Hyra film med fjärrkontrollen

Institutionen för datavetenskap

Department of Computer and Information Science

Examensarbete

Hyra film med fjärrkontrollen

av

Christer Byström

LIU-IDA/KOGVET-A--11/011--SE

2011-05-30

Abstract

Designing interactive TV applications is in many ways dierent than designing for the web for for PC applications. Lower screen resolution, longer distance between user and screen, and not least the use of a remote control as input device instead of keyboard and mouse make for dierent conditions than when designing PC applications. In this thesis the design of a video store for a digital TV set-top-box is being outlined. The design is made through interative hi-prototyping and evaluation. The learnings from this work are applicable on other interactive TV-applications.

Sammanfattning

Att utforma interaktiva TV-tjänster skiljer sig på era sätt från att designa för webb eller för vanliga PC-tillämpningar. Faktorer som lägre bildupplösning, längre avstånd mellan användare och skärm, och inte minst användandet av fjärrkontroll istället för tangentbord och mus gör att villkoren ser annorlunda ut än för PC-tillämpningar. I detta arbete beskrivs hur en videobutik för en set-top-box för digital-TV utformas via iterativ hi-prototypning och utvärdering. Lärdomarna är tillämpbara på andra interaktiva TV-tillämpningar.

Författarens tack

Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Arne Jönsson på Linköpings Universitet. Jag vill också tacka min handledare på Dreampark, Susanne Ulltjärn vars moraliska stöd och praktiska tips har varit ovärderliga i detta arbete.

Jag vill även tacka alla mina vänner och bekanta som ställt upp som försökspersoner. Ett tack riktas även till övriga anställda på Dreampark som på olika sätt har hjälpt mig i detta arbete.

Innehåll

2.3 Att designa för interaktiv TV . . . 4

2.4 Designexempel: Youtube för interaktiv TV . . . 5

2.5 Tittarbeteende . . . 5

2.6 Riktlinjer för interaktiva TV-tillämpningar . . . 6

2.6.1 Kortform av riktlinjerna . . . 7

2.6.2 Gradering av användbarhetsproblem . . . 8

2.7 Iterativ design och användbarhetsutvärdering . . . 8

3 Prototyputveckling för pilotstudier 9 3.1 Pilotstudie: datorprototyp 1 . . . 9 3.2 Pilotstudie: datorprototyp 2 . . . 10 3.3 Studie av sökbeteende . . . 11 3.4 Resultat . . . 12 3.4.1 Inverkan på prototyp 3 . . . 13 3.4.2 Ny riktlinje . . . 14 3.5 Pilotstudie: datorprototyp 3 . . . 14 3.5.1 Funna problem . . . 16 3.5.2 Förbättringspotential av riktlinjer . . . 18

3.6 Pappersprototypning av navigeringsstrukturen i lmdetaljvyn . . . 18

3.7 Åtgärder inför set-top-box-prototyp 1 . . . 20

4 Set-top-box-prototyper 23

4.1 Schematisk beskrivning av strukturen . . . 23

4.2 Förändringar som ej motiveras av användbarhetsskäl . . . 25

4.3 Utförande av utvärdering . . . 25 4.4 Utvärdering av STB-1 . . . 27 4.4.1 Funna problem . . . 28 4.4.2 Övrigt . . . 31 4.4.3 Åtgärder inför STB-2 . . . 31 4.5 Utvärdering av STB-2 . . . 32

4.5.1 Nya problem samt gamla som fortfarande kräver åtgärd . . . 33

4.5.2 Sökstrategier . . . 36

4.5.3 Textinmatning . . . 37

4.5.4 Åtgärder inför STB-3 . . . 37

4.6 Utvärdering av STB-3 . . . 37

4.6.1 Nya problem . . . 38

4.6.2 Bläddring per bokstav . . . 39

4.7 Om designen och strukturen . . . 41

4.8 Sammanfattning av set-top-box-prototyper . . . 41 5 Diskussion 43 5.1 Generaliserbarhet . . . 43 5.2 Specika användbarhetsproblem . . . 43 5.2.1 Sortering av lmer . . . 43 5.2.2 Om sökning . . . 44 5.3 Om riktlinjer . . . 44

5.3.1 Navigering med markör . . . 44

5.3.2 Markörens utseende . . . 45

5.3.3 Navigerbara element . . . 45

5.4 Om användarupplevelsen . . . 45

5.5 Processen . . . 45

5.5.1 Vad borde gjorts annorlunda? . . . 46

5.5.2 Att förhålla sig till begränsningar . . . 46

5.6 Framtida studier . . . 47

5.7 Avslutning . . . 47 A Uppgifter och intervjuguider 51

Kapitel 1

Inledning

Intåget av digital-TV i hemmet har inneburit er möjligheter och större exibiltet för TV-tittande. En sådan möjlighet är att kunna bestämma själv när man vill se ett visst innehåll, utan att behöva följa en TV-tablå. En utmaning som man TV-tittare ställs inför är att navigera bland det stora utbudet av sådant innehåll.

Detta arbete handlar om hur man hittar innehåll i form av lmer i en lmuthyrningstjänst i form av en virtuell videobutik som körs i en så kallad set-top-box, en låda med TV-mottagare och menysystem (och i detta fall, nätverksanslutning) som är kopplad till en TV. En av utmaningarna för en sådan tjänst på är bland annat att inmatning av text inte är lika lätt som på en webbaserad videotjänst som till exempel Youtube, därför att TV-tittaren har en fjärrkontroll istället för ett tangentbord, vilket av olika skäl ofta gör textinmatning svår och ineektiv (Geleijnse et al., 2009). Vidare är interaktion med sådana TV-tillämpningar annorlunda än interaktion med exempelvis webbsidor och vanliga PC-tillämpningar (Russell, 2007; Quesenbery och Reichart, 2005). Vidare är själva problemet att hitta en lm mångfacetterat och har aspekter som inte bara innefattar teknologi och gränssnitt.

Ett sätt att hitta något att titta på är rekommendationssystem. Det har gjorts många studier av sådana. En av dem har gjorts av OSullivan et al. (2004) som undersökte ett rekommen-dationssystem integrerat i en set-top-box. Ett intressant resultat av denna studie var att användarens beteende (i detta fall vilka program denne tittade på och spelade in) var en bra prediktor för framtida program som användaren valde att titta på. På detta sätt använde man sig av implicit rating, alltså utan att användaren angav vad denne tyckte om, kunde man få ut information om tycke och smak. Huvuddelen av artikeln sysselsatte sig dock med algoritmer för att få fram bra rekommendationer. Problem med rekommendationssystem är dels att man behöver indata innan rekommendationer kan ges (the cold start problem) och dels att det kräver att användaren har en prol (Schein et al., 2002). Enligt branchfolk jag pratat med är deras erfarenhet att prolhantering är en efterfrågad men sällan använd funktion. Man loggar in en prol men byter aldrig, vilket gör att rekommendationerna inte fungerar som förväntat om mer än en person använder samma TV. Detta är ett skäl till att detta arbete inte använder sig av rekommendationssystem för att hitta lmer.

1.1 Syfte

Detta arbete syftar till, och är avgränsat till att studera navigering och sökning av lmer, och inte alla typer av innehåll. Denna avgränsning av innehållstyp har era skäl: en är att TV-serier är lätta att hitta - man letar efter en serie, säsong och avsnitt. Sport ses helst i

direktsändning, och nyhetsprogram blir inaktuella ganska snabbt efter att de har sänds. Man söker därför sällan, om någonsin efter slumpmässiga sportevenemang eller nyhetssändningar. Problemet att navigera ett stort innehållsutbud gäller inte bara lmer, men förhoppningsvis kan resultatet av detta arbete generaliseras och användas för att förbättra navigering och sökning av annat innehåll.

Ett underordnat syfte är att öka kunskapen kring användbarhet och gränssnitt hos TV-tillämpningar i allmänhet - era lärdomar som görs här är säkerligen generaliserbara till andra tillämpningar som körs på en set-top-box.

Arbetet utförs med stöd av Dreampark, ett företag som tillhandahåller en så kallad midd-leware för set-top-boxar. Middmidd-leware innebär här mjukvaran som tillhandahåller gränssnitt för användaren av en set-top-box. Hårdvara (set-top-box och fjärrkontroll) och operativsy-stem tillhandahålls av olika leverantörer för set-top-boxar. Under arbetets gång kommer en prototyp som körs i en set-top-box på Dreamparks mjukvara att utvecklas och utvärderas. Något som är värt att påpekas är att en videouthyrningstjänst kan bedömas ur era per-spektiv. Ur ett aärsmässigt perspektiv är maximal vinst förmodligen det viktigaste målet. Ur ett användbarhetsperspektiv är användbarheten och användarupplevelsen det viktigaste. Dålig användbarhet kan hindra att kunden kommer till avslut vid köp av e-butiker, så på det sättet är ett användbarhetsperspektiv bra för att driva försäljning. Detta arbete har ett användbarhetsperspektiv, så de analyser av de ekonomiska konsekvenserna av det ena eller andra designbeslutet kommer att lysa med sin frånvaro. Syftet är att öka förståel-sen och kunskapen kring interaktiva TV-tillämpningar och deras gränssnitt i allmänhet och videouthyrningstjänster i synnerhet.

