Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings universitet
g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S
Kartläggning av
informationsflödet på
godsmottagningar: med fokus på
tredjepartslogiskt inom
industri- och byggsupport
Malin Corneliusson
Karin Emanuelsson
Kartläggning av
informationsflödet på
godsmottagningar: med fokus på
tredjepartslogiskt inom
industri- och byggsupport
Examensarbete utfört i Logistik
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Malin Corneliusson
Karin Emanuelsson
Handledare Leonid Sedov
Examinator Tatiana Polishchuk
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/Exam en sarbetet utgör den avslutan de delen av kan didatprogram m et Sam hällets logistik vid Lin köpin gs un iversitet. Arbetet har utförts un der våren 20 18 och har haft fokus på in form ation slogistik in om godsm ottagn in g på tredjepartföretaget Servistik. Flera person er har haft en betydan de roll för att arbetet skulle vara m öjligt att
gen om föra. Till att börja m ed vill vi rikta ett stort tack till Christer Eriksson och Marie Brüer på Servistik som har ställt upp för oss och varit behjälpliga un der hela arbetet sam t fått oss att kän n a oss varm t välkom n a på företaget. Det är även de som
m öjliggjort att vi har kun n at gen om föra exam en sarbetet på Servistik och in om ett om råde vi båda brin ner för. Vi vill även tacka m edarbetarn a på godsm ottagn in garn a på Servistik In dustrisupport AB och Servistik Byggsupport AB, som vi har haft m öjlighet att träffa un der våra besök.
Vi är även tacksam m a för all hjälp vi har fått av Maria Thun berg och Marjorie
Carleberg från Språkverkstaden respektive Academ ic En glish Support vid Lin köpin gs un iversitet sam t bibliotekariern a på cam pus Norrköpin gs un iversitetsbibliotek. Avslutn in gsvis vill vi rikta ett tack till vår exam in ator Tatian a Polishchuk och han dledare Leon id Sedov som har bidragit m ed råd, tan kar och idéer som har varit värdefulla och hjälp oss fram åt i arbetet.
Malin Corn eliusson och Karin Em an uelsson Norrköpin g 20 18 – 0 5– 25
Allt fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksam het på ett
tredjepartlogistikföretag för att m öta kun dbehovet. Ett av dessa företag är Servistik. Servistik vill utveckla in form ationshan terin g för att skapa ytterligare effektivitet. Detta exam en sarbete syftar till att ge förståelse för hur in form ation han teras i n uläget, likheter och skilln ader i in form ationshan terin g och hur det påverkar Servistik. Exam en sarbetet är avgrän sat till in form ation shan terin g på fyra godsm ottagn in gar tillhöran de två av Servistiks dotterbolag.
För att sam la in data gällan de in form ation shan terin gen i n uläget har alla fyra godsm ottagn in gar besökts och intervjuer sam t observation er har gen om förts. Två olika m etoder an vän ds för att säkerställa san n in gshalten i in sam lad data. Ytterligare har även olika person er in om likn an de om råden observerats och in tervjuats för att n å hög tillförlitlighet. Datain sam lin gen har skapat förståelse för n uläget och vilka
m om en t som in går i godsm ottagn in gsprocessen . De m om en t som in går är lossn in g, an kom stregistrerin g, skan n in g och in re spridn in g.
Likheter och skilln ader har iden tifierats; en av likhetern a är bristan de in flöde av in form ation . Det skapar problem och avbrott in om alla m om en t sam t m er arbete för både godsm ottagare och kun d då de behöver tillhan dahålla in form ation som sakn as. De likheter och skilln ader som har iden tifierats påverkar främ st Servistiks m öjlighet till ökad effektivitet. De faktorer som påverkas är bättre och fören klad han terin g krin g in form ation , inhäm tan det av in form ation sam t förm edlade av in form ation . I n uläget an vän ds verktyg på godsm ottagn in garn a som kan bidra till ökad effektivitet. Gen om att ta del av varan dras verktyg kan godsm ottagn in garn a och m edarbetarn a utvecklas till att arbeta på ett stan dardiserat sätt. Detta bidrar även till social hållbarhet in om företaget då alla arbetar m ot gem en sam m a m ål.
För att effektivisera inform ation shan terin gen kan det tillgän gliga IT-system et utvecklas för att m öta grun dläggan de stan darder som specificeras efter bran schen s behov. IT-system kan skapa statistik i sam ban d m ed att ett m om en t utförs och skapa ett un derlag hur väl godsm ottagn in garn a presterar. Un derlaget kan även an vän das för att tydliggöra fel och brister som fin n s och uppstår vid in form ation shan terin g.
N ycke lo rd :
Godsm ottagn in g, In form ation , Logistik, Nulägesan alys, Processkartläggn in g, Tredjepartslogistik, Verksam hetsan alys
Man y com pan ies n ow outsource their logistics to a third-party logistics com pan y (TPL) to im prove their service to custom ers. On e such com pan y is Servistik. Servistik n ow wan t to develop the m an agem en t of in form ation to create greater efficien cy. This degree project reports on how in form ation is han dled n ow, the sim ilarities an d
differen ces between the activities an d how these affect Servistik. The thesis work focuses on ly on the han dlin g of in form ation on four goods reception s belon gin g to two of Servistiks affiliates.
To gather the data on the presen t m an agem en t of in form ation , all four goods reception s were visited, an d observation s an d in terviews were con ducted. Two differen t m ethods were used to en sure accurate data. To achieve higher reliability, differen t people were observed an d in terviewed in sim ilar areas. The data created an un derstan din g of the curren t situation an d of the differen t elem en ts of the goods reception process, which are un loadin g, arrival registration , scan n in g an d in tern al dissem in ation .
Sim ilarities an d differen ces were iden tified. On e sim ilarity is the lack of in form ation which creates con stan t in terruption s, causin g extra work for both goods recipien ts an d custom ers as they n eed to provide m issin g in form ation .
The sim ilarities an d differen ces iden tified prim arily affect efficiency. The factors are better an d sim pler han dlin g of in form ation , the gatherin g of in form ation an d the tran sm ission of essen tial in form ation .
Various tools curren tly used on an y of the goods receipts can con tribute to in creased efficien cy. By sharin g each other's tools, the goods an d recipien ts can evolve to work in a stan dardized way. This also con tributes to social sustain ability within the
com pan y as everyon e works towards com m on goals.
To stream lin e in form ation m an agem en t, the available IT system can be developed to m eet basic stan dards but specified to m eet in dustry-specific n eeds. Statistics can also be created in con n ection regardin g the execution of an item , thus creatin g a basis for how well the goods are received. The substrate can also be used to clarify the errors an d shortcom in gs foun d in in form ation m an agem en t.
