• No results found

Alkoholkonsumtion och utsatthet hos unga vuxna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Alkoholkonsumtion och utsatthet hos unga vuxna"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Alkoholkonsumtion och utsatthet hos unga vuxna

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män.

(3)

Alcohol Consumption and Victimization in Young Adults

Abstract

This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

Keywords: alcohol use, victimization, young adults, sex differences.

(4)

Innehållsförteckning

Alkoholkonsumtion och utsatthet hos unga vuxna ... 5

Alkoholkonsumtion ... 5

Fysisk utsatthet ... 6

Egendomsbrott ... 6

Sexuell utsatthet ... 7

Verbal utsatthet ... 7

Teoretisk utgångspunkt och könsskillnader ... 7

Sammanfattning och begränsningar med tidigare studier... 8

Syftet med denna studie ... 9

Metod ... 9 Deltagare ... 9 Material ... 10 Procedur ... 11 Statistiska analyser ... 12 Resultat ... 12

Resultat från ANOVA och Post Hoc test ... 13

Diskussion ... 16

Studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori ... 17

Oväntade fynd, svagheter och styrkor med studien ... 19

Framtida forskning och slutsatser ... 20

(5)

Alkoholkonsumtion och utsatthet hos unga vuxna

Alkohol är ett socialt accepterat preparat som finns i många miljöer runt omkring oss.

Riskerna med alkoholkonsumtion är många och försämrade ett flertal funktioner, bland annat påverkades nervsystemet i hjärnan negativt (Luciana, Collins, Muetzel, & Lim, 2013). Det är den tredje högsta riskfaktorn för hälsan och omfattade många dödsfall (Anderson & Baumber, 2006). Alkohol har även visat sig vara en riskfaktor för kriminellt beteende (Komro, Tobler, Maldonado-Molina, & Perry, 2010). Till att både begå brott samt att bli utsatt för brott själv (Brottsförebyggande rådet, 2015a). Alkoholrelaterade brott har kostat samhället mycket pengar, framförallt inom straffrättssystemet (Anderson & Baumber, 2006; Bouchery, Harwood, Sacks, Simon & Brewer, 2011). Försäljningen samt konsumtionen av alkohol har successivt ökat i Sverige (Källmen, Wennberg, Ramstedt & Hallgren, 2015; Sarnecki, 2009). Där tillgängligheten av alkohol ökar konsumtionen och risken för att bli utsatt för brott (Waller m.fl., 2012b). En tidigare studie har granskat könsskillnader i prevalensen gällande alkoholkonsumtion och utsatthet (Cater, Andershed & Andershed, 2014). Studien visade att alkoholkonsumtion var överrepresenterat hos män som blivit utsatta fysiskt, sexuellt, verbalt och för egendomsbrott. För kvinnor visade sig alkoholkonsumtion vara överrepresenterat för samtliga utsattheter förutom vid egendomsbrott. Erfarenhet av utsatthet utgår från ett

livsperspektiv, som kan avse allt från barndomen till igår (Cater m.fl., 2014). Vår studie har utgått från samma datamaterial, på unga vuxna i åldrarna 20-24 och avsåg att bygga vidare på den studien för att få en djupare förståelse för problemområdet. Målet med denna studie är således att undersöka om det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet inklusive fysisk-, egendoms-, sexuell och verbal utsatthet. Vi ville även undersöka skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor.

Alkoholkonsumtion

Dricka alkohol har visat sig vara en hanteringsstrategi, för att hantera stress och ångest hos unga vuxna (Comasco, Berglund, Oreland & Nilsson, 2010). Både unga män och kvinnor som blivit utsatta konsumerade mer alkohol än de som jämförelsevis inte blivit utsatta. De som hade sämre hanteringsstrategier, exempelvis vid problemlösning visade sig konsumera mer alkohol (Brady, Tschann, Pasch, Flores & Ozer, 2009). Ett vanligt motiv för unga som drack var för att dämpa ångest (Kuntsche, Knibbe, Gmel & Engels, 2006). Detta indikerar att det är vanligt för unga vuxna att konsumera alkohol efter att de blivit utsatta, samt att alkohol är hanteringsstrategi för att hantera den stress och negativa känslor som kan uppkomma efter utsatthet.

(6)

Fysisk utsatthet

Fysisk utsatthet innefattar att en individ kroppslig har blivit aggressivt skadad av en annan människa (Ostrov mfl., 2009). Enligt brottsförebyggande rådet var misshandel under

påverkan av alkohol det vanligaste brottet att bli utsatt för, vilket var relaterat till båda könen men vanligast bland män (BRÅ, 2015a). Tidigare forskning som har studerat utsatthet bland unga män och kvinnor visade att de som blivit utsatta fysiskt rapporterade en större

alkoholkonsumtion, men även en benägenhet att vilja dricka alkohol mer än de som inte hade blivit utsatta (Taylor, Haviland & Amico, 2009). Sårbarheten för att bli utsatt för våld ökade under alkoholkonsumtion för både män och kvinnor, där unga som inte var våldsamma men drack hade blivit slagna mer än unga som inte var våldsamma men inte drack (Shepherd, Sutherland & Newcombe, 2006). Tidigare studie som har fokuserat på män visade att de som konsumerade alkohol utsattes för mer våldssituationer än vid nyktert tillstånd (Ellonen & Aaltonen, 2012). Män som även hade större tillgänglighet av alkohol både drack och blev mer fysiskt utsatta än de som inte hade lika stor tillgänglighet av alkohol (Waller m.fl., 2012b). En studie på kvinnor visade att fysisk utsatthet ökade vid högre grad av alkoholkonsumtion (Waller m.fl., 2012a). Detta indikerar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och fysisk utsatthet, både att män och kvinnor blir utsatta under påverkan men även att de dricker mer alkohol efter utsatthet.

Fysisk utsatthet under alkoholpåverkan har visat sig vara vanligt och har att göra med att alkohol har en stark påverkan till våld, vilket orsakas av att berusning ökar impulsivitet, fysiskt aggressivt beteende och resultera i en bristande självkontroll (Sarnecki, 2009; Schmallager, 2012). Detta kan förstås utifrån att serotonin nivåerna påverkas av alkohol (Sarnecki, 2009), som i sin tur har visat sig öka fysiskt aggressivt beteende (Binczycka-Anholcer & Marzena, 2002). Vid alkoholpåverkan ökade aggressivt beteendet för båda könen men mest för män (Gianocola m.fl., 2009). Eftersom tidigare forskning indikerat att fysisk utsatthet var vanligt vid alkoholpåverkan är det intressant att förstå detta närmare.

Egendomsbrott

Egendomsbrott innefattar stölder, skadegörelse och bedrägeribrott (Brottsförebyggande rådet, 2015b). Stöld var mindre vanligt att bli utsatt för vid påverkan av alkohol än fysisk och sexuell utsatthet (BRÅ, 2015a). Det har visat sig att de ungdomar som blivit utsatta för egendomsbrott hade en ökad konsumtion av alkohol under utsatthet (Heerde & Hemphill, 2015). Ytterligare en studie visade att alkohol var relaterat till att bli utsatt för egendomsbrott (Heerde & Hemphill, 2014). Sammanfattningsvis så finns det indikatorer på att det finns en relation mellan alkoholkonsumtion och egendomsbrott för båda könen.

