Träningsprogram för nyblivna mödrar:
styrkeökning och upplevelser av en fyra
veckors träningsperiod
Louise Sagelind
Anna Lindgren
Fysioterapeut 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180 hp
Träningsprogram för nyblivna mödrar: styrkeökning och
upplevelser av en
fyra veckors träningsperiod
Training program for new mothers: strength gains and experiences from a
four-week training period
Louise Sagelind Anna Lindgren
Examensarbete i fysioterapi Kurs: S0090H Termin: VT18
Handledare: Stina Rutberg, Universitetslektor
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Stina Rutberg. Med hjälp av ditt stöd har vi fått möjligheten att se saker ur ett nytt perspektiv och ge studien ett djup som den annars hade saknat. Tack för att hjälp!
Vi vill även rikta ett stort tack till deltagarna I denna studie som välkomnade oss I sina hem och hjälpte oss att genomföra denna studie. Utan er hade vi inte kunnat göra detta. Lycka till med er fortsatta träning!
1
Abstrakt
Introduktion:
Kvinnans kropp genomgår stora förändringar under en graviditet som till vissdel kvarstår postpartum. Under denna period sker en fysiologisk återuppbyggnad av muskulatur och stödjevävnad och träning bör påbörjas så snart som möjligt efter förlossning.
Fysioterapeutiskt handledd träning har positiv effekt på nyblivna mammors fysiska och psykiska välmående med en ökad fysisk aktivitetsnivå som följd. Dock upplever många kvinnor att de inte har tillräckligt hög motivation för att prioritera sin egen hälsa efter graviditet.
Syfte:
Syftet medstudien var att undersöka om ett individuellt anpassat träningsprogram kunde öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt ta reda på deltagarnas upplevelser av träningsperioden.
Metod:
Ett informationsbrev förmedlades via sociala medier. Totalt 46 kvinnor anmälde intresse varav 14 kvinnor stämde överens med studiens inklusions- och exklusionskriterier. Ett randomiserat urval ägde rum för att begränsa antalet deltagare. Totalt åtta kvinnor deltog i studien. Individuella möten skedde före och efter träningsperioden, där deltagarna fick svara på ett frågeformulär, utföra ett styrketest samt fick en genomgång av träningsprogrammet. Träningsperioden varade i fyra veckor med fokus på styrka, kontroll och stabilitet i bålen.Resultat:
Samtliga kvinnor fick en mätbar styrkeökning. Genom frågeformuläret framkom att de upplevde ökad energi,förbättrad motivation till träning samt en styrkeökning som var applicerbar i vardagen.
Konklusion:
Individualiserad styrketräning postpartum är effektivt och kan ge en mätbar styrkeökning på kort tid. Träningsperioden resulterade förutom styrkeökning till en upplevelse av ökad energi samt ökad motivation till träning. Deltagarna upplevde ett behov av vägledning som ej finns tillgängligt inom mödravården idag. Fler och mer omfattande studier krävs.2
Under en graviditet genomgår en kvinna stora förändringar i flertalet kroppsfunktioner utöver de som är direkt kopplade till foster och livmoder. Det hormonella påslag som möjliggör en
graviditet påverkar de muskuloskeletala funktionerna genom sänkt generell muskelaktivering samt ökad rörlighet i ligament och ledbrosk av hormonet relaxin, något som krävs vid en förlossning (Marsál & Grennert 2011). Vid amning produceras ett flertal hormoner, bland annat oxytocin och prolaktin, vilka har en lugnande effekt och ger kvinnan samhörighet med barnet (Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren 2009). Den ökade rörligheten i ligament och ledbrosk till följd av relaxinet i kombination med en ökad kroppsvikt samt förskjuten tyngdpunkt leder till en förändrad hållning med ett framåttippat bäcken samt ökad lumbal lordos. Studier visar att risken att drabbas av ryggsmärtor ökar vid ett större midjemått, viktuppgång samt vid minskad kapacitet hos magmuskulaturen. Smärta i ländrygg och bäcken är vanligt förekommande hos gravida kvinnor med en prevalens på upp till 80 % (Schröder et al. 2016; Maciaszek 2017).
Tiden efter förlossning kallas postpartum, en tid som kan delas in i tre perioder. Den första perioden börjar timmarna efter födsel, den andra pågår mellan två till sex veckor efter förlossning och den sista, kallad förlängd postpartum, kan pågå från ca sex veckor till ca sex månader efter förlossningen. I den tredje perioden pågår det mesta av den fysiologiska återuppbyggnaden av muskulatur och stödjevävnad, dock kan detta även fortgå efter denna period (Romano et al. 2010).
Den fysiologiska återuppbyggnaden av muskulaturen i bålen postpartum är av stor vikt eftersom den mekaniska samverkan mellan mag- och ryggmuskulaturen är helt avgörande för stabiliteten i bålen. Denna samverkan ser till att vi människor kan stå upprätta men är även viktig för att möjliggöra rörelse. Mag- och ryggmuskulaturen samverkar dessutom med diafragman och bäckenbottenmuskulaturen och bildar en funktionell enhet (Bergmark 1989). En studie som undersökt vilken betydelse bålmuskulaturen har för stabilitet i ryggen visade att enskilda muskler inte har en avgörande roll utan det viktiga är hur musklerna samverkar som en enhet. Vidare nämner studien vikten av ett individualiserat träningsupplägg eftersom ett felaktigt utförande kan leda till minskad effekt eller skada (Maciaszek 2017). Vid träning för stabilitet i bålen är det viktigt att börja med att aktivera de djupa magmusklerna, transversus abdominis samt obliquus internus. Detta uppnås genom så kallad Abdominal Hollowing, att suga in naveln mot ryggraden
3
(Chanthapeth et al. 2009). För att uppnå en styrkeökning är dosering av träningen viktig. En meta-analys från 2003 har visat att en belastning på 60-70 % av ett RM (repetitionsmaximum, den maximala belastningen individen klarar av att utföra en gång) kan vara tillräckligt för att uppnå styrkeökning hos en individ som ej tränar regelbundet (Rhea et al. 2003). Utöver doseringen i form av antal repetitioner, visar studier på att träningen bör ske i tre set för att snabbare uppnå en styrkeökning (Rhea et al. 2002b; Rhea, Alvar & Burkett. 2002a). En studie av Frölich, Emrich och Schmidtbleicher (2009) visar på att styrketräning med fler set ger en
långsiktigt större styrkeökning än träning med endast ett set. När det gäller träningsmängd för postpartum-kvinnor specifikt har man sett att styrketräning tre gånger per vecka ger en mätbart större styrkeökning än träning två gånger per vecka (LeCheminant et al. 2012).