Kapitel 2

Bakgrund

I detta kapitel presenteras ett antal studier om utformning av interaktiva TV-tjänster. Dessa studier handlar om textinmatning med hjälp av fjärrkontroll på set-top-boxar för digital-TV, om video-on-demand (lm som sänds när tittaren begär det), TV-tittandets betingelser i allmänhet och riktlinjer för interaktiva TV-tjänster.

2.1 Textinmatningsproblemet

Ingmarsson et al. (2004) har skapat och utvärderat en metod för textinmatning (TNT, The Numpad Typer) för set-top-boxar som går ut på att man med två knapptryckningar på de numeriska knapparna på fjärrkontrollen kan nå alla tillgängliga tecken. På skärmen visas ett rutnät bestående av 3 x 3 större rutor, som in sin tur är indelade i ett rutnät bestående av ytterligare 3 x 3 mindre rutor. Vid första knapptryckningen väljs en större ruta med upp till nio olika tecken, och vid andra knapptryckningen väljs ett specikt tecken av upp till nio möjliga i en mindre ruta.

Iatrino och Modeo (2007) har utvärderat tre olika gränssnitt för inmatning av text med hjälp av fjärrkontroll på en digital-TV-box. Försökspersonerna bestod av dels en grupp yngre människor med vana av att skriva SMS på mobiltelefoner och en grupp som inte hade denna vana. Tyvärr beskriver inte författarna målgruppen mer specikt än så. De olika gränssnitt som utvärderas är följande:

1. Multitryckning med timeout. Inmatningen sker med hjälp av den numeriska knapp-satsen på fjärrkontrollen, ungefär som textinmatning på en mobiltelefon med hjälp av siertangenterna. Användaren trycker exempelvis på siran 2 tre gånger och får då bokstaven C.

2. Multitryckning med timeout och visuell återkoppling. Fungerar likadant som föregå-ende gränssnitt, men med en virtuell knappsats på skärmen.

3. Inmatning med ett virtuellt tangentbord (visat på TV-skärmen) modellerad efter ett standardtangentbord, där användaren använder pilknapparna, en OK och en avbryt-knapp för att välja bokstäver

Fjärrkontrollen som användes i studien hade bokstäver på siertangenterna. Det man utvär-derade var inmatningshastighet och antal fel, och studien visade att alternativ 1 gav bäst resultat, alternativ 3 näst bäst och alternativ 2 var sämst. Skillnaderna mellan gränssnitten var störst hos expertanvändargruppen.

Författarna bedömde resultatet som sämre än hos Ingmarsson et al. (2004) och föreslog tre anledningar till detta: avsaknad av standardmappning mellan knappar och tangenter på fjärrkontroller, att användarens uppmärksamhet delas mellan fjärrkontroll och skärm och att det nns en för hög eftersläpningstid mellan knapptryckning och återkoppling från set-top-boxen.

Geleijnse et al. (2009) genomförde en studie av textinmatning på TV-tillämpningar, dels med ett fysiskt QWERTY-tangentbord, med multitryckning (dvs textinmatning med sif-ferknappar som på en mobiltelefon) och med ett virtuellt tangentbord på TV-skärmen. En viktig skillnad mot de andra studierna var att de använde sig av intelligent textkomplette-ring, med ordlistor som var domänspecika (i detta fall låttitlar och artister). Vidare mätte de både eektivitet (tidsåtgång och antal fel för uppgifter) och försökpersonernas subjekti-va värdering av inmatningsmetoderna. De kunde inte redovisa några signikanta skillnader i eektivitet mellan olika inmatningsmetoder med fjärrkontroll (dock jämfört med fysiskt QWERTY-tangentbord), men visade att textinmatning med fjärrkontroll är lämplig (d.v.s. acceptabel för försökpersonernas) om, och bara om man använder sig av någon form av intelligent textkomplettering.

Sammanfattningsvis kan man säga att textinmatning med fjärrkontroll idag inte är lika eektivt som med tangentbord, men med intelligent autokomplettering kan folk acceptera det.

2.2 Video-on-demand

Van den Broeck et al. (2007) har skrivit om hur video-on-demand (VOD), d.v.s lm som sänds när tittaren begär det, passar in i bentliga mönster för TV-tittande. De slår fast att TV-tittande som praktik har två viktiga faktorer: TVs dominans och TV-upplevelsen. Gällande TV-dominansen är TV domesticerat till den grad att TV-tittande är en del av vår vardag. Då det gäller TV-upplevelsen så styrs den av faktorer som tittarbeteende, sociala dimensioner (man tittar ofta i grupp, TV är ett samtalsämne) och till vilken grad man kollar på TV. Om VOD ska bli en del av det dagliga mönstret för TV-tittande, måste hänsyn tas till dessa två element.

Författarna (ibid) nämner tre faktorer som är viktiga för domesticering av VOD:

1. VOD ger folk möjlighet att titta på program när de vill. En fördel är att detta liknar hur videobandspelare fungerar.

2. Människor vill känna att de har kontroll. De kan välja när de ska se på saker, kunna spola och så vidare, men det innebär dock inte att de kommer att använda sig av möjligheten särskilt ofta.

3. Mängden tillgängligt innehåll att titta på växer enormt. Människor gillar större urval, men det kan också leda till en valtrötthet, eftersom för många valmöjligheter gör att folk förlorar kontrollen. Dörrvakter (gatekeepers) kommer därför att spela en viktig roll. För TV är detta TV-kanaler. För online-video är det troligtvis tjänster som samlar innehåll.

2.3 Att designa för interaktiv TV

Då det gäller design av interaktiva TV-tjänster så är eektivitet inte nödvändigtvis det viktigaste målet, eller ett mål i sig. I en studie av tre olika gränssnitt för att snabbspola TV visade det sig att det gränssnitt som var mest omtyckt av användarna också var det

som var långsammast och krävde est knapptryckningar (Drucker et al., 2002). Choriano-poulos och Spinellis (2006) argumenterar för att den aektiva dimensionen, den emotionella användarupplevelsen, är ett viktig perspektiv då man designar för interaktiv TV. De menar att eftersom TV är ett underhållningsmedium, måste en design för TV ta underhållnings-upplevelsen i beaktning för att vara framgångsrik (ibid).

Vidare argumenterar (Chorianopoulos, 2008) att de förutsättningarna för att designa gräns-snitt för interaktiv TV är annorlunda än för en skrivbordstillämpning som styrs med mus och tangentbord. Han har lagt fram ett utkast till designprinciper för interaktiv TV (författarens översättning) (ibid):

Namn på principen Beskrivning av principen

Interaktiva funktioner Ge tittaren funktioner som är lånade från en TV-studio

Navigering Istället för informationssökning, stöd avslappnat utforskande

Sändningsschema Frigör innehållet från ett fast sändningsschema och tillhandahåll alternativa, ej tidsbundna leverranssätt Grupptittande Beakta socialt TV-tittande, antingen det sker genom

att folk tittar på samma plats, eller på distans Flera

uppmärksamhetsnivåer Användare behöver inte vara uppmärksamma för atttillämpningen ska fortsätta köras. TV-grammatik och -estetik Förstärk centrala och bekanta TV-element

(karaktärer, historier) med programmerbara beteenden (objekt, handlingar)

Infotainment Tillhandahåll interaktiva underhållningselement, som ytterligare kan kompletteras med informationselement på begäran.

Dessa designprinciper är av övergripande karaktär. Det är möjligt att omformulera dem till mer specika gränssnittsprinciper och tumregler. Ett exempel vore att principen med era uppmärksamhetsnivåer kan omvandlas till en mer specik gränssnittsprincip, som exempelvis ta bort en video overlay om användaren inte interagerar med TV-systemet (författarens översättning) eller en tumregel som säger ta bort en dialogruta om användaren inte interagerat med TV-systemet på 5 sekunder (författarens översättning). (ibid)

2.4 Designexempel: Youtube för interaktiv TV

Russell (2007) har gjort ett designexempel av hur Youtube skulle kunna se ut för interaktiv TV. Han föreslår en kolumnlayout så att man hoppar mellan olika delar i sidled, och inne-hållet rullar i höjdled (se gur 2.1). Då man väljer OK på en video så får man vid första tryckningen upp en kontextmeny, och den andra tryckningen börjar spela upp videon.

2.5 Tittarbeteende

Berglund et al. (2006) har identierat fyra typer av tittarbeteende och sex sätt att hitta TV-program. 7 respondenter mellan 26 och 55 år deltog i studien.

Bilden borttagen av upphovsrättsskäl. Se gur 1 i originaldokumentet (Russell, 2007) som kan åternnas på följande adress:

http: // www. jaimelevyrussell. com/ EuroITV07_ WIP_ JRussell. pdf

Figur 2.1: Såsom Russell (2007) tänker sig Youtube som interaktiv TV-tillämpning 1. Bakgrund (background): TV som bakgrundsbrus, inget TV-tittande. Respondenten är

ensam.