(7)

Sexuell utsatthet

Sexualbrott är en bred definition som inkluderar lindriga till mer allvarliga händelser som en fullbordad våldtäkt (Brottsförebyggande rådet, 2016). Det var vanligast för kvinnor att bli utsatta för sexualbrott vid påverkan av alkohol (BRÅ, 2015a). Kvinnor som blivit sexuellt utsatta var mer benägna och hade en större risk att konsumera mer alkohol än de som inte blivit utsatta (Bégue m.fl., 2012; Kapur & Windish, 2011; Scaglione m.fl., 2014). Många sexualbrott sker även under påverkan av alkohol (Test & Livingston, 2009).

Allvarlighetsgraden blir grövre vid en högre alkoholkonsumtion, där varje drink över det vanliga ökade risken för utsatthet och gav många gånger fler skador (Brecklin & Ullman, 2010; Shannon, Logan, Cole & Walker, 2008). Övergreppen där bara förövaren var påverkad gav mindre självanklagelser hos kvinnorna än om både förövaren och kvinnorna var

påverkade, vilket kan förklaras av att kvinnorna var rädda för att själva bli klandrade på grund av att de var påverkade (Brecklin & Ullman, 2010). En studie som både undersökt kvinnor och mäns alkoholkonsumtion efter sexuell utsatthet visade att båda könen hade en ökad risk för framtida konsumtionsproblem av alkohol (Nayak, Lown, Bond & Greenfield, 2012). Detta indikerar att alkoholkonsumtion hos framförallt kvinnor är relaterat till sexuell utsatthet. Verbal utsatthet

Verbal utsatthet innefattar att en individ blir verbalt attackerad i form av exempelvis elaka eller nedvärderande kommentarer (Buss & Perry, 1992). Kvinnor blir mer utsatta än vad män jämförelsevis blev, där alkoholkonsumtion ökade risken för att bli verbalt utsatt (Wells & Graham, 2007). En studie på skolungdomar visade att de som nyligen hade druckit alkohol eller upprätthöll ett frekvent drickande visade sig ha större sannolikhet att bli utsatta verbalt än de som uppgav att de drack lite eller inget (Parker, Debnam, Pas & Bradshaw, 2016). Detta indikerar på ett samband mellan alkoholkonsumtion och verbal utsatthet.

Teoretisk utgångspunkt och könsskillnader

Alkoholkonsumtion har visat sig vara relaterat till utsatthet på olika sätt, både innan och efteråt (Brady m.fl., 2009; BRÅ, 2015a; Cater m.fl., 2014). Det finns två sätt att se på

riktningen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, att alkoholkonsumtion leder till utsatthet men även att alkoholkonsumtion kommer efter utsatthet. Den första riktningen skulle

teoretiskt kunna förklaras utifrån livsstilsteorin, som förklarar varför människor som befinner sig i miljöer och situationer med alkohol, exempelvis på krogen blir mer utsatta. Enligt teorin påverkas en individs utsatthet av aktuell livsstil och sker inte slumpmässigt, individens beteende och vardagliga mönster ökar risken att utsättas för brott. Offrets och

(8)

även visat sig ha en påverkan vid risk för utsatthet (Sarnecki, 2009). Människors livsstil påverkar vilka miljöer individer befinner sig i, som i sin tur kan påverka risken för deras utsatthet, genom att de som konsumerar alkohol utsattes för mer våld än de som är nyktra (Ellonen & Aaltonen, 2012).

Den andra riktningen, att alkoholkonsumtion kommer öka efter utsatthet kan teoretiskt förklaras utifrån copingstrategi. Teorin förklarar detta genom att utsatthet skapar stress och ångest hos en individ och alkoholen används för att möta och hantera de negativa känslorna som kan ha uppkommit vid utsatthet (Lazarus & Folkman, 1984). Tidigare studier har visat att alkoholkonsumtion är en hanteringsstrategi som unga vuxna använder sig av för att möta jobbiga känslor och hantera ångesten efter utsatthet (Brady m.fl., 2009; Comasco m.fl., 2010). Det kan tänkas se olika ut för män och kvinnor i vilken utsträckning de använder alkohol som en hanteringsstrategi efter utsatthet, vilket normer och värderingar i samhället kan bidra med en förklaring till (Tiby m.fl., 2003). Genom att män och kvinnor förväntas uppföra sig på olika sätt, där kvinnor förväntas vara skötsamma, lugna, och rara och män förväntas vara mer maskulina och hårda. De olika normer och värderingar som finns för män och kvinnor

påverkar hur accepterat det är för könen att blivit utsatta för brott. Det är inte är lika

accepterat för män att visa sig sårbara som för kvinnor (Tiby m.fl., 2003), som kan påverka att män inte söker stöd av andra och istället använder alkohol som en hanteringsstrategi i större utsträckning än vad kvinnor gör (Brady m.fl., 2009).

Sammanfattning och begränsningar med tidigare studier

Tidigare forskning visar att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, där det fanns mest forskning på män gällande fysisk utsatthet och sexuell utsatthet för kvinnor vid alkoholkonsumtion (Bégue m.fl., 2012; BRÅ, 2015a; Ellonen & Aaltonen, 2012; Kapur & Windish, 2011; Taylor m.fl., 2009).Vad som begränsar tidigare forskning i nuläget är att det är mest fokus på fysisk och sexuell utsatthet i relation till alkoholkonsumtion (Shannon m.fl., 2008; Ellonen & Aaltonen, 2012). Forskning har även till största del fokuserat antingen på män eller kvinnor (Test & Livingston, 2009; Heerde & Hemphill, 2015).

Enligt en tidigare studie som denna studie utgått ifrån har alkoholkonsumtion visat sig vara överrepresenterat hos män och kvinnor som blivit utsatta (Cater m.fl., 2014). I den studien undersöktes skillnader i prevalensen mellan män och kvinnor i alkoholkonsumtion och utsatthet samt associationer mellan alkoholkonsumtion och olika problematiker. Men de har inte genomfört sambandsanalyser i den utsträckning och via korrelationer mellan

alkoholkonsumtion och utsatthet som vi planerat göra. Studien har inte heller studerat skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet inom grupper av

(9)

män och kvinnor. Vår studie avser att bygga vidare på en del av Resume-studiens resultat genom att genomföra fördjupade analyser för att få en ökad kunskap för relationen (Cater m.fl., 2014). Detta genom att gå ett steg längre och undersöka relationen mellan

alkoholkonsumtion och utsatthet, men även studera skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor närmre som är vårt huvudfokus. Denna fördjupade förståelse är viktig att ha kännedom om då både alkoholkonsumtion och utsatthet är vanligt förekommande hos unga vuxna (BRÅ, 2015a), vilket gör att båda är viktiga samhällsproblem som bättre måste förebyggas. Syftet med denna studie

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet inklusive fysisk-, egendoms-, sexuell och verbal utsatthet. Vi ville även

undersöka skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor. Baserat på tidigare forskning om alkoholkonsumtion och utsatthet så har fyra hypoteser formulerats:

 Vi tror att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, vilket tidigare forskning tyder på (Brady m.fl., 2009; BRÅ, 2015a).