För många nyblivna mödrar upplevs tiden inte räcka till för att prioritera sin egen fysiska
återhämtning och hälsa efter en förlossning, däribland prioritera egen träning. Detta blev tydligt i en studie där 14 kvinnor fick delge sin upplevelse av träning och fysisk aktivitet, eventuella hinder de haft, hur deras motivation påverkat deras situation samt vilka behov de upplevt varit viktiga från sex veckor upp till ett år efter förlossning. Resultatet visade att när man möjliggör träning för denna grupp med individualiserade träningsprogram, ökar deras fysiska aktivitet och därmed också deras hälsa (Saligheh et al. 2016). För att påverka motivation och lyckas med ett uppsatt mål, som exempelvis förbättrad hälsa, är det viktigt att hitta motivationsfaktorer som kommer inifrån, baserade på egna förväntan och attityder, så att individens motivation inte endast kommer från yttre faktorer som ett krav från omgivningen (Markland 1999). En teori kring inre motivation, self-efficacy, handlar om en individs tilltro till sin egen förmåga att kunna uppnå specifika mål. Detta innefattar vilka aktiviteter en individ väljer, vilka mål som sätts upp samt hur mycket tid och energi individen väljer att tillämpa. Teorin har visat sig har stor
inverkan när den appliceras på fysisk aktivitetsnivå (Bandura 1997). En studie som tittade på styrketräningens effekter på self-efficacy hos postpartum-kvinnor, visade att träningen hade positiv effekt på kvinnornas villighet att träna trots exempelvis trötthet (LeCheminant et al. 2012). Fysioterapeuter kan arbeta med self-efficacy genom att ge adekvat information, stödja individen i processen att hitta sina målsättningar med sin träning samt att ge individen de verktyg som behövs för att kunna uppnå sina mål (Broberg & Lenné 2017).
4
I Sverige finns i dagsläget inga fasta nationella riktlinjer som aktivt efterföljs inom vården med fokus på kvinnors fysiska kapacitet och välmående efter förlossning, inte heller
rekommendationer om arbetet bör utformas (Fridén, Nordgren & Åhlund 2012). Riktlinjer som tagits fram i USA för gravida och postpartum-kvinnor visar att fysisk aktivitet och träning bör påbörjas så snart som möjligt efter en förlossning, förutsatt att inga större komplikationer talar emot detta (Artal 2003). Studier som gjorts med postpartum-kvinnor visar att fysioterapeutiskt handledd träning har positiv effekt på nyblivna mammors fysiska och psykiska välmående med en ökad fysisk aktivitetsnivå samt minskad risk att drabbas av förlossningsdepression (Norman et al. 2010). Fysioterapeuter strävar efter att främja hälsa och arbeta preventivt tillsammans med individen för att bibehålla eller öka dess funktionsförmåga och delaktighet. Genom möjligheten att använda sig av alla tillgängliga interventioner som finns inte minst inom beteendemedicin, kan individen hjälpas med att “aktivera sina inneboende resurser” för att öka sin hälsa (Broberg & Lenné 2017).
5
Syfte
Syftet med studien var att undersöka om ett individuellt anpassat träningsprogram kan öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt ta reda på deltagarnas upplevelser av träningsperioden.
Frågeställningar
1. Vilken mätbar styrkeökning i magmuskulaturen kan uppmätas hos postpartum-kvinnor efter en träningsperiod på fyra veckor?
2. Hur har deltagarnas motivation påverkats efter genomförd träningsperiod? 3. Hur upplevde deltagarna att få ett träningsupplägg av en fysioterapeut och vilken
betydelse har träningen haft för deltagarna?
Material och metod
För att besvara studiens syfte har vi valt en empirisk ansats genom att utföra en single subject experimental design-studie (Byiers, Reichle & Symons 2014). Detta för att ta reda på om ett individuellt anpassat träningsupplägg för bålmuskulaturen i målgruppen postpartum-kvinnor kan ge ökad styrka och motivation till fortsatt träning.
Ett informationsbrev för studien spreds i sociala medier genom att delas i olika grupper och på privata facebook-sidor. Detta för att informationen skulle spridas till den tänkta målgruppen, kvinnor som fått sitt första barn för mellan åtta veckor till ett år sedan. Kvinnor intresserade av att delta anmälde sitt intresse via sociala medier eller e-post. Totalt 46 kvinnor hörde av sig och ville veta mer om studiens upplägg. Innan studiens början justerades tiden efter födsel för målgruppen till mellan två och sex månader postpartum. Av dessa stämde 15 kvinnor in på de slutgiltiga inklusions- och exklusionskriterierna (se nedan, tabell 1).
6 Tabell 1, inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Myndig Bosatt mer än 4 mils radie utanför Luleå eller
Piteå Godkänd efterkontroll av barnmorska Kejsarsnitt
2 - 6 månader efter förlossning vid uppstart Känd skada eller sjukdom i rörelseapparaten
Förstföderska Förlossningskomplikationer
Genom att skriva ned kvinnornas namn på lappar och dra dessa slumpmässigt, valdes tio personer ut som formellt bjöds in att medverka i studien. Dessa kvinnor kontaktades med en utförlig information om studien, samtyckesformulär samt de aktuella träningsövningarna (Bilaga 1, Bilaga 2). Till de fem individer som ej blev utvalda i den första dragningen lottades en
turordning för vilken reservplats de fick. Utav de första tio kontaktade kvinnorna föll fyra personer bort. I och med bortfallet kontaktades samtliga fem reserver, varav två valde att delta i studien. Totalt åtta kvinnor medverkade därmed i studien.
Deltagarna som ingick i studien varierade i ålder mellan 23 år och 35 år med en medelålder på 27,8 år. Tiden efter födsel varierade mellan två och sex månader med ett medelvärde på 4,4 månader efter förlossning (tabell 2). Av de åtta kvinnorna helammade hälften, två kvinnor delammade och resterande två kvinnor ammade inte alls vid tiden för studiens start.
Tabell 2: Bakgrundsstatistik om deltagarna.
7
Etiska överväganden
Ett informationsbrev (Bilaga 1) som beskrev studiens upplägg och testmetoder skickades ut till de kvinnor som inkluderades i studien. Individerna informerades om sin rätt till
självbestämmande genom hela processen där deltagandet i studien var frivilligt och att de hade rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan ifrågasättande. De informerades även om att all insamlad data skulle behandlas konfidentiellt av testledarna samt handledare. Detta informerade samtycke var den etiska grund som projektet vilade på. Alla enkätsvar och kontaktuppgifter förvarades i ett låst utrymme som enbart projektledarna hade tillgång till.