2. Huvudaktivitet (main activity): TV-tittande är enda aktiviteten. Respondenten är ensam eller i sällskap.

3. Delad aktivitet (partial activity): En annan aktivitet delar uppmärksamheten med TV-tittandet. Program väljs vanligtvis aktivt. Respondenten är ensam eller i sällskap. 4. Sidoaktivitet (accompanying activity): Annan huvudaktivitet, men koncentrationen

yttas till TV-tittande då något intressant dyker upp. En specik TV-kanal är vald. Metoder för att välja TV-program:

• Trailers och förhandsvisningar: Används då respondenten redan tittar på TV. Påan-nonserade program läggs ibland på minnet.

• Minne: Respondenten använder sitt minne för antingen återkommande program eller fristående, såsom lmer.

• Elektronisk Programguide (EPG) och text-TV : Användes främst för att se vad som gick på TV vid ett givet tillfälle.

• TV-guider i pappersformat: Användes för att hitta intressanta program, för att planera och för att ta reda på information om program.

• Zappande: Främst under reklampauser, ibland lades intressanta program på minnet för att ses senare.

• Internet: Användes för att ta reda på ytterliggare information om programmen.

2.6 Riktlinjer för interaktiva TV-tillämpningar

För att förstå och identiera problemen togs ett antal riktlinjer för design av interaktiva TV-tillämpningar till hjälp. Ahonen et al. (2007) har sammanställt ett antal sådana. De riktlinjer som fanns mest relevanta för detta arbeta har valts ut och anpassats:

1. Strukturen ska vara så enkel som möjligt. Visa hur användaren kan navigera inom en sida och till andra delar av tjänsten. Visa var användaren benner sig i tjänsten.

2. Markören ska röra sig logiskt. Denna riktlinje listas som en punkt, men författaren såg anledning att dela upp den i två delar, eftersom denna riktlinje innehåller två olika huvudpoänger:

(a) Logisk markörföryttning. Hoppa inte över länkar. Indikera visuellt vilka länkar som hör ihop (exempelvis genom att gruppera dem).

(b) Framhäv det element där markören är (eller det element som har fokus). 3. Navigeringen ska vara systematisk. Det nns olika sätt att navigera, exempelvis

att ytta markören med piltangenterna, att låta innehållet rullas med piltangenterna, eller genom att använda siror eller färgknappar. Blanda inte olika sätt att navigera, åtminstone inte på samma sida.

4. Layouten och användandet av piltangenterna måste vara konsistent. Som på punkt 2 listas denna riktlinje som en punkt, men även här såg författaren behovet av att dela upp den i två delar:

(a) Använd knapparna för upp-ner för att förytta markören i höjdled och vänster-höger i sidled.

(b) Navigerbara element måste tydligt skilja sig från andra element. Använd pilfor-made symboler endast för att indikera att pilknapparna på fjärrkontrollen ska användas.

5. Element som har samma funktion ska se likadana ut. Exempelvis ska länkar se likadana ut och skilja sig från vanlig text. (Den ursprungliga riktlinjen är mer generell och säger att de måste synas visuellt vilka element som har samma funktion, men det enda exemplet som ges är länkar vs vanlig text)

6. Textinmatning måste vara lätt. Försök minimera inmatning av text och låt hellre användaren välja från en lista när det är möjligt. Se till att det är lätt att korrigera inmatningsfel.

7. Texten måste vara läslig. Använd en lämplig sans serif, och en textstorlek på 24 punkter, som absolut minimum 18.

8. De viktigaste instruktionerna måste synas i gränssnittet. All information på skärmen, även tomt utrymme runt element är ledtrådar för hur man använder tjäns-ten. Använd rubriker och navigeringsspår (engelska: breadcrumb) för att visa var användaren benner sig i tjänsten. Visa tydligt vilka knappar på fjärrkontrollen som ska användas. Låt inte användaren gissa sig fram till hur man använder gränssnittet. Se till att det nns instruktioner hur man använder de graska elmenten.

2.6.1 Kortform av riktlinjerna

Nedan följer en kort benämning för varje riktlinje för att enklare kunna referera till dem: 1. Enkel struktur

2. (två-delad)

(a) Logisk markörföryttning (b) Framhäv markören 3. Systematisk navigering 4. (två-delad)

(a) Konsistenta piltangenter (b) Tydliga navigeringselement 5. Samma funktion, samma utseende

6. Lätt textinmatning 7. Lättläst text

8. Synliga instruktioner

2.6.2 Gradering av användbarhetsproblem

Nielsen (2010) föreslår ett system för att rangordna allvarlighetsproblem enligt allvarlighets-grad (severity). Allvarlighetsallvarlighets-graden är enligt Nielsen beroende av tre faktorer (ibid):

• Hur ofta problemet inträar: Är det vanligt eller sällsynt

• Påverkan problemet har då det händer: Är det lätt eller svårt för användaren att komma förbi det?

• Hur långlivat problemet är: Är det ett engångsproblem som användarna kan ta sig förbi då de en gång lärt sig, eller kommer det alltid att störa användarna?

Själva skalan är graderad i diskreta steg från 0 till 4 där 4 är allvarligast:

0 = Jag håller inte med om att det här är ett användbarhetsproblem överhuvudtaget 1 = Det är bara ett kosmetiskt problem och behöver inte xas om inte det nns extra tid i

projektet

2 = Ett mindre användbarhetsproblem: ges låg prioritet 3 = Stort användbarhetsproblem: ges hög prioritet

4 = Användbarhetskatastrof: måste xas innan produkten släpps

2.7 Iterativ design och användbarhetsutvärdering

Jabok Nielsen skriver i en artikel på sin webbsida (http://www.useit.com) om iterativ de-sign och användartester. Nielsen menar att marginalnyttan för varje ny testanvändare snabbt minskar enligt en logaritmisk skala och refererar till tidigare studier där det visades att det krävs minst 15 testanvändare för att hitta alla användbarhetsproblem. Nielsen menar att era små användartester är att föredra framför en större om man genomför användbarhets-tester med begränsade resurser. Anledningen till detta är att syftet med en användarstudie är att förbättra en design, inte bara att hitta problemen. Om man först genomför en studie kan man åtgärda problemen och därefter genomföra ytterligare studier och på så sätt itera-tivt förbättra designen. Nielsen argumenterar att den första studien kommer att hitta mer ytliga problem, medan vidare studier kommer att hitta mer djupliggande problem. Vidare menar han att det är viktigt att kunna veriera att åtgärder som vidtagits för att adressera användbarhetsproblem har haft önskad eekt. (Nielsen, 2000)

Kapitel 3

Prototyputveckling för pilotstudier

För att utveckla ett gränssnitt i pilotstudierna, innan arbetet med att att utveckla en set-top-box-prototyp började, användes i huvudsak iterativ design med hi-prototypning. Power-point-prototyper och en pappersprototyp har använts, även om dessa aldrig utvärderades med användare, utan snarare som tankeverktyg. Vidare gjordes även en användarutvärde-ring av existerande webbaserade lmtjänster för att ta reda på vilka funktioner som är uppskattade av lmtittare.

En översikt av processen i kronologisk ordning ser ut som följande:

• Pilotstudie: datorprototyp 1, webbaserad, mycket experimentell, styrd med mus, in-formellt utvärderad med två användare

• Pilotstudie: datorprototyp 2, styrd med piltangenter samt enter, utvärderad med en användare

• Bakgrundsstudie: studie av sökbeteende och utvärdering av existerande lmtjänster, med fyra användare

• Pilotstudie: datorprototyp 3, styrd med piltangenter och enter, utvärderad med fyra användare

Till detta kommer pappersprototyper och powerpointprototyper.

Datorprototyp 1 var webbaserad och styrdes med mus. Datorprototyp 2 och 3 styrdes med piltangenter samt enter för att simulera styrning med en fjärrkontroll och var liksom den första prototypen webbaserade. Ingen av datorprototyperna kunde visa trailers eller lm. Efter pilotstudierna genomfördes huvudstudien med hjälp av prototyper som kördes på en set-top-box, se kapitel 4.

3.1 Pilotstudie: datorprototyp 1

Idén bakom den första prototypen var att slumpa fram ett antal lmer ur ett urval som begränsades av genrer, betyg och årtal. Prototypen var ett experimentell, utforskande pro-totyp som inte var baserad på några tidigare propro-totyper eller litteraturstudie. Propro-totypen bestod av ett antal knappar för genrer som fungerade enligt på-och-av-principen (se gur 3.1). Dessa på-/av-knappar begränsade lmutbudet per genre enligt principen att en lm måste tillhöra samtliga valda genrer för att komma med i urvalet. Vidare fanns två skjut-reglage som reglerade gränsvärden för årtal (lmer gjorda tidigast) och betyg (lägst betyg)

Figur 3.1: Prototyp 1. Genrer är på-/av-knappar och årtal (New) och betyg (Good) är skjutreglage. Antal träar visualiseras av stapeln i högra hörnet. Inga rullningsfunktioner för lmvyn är implementerad.

som en lm var tvungen att uppfylla för att komma med i urvalet. Ur detta urval slumpades upp till åtta lmer fram med titel och omslag (om tillgängligt) och presenterades under på-/av-knapparna och skjutreglagen. Storleken på urvalet visualiserades av en lmstapel i högra hörnet. Resultatet uppdaterades så fort en på-/av-knapp eller skjutreglage ändrades. Prototypen styrdes med hjälp av en mus som en vanlig webbsida och var inte anpassad för att simulera en set-top-box-prototyp som styrdes med fjärrkontroll. Huvudsyftet med prototypen var att testa en urvalsprincip, och inte en navigeringsprincip.

En mycket informell studie utfördes, i två omgångar. Urvalsmetoden var bekvämlighetsurval. I den första omgången var det en försöksperson, och i den andra två stycken samtidigt framför datorn. Försökspersonerna ombads att hitta en lm de skulle kunna tänka sig att se. Problem som uppstod var att försökspersonerna inte förstod att man väljer genrer enligt logisk OCH-princip (d.v.s. att en lm måste tillhöra samtliga kategorier). De frågade också hur man rullade och hur man bläddrade vidare. En försöksperson trodde att man rullade genom att trycka på videostapeln. Försökspersonerna undrade också hur man valde olika år, hur reglagen fungerade. De trodde att man valde ett specikt årtal för urvalet genom att använda sig av reglaget för årtal, inte att man satte ett undre gränsvärde.

Utifrån detta togs beslutet att inte utveckla denna idé vidare, utan att pröva en annan princip på nästa prototyp.

3.2 Pilotstudie: datorprototyp 2

En ny prototyp som bygger på kategoribläddring byggdes och utvärderades med en försöks-person (se gur 3.2). Försöksförsöks-personen valdes på basis av bekvämlighetsurval. Försöksperso-nen frågade bland annat varför skådespelare inte fanns med. Vidare menade försökspersoFörsöksperso-nen

att genre inte är viktigare än något annat, och att man ibland vill söka efter regissör eller skådespelare.

Figur 3.2: Prototyp 2: Genrer visas till vänster, en rullningsfunktion är implementerad.

3.3 Studie av sökbeteende

För att få information om vad som är viktigt vid sökning av lmer genomfördes en stu-die av tre existerande webbplatser som tillhandahåller möjligheten att söka efter lmer. Webbplatserna var följande:

• headweb.se: svenskspråkig tjänst för att hyra och se lmer online. • lovelm.se: svenskspråkig tjänst som hyr ut DVD-lmer.

• imdb.com: engelskspråkig databas med information över de esta lmer som nns. Informationen om lmer, regissörer och skådespelare är ofta detaljerad.

Försökspersonerna var alla svensktalande, två kvinnor och en man mellan 24 och 29 år. En av försökspersonerna är tvåspråkig (svenska och engelska). Två av personerna var yrkesverk-samma, en var student. Urvalsmetoden var bekvämlighetsurval.

Försökspersonen ck först en webbplats presenterad för sig, därefter uppgifter att lösa. Efter att försökspersonen utfört uppgifterna för en webbplats ställdes vissa frågor, och ytterligare ett frågebatteri användes sedan uppgifterna utförts på alla att tre webbplatserna. Frågor blandades med följdfrågor i en semistrukturerad intervjusituation. Undersökningen utfördes på svenska.

Exempel på uppgifter som gavs är:

• Hitta en bra lm som du ska se ikväll • Hitta en lm du inte har sett

Exempel på frågor är:

• Något du särskilt gillade med sidan?

• Vad är viktiga faktorer för lmer (genre, skådespelare, regissör osv)?

3.4 Resultat

Under utvärderingen av lmsidorna skönjdes två olika sökbeteenden. Det ena är att man blir påmind om lmer man har hört talas om genom att bläddra, och det andra är att man redan vet vilken lm man letar efter och skriver in titeln.

Något som verkar vara gemensamt är att man sällan väljer en lm som man aldrig har hört talas om. En försöksperson uttryckte det som att man vill ha uppslag på vilka lmer man kan se, och uttryckte uppskattningen för en listvy som headweb.se hade, där man bara såg lmomslagen utan titlar, se gur 3.3 (på skärmdumpen nns dock titlar, den är tagen vid ett senare tillfälle). Att i allmänhet kunna se lmomslagen (inte bara som i nämnda vy) var viktigt för era försökspersoner.

Ett positivt omdöme som återkom var möjligheten att navigera till lmer på era olika sätt, genom skådespelare, genrelistor och så vidare. Att det fanns era ingångar till att hitta lmer sågs som positivt.

Automatkompletteringsfunktionen på lovelm.se var också mycket uppskattad (se gur 3.4). En försöksperson uttryckte uppskattning för funktionen på lovelm.se där man kunde se information om en lm bara genom att föra musen över den, varvid en ruta visades (se gur 3.5).

Genre, betyg, årtal, regissör och skådespelare verkade alla vara viktiga faktorer för att hitta en lm. Vidare verkade listor av olika slag, som genrer och så vidare mer eller mindre viktiga för alla försökspersoner. Två personer uttryckte explicit att topplistor var bra.

Fritextsökning användes, men främst då försökspersonen visste vilken lm denne letade efter. Lärdomar och principer från denna studie av existerande lmwebbplatser kan användas för att designa en prototyp för interaktiv TV, men som Chorianopoulos (2008) påpekar är alla principer inte nödvändigtvis överförbara, p.g.a. skillnader mellan webb och interaktiv TV.

Figur 3.3: Vy från headweb.se. Observera att vid tidpunkten för undersökningen fanns inte titlarna under lmomslagen, skärmdumpen är från ett senare datum.

Figur 3.4: lovelm.se har en automatkompletteringsfunktion som uppskattades av försöksper-sonerna

Figur 3.5: Då man för musen över en resultatlista på lovelm.se visas en ruta ovanför med information om lmen.

3.4.1 Inverkan på prototyp 3

Fynden ovan föranledde följande förändringar inför prototyp 3:

lmer som vald skådespelare medverkat i respektive lmer som vald regissör regisserat) • En topplista och en lista med nyheter infördes, eftersom två av tre försökspersoner

explicit uttryckte att de gillade topplistor • En sökfunktion infördes

3.4.2 Ny riktlinje

Utifrån resultet från denna utvärdering och utvärderingen av datorprototyp 2 ovan, infördes en meny uppe i vänstra hörnet (se gur 3.7 på motstående sida). Anledningen till att den sattes i vänstra hörnet och inte ovanför lmvyn är att lmvyn kan rullas vertikalt, och navigering till menyn skulle därför innebära att man skulle vara tvungen att navigera till toppen av listan innan man kan navigera till menyn (se gur 3.6). Detta problem har inte behandlats i riktlinjerna i Ahonen et al. (2007) och därför föreslås en ny riktlinje:

Placera inte navigerbara element bredvid rullningsbara vyer i en sådan position att man måste navigera i rullningsriktningen för att nå dessa.

Figur 3.6: Exempel på legala positioner, vänster- och högerkant, för navigerbara element i förrhållande till en vy som rullar vertikalt. Överkant och underkant är illegala positioner.

3.5 Pilotstudie: datorprototyp 3

Prototyp 3 körs i en webbläsare, är webbaserad och en uppdatering av prototyp 2. Prototyp 3 navigeras med piltangenterna och entertangenten för att simulera en fjärrkontroll. Pro-totypen kördes på en bärbar dator, och utvärderades med fyra försökspersoner mellan 24 och 29 år gamla, samtliga universitetsstudenter. Två av försökspersonerna var kvinnor, två män. Två försökspersoner var uppvuxna i Sverige, en i Slovenien och en i Tyskland. Utvär-deringarna utfördes på svenska, engelska eller tyska. Samma person agerade försöksledare och observatör. Urvalsmetoden var bekvämlighetsurval.

Försökspersonerna ck först försöket förklarat för sig och prototypen förevisades. De ck bekanta sig med prototypen, därefter ck de uppgifter som gick ut på att hitta lmer (åt

Figur 3.7: Prototypen kan navigeras efter genre

Figur 3.9: Prototyp 3: Grask ar-tefakt i vyn lmdetaljer: skåde-spelarlistan är för lång

Figur 3.10: Textinmatning med hjälp av on-screen-keyboard

sig själv och andra, ingen specik lm efterfrågades). En semi-strukturerad intervju genom-fördes i samband med försöket där användarna frågades om sin upplevelse med systemet. Uppenbara problem som försöksledaren observerade antecknades, i övrigt fördes anteckning-ar under den semistrukturerade intervjun.

Återkommande positiva omdömen var att lmomslagen var uppskattade (3 personer) samt att utbudet av lmer var brett (2 personer).