 Vi tror även att män med hög alkoholkonsumtion kommer ha varit fysiskt utsatta mer än män med låg alkoholkonsumtion, utifrån att forskning har visat att män som blivit fysiskt utsatta är benägna att dricka mer än de som inte blivit utsatta (Taylor m.fl., 2009).

 Vi tror även att kvinnor med hög alkoholkonsumtion kommer ha varit sexuellt utsatta mer än kvinnor med låg alkoholkonsumtion, utifrån att forskning har visat att kvinnor som blivit sexuellt utsatta är benägna att dricka mer än om de som inte blivit utsatta (Bégue m.fl., 2012; Kapur & Windish, 2011; Scaglione m.fl., 2014).

 Slutligen tror vi att det finns skillnader i hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan män och kvinnor, utifrån att forskning indikerar på att det finns skillnader mellan män och kvinnor i alkoholkonsumtion och utsatthet (Bégue m.fl., 2012; Waller m.fl., 2012b).

Metod

Deltagare

Denna studie har använt sig av tidigare insamlad data från Retroperspektiv studie av unga människors erfarenheter (RESUMÈ-studien). Undersökningen använde sig av en

(10)

Åldersspannet på deltagarna sträckte sig mellan 20-24 år, där 1186 (47,4%) var män och 1314 (52,6%) var kvinnor (M = 22,15, SD = 1,38) (Cater m.fl., 2014). Urvalet valdes slumpmässigt ut från unga män och kvinnor som var födda mellan åren 1987 och 1991 från den svenska populationen. Genom ett nationellt register från Statistiska Centralbyrån, där mål urvalet för studien var 2,500 deltagare som slutligen också uppnåddes. Rekryteringen genomfördes via telefon och av de 25,670 unga vuxna som drogs ut från registret kontaktades 20,827 stycken som hade ett telefonnummer registrerat. Men 9,212 av dessa fick man inte kontakt med, 6,285 valde att inte delta efter att ha fått information om studien och ytterligare 479 kunde inte delta på grund av sjukdom eller resor. Totalt var det 4,455 deltagande som angav att det ville delta i studien men där 1,995 av olika skäl valde att aldrig delta (Cater m.fl., 2014). Studiens

material utgick endast från enkät delen av RESUMÉ-studien, om unga vuxnas alkoholkonsumtion och utsatthet.

Material

Alkoholkonsumtion. Deltagarna fick svara på frågor om deras alkoholvanor, detta för att identifiera deras konsumtionsmönster. Måttet innehöll tio frågor (Saunders, Aasland, Amundsen & Grant, 1993a; Saunders, Aasland, Babor, de la Fuente & Grant, 1993b). Exempel på fråga som ställdes var: “Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort”. Frågorna kunde besvaras utifrån en fem-gradig skala mellan (aldrig) till (dagligen eller nästan varje dag). De nya värdena för skalan blev 0-50. De tio frågorna hade reliabilitet, Cronbach’s α = ,77. Grad av

alkoholkonsumtion delades sedan in i två grupper, låg (0-7) och hög (8-40), där ett värde under sju ansågs vara en låg och ofarlig konsumtion medan ett värde över åtta indikerade på en hög och riskfylld konsumtion. Alkohol grupperades i låg och hög för att identifiera individer med och utan riskfylld alkoholkonsumtion (Cater m.fl., 2014). Sedan skapades och kategoriserades fyra undergrupper med alkoholkonsumtion och kön, (1) låg risk man (2) hög risk man (3) låg risk kvinna (4) hög risk kvinna. Detta för att kunna se medelvärdes

gruppskillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor.

Utsatthet. Mättes utifrån ett livsloppsperspektiv, det vill säga att all utsatthet som de unga vuxna utsatts för under hela livet. Måttet avsåg därmed både utsatthet för tio år sedan samt om de blivit utsatta igår (Cater, m.fl., 2014). Utsatthet hos de unga vuxna mättes utifrån fyra olika typer av utsatthet: fysisk-, sexuell-, verbal utsatthet och egendomsbrott. Totalt ingick 24 stycken frågor och kunde besvaras utifrån en sex-gradig svarsskala som sträckte sig från aldrig (nej) till fem (5 gånger eller fler). De nya värdena för skalan blev 0-144. De fyra

(11)

utsattheterna gjordes till ett totalmått (totalindex), detta för att se om utsatthet hade en relation med alkoholkonsumtion.

Fysisk utsatthet. De unga vuxna fick svara på frågor om deras fysiska utsatthet. I

måttet ingick totalt elva frågor, sex av de hämtades från Juvenile Victimization Questionnaire (JVQ; Finkelhor, Hamby, Ormrod & Turner, 2005; Hamby, Finkelhor, Ormrod & Turner, 2004) och resterande fem frågor hämtades från två andra studier: Våld mot barn 2006-2007: en nationell kartläggning och National Society for the Prevention of Cruelty to Children (NSPCC-studien) (Janson, Långberg & Svensson, 2007; May-Chahal & Cawson, 2005). De nya värdena för skalan blev 0-66. Exempel på fråga som ställdes var: “Har någon någonsin med flit attackerat dig med något som kan ge brännskador, t.ex. hett vatten, cigaretter, syra, gas (t.ex. hemma, i skolan, i en affär, i en bil, på gatan eller någon annanstans)?”. De elva frågorna hade reliabilitet, Cronbach’s α = ,86.

Egendomsbrott. Deltagarna fick svara på frågor om utsatthet av egendomsbrott.

Måttet innehöll fyra frågor och samtliga utgick från JVQ (Finkelhor m.fl., 2005; Hamby m.fl, 2004). De nya värdena för skalan blev 0-24. Exempel på fråga som de fick svara på: “Har någon någonsin tagit något ifrån dig utan att ge det tillbaka (som t.ex. en ryggsäck, pengar, klocka, kläder, cykel, stereo, mobiltelefon eller något annat)?”. De fyra frågorna hade reliabilitet, Cronbach’s α = ,66.

Sexuell utsatthet. Deltagarna fick svara på frågor om sexuell utsatthet. I måttet ingick

sju frågor, fem av de hämtades från JVQ (Finkelhor m.fl., 2005; Hamby m.fl, 2004) och resterande två från NSPCC-studien (May-Chahal & Cawson, 2005). De nya värdena för skalan blev 0-42. Exempel på fråga som ställdes var: “Har någon någonsin berört dina könsdelar när du inte ville det eller tvingat dig att beröra deras eller tvingat dig till (vaginalt, oralt eller analt) sex?”. De sju frågorna hade reliabilitet, Cronbach’s α = ,85.

Verbal utsatthet. De unga vuxna fick svara på frågor om verbal utsatthet. I måttet

ingick två frågor, en hämtades från JVQ (Finkelhor m.fl., 2005; Hamby m.fl, 2004) och den andra ifrån NSPCC-studien (May-Chahal & Cawson, 2005). De nya värdena för skalan blev 0-12. Exempel på fråga som ställdes var: “Har du någonsin blivit rädd eller känt dig riktigt ledsen eller usel för att någon kallade dig öknamn, sa elaka saker till eller om dig eller sa att de inte ville ha dig?”. De två frågorna hade reliabilitet, Cronbach’s α = ,54.