Intervention
De träningsövningar som valdes ut för interventionen var ämnade att stärka dels mag- och ryggmuskulaturen men även övningar för höft och bäckenbotten inkluderades. Övningarna hittades i den övningsbank som finns på Exorlive (Exorlive 2018), en hemsida som används i rehabiliteringssyfte av både privatpersoner och landsting/regioner, och bestod av: sittande uthållighetsknip, bäckenlyft isometriskt, plankan isometriskt, magliggande diagonallyft,
ryggliggande växelvis hälsänk och musslan (Bilaga 2). Deltagarna fick vid det första individuella besöket en grundlig genomgång av övningarna med eventuell korrigering av teknik samt
möjlighet att testa övningarna. Vid utförandet låg fokus på kvaliteten i övningarna och deltagarna instruerades att hellre avbryta en övning i förtid än att slutföra den med bristande teknik.
Doseringen av repetitioner standardiserades för hela gruppen gällande uthållighetsknip med 45 sekunder, magliggande diagonallyft med 20 repetitioner, ryggliggande växelvis hälsänk med fem repetitioner/ben och musslan med 10 repetitioner/ben. Plankan och bäckenlyftsövningen
nivåbestämdes utifrån ett isometriskt maxtest i hur länge deltagaren kunde bibehålla korrekt position, för att sedan lägga träningsnivån på 70 % av detta resultat (Thomée et al. 2008). Alla övningar som ingick i programmet instruerades att utföras i tre set per träningstillfälle, tre gånger per vecka, under totalt fyra veckors tid (LeCheminant et al. 2012). Deltagarna uppmuntrades till att ta kontakt med testledarna vid eventuella problem eller frågor rörande interventionen. Om deltagarna under studien upplevde att övningarna var för lätta/tunga, fick de instruktioner om att öka/minska antalet repetitioner vid behov men påmindes om att fokus skulle ligga på kvalitet i övningarna.
8
Mätmetoder
För att utvärdera individernas styrkeutveckling utfördes ett dynamiskt test av magmuskulaturen för att på så sätt kunna jämföra om de fått ökad styrka efter avslutad träningsperiod. Detta test var ett Double Leg Lowering Test (DLLT) som går ut på att individen i ryggliggande ska sänka ned sina raka ben från vertikalt läge ned mot underlaget utan att kompensera rörelsen genom att öka sin svank. Testet utvärderades genom att vinkeln i höften mättes med hjälp av en
goniometer. Mätningen skedde vid det tillfälle individen ej orkade hålla kvar ländryggen i utgångspositionen (Kendall et al. 2005). Viktigt under genomförandet av testet var att individen hade armarna korsade på bröstet, att hon kunde bibehålla ett jämnt tryck med ländryggen mot underlaget för att undvika att svanka, samt kunde hålla sina ben sträckta i utgångsläget. Vid utförandet av styrketestet höll ena testledaren en hand under deltagarens ländrygg för att
säkerställa att samma tryck hölls, samt kontrollerade att individens bäcken höll samma position. Den andre testledaren mätte vinkeln i höften med hjälp av en goniometer samt såg till att
deltagaren behöll benen sträckta under utförandet. Vid mätningen var nollpunkten vid 90 ° i höftleden med extenderade ben, rörelseaxeln utgick ifrån trochanter major och referenslinjer var femur och bål (Lanning et al. 2006).
För att utvärdera om träningen även påverkat individernas vardag fick de besvara ett formulär före och efter träningsperioden (Bilaga 3). Detta formulär var mestadels utformat som en
skattningsskala, delvis baserat på formuläret 36-item Short Form survey (SF-36) och innefattade frågor om upplevelsen av styrka i olika vardagsmoment samt upplevd energinivå (Taft, Karlsson & Sullivan 2004). Frågor om ålder, förlossningsdatum och amning inkluderades också.
Avslutningsvis innehöll formuläret tre öppna frågor där individerna med egna ord fick beskriva sin upplevelse av att få ett färdigt träningsupplägg av en fysioterapeut, hur träningen påverkat deras vardag samt deras motivation till fortsatt träning. Dessa öppna frågor fanns endast med i det avslutande frågeformuläret. Innan träningsperiodens uppstart svarade deltagarna på
frågeformuläret som en inledande fas i det individuella mötet. Efter den genomförda
träningsperioden lämnades det utökade frågeformuläret kvar hos deltagaren med ett förfrankerat kuvert.
9
Dataanalys
Innan träningsperioden utfördes tre DLLT-test för att få ett medelvärde i grader som visade på styrkan i magmuskulaturen. Detta räknades ut genom att addera de tre resultaten och sedan dividera detta med antal testförsök. Efter avslutad träningsperiod återupprepades testförfarandet för att utvärdera den eventuella styrkeökningen. Differensen mellan det första medelvärdet och det andra dividerades med det första medelvärdet för att ta reda på den procentuella
styrkeökningen (se tabell 3).
De skattningsbara frågor som ingick i frågeformuläret som varje deltagare svarade på, både inför och efter avslutad träningsperiod, jämfördes på individnivå för att kunna visa på eventuella skillnader. Vid sista individuella mötet fick varje deltagare svara på samma skattningsbara frågor med tillägg om genomförda träningspass. Samtliga skattningsfrågor analyserades kvantitativt i diagramform (se figur 1-11). De avslutande tre öppna frågor som deltagarna fyllde i efter sista mötet analyserades genom kvalitativ analys (Granskär & Höglund-Nielsen 2012).
Den kvalitativa analysen började med att meningsbärande enheter som besvarar studiens syfte och frågeställningar sorterades ut från materialet. Totalt 73 stycken meningsbärande enheter granskades och omvandlades sedan till koder. Koderna analyserades för sig och grupperades ihop i tre kategorier, “Att få vägledning och uppföljning skapar trygghet”, “Träning förbättrar det psykiska och fysiska måendet” och “Vägledning och stöd leder till ökad motivation”.
10
Resultat
Samtliga åtta deltagare fullföljde träningsperioden samt fick en mätbar styrkeökning i DLLT-testet efter avslutad träningsperiod. Denna styrkeökning varierade mellan de olika deltagarna från 36,6% till 116% (se tabell 3).
Tabell 3. Testresultat, Double leg lowering test.
Tre av de totalt åtta deltagarna i studien genomförde alla 12 träningspass, medan de övriga deltagarna utförde mellan fem och tio träningspass (figur 1).
11
Den fysiska aktivitetsnivån (pulshöjande aktivitet i minst 30 minuter) varierade stort mellan deltagarna före träningsperioden, från “1 - 2 ggr/vecka” till “7 eller fler ggr/vecka” (figur 2).