Ke yw o rd s :
Goods receipt, In form ation , Logistic, Situation an alysis, Process m appin g, Third-part logistic, Busin ess an alysis
Innehåll
1 In ledn in g ... 1 1.1 Servistik ... 1 1.2 Syfte ... 6 1.3 Forskn in gsfrågor ... 6 1.4 Avgrän sn in gar ... 6 2 Begreppsdefin ition ... 7 2.1 Logistik ... 7 2.2 In form ation ... 9 2.3 H ållbarhet ... 113 Teoretisk referen sram ... 13
3.1 Godsm ottagn in g ... 13
3.2 Bygglogistikcen ter ... 14
3.3 In form ation slogistik ... 16
3.4 In form ation ssystem ... 19
3.5 H ållbar in form ation ... 20
3.6 Verksam hetsutvecklin g ... 20
3.7 Organ isation sstruktur ... 23
4 Metod ... 26
4.1 Metodan sats ... 26
4.2 Fallstudie ... 26
4.3 Metodteori ... 27
4.4 Gen om föran de ... 33
4.5 Validitet och reliabilitet ... 38
5 Resultat ... 40
5.1 Datain sam lin g ... 40
5.2 Likheter och skilln ader på godsm ottagn in garn as in form ation sflöde ... 65
5.3 Påverkan på Servistik ... 71
6 Diskussion och an alys ... 74
6.1 In form ation sflödet i n uläget ... 74
6.2 Likheter och skilln ader ... 76
6.3 Påverkan på Servistik ... 79 6.4 H ållbarhet ... 8 1 7 Slutsats ... 8 3
7.1 In form ation sflödet i n uläget sam t likheter och skilln ader ... 8 3 7.2 Likhetern a och skilln adern as påverkan ... 8 3 Referen ser ... 8 5 Bilaga 1 ... i Bilaga 2 ... iii Bilaga 3 ... v Bilaga 4 ... viii Bilaga 5 ... ix Bilaga 6 ... x Bilaga 7 ... xi Bilaga 8 ... xii
Figurförteckning
Figur 1 – Organ isationsträd ... 2
Figur 2 – In tern logistik ... 4
Figur 3 – Servistik Bygglogistiklösn in g ... 5
Figur 4 – In tern t m aterialflöde ... 5
Figur 5 – Hållbarheten s tre dim en sion er ... 11
Figur 6 – Första sättet att registrera kolli ... 13
Figur 7 – An dra sättet att registrera kolli ... 13
Figur 8 – Kostn adsförän drin g gen om förebyggan de arbete ... 22
Figur 9 – Fyra steg för hållbar kom m un ikation ... 25
Figur 10 – Arbetsgån g för exam en sarbete ... 33
Figur 11 – Lossn in gsm om en t, Saab AB ... 41
Figur 12 – Skan n in gsm om en tet, Saab AB ... 42
Figur 13 – Spårbarhetsetikett, Saab AB ... 43
Figur 14 – An kom strapporerin g, Saab AB ... 43
Figur 15 – Lossn in gsm om en t, Sultzer Pum ps ... 47
Figur 16 – An kom stregistrerin g, Sultzer Pum ps ... 48
Figur 17 – Godskvitto, Sultzer Pum ps ... 49
Figur 18 – In lagrin g, Sultzer Pum p ... 49
Figur 19 – Kom m un ikation s hierarki, BLC ... 51
Figur 20 – Lossn in g, BLC ... 52
Figur 21 – Avvikelsestäm pel, BLC ... 52
Figur 22 – An kom stregistrerin g, BLC ... 53
Figur 23 – An kom ststäm pel, BLC ... 53
Figur 24 – Spårn in gsetikett, BLC ... 54
Figur 25 – Skan n in g och sam lastn in g, BLC ... 54
Figur 26 – In lagrin g, BLC ... 55
Figur 27 – Lossn in g, Saab Kockum s AB ... 57
Figur 28 – Skadat em ballage, Saab Kockum s AB ... 58
Figur 29 – Aviserin g, Saab Kockum s AB ... 59
Figur 30 – Kon troll, Saab Kockum s AB ... 59
Figur 31 – Godsm ottagn in g, Saab Kockum s AB ... 60
Figur 32 – ID-etikett, Saab Kockum s AB ... 60
Figur 33 – In lagrin g, Saab Kockum s AB ... 61
Figur 34 – Direktuttag, Saab Kockum s AB ... 61
Figur 35 – Tran sportsedel Truck och Turbil, Saab Kockum s AB ... 62
Figur 36 – Avbrott, Saab Kockum s AB ... 62
Figur 37 – Markerin g för avbrott, Saab Kockum s AB ... 63
Figur 38 – Godsm ottagn in gsflöde, Saab AB ... 65
Figur 39 – Godsm ottagn in gsflöde, Sultzer Pum ps ... 66
Figur 40 – Godsm ottagn in gsflöde, BLC ... 66
Figur 41 – Godsm ottagn in gsflöde, Saab Kockum s AB ... 66
Tabellförteckning
Tabell 1 – Bokad in tervju ... 35
Tabell 2 – Spon tan in tervju... 36
Tabell 3 – Övergripande in form ation ... 65
Tabell 4 – Lossn in g ... 66
Tabell 5 – Skan n in g ... 68
Tabell 6 – An kom stregistrerin g ... 69
Tabell 7 – In re spridn in g ... 70
Tabell 8 – In tern kom m un ikation ... 70
1
In le d n in g
1
Fler och fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksam het på ett
tredjepartlogistikföretag för att m öta kun dbehovet. En ligt J on sson och Mattson (20 16) är tredjepartslogistik (TPL) en tredje part som ansvarar för att förm edla och sy ihop tran sporttjän ster åt ett företag. Detta har un der sen are år utvecklats till att TPL-företag utöver tran sport även han terar kun dern as lagrin gs-, term in al- och övriga logistikfun ktion er. Ett av dessa företag är Servistik, vilka blan d an n at har till uppgift att utföra TPL-lösn in gar åt an dra företag.
Ofta in n ebär logistik att m aterial förflyttas och i alla delar av m aterialflödet fin n s ett behov av in form ation för att lyckas få ett fun gerade m aterialflöde. I och m ed det krävs välfun geran de han terin g av in form ation . För att sprida in form ation behövs ett system som autom atiskt överför in form ation en till berörda in tressen ter. (J on sson & Mattsson , 20 16) Första an halten n är m aterial an län der till ett företag är ofta
godsm ottagn in gen . Mattson (20 0 4) förklarar en godsm ottagn in g som
”Godsm ottagn in gen kan ses som en slutm ottagare eller en n od i m aterialflödet som delar upp eller fören ar m aterialflöden ”.
För att m in im era risken att n ågon sakn ar den in form ation som behövs kan
in form ation sflödet stan dardiseras. Ytterligare ett sätt att begrän sa avvikelsern a är att m in ska an talet system . För att lyckas m ed stan dardiserin gen behövs förståelse för hur in form ation en förm edlas i n uläget. En m etod för att förstå n uläget är
kartläggn ing. Kartläggn in g låter alla in blan dade på ett en kelt sätt förstå vilka val som påverkar vem m en också vem s val som påverkar vilken in form ation som fås tillgån g till. Gen om vetskap om hur det fun gerar idag m in im eras risken att in form ation sakn as och det m öjliggör att plan era verksam heten efter m arkn aden och för att m öta kun dern as efterfrågan och behov. (J on sson & Mattsson , 20 16)
S e rvis tik 1.1
Servistik-kon cern en (Servistik) är ett TLP-företag som utvecklar in tern a
logistikflöden för extern a företag. Företaget låter kun den s person al utföra arbetet som de är an ställda för och in te det in tern a logistikflödet för att effektivisera den egn a kärn verksam heten . (Servistik, u.d.) Några av de effekter som Servistik vill uppn å åt sin a kun der är reducerade logistikkostn ader, trygghet och kon troll sam t effektivare m aterialflöden och besparin gar av resurser (Servistik Group AB, 20 17) Servistik har ett kon tin uerligt förbättrin gsarbete där de arbetar m ot tre m ål: stabilare lön sam het, ökad tillväxt och ökad effektivitet. (Eriksson , 20 18 )
Servistik består av fyra dotterbolag och har huvudfokus in om in dustri- och byggbran schen . (Servistik, u.d.), se figur 1 (Elgstran d, 20 18 ). Servistik har en hierarkisk organ isation sstruktur på ledn in gsn ivå och är organ iserad som en division sorgan isation . Företaget grun dades 20 0 4 och har idag totalt cirka 170 an ställda. (Servistik, u.d.) Servistiks om sättn in g un der åren 20 15– 20 17 var i sn itt 147 0 30 0 0 0 kron or (UC Allabolag AB, 20 17).
2
Figur 1 – Organisationsträd
Nam n et Servistik är en sam m an sättn in g av orden service och logistik, två ord deras affärsidé grun dar sig i. Affärsidén är att ”erbjuda våra kun der in n ovativa och flexibla logistiklösn in gar m ed fokus på effektivitet och lån gsiktighet till bygg- och
tillverkn in gsin dustrin ”. Ett tydligt ledn in gssystem och daglig uppföljn in g
uppm ärksam m ar even tuella risker och problem . För att säkerställa kvaliteten hos sin a kun der arbetar de m ed stän diga förbättrin gar för att m in im era risker och för att stan dardisera sin a arbetssätt. Detta görs m ed hjälp av kon tin uerligt arbete m ed verksam hetsutvecklin g. (Servistik, u.d.)
För att ytterligare stan dardisera arbetsprocesser vill Servistik n u skapa ett
gem en sam t IT-stöd som ska fören kla an vän dn in gen av in form ation shan terin gen in om Servistik. Det n ya IT-stödet ska hjälpa Servistik att effektivisera och kvan tifiera tjän ster som de erbjuder sin a kun der. Exam en sarbetet in går som en del i att
iden tifiera hur in form ation shan terin gen sker i n uläget.
S e rvis tik In d u s tris u p p o rt AB
1.1.1
Servistik In dustrisupport AB (Servistik In dustrisupport) är ett av Servistiks
dotterbolag och defin ierar sin uppgift en ligt följan de ”Servistik In dustrisupport ska erbjuda flexibla logistiklösn in gar m ed fokus på effektivitet och lån gsiktighet till in dustrin ” (Servistik Group AB, 20 18 ).