Procedur

Innan studiens genomförande fick deltagarna förfrågan om att delta i studien via telefon, där de även fick information om studiens bakgrund och syfte. Datainsamlingen skedde mellan mars och december år 2011 och bestod både av en kortfattad intervju samt en mer omfattande

(12)

enkät. De båda momenten, intervjun och enkäten, pågick under ungefär 90 minuter. Vid behov kunde deltagarna få stöd med att fylla i frågeformuläret av testledare (Cater m.fl., 2014). Endast utbildade testledare höll i intervjuerna. Sammanlagt arbetade 30 stycken män och kvinnor som testledare, alla hade fått utbildning och hade goda erfarenheter av att intervjua unga vuxna om känsliga frågor. Deltagarna erbjöds professionellt samtalsstöd om frågorna under intervjun eller relaterat till enkäten bidrog till negativa känslor. Som

kompensation fick samtliga deltagare en värdecheck på 400 kronor. Materialet var förvarat utom synhåll och tillgänglighet för utomstående (Cater m.fl., 2014). RESUME-projektets material har granskats och godkänts av etiska rådet (#2010/463).

Statistiska analyser

Samtliga analyser utfördes i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences, SPSS. Först gjordes fem bivariata Pearson’s korrelationer, för att se om det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, där alla utsattheter slogs ihop till ett totalmått (totalindex). Men även för att se relationen mellan alkoholkonsumtion och de fyra typerna av utsatthet separat. Slutligen genomfördes fyra one-way ANOVA för att undersöka

medelvärdesskillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan fyra följande undergrupper av män och kvinnor (1) låg risk man (2) hög risk man (3) låg risk kvinna (4) hög risk kvinna. Post Hoc test användes för att se vart skillnaden mellan grupperna fanns, där Games-Howell användes för att kontrollera för de olika gruppstorlekarna (Shingala & Rajyaguru, 2015).

Resultat

I Tabell 1 presenteras antal deltagare, minimum, maximum, medelvärde och standardavvikelse för studiens samtliga variabler.

Tabell 1

Antal deltagare, medelvärde, minimum, maximum och standardavvikelse för studiens alla variabler.

Variabler N Minimum Maximum M SD

Alkoholkonsumtion 2281 0,00 1,00 0,40 0,49

Fysisk utsatthet 2500 0,00 50,45 4,53 1,85

Egendomsbrott 2500 0,00 16,25 1,85 2,92

Sexuell utsatthet 2500 0,00 30,71 0,99 3,28

Verbal utsatthet 2500 0,00 7,50 1,81 2,46

Not. N = antal deltagare, Minimum och Maximum = variationsvidd, M = medelvärde, SD = standardavvikelse.

För att undersöka om det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet genomfördes först en korrelationsanalys. Analysen visar en signifikant positiv korrelation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet (totalindex), r (2279) = ,16, p < ,05, se tabell 2.

(13)

Därefter undersöktes relationen mellan alkoholkonsumtion separat med de fyra typerna av utsatthet samt totalindex av utsatthet. Som redovisas i Tabell 2 finns signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och de fyra typerna av utsatthet. Starkast samband finns mellan fysisk utsatthet och alkoholkonsumtion, r (2279) = ,15, p < ,05 och svagast vid verbal

utsatthet r (2279) = ,05, p < ,05.

Tabell 2

Korrelation mellan de fyra grupper av utsatthet och alkoholkonsumtion överlag (låg och hög).

Utsatthet Fysisk Egendom Sexuell Verbal Utsatthet (totalindex) Alkoholkonsumtion ,15*** ,13*** ,07*** ,05** ,16***

Not. *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05 Resultat från ANOVA och Post Hoc test

För att undersöka medelvärdesskillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor genomfördes one-way ANOVA, se tabell 3. För att identifiera vart de signifikanta skillnaderna mellan grupperna finns

(14)

Tabell 3

Medelvärden (standardavvikelser) för utsatthet hos de fyra grupperna med låg och hög alkoholkonsumtion, med test för skillnad mellan dessa grupper ANOVA och Post hoc-tester

Alkoholkonsumtion Man Låg (1) Man Hög (2) Kvinna Låg (3) Kvinna Hög (4)

(n=552) (n=523) (n=822) (n=384) M SD M SD M SD M SD Fg F Fysisk utsatthet 4,55 2,3 7,23 7,40 3, 4, 1 8,61 2,95 2, 1 6,40 4,04 2 7.27 1079,58 40,40*** Egendomsbrott 1,67 2 2,70 2,60 3, 1, 4 3,33 1,46 2, 4 2,52 1,97 2, 3 3.05 1073,63 18,03*** Sexuell utsatthet 0,15 4, 3 0,90 0,35 4, 3 1,74 1,19 4, 1, 2 3,44 2,43 1, 2, 3 5.07 1003,53 50,19*** Verbal utsatthet 1,40 4, 3 2,28 1,70 4 2,45 1,87 1, 4 2,45 2,33 1, 2, 3 2.60 1107,23 11,66***

Not. Upphöjda siffror indikerar signifikanta gruppskillnader, *p <, 05, påvisades genom Games- Howell post hoc test. 1= Låg risk man, 2 = Hög risk man, 3 = Låg risk kvinna, 4 = Hög risk kvinna. n = antal personer; M = medelvärde; SD = standardavvikelse; fg = frihetsgrad

(15)

Fysisk utsatthet. Signifikant medelvärdesskillnad finns för män och kvinnor mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet F(1079,58) = 40,40, p < ,05. Det finns en

signifikant skillnad mellan män som hade en låg alkoholkonsumtion jämförelsevis med de män som hade en hög alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet (M = -2,853, SE = 0,486). Vilket betyder att män som dricker mer i större utsträckning har blivit fysisk utsatta än de män som drack mindre. Det finns dock inte någon signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion för kvinnor som blivit fysiskt utsatta. Det finns en signifikant skillnad mellan män med hög alkoholkonsumtion jämförelsevis med kvinnor med hög

alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet (M = 3,364, SE = 0,528). Vilket betyder att män som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning har blivit fysiskt utsatta mer än kvinnor med hög alkoholkonsumtion, se tabell 3.

Egendomsbrott. Signifikant medelvärdesskillnad finns för män och kvinnor mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid utsatthet av egendomsbrott F(1073,63) = 18,03, p <, 05. Det

finns en signifikant skillnad mellan män som hade en låg alkoholkonsumtion jämförelsevis med de män som hade en hög alkoholkonsumtion vid utsatthet av egendomsbrott (M = -0,931, SE = 0,185). Vilket betyder att män och som dricker mer i större utsträckning har blivit utsatta för egendomsbrott än de män som drack mindre. Det finns även en signifikant skillnad mellan kvinnor som hade en låg alkoholkonsumtion jämförelse med hög alkoholkonsumtion vid utsatthet av egendomsbrott (M = -0,507, SE = 0,178). Vilket betyder att kvinnor som dricker mer i större utsträckning har blivit utsatta för egendomsbrott än de kvinnor som drack mindre. Det finns en signifikant skillnad mellan män med hög alkoholkonsumtion

jämförelsevis med kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid utsatthet av egendomsbrott (M = 0,632, SE = 0,213). Vilket betyder att män som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning har blivit utsatta för egendomsbrott mer än kvinnor med hög alkoholkonsumtion, se tabell 3.

Sexuell utsatthet. Signifikant medelvärdesskillnad finns för män och kvinnor mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet F(1003,53) = 50,19, p < ,05. Det finns en

signifikant skillnad mellan kvinnor som hade en låg alkoholkonsumtion jämförelsevis med de kvinnor som hade en hög alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet (M = -1,247, SE = 0,285). Vilket betyder att kvinnor som dricker mer i större utsträckning har blivit sexuellt utsatta än de kvinnor som drack mindre. Det finns dock inte någon signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion för män som blivit sexuellt utsatta. Det finns en signifikant skillnad mellan män med hög alkoholkonsumtion jämförelsevis med kvinnor med hög

(16)

som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning har blivit sexuellt utsatta mer än män med hög alkoholkonsumtion, se tabell 3.

Verbal utsatthet. Signifikant medelvärdesskillnad finns för män och kvinnor mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid verbal utsatthet F(1107,23) = 11,66, p <, 05. Det finns en

signifikant skillnad mellan kvinnor som hade en låg alkoholkonsumtion jämförelsevis med de kvinnor som hade en hög alkoholkonsumtion vid verbal utsatthet (M = -0,458, SE = 0,158). Vilket betyder att kvinnor som dricker mer i större utsträckning har blivit verbalt utsatta än de kvinnor som drack mindre. Det finns dock inte någon signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion för män som blivit verbalt utsatta. Det finns en signifikant

skillnad mellan män med hög alkoholkonsumtion jämförelsevis med kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid verbal utsatthet (M = -0,636, SE = 0,170). Vilket betyder att kvinnor som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning har blivit verbalt utsatta mer än män med hög alkoholkonsumtion, se tabell 3.

Diskussion

Utifrån tidigare forsknings begränsningar var syftet med denna studie att undersöka om det finns en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet inklusive fysisk-, egendoms-, sexuell och verbal utsatthet. Vi ville även undersöka skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor. Utifrån vår första hypotes visade resultaten från korrelationerna vad vi förutsåg, det vill säga att det fanns ett signifikant positivt samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, vilket är i linje med tidigare forskning (Brady m.fl., 2009). Samt ett signifikant positivt samband mellan alkoholkonsumtion och de fyra typerna av utsatthet separat. För att få en bättre förståelse för relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, var vår andra hypotes att män med hög alkoholkonsumtion kommer ha varit fysiskt utsatta mer än de män med låg alkoholkonsumtion, vilket fick stöd av vårt resultat där män som drack mer i större

utsträckning hade blivit fysisk utsatta än de män som drack mindre. Vår tredje hypotes var att kvinnor med en hög alkoholkonsumtion kommer ha varit sexuellt utsatta mer än de kvinnor med låg alkoholkonsumtion, vilket fick stöd av vårt resultat där kvinnor som drack mer i högre utsträckning hade blivit sexuellt utsatta än de kvinnor som drack mindre. Vår slutliga hypotes var att det skulle finnas skillnader i hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan män och kvinnor, vilket även fick stöd. Studiens resultat visade att män som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit utsatta fysiskt och för egendomsbrott än kvinnor med hög alkoholkonsumtion. Medan kvinnor som hade en hög

(17)

alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit sexuell och verbalt utsatta än män med hög alkoholkonsumtion.

Sammanfattningsvis så kan studiens fynd bidra med en ökad förståelse till relationen mellan grad alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet hos unga vuxna. För män fanns en signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet, men även vid egendomsbrott. För kvinnor fanns en signifikant skillnad mellan låg och hög

alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet, men även vid egendomsbrott och verbal utsatthet. Detta betyder att män som drack mer hade blivit utsatta fysiskt och för egendomsbrott i större utsträckning och kvinnor som drack mer hade blivit utsatta sexuell och verbalt och för

egendomsbrott. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan män med hög

alkoholkonsumtion och kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid samtliga utsattheter. Män som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit utsatta fysiskt och för egendomsbrott än kvinnor med hög alkoholkonsumtion. Kvinnor som hade en hög

alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit sexuellt och verbalt utsatta än män med hög alkoholkonsumtion. Studiens resultat kompletterar en tidigare studie som utgått från samma datamaterial (Cater m.fl., 2014), där vår studie bidrar med närmare kunskap om

sambandet mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, gruppskillnader inom låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet hos män och kvinnor.

Studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori

Fysisk utsatthet. Det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och fysisk utsatthet, vilket tidigare forskning visar på (BRÅ, 2015a; Cater m.fl., 2014; Shepherd m.fl., 2006; Waller m.fl., 2012b). Män som drack mer hade i större utsträckning blivit fysisk utsatta än män som drack mindre, som även är linje med tidigare forskning (Taylor m.fl., 2009). Detta stämde inte för kvinnor, då det inte fanns någon signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet för kvinnor. Studiens resultat visade även på att det fanns skillnader mellan män med hög alkoholkonsumtion och kvinnor med hög

alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet, där män som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit utsatta fysiskt än kvinnor med hög alkoholkonsumtion. Enligt tidigare studier har alkoholkonsumtion visat sig vara relaterat till fysisk utsatthet på olika sätt, både innan men även efteråt (BRÅ, 2015a; Ellonen & Aaltonen, 2012). Studiens resultat kan ses utifrån två riktningar, där en riktning är att alkoholkonsumtion leder till fysisk utsatthet, som kan förstås utifrån livsstilsteorin och tidigare forskning. Livsstilsteorin kan förklara att fysiskt beteende, som ilska och aggression riktat mot andra människor kan bidra till att man själv blir fysiskt utsatt, då teorin menar om man delar demografiska egenskaper och likheter med

(18)

gärningspersonen (Sarnecki, 2009). Serotonin nivåer kan även bidra med en förståelse till detta, där alkoholkonsumtion har visat sig öka aggressivt och impulsivt beteende hos män, genom att serotonin nivåer påverkas av alkohol och resulterar i en ökad fysisk aggressivitet (Binczycka-Anholcer & Marzena, 2002; Sarnecki, 2009), som kan tänkas resultera i att de själva blir utsatta. Den andra riktningen, att utsatthet leder till ökad alkoholkonsumtion kan förstås utifrån tidigare forskning och copingstrategi, samt de normer och värderingar som finns i samhället. Normer och värderingar i samhället kan tänkas bidra till att de unga männen hanterade den fysiska utsattheten genom att konsumera alkohol istället för att visa sig sårbara och prata om sin utsatthet med andra (Lander m.fl., 2003). Alkoholkonsumtion kan för

männen i detta fall ha varit en copingstrategi för att hantera de negativa känslorna efter fysisk utsatthet (Brady m.fl., 2009; Lazarus & Folkman, 1984).

Egendomsbrott. Tidigare studier har visat på att det fanns en relation mellan

alkoholkonsumtion och utsatthet av egendomsbrott (BRÅ, 2015a; Hedere & Hemphill, 2015), vilket även vårt resultat bekräftade. Män som drack mer hade i större utsträckning blivit utsatta för egendomsbrott än män som drack mindre, som är i linje med tidigare forskning (Heedere & Hemphill, 2014). Detta stämmer även för kvinnor, de kvinnor som drack mer hade i större utsträckning blivit utsatta för egendomsbrott än de kvinnor som drack mindre. Studiens resultat visade även att det fanns skillnader mellan män med hög alkoholkonsumtion och kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid utsatthet för egendomsbrott, där män som hade en hög alkoholkonsumtion i störres utsträckning hade blivit utsatta för egendomsbrott än kvinnor med hög alkoholkonsumtion. Tidigare studier har visat att alkoholkonsumtion kan vara relaterat till utsatthet för egendomsbrott på två sätt, både innan men även efter (BRÅ, 2015a; Heedere & Hemphill, 2014). Resultatet från studien kan tolkas utifrån den ena riktningen, där alkoholkonsumtion leder till utsatthet. Livsstilsteorin kan bidra med en förklaring till den riktning, varför unga män och kvinnor utsätts för egendomsbrott vid alkoholpåverkan. Teorin menar att människor som befinner sig miljöer och situationer med alkohol har en ökad risk för att bli utsatta av egendomsbrott, exempelvis i uteliv och krogmiljö (Sarnecki, 2009). Stölder är ett tänkbart egendomsbrott att bli utsatt för (BRÅ, 2015b).

Sexuell utsatthet. Det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och sexuell utsatthet, vilket även tidigare forskning visar på (BRÅ, 2015a; Bégue m.fl., 2012; Kapur & Windish, 2011; Scaglione m.fl., 2014). Kvinnor som drack mer hade i större utsträckning blivit sexuellt utsatta än kvinnor som drack mindre, som även tidigare studier har visat

(19)

någon signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet för män, vilket går emot en tidigare studie som visade att män hade en ökad risk för

alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet (Nayak m.fl., 2012). Resultatet från studien visade även att det fanns skillnader mellan män med hög alkoholkonsumtion och kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet, där kvinnor som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit utsatta sexuellt än män med hög alkoholkonsumtion. Enligt tidigare studier har alkoholkonsumtion visat sig vara relaterat till sexuell utsatthet på olika sätt, både innan men även efteråt (Scaglione m.fl., 2014; Test & Livingston, 2009). Studiens resultat kan förstås utifrån båda riktningarna, där en riktning är att alkoholkonsumtion leder till utsatthet. Normer och värderingar kan bidra med en förklaring till varför unga kvinnor blivit sexuellt utsatta vid alkoholpåverkan, genom att sexuell utsatthet är mer socialt

accepterat för kvinnor att ha blivit utsatta för än män (Lander m.fl., 2003). Samhällets normer och värderingar kan även bidra med en förståelse till varför vi inte fick någon signifikant skillnad för män mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion och varför det finns mindre forskning kring mäns sexuella utsatthet än kvinnors (Lander m.fl., 2003). Den andra

riktningen, att sexuell utsatthet leder till ökad alkoholkonsumtion kan bidra med en tolkning till studiens resultat utifrån copingstrategier och tidigare forskning (Lazarus & Folkman, 1984). Det var vanligt att många kvinnor klandrade sig själva efter sexuell utsatthet, där alkoholkonsumtion kan ha varit en copingstrategi för att hantera stressen och dämpa ångesten efter sexuell utsatthet (Brady m.fl., 2009; Kuntsche m.fl., 2006; Lazarus & Folkman, 1984).

Verbal utsatthet. Det fanns en relation mellan alkoholkonsumtion och verbal utsatthet, vilket är i linje med tidigare forskning (Wells & Graham, 2007). Studiens resultat visade att kvinnor som drack mer hade i större utsträckning blivit verbalt utsatta än kvinnor som drack mindre. För män stämmer inte detta, då det inte fanns någon signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid verbal utsatthet för män. Studiens resultat visade även på att det fanns skillnader mellan män med hög alkoholkonsumtion och kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid verbal utsatthet, där kvinnor som hade en hög alkoholkonsumtion i större utsträckning hade blivit utsatta verbalt än män med hög alkoholkonsumtion. Resultatet från studien kan ses och tolkas utifrån en av riktningarna, att utsatthet leder till ökad

alkoholkonsumtion. Genom copingstrategier, där kvinnor som blivit verbalt utsatta kan tänkas ha använt alkohol som ett sätt att dämpa ångest och hantera den stress som kan ha uppkommit efter utsatthet (Kuntsche m.fl., 2006; Lazarus & Folkman, 1984).

(20)

Studiens resultat besvarade våra samtliga hypoteser, vår första hypotes att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. Andra hypotesen att män med hög

alkoholkonsumtion kommer ha varit fysiskt utsatta mer än män med låg alkoholkonsumtion, tredje hypotesen att kvinnor med hög alkoholkonsumtion kommer ha varit sexuellt utsatta mer än kvinnor med låg alkoholkonsumtion. Sista hypotesen att det skulle finnas skillnader i hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan män och kvinnor. Vi fick inte utifrån detta några oväntade fynd. I likhet med andra studier, har även vår studie begränsningar. Det är viktigt att notera att utsatthet kan mätas utifrån andra mätinstrument än vad denna studie använt sig av, som kan bidra till olika fynd (Finkelhor m.fl., 2005; Hamby m.fl, 2004; May-Chahal & Cawson, 2005; Janson m.fl., 2007; Saunders m.fl., 1993a; Saunders m.fl., 1993b). Självrapportering som studien förlitar sig på kan bidra till validitetsproblem, då deltagarna själva både kan överskatta och underskatta deras alkoholkonsumtion och utsatthet (Bryman, 2012). Frågorna i enkäten utgick ifrån ett retrospektiv, som kan leda till att de unga vuxnas självrapportering blev bristfällig, på grund av svårigheter att återkoppla information om deras utsatthet. När det gäller frågor från ett livsperspektiv, som kan avse allt från igår till

barndomen kan det ge en felaktig information om omfattningen av händelsen. Deltagarnas tolkning av frågorna gällande omfattningen av utsattheterna och alkoholkonsumtion kan ha påverkat resultatets korrekthet (Cater m.fl., 2014). Studien tyder på att alkoholkonsumtion var relaterat till utsatthet men riktningen av sambandet kan ifrågasättas på grund att frågorna besvarades retrospektiv. Resultaten kan även ha att göra med andra faktorer som inte studien kontrollerat för, som både kan ha orsakat alkoholkonsumtion och utsatthet. Det finns inget i vår studie som bevisar någon riktning av relationen, att alkohol leder till utsatthet eller att utsatthet ledet till alkoholkonsumtion. Detta på grund av att studien inte har använt sig av longitudinell design, vilket gör att man inte kan uttala sig om riktning. Men oavsett eventuella andra bidragande faktorer eller eventuell riktning, är detta samband viktigt att betrakta för att ta fram adaptiva hanteringsstrategier för unga (Cater m.fl., 2014).

Trots studiens svagheter, är det viktigt att lyfta fram styrkor. Där en styrka med studien är att urvalet består av ett populationsbaserat sample, vilket bidrar med att resultaten går att generaliserar till liknande grupper av unga vuxna i samma ålder. Självrapportering användes vilket bidrar med information som inte den officiella brottsstatistiken ger, vilket ger en mer representativ bild av verkligheten (Bryman, 2012). Ytterligare en styrka med studien är att den undersökte både män och kvinnor, vilket många tidigare studier inte har gjort utan endast studerat dem var för sig. Bortsett från att vi varken har deltagit eller bidragit med datainsamling till denna studie kan datamaterialet ändå ses som tillförlitligt, då det använts av

(21)

tidigare granskade studier (Cater m.fl., 2014). Men även att studiens material har granskats och godkänts av etiska rådet.