Figur 2: Aktivitetsnivå före träningsperioden.
Ungefär 60%, 5 av 8 deltagare, upplevde sig mer stark och pigg två veckor in i träningsperioden, jämfört med två veckor före påbörjad träningsperiod. (figur 3).
12
Fem av åtta deltagare, ca 60%, upplevde en ökad energi två veckor in i träningsperioden, jämfört med två veckor före träningsperioden. En deltagare upplevde minskad energi två veckor in i träningsperioden.
Figur 4: Deltagarnas skattningssvar kring upplevd energinivå.
Hälften av deltagarna kände sig mindre trött två veckor in i träningsperioden, jämfört med två veckor före träningsperiodens uppstart. En deltagare upplevde sig mer trött två veckor in i träningsperioden, medan tre deltagare inte upplevde någon skillnad jämfört med två veckor före träningsperioden.
13
Deltagarnas skattade motivationssnivå före- och efter genomförd träningsperiod visar varierande resultat där fyra deltagare har en oförändrad motivationsnivå, två deltagare har fått lägre
motivation och två deltagare har fått en motivationsökning (figur 6).
Figur 6: Deltagarnas skattningssvar angående motivationsnivå.
Ingen av deltagarna upplevde sig begränsad i ansträngande aktiviteter, varken före eller efter träningsperioden (figur 7).
Figur 7: Deltagarnas skattningssvar angående upplevelse av begränsning i ansträngande aktiviteter.
14
En fjärdedel av deltagarna upplevde sig mindre begränsad i måttligt ansträngande aktiviteter efter träningsperioden jämfört med före träningsperioden (Figur 8).
Figur 8: Deltagarnas skattningssvar angående upplevelse av begränsning i måttligt ansträngande aktiviteter.
Ingen av deltagarna upplevde sig begränsad i att gå mer än två kilometer, varken före eller efter träningsperioden (Figur 9).
Figur 9: Deltagarnas skattningssvar angående upplevd begränsning i att gå mer än två kilometer.
15
En deltagare upplevde sig mer begränsad i att lyfta eller bära matkassar efter träningsperioden jämfört med före träningsperioden (Figur 10).
Figur 10: Deltagarnas skattningssvar angående upplevd begränsning i att lyfta eller bära matkassar.
En fjärdedel av deltagarna upplevde sig mindre begränsad i att böja sig eller gå ned på knä efter träningsperioden jämfört med före träningsperioden (Figur 11).
Figur 11: Deltagarnas skattningssvar angående upplevd begränsning i att böja sig eller gå ned på knä.
16
Resultat från frågeformulärets öppna frågor
Att få vägledning och uppföljning skapar trygghet
En stor osäkerhet rådde generellt hos deltagarna kring kroppens återhämtning efter graviditeten. Denna osäkerhet hade för många skapat en rädsla att börja träna eftersom de inte visste hur kroppen skulle reagera och vad som var “säkert” att börja med. Det valda träningsupplägget upplevdes därför tryggt för kvinnorna då många uttryckte ett behov av vägledning. De
individuella träffarna möjliggjorde tid för en grundlig genomgång av teknik och utförande, något som ytterligare förstärkte känslan av trygghet.
”Har innan träningsperioden inte vågat träna pga rädsla att göra fel”
“Väldigt bra att träffas o gå igenom övningarna individuellt så man utförde dem på bästa sätt, svårt ibland att annars veta om man gör helt korrekt”
Deltagarna uttryckte en brist på uppföljning och vägledning inom mödravården efter graviditet gällande träning och kroppens återhämtning. De upplevde det som positivt att träffa kunniga personer som de kunde bolla tankar och funderingar med under interventionen. Många uttryckte även vikten av ett tidseffektivt träningsupplägg för att kunna implementera detta i sin vardag. Den samlade upplevelsen hos kvinnorna var att ett liknande upplägg för alla nyblivna mammor bör vara standard efter genomgången graviditet.
“Det här borde alla kvinnor som föder barn ha rätt att få hjälp med.”
Träning förbättrar det fysiska och psykiska måendet
Majoriteten av kvinnorna upplevde en märkbar styrkeökning efter avslutad träningsperiod med en känsla av en starkare och stabilare bålmuskulatur. Denna styrkeökning beskrevs i sin tur ha underlättat både i specifika vardagssituationer och i genomförande av annan träning. Utöver styrkeökningen uttryckte flera av deltagarna att de fått en ökad kroppsmedvetenhet som uttrycktes i form av reflektioner kring hållning, rörelsemönster och belastningar i sin vardag.
17 barnvagnen i bilen eller bära bebisen i bilstolen”
“Jag tänker också mer på hur jag håller och bär min dotter, vilka muskler jag ska arbeta med osv.”
Deltagare uttryckte positiva upplevelser av sitt deltagande i studien. Förutom en upplevd
styrkeökning och en känsla av välmående beskrev deltagarna även belåtenhet och en ökad energi till följd av träningen.
“Känner mig nöjd o det känns av i kroppen att man gjort något”
Vägledning och stöd leder till ökad motivation
Innan uppstarten upplevde flera deltagare att den inre motivationen inte var tillräcklig för att börja träna på egen hand efter graviditeten. Några kvinnor upplevde att denna intervention var den ”kick” som de behövde för att komma igång med träning och få in en bra träningsvana. Sju av åtta kvinnor upplevde även att träningsperioden stärkt deras motivation till fortsatt träning.
“Den här träningsperioden har gett mig starten och motivationen jag behövde för att komma in i rätt tänk.”
Deltagarna uttryckte att en viktig faktor till den ökade motivationen var att vid det uppföljande mötet få se resultatet av sin träning i form av ett förbättrat testresultat. Det fanns generellt sett frågetecken bland deltagarna om de under den relativt korta interventionstiden skulle hinna få ett förbättrat resultat på styrketestet.
“Slutresultatet ökade motivationen än mer. Att se resultat efter så få pass är otroligt roligt och motiverande.”
18
Metoddiskussion
De inklusions- och exklusionskriterier som initialt valdes var till största del de som slutligen fastställdes. Den enda parameter som justerades var tiden efter förlossning som begränsades från ett år till sex månader efter förlossning. Detta för att kunna analysera resultatet utifrån en mer homogen grupp där kvinnorna befann sig i samma postpartum-period. Valet att endast rikta sig till förstföderskor som fött vaginalt, som inte drabbats av förlossningskomplikationer och som inte hade besvär med skador i rörelseapparaten, grundade sig i dels homogenitet men även att deltagarna inte skulle ha fysiska besvär och därmed eliminera risken att förvärra en sedan tidigare känd problematik. Genom individanpassning av träningens dosering minskades skaderisken. För att ytterligare minska skaderisken var ett krav för deltagande en godkänd efterkontroll för bäckenbotten hos barnmorska. Att studien endast riktade sig till myndiga individer handlade dels om en etisk aspekt men även att var och en av individerna själva skulle kunna godkänna sin medverkan i studien.
Valet att basera studiens frågeformulär med frågor delvis tagna från frågeformuläret SF-36, grundades på att detta reliabilitets- och validitetstestats men även för att de utvalda frågorna ansågs ta upp aspekter som var relevanta för studiens syfte (Taft, Karlsson & Sullivan 2004). Vid den slutgiltiga analysen av resultatet hittades dock svagheter med några av de skattningsbara frågorna. Det hittades skillnader i resultatet på motivationsaspekten mellan den skattningsbara frågan och den öppna frågan. Genom att omformulera dessa frågor och lägga till fler steg i skattningsskalan hade kanske fler nyanser i svaren visat sig. En individuell intervju hade kunnat fördjupa svaren angående motivation och gett ett mer rättvisande resultat.
Frågeformulären som deltagarna fick besvara bestod till stor del av samma frågor före och efter interventionen, med några undantag. Ett av dessa undantag var en fråga om fysisk aktivitetsnivå som endast besvarades före träningsperioden. Tanken med detta var att få en övergripande bild över deltagarnas träningsbakgrund och vanor och se om detta i sin tur påverkade resultatet. Detta kan ses som en svaghet, eftersom det i nuläget är svårt att utvärdera om träningsprogrammet även har inspirerat deltagarna till ytterligare fysisk aktivitet utöver de schemalagda
19
Vid det avslutande mötet delgavs deltagaren frågeformuläret tillsammans med ett förfrankerat kuvert för att i lugn och ro kunna svara på de tre avslutande öppna frågorna. Detta för att deltagarna inte skulle besvara frågorna under övervakning och tidspress, och därmed kunna ge mer fylliga och ärliga svar. En eventuell felkälla med detta var att det inte kunde garanteras att kvinnorna fyllde i detta i nära anslutning till sin medverkan eller att de skriftligt fick med alla aspekter. Det kan därför diskuteras om denna metod var den bästa för syftet eller om det hade varit fördelaktigt att istället för frågeformuläret använda muntliga intervjuer för att besvara studiens kvalitativa frågeställningar.
De tester och metoder för styrkemätning som användes var reliabilitets- och validitetstestade, vilket ansågs stärka studiens resultat. Valet av DLLT som utvärdering för styrkeökning stärktes av forskning som visat på hög intratest-reliabilitet. Testet har även högre validitet än andra magmuskeltester, exempelvis sit-ups, då den visar på högre magmuskel-engagemang och därmed kan anses vara mer gångbart (Krause et al. 2005). I och med detta skulle styrketestet därmed kunna anses haft positiv påverkan på resultatet (Kendall et al. 2005). De respektive testledarna bibehöll samma uppgifter under alla testomgångar vilket bör anses stärka detta ytterligare. Eftersom DLLT-testet utfördes av oerfarna testledare kan detta ses som en felkälla. Utförandet har skett enligt instruktioner av Krause et al. (2005). Testet genomfördes tre gånger per tillfälle, detta för att få ett medelvärde. Om endast testets bästa värde tagits med i resultatet ansågs risken högre att detta resultat till stor del påverkats av felkällor, såsom exempelvis en felaktig mätning. En felkälla som kvarstår är att deltagarna vid det tredje testet eventuellt blivit trött i
muskulaturen. Tidsintervallet standardiserades inte mellan testen, vilket kan antas ha viss påverkan på resultatet.
Vid DLLT-testerna mättes vinkel i höftleden med hjälp av goniometer, som är ett mätinstrument med hög test-retest reliabilitet. I en studie mättes test-retest reliabiliteten genom att studenter fick mäta flexion och extension i axelled och höftled. Dessa studenter hade ingen tidigare erfarenhet av att använda goniometer men trots detta visade resultaten på hög reliabilitet (Seong-Gil & Eun-Kyung 2016), vilket bör innebära att de mätningar som utförts i denna studie är reliabla då författarna har tidigare erfarenhet av mätning med goniometer. Genom att DLLT-testet i denna
20
studie utförs i kombination med goniometer kan därför en hög reliabilitet och validitet antas föreligga.
Övningarna samt dosering av dessa valdes ut med en intention att vara enkla, tidseffektiva, lätta att individanpassa samt undvika vridmoment. I en studie om träningsrekommendationer för postpartum-kvinnor påvisades att övningar med vridmoment såsom situps bör undvikas på grund av den förändrade funktionella kapacitet som dessa kvinnor fått i bålmuskulaturen efter en graviditet (Mottola 2002). Två övningar som instruerades isometriskt var plankan och
bäckenlyft, detta för att kunna individanpassa doseringen utifrån en träningsnivå på 60 - 70 % av ett RM (Rhea et al. 2003). Att utföra bäckenlyft dynamiskt ansågs svårare att nivåbestämma utifrån doseringen eftersom 70% av ett RM hade kunnat resultera i många repetitioner och därmed ökat risken för överbelastningsskada (Thomée et al. 2008)
En felkälla i träningsprogrammet var möjligheten att övningarna kunnat utföras på ett felaktigt sätt i och med att träningen utfördes utan övervakning. Deltagaren hade kunnat kompenserat med starkare intilliggande muskler vilket kunnat leda till att övningen ej gett önskad effekt. För att minimera risken för felaktigt utförande bokades individuella möten in med deltagarna inför påbörjad träningsperiod. Under dessa möten utfördes styrketest, övningarna instruerades och dess dosering bestämdes. Deltagarna fick även en teoretisk bakgrund till övningarna med möjliga felkällor. De uppmanades att ta kontakt med testledarna vid eventuella frågor under
träningsperioden. Denna metod ansågs att föredra mot att endast skicka ut träningsprogrammen utan vidare instruktioner.
Tanken bakom att använda både kvantitativa och kvalitativa data för att besvara studiens syfte grundar sig i en strävan om en bred beskrivning som annars är svår att uppnå. Genom att inte enbart förlita sig på ett testresultat eller en skattningsfråga utan även låta deltagarna berätta och beskriva sina upplevelser kunde en mer komplett bild av kvinnornas upplevelser uppnås.
21
Resultatdiskussion
Trots denna studies korta interventionsperiod på fyra veckor fick samtliga kvinnor en mätbar styrkeökning. Detta skulle dels kunna förklaras av att kvinnorna just kommit ur en tidsperiod med avsevärt mindre träning men även att träningsövningarna haft inverkan på kvinnornas magmuskelstyrka. En tidsperiod att föredra för styrkeökning bör generellt sett ligga på minst 12 veckor (Thomée et al. 2008), dock är det svårt att jämföra friska individer som inte haft de kroppsliga förändringar som kvinnor som genomgått en graviditet har fått. Den kvinna som vid uppstarten mest nyligt fött barn, var också den som fick den största styrkeökningen, medan de två mammor som hade äldsta barnen uppmätte den minsta ökningen. Då det sker en spontan läkning under postpartum-perioden (Romano et al. 2010) är det troligt att en del av
styrkeökningen kan tillskrivas detta förlopp. Tidigare träningsnivå, likväl som kvinnornas ålder kan också antas ha spelat in i resultatet (Thomée et al. 2008).
Trötthet är ett vanligt förekommande problem under alla tre postpartum-perioder. Hos gruppen förstagångsföderskor upplever över 60 % av kvinnorna att trötthet är ett problem fyra till åtta veckor efter förlossning och över 50 % har fortsatta problem med detta efter ett år (Schytt, Lindmark & Waldenström 2005). I och med att amning frigör hormoner med lugnande effekt (Kaplan et al. 2009) skulle en hypotetisk koppling mellan amningen och trötthet kunna föreligga, dock finns inget i denna studies resultat som stödjer detta. I resultatet framkom att flertalet deltagare upplevde en ökad energinivå efter träningsperioden jämfört med innan (figur 3, 4 & 5). En åtta år lång cohort-studie visade att en ökad nivå av fysisk aktivitet leder till flertalet positiva effekter, däribland ökad energi (Pasco et al. 2011), något som även denna studie visar på. Utöver detta beskrev några av deltagarna att träningsperioden resulterat i en ökad kroppsmedvetenhet. Denna uttrycktes i form av tankar och reflektioner kring hållningens betydelse i specifika situationer. Detta resultat kan kopplas till en studie som visat på att träning för den djupa bålmuskulaturen ger ökad muskelkontroll som i sin tur påverkar individens hållning (Szczygiel et al. 2017). Resultaten från några av skattningsbara frågorna rörande eventuella begränsningar i vardagen visade ingen eller minimal förändring efter genomförd intervention. Detta anses bero på att de deltagande kvinnorna inte upplevde sig begränsade före interventionen och därmed inte heller någon förbättring efteråt.
22
Resultatet från enkätsvaren visade att ett tidseffektivt träningsupplägg gjorde att kvinnorna upplevde det lättare att finna motivation till att utföra träningen och implementera den i
vardagen. Detta resultat går i linje med tidigare studier som bland annat har undersökt upplevda hinder för kvinnor att börja träna efter graviditet, där ca 50% uttryckte att det största hindret var tidsbrist, men där även trötthet och fysiska begränsningar nämndes (Downs & Hausenblas 2004; Evenson, Aytur & Borodulin 2009). Self-efficacy-teorin och dess implementering kring
träningsvillighet trots upplevda hinder som exempelvis trötthet, visar på att en
träningsintervention med ett upplägg bestående av individuella möten och träning som genomförs i hemmet kan öka individens self-efficacy för sin fortsatta träning (Higgins,
Middleton, Winner & Janelle 2014). Detta stödjer de resultat som framkommit i denna studie då många av kvinnorna uttryckte en ökad motivation efter interventionen. Det faktum att resultaten kring motivationsaspekterna skilde sig åt vid skattningsfrågorna och de öppna frågorna anses de egenformulerade svaren väga tyngre.
Resultatet visade att det förelåg en osäkerhet kring träning och den egna kroppens återhämtning efter graviditet. Detta grundade sig i en upplevelse av bristfällig information och vägledning i den tillhörande eftervården för gravida. Kvinnorna uttryckte att de inte vet om de utför
träningsövningar på ett korrekt sätt eller om specifika svårigheter bör tas i beaktning kring just deras kropp med tanke på återhämtningen efter graviditeten. I en intervjustudie på kvinnor mellan sex veckor och tolv månader postpartum uttryckte deltagarna att information och stöd från samhället var bristfällig gällande träning efter graviditet. Detta ledde i sin tur till att
kvinnorna hade svårt att hitta ett träningsupplägg som tar hänsyn till deras fysiska förutsättningar (Saligheh, McNamara & Rooney 2016). Resultatet visade att kvinnorna upplevde en brist på uppföljning. Detta i kombination med att de nationella riktlinjer kring hur fysioterapeuter ska arbeta med denna patientgrupp i dagsläget inte implementeras över landet, finns det anledning att förbättra och kvalitetssäkra den befintliga eftervården för postpartum-kvinnor. Enligt Saligheh, McNamara och Rooney (2016) var följsamhet och samspel mellan de organisatoriska instanserna såsom sjukhus och primärvård av stor vikt och hade stor betydelse för hälsan och välmåendet hos denna patientgrupp.
23
Konklusion
Denna studie tyder på att styrketräning är effektivt postpartum, då samtliga deltagare fick en upplevd och mätbar styrkeökning efter endast fyra veckors träning. I studien framkom även att det råder en stor osäkerhet hos kvinnor angående kroppens återhämtning och träning efter graviditet. Det finns ett behov av vägledning hos deltagarna som de upplever ej finns tillgängligt inom mödravården idag. Träningsperioden påverkade kvinnornas upplevda mående inte bara fysiskt i form av styrkeökning utan även psykiskt i form av ökad motivation, förbättrad
inställning till träning samt en känsla av trygghet. Fler och mer omfattande studier krävs för att styrka träningens effektivitet efter graviditet, vilken träningsform som är mest effektiv
postpartum, samt träningens långsiktiga hälsoeffekter.
Klinisk implikation
Denna studie visar att det med små medel är möjligt att utforma ett individanpassat och tidseffektivt träningsprogram för postpartum-kvinnor som kan ge mätbara resultat för
bålmuskulaturen på kort tid. Träningens sekundära inverkan på kvinnornas psykiska mående bör inte heller bortses ifrån. Genom att individualisera upplägget kring träning och fysisk
återhämtning efter graviditet skulle den osäkerhet som många kvinnor säger sig uppleva kring kroppens återhämtning kunna adresseras på ett adekvat sätt. Denna individualisering är något som även tidigare studier visat ha stor betydelse när det kommer till träning och hälsa efter graviditet för denna målgrupp (Saligheh, McNamara & Rooney 2016; Bø et al. 2017).
