Socialt värde - hur och för vem? : En fallstudie om arbetet för en ökad mångfald på den svenska arbetsmarknaden

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Examensarbete i Företagsekonomi , 30 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2017 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--17/02466--SE

Socialt värde - hur och

för vem?

En fallstudie om arbetet för en ökad mångfald på

den svenska arbetsmarknaden

Lisa Johansson

Camilla Lindquist

Handledare: Lena Högberg

Förord

En kall decemberkväll år 2016 föddes idén om en uppsats som skulle förändra världen. Under de efterföljande månaderna ändrades både idén och uppsatsen fler gånger än vad vi kunnat föreställa oss. Idén om att förändra världen kvarstår, men vi har kommit till insikt att varken vi eller uppsatsen kommer kunna göra det på egen hand. Utifrån vår studie är vi övertygade om att det är våra respondenter och deras engagemang som har möjligheten att förändra världen.

Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som valt att medverka i vår studie, men även till de som tagit sig tid att läsa vår uppsats under arbetets gång. Speciellt tack till vår handledargrupp och vår handledare för de diskussioner och den inspiration som ni bidragit till under våra möten. Vi vill även tacka de som stöttat oss, de som försett oss med energi och de som stått ut med oss under våra toppar och dalar. Utan er hade uppsatsen inte blivit det den är idag!

Vi hoppas att du finner den kommande läsningen både underhållande och inspirerande!

Lisa Johansson Camilla Lindquist

2017-05-26 2017-05-26

Sammanfattning

Titel: Socialt värde - hur och för vem? : En fallstudie om arbetet för en ökad mångfald

på den svenska arbetsmarknaden.

Författare: Lisa Johansson och Camilla Lindquist Handledare: Lena Högberg

Bakgrund: Tidigare studier på området socialt entreprenörskap visar på att sociala

företag syftar till att skapa socialt värde. Hur detta värde skapas har dock varit svårt att konkretisera. Med anledning av att flera sociala företag med fokus på att öka

mångfalden på den svenska arbetsmarknaden grundats de senaste åren, är det av intresse att studera hur dessa företag skapar socialt värde.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med

organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald.

Metod: Studiens forskningsdesign är av kvalitativ karaktär och följer en abduktiv

ansats. Studien undersöker ett socialt företag och dess partnerföretag och deras gränsöverskridande samarbete i form av ett mentorskapsprogram. Empiriinsamlingen har utförts genom kvalitativa intervjuer, etnografi samt dokumentstudier.

Slutsats: Studien finner fem olika aspekter som beskriver hur socialt värde kan skapas genom ett samarbete över sektorsgränserna i samhället. Den första aspekten som identifierats är möten, vilken är den mest centrala förutsättningen för att kunna skapa socialt värde i ett gränsöverskridande samarbete. Utöver den aspekten finner studien att ansvarstagande, samverkan, nätverksskapande och kulturskillnader är aspekter som bidrar till socialt värdeskapande.

Nyckelord: socialt värde, mångfald, socialt företag, gränsöverskridande

Abstract

Title: Social value - how and for whom? : A case-study about the work for a higher

diversity on the Swedish labor market.

Authors: Lisa Johansson and Camilla Lindquist Supervisor: Lena Högberg

Background: Previous research within social entrepreneurship has shown that social

enterprises are aiming to create social value. How the value is created is hard to concretize. Due to the fact that several social enterprises focusing on increasing the diversity of the Swedish labor market have been founded in recent years, the key interest is to study how these enterprises create social value.

Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how social

enterprises, in collaboration with organizations across sectorial boarders in society, can create social value through their aim for a higher diversity on the Swedish labor market.

Method: The research design is of qualitative nature and follows an abductive

approach. The study investigates a case in the form of a social enterprise and its partner companies and their cross-sectoral cooperation in the form of a mentorship program. Empirical collection has been conducted through qualitative interviews, ethnography and documentary studies.

Conclusion: The study finds five different aspects that describe how social value can be

created through cooperation across the sectoral boundaries in society. The first aspect identified is the meeting, which is the most central prerequisite for creating social value in cross-sectoral cooperation. In addition to this aspect, the study finds that

responsibility, collaboration, networking and cultural differences are aspects that contribute to social value creation.

Innehållsförteckning

2.2.4 Bearbetning och analys av data ... 16

2.3 KVALITET ... 17 2.4 ETISKA ASPEKTER ... 18 2.5 KRITIK... 19 2.5.1 Litteraturkritik... 19 2.5.2 Metodkritik... 20 3 TEORETISK REFERENSRAM ... 21 3.1 SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP ... 21

3.1.1 Det sociala entreprenörskapets uppbyggnad ... 21

3.1.2 Olika drivkrafter inom socialt entreprenörskap... 23

3.1.3 Det sociala företaget ... 24

3.2 GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE ... 25

3.2.1 Samhällets sektorer ... 25

3.2.2 Drivkraft i form av social innovation ... 27

3.2.3 Gränsöverskridande samarbeten i form av partnerskap ... 28

3.3 SOCIALT VÄRDESKAPANDE ... 29

3.3.1 Dimensioner av socialt värdeskapande ... 30

3.4 MENTORSKAP ... 32

3.5 MÅNGFALD... 33

3.6 KULTURSKILLNADER... 35

4 EMPIRI ... 39

4.1 FÖRETAGSPRESENTATION ... 39

4.1.1 Mitt Liv ... 39

4.1.2 Tekniska Verken ... 42

4.2 REGIONSANSVARIG MITT LIV OCH SAMORDNARE TEKNISKA VERKEN ... 44

4.2.1 Regionansvarig Mitt Liv Östergötland... 44

4.2.2 Samordnare Tekniska Verken ... 47

4.3 UR MENTORERNAS SYNVINKEL... 50 4.3.1 Värdeskapande ... 51 4.3.2 Kulturskillnader ... 53 4.3.3 Motivation... 54 4.3.4 Nätverk ... 55 4.3.5 Mångfald... 56 4.4 UR ADEPTERNAS SYNVINKEL... 58 4.4.1 Värdeskapande ... 58 4.4.2 Nätverk ... 61

4.5 MITT LIVS MÖTE ... 64

4.6 SAMMANFATTNING AV EMPIRIAVSNITT ... 72

5 ANALYS ... 73

5.1 GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETEN ... 75

5.2 MENTORSKAPSPROGRAMMET ... 79

5.3 VÄRDESKAPANDE ASPEKTER OCH DISKUSSION ... 83

6 SLUTSATS ... 85

6.1 IMPLIKATIONER FÖR FÖRETAG ... 86

6.2 VIDARE FORSKNING ... 87

7 REFERENSER ... 89 8 BILAGOR

BILAGA 1- INTERVJUGUIDE SAMORDNARE BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE MENTORER BILAGA 3 – INTERVJUGUIDE ADEPTER

1 Inledning

Detta avsnitt inleds med en presentation av bakgrunden till studien. Därefter följer en problematisering som mynnar ut i studiens syfte och frågeställningar. I slutet av avsnittet presenteras det fall som kommer att studeras samt en figur som illustrerar fallet.