Framtida forskning och slutsatser

Denna studie har tagit några steg fram mot en bättre förståelse för hur relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet ser ut. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, samt att det fanns skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor. För män fanns det en signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet, men även vid egendomsbrott. För kvinnor fanns det en signifikant skillnad mellan låg och hög alkoholkonsumtion vid sexuell utsatthet, men även vid egendomsbrott och verbal utsatthet. Detta betyder att män som drack mer blivit utsatta fysiskt och för egendomsbrott i större utsträckning än män som drack mindre och kvinnor som drack mer blivit sexuellt och verbalt utsatta samt för egendomsbrott i större utsträckning än kvinnor som drack mindre. Resultatet visade även att fanns signifikanta skillnader mellan män med hög

alkoholkonsumtion och kvinnor med hög alkoholkonsumtion vid samtliga utsattheter. Män som drack mer i högre utsträckning hade blivit utsatta fysiskt och för egendomsbrott än kvinnor som drack mer. Kvinnor som drack mer i högre utsträckning hade blivit sexuell och verbalt utsatta än män som drack mer. Dessa fynd bidrar till en ökad kunskap om sambandet mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom grupper av män och kvinnor, vilket bygger vidare på tidigare studie (Cater m.fl., 2014).

Studiens resultat och tidigare forskning visade att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och utsatthet (Brady m.fl., 2009; BRÅa, 2014). Vårt resultat bidrar inte med någon riktning på orsakssambandet, men vi hävdar att kunskapen om relationen är av vikt vid praktiskt kriminologiskt arbete med unga då alkoholkonsumtion eventuellt kan öka i relation till nivå av utsatthet. Men där ytterligare frågor behövs betraktas för att kunna uttala sig om denna riktning. Framtida forskning behöver därför säkerställa riktningen, om

eventuellt alkoholkonsumtion är en följd av nivå av utsatthet hos unga vuxna som denna studie inte kan uttala sig om. Det är även viktigt för framtida forskning att kontrollera för underliggande faktorer som kan ha påverka studiens resultat, som både kan ha orsakat alkoholkonsumtion och utsatthet. Alkoholkonsumtion används för att hantera stressfulla och negativa händelser i livet (Comasco m.fl., 2010). Underliggande faktorer skulle därför eventuellt kunna vara ångest och depression som har uppkommit från andra negativa

(22)

de unga vuxnas subjektiva upplevelser. Att ge svar på dessa obesvarade frågor skulle hjälpa forskare och praktiker inom det kriminologiska arbete att ta fram insatser för att minska alkoholkonsumtion hos unga vuxna som blivit utsatta. Genom att exempelvis ta fram adaptiva hanteringsstrategier och stödåtgärder.

(23)

Referenser

Anderson, P. & Baumberg, B. (2006). Alcohol in Europe - public health perspective: Report summary. Drugs: Education, Prevention, and Policy, 13(6), 483-488.

doi:10.1080/09687630600902477

Bègue, L., Pérez-Diaz, C., Subra, B., Ceaux, E., Arvers, P., Bricout, V. A. & Zorman, M. (2012). The role of alcohol consumption in female victimization: Findings from a french representative sample. Substance use & Misuse, 47(1), 1-11.

doi:10.3109/10826084.2011.606867

Binczycka-Anholcer, M. N. (2002). Aggressive behaviour and the public health

condition.Wiadomości Lekarskie (Warsaw, Poland : 1960), 55 Suppl 1(Pt 2), 627. Bouchery, E. E., Harwood, H. J., Sacks, J. J., Simon, C. J. & Brewer, R. D. (2011). Economic

costs of excessive alcohol consumption in the U.S., 2006. American Journal of Preventive Medicine, 41(5), 516-524. doi:10.1016/j.amepre.2011.06.045

Brady, S. S., Tschann, J. M., Pasch, L. A., Flores, E. & Ozer, E. J. (2009). Cognitive coping moderates the association between violent victimization by peers and substance use among adolescents. Journal of Pediatric Psychology, 34(3), 304-310.

doi:10.1093/jpepsy/jsn076

Brecklin, L. R. & Ullman, S. E. (2010). The roles of victim and offender substance use in sexual assault outcomes. Journal of Interpersonal Violence, 25(8), 1503-1522. doi:10.1177/0886260509354584

Brottsförebyggande rådet. (2015a). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Hämtad 28 november 2016, från

https://www.bra.se/download/18.779f51ff14b839896444f1/1424700908919/2015_Kor tanalys_Alkohol_och_drogpåverkan.pdf

Brottsförebyggande rådet. (2015b). Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott. Hämtad 10 december 2016, från

https://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea08ac45/1449753559655/2015_Br ottsutvecklingen_för_+egendomsbrott_till_och_med_2014.pdf

Brottsförebyggande rådet. (2016). Utsatthet för brott 2015, Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2016. Hämtad 10 december 2016, från

https://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb1721ac8/1478089201798/2016_Ut satthet_for_brott_2015.pdf

(24)

Bryman, A. (2012). Social research methods. (4th. Ed.) Oxford: Oxford Univ. Press. Buss, A. H. & Perry, M. (1992). The aggression questionnaire. Journal of personality and

social psychology, 63(3), 452.

Cater, Å., Andershed, A-K. & Andershed, H. (2014). Youth victimization in Sweden: prevalence, characteristics and relation to mental health and behavioral problems in young adulthood. Child Abuse & Neglect, 38, 1290-1302. doi:

10.1016/j.chiabu.2014.03.002

Comasco, E., Berglund, K., Oreland, L. & Nilsson, K. W., Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Medicinska och farmaceutiska

vetenskapsområdet, Farmakologi. (2010). Why do adolescents drink? motivational patterns related to alcohol consumption and alcohol-related problems. Substance use & Misuse, 45(10), 1589-1604. doi:10.3109/10826081003690159

Ellonen, N. & Aaltonen, M. (2012). Association between drinking and victimisation among finnish adolescents: Estimating the extent of the spurious effect. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 29(2), 125-138. doi:10.2478/v10199-012-0009-8

Finkelhor, D., Hamby, S. L., Ormrod, R. & Turner, H. (2005). The juvenile victimization questionnaire: Reliability, validity, and national norms. Child Abuse & Neglect, 29, 383-412. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.chiabu.2004.11.001

Giancola, P. R., Levinson, C. A., Corman, M. D., Godlaski, A. J., Morris, D. H., Phillips, J. P. & Holt, J. C. D. (2009). Men and women, alcohol and aggression. Experimental and Clinical Psychopharmacology, 17(3), 154-164. doi:10.1037/a0016385

Hamby, S. L., Finkelhor, D., Ormrod, R. & Turner, H. (2004). The Juvenile Victimization Questionnaire (JVQ): Administration and Scoring Manual. Durham: University of New Hampshire, crimes against children research center. Hämtad 11 november 2016 från, http://www.unh.edu/ccrc/pdf/jvq/CV55newedition04.pdf

Heerde, J. A. & Hemphill, S. A. (2014). A systematic review of associations between perpetration of physically violent behaviors and property offenses, victimization and use of substances among homeless youth. Children and Youth Services Review, 44, 265-277. doi:10.1016/j.childyouth.2014.06.020

