(1), 11-14. doi:10.2466/pr0.1992.70.1.11
Köhler, T., Smith, A., & Bhakoo, V. (2019). Feature Topic for ORM: “Templates in Qualitative Research Methods.”. Organizational Research Methods, 22(1), 3–5.
doi:10.1177/1094428118805165
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lerner, R. M., & Tolan, P. H. (2016). On the qualitative transformation of developmental science: The contributions of qualitative methods. Qualitative Psychology, 3(1), 120–124.
https://doi.org/10.1037/qup0000052
Little, J. (2013). Pampering, well-being and women’s bodies in the therapeutic spaces of the spa.
Social & Cultural Geography, 14(1), 41-58. doi:10.1080/14649365.2012.734846
Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370–396. doi:10.1037/h0054346
Maslow, A. H. (1966). The psychology of science. Chicago: Henry Regnery.
Maslow, A. H. (1987). Motivation and personality. (3. [rev.] uppl.). New York: Harper and Row.
Moon, Y. (2000). Intimate Exchanges: Using Computers to Elicit Self-Disclosure from Consumers.
Journal of Consumer Research, 4(26), 323–339. doi:10.1086/209566
Porter, L. W., & Lawler, E. E. (1968). Managerial attitudes and performance. Dorsey: Homewood IL.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården: en handbok. Hämtad från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (VR1708). Hämtad 2020-01-31 från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
World Health Organization. (1948). Official records of the World health organization, no 2. Hämtad 2020-03-18 från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85573/Official_record2_eng.pdf;jsessionid =9B6A93B75204FCD2F896CDD354BF2ECA?sequence=1
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for health promotion. Hämtad 2020-03-03 från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua=1
World Health Organization. (1998). Health promotion glossary. Hämtad 2020-03-03 från https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1
Bilagor
Bilaga 1 - Informantbrev
Förfrågan om deltagande Hej!Med detta mail tillfrågas du om att delta i vår studie där vi vill undersöka dina upplevelser av
vardagslyx. Vi är intresserade av att komma i kontakt med dig som är universitetsstuderande på
heltid, d.v.s. 100%. Det är viktigt för oss att höra om just din personliga upplevelse av vardagslyx och hur det påverkar din hälsa. Vi som skriver arbetet heter Ida Jansson och Rebecca Kalenius och är studenter vid Institutionen för hälsovetenskap på Luleå Tekniska Universitet där vi just nu arbetar med vårt examensarbete. Syftet med studien är att utforska fenomenet vardagslyx och dess
hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Medverkandet innebär att du ska skriva ett öppet brev där du svarar på tre frågor som kommer att användas som underlag för vår kandidatuppsats. Studien följer de forskningsetiska reglerna för samhällsvetenskaplig forskning. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta ditt deltagande när som helst utan att uppge anledning. Då studien eftersträvar största möjliga konfidentialitet kommer dina svar således även att behandlas
konfidentiellt. Det inkomna materialet kommer enbart att behandlas av oss som uppsatsskrivare samt vår handledare och endast användas för studiens ändamål. Uppsatsen kommer att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida vilket innebär att vem som helst har rätt att läsa resultatet och du som deltagare får mer än gärna ta del av det färdiga arbetet vid intresse. För att bekräfta ditt
deltagande och samtycke vänligen skicka ett vändande svar på detta mail om du är villig att delta i studien. En länk till det öppna brevet kommer då skickas till dig och är tillgänglig till och med 2020-04-14. Har du några frågor så hör gärna av dig.
Kontaktpersoner
Ida Jansson
idaajo-7@student.ltu.se
Rebecca Kalenius rebkal-7@student.ltu.se
Handledare:
Eva Savolainen, Doktorand inom Institutionen för hälsovetenskap Eva.Savolainen@ltu.se
0920-492980
Stort tack för att du tagit dig tid att läsa informationen! Med vänliga hälsningar
Bilaga 2 - Öppet brev
Följande brev innehåller tre stycken öppna frågor om vardagslyx. Vi ber dig att besvara varje fråga så detaljerat och målande som möjligt.
☐ Jag intygar att jag studerar på heltid, d.v.s. 100%
Det här är vardagslyx för mig…
Det här motiverar mig till att unna mig vardagslyx…
Så här mår jag när jag använder mig av vardagslyx…
Genom inlämning av ditt öppna brev godkänner du således tidigare angivna villkor för studien. Tack för din medverkan!