Servistik In dustrisupport tar an svar för driften av hela eller delar av företags in tern a logistik och am bition en är att skapa m öjligheter till tillväxt för kun den gen om
3
Exem pel på åtgärder som Servistik In dustrisupport arbetar m ed för att förbättra kun ders in tern a logistik är (Servistik Group AB, 20 18 ):
In vestera i n y tekn ik
Gen om föra ration aliserin gsåtgärder
Kortare ledtider och ökad leveran sprecision
Person al- och in ven tariean svar
Stän diga effektiviseringsförbättrin gar
Servistik In dustrisupport kan hjälpa kun d m ed en rad olika tjän ster; tjän stern a som erbjuds är blan d an n at följan de (Servistik Group AB, 20 18 ):
Logistikanalys
Kom peten s och utvecklin g
Godsm ottagn in g och an kom stkon troll
Kvalitetskon troll
Sam ordn in g och m aterialplan erin g
Kittn in g1 av m aterial
Driftan svar
In tern a tran sporter
Ett typiskt in tern t logistikflöde i en verksam het som Servistik In dustrisupport
an svarar för kan vara utform ad en ligt flödet som illustreras i figur 2 (Servistik Group AB, 20 18 ). Aktivitetern a som är n um rerade i figur 2 kan kopplas sam m an m ed tjän stern a som presen terades tidigare i kapitel 1.1.1. De n um rerade aktivitetern a defin ieras som följan de:
1. An kom m an de gods
2. An kom stkon troll: In rapporterin g 3. In lagrin g: Kitin g av m aterial
4. In tern a tran sporter: Materialspridn in g och returem ballage/ avfall 5. Tran sport av färdig produkt
6. Lagerläggnin g av färdig produkt 7. Avfallshan terin g
8 . Packn in g
9. Utleveran s: Fraktbokn in g 10 .Utgåen de gods
4
Figur 2 – In tern logistik
S e rvis tik Byggs u p p o rt AB
1.1.2
Servistik Byggsupport AB (Servistik Byggsupport) är ett av dotterbolagen in om Servistik och defin ierar sin uppgift som ”Servistik Byggsupport ska erbjuda flexibla logistiklösn in gar m ed fokus på effektivitet och lån gsiktighet till byggsektorn ” (Servistik Group AB, 20 18 ).
Servistik Byggsupport arbetar m ed att blan d an n at hjälpa företag m ed APD-plan er2,
sam lastn in g av m aterial, tillfällig lagrin g och in tran sport av m aterial. Idag an vän der Servistik Byggsupport bygglogistikcen ter (BLC) för att un derlätta för företag som är verksam m a i cen trala stadsm iljöer. I figur 3 illustreras Servistiks bygglogistiklösn in g. (Servistik Group AB, 20 18 )
2 APD-plan står för arbetsplatsdisposition splan och syftar till den karta som fin ns på arbetsplatsen
5
Figur 3 – Serv istik By gglogistiklösn in g
Pro ble m b a kgru n d
1.1.3
In form ation om exem pelvis an tal m ottagn a kolli an vän ds som blan d an n at fakturaun derlag hos Servistik m en också som lagersaldo av kun dern a. Problem et som Servistik har är att all in form ation behöver rapporteras i fler än ett IT-system vilket resulterar i att det fin n s risk för att alla berörda in tressen ter in te får tillgån g till den n ödvän diga in form ation en .
Servistik hoppas att de gen om det n ya IT-stödet ska kun n a kvan tifiera
förbättrin garn a av logistikflödet. De vill även fören kla redovisn ingen för både kun der och fram tida kun der hur väl de har effektiviserat kun dern as in tern a m aterialflöde, n ågot som de upplever som svårt i n uläget.
Som ett första steg i att ta fram ett IT-stöd behövs en förståelse för hur
in form ation en rapporteras och han teras i n uläget. Servistik har delat in det in tern a m aterialflödet i fyra steg: godsm ottagn in g, lagerarbete, tran sport och
godsavsän dn in g (Servistik Group AB, 20 17), se figur 4. Detta exam en sarbete ska hjälpa Servistik att förstå hur in form ation han teras på godsm ottagn in garn a.
Figur 4 – In ternt m aterialflöde
Gods-m ottagn in g Lagerarbete Tran sport
Gods-avsän dn in g
6 S yfte
1.2
Exam en sarbetet syftar till att gen om föra en n ulägesan alys av in form ation sflödet in om fyra godsm ottagn in gar, och un dersöka vilka m öjligheter som fin n s för att skapa effektivare in form ation sflöde.
Fo rs kn in gs frå go r 1.3
För att uppfylla syftet form uleras tre forskn in gsfrågor. Den första frågeställn in gen syftar till att kartlägga rådan de in form ation sflöde på godsm ottagn in gar i fyra
verksam heter in om två av Servistiks dotterbolag. Kartläggn in gen ligger till grun d för en an alys av in form ation sflödet där likheter och skilln ader iden tifieras vilket utgör forskn in gsfråga två. Den tredje och sista frågeställn in gen syftar till att förstå hur de iden tifierade likhetern a och skilln adern a påverkar Servistik.
1. H ur är in form ation sflödet i godsm ottagn in gsprocessen ut i n uläget för de utvalda godsm ottagn in garn a?
2. Vilka likheter och skilln ader fin n s det i in form ation sflödet på godsm ottagn in garn a?
3. Vilken påverkan har de iden tifierade likhetern a och skilln adern a för företaget?
Avgrä n s n in ga r 1.4
Exam en arbetet avgränsas till att en dast utreda in form ation sflödet på fyra
godsm ottagn in gar in om två av Servistiks dotterbolag, se det första steget i figur 4. De fyra godsm ottagn in garn a är valda av Servistik och han terar in tern logistik in om in dustri och bygg. Avgrän sn in garn a ska ge en begrän sad m en varieran de bild av hur in form ation en på godsm ottagn in garn a han teras i n uläget.
7
Be gre p p s d e fin itio n
2
För att skapa förståelse och sam förstån d m ellan författare och läsare presen teras defin ition er av relevan ta begrepp in om logistik, in form ation och hållbarhet.
Lo gis tik 2.1
En ligt Mattson (20 0 4), forskare vid Lin n éuniversitet, är logistik:
Begreppet logistik är ett sam lin gsn am n för alla de aktiv iteter som tillser att m aterial och produk ter fin n s på rätt plats, i rätt tid och i rätt
kv an titet. Det kan defin ieras som plan erin g, organ iserin g och kon troll av m aterialflöden, från råm aterialanskaffning till slutlig k onsum tion , som sy ftar till att ge en god lev eran sserv ice un der beaktan de av de kostn ader och an dra uppoffrin gar som är förk n ippade m ed att skapa tids och platsny tta för v aror.
Logistik precis som företagsekonom i syftar till att in tressen tern as in tressen ska uppfyllas till en ekon om isk vin n in g. Logistik är in te bara en sam lin g m etoder och verktyg utan ett syn sätt som an vän ds för att adm in istrera m aterialflödet gen om företag. (J on sson & Mattsson , 20 16) Logistik kan också vara en av n yckelfaktorern a för kostn adseffektivitet och för att m in ska företags m iljöpåverkan . (Siljevall, 20 17)
Storhagen (20 0 3), docen t i logistik, defin ierar logistik som :
Logistik kan av se sam ordn in g m ellan olika företag, m en förstås också sam ordn in g in om och m ellan av deln in gar in om ett och sam m a företag. Logistiken k an sam tidigt, oav sett av deln in gsgrän ser, av se sam an ordn in g m ellan olika aktiv iteter för m aterialsty rning.
In om logistik in går alltså både plan erin g och gen om föran de av förflyttn in g av produkter. För att förstå hur väl logistikkedjan presterar är det viktigt att följa upp flödet för att iden tifiera vad som behöver förän dras. För att m öjliggöra uppföljn in g är det viktigt m ed in form ation . In form ation är även viktigt för att gen om föra förflyttn in g av m aterialet gen om logistikkedjan . Logistikkedjan börjar vid råvaran och slutar hos slutkun d där alla steg m ed lagrin g och förädlin g ingår. (Oskarsson , et al., 20 13) För att besvara logistik an vän ds ofta de sju R:n , dessa är rätt vara/ service i
rätt kvan titet, i rätt skick, på rätt plats, vid rätt tidpun kt, hos rätt kun d, till rätt
kostn ad (Storhagen , 20 0 3).
Logistik har un der de sen aste åren utvecklats till flera olika om råden . Ett av dessa är bygglogistik. Dessa specificerade om råden skiljer sig in te m ycket åt utan bygger på ett tan kesätt av an alyser och förbättrin gsarbete. Bygglogistik an vän der precis som traditionellt producerade företag olika verktyg och m etoder för att an alysera och förbättra det logistiska flödet. Det behövs dock en viss an passn in g då varje om råde har speciella krav på logistiken . (Segerstedt, 20 15)
8
Tre d je p a rts lo gis tik
2.1.1
TPL-företag åtar sig att utföra hela eller delar av en kun ds logistik. De tjän ster som är van ligast är tran sport och lagerhålln in g. (Mattsson , 20 0 4) En ligt Coyles et al. (20 0 3) defin ition av TPL är det ”en extern organ isation som utför del av, eller företagets logistikfun ktion ”. Un der de sen aste åren har det uppkom m it fler och fler TPL-företag som utför m er avan cerade tjän ster än att en bart förflytta produkter (Oskarsson , et al., 20 13).
TPL kan leda till stordriftsfördelar för ett företag då TPL-företaget kan plan era sin verksam het för att tran sportera flera leveran törers/ kun ders produkter sam tidigt och på så sätt m in im era driftkostn adern a. Ytterligare en fördel m ed TPL är den
spetskom peten s som kan köpas in till företaget vilket in te alla företag själva klarar av att upprätthålla. (Oskarsson , et al., 20 13)
Ma te ria lflö d e
2.1.2
En ligt J on sson och Mattson (20 16) är logistik läran om effektiva m aterialflöden . Materialflödet är flödet från ursprun gskällan till slutgiltiga kon sum en ten och har både m iljöm ässiga och ekon om iska kon sekven ser för ett företag. För ett producerade företag flödar råvaror och halvfabrikat in i förtaget, igenom företaget och sedan ut som förädlade produkter till kun der. Materialflödet kan även flöda från kun d till leveran tör och då kallas det för ett returflöde. (J on sson & Mattsson , 20 16)
In om m aterialflödet fin n s det fyra system kom pon en ter vilket är en ligt J on sson och Mattsson (20 16) följan de:
Förflyttn in g in om eller m ellan an läggn in gar
Godstran sport m ellan en leveran tör och ett lager eller kun d
H an terin g av m aterial som sker i sam ban d m ed godstran sport
Lastn in g av gods på extern a tran sporter som ska m ellan olika företag.
Go d s m o tta gn in g
2.1.3
I ett företags logistikkedja fin n s det flera lagerpun kter som m aterialet flödar gen om . H ur de olika lagren fun gerar beror på lagren s karaktär. Det kan variera från ett råvarulager där råm aterialet förvaras i, till ett färdigvarulager där de färdiga
produktern a förvaras. (J on sson & Mattsson , 20 16) Lagerpun ktern a har som fun ktion att han tera variation i an kom m an de m aterial och efterfrågan (Ackerm an , 1997). En godsm ottagn in g är en kn ytpun kt där m aterial an kom m er, sam las upp och delas upp för att tran sporteras vidare i logistikkedjan (Mattsson , 20 0 4).
Eftersom TPL-företag sköter ett företags godsm ottagn in g äger denn e oftast in te n ågot av in ven tariet utan sköter han terin gen och förflyttn in gen av m aterialet. TPL-företagen sköter oftast m er än bara godsm ottagn in gen och kan på så sätt jäm n a ut arbetsbelastn in gen . En av fördelarn a är att de kan erbjuda un ika kon cept och expertkun skap för kun dern a. En av n ackdelarn a är att prisbilden ofta blir den sam m a som för de som styr sin godsm ottagn in g själva. (Ackerm an , 1997)
9
Bygglo gis tikce n te r
2.1.4
Bygglogistik är m er kom plext än an dra varian ter av logistik då det är tem porära lösn in gar som är un ika för varje byggarbetsplats. Detta in n ebär att bygglogistik skiljer sig från an dra bran scher. (Rudberg, 20 18 ) Skilln adern a är en ligt Martin Rudberg (20 18 ), professor i bygglogistik vid Lin köpin gs un iversitet, speciellt stora n är det gäller lossn in g, an kom stkon troll och lagrin g. Detta resulterar i att det ställs höga krav på lösn in gar som beror på geografiskt läge och utseen de av
byggarbetsplatsen . (Rudberg, 20 18 ) För att un derlätta bygglogistiken kan BLC an vän das. BLC är en form av sam lastn in gscen tral som syftar till att förbättra
logistikflödet i stadsm iljö. Det syftar även till att m in ska byggarbetsplatsen s n egativa påverkan på om givn in gen på grun d av exem pelvis an talet tran sporter. BLC kan också m in im era risken för en försvårad byggprocess som orsakats av flera in volverade aktörer. Det är n ågot som är van ligt vid byggn ation er i stadsm iljö. Byggprojekt i stadsm iljö är ofta också m er kom plicerade än byggprojekt utan för stadskärn an vilket leder till att BLC kan fören kla arbetet. (J an n é & Fredriksson , 20 17)
In fo rm a tio n 2.2
Sven ska Akadem in s ordlista (20 15) defin ierar in form ation som upplysn in gar eller un derrättelser om n ågot eller n ågon . In form ation beskrivs som att bli in form erad, m en det syftar till att få vetskap om n ågot. In form ation är ett uttryck för ett in n ehåll som överförs via kom m un ikation . In form ation en uppstår in te förrän m ottagaren har tolkat m eddelan det. (Nation alen cyklopedin , 20 18 b) In form ation är data som har blivit utform at och förm edlad på ett sådan t sätt att det ger kun skap till m ottagaren . In form ation kan leda till att det fattas besluts som exem pelvis styr organ isation en . (Busin essDiction ary, 20 18 b) Det fin n s en rad olika in form ation steorier som m en ar att in form ation kan ses som olika saker och därm ed defin ieras olika. (Min gers & Stan din g, 20 17)
In fo rm a tio n s d e ln in g
2.2.1
För att balan sera flödet av m aterial eller produkter igenom ett företag behövs in form ation . In form ation en m öjliggör arbete för att effektivt utn yttja resursern as kapacitet och m öta kun dern as efterfråga. (J on sson & Mattsson , 20 16) In form ation är även viktig för kun der då de behöver veta n är beställda produkter levereras.
In form ation för kun der m öjliggör även för kun dern a att följa sin order från det att beställn in gen är lagd till att det är levererad. För att lyckas gällan de
in form ation sflödet behöver in tressen ter utbyta in form ation för att iden tifiera fram tida behov och tillgän glighet. (Oskarsson , et al., 20 13; Tao, et al., 20 13) Gen om att slutkun den delar in form ation om fram tida efterfråga m ed an dra in tressen ter i logistikkedjan kan alla plan era sin verksam het. Gen om
in form ation sutbyte m ellan kun d och leveran tör kan värdet öka för kun den gen om en ökan de kon kurren sfördel gen om exem pelvis lägre kostn ader hos leveran tör.
10
In fo rm a tio n s lo gis tik
2.2.2
In form ation slogistik syftar till att rätt person har rätt in form ation i rätt tid (Cen trum för in form ation slogistik, u.d.). I en värld där in form ation stän digt ökar fin n s det stora vin ster i fun gerade in form ation slogistik. In form ation en är viktig för att uppn å en effektivitet in om företaget. (Tao, et al., 20 13) In form ation slogistik han dlar även om strategisk plan erin g m ed utvecklin g, förän drin g och förbättrin g av utbytet av in form ation m ellan in tressen ter. (Ekegren , 20 0 6)
In form ation slogistik hän ger ihop m ed IT, In form ation stekn ik, och IT defin ieras en ligt Fredholm (20 0 6) som ”Ett sam lin gsbegrepp för tekn ik som sam lar in , lagrar, bearbetar, kom m un icerar, söker och presen terar data, text, bild och tal”.
In fo rm a tio n s s ys te m
2.2.3
Ett in form ation ssystem är ett arran gem an g m ellan ett an tal m än n iskor och syftar till att dela in form ation om n ågot m ed dessa m än n iskor. An vän darn a av
in form ation ssystem et m åste ha kun skap om det språk som an vän ds i system et och det är en kom m un ikation skan al m ellan m än n iskor och organ isation en . In föran de av en n y kom m un ikation skan al kan kom m a från ett behov av förän drin g för att m öta de krav som verksam heten ställts in för. (Goldkuhl, et al., 198 2)
11 H å llba rh e t
2.3
En ligt Brun dtlan dkom m ission en (198 7) är hållbarhet att kun n a m öta dagen s gen erations behov utan att fram tida gen eration ers förm åga att uppfylla sin a behov även tyras. In om hållbarhet fin n s om råden a social-, ekologisk- och ekon om isk
hållbarhet och för att hållbarhet ska uppn ås behöver dessa in tegreras m ed varan dra, se figur 5. Ekologisk hållbarhet är att förbrukn in gen av förn ybara resurser in te ska vara större än uppkom sten av n ya. Förutom det ska även an vän dn in gen av icke-förn ybara resurser m in im eras. Social hållbarhet är sam hällets förm åga att arbeta m ot ett gem en sam t m ål. Ekon om isk hållbarhet uppstår n är utvecklin gen går m ot social- och ekologisk hållbarhet och som är ekon om isk gen om förbar. (Sahota, 20 14) År 20 15 an tog FN 17 globala m ål för hållbar utvecklin g som in n efattar social-,
ekologisk- och ekon om isk hållbarhet. Målen ska vara uppfyllda in n an år 20 30 och syftar till att skapa en m er hållbar värld för alla m än n iskor på jorden . De 17 m ålen kan sam m an fattas som att de tillsam m an s ska avskaffa extrem fattigdom , m inska ojäm likheter i världen och lösa klim atkrisen sam t främ ja fred och rättvisa. (Sven ska FN-förbun det, 20 17)
Figur 5 – H ållbarheten s tre dim en sion er
H å llb a rh e t in o m fö re ta g
2.3.1
H ållbarhet in om företag fin n s in om sju om råden . De sju om råden a är m iljö, utvecklin g, sysselsättn in g, ekon om i, etik, jäm ställdhet och utbildn in g. Miljö in om företag är sam m a defin ition som för hållbarhet i stort. Utvecklin g syftar till att alla i företaget ska kän n a sig delaktiga i företagsutvecklin gen . Alla m edarbetare ska gen om sitt arbete öka livskvaliteten och det är det sysselsättn in g syftar till. Tekn ik ska
an vän das för att un derlätta arbete och in te för att byta ut m edarbetare m ot m askin er. Ekon om i han dlar om att alla hållbarhetsdelar ska uppfyllas m en att in te det ska även tyra företagets ekon om iska överlevn ad. Det etiska perspektivet in n ebär att
Socialt Ekologiskt
Ekon om isk H ållbarhet
12
företag ska ha tydliga värderin gar som de också stän digt ska uppdatera och kon tin uerligt förm edla till m edarbetarn a. Företag m åste ha en tydlig plan för hur jäm ställdhetsarbetet ska gen om föras för att säkerställa att det in te fin n s n ågon del av företaget där ojäm n ställhet fin n s. För att uppn å jäm ställdhetsm ålen krävs utbildn in g och företaget m åste därför utbilda sin a m edarbetare om de olika hållbarhetsm ålen sam t hur m ålen ska uppn ås. (Welford, et al., 1998 )
13
Te o re tis k re fe re n s ra m
3
I teorikapitlet presen teras de teorier som är väsen tliga för att skapa en god teoretisk grun d för de an alyser som sker för att iden tifiera n uläget sam t likheter och
skilln ader. Teorikapitlet presen terar hur godsm ottagn in gar, BLC och in form ation ska utform as, an vän das och hur verksam hetsutvecklin g sam t organ isation sstruktur fun gerar och påverkar företag.
Go d s m o tta gn in g 3.1
Arbetet på en godsm ottagn in g kan utföras på två sätt. Det första är att kolli har en följesedel m ed en streckkod som godsm ottagare skan n ar för att få reda på viktig in form ation om kolli, till exem pel artikeln um m er, an tal och batchn um m er.
Godsin form ation en registreras i affärssystem . Streckkodsläsaren som an vän ds bör vara en trådlös han dterm in al för att fören kla godsm ottagarn as arbete (Fredholm , 20 0 6), se figur 6.
Figur 6 – Första sättet att registrera kolli
Det an dra sättet att utföra arbetet på är att godsavsän daren skickar viktig in form ation gen om en elektron isk följesedel om kolli n är kolli skickas från
leveran tör, se figur 7. Tan ken m ed en elektron isk följesedel är att det ska an kom m a till godsm ottagn in gen in n an kolli. En elektron isk följesedel är in te det sam m a som en orderbekräftelse då orderbekräftelsen in te är uppdaterad om exem pelvis
m öjlighet att leverera beställd kvan titet eller vikt och storlek på kolli. Det krävs även färre resurser n är leveran saviserin gen skickats i förväg då det räcker m ed en
godsm ottagare för att han tera in leveran sen . Följesedeln in n ehåller in form ation om kolli och gen om att skan n a följesedeln kan in form ation om kolli registreras
autom atiskt i företagets affärssystem . En ligt Fredholm (20 0 6) är det an dra sättet att arbeta att föredra.
Figur 7 – Andra sättet att registrera kolli
Lossn in g Skan n a kolli Registreras i
affärssystem Elektron isk fraktsedel Lossn in g Registreras i Affärssystem Skan n a kolli
14
Oavsett storlek på företaget bör det fin n as n edskrivn a stan dardiserade sätt för hur arbetet ska utföras. Detta för att hjälpa n yan ställda m en också för att m in im era m issförstån d för hur arbetet ska utföras och för att effektivisera arbetet. I företag m ed en lån g kultur har ofta stan dardiserin gen försvun n it som en kon sekven s av att flera av m edarbetarn a arbetat på företaget un der en län gre tid. Mån ga TPL-företag har stan dardiserade arbetssätt för lagerm om en t m en dessa m åste sedan m odifieras från kun d till kun d för att det ska fun gera. (Ackerm an , 1997) Det är van ligt att stora delar av arbetet på godsm ottagn in gar sker m an uellt på papper och på ett icke-stan dardiserat sätt, vilket Rudberg (20 17) an ser oerhört tidskrävan de. En ligt Rudberg (20 17) krävs det också stan darder för att uppn å effektivare logistik. An kom stregisterin gen sker gen om följesedeln som följer m ed kolli. Efter att m aterialet har blivit an kom stregistrerat kan affärssystem et rapportera even tuella kon troller av det an kom m an de m aterialet. Följesedeln är därför till n ytta för både godsm ottagarn a, kon sum en tern a och in tern han terin g för att säkerställa att leveran sen an län t som det ska. (J on sson & Mattsson , 20 16; Fredholm , 20 0 6) Följesedlarn a kan skilja sig utseen dem ässigt och vilken in form ation som
tillhan dahålls då det fin n s olika bran schstan darder. För att un dvika att det sakn as viktig in form ation fin n s det både n ation ella och in tern ation ella stan darder. Det går därem ot att göra in dividuella an passn in gar som kan påverka om in form ation en på följesedeln är m er eller m in dre bristfällig. (Fredholm , 20 0 6)
En ligt Ackerm an (1997) fin n s det fem frågor som in form ation en på ett lager bör besvara. Frågorn a har olika relevan s beroen de av lagertyp och de är följan de (Ackerm an , 1997):
1. Vad har eller kom m er bli m ottaget?
2. Vad har blivit eller kom m er bli tran sporterat? 3. Vilken tid och datum levereran des kolli? 4. Vad är kostn aden för tran sporten ? 5. Vad är lagersaldot?
Bygglo gis tikce n te r 3.2
Ett van ligt problem på byggarbetsplatser är bristan de in form ation ; det är dålig kom m un ikation m ellan projektets olika in tressen ter i de olika byggfasern a
(Thun berg, et al., 20 15). De fyra van ligaste problem en m en ar Thun berg, et al, (20 15) är m aterialflöde, in tern kom m un ikation , extern kom m un ikation och kom plexitet. Beslut som tas tidigt i byggprojektet påverkar beslut sen are i projektet, således skapas alltså n ya problem n är logistikkedjan in tegreras i byggprocessen (Thun berg, et al., 20 15).
Rudberg (20 17) belyser att digitaliserin g är en del i att höja effektiviteten in om bygglogistik. Sm art logistik in om byggbran schen skulle m in ska an talet tran sporter m ed 8 0 procen t. Det in n ebär att det fin n s m ycket pen gar att tjän a då lossn in g och m ottagan de av lastbil an ses kosta upp till 50 0 0 kr per lastbil. (Siljevall, 20 17)
15
Typ 1: Tillgå n gs b a s e ra d , icke -a n p a s s a d
3.2.1
Rudberg (20 16) an ser att det fin n s fyra varian ter av TPL-lösn in gar och den första varian ten in n efattar en TPL-lösn in g där en redan befin tlig logistikleveran tör tillhan dahåller tjän sten och kan därför vara effektiva i flera projekt i an grän san de om råden . Typ 1 han dlar också om att ta tillvara på redan existeran de tillgån gar i m aterialflöden a exem pelvis distribution scen traler, tran sport och IT-system som är leveran splan erin gsan passade. (Rudberg, 20 16) De existeran de tillgån garn a
koordin eras i ett leveran skon cept som Rudberg (20 16) ben äm n er som Coordin ated delivery con cept (CDC). Det kon ceptet går ut på att all form av leveran splan erin g tillhan dahålls via CDC-leveran tören s distribution sn ätverk vilket leder till optim erad resursan vän dn in g (Rudberg, 20 16).
Typ 2 : Tillgå n gs b a s e ra d , a n p a s s a d
3.2.2
Den an dra varian ten är en TPL-lösn in g som in n ebär att logistikern förser företaget m ed m ellan lagrin gsfun ktion er. Mellan lagrin gsfun ktion ern a brukar an ses vara en form av distribution scen tral. Dessa distribution scen traler ska vara placerade i an slutn in g till projektom rådet för att un derlätta m aterialförflyttn in gar och an n at relevan t utbyte m ellan leveran tör och projekt. Det är TPL-företaget som an svarar för plan erin gen och distribuerin gen av m aterialleveran ser. (Rudberg, 20 16)
Typ 3 : Icke -tillgå n gs b a s e ra d , a n p a s s a d
3.2.3
Den tredje varian ten är n är ett TPL-företag erbjuder och förser ett företag m ed en tjän st utan fysiska resurser. Det är TPL-företagets an svar att koordin era m aterial och övriga resurser som an ses n ödvän diga för projektet. Ytterligare ansvar är att utform a och fastställa APD-plan och logistikplan sam t plan erin g och placerin g av krin g
relaterade fun ktion er. I den n a TPL-varian t an vän ds en checkpoin t3 för m ottagan det
av leveran ser och där leveran sern a plan eras i förväg. Plan erin gen sker van ligtvis i digitala verktyg som tillhan dahålls av TPL-företaget. Den n a TPL-lösn in g sakn ar term in aler och tran sporter i egen regi. (Rudberg, 20 16)
Typ 4 : Icke -tillgå n gs b a s e ra d , icke -tillä gn a d ( s ta n d a rd is e ra d )
3.2.4
Den sista och fjärde varian ten han dlar om stan dardiserade IT-system m en un ikt an passade för respektive projekt. IT-system et är m oln baserat och kräver på så vis in gen program vara och resulterar i att det blir lättan vän t. Det van ligaste IT-system et i den fjärde TPL-lösn in gen kallas för CSCP som står för con struction supply chain plan n in g. CSCP är ett verktyg som täcker alla form er av m aterialflöden kopplade till ett projekt exem pelvis avrop och lossn in g. Gen om att an vän da sam m a IT-system skapas delaktighet m ellan leveran tör och en trepren ör och det bidrar till att arbetssättet blir stan dardiserat sam t effektiviseras. (Rudberg, 20 16)
3 Checkpoin t är en yta som fin n s i an slutnin g till byggarbetsplatsen och det är en form av vägspärr
16 In fo rm a tio n s lo gis tik
3.3
En avgöran de del i hur väl sam arbetet sker m ellan två företag är hur väl utbytet av in form ation fun gerar. Exem pel på in form ation sutbyte kan vara priser, bokn in gar, fakturor m ed m era. För att säkerställa att in form ation sutbytet fun gerar optim alt för in blan dade in tressen ter kan scen arion eller likn an de beskrivan de m odell an vän das. Det kan även göras för att uppfylla in form ation skraven m ellan två aktörer som har en affärsrelation . Scen ariot eller m odellen ska in n ehålla n är och vilken in form ation som ska skickas till vem och vilka uppgifter som ska fin n as m ed vid
in form ation sdeln in gen och det kan an ses vara ett regelverk över in form ationsflödet. (Fredholm , 20 0 6)
För att uppn å effektivitet kan in form ation sdeln in gen delas upp i tre steg. Det gäller först och främ st den behovsstyrda in form ation en följt av att strukturera
in form ation en in n an det distribueras vidare i an passade in form ation skan aler. (Ekegren , 20 0 6)
IT-utvecklin g har sedan ett an tal år tillbaka m öjliggjort att in form ation sutdeln in gen i logistikkedjan har utvecklats. Utvecklin gen har även bidragit till ytterligare
effektivitet och till att in form ationen s betydelse för logistik har förän drats. När in form ation som skickas igen om ett företag sam las upp leder det till m er eller
m in dre effektiviserin g av företaget. All den in form ation som sam lats in leder in te till värde för företag då in form ation har en förän derlig karaktär där dess värde förän das över tid. Det in n ebär alltså att gam m al och föråldrad inform ation har lägre värde än in form ation som är aktuell. (Ekegren , 20 0 6)
En förutsättn in g för att få ett bra flöde på ett lager är att IT-system och logistikkedjan behöver vara sam m an kopplade för att m in im era brister och m öjliggöra effektiv problem lösn in g. Gen om att kom bin era IT m ed logistik kan även kon kurren sfördelar skapas och n ya m arkn ader öppn as för företag. (Tao, et al., 20 13; Fredholm , 20 0 6) Detta eftersom affärsprocessern a in om företaget och hos kun den kan kom m a att förän dras på grun d av ökat IT-använ dan de. Strukturförän drin gen som sker i
sam ban d m ed förbättrad IT-an vän dn in g kan m öjliggöra att företag kan förflyttas i en positiv riktn in g i värdekedjan för att n å högre lön sam het och tillväxt. I n uläget fin n s det m ån ga exem pel på hur kopplin gen logistik och IT sker n aturligt. Ett exem pel är att det fin n s ett sam ban d m ellan IT, m iljö och effektivare logistik. Exem pel på sam ban d är m obilkom m un ikation sam t position erin gsan vän dn in g. Det fin n s också faktorer som hin drar utvecklin gen av IT in om logistik. Risken för in trån g och in syn i in tern a system ökar och det behövs därför ett skyddsn ät för att skydda
företagshem ligheter och likn an de. Det kan dock öka säkerheten för han terin gen av hem ligt och skyddat gods in om exem pelvis tran sport- och lagerbran schen .
17
Etis ka p e rs p e ktiv
3.3.1
Etik och m oral behöver tas i beaktn in g vid tekn ikutvecklin g eftersom tekn ik och etik hän ger sam m an . Detta eftersom m oral är hur saker och tin g uppfattas, vad som är rätt eller fel sam t påverkar hur m än n iskor han dlar. Etik därem ot är reflektion och prin ciper för hur m än n iskor bör han dla. (Rom are, 20 17)
H an sson (20 0 9), professor vid KTH , m en ar att sam m an kopplin gen m edför risk för att den etiska diskussion en försum m as och att in gen hän syn tas krin g etiska frågor som tekn ik resulterar i. H an sson (20 0 9) an ser det viktigt att det fin n s ett
gen om tän kt och an svarfullt förhålln in gsätt till etiska aspekter på tekn ik och han m en ar att det är en viktig del för att uppn å profession alism i tekn iska yrken . Det är även viktigt att in kludera och en gagera in tressen ter som berörs av tekn iken
(H an sson , 20 0 9).
Etik och IT kan tolkas som filosofin att fatta beslut om hur IT ska utvecklas och an vän das baserat på sociala beteen den . Det är därför betydelsefullt att studera och an alysera den givn a situation en . Detta eftersom om det in te görs fin n s det risk för att kon trollen över tekn ik tappas och det är problem atiskt för dagen s
tekn ikkom plicerade sam hälle. IT-etik är speciellt jäm fört m ed an dra form er av an passad etik. Detta eftersom det skapar begreppsförvissn in g och ett vakuum om vad som an ses rätt eller fel. Det är även kärn värden som utgör grun den vid
utvärderingar av etiska lösn in gar kopplat till IT. Det han dlar också om att IT:s un ika egen skaper, exem pelvis kom plexitet, in form ation slagrin g och kän slighet, behöver kom bin eras m ed etisk an alys till exem pel utgå från stora problem lösn in gs prin ciper och an alys gen om yrkesetik, roll och an svarsan alys sam t in tressen tan alys.
(Kavathatzopoulos, u.d.)