Heerde, J. A. & Hemphill, S. A. (2015). Is substance use associated with perpetration and victimization of physically violent behavior and property offences among homeless

(25)

youth? A systematic review of international studies. Child & Youth Care Forum, 44(2), 277-307. doi:10.1007/s10566-014-9282-x

Janson, S., Långberg, B. & Svensson, B. (2007). Våld mot barn 2006-2007: en nationell kartläggning. Stockholm, Sverige: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Kapur, N. A. & Windish, D. M. (2011). Health care utilization and unhealthy behaviors among victims of sexual assault in connecticut: Results from a population-based sample. Journal of General Internal Medicine, 26(5), 524-530. doi:10.1007/s11606-010-1614-4

Komro, K. A., Tobler, A. L., Maldonado-Molina, M. M. & Perry, C. L. (2010). Effects of alcohol use initiation patterns on high-risk behaviors among urban, low-income, young adolescents.Prevention Science, 11(1), 14-23. doi:10.1007/s11121-009-0144-y

Kuntsche, E., Knibbe, R., Gmel, G. & Engels, R. (2006). Who drinks and why? A review of socio-demographic, personality, and contextual issues behind the drinking motives in young people. Addictive Behaviors, 31(10), 1844-1857.

doi:10.1016/j.addbeh.2005.12.028

Källmén, H., Wennberg, P., Ramstedt, M. & Hallgren, M., Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), & Samhällsvetenskapliga fakulteten. (2015). Changes in alcohol consumption between 2009 and 2014 assessed with the AUDIT.Scandinavian Journal of Public Health, 43(4), 381.

Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E. (2003). Feminiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Lund, Sverige: Studentlitteratur

Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer. Luciana, M., Collins, P. F., Muetzel, R. L. & Lim, K. O. (2013). Effects of alcohol use

initiation on brain structure in typically developing adolescents. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 39(6), 345-355. doi:10.3109/00952990.2013.83705 May-Chahal, C. & Cawson, P. (2005). Measuring child maltreatment in the united kingdom:

A study of the prevalence of child abuse and neglect. Child Abuse & Neglect, 29, 969-984. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.chiabu.2004.05.009

Nayak, M. B., Lown, E. A., Bond, J. C. & Greenfield, T. K. (2012). Lifetime victimization and past year alcohol use in a U.S. population sample of men and women drinkers.

(26)

Drug and Alcohol Dependence, 123(1-3), 213-219. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2011.11.016

Ostrov, Massetti, Stauffacher, Godleski, Hart, Karch, Mullins & Ries. (2009) An intervention for relational and physical aggression in early childhood: A preliminary study. Early Childhood Research Quarterly. Vol. 24, Issue 1, 1st Quarter 2009, Pages 15-28. Parker, E. M., Debnam, K., Pas, E. T. & Bradshaw, C. P. (2016). Exploring the link between

alcohol and marijuana use and teen dating violence victimization among high school students: The influence of school context. Health Education & Behavior : The Official Publication of the Society for Public Health Education, 43(5), 528-536.

doi:10.1177/1090198115605308

Sarnecki, J. (2009). Introduktion till kriminologi (2., [uppdaterade och utök.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Saunders, J. B., Aasland, O. G., Amundsen, A. & Grant, M. (1993a). Alcohol consumption and related problems among primary health care patients: WHO collaborative project on early detection of persons with harmful alcohol consumption--I. Addiction

(Abingdon, England), 88(3), 349-362. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb00822.x Saunders, J. B., Aasland, O. G., Babor, T. F., de la Fuente, J. R., & Grant, M. (1993b).

Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO collaborative project on early detection of persons with harmful alcohol consumption. II. Addiction, 88, 791-804.

Scaglione, N. M., Turrisi, R., Mallett, K. A., Ray, A. E., Hultgren, B. A. & Cleveland, M. J. (2014). How much does one more drink matter? examining effects of event-level alcohol use and previous sexual victimization on sex-related consequences. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 75(2), 241-248. doi:10.15288/jsad.2014.75.241

Schmalleger, F. (2012). Criminology today: An integrative introduction (6th ed.). Boston, [Mass.];London;: Prentice Hall.

Shannon, L., Logan, T., Cole, J. & Walker, R. (2008). An examination of women's alcohol use and partner victimization experiences among women with protective orders. Substance use & Misuse, 43(8-9), 1110-1128. doi:10.1080/10826080801918155

(27)

Shepherd, J. P., Sutherland, I. & Newcombe, R. G. (2006). Relations between alcohol, violence and victimization in adolescence. Journal of Adolescence, 29(4), 539-553. doi:10.1016/j.adolescence.2006.06.005

Shingala, M. C. & Rajyaguru, A. (2015).Comparison of Post Hoc Tests for Unequal Variance. International Journal of New Technologies in Science and Engineering Vol. 2, Issue 5, Nov 2015, ISSN 2349-0780

Tharp-Taylor, S., Haviland, A. & D'Amico, E. J. (2009). Victimization from mental and physical bullying and substance use in early adolescence. Addictive Behaviors, 34(6), 561-567. doi:10.1016/j.addbeh.2009.03.012

Testa, M. & Livingston, J. A. (2009). Alcohol consumption and women's vulnerability to sexual victimization: Can reducing women's drinking prevent rape? Substance use & Misuse, 44(9-10), 1349-1376. doi:10.1080/10826080902961468

Waller, M. W., Iritani, B. J., Christ, S. L., Clark, H. K., Moracco, K. E., Halpern, C. T. & Flewelling, R. L. (2012a). Relationships among alcohol outlet density, alcohol use, and intimate partner violence victimization among young women in the united states. Journal of Interpersonal Violence, 27(10), 2062-2086.

doi:10.1177/0886260511431435

Waller, M. W., Iritani, B. J., Flewelling, R. L., Christ, S. L., Halpern, C. T. & Moracco, K. E. (2012b). Violence victimization of young men in heterosexual relationships: Does alcohol outlet density influence outcomes? Violence and Victims, 27(4), 527-547. doi:10.1891/0886-6708.27.4.527

Wells, S. & Graham, K. (2007). Verbal versus physical victimization from other people's drinking: How do gender, age, and their interactions with drinking pattern affect vulnerability? Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 68(4), 582-586.

References

Related documents

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet,

Problemområdet som gäller minderåriga ungdomars alkoholkonsumtion berör bland annat teman som: - skillnad mellan länders och samhällsgruppers alkoholkonsumtion - varför

between partnership and marriage was taken when the right to joint or step- child adoption of children by same-sex couples in a partnership was passed..

these votes intact while Aspinall and th two Rogers carried the pall in the technical legal debate. It was a well-oiled

The managers of Husqvarna Motorcycles are facing a number of challenges in respect to the process of building a strong brand strategy in terms of increasing brand equity which is

Haemocytes also express several proteins involved in pathogen recognition and agglutination such as lectins [11] and bacteria-binding ficolin-like proteins (FLPs) as found

anpassad för att ge någon form av utsignal till andra enheter, dels för att Calmare Nyckel är ett litet fartyg där det i vissa fall fungerar utmärkt med enklare utrustning som

It then examines the recent restrictive measures that are being instilled by many countries across the world (in an attempt to curb the transboundary flow of refugees and