Genom att ge fysioterapeuterna en större roll inom mödravården skulle många kvinnor kunna få den vägledning de idag saknar gällande kroppens återhämtning och träning. I denna studie framkommer det att det råder en stor osäkerhet bland kvinnorna, och det finns funderingar som denna målgrupp inte vet var de ska vända sig med. I och med fysioterapeutens kompetens inom muskuloskeletal hälsa, samt professionens strävan att hjälpa individer att återvinna eller
vidmakthålla sin optimala rörelse- och funktionsförmåga (Broberg & Lenné 2017) borde fysioterapeuter kunna vara mer delaktiga inom mödravården än vad de är idag.
Det är viktigt att arbeta preventivt med hälsoaspekter för denna målgrupp då en stor andel har besvär i ländrygg och bäcken under och efter graviditet (Schröder et al. 2016; Maciaszek 2017). Genom att lägga fokus och resurser på att hjälpa postpartum-kvinnors återhämtning både fysiskt
24
och psykiskt menar författarna att den samhälleliga nyttan skulle kunna bli omfattande, och att det är bättre att fokusera på prevention nu än på rehabilitering senare.
25
Referenslista:
Artal, R. (2003). Guidelines of the American College of Obstetricians and Gynecologists for exercise during pregnancy and the postpartum period. British Journal of Sports Medicine, 37(1): 6-12.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York, NY: Freeman.
Bergmark, A. (1989). Stability of the lumbar spine, Acta Orthopaedica Scandinavica. 60(230): 1-54.
Broberg, C., & Lenné R. (2017). Fysioterapi: Profession och vetenskap. Fysioterapeuternas förbundsstyrelse. Stockholm.
Byiers, B., Reichle J., & Symons, F. (2014). Single-subject experimental design for evidence-based practice. American Journal of Speech-Language Pathology, 21: 397-414.
Bø, K., Artal, R., Barakat, R., Brown, W. J., Davies, G. A., Dooley, M., & Larsén, K. (2017). Exercise and pregnancy in recreational and elite athletes: 2016/17 evidence summary from the IOC Expert Group Meeting, Lausanne. Part 3 — exercise in the postpartum period. Br J Sports
Med, bjsports - 2017.
Chanthapetch, P., Kanlayanaphotporn, R., Gaogasigam, C., & Chiradejnant, A. (2009). Abdominal muscle activity during abdominal hollowing in four starting positions. Manual
Therapy, 14(6): 642-646.
Downs, D., & Hausenblas, H. (2004). Women's Exercise Beliefs and Behaviors During Their Pregnancy and Postpartum. Journal of Midwifery & Women's Health, 49(2): 138-144.
26
among postpartum women. Journal of womens health, 18(12): 1925-1934.
Exorlive (2018). Träningsprogram. https://exorlive.com/app/#Home [2018-02-01]
Fridén, C., Nordgren, B., & Åhlund, S. (2012). Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum. Fysioterapi, 7: 34-40.
Fröhlich, M., Emrich, E., & Schmidtbleicher, D. (2009). Outcome Effects of Single-set Versus Multiple-Set Training - An Advanced Replication Study. Research in Sports Medicine, 18 (3): 157-175.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Higgins, T., Middleton, K., Winner, L., & Janelle, C. (2014). Physical activity interventions differentially affect exercise task and barrier self-efficacy: A meta-analysis. Health Psychology, 33(8): 891-903.
Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I., & Lundgren, I. (2009). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur.
Kendall, F., McCreary, K., Provance, G., Rodgers, M., & Romani, W. (2005). Muscles testing
and function with posture and pain. 5 uppl. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.
Krause, D., Youdas, J., Hollman, J., & Smith, J. (2005). Abdominal Muscle Performance as Measured by the Double Leg-Lowering Test. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 86(7): 1345-1348.
27
Lanning, C., Uhl, T., Ingram, C., Mattacola C., English, T., & Newsom, S. (2006). Baseline values of trunk endurance and hip strength in collegiate athletes. Journal of athletic training, 41(4): 427–434.
LeCheminant, J., Hinman, T., Pratt, K., Earl, N., Bailey, B., Thackeray, R., & Tucker, L. (2012). Effect of resistance training on body composition, self-efficacy, depression, and activity in postpartum women. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 24(2): 414-421.
Maciaszek, J. (2017). Muscles training for the stability of the spine. Trends in sport sciences, 2(24): 59-65.
Markland, D. (1999). Self-Determination Moderates the Effects of Perceived Competence on Intrinsic Motivation in an Exercise Setting. Journal of Sport & Exercise Psychology, 21: 341-361.
Marsál, K., & Grennert, L. (2011). Obstetrisk öppenvård. 3.uppl. Stockholm: Liber AB.
Mottola, M. (2002). Exercise in the postpartum period: Practical applications. Current Sports
Medicine Reports, 1: 362-368.
Norman, E., Sherburn, M., Osborne, R., & Galea, M. (2010). An Exercise and Education Program Improves Well-Being of New Mothers: A Randomized Controlled Trial. Physical
Therapy, 90(3): 348-355.
Pasco, J., Jacka, F., Williams, L., Brennan, S., Leslie, E., & Berk, M. (2011). Don't Worry, be Active: Positive Affect and Habitual Physical Activity. Australian & New Zealand Journal of
Psychiatry, 45(12): 1047-1052.
Rhea, M., Alvar, B., Ball, S., & Burkett, L. (2002a). Single Versus Multiple Sets for Strength: A Meta-Analysis to Address the Controversy. Research Quarterly for Exercise and Sport by the
28
Rhea, M., Alvar, B., Ball, S., & Burkett, L. (2002b). Three sets of weight training superior to 1 set with equal intensity for eliciting strength. Journal of Strength and Conditioning Research, 16(4): 525-529.
Rhea M., Alvar, B., Burkett, L., & Ball S. (2003). A meta-analysis to determine the dose
response for strength development. Medicine and science in sports and exercise, 35(3): 456-464.
Romano, M., Cacciatore, A., Giodano, R., & La Rosa, B. (2010). Postpartum: three distinct but continuous phases. Journal of Prenatal Medicine, 4(2): 22-25.
Ryan, R., & Deci, E. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. The American Psychologist, 55(1): 68-78.
Saligheh, M., McNamara, B., & Rooney, R. (2016). Perceived barriers and enablers of physical activity in postpartum women: a qualitative approach. BMC Pregnancy and Childbirth, 16: 131-139.
Schytt, E., Lindmark, G., & Waldenström U. (2005). Physical symptoms after childbirth: prevalence and associations with self‐ rated health. International Journal of Obstetrics and Gynecology, 112(2): 210-217.