När IT-system utvecklas och im plem en teras är det viktigt att arbeta system atiskt och in te en dast reson era och göra an tagan de. För om arbetet sker icke-system atiskt är risken stor att acceptan sen hos berörda in tressen ter blir låg och då blir det blir in te förän drin gen eller beslutet etiskt försvarbart. (Schim an ski, 20 0 6)
Rä tt in fo rm a tio n
3.3.2
In form ation fin n s i överflöd och av olika kvalitet och relevan s. Det är därför
problem atiskt och kom plext att sålla ut och ta fram rätt typ av in form ation . Vad som klassas som rätt in form ation varierar från fall till fall. Det är bara varje en skild an vän dare som kan bestäm m a vad som är rätt för hen och vilka verktyg som är läm pliga att an vän da. (Karlsson , et al., 20 0 4)
Rätt in form ation defin ieras som att in form ation en s m ottagare ska vara rätt för just den in form ation en . In form ation en m åste därför kartläggas och an passas baserat på hen s behov och arbetsroll. Om det är kom m un ikation på en arbetsplats som är i fokus kan an tagan den krin g vem som bör ha vilken in form ation i arbetsprocessen göras. Det in n ebär att rätt in form ation kan om fatta tre av de sju R:en , rätt
18
Rä tt p e rs o n
3.3.3
För att veta vem som är rätt person är det viktigt att defin iera och kartlägga person ern a och dess behov av in form ation i relation till aktuell process. In form ation sbehovet beror på vilken position hen har och delar av
in form ation sbehovet kan specificeras på förhan d. An vän daren behöver få tillgån g till all relevan t in form ation . Det viktigaste är att berörda person er har tillgån g till
in form ation utifrån behov och kun skap, det vill säga att in form ation en s karaktär in te har n ågon större betydelse. Detta in n ebär att rätt person kan få tillgån g till och vet var in form ation en som eftersöks hittas sam t att in form ation en tillges vid rätt tidpun kt. (Karlsson , et al., 20 0 4)
Rä tt tid
3.3.4
Rätt tid kan klassas och delas in i två aspekter. Den första är hur aktuell
in form ation en är. Den an dra är n är in form ation en n år an vän darn a. Det är viktigt att in form ation en n år an vän daren vid rätt tidpun kt, varken för tidigt eller för sen t. Rätt tid behöver sättas i relation m ed rätt person och rätt process för att olika tillfällen kräver olika tidskrav. Det kan exem pelvis vara tidspress n är in form ation sbehovet är som störst. In form ation har även ett tidsvärde då in form ation svärdet kan gå förlorat om den in te levereras i tid. (Karlsson , et al., 20 0 4)
Rä tt p la ts
3.3.5
Rätt plats in n ebär att in form ationen fin n s tillgän glig där den efterfrågas.
In form ation ssystem et m åste därför veta var an vän darn a är för att kun n a an passa in form ation en . In form ation en ska vara på den plats som m öjliggör att in form ation en är tillgän glig n är an vän darn a behöver den . Detta in n ebär att rätt plats hän ger
sam m an m ed rätt tid. (Karlsson , et al., 20 0 4)
Rä tt ko s tn a d
3.3.6
In form ation relaterar till tre kostn ader: produktion skostn ader,
distribution skostn ader och läskostn ader. Läskostn ader är den kostn ad som uppstår n är in form ation ska in häm tas och förstås. Det är den kostn adspost som är högst av de tre och distribution skostn aden m in skar allt eftersom in tern etan vän dn in gen ökar. (Karlsson , et al., 20 0 4) In form ation sflödet hän ger också ihop m ed orderprocessen då orderprocessen in n ehåller en del om hur in form ation en om ordern distribueras m ellan kun d och leveran tör. För att effektivisera orderprocessin form ation en och göra den m er kostn adseffektiv sam t höja in form ation en s korrekthet kan EDI, Electron ic Data In terchan ge4, an vän das. (Gran t, et al., 20 0 5)
4 EDI är ett stan dardiserat m eddelan de för att utbyta data elektroniskt m ellan två oberoen de
19 In fo rm a tio n s s ys te m
3.4
För att veta vilket in form ation ssystem som passar verksam heten behöver det defin ieras vilka fun ktion er som behövs; en utvärderin g av behovet behöver också göras (Ackerm an , 1997). Gen om in form ation som fås gen om in form ation ssystem et kan even tuella kvalitetsfel upptäckas. Responsen från verksam heten bör in n ehålla det in form ation sdjup som behövs för att styra och fatta beslut om verksam heten . In form ation en bör presen teras på ett sådan t sätt att den är förståelig för an vän daren . Beroen de på n ivåer i ledn in gshierarkin bör respon sen från verksam heten
rapporteras m ed olika frekven s. En arbetsledare bör bli in form erad om
verksam heten oftare än ledn in gsgruppen och detta är viktigt att ta i beaktan de n är in form ation ssystem utform as. För uppföljn ing av hur väl företaget arbetar m ed kvalitet och för even tuella förbättrin gsarbeten behövs in form ation till företaget. In form ation en fås gen om ett in form ation ssystem som är an passat för den egn a verksam heten . (San dholm , 20 0 8 ) In form ation i realtid och in sam lad för fram tiden är viktigt för en full förståelse för hur bra prestation en blir i n uläget. In form ation kan an vän das för att styra vilket arbete som utförs vid vilken tid och på så sätt öka
effektiviteten . (Gordei & Borisova, 20 13) Några ytterligare faktorer som kan behövas tas i beaktn in g är fram tida behov sam t hur stor kvan titet av in form ation en som överförs och om in form ation ssystem et skulle behöva kom m un icera m ed an dra IT-system (Ackerm an , 1997).
In föran de av ett in form ation ssystem bör ske i fyra steg: verksam hetstudier, in form ation san alys, affärssystem utform n in g och utrustn in gsan passn in g. För att iden tifiera vilka egen skaper som in form ation ssystem et behöver bör en
egen skapsan alys göras. Egen skapsan alysen syftar till att blan d an n at iden tifiera frekven sen av in form ation sutbytet. (Goldkuhl, et al., 198 2)
An vän dbarhet är ett cen tralt begrepp i sam m an han get och in n ebär en in teraktiv egen skap som är en defin ition av IT-system ets an vän dbarhet i an vän darsituation en . An vän dbarhet kan delas in i olika kriterier som behöver uppfyllas tillsam m an s för att uppn å hög an vän darbarhet. (Eriksson , 20 0 0 ) Dessa kriterier är:
- R elev an s in n ebär att in form ationssystem et stäm m er överen s m ed
an vän darn as behov för att an vän daren ska kun n a göra rätt han dlin g och an vän da system et som verktyg. (Eriksson , 20 0 0 )
- Effektiv itet är att arbetsuppgiftern a ska kun n a utföras effektivt. Det in n ebär
att an vän daren ska utföra aktuella arbetsuppgifter m ed så låg an strän gn in g som m öjligt och det ska in te heller kräva m ycket resurser. (Eriksson , 20 0 0 ) - Anv ändarens attity d han dlar om an vän darn as subjektiva kän slor om
in form ation ssystem et (Eriksson , 20 0 0 ). Män n iskor är gen erellt positiva till förän drin gar m en bara om det in te drabbar dem själva. Det är en viktig faktor att ta hän syn till n är in itiativ tas till ett förän drin gsarbete. (Ljun gberg & Larsson , 20 12)
20
- An v än darv än ligt/ Lärbarhet/ Lättan v än t in n ebär att in form ation ssystem et
ska vara en kelt att an vän da. Det ska även vara en kelt att kom m a ihåg hur system et an vän ds och system et ska även vara ett verktyg som un derlättar för an vän daren . (Eriksson , 20 0 0 )
- Flexibilitet in n ebär hur en kelt in form ation ssystem et är att förän dra och
an passa efter verksam heten s och kun den s behov. Det är ett m åste att in form ation ssystem et efter att det im plem en terats ska vara flexibelt för att uppn å blan d an n at kun dn öjdhet. (Eriksson , 20 0 0 )
- Fleranv ändarfunktionalitet in n ebär att det ska fin n as stödjan de fun ktion er i
in form ation ssystem et för att flera an vän dare ska kun n a arbeta i system et sam tidigt. Det ska även vara fun ktion ellt för an vän darn as arbetsuppgifter. (Eriksson , 20 0 0 )
H å llba r in fo rm a tio n 3.5
Ordföran de för FAI5 och företagsdoktoran den vid Mittun iversitetet Katarin a Ekelöf
(20 11) m en ar att in form ation kan an ses vara en resurs. In form ation kan bli hållbar för företag gen om att in föra stan darder för hur m om en t ska utföras (Ekelöf, 20 11). En ligt Klett (20 11) in n ebär stan dardiserin g för hållbar in form ation att företags kom m un ikation sförm åga i trovärdighet in om sakfrågor sam t organ isation skun skap vilket är viktiga kom pon en ter för att uppn å fram gån g.