1.1 Bakgrund

“Mitt Liv är en konsekvens, ett symptom av att något inte fungerar i Sverige. Om arbetsmarknaden och inkludering skulle fungerat, så skulle vi inte finnas. Men det gör vi och vi växer så det knakar. Med civilsamhällets engagemang, tro på sin sak och driv i att förändra, får det mig att tro att samhället är större än staten och att vi verkligen behövs.” - Sofia Appelgren, grundare av Mitt Liv (Mitt Liv, 2017a). Mitt Liv är en av flera organisationer i Sverige som grundats till följd av att de upptäckt något som inte fungerar i det svenska samhället. Ett flertal av dessa organisationer, däribland Mitt Liv, har identifierat att den svenska arbetsmarknaden inte speglar demografin1 _{i dagens svenska samhälle. De menar på att den etniska mångfalden}2 _som

finns i det svenska samhället inte syns på den svenska arbetsmarknaden. Detta beskriver en del av organisationerna bero på en bristande inkludering. Det som citatet uttrycker är att civilsamhället engagerar sig i en fråga som staten vanligtvis är ansvarig för.

Civilsamhället uttrycker Wijkström (2012) som en del av det svenska samhället, vilket i sin tur är där den ideella sektorn finns. Ideella sektorn inkluderar i sin tur föreningar och organisationer som drivs i ideella syften. Den ideella sektorn, tillsammans med den privata och offentliga sektorn, utgör det svenska samhället (Wijkström, 2012).

1 _{Definieras av Hoem (2017) som "befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens}

storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser" .

Figur 1. Enkel översikt över det svenska samhällets tre sektorer.

Mantel och Lamptey (2017) poängterar vikten av civilsamhällets, och således den ideella sektorns, engagemang i samhällsfrågor3 _{och beskriver även att allt fler}

samhällsmedborgare börjat inse hur civilsamhällets arbete kan skapa skillnad för

samhället i stort. Många av de organisationer som är engagerade från civilsamhället, likt Mitt Liv, går under benämningen sociala företag4_{. Sociala företag beskrivs av Sofisam}

(2017) som en företagsform som främst bedrivs i syfte att skapa nytta för samhället. Vidare beskriver forskarna Mair och Martí (2006) att sociala företag är det konkreta resultatet av socialt entreprenörskap.

Det sociala entreprenörskapet har sina rötter i det traditionella entreprenörskapet, där forskaren Joseph Schumpeter är ett välkänt namn på forskningsområdet. Bland annat beskriver Brooks (2009) Schumpeter som “gudfadern” inom den moderna forskningen på entreprenörskapsområdet. Schumpeter definierar själv begreppet entreprenörskap som “förmågan att kombinera vad som redan existerar på ett nytt sätt” (Swedberg 2000, s.1 ur Schumpeter, 1934). Vidare förklarar Brooks (2009) att socialt entreprenörskap, i jämförelse med det traditionella entreprenörskapet, syftar till att skapa en social nytta framför en ekonomisk nytta. Även Peredo och McLean (2006) väljer att ställa det sociala entreprenörskapet i relation till det traditionella entreprenörskapet. Forskarna lyfter att socialt entreprenörskap, på samma sätt som Schumpeter beskriver, syftar till att skapa en ny kombination av resurser som redan existerar. Detta med hjälp av innovativa lösningar där knappa resurser inte ses som begränsning. Det som slutligen skiljer det sociala entreprenörskapet från det traditionella entreprenörskapet är målet om att skapa socialt värde.

Inom den svenska forskningen på socialt entreprenörskap, beskriver Gawell, Johannisson och Lundqvist (2009) att den brittiska forskningen vanligen är en inspirationskälla. Den svenska forskningen är till stor del lik den internationella

forskningen, men det finns en problematik vid översättningen av det engelska begreppet “social entrepreneurship”. Problematiken grundar sig i att det på svenska finns två översättningar av begreppet; samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap. Samhällsentreprenörskap beskriver Sundin (2009) som ett entreprenörskap vilket är starkt knutet till den lokala kontexten, till exempel en kommun eller region. Vidare förklarar Sundin (2009) att samhällsentreprenörskapet vill förändra samhället över en längre tid. Socialt entreprenörskap beskriver Sundin (2009) däremot vara mer åt det ekonomiskt drivna hållet, där det sociala syftet ses som en kompletterande dimension. De organisationer som grundats till följd av att de upptäckt att något inte fungerar i det svenska samhället, går under det teoretiska begreppet sociala företag. Organisationerna har dock olika sociala syften beroende på vad de identifierat som icke fungerande i samhället. Något som flertalet av organisationerna har identifierat är den brist på mångfald som finns på den svenska arbetsmarknaden (JustArrived, 2017; Mitt Liv, 2017b; Novare Potential, 2017; United by Work, 2017). Bristen på mångfald på den svenska arbetsmarknaden antas bero på olika orsaker. I den forskningsöversikt som Tibajev (2016) gjort, visar det sig att utrikes födda5 _{är en grupp som har sämre}

förutsättningar än inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Seher Yilmas, ordförande för Rättviseförmedlingen, lyfter i en intervju med Englund (2014) att en av de vanligare anledningarna till att chefer väljer att inte prioritera mångfaldsfrågan är rädslan för att gå ur sin bekvämlighetszon. Vidare beskriver Yilmas i intervjun att problemet ligger i att flertalet personer sållas bort i rekryteringsprocesserna på grund av att deras namn är främmande för rekryteraren. Bursell (2014) har studerat hur namn kan spela roll i rekryteringsprocesser. Forskaren fann i sin kvantitativa studie av

jobbansökningar att personer med ett icke-svenskt klingande namn, generellt sett fick komma på färre antal intervjuer än personer med ett svenskt klingande namn. Tibajev (2016) lyfter även att strukturella förändringar i samhället som ytterligare en orsak till att utrikes födda har sämre förutsättningar än inrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Forskaren förklarar att det har blivit allt viktigare att kunna

5 _{Utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Om uppgifter om förälder saknas för}

det svenska språket, då fler arbeten kräver kommunikation både inom och mellan organisationer. Utöver språkkunnighet förklarar Tibajev (2016) att utrikes födda är i allt större behov att ha sociala färdigheter och förståelse för andra kulturer för att kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

1.2 Problematisering

“Många av våra samhällslösningar är byggda för industrisamhällets struktur då gränser var viktigare - gränser mellan nationer, mellan marknad och offentlighet, mellan arbete och fritid. De svåra frågor vi möter i dag - som klimathotet,

migration och segregation, globalisering och ojämn fördelning - är gränslösa.” - Moe (2009, s. 8).

Det Moe (2009) menar på är att många av de samhällsproblem som det svenska samhället står inför idag, är alltför komplexa för att hanteras av en enskild sektor.

Gränslösheten innebär således att den offentliga, privata och den ideella sektorn behöver samarbeta över dessa komplexa samhällsproblem. Även Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) beskriver att i de flesta av dagens moderna välfärdssystem finns det en tydlig indelning mellan den privata, offentliga och ideella sektorn, men att dessa gränser på senare tid har börjat suddas ut. Vidare förklarar forskarna att den privata och den offentliga sektorn har till följd av mer turbulenta tider och svårare utmaningar fått se den ideella sektorn som en plattform för att kunna möta såväl sociala som ekonomiska utmaningar som samhället står inför. Även Wijkström (2011) menar på att det har blivit mindre viktigt att hålla sig inom gränserna för samhällets olika sektorer när det kommer till att lösa gemensamma samhällsproblem.

Socialt entreprenörskap, i dess förlängning sociala företag (Mair & Martí, 2006), beskrivs av Austin, Wei-Skillern och Stevenson (2006) som en värdeskapande aktivitet som verkar över gränserna mellan samhällets tre sektorer. Vidare uttrycker tidigare forskning kring sociala företag en samstämmighet om att företagsformen drivs i syfte att göra nytta för samhället (Brooks, 2009; Costa & Pesci, 2016; Sepulveda, 2015). Att konkretisera vad nytta är för samhället är inte helt okomplicerat, men Young (2006) väljer trots svårigheten att uttrycka det i form av värde. Forskaren lyfter att alla former

mäta det värde som kommersiella företag skapar, men när det kommer till sociala företag handlar det om något mer abstrakt. Young (2006, s. 56) uttrycker det som;

“By contrast, social entrepreneurs are said to create value which is social.

Whatever it is, it benefits people whose urgent and reasonable needs are not being met by other means.”

Inom tidigare forskning beskrivs det finnas ett flertal olika sätt för att hjälpa sociala företag att kunna se och förstå den påverkan de gör på samhället (Dietz & Porter, 2012: Korsgaard & Anderson, 2011; Kroeger & Weber, 2014). Mook, Chan och Kershaw (2011) poängterar dock att det finns en svårighet för sociala företag att kunna

kommunicera ut och dokumentera den skillnad de gör för samhället. Det finns således en efterfrågan på ett mer konkret bevis på att sociala företag framställer något som påverkar samhället positivt (Struthers, 2013). Att framställa bevis på att sociala företag skapar värde beskrivs även som svårt då värdeskapandet kan ses som en rörig process där resultatet inte alltid är tydligt(Corner & Ho, 2010; Dees, 2007). Svårigheten i att visa hur sociala företag skapar socialt värde lyfter även Kay och McMullan (2017) som en av de största utmaningarna för sociala företag. Corner och Ho (2010) belyser att socialt värde är en process vilken kan se olika ut i olika kontexter. En kontext som processen ännu inte studerats i är i hur ett socialt företag kan bidra med socialt värde genom att tillföra mångfald i organisationer inom den privata och offentliga sektorn.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med

organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald.

1.4 Frågeställningar

Hur skapar sociala företag värde genom dess gränsöverskridande samspel med andra aktörer i samhället?

Hur och för vem kan sociala företag genom mentorskapsprogram, som syftar till att öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden, skapa värde?

1.5 Presentation av fall

Syftet med studien att skapa förståelse för hur sociala företag skapar värde dels genom ett gränsöverskridande samspel och dels genom ett mentorskapsprogram. Av den anledningen har ett fall valts ut där ett socialt företag som bedriver ett

mentorskapsprogram och därigenom arbetar över gränserna mellan samhällets sektorer. Det sociala företaget Mitt Liv som valts ut för studien är ett företag som drivs av

visionen att kunna uppnå samhällsnyttiga mål (Mitt Liv, 2017b), samtidigt som de är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning6 _{(Mitt Liv, 2017c). Företagets}

samhällsnyttiga mål är att genom innovationsrika lösningar kunna öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden, vilket deras mentorskapsprogram Mitt Livs Chans, vidare kallat mentorskapsprogrammet i studien, syftar till. Genom att matcha ihop utrikes födda personer med personer etablerade på den svenska arbetsmarknaden, vill Mitt Liv uppfylla sitt samhällsnyttiga mål och sociala syfte. Studien kommer att rikta in sig på ett av Mitt Livs samarbeten och mentorskapsprogram med ett kommunägt företag inom svenskt näringsliv, Tekniska Verken vilket vidare benämns som partnerföretag i studien.

Studien kommer att undersöka samarbetet mellan Mitt Liv och Tekniska Verken på två olika sätt, vilket uttryckts i de tidigare presenterade frågeställningarna. Dels kommer studien att undersöka det gränsöverskridande samarbetet mellan organisationerna, men också mentorskapsprogrammet som utgörs av mentorer och adepter. Nedanstående figur visar hur samarbetet är upplagt och denna illustration kommer att återkomma i en mer utvecklad form i analysavsnittet. Organisationerna och mentorskapsprogrammet kommer att beskrivas mer ingående i empiriavsnittet.

Figur 2. Illustration över samarbetet mellan Mitt Liv och Tekniska Verken.

2 Metod

Detta avsnitt presenterar de metodval som gjorts vid genomförandet av denna studie. Inledningsvis beskrivs studiens forskningsdesign för att därefter presentera hur studien har utförts. Där motiveras de val som gjorts vid genomförandet av metoden i enlighet med den forskningsdesign som studien har. Avslutningsvis presenteras kvalitets- och etikaspekter som beaktats under studien tillsammans med ett delavsnitt som lyfter relevant kritik mot studien.

2.1 Forskningsdesign

2.1.1 Kvalitativ studie

Denna studie har som syfte att skapa förståelse för hur ett socialt företag kan skapa socialt värde genom deras arbete för en ökad mångfald. Med utgångspunkt i att studiens syfte är att skapa förståelse för ett fenomen, i form av socialt värde, är ett

fenomenologiskt perspektiv bäst lämpad för studien. Det centrala i det fenomenologiska perspektivet är att fenomenet uppfattas av ett subjekt (Brinkmann & Kvale, 2014), vilket gör sig lämpligt då studien avser att fokusera på tolkning av ett fenomen.

Vi har valt en kvalitativ ansats för studien, av anledning utifrån Svensson och Starrins (1996) beskrivning av ansatsen. Författarna menar på att ansatsen syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och perspektiv av ett fenomen, vilket denna studie avser att undersöka. Författarna menar även att en kvalitativ studie har som huvudsyfte att förstå respondentens upplevda livsvärld7 _{och sin tur fungera som ett medel för att}

kunna upptäcka innebörder, egenskaper och företeelser. Vidare är meningen med den kvalitativa studien att kunna förstå centrala teman i respondentens livsvärld, vilket är lämpligt för att kunna uppfylla studiens syfte. Då syftet med denna studie är att

explorativt finna hur värde skapas, är det viktigt att ha ett öppet sinne för vad som kan

7 _{Beskrivs av Bengtsson (2017) som "Livsvärlden är även ontologiskt komplex i den meningen att den}

inte låter sig reduceras till vare sig summan av ting eller en själslig värld. Livsvärlden kan därför inte identifieras med omvärlden som summan av tingen runt oss. Den är i stället ett enhetligt öppet erfarenhets- och handlingssammanhang, men inte blott något subjektivt upplevt, utan den konkreta verklighet där vårt liv utspelar sig. Livsvärlden är i kunskapsteoretisk mening förvetenskaplig och förfilosofisk.".

uppkomma vid empiriinsamlingen för att i sin tur kunna fånga upp oväntade teman (Brinkmann & Kvale, 2014).

2.1.2 Fallstudie

Studien syftar till att undersöka hur socialt värde skapas mellan ett socialt företag och dess partnerföretag, vilket gör att detta kan beskrivas som ett typ av fall (Yin, 2014, s. 16). Vidare beskriver Yin att fallstudier är en lämplig forskningsmetod för att studera ett samtida fenomen mer ingående och i ett verkligt sammanhang. Detta gör fallstudie till en lämplig forskningsdesign för studien. Bryman och Bell (2013, s. 60) beskriver fallstudien som en forskningsdesign som lägger störst fokus på att analysera en

begränsad situation eller ett system med ett specifikt syfte och funktion. Vidare beskrivs största fokus i fallstudier vara att kunna förklara en miljö utifrån det specifika fallet och dess förutsättningar. Då studien syftar till att fånga personliga uppfattningar av ett fenomen ter det sig som ett lämpligt val för att kunna återge en detaljerad och rik berättelse om det fenomen som ska studeras (Myers, 2009).

2.1.3 Ansats

De två huvudsakliga ansatserna inom företagsekonomiska forskningsmetoder är

deduktion och induktion (Bryman & Bell, 2013, s. 31). Dessa två forskningsansatser har olika förhållningssätt till teori och empiri. Vidare menar Bryman och Bell (2013, s. 31) menar att den deduktiva ansatsen fokuserar på att ha utgångspunkt i teorin, för att kunna sedan förkasta eller bekräfta en hypotes i empirin. Motsatsvis fokuserar en induktiv ansats på att utgå från en empirisk insamling för att sedan ställa det i relation till teori. Denna studie har konstruerats med hjälp av en abduktiv ansats, vilket Alvesson och Sköldberg (2008) uttrycker som en kombination av de två ovannämnda ansatserna. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats för studien då vi vill skapa förståelse för ett fenomen utifrån ett subjektivt och tolkande perspektiv. Den abduktiva ansatsen tillåter oss därför att kunna utveckla den insamlade empiriska data och analysen under studiens gång, vilket Hansen (2008) beskriver som karaktäristiskt för den abduktiva ansatsen. Vidare menar författaren att det som förväntas hittas i empirin, kan te sig

anses en abduktiv ansats mest lämpad för att kunna fånga upp de aspekter som dyker upp under empiriinsamlingen.

2.2 Tillvägagångssätt

2.2.1 Typ av data

För att kunna uppfylla studiens syfte och förstå respondenternas livsvärld gjordes olika typer av insamling av data. För att samla in data genomfördes intervjuer, en etnografi skapades och även studier av dokument i olika former. Justesen och Mik-Meyer (2012) menar att det finns flera olika kvalitativa metoder som passar till det valda

fenomenologiska perspektivet. Vid studiens början ansåg vi dock att enbart intervjuer var den mest relevanta metoden för att kunna uppfylla studiens syfte, men där fler metoder tillkom under studiens gång. Vi valde således att skapa en etnografi för att på det viset kunna skapa djupare förståelse av det valda fenomen. Dokumentstudier valdes för att kunna ställa det i relation till det empiriska materialet från såväl intervjuerna som från etnografin.

2.2.2

Urval

2.2.2.1 Val av fall

För att kunna studera hur värde skapas av ett socialt företag, dels i dess

gränsöverskridande samarbete samt genom ett mentorskapsprogram, valdes ett fall där ett socialt företag i samspel med ett partnerföretag driver ett mentorskapsprogram. Fallföretagen Mitt Liv och Tekniska Verken är båda baserade i Östergötland, vilket underlättade vid intervjuer då vi haft vår utgångspunkt i Linköping under studiens gång.

2.2.2.2 Val av respondenter

Respondenterna som valdes ut för att delta i denna studie utsågs enligt vad Trost (2010) benämner som ett strategiskt urval. Ett strategiskt urval innebär att urval görs efter specifika karaktäristika. Vi valde därför detta typ av urval för att kunna välja ut de respondenter vi ansåg vara mest lämpliga för vår studie och för att kunna uppfylla

studiens syfte. De respondenter som valdes ut är eller har därför varit involverade i det mentorskapsprogram som Tekniska Verken bedriver i samarbete med Mitt Liv. När denna studie genomfördes hade Tekniska Verken bedrivit mentorskapsprogrammet under drygt två och ett halvt års tid. Detta innebar att partnerföretaget inte hade mer än en handfull medarbetare som deltagit i mentorskapsprogrammet. Av den anledningen var urvalsgruppen av respondenter inte särskilt stor. De mentorer som valdes ut som respondenter var personer som samordnaren av mentorskapsprogrammet på Tekniska Verken rekommenderade oss att välja ut. Totalt valdes åtta stycken respondenter ut för att delta i intervjuerna; Mitt Livs regionsansvarig för Östergötland, samordnaren av mentorskapsprogrammet hos Tekniska verken samt tre stycken mentorskapspar. Vi erbjöds kontakt med mentorskapspar som både avslutat programmet och de som fortfarande deltar i det. För att göra ett strategiskt urval och därmed kunna skapa en nyanserad och fyllig bild av hur värde kan skapas, valdes därför mentorskapspar som varit med i programmet under olika tidsperioder. Därav valdes ett par som nyligen påbörjat sitt mentorskapsprogram, ett par som deltagit i programmet under en tid och ett par som nyligen avslutat sitt program. För att uppfylla studiens syfte om värdeskapande vid det gränsöverskridande samarbetet, valdes även samordnaren av programmet samt regionsansvarig för Mitt Liv Östergötland ut som respondenter.

2.2.2.3 Presentation av respondenter

I tabellen nedan presenteras de respondenter som valdes ut för att intervjuas i denna studie. Eftersom studien syftar till att skapa förståelse och få en tydlig bild av

respondenternas livsvärld har vi valt att inte anonymisera respondenterna. Vi har dock valt att ändra de ursprungliga namnen för att skapa tydlighet och underlätta för läsaren att skilja på huruvida respondenten är en mentor, respondent, samordnare eller

regionsansvarig. Mentorerna har fått namn som börjar på bokstaven M, adepterna har fått namn som börjar på bokstaven A och samordnaren och den regionsansvarige har fått namn som associerar till den organisation de representerar.

Respondent Roll i Mentorskapsprogrammet

Livia Regionsansvarig Mitt Liv Östergötland

Tea Samordnare Tekniska Verken

Mats Mentor, startade våren år 2017

Melker Mentor, startade hösten år 2016

Måns Mentor, var med i programmet år 2015-2016

Anja Adept, startade våren år 2017

Amir Adept, startade hösten år 2016

Adrian Adept, var med i programmet år 2015-2016

De representanter som presenteras i den kommande etnografin har även de utbytta namn. Vi har valt, på samma sätt som vid presentation av intervjuerna, att ha namn som associerar till den organisation som respondenterna representerar. Under Mitt Livs möte fanns en representant från en kommun, vilken vi kallar för “Kommunen”. Utöver den representanten fanns två stycken till som vardera representerade kommunägda bolag. Dessa har fått namnen “Energi AB” och “Bostad AB” för att skapa en association till den verksamhet som de kommunägda bolagen håller på med. Detta för att kunna behålla etnografin levande och således följa det fenomenologiska perspektivet.

2.2.3 Insamling av data

2.2.3.1 Intervjuer

För att få en så korrekt och fyllig bild som möjligt av den livsvärld som de utvalda respondenterna lever i (Justesen & Mik-Meyer, 2012), valde vi att genomföra intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna följde intervjuguider som såg olika ut

beroende på vilken roll respondenten har eller har haft i programmet. Vi konstruerade olika guider för de olika respondenterna, vilket innebar att samordnarna, mentorerna, adepterna fick olika intervjuguider. De fullständiga intervjuguiderna presenteras i bilaga 1, 2 och 3. Syftet med att utforma olika intervjuguider var för att kunna fånga upp de teman vi ansåg vara relevanta för att förstå de olika respondenternas livsvärldar. Detta är något som Kvale och Brinkmann (2014) poängterar som en av fördelarna med en semistrukturerad intervju då det lämnar utrymme för att följa upp med frågor till de berättelser som respondenten berättar. Intervjuguiderna var indelade i tre huvuddelar; en inledande del med bakgrundsfrågor, en huvuddel som tog upp de huvudteman som var intressanta för att uppfylla studiens syfte samt en avslutande del. Samtliga intervjuer spelades in efter samtycke från respondenterna (se avsnitt om etiska aspekter) för att undvika att missa delar som sades under intervjuerna. Färdigheterna i det svenska språket var begränsade hos vissa av respondenterna, vilket gjorde att vi erbjöd att hålla intervjuerna på engelska. Alla intervjuer hölls dock på svenska, men vissa av frågorna förenklades för att försäkra oss om att samtliga respondenter uppfattade frågorna korrekt. Detta gjorde att intervjuerna skiljde sig något åt i struktur, då intervjuerna behövde vara mer strukturerade när de genomfördes med respondenterna med andra modersmål än svenska.

2.2.3.2 Etnografi

Under intervjun med regionsansvarig från Mitt Liv, uppkom möjligheten för oss att delta under ett årligt event, Mitt Livs Chans, som anordnas för nuvarande och tidigare deltagare i mentorskapsprogrammet. Vi valde att använda oss av detta tillfälle för att

(2007) uttrycker etnografi som en form av kvalitativ metod som försöker uppnå en ökad förståelse om ett fenomen i dess naturliga sammanhang och samtidigt komma nära det studerade sociala fenomenet. Vidare beskriver Kostera (2007) att metoden tillåter de studerade individerna att ostyrt kunna uttrycka sig själva och metoden syftar även till att skapa en personlig upplevelse av undersökningstillfället. Fördelen med metoden

beskrivs vara att den stärker den kognitiva upplevelsen och förståelse för fenomenet, vilket vi anser vara lämpligt utifrån att studien vill undersöka hur värde kan skapas i ett samarbete. Under etnografin togs anteckningar och nära inpå tillfället skrevs det avsnitt som presenteras i empiriavsnittet ihop. Detta för att inte förlora de intryck och

upplevelser som samlats in under eventet.

2.2.3.3 Dokumentstudier

Utöver det material som insamlats från såväl kvalitativa intervjuer och etnografi, använde vi oss även av dokumentstudier som en metod för insamling av data.

Dokumentstudier beskrivs av Justesen och Mik-Meyer (2012, s. 104) som “ett material som föreligger i en påtaglig eller konkret form”, vilket vanligen består av en text och i vissa fall visualiseringar i form av grafer, fotografier eller diagram. Syftet med att använda dokument som underlag till studien grundade sig i det resonemang Myers (2009) för om metoden. Författaren beskriver dokumentstudier som ett väl fungerande komplement till andra kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer. Vidare beskrivs metoden vara ett verktyg för att kunna skapa en djupare förståelse och ge en rikare bild av något, vilket gör sig användbart i denna studie (Myers, 2009).

Dokumentet som har använts för denna studie är den effektrapport som sammanställts av fallföretaget Mitt Liv, i syfte att kunna ställa det mot empirimaterial som insamlats från såväl intervjuer som etnografi.

2.2.3.4 Litteraturinsamling

För att kunna skapa en tydlig uppfattning om vad som redan gjorts på det aktuella forskningsområdet och skapa grund för den kommande analysen, utfördes en grundlig litteraturgenomgång i enlighet med Bryman och Bell (2013, s. 110). För att kunna samla in lämplig litteratur på området har sökningar gjorts såväl via digitala medel som bland fysisk litteratur. De digitala sökmotorer och databaser som använts har varit Google

Scholar, Scopus och till viss del Libris. De sökord som har använts har bland annat varit: social entrepreneurship, social value, social enterprise, diversity samt mentorship. En metod som använts för att kunna hitta mer relevant litteratur har varit att söka vidare på källor som väckt intresse och som refereras till i de forskningsartiklar som ansetts vara aktuella för den teoretiska referensramen i studien.

2.2.4 Bearbetning och analys av data

Bearbetning och analys av det material som samlats in gjordes genom det som Silverman (2011, ss. 274-276) benämner som tematisk analys. Det finns olika sätt att genomföra en tematisk analys, grunddragen utgörs dock av kodning och kategorisering av materialet som samlats in, vilket vi gjort i denna studie.

När samtliga intervjuer genomförts var nästa steg i processen att transkribera det insamlade materialet. Intervjumaterialet som behövde bearbetas samlades in genom digitala inspelningar med hjälp av telefon, eftersom Jacobsen (2002, s. 219) uttrycker detta som det mest korrekta och ingående sättet att registrera information på. Innan transkriberingen påbörjades beslutades om vissa standardval för att underlätta processen av att få det inspelade materialet till skriftlig form (Brinkmann & Kvale, 2014). Detta innebar att ord som var av instämmande karaktär och liknande togs bort vid utskriften av intervjuerna. Dock valde vi att beskriva när pauser togs och vissa emotionella uttryck gjordes, för att göra intervjuerna mer levande och således följa det fenomenologiska perspektivet. För att det utskrivna materialet skulle anta en mer begriplig form, valde vi att ta bort allt för talspråkliga ord från materialet. Speciell hänsyn togs även vid citering av intervjupersonerna, utifrån den risk för uthängning och kräkning som Brinkmann och Kvale (2014) poängterar. Författarna menar att risken uppstår till följd av att språk i skrift tenderar att skilja sig ifrån språk i muntlig form, då bland annat kroppsspråk, gester och tonlägen försvinner i det skriftliga språket.

Bearbetning av intervjumaterialet delades upp sinsemellan oss, vilket innebar att vi transkriberade hälften av intervjuerna var. Efter att intervjuerna transkriberats skrevs dessa ut i pappersform för att underlätta kodningen av materialet. De teman och ämnen

som vi redan transkriberat. Detta gjorde vi för att båda skulle få en bra helhetsbild och uppfattning av empirimaterialet. Kodningen underlättade sedan vid sammanställning av empiriavsnittet, då återkommande teman bland respondenterna lätt kunde identifieras.

För att kunna analysera intervjumaterialet gjordes kodning och kategorisering av utskrifterna. Kodorden var korta ord som beskrev vad som sagts under intervjuerna för att förenkla kategoriseringen. Vid kategoriseringen användes relativt breda kategorier för att fånga de teman som var genomgående och som kom i intervjuerna med

respondenterna. När vi gått igenom samtliga intervjuer blev det tydligt att vissa teman upprepas genomgående hos respondenterna. Dessa teman var; mångfald, nätverk, kulturskillnader samt socialt värde. Empiriavsnittet skrevs sedan ihop där uppdelningen gjordes i form av fyra delavsnitt, där varje delavsnitt representerade de olika

respondenterna. Vidare delades varje delavsnitt upp efter de teman som funnits vid kategoriseringarna av empirimaterialet.

2.3 Kvalitet

Denna studie har genomförts med kvalitativa intervjuer som en av de primära källorna för empiriinsamling. Enligt Brinkmann och Kvale (2014) finns det inga entydiga kvalitetskriterier för forskningsintervjuer. Vidare menar författarna att det handlar mycket om hantverksskicklighet och medvetenhet om epistemologins inverkan på struktur av intervjun och de frågor som ställs. För att hålla en hög kvalitet på studien har vi valt att följa de termer som Lincoln och Guba (1985) identifierat som betydande vid genomförandet av intervjuer i form av tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka/verifiera.

Tillförlitlighet innebär att de svar och tolkningar som gjorts i studien är sanningsenliga och inte har vinklats till någons fördel (Brinkmann & Kvale, 2014). Vi har valt att använda oss av respondentvalidering i form av en kommunikativ validering, vilket Justesen och Mik-Meyer (2012) beskriver som en vanligt förekommande form av validering inom det fenomenologiska perspektivet. Vi följde den kommunikativa valideringen genom att presentera det sammanställda empiriska materialet via

mailutskick till varje respondent som medverkat i studien. Detta skapade möjlighet för respondenterna att kunna ge synpunkter och eventuellt ändra påståenden som skrivits ut

i empirimaterialet. Vidare menar Justesen och Mik-Meyer (2012) att detta

kvalitetskriterium är av stor betydelse eftersom det fenomenologiska perspektivet syftar till att fånga respondenternas subjektiva uppfattning av ett fenomen, vilket förutsätter att det vi uttrycker i empiriavsnittet stämmer överens med hur respondenterna anser att de uttrycker sig. Detta styrker således tillförlitligheten i den utförda studien.

Då denna studie syftar till att förstå ett enskilt fenomen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv samt ge en fyllig beskrivning av det utvalda fallet, är inte

generaliserbarhetskriteriet, vilket är ett vanligt kriterium vid kvantitativa studier, applicerbart vid utförandet av denna studie (Justesen & Mik-Meyer, 2012). Istället används begreppet överförbarhet som innebär att de resultat och slutsatser som presenteras i studien är applicerbara i andra kontexter än i det valda fallet (Lincoln & Guba, 1985).

Pålitlighet i denna studie påvisas genom den grundliga redogörelse av metodval som getts och därigenom möjliggör för en upprepning av studien (Lincoln & Guba, 1985). Genom samarbete i den handledargrupp som vi ingått under studiens gång, har studien i sin helhet blivit granskad ur ett kritiskt perspektiv. Detta arbetssätt stärker pålitligheten för att korrekta metoder använts genom arbetet med denna studie.

Vad som är viktigt att ha i åtanke vid en eventuell upprepning av studien är att de tolkningar som vi gjort kan ha påverkat de resultat som framkommit (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Möjligheten att verifiera, eller objektivitet, innebär att vi som utfört studien försökt att inte lägga in personliga värderingar som i sin tur kan ha påverkat utfallet av studien.

2.4 Etiska aspekter

För att forskningen skall vara genomförd på ett etiskt korrekt sätt, har Vetenskapsrådet (2002) tagit fram riktlinjer för humaniora och samhällsvetenskapliga forskningsstudier. Studien har följt de riktlinjer som satts upp genom att ta hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialkravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet har följts genom att fullständig information om studiens syfte och respondenternas medverkan i studien har klargjorts redan vid den första kontakten. Deltagandet från respondenternas sida har varit frivilligt och de har blivit informerade om hur intervjumaterialet skall användas i studien.

Samtyckeskravet innebär att deltagare i en forskningsstudie samtycker om sitt medverkande i studien och deltar i den utsträckning som de själva bestämmer. Respondenterna i denna studie har gett sitt samtycke till att vara med och har fått bestämma i vilken utsträckning de vill medverka.

För att uppfylla konfidentialkravet skall personlig information om deltagare i studien hanteras på ett sätt så att individerna inte kommer till skada. All personlig information i denna studie har hanterats i enlighet med den överenskommelse som gjorts med

respondenterna.

Nyttjandekravet syftar till att den information och den data som samlats in under studien endast skall användas till det den är insamlad för och inte i något annat sammanhang. Även denna riktlinje har följts i studien, ingen information har delats vidare i andra sammanhang och data som samlats in genom intervjuer har använts i det syfte som respondenterna blivit informerade om.

2.5 Kritik

2.5.1 Litteraturkritik

Den litteratur som använts i studien har tagits fram genom såväl sökningar via digitala medel som i fysisk litteratur. Majoriteten av den litteratur som använts för studien har en anknytning till det studerade området, i form av socialt entreprenörskap, sociala företag, gränsöverskridande samarbete, mångfald och mentorskap. Sökningarna via digitala medel har främst gjorts via sökmotorerna Scopus och Google Scholar. Det som däremot bör lyftas är att samtliga artiklar i studien inte är strikt vetenskapliga. Detta har tagits i beaktning vid urval av källor och en granskning av författarnas kompetens har legat till grund för att kunna använda deras artiklar i studien. Inom den teoretiska referensramen har dock enbart vetenskapliga artiklar använts. Något som dock är tydligt

från de artiklar som använts är att samtliga har sin grund i tidigare forskning, vilket vi ser ger en relevans i det sammanhang som källorna har använts i.

2.5.2 Metodkritik

De metoder som valts för studien har gjorts för att kunna besvara studiens

frågeställningar och uppfylla studiens syfte. Metoderna har även valts ut för att på bästa sätt kunna följa det fenomenologiska perspektivet som använts i studien. Det första steget i vår studie var att välja ut ett socialt företag med inriktning på just mångfald och inkludering. Något som bör lyftas som kritik till vår egna metod för att välja ut ett lämpligt fall, vilket således blev Mitt Liv och Tekniska Verken, var främst till följd av tillgänglighetsskäl. Vi fick snabb respons av båda företagen, vilket gjorde att vi tidigt bestämde oss för att använda dem i studien. Att båda företagen är verksamma inom samma geografiska område som vi studerar var ytterligare en aspekt som vägde in vid valet av fallet. Det andra steget i vår metod var att välja ut lämpliga respondenter till studien. I detta steg var även tillgänglighet en tungt vägande faktor, vilket gjorde att vårt urval styrdes av de mentorer och adepter som gick att nå. De mentorskapspar som valdes ut för studien valdes dock ut enligt ett strategiskt urval, vilket innebar att de valdes ut på relevanta grunder för studien. En kritik som bör lyftas kring de kvalitativa intervjuer som utfördes är att vi själva inte gjort liknande intervjuer tidigare. Det är svårt att uttala sig huruvida svaren hade skiljt sig åt om vi övat på att hålla intervjuer innan, men det är ändå en kritik vi väljer att lyfta. Metoden för att hitta relevanta källor till den teoretiska referensramen har inneburit att vi gått från en relevant källa och via denna källa funnit vidare källor som den refererat till. Den kritik vi vill lyfta kring detta tillvägagångssätt är att det kan ha lett till att vi gått miste om andra relevanta källor på andra områden som kan vara av intresse för studien.

3 Teoretisk referensram

I den teoretiska referensram presenteras de teorier som kommer att användas för att analysera det insamlade empiriska materialet för studien. Inledningsvis ges en bakgrund till det sociala entreprenörskapet, vilket övergår till en beskrivning av det sociala företaget. Efter det ges en förklaring av hur gränsöverskridande samarbeten kan se ut i samhället. Efterföljande delavsnitt för en diskussion om begreppet socialt värde vilket är det fenomen som studien avser att studera. De fyra sista delavsnitten representerar teman som funnits genom den empiriska insamlingen, vilka mer teoretiskt förklarar mentorskap, mångfald, kulturskillnader och nätverk.

3.1 Socialt entreprenörskap

3.1.1 Det sociala entreprenörskapets uppbyggnad

Innan det sociala entreprenörskapets uppbyggnad beskrivs mer ingående bör det lyftas att det är ett begrepp med ett flertal olika definitioner (Mair & Martí, 2006; Dees, 1998). Trots flera olika definitioner, är det väletablerat på forskningsfronten att det sociala entreprenörskapet skiljer sig från det traditionella entreprenörskapet, då socialt

entreprenörskap har ett uttalat socialt syfte (Ormiston & Seymor, 2011; Sundin, 2009). Det finns skilda uppfattningar om definitionen av begreppet (Choi & Majumdar, 2014) och det har det gjorts ett flertal försök i att kartlägga vad som egentligen karaktäriserar socialt entreprenörskap.

Mair och Martí (2006) är två av de som gjort en kartläggning av hur olika forskare väljer att se på entreprenörskapsformen. Forskarna beskriver, på samma sätt som Dees (1998), att begreppet socialt entreprenörskap betyder olika saker för olika personer. Mair och Martí (2006) väljer därför att klargöra begreppet genom att lyfta tre olika typer av grupper av forskare på området för socialt entreprenörskap. Den första gruppen beskrivs bestå av forskare som väljer att se det sociala entreprenörskapet i form av ett icke-vinstdrivande initiativ, där Austin, Stevenson och Wei-Skillern (2006) nämns som kända forskare på området. Den andra gruppen av forskare är bland annat baserad på forskning gjord av Waddock och Post (1991) samt Sagawa och Segal (2000), som förklarar att det sociala entreprenörskapet uppkommer genom affärsmässiga

organisationsformer. Dessa organisationsformer tar i sin tur socialt ansvar med hjälp av tvärfunktionella samarbeten. Den sista gruppen av forskare, uttrycker det sociala

entreprenörskapet som ett sätt att underlätta sociala problem och åstadkomma en social förändring i samhället, däribland baserat på forskning utförd av Alvord, Brown och Letts (2004).

Trots att det finns olika sätt att se på socialt entreprenörskap (Mair & Martí, 2006; Choi & Majumdar, 2014) lyfter Brooks (2009) återkommande teman som karaktäriserar det sociala entreprenörskapet. De första temat som är återkommande på området är hur socialt entreprenörskap adresserar sociala problem. Detta beskriver Leadbeater (1997) som en följd av att ett samhälles välfärdssystem inte kan tillgodose

samhällsmedborgarnas behov och därav uppstår de sociala problemen. Mair och Martí (2006) beskriver även hur de själva ser på det sociala entreprenörskapet ur ett bredare perspektiv, men poängterar på samma sätt som Brooks (2009) att entreprenörskapet syftar till att fungera som en katalysator för social förändring genom att adressera sociala behov.

Vidare beskriver Brooks (2009) att ett återkommande tema på området är hur det sociala entreprenörskapet drivs av den sociala nyttan framför den ekonomiska nyttan. Detta är något som ett flertal av forskarna på entreprenörskapsområdet är överens om (Zadek & Thake, 1997; Austin, Stevenson & Wei-Skillern, 2006; Dees, 1998). Mair och Martí (2006) beskriver även de att det är det sociala syftet som är avgörande, men att för den sakens skulle inte får glömma bort den ekonomiska aspekten i det sociala

entreprenörskapet. De beskriver således att det bör finnas en finansiell livskraftighet som ett komplement till det sociala syftet.

Brooks (2009) tar även upp den ekonomiska aspekten i det sociala entreprenörskapet och poängterar att sociala entreprenörer, på samma vis som traditionella entreprenörer, styrs av marknadens krafter. Det som karaktäriserar det sociala entreprenörskapet är att det syftar till att finna en balans mellan vinst och dess sociala syfte. Det kanadensiska centret för socialt entreprenörskap (CCSE, 2001) delar upp det sociala

3.1.2 Olika drivkrafter inom socialt entreprenörskap

För att ge en visuell bild över inom vilka organisationsformer som det sociala

entreprenörskapet kan uppkomma, används en modell konstruerad av Neck, Brush och Allens (2009). Syftet med deras modell är att visa på att det finns olika drivkrafter inom företagsformer, som alla är placerade under benämningen socialt entreprenörskap. Forskarna lyfter att alla typer av entreprenörskap i slutändan har en social påverkan i någon form, men där de beskriver att den största skillnaden mellan det traditionella och sociala entreprenörskapet är vilken typ av kombination av socialt och ekonomiskt mål som används inom entreprenörskapet. Utifrån detta resonemang har forskarna valt att bygga en modell, för att tydliggöra vilka olika typer av sociala entreprenörskap som finns. Modellen bygger på två dimensioner, där den horisontella dimensionen belyser verksamhetens mål och där den vertikala dimensionen belyser den huvudsakliga

marknadspåverkan som organisationen utgör. I varje dimension finns en ekonomisk del och en social del och de kombinationer som skapas visas i figur 3.

Figur 3. Egen tolkning av Neck, Brush och Allens (2009, s. 15) olika

organisationsformer för socialt entreprenörskap och deras respektive drivkrafter.

3.1.3 Det sociala företaget

Då studiens syfte är att förstå ett socialt företag, är det relevant att tydliggöra hur företagsformen hör ihop med socialt entreprenörskap. För att förstå hur dessa två begrepp hänger ihop, går det att se till hur Mair och Martí (2006) väljer att tydliggöra begreppens sammankoppling. Forskarna väljer att i sin studie uttrycka det sociala företaget som det konkreta resultatet av det sociala entreprenörskapet.

För att förstå vad ett socialt företag som företagsform, resonerar bland annat Chell (2007) kring vad som innefattas i begreppet. Det forskaren poängterar i sin diskussion om det sociala företaget är att den nuvarande diskussionen på området separerar det sociala företaget från det entreprenöriellt styrda företaget i form av det avsedda

resultatet med verksamheten. Detta gör att icke-vinstdrivande företag allt som oftast går under benämningen sociala företag, dit rent vinstdrivande företag inte hör. Chell (2007) lyfter att trots att den nuvarande diskursen på området utesluter vinstdrivande företag från att vara sociala, är långsiktighet det mest centrala syftet i sociala företag. Detta

faller inom ramen för att vara ett socialt företag. Chell lyfter flera olika definitioner av sociala företag i sin studie, däribland hänvisar forskaren till Storbritanniens regerings definition av socialt företag, vilket stämmer väl överens med fallföretagets sätt att beskriva sig själva som ett socialt företag;

“A business with primarily social objectives whose surpluses are principally reinvested for that purpose in the business or in the community, rather than being driven by the need to maximise profit for shareholders and owners.” (Department of trade and industry, 2002, s. 14)

3.2 Gränsöverskridande samarbete

3.2.1 Samhällets sektorer

Denna studie syftar till att se hur två organisationer inom olika sektorer gemensamt kan skapa värde är det av vikt att förstå hur gränsöverskridande samarbeten är uppbyggda. För att förstå hur dessa två företag kan skapa värde genom att arbeta gränsöverskridande mellan sektorer, behövs en redogörelse för den svenska samhälleliga kontexten och hur sektorsöverskridande samarbeten uppstår.

I bakgrunden presenterades en enkel skiss av det svenska samhället och de tre sektorer som samhället kan delas in i. Tidigare har det dock inte varit lika tydligt att det varit just tre sektorer. Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) förklarar hur det svenska samhället sedan 1900-talet varit präglat av starka folkrörelser såsom fackföreningar, frikyrkor och idrottsföreningar, vilket således har gjort att ett starkt civilsamhälle vuxit fram. Till följd av att det svenska civilsamhället har växt sig allt större, har det i sin tur möjliggjort för en tredje sektor att växa fram. Detta har i sin tur gjort att Sveriges samhälle nu karaktäriseras av vad Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) benämner som den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället.

När Wijkström (2012) delar in samhället benämns delarna som sfärer. Han lägger utöver de tre sektorerna som Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) presenterar, en ytterligare sfär vid namn familj-/samlivssfären. Vidare kan dessa sfärer delas in i sektorer, som utgörs av mer stabila enheter inom respektive sfär. Dessa sektorer samlar de organisationer som hör till samma kategorier; den offentliga sektorn innefattar till

exempel de organisationer som utövar de åtaganden som åligger kommun och stat. Gränserna mellan dessa sektorer har de senaste decennierna börjat suddas ut och så kallade hybrider av organisationer som tillhör mer än en sektor har vuxit fram. Wijkström (2012) menar på att de traditionella folkrörelser som symboliserat svensk civilsamhälle nu istället börjar domineras av sociala företag, eller “the social

enterprise” som Wijkström själv väljer att benämna dem.

För att vi vidare ska förstå uppbyggnaden av civilsamhället, går det att finna djupare förståelse genom att se till den beskrivning som Wijkström (2012) gör. Han förklarar civilsamhället som en del av ett samhällskontrakt, där kontraktet i sin tur utgör en form av osynlig överenskommelse över hur olika aktörer väljer att organisera sig i ett samhälle. Vidare beskrivs civilsamhällets huvuduppgift vara att föra en talan åt olika folkrörelser och kunna ställa krav på större aktörer inom både näringsliv och den offentliga sektorn.