Schröder, G., Kundt, G., Otte, M., Wendig, D., & Schrober, HC. (2016). Impact of pregnancy on back pain and body posture in women. Journal of Physical Therapy Science, 28(4): 1199-1207.
Seong-Gil, K., & Eun-Kyung, K. (2016). Test-retest reliability of an active range of motion test for the shoulder and hip joints by unskilled examiners using a manual goniometer. The Journal
of Physical Science, 28: 722-724.
Sheldon, K. (2003). Self-determination in the clinic: motivating physical and mental health. New Haven: Yale University Press.
29
Szczygiel, E., Blaut, J., Zielonka-Pycka, K., Tomaszewski, K., Golec, J., Czechowska, D., Maslon, D., & Golez, E. (2017). The impact of Deep Muscle Training on the Quality of Posture and Breathing, Journal of motor behavior, 50(2): 219-227.
Taft, C., Karlsson, J., & Sullivan, M. (2004). Performance of the Swedish SF-36 Version 2.0.
Quality of life research, 13(1): 251-256.
Thomée, R., Augustsson, J., Wernbom, M., Augustsson, S., & Karlsson, J. (2008). Styrketräning
1
Bilaga 1
Träningsprogram för nyblivna mödrar, genomförande och erfarenheter av en
fyra veckors träningsperiod.
I dagsläget saknas nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården gällande träning för nyblivna mammor. Tidigare studier inom ämnet visar på att träning framtagen av fysioterapeut i
kombination med information av barnmorska ökar nyblivna mammors fysiska och psykiska hälsa. Under våren kommer vi att genomföra en studie vars syfte är att undersöka om ett
specifikt träningsprogram kan öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt beskriva deltagarnas upplevelser av träningsperioden. Vi som är projektledare för studien är två fysioterapeutstudenter som just påbörjat vår avslutande termin på Luleå Tekniska Universitet.
Du tillfrågas om att medverka i denna studie efter ditt anmälda intresse via Facebook. För att du ska kunna delta ska du vara myndig, boende inom en 4-mils radie från Piteå eller Luleå och godkänts på din efterkontroll hos barnmorska. Du ska vara förstagångsföderska ha fött vaginalt och inte drabbats av förlossningskomplikationer eller vara drabbad av annan sjukdom eller skada.
Ett samtyckesformulär medföljer detta informationsbrev, och om du önskar delta ska du fylla i det och returnera det till projektledarna så snart som möjligt. All medverkan i studien är frivillig och du kan avbryta den närsomhelst utan motivering. Inför träningsperioden sker ett fysiskt möte med oss på en överenskommen plats, förslagsvis i hemmet. Du kommer att få utföra ett
styrketest samt fylla i ett frågeformulär som handlar om din upplevda styrka, fysiska aktivitetsnivå och din motivation. Dessa mätningar och svar kommer sedan efter avslutad träningsperiod att upprepas för analys. Träningsprogrammet fokuserar på styrka i bålen, vilket innefattar mage, rygg och bäckenbotten, även en övning för höftstyrka tillkommer. Upplägget kräver varken redskap eller tidigare träningsvana. Träningen är avsedd att utföras 3 ggr/v under en fyraveckorsperiod och beräknas ta ca 30 minuter/tillfälle.
All insamlad data såsom testresultat, svar på frågeformulär samt kontaktuppgifter kommer att förvaras i ett låst utrymme. De som kommer att ha tillgång till datan är vi som projektledare samt
vår handledare. Resultatet i den färdiga studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att ingen individ kan identifieras.
Förväntade effekter som du kan komma att uppleva är träningsvärk och muskeltrötthet men även ökad styrka, energi, förbättrad sömn samt förbättrat psykiskt mående. Om frågor eller problem dyker upp under studiens gång finns möjlighet att kontakta oss. Den färdigställda studien kommer att publiceras och finnas tillgänglig via Luleå tekniska universitets hemsida http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214 ______________________________ ______________________________
Louise Sagelind, fysioterapeutstudent Anna Lindgren,fysioterapeutstudent Examensarbete i fysioterapi Examensarbete i fysioterapi
lousag-5@student.ltu.se analig-5@student.ltu.se
Blygergränd 8B, 95434, Gammelstad Blåbärsstigen 48, 94141, Piteå 070 - 581 89 70 070- 309 99 67
______________________________
Handledare: Stina Rutberg, Universitetslektor i fysioterapi Campus Luleå, D-huset. Stina.rutberg@ltu.se
Samtyckesformulär
Vänligen fyll i och returnera snarast om du önskar medverka:
Jag godkänner medverkan i träningsstudien Namn: ________________________________________ Adress: ________________________________________ Telefonnummer: ________________________________________
Bilaga 3, Frågeformuläret
Instruktion: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Besvara frågorna
genom att sätta ett kryss i den ruta Du tycker stämmer bäst in på Dig. Om Du är osäker, kryssa ändå i den ruta som känns riktigast.
De följande frågorna handlar om aktiviteter som Du kan tänkas utföra under en vanlig dag. Är Du på grund av Ditt hälsotillstånd begränsad i dessa aktiviteter nu? Om så är fallet, hur mycket?
Ja, mycket begränsad
Ja, lite begränsad
Nej, inte alls begränsad
Ansträngande aktiviteter, som att springa, lyfta tunga saker,
exempelvis lyfta barnvagn in i bil
Måttligt ansträngande aktiviteter, som att flytta ett bord, dammsuga, skogspromenader eller
trädgårdsarbete
Lyfta eller bära matkassar
Böja Dig eller gå ned på knä
Gå mer än två kilometer
Hur stor del av tiden under de senaste två veckorna… Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden
…har Du känt Dig riktigt pigg och stark?
…har Du varit full av energi? …har Du känt Dig trött?
Om amning Ja Nej
Jag helammar
Jag delammar
Jag ammar inte alls
Jag har ammat, men inte nu
Jag slutade amma (ca datum): _____________________________
Hur motiverad skulle du säga att du är till träning just nu? Kryssa i siffran som stämmer överens med dig, där 1 är mycket låg och 10 är mycket hög.
Nedanstående frågor besvarades endast efter avslutad träningsperiod:
Ålder:_______________________
Datum för förlossning:____________________
Av de tolv pass som ingick i studien, hur många av dessa har du genomfört? Kryssa i tabellen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Fråga 1:
- Upplever du att träningen som du gjort har haft någon betydelse/påverkan på ditt
vardagsliv, i så fall hur?______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ Fråga 2:
- Hur upplevde du att få ett upplägg och träningshjälp av en fysioterapeut?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
Fråga 3:
- Hur skulle du beskriva att träningsperioden påverkat din motivation till träning?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