3.5.1 Funna problem

Ett antal användbarhetsproblem har identierats, graderats enligt Nielsen (2010) och rela-terats till de riktlinjer som presenrela-terats ovan:

Problem Relevanta riktlinjer Förek. % Gradering 1 Problem att navigera

till skådespelare och/eller regissör i den detaljerade lmvyn. 1 Enkel struktur 2a Logisk markörföryttning 2b Framhäv markören 4b Tydliga navigeringselement 5 Samma funktion, samma utseende 75 3

2 Problem med att gå

tillbaka från lmdetaljvyn 1 Enkel struktur2a Logisk markörföryttning 2b Framhäv markören 4b Tydliga navigeringselement 5 Samma funktion, samma utseende 75 3

Problem Relevanta riktlinjer Förek. % Gradering 3 Förvirrande

textinmatning 6 Lätt textinmatning 50 2 4 Förvirrande

textinmatning 6 Lätt textinmatning 50 2 5 Kunde ej söka efter

skådespelare 25 2

6 Kategorisering

förvirrande 25 1

7 Synopsis förvirrande 25 1

Problem 1 - navigera till skådespelare och regissör I riktlinje nr 2a Logisk markör-föryttning, sägs det att man inte bör hoppa över länkar. På prototypen hoppar markören över rubriker när man navigerar från länkarna mellan skådespelare till länken med regis-sören. Vill man ytta markören från listan med skådespelare uppåt mot regissören måste man hoppa över rubriken Actors. Denna rubrik bryter av den naturliga navigeringsvägen mellan länkarna, och både rubrikerna (Director, Actors) kan ha den inverkan att man inte uppfattar länkarna till regissör och skådespelare som länkar (se gur 3.8). Regeln om att visuella ledtrådar som närhet ska visa vilka länkar som följ ihop bryts också av de insprängd rubrikerna.

I riktlinje 2b Framhäv markören, står det att måste vara tydligt var markören är eller vilket element som har fokus. Det var inte helt tydligt i denna prototyp.

Riktlinje nr 4 säger att navigeringselement ska vara lätta att skilja från andra element. I prototypen är det inte tydligt vad som är länkar och vad som inte är det.

Riktlinje nr 5 säger bland annat att alla element av samma slag ska vara lika, samt att de olika typerna av element ska skilja sig åt. I prototypen är länkarna lika vanliga rubriker.

Problem 2 - problem att gå tillbaka Försökspersonerna hade antigen problem att navigera till tillbakaknappen i lmdetaljvyn, eller förstod inte att den var markerad. I ini-tialskedet har Back-knappen fokus och är det enda elementet i sitt slag, vilket gör att det inte är helt tydligt att det är den knappen som har fokus. Länkarna har ingen ram i vanliga fall, utan får en gul bakgrund som markering då de är valda. Knappen får en gul bakgrund men behåller sin svarta ram. Vid ett tillfälle försvårades det hela av att skådespelarlistan var så lång att den överlappades av knappen.

Riktlinje nr 1 säger att man bör tydligt visa hur man kan navigera inom en sida och det nns inget som indikerar att man kan navigera från tillbaka-knappen åt höger till lmens synopsis.

Vidare bryter prototypen mot riktlinje 4 och 5 eftersom det visuellt inte är tydligt att rutan med handlingen är ett navigeringselement.

Riktlinje 2a Logisk markörföryttning kan följas bättre, eftersom navigeringen är lite otyd-lig då det gäller hoppet mellan skådespelare och tillbakaknappen.

Problem 3 - långsam textinmatning Det är som ovan nämnts känt att textinmatning med fjärrkontroll är långsam (även om fjärrkontrollen här simulerades med hjälp av piltan-genterna och enter på ett tangentbord). Det är svårt att få textinmatning att fungera bra. En försöksperson jämförde det med ett existerande system och föreslog ett mobiltelefonliknande gränssnitt. Riktlinje 6 Lätt textinmatning tar upp detta.

Problem 4 - förvirrande textinmatning Exempelvis hade en person svårt att radera text på det virtuella tangentbordet, men det kan också ha att göra med att ett tangent-bord användas för att simulera fjärrkontrollen. Förhoppningsvis fungerar det bättre med en fjärrkontroll istället för ett tangentbord som simulerar en fjärrkontroll.

Problem 5 - ingen sökning av skådespelare Flera försökspersoner efterfrågade sökning av skådespelare. Detta bör implementeras.

Problem 6 - förvirrande genrekategorisering Försökspersonen tyckte att lmer visa-des under fel genrer, och förstod inte att de kunde tillhöra era genrer. Ingen åtgärd denna gång dock, detta problem prioriteras bort.

Problem 7 - dålig kvalitet på synopsis Kvalitéten på texten var inte tillräckligt bra, och bör bytas ut.

3.5.2 Förbättringspotential av riktlinjer

En riktlinje som skulle behöva förtydligas är hur markören bör röra sig mellan olika navige-ringselement. Riktlinjerna säger att den ska röra sig logiskt och inte hoppa över länkar, men de säger inget om avståndet mellan olika navigeringselement eller vilka visuella ledtrådar man bör ha för att veta att man kan navigera från en sida till en annan. Här skulle det vara användbart med något slags riktlinjer om hur hoppen mellan olika navigeringselement kan se ut.

3.6 Pappersprototypning av navigeringsstrukturen i

lm-detaljvyn

Filmdetaljvyn var den del av portalen som gav upphov till est problem. Då problem 1 (na-vigera till skådespelare och regissör), och i viss mån problem 2 (problem att gå tillbaka) till stor del beror på ologiska markörföryttningar behövdes det göras något åt den övergripan-de navigeringsstrukturen i övergripan-den vyn. I framtaganövergripan-det av en bättre struktur på lmövergripan-detaljvyn användes pappersprototyper. Försök gjordes att dela in vyn i rutnät och ett beslut togs att använda ett rutnät bestående av två rader och tre kolumner. Varje ruta ck vara en papperslapp och på så sätt kunde snabbt olika layouter prövas, se gur 3.12 och 3.13. Tanken var att varje grupp av navigerbara element skulle vara jämt utplacerade och därige-nom undvika alltför stora hopp vid navigering mellan grupperna. Ett annat mål med denna design var att undvika att graska element mellan de olika grupperna, exempelvis om skå-despelarlistan skulle vara placerad på nedre raden skulle rubriken Actors stå mellan olika navigerbara element och på så sätt få markören att hoppa över element. Det är möjligt att det inte hade varit något stort problem med ett mer konsistent färgval för länkar, men det visade sig förvirrande i datorprototyp 3.

(a) Markören måste hoppa över rubriken (b) Markören hoppar inte över något graskt ele-ment

Figur 3.11: Layout med hjälp av rutnät

Figur 3.12: Pappersprototyp gjord helt för hand

3.7 Åtgärder inför set-top-box-prototyp 1

Följande görs inför första versionen av set-top-box-prototypen: • Ha olika färger på länkar och annan text. Berör problem 1.

• Låt knapparna ha en rundad bakgrund i samma färg som länkarna, så att knappar och länkar ser ut på ungefär samma sätt. Berör problem 1 och 2.

• Ändra färgen på ramen till synopsisen till samma färg som på bakgrunden för länkarna för att visa att den kan markeras. Berör problem 2.

• Ny navigeringsstruktur enligt ovan beskrivna rutnät. Berör problem 1 och 2.

• Visa färre antal skådespelare per lm för att frigöra mer skärmutrymme. Detta utrym-me behövs för den nya navigationsstukturen.

• Ordna bättre kvalitet på synopsis. Problem 7.

• Inkludera skådespelare och regissörer i sökningar. Problem 5.

3.8 Att designa med begränsat skärmutrymme

Som tidigare nämnts är skärmutrymmet på en TV begränsat på grund av att upplösningen är lägre och skärpan sämre (särskilt på en tjock-TV, på HD-TV är förutsättningarna bättre) jämfört med på en datorskärm, samt att avståndet till bildskärmen är större än för en dator. Vid omdesign av lmdetaljvyn för set-top-box-prototypen framträdde ytterligare en faktor som påverkar skärmutrymmet då man designar för TV väldigt tydlig: allt utrymme kan inte användas, på grund av att markören måste röra sig logiskt och inte får göra för stora eller ologiska hopp (se riktlinje 2a om markörföryttning). Detta gör att man inte alltid kan placera ut valbara element på det sätt som hade varit det mest eektiva sättet att använda sig av utrymmet om (som att skriva ut valbara skådespelarnamn efter varandra i löpande text), eller på det sätt som är mest logiskt ur ett semantiskt perspektiv, som exempelvis genom att lista regissör ovanför skådespelare, se gur 3.14.

Om man exempelvis skriver ut ett antal valbara skådespelarnamn i en löpande text blir na-vigeringsvägarna väldigt konstiga, se gur 3.15 (observera, denna bild är bara en illustration och inte framtagen under designprocessen).

Figur 3.14: En designskiss som gjordes efter utvärderingen av da-torprotyp 3

Figur 3.15: Möjliga navigeringsproblem om man använder försöker optimera skärmutrymmet samtidigt som man har klickbara länkar (bilden är ej framtagen under designprocessen)

Kapitel 4

Set-top-box-prototyper

Set-top-box-prototyperna gjordes med hjälp av en set-top-box (Motorola VIP-1963), en vanlig tjock-TV och styrdes av en fjärrkontroll. Ingen av set-top-box-prototyperna kunde visa lm eller trailers.

Ett problem med upplösningen på tjock-TV (standardupplösning, SD) upptäcktes först vid test på TV-apparat, att en del av bilden, ett par centimeter från alla sidor, inte syns på tjock-TV utan hamnar utanför bilden. Då denna prototyp kördes i utvecklingsmiljön på datorn syntes inte detta.

Skillnader från prototyp 3 är bland annat att i STB-1 har alla navigerbara element ett liknande utseende, en mörkblå bakgrund eller ram med rundade hörn runt sig. Markören är alltid samma gröna nyans. Vidare har texten gjorts större, då det blev tydligt att texten på prototyp 3 var för liten för att kunna läsas bekvämt på en TV i standardupplösning. Strukturen har som tidigare nämnts itererats fram baserat på föregående prototyper.

4.1 Schematisk beskrivning av strukturen

Set-top-box-prototypen har två vyer, en huvudvy och en lmdetaljvy, se gur 4.1 och 4.2. Huvudvyn är uppdelad i fyra områden. Längst uppe i vänstra hörnet en meny (A på gur 4.1) med menyalternativ för att bläddra efter lmer via genre, visa nya lmer, lmer med bäst betyg eller söka efter lmer. Om man väljer genrer visas dessa på vänster sida, under menyn (C i guren). Området som lista lmer, regissörer och skådespelare (D i guren) är det största och går ner till högra nedre hörnet. Vi normal bläddring visas lmomslag i område D i ett rutnät, och vid sökning visas en lista med lmer, skådespelare och/eller regissörer. Område B innehåller information om var man benner sig, information om sökningar och hur många objekt som visas i område D.

Navigering sker med hjälp av pilknapparna på fjärrkontrollen. En markör visar vilket navi-gerbart element som är valt. Alla områden utom B innehåller navigerbara element, och hopp mellan områdena sker helt enkelt genom att man styr markören i fysisk riktning mot det område man vill navigera till. Hoppet mellan menyn (A) i övre vänstra hörnet och lmvyn (D) sker genom att navigera höger-vänster. Då man navigerar åt vänster från lmvyn ham-nar man antingen i genrelistan (C) om den är synlig eller om den inte är synlig, huvudmenyn (A). Pil upp och ner rullar lmvyn (D) om alla resultat inte kan visas på en sida. Detta är en stor anledningen till att det inte nns några navigerbara element i huvudet (B). Se även den föreslagna riktlinjen på sidan 14.

Vid sökning kommer ett virtuellt tangentbord upp. Sökning inkluderar regissörer , skådespe-lare och lmer. Varje delmängd av resultaten, som regissörer, skådespeskådespe-lare etc. listas med

Figur 4.1: Schematisk översikt av huvudvyn på STB-1

Figur 4.2: Schematisk översikt av lm-detaljvyn på STB-1

Figur 4.3: Huvudvyn för STB-1 med med genrelista och lmer synliga

en underrubrik. Vidare står ovanför sökresultaten, i huvudet (B) hur många träar man har fått i varje delmängd, t.ex. 1 movies, 3 actors, 0 directors. Vid listning av lmer från en skådespelare (om man valt skådespelare i ett sökresultat) visas en bild på skådespelaren ovanför resultaten i huvudet (B), samt skådespelarens namn. Detsamma gäller för regissörer, förutom att bilder inte är tillgängliga för alla regissörer.

Vid sökning så söks bara lmtitlar och namn på skådespelare och regissörer, och ej synopsis. I träistan listas dock skådespelare och regissörer för sig, och inte lmer som de medverkar i. Exempelvis, får lmen The Day After Tomorrow en trä då man söker på Tom är det inte för att en skådespelare med det namnet medverkar, utan för att Tomorrow börjar på Tom.

Filmdetaljvyn (se gur 4.2) är som tidigare nämnts uppbyggd kring principen av ett rutnät med två rader och tre kolumner. Längst upp (A) nns lmtiteln. På den övre raden längst till vänster (B) nns lmdetaljer, i mitten regissör(er) (C) och längst till höger skådespelare (D). Antal skådespelare per lm är begränsat till att omfatta upp till tre stycken, vilket gör det möjligt att visa alla listade skådespelare på begränsad plats, samtidigt som man undviker vertikal rullning (se gur 4.4).

På nedre raden längst till vänster nns det knappar (E) för att hyra lm, titta på trailer och gå tillbaka (det går dock ej att se på trailers i denna prototyp). I mitten nns lmens handling (synopsis) (F) som visas avklippt med tre punkter (...) och man kan markera den och trycka OK för att få upp en ruta med hela handlingen. Längst till höger nns lmposters (G) som kan också förstoras upp på samma sätt.

I lmdetaljvyn (se gur 4.2) är alla områden förutom lmtiteln (A) och området med detaljer (B) är navigerbara.

4.2 Förändringar som ej motiveras av användbarhetsskäl

Några förändringar från datorprototyp 3 till STB-1 motiverades inte av användbarhetsskäl utan antingen av rena tekniska aspekter eller som kom som en bieekt av bytet av plattform från webb till set-top-box:

• Titeln till varje lm skrivs inte längre ut helt när markören står på en lm som i gur 3.7 utan skrivs ut avkapad, se gur 4.3. Anledningen är att en titel som yter ovanpå och utanför varje lmruta skapar graska artefakter vid rullning av lmvyn (rullningen är hårdvaruaccelerarad och förutsätter en enfärgad bakgrund).

• I Dreamparks system som STB-1 är implementerad på nns redan ett virtuellt tan-gentbord tillgängligt som komponent, så därför ansågs det inte att det fanns någon anledning att implementera ett eget. Layouten skiljer sig något från det virtuella tan-gentbord som implementerades för datorprototyp 3, men Dreamparks tantan-gentbord är mer genomarbetat och testat, det som här implementerades var en enklare, snabbt färdigställd version.

• Dreamparks virtuella tangentbord stödjer inmatning vid siertangenterna, som på en mobiltelefon (detta var dock inget som på något sätt syntes i gränssnittet innan man började trycka på siertangenterna, och ej heller något som kommunicerades av försöksledaren).

4.3 Utförande av utvärdering

Utvärderingen av de tre versionerna av STB-protoypen gjordes med en set-top-box kopplad till en TV (tjock-tv) och en fjärrkontroll till set-top-boxen. Försökspersonen satt i en fåtölj

Figur 4.5: Möblering och utrustning vid utvärderingen av set-top-box-prototypen. Den bär-bara datorn syns inte på bilden.

ungefär 1,5 meter från TVn med fjärrkontrollen i handen, försöksledaren i soa ungefär 90 grader mot försökspersonen (se gur 4.5). Försökspersonen instruerades om uppgiften och vilka knappar som skulle användas på fjärrkontrollen (piltangenterna, OK och Back). Försökspersonen uppmanades att lösa uppgifterna utan hjälp så långt som möjligt men uppmuntrades att tänka högt. Därefter ck försökspersonen ett antal uppgifter att lösa utan hjälp. Försöksledaren gav försökspersonen en uppgift i taget från ett antal fördeniera-de uppgifter och förfördeniera-de anteckningar och ställfördeniera-de ibland frågor till försökspersonen. Efter att uppgifterna var utförda gjordes en semi-strukturerad intervju där försökspersonen fortfaran-de hafortfaran-de fjärrkontrollen i hanfortfaran-den och kunfortfaran-de utforska gränssnittet ytterligare och förtydliga sina svar genom att visa exempel på set-top-boxen. Försöksledaren förde anteckningar. Ing-en inspelningsutrustning användes. CitatIng-en från försökspersonerna som förekommer är inte transkriberade från en inspelning, utan ligger någonstans mellan ordagrann transkribering och mening. Vidare är de engelska citaten inte översatta, eftersom det är rimligt att anta att de allra esta läsare behärska engelska tillräckligt bra. De tyska citaten är dock översatta. Set-top-boxen var kopplad via en router till en bärbar dator med nödvändig server-programvara som försöksledaren även använde för att anteckna på. Vid upprepade tillfällen uppträdde en svårlöst grask bug varvid försöksledaren via ett kommandoskal startade om gränssnittet i set-top-boxen.

Set-top-box-prototypen utvärderades med 5 personer för varje version, allt enligt Nielsen (2000). Samtliga försökspersoner var studenter vid Linköpings Universitet. Urvalsmetoden var bekvämlighetsurval. Försöken utfördes på svenska för de svenskspråkiga, tyska för de tyskspråkiga och engelska för övriga.

STB-1: fem försökspersoner mellan 21 och 26 år, två män och tre kvinnor. Två av personerna var uppvuxna i Sverige, en i Ryssland, en i Iran och en i Vietnam.

STB-2: fem försökspersoner mellan 18 och 29 år, tre män och två kvinnor. Tre av personerna var uppvuxna i Sverige, en i Litauen och en i Iran.

STB-3: fem försökspersoner mellan 24 och 27 år, alla kvinnor. En person var uppvuxen i Iran, en i Taiwan, en i Turkiet, en i Tyskland och en i Spanien.

Exempel på uppgifter var: • Hitta en komedi

• Leta efter lmer med Tom Cruise

Exempel på frågor från den semistrukturerade intervjun var: • Var det lätt att hitta en lm?

• Var det något du saknade?

4.4 Utvärdering av STB-1

En del av problemen från prototyp 3 har åtgärdats, medan andra läts bero. Det verkar som om problem 3 och 4 har löst sig trots att ingen aktiv insats har gjorts för att lösa dem. Däremot nns det vissa skillnader mellan skärmtangentbordet i prototyp 3 och STB-1

Gammalt problem Åtgärdat? Förek. %

(förra %) Hur? / Kommentar 1 Problem att navigera

till skådespelare och/eller regissör i den detaljerade lmvyn

Ja 0 (75) Bättre layout, mer konsistenta navigeringselement 2 Problem med att gå

tillbaka från lmdetaljvyn Ja 0 (75) Se problem 1. 3 Långsam textinmatning Ej aktivt.

Finns dock vissa skillnader mellan de virtuella tangent-borden

0 (50) Ingen klagade, kan vara statistisk avvikelse eller bero på att textinmatning med fjärrkontroll är mindre frustrerande än att tvingas använda piltangenterna på ett vanligt tangentbord. 4 Förvirrande

textinmatning Ej aktivt 0 (50) Se problem 3. 5 Kunde ej söka efter

skådespelare Ja 0 (25) Bättre sökfunktioner ärimplementerade 6 Kategorisering

förvirrande Nej, samma 0 (25) Kan vara statistiskavvikelse 7 Synopsis förvirrande Ja 0 (25) Bättre kvalitet på

4.4.1 Funna problem

Ett antal problem hittades. Här listas problemen som fått allvarlighetsgrad 2 till 4. Dessa kommer att åtgärdas i nästa version av gränssnittet.

Problem Relevanta riktlinjer Förek. % Gradering 8 Förvirring gällande

markör då search var markerat som vald, men markören stod i lmlistan. 2a Logisk markörföryttning 2b Framhäv markören 5 Samma funktion, samma utseende 60 4 9 Markören försvinner i sökresultatlistan ibland, då man navigerar upp eller ner mot rubrikerna

4b Tydliga navigeringselement 5 Samma funktion, samma utseende 40 4 10 Resultatlistan från sökning av skådespelarnamn är förvirrande. 8 Synliga instruktioner 60 4 11 Osäkerhet av stavning och avsaknad av stavningsförslag. 6 Lätt textinmatning 80 3

12 Oklart hur och att man överhuvudtaget kan förstora upp synopsis

4b Tydliga navigeringselement 5 Samma funktion, samma utseende 8 Synliga instruktioner 80 3 13 Förvirring av markör i resultatlista. Se även problem 9 5 Samma funktion, samma utseende 20 3 14 Vid felstavning är det

oklart varför inga resultat ges. Se problem 11.

8 Synliga instruktioner 20 3

15 Sorteringsordningen

på lmer är förvirrande. 8 Synliga instruktioner 80 2 16 Det är inte tydligt att

lmpostern kan förstoras upp 4a Konsistenta piltangenter 4b Tydliga navigeringselement 8 Synliga instruktioner 40 2 17 Back förväntas

fungera hela tiden 40 2

Problem 8 - förvirrande markör Då ett menyalternativ är valt har det inverterade färger för att indikera detta. Detta ställde till med problem då menyalternativet Search

(sök) var valt (för att att man valt att söka eller på grund av man listade lmer med en viss skådespelare) och markören stod på en lm i lmvyn och försökspersonen ck i uppgift att göra en sökning. De uppfattade då att markören stod menyalternativet Search och blev förvånade då de kom till lmdetaljvyn för lmen som var markerad. En försöksperson föreslog att man skulle göra valt alternativt ljusblått istället för vitt:

"What was confusing was that there was white colors [...] maybe if it was not white, but light blue"

Åtgärd: gör indikationen på valt menyalternativ mer subtil, och framför allt mindre tydlig än markören.

Riktlinje 2b säger att det element där markören benner sig eller där fokus är ska framhävas. Det var tydligen inte tillräckligt i detta fallet, därför föreslås här ett tillägg, eller en ny riktlinje:

I det fall då både valt alternativ och markör förekommer, låt det navigerbara element där markören är stå ut mest från omgivningen av de två.

Problem 9 - markör försvinner Markören försvinner ibland då man försöker navigera i sökresultatet och orsakar stor förvirring. Det här är en ren bug som måste åtgärdas. Åtgärd: xa buggen.

Problem 10 - resultatlista Dels är rubrikerna och navigeringen förvirrande, dels förvän-tar sig folk att om man söker på en skådespelare ska lmer med den skådespelaren listas (se gur 4.6). En försöksperson blev förvirrad över att det gavs väldigt få träar på lmer vid sökning av Tom Cruise.

"I knew there would be results, but I thought there would be more results"

Förväntningen hos denna försöksperson var alltså att lmer med Tom Cruise skulle visas i resultatlistan. Detta är som sagt inte fallet, utan bara träar i lmtitlar visas.

Vidare förekommer rubriker som Actors (0) utan text under.

Åtgärd: för att visa varför en lm, skådespelare eller regissör är en del av resultatet av en sökning, markera träarna av sökorden i resultatlistan. Dessutom ges träar på lmer, skådespelare och regissören olika ikoner i resultatlistan.

Ytterligare åtgärd är att ta bort rubriker som innehåller 0 sökresultat, detta för att undvika att rubrikerna kan uppfattas som navigerbara element.

Problem 11 - osäkerhet stavning 4 av 5 försökspersoner uttryckte osäkerhet vid stav-ning, och klarade uppgiften tack vare att de ck hjälp med stavningen från försöksledaren. Vid en uppgift som gick ut på att hitta lmer med Tom Cruise uttryckte sig två försöksper-soner på följande sätt:

"Hoppas han stavar så."

"I don't remember how his name is written."

Figur 4.6: STB-1: sökresultat. Rubrikerna Movies (0) och Directors(0) har ingen text under sig och är inte själva navigerbara.

Problem 12 - uppförstoring synopsis En försöksproblem hade stora problem, två lyc-kades ta sig förbi relativt lätt. Flera försökspersoner försökte först trycka nedåt för att få se mer av synopsis, men tryckte sedan snabbt ok. Försökspersonen som hade stora problem uttryckte sig som följande:

"Didn't know I could see the full description"

Åtgärd: lägg till ... vid synopsis för att indikera att mer text nns tillgänglig.

Problem 13 - markör resultatlista När markören står i resultatlistan ville en försöks-person markera en rubrik i resultatlistan (i stil med Movies (0)) och verkade tro att den var expanderbar. Detta är relaterat till problem 9.

Åtgärd: visa inte rubriker som inte har några sökresultat under sig

Problem 14 - inga resultat Vid felstavning är det oklart varför inga resultat ges. Det bryter mot riktlinje 8 om tydliga instruktioner. Att ge stavningsförslag skulle vara ett sätt att tala om att användaren har stavat fel, samt att erbjuda en möjlighet att ta sig vidare. Åtgärd: lägg till stavningsförslag baserat på lmtitlar, regissörer och skådespelare när en sökning inte ger några resultat.

Detta föranleder en ny riktlinje

Tillhandahåll stavningsförslag som ger användaren möjlighet att gå vidare då en sökning inte ger några träar.

Problem 15 - sorteringsordning förvirrande Sorteringsordningen för lmer är förvir-rande för 4 av 5 försökspersoner. Det verkar vara så att folk inte förstår hur gamla lmer med bra betyg dyker upp så högt upp. Möjligen tänker folk att bra även betyder någorlunda ny. Ett citat från en försöksperson illustrerar detta:

Men om man väljer top rated eller genre... så är det lite rörigt. [...] Ja..eller att man hade kunnat välja om man ville ha bokstavsordning. Eller nyast först. Eller mest stjärnor först. Åtgärdas genom att vikta år och betyg i sorteringsordningen.

Problem 16 - uppförstoring lmposter Det fanns inte tydlig visuell indikation på att man kan förstora upp lmpostern. Åtgärdas med hjälp av en ikon.

Problem 17 - tillbakaknappen Flera försökspersoner förväntar sig att man alltid ska kunna backa med hjälp av tillbakaknappen. Det är dock inget som de fastnar på, så det fungerar ändå. Eftersom det inte är ett stort problem (även om det var stort nog för att nämnas här) och på grund av tidspress prioriteras en åtgärd för detta problem bort.

4.4.2 Övrigt

Ingen användare hade svårigheter med att menyn låg uppe i vänstra hörnet, men en använ-dare uttryckte att denne hellre hade sett att menyn hade legat i toppen eller fyllt upp hela vänsterspalten. Att ytta menyn till toppen ovanför lmvyn är inte ett alternativ, eftersom lmvyn bläddras vertikalt. Att ytta menyn till vänsterspalten skulle innebära en omde-sign av hur genrelistan visas. Eftersom det inte verkar vara något problem och att ändra i designen skulle kunna orsaka nya problem, så görs inget åt den kommentaren.

Figur 4.7: Förändring av utseendet på valt menyalter-nativ från STB-1 (vänster) till STB-2 (höger)

4.4.3 Åtgärder inför STB-2

Sammanfattningsvis kommer följande åtgärder tas inför STB-2:

• Förändring av färgen för valt objekt för att vara mer subtilt och inte tydligare än markörfärgen. Detta för att markören alltid ska vara mest framhävt. Se gur 4.7. Problem 8

• Fix av bug med markör som försvinner i resultatlistan. Problem 9

• Förändring av layout av resultat för att göra tydligt vad som är skådespelare och vad som är lmer - lmer, skådespelare och regissören får olika ikoner i resultatlistan. Vidare visas inga rubriker utan resultat under, för att undvika att rubrikerna kan uppfattas som navigerbara element. Problem 10, 13

• Möjligtvis ändra layout mellan lm och skådespelare i sökresultat. Problem 10. • Lägg till stavningsförslag när en sökning inte ger några resultat. Problem 11, 14 • Lägg till ... vid synopsis. Problem 12.

• Vikta år och betyg i sorteringsordningen. Problem 15

• En ikon som visar att lmpostern kan förstoras upp läggs till. Problem 16.

• Ta bort två lmer som även fanns som datorspel, och därför hade fått datorspelens omslag istället för lmernas. De orsakade lite förvirring, om än inte så stora problem att de förtjänar att avhandlas som ett användbarhetsproblem.

På grund av tidsbrist prioriterades problem 17 (tillbakaknappen fungerar inte överallt) bort i denna förbättringsomgång.

4.5 Utvärdering av STB-2

Scenariot för STB-2 innehöll er uppgifter som krävde sökning, och därmed mer använd-ning av det virtuella tangentbordet än på STB-1. I omdesignen av valt menyalternativ för problem 8 användes en triangelform (se gur 4.7), vilket möjligtvis skulle kunna ställa till med problem, enligt andra delen av riktlinje 4b:

Använd pilformade symboler endast för att indikera att pilknapparna på fjärrkontrollen ska användas

Det visade sig dock inte vara något problem, förmodligen för att att triangelns spets pekar åt höger, men benner sig på vänster sida av menyalternativet, och vidare inte ser ut som någon prototypisk pil. I den kontexten är det möjligt att triangeln inte uppfattas som en pil.

Problem 1-7 dök inte upp. Problemen från STB-1 med åtgärd samt förekomst på STB-2 visas här:

Gammalt problem Åtgärdat? Förek. %

(förra %) Hur? / Kommentar 8 Förvirring markör när

Search är vald Ja 20 (60) Valt element är subtilareän markerat element. Se gur 4.7 9 Markören försvinner i sökresultatlistan Ja 0 (40) Bugx 10 Resultatlistan skådespelarnamn förvirrande.

Ja 0 (60) Markerat var sökordet träar samt gjort tydligt vad som är lm och vad som är skådespelare 11 Osäkerhet stavning,

avsaknad av stavningsförslag.

Ja 0 (80) Osäkerheten vid stavning var fortfarande stor, men stavningsförslag är nu implementerat. 12 Uppförstoring

synopsis Ja 40 (80) Lagt till ellipsis (trepunkter) då det nns mer att se.

Gammalt problem Åtgärdat? Förek. %

(förra %) Hur? / Kommentar 13 Förvirring markör

resultatlista Ja 0 (20) Tagit bort tommarubriker 14 Förvirring resultat

felstavning Ja 0 (20) Implementeratstavningsförslag när inga träar nns.

15 Förvirrande

sorteringsordning lmer Ja 60 (80) Gjort viktadsorteringsordning.

Explicit sorteringsordning efterfrågas dock.

16 Uppförstoring

lmposter Ja 40 (40) Lagt till ikon föruppförstoring. Subjektiv bedömning är att även om lika många

försökspersoner som föregående hade problem med att förstora upp lmpostern, var det lättare för dem att komma på det än tidigare, varför

allvarlighetsgraden bör sänkas.

17 Back fungerar ej Nej 20 (40) Bortprioriterad

4.5.1 Nya problem samt gamla som fortfarande kräver åtgärd

Problem Relevanta riktlinjer Förek. %

(förra %) Gradering 12 Oklart hur och att

man överhuvudtaget kan förstora upp synopsis

4b Tydliga navigeringselement 5 Samma funktion, samma utseende 8 Synliga instruktioner 40 (80) 2 (tidigare 3 nedgrade-rad) 15 Sorteringsordningen

på lmer är förvirrande. 8 Synliga instruktioner 60 (80) 2 18 Stavningsförslag ger

förslag som inte har någon trä, samt ibland dåliga stavningsförslag

60 3

19 Hittar inte siror på det virtuella

tangentbordet

Problem Relevanta riktlinjer Förek. %

(förra %) Gradering 20 Frustration över att

markören inte hoppar runt till motsatt kant på det virtuella

tangentbordet

40 2

21 Försökspersonen söker istället för att bläddra i kategorier

40 1

Problem 12 - uppförstoring av synopsis Det verkar fortfarande vara ett problem, men bara två istället för tre hade problem den här gången, och ingen hade något riktigt svårt problem. Det kan bero på tillfälligheter. Folk trycker fortfarande ner för att försöka förstora upp ibland.

En försöksperson föreslog att man skulle ha en ikon för uppförstoring, lik den på lmaschen som visar att man kan förstora upp synopsis.

Åtgärd: Lägg till en uppförstoringsikon på synopsis, samma som för lmaschen

Problem 15 - sorteringsordning Lösningen med att göra en viktad sorteringsordning verkar inte ha fungerat helt tillfredsställande. Det var en försöksperson mindre som var förvirrad, men det kan bero på tillfälligheter. Citat ur undersökningen, angående sorterings-ordningen:

"yes, had no problem nding a movie, but SORTING a movie" "det går inte att hitta rankade, utan bara top rated"

"it's the same" [syftar på New och Top Rated]

Klagomålen kom oftast i samband med att de ville bläddra efter en lm. Det verkar nästan som om de ville kunna kontrollera sorteringsordningen. Vidare då de bläddrar på kategori-erna "Top Rated" och "New" så klagar era över att man inte kan se vare sig betyg eller år.

Något annat som är relevant för sorteringsproblematiken är att en försöksperson efterfrågade möjligheten att välja lmer alfabetiskt (försöksledaren uppfattade det som per bokstav). Testpersonen höll på med en uppgift som innebar sökning, men uttryckte följande:

"Det fanns väl någon alfabetisk meny eller?"

En lösning på problematiken är att tillhandahålla en sorteringsmenu som är efter Rating, Year, Alphabetic. Nackdelen är att det nns inte mycket skärmutrymme kvar för det. Det skulle kunna göras i vänsterspalten förutom då man har genrer listade men då får man möjligtvis kontextproblem. Görs det i huvudet kan navigeringsproblem uppstå. Detta gjordes inför sista försöksomgången, och författaren ville undvika att skapa större problem än de som löstes.

Tyvärr nns det inte utrymme i nuvarande design med lmomslagen att visa både betyg och år.

Åtgärd: skriv ut sorteringsordningen explicit. Dessutom läggs möjligheten till att bläddra alfabetiskt som ett menyalternativ i vänsterspalten (där genrer ligger då man väljer By

Figur 4.8: STB-2: söktermer markeras i resultatlistan, inga rubriker utan text under före-kommer och de olika typerna av sökresultat har fått olika ikoner

Genre). Detta på grund av att det efterfrågats av en försöksperson och att det följer riktlinje 6, om att minimera textinmatning om det är möjligt.

Vidare tas den blandade sorteringsordningen som testades i STB-2 bort och ersätts med sortering på årtal och betyg. För att få plats tas en sällan använd och ganska tom genre, Western, bort.

Problem 18 - felaktiga stavningsförslag En del stavningsförslag som ges när en sök-ning inte gett någon trä, leder i sig själva inte till någon trä. Exempel:

Försökspersonen söker efter "ecolon conspirsy" (rätt stavning är echelon conspiracy), inga lmer hittas och systemet föreslår "colon conspiracy", en sökning som ger 0 träar. Åtgärd: eftersom det är en prototyp, xa det mest problematiska stavningsförslaget ad-hoc. Problem 19 - hittar ej siror på det virtuella tangentbordet På det virtuella tangentbordet ska knappen för att byta till läge för siror och symboler har texten

./@123

men på grund av tekniska problem (set-top-boxen hade bredare typsnitt än i utvecklings-miljön på PC och andra set-top-boxar, och texten ck en ellipsis, ...) blev texten istället ./@...

Detta förvirrade era försökspersoner. Det är dock inget medvetet designbeslut utan en ren bug.