In form ation är en viktig kom pon en t för hållbar utvecklin g, det han dlar fram förallt om tillgän glig och tydlig in form ation både intern t och extern t för ett företag. Exem pel på detta är m ärkn in gar av produkter och produktin form ation . FN:s
m iljöm ål är också kopplade till hållbar in form ation och belyser att företag bör in föra hållbara m etoder för att in tegrera hållbarhetsin form ation i företags
rapporterin gcykel. (Regerin gskan sliet, 20 15) In form ation stekn ologin har stor poten tial och betydelse för att lösa problem krin g hållbar utvecklin g, fram förallt dilem m at ”Providin g quality of life to all people without overusin g the ecosystem ”. (H ilty, 20 0 8 )
Ve rks a m h e ts u tve cklin g 3.6
En ligt Sörqvist (20 0 1), docen t vid Kun gliga tekn iska, har kvalitet gått från att bara vara n ågot in om produktproduktion till att fin n as in om alla in tern a processer och fun ktion er. Num era talas det m er om totalkvalitet vilket in n ebär ett an tal olika värderin gar för företagen . Några av värderin garn a är kun dorien terin g, allas delaktighet och stän diga förbättrin gar. (Sörqvist, 20 0 1)
21
San dholm (20 0 8 ), m en ar att m ålen m ed kvalitet in om verksam heten ska vara lika självklara som de ekon om iska m ålen . Mån ga företag har in te en uttalad
kvalitetsutvecklin g utan det talas om verksam hetsutvecklin g istället. Det in n ebär att det fin n s en kultur på företaget som arbetar m ed stän diga förbättrin gar och ett kun dfokus. Företaget arbetar därm ed m ed stän diga förbättrin gar och m ed fokus på kvalitet utan att det m ärks då det sker n aturligt. (San dholm , 20 0 8 )
Stan dardiserin g syftar till att fören kla m om en t eller han dlin gar exem pelvis in om verksam heter i sam hället. Stan dardiserin g grun das i att det m åste fin n as ett sam arbete och sam förstån d m ellan olika aktörer som verkar tillsam m an s sam t arbetar aktivt för att hitta läm pliga arbetssätt. För att uppn å stan dardiserin g kan sam förstån dsprin cipen an vän das för att n å kon sen sus för att kun n a ta hän syn till alla in tressen ters behov och ön skem ål. Stan dardiserin g bidrar till ökad lön sam het för företag då det m öjliggör kom m un ikation m ellan grän ser som i sin tur gen ererar ökad säkerhet för in divider och sam hället i stort. För att öka lön sam het gen om
stan dardiserin g vägs tekn iska, sociala och ekon om iska aspekter in . (ITS, u.d.; Olhager, 20 13) Stan dardiserin g kan gen erera höga n ivåer av kvalitet och en stabil produktion stakt. (Olhager, 20 13).
In form ation in om verksam hetsutvecklin g kan ses som ett stöd till en aktivitet m en den är in te in itiativet till en aktivitet. Stödet kom m er ofta ifrån ledn in gsn ivå och ger an vän daren kun skap om speciella faktorer för de olika aktivitetern a. Den stödjan de in form ation en kan dock leda till en n y aktivitet, exem pelvis kon troll av kolli
(Ljun gberg & Larsson , 20 12)
Det fin n s en uppsättn in g av verktyg och m etoder för att arbeta m ed system atiska strukturella förbättringsarbeten . Verktygen syftar till att förstå och uppm ärksam m a even tuella fel och brister som kan leda till försäm rat resultat för verksam heten . Dessa verktyg kan iden tifiera variation er in om företag och vad de kan ha för förklarin g. En av dessa m etoder är processkartläggn in g som in n ebär att
iden tifieringen av vilka aktiviteter och flöden som är kritiska och in te tillför n ågot värde sker system atiskt. (Elg & Witell, 20 0 7)
Kva lite ts bris tko s tn a d e r
3.6.1
Kvalitetsbristkostn ader är felkostn ader som uppstår till följd av att en avvikelse på en vara eller tjän st in te uppfyller kun den s behov. Kvalitetsbristkostn adern a är om krin g 10 – 30 procen t av om sättn in gen . (Sörqvist, 20 0 1) Kostn adern a för kvalitetsbrister brukar en ligt San dholm (20 0 8 ) vara fördelade på ett fåtal kostan dspåverkan de faktorer svarar för den största delen av kostn aden .
De fyra felkostn ader som uppstår en ligt Sörqvist (20 0 1) är:
Interna felkostnader, kostn ader som uppstår i och m ed att fel upptäcks in n an
leveran s till kun d.
Externa felkostnader, kostn ader som uppstår efter att leveran s har skett till
22
Figur 8 – Kostn adsförän drin g gen om föreby ggan de arbete
Kontrollkostnad, kostn ader som uppstår i sam ban d m ed att en vara/ tjän st
kon trolleras för att säkerställa att kraven på kvalitet uppfylls.
Föreby ggande kostnader, kostn ader som uppstår i sam ban d m ed ett
förbättrin gsprojekt som ska m in im era de in tern a och extern a felkostn adern a sam t kon trollkostn ad.
Kvalitetskostn adsbrister ökar i takt m ed försäljn in gssiffrorn a. Ett förbättrin gsprojekt kan upplevas kostsam t n är det gen om förs m en i län gden leda till förbättrat
ekon om iskt resultat. Totala kostn aden för verksam heten s kvalitetskostn ader
m in skar om förebyggan de kvalitetskostn ader ökar (Sörqvist, 20 0 1), det visualiseras i figur 8 . Den vän stra stapeln i figur 8 represen terar kostn adsbilden före ett
förbättrin gsprojekt m edan den högra stapeln visualiserar kostn adsbilden efter ett förbättrin gsprojekt.
För att skapa en förståelse för kvalitetsbristkostn ader bör en kartläggn in g göras. Det för att förstå n uläget in n an ett m ätsystem upprättas för att fören kla uppföljn ing av kostn adselem en ten . (San dholm , 20 0 8 )
För att m öjliggöra en m ätn in g av hur väl företaget presterar behövs in form ation . All in form ation en går in te alltid att hitta i den ekon om iska redovisn in gen utan det behövs ytterligare m etoder och system för att ta fram den in form ation en . Kvalitetsbristkostn adern a är blan d an n at lön er och m aterialkostn ad; det är kostn ader som går att hitta i den ekon om iska redovisn in gen . Det fin n s också kostn ader kopplade till kvalitetsbrist som in te är m ätbara och m åste än då tas i
beaktan de för att få en helhetsbild över kvalitetsbristkostn adern a. (San dholm , 20 0 8 ) In tern a felkostn ader
Extern a felkostn ader
Kon trollkostn ader
Förebyggan de kostn ader
23
Effektern a av att dela in form ation är svåra att m äta och beror på fyra an ledn in gar. Första an ledn in gen är att det är svårt att m äta kostn adern a vid en exakt tidpun kt eller över en viss period. Den an dra an ledn in gen är att det är svårt att sätta en kostn ad för hur in form ation en påverkar person al, produkter och om företaget
påverkas positivt eller n egativt. Den tredje an ledn in gen är att det är svårt att bedöm a hur viktig historisk in form ation är för fram tiden . Fjärde an ledn in gen är att
in form ation påverkar flera vision er in om företag, både utvecklin gsvision en och utföran devision en . (Sm its, et al., 20 0 0 )
Orga n is a tio n s s tru ktu r 3.7
Det fin n s en ligt Bruzelius och Skärvad (20 12) sex organ isation sform er som ett företag kan an ta och valet av organ isation sform beror på hur företag är organiserat. Organ isation sform och organ isation sstruktur han dlar om hur arbete ska fördelas i uppgifter sam t hur uppgifter ska sam ordn as. (Bruzelius H & Skärvad, 20 12) En ligt Bruzelius och Skärvad (20 12) sam t J acobsen och Thorsvik (20 14) är
organ isation sform ern a följan de:
- Fun ktion sorgan isation in n ebär att verksam heten s struktur delas in baserat
på fun ktion er exem pelvis in köp och produktion .
- M atrisorganisation kom bin erar två eller flera organ isation sform er då det
fin n s ett behov av att kom bin era olika kom pon en ter in om företaget exem pelvis om företaget är verksam på en in tern ation ell m arkn ad.
- Projektorganisation han dlar om att organ isera verksam heten i projektform
då organ isation en bygger på ett eller flera projekt.
- Div ision sorgan isation kän n eteckn as av ett sam ordn at cen trum i form av en
kon cern ledn in g och att organ isation en grupperats i m er eller m in dre självstän diga en heter, division er. Division er baseras på blan d an n at produkter, kun der och geografiskt om råde.
- Processorganisation bygger på delprocesser och aktiviteter som tillsam m an s
utgör processer. Arbetet i processorgan isation er sker oftast m ed hjälp av verktyg exem pelvis Lean .
- N ätv erksorganisation kän n eteckn as av lån gsiktiga sam arbeten m ellan
aktörer i ett n ätverk. Aktörern a i n ätverket är ofta friståen de och bidrar m ed resurser i form av exem pelvis kun skap och ekon om iska m edel. Aktörern a sam arbetar för att n å gem en sam t uppsatta m ål.