Vi väljer att utifrån det resonemang som Wijkström (2012) och Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) för kring sektorer och sfärer, att utveckla vår egen modell av det svenska samhällets sektorer. Detta för att förenkla vid vidare resonemang i studien genom att ha tydliga begrepp för de olika sektorerna. Modellen förtydligar även civilsamhällets förhållande till den ideella sektorn. Då Wijkström (2012) själv nämner att den fjärde sektorn, familj-/samlivssfären, inte är lika tydligt definierad i samhället som de andra, väljer vi att inte ha med denna i vår modell.

Figur 4. Egen modell av samhällets sektorer baserat på Wijkströms (2012) samt Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) definitioner.

3.2.2 Drivkraft i form av social innovation

Denna studie syftar till att undersöka hur ett socialt företag skapar värde genom sina gränsöverskridande samarbeten, vilket gör det viktigt att förstå grunden till varför sådana typer av samarbeten uppstår. Mycket inspiration i den svenska forskningen kommer, som nämnts i bakgrunden, från den brittiska forskningen. Detta ger möjligheten till att se till det resonemang Leadbeater (1997) för om det sociala entreprenörskapet framväxt och anknytning till gränsöverskridande samarbeten.

Leadbeater (1997) menar på att det sociala entreprenörskapet har växt fram till följd av att det traditionella välfärdssystemet inte haft en förmåga att kunna möta samhällets behov. Detta beskrivs av forskaren i sin tur ha lett till att den offentliga, privata och den ideella sektorn har tvingats samarbeta i vissa sociala frågor för att kunna möta de sociala behov som ett samhälles medborgare har.

För att ytterligare förstå varför sektorsöverskridande samarbeten inleds, förklarar Leadbeater (1997) hur varje sektor har en strävan efter att utvecklas till något bättre. Den offentliga sektorn behöver ständigt hitta nya sätt för att kunna leverera god service

Privata sektorn

Offentliga sektorn Civilsamhället/

till deras kunder, vilka utgörs av samhällsmedborgarna. Inom den privata sektorn beskrivs istället att strävan för utveckling sker genom intresset för socialt

entreprenörskap, vilket syns genom att allt fler gränsöverskridande samarbeten söks med den offentliga sektorn. Den ideella sektorn beskrivs som den sektor som har bäst potential att kunna utveckla socialt entreprenörskap, men att en interaktion mellan alla olika sektorer är det mest effektiva sättet att uppnå social innovation. Leadbeater (1997) menar således att den sociala innovationen är drivkraften för det sociala

entreprenörskapet, och att detta uppstår i en interaktion mellan de olika sektorerna, enligt figur 5.

Figur 5. Vår tolkning av Leadbeaters (1997, s. 10) beskrivning av hur social innovation sker i gränslandet mellan de tre sektorer identifierade i samhället.

3.2.3 Gränsöverskridande samarbeten i form av partnerskap

Då studien syftar till att undersöka en form av partnersamarbete mellan ett socialt företag och ett kommunägt företag, är det intressant att förstå hur samarbetet kan uppstå

för att lösa problem som uppstått i samhället. Trots att vi valt att beskriva socialt entreprenörskap i denna studien anser vi att utvecklingspartnerskap är applicerbart för att kunna förstå samarbetet mellan fallföretaget och dess partnerföretag.

Sundin (2009) menar på att socialt entreprenörskap inte är densamma som

samhällsentreprenörskap, men att det kan finnas liknande drag som gör att det sociala entreprenörskapet har tendenser till att vara ett samhällsentreprenörskap. Detta gör att Lindhults (2009) resonemang även är aktuellt i denna studie, trots att det är socialt entreprenörskap som studeras. Att samarbeta genom partnerskap beskrivs av Lindhult (2009) som ett nytt sätt att kunna lösa komplicerade samhällsproblem och att

partnerskapet karaktäriseras av att “mobilisera ett spektrum av aktörer” (Lindhult, 2009, s. 215), där aktörerna beskrivs vara organisationer från samtliga sektorer i samhället. Drivkraften för att inleda dessa typer av samarbeten beskrivs vara viljan att lösa komplexa samhällsproblem, där samverkan, nätverk och partnerskap står i centrum.

De parter som beskrivs ingå i ett utvecklingspartnerskap är dels ett socialt orienterat entreprenörskap och dels en intressent som har ett uttryck intresse samma sociala syfte och vision som den socialt entreprenöriella verksamheten har. Det poängteras således att den avkastning som förväntas från partnerskapet främst inte är utav ekonomisk karaktär, inte heller i form av gentjänster utan i form av att ge en avkastning av moralisk karaktär. Att partnerföretaget har ett tydligt fokus på de sociala målen, beskrivs vara det mest avgörande för att organisationer ska välja att ingå i partnerskap. Lindhult (2009) menar även att tillväxt hos de socialt orienterade verksamheten kan vara en drivkraft för att initiera partnerskap. När partnerskap görs i samarbete med mer kommersiella företag, kan det dock innebära att den moraliska avkastningen blir ett sekundärt syfte eftersom avkastningen till aktieägarna är det som huvudsakligen driver verksamheten.

3.3 Socialt värdeskapande

I litteraturen om socialt entreprenörskap, vilket utgör grunden för sociala företag, är det väl etablerat att entreprenörskapet syftar till att skapa socialt värde (Auerswald, 2009; Brooks, 2009; Dees, 1998; Mair & Martí, 2006; Peredo & McLean, 2006; Young, 2006). Det råder dock ingen samstämmighet om en gemensam definition av vad värdeskapandet består av eller hur värdet skapas (Dietz & Porter, 2012; Sinkonivcs,

Sinkovics, Hoque & Czaban, 2015). De främsta anledningarna till att det kan vara svårt att fastställa det sociala värdet och social förändring, uttrycker Austin, Stevenson och Wei-Skillern (2006, s. 372), som;

“The challenge of measuring social change is great due to nonquantifiability, multicausality, temporal dimensions, and perceptive differences of the social impact created.”

Denna studie syftar till att förstå hur socialt värde skapas, snarare än att se vad för socialt värde som skapas eller hur det mäts. Austin, Stevenson och Wei-Skillern (2006) väljer att beskriva att socialt värde uppkommer genom det sociala entreprenörskapet som en aktivitet inom samhällets sektorer eller över sektorsgränserna. En utveckling av denna beskrivning görs av Kuratko, McMullen, Hornsby och Jackson (2016), som i sin studie identifierat att socialt värde skapas genom en dynamisk process. Denna

värdeskapande process påverkas av yttre omständigheter och behöver ständigt omvärderas och utvecklas.

Ett sätt att förstå värde som skapas av en social entreprenör genom det sociala entreprenörskapet, är genom att se på det som en process där vision, strategi och mätning av påverkan tillsammans skapar värde. Ormiston och Seymour (2011) tar upp denna process genom att se på hur den sociala entreprenören kan skapa värde genom en process. Den vision som entreprenören har förverkligas först genom operationalisering som sker då strategin utformas. Hur väl denna strategi utfaller mäts i hur stor påverkan den har på organisationen. Påverkan kan, till skillnad från organisationer inom privata sektorn där påverkan ofta mäts i ekonomiska termer, mätas i sociala och kvalitativa termer. Vad dessa termer som påverkan mäts i, definieras av den sociala entreprenören eller organisationen själva. Under processen omvärderas och utvärderas ständigt parametrarna i visionen och strategin efter den sociala entreprenörens preferenser och den kunskap den får veta om organisationens prestationer.

3.3.1 Dimensioner av socialt värdeskapande