Småbarnsföräldrars användning av hälsorelaterad information via sociala medier och påverkan på föräldrarollen

(1)

Småbarnsföräldrars användning av

hälsorelaterad information via sociala medier

och påverkan på föräldrarollen

Jacqueline Sundström

Josefin Åström

Specialistsjuksköterska, Distriktssköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Småbarnsföräldrars användning av hälsorelaterad information

via sociala medier och påverkan på föräldrarollen

How parents of young children use health-related information

through social media and impact on their

parenting (parent role)

Jacqueline Sundström

Josefin Åström

Kurs: O7036H, Examensarbete inom distriktsvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktsvård 75 hp

Handledare: Birgitta Lindberg

(3)

2 Småbarnsföräldrars användning av hälsorelaterad information via sociala medier och påverkan

på föräldrarollen

How parents to pre-school children use health-related information through social media and impact on their parenting (parent roll)

Avdelning för omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet Jacqueline Sundström Josefin Åström

Abstrakt

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I åldern 24–34 år använder 88% sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på Facebook. Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

Nyckelord: Barnhälsovård, hälsorelaterad information, småbarnsföräldrar, sociala

medier, tvärsnittsstudie

(4)

3

Innehållsförteckning

Abstrakt 2 Bakgrund 4 Rational 6 Syfte 6 Metod 6 Design 6

Inklusionskriterier & urval 6

Instrument 7

Analys 8

Etiska överväganden 8

Resultat 9

Användning av sociala medier 10

Hälsorelaterade faktorer föräldrar söker svar på via sociala medier 14 Sociala mediers känslomässiga påverkan i föräldrarollen 15

Rådgivning/stöd av BVC 17 Diskussion 18 Resultatdiskussion 18 Metoddiskussion 21 Slutsats 23 Referenslista 24 Bilaga 1 28

(5)

4 Föräldraskap innebär en stor förändring i livet, och med detta följer ett kontinuerligt lärande under tiden barnet växer och utvecklas. Att bli förälder leder till nya prioriteringar och kräver mer planering, vilket kan innebära ökad stress jämfört med livet utan barn. Med tiden kommer erfarenheter och kunskap som ger föräldrarna en bättre självkänsla (Carbines, Dickinson, & McKenzie-Green, 2017). Nyström och Öhrling (2004) beskriver förändringen som

föräldraskapet innebär, som överväldigande för både mammor och pappor. Det nya livet som förälder kan leda till stress och trötthet, vilket i sin tur kan leda till fysisk och psykisk

utmattning. Det kan vidare vara svårt att föreställa sig förväntningarna som föräldraskapet innebär.

Som vägledning för barnhälsovården ska alla insatser och åtgärder utgå från barnkonventionen, vilken innebär att barnets rättigheter och barnets bästa ska komma främst (Socialstyrelsen, 2014). Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Lagen handlar i stort om att respektera och tillgodose barnens rättigheter i samhället oavsett bakgrund (SFS, 2018:1197). Barnhälsovården ska utgå ifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Detta innebär att föräldrar ska få individanpassade verktyg för att kunna påverka deras barns hälsa i en positiv riktning. Det utgår ifrån det salutogena perspektivet, vilket innebär att stärka individens egen förmåga till att påverka sin hälsa, self-efficacy. Målet är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos barnet, samt att förebygga ohälsa, och tidigt sätta in åtgärder när det finns problem med barns hälsa, utveckling eller uppväxtmiljö. Detta innefattar åtgärder både till barnet och barnets familj. Barnhälsovården undersöker ett flertal olika aspekter när det gäller barnets hälsa, som belyser barns utveckling och beteende (Socialstyrelsen, 2014).

I Sverige har det funnits föräldrastödsgrupper sedan 1978. Till en början var föräldragrupperna främst inriktade mot grupper med särskilt behov av stöd, men fanns tillgängliga för alla föräldrar (SOU, 1978:5). Socialstyrelsen (2014) rekommenderar att möjlighet till föräldrastöd i grupp ska ges till alla föräldrar, för att skapa möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra och etablera nya sociala nätverk. Föräldrar har många önskemål när det gäller föräldrastöd i grupp som berör bland annat information kring barnets behov och utveckling, barnets hälsa och vanliga

barnsjukdomar, vaccinationer, barnsäkerhet och miljö, samt relationen mellan förälder och barn. Även den information som rör parrelationen och mer existentiella frågor anses viktigt (Lefevré et al., 2016).

En del föräldrar upplever att barnhälsovården är för styrd och inte utgår tillräckligt från barnens olika individuella utveckling och behov. Föräldrar efterlyser ibland ett mer normkritiskt

(6)

5 perspektiv. De anser att stödet som finns inte anpassas efter individen, utan att det utgår från att alla barn utvecklas lika. Information ges inte från olika perspektiv. Vilket gör att de barn eller familjer som avviker från normen exkluderas (Frykedal, Barimani, Rosander, & Berling, 2019).

Alla föräldrar har inte alltid ett behov av föräldrastöd i grupp, då föräldrar i deras befintliga sociala nätverk kan ge råd utifrån deras erfarenhet (Frykedal et al., 2019). Förr i tiden var det så föräldrar gick till väga för att få råd gällande sina barn, medan det senare år blivit vanligare att använda sig av internet. Den mängd information som finns tillgänglig via internet, gör det enkelt för föräldrarna att få snabba svar (Moon, Mathews, Oden, & Carlin, 2019). Sökningar som gäller hälsorelaterad information via sociala medier och internet är något som hela tiden ökar i

samhället (Pehora et al., 2015). Sociala medier innefattar plattformar där alla har möjlighet att interagera, skriva personliga meddelanden, och dela information från webbsidor mellan varandra (Sociala medier, u.å.). Föräldrar använder ofta dessa källor för att besvara frågor gällande

barnets hälsa, barnets utveckling och sjukdomssymtom (Pehora et al., 2015). Framförallt har nyblivna föräldrar, utan tidigare erfarenhet av föräldraskap, ofta många frågor kring barnet (Moon et al., 2019). Tidigare studier visar att mammor med sämre socialt stöd, använder sociala medier i större utsträckning (Coyne, McDaniels, & Stockdale, 2017).

Enligt Statistiska centralbyrån (2019) använder 88% av personer i åldern 24–34 år sociala medier, med utgångspunkt i att sociala medier innefattar Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Moon et al. (2019) beskriver sociala medier som en fördelaktig källa till råd gällande barn, då det ger möjlighet till en stor mängd information eller råd, från många olika källor på kort tid. Vidare innehåller råd via sociala medier flera föräldrars kunskap och erfarenhet, vilket ger möjlighet att välja ut vilket råd som passar föräldrarna och deras barn bäst. Detta kan dock även vara en nackdel, eftersom att erfarenhet och kunskap skiljer sig åt, och kan leda till ambivalens och osäkerhet. En del mödrar beskriver att de litar mer på den information de får från andra mödrar via sociala medier, än en erfaren läkare (a.a).

Det förekommer att föräldrar jämför sig med varandra på sociala medier. Användandet av sociala medier kan leda till psykisk ohälsa, men risken för detta beror framförallt på vilken aktivitet som utförs. Då detta kan leda till känslor av otillräcklighet, men även till depressiva symtom (Coyne et al., 2017). En risk med sociala medier är att det endast visar den positiva sidan av föräldraskapet, där ingen vetskap finns om föräldrarnas bakgrund. Föräldrar jämför sig med ett ideal som inte blir verklighetstroget, vilket leder till en orealistisk strävan efter det perfekta föräldraskapet (Chae, 2015).

(7)

6

Rational

Barnhälsovården står inför en utmaning med att möta föräldrarnas behov. Dagens föräldrar innehar mycket information, till följd av tillgängligheten via internet och sociala medier. Sociala medier kan ha både en positiv och negativ påverkan i föräldraskapet. Positiv i den bemärkelsen att de medför ett enkelt sätt att inhämta information och ta del av andras

erfarenheter. Negativ eftersom de påverkar idealbilden av vad som är ett bra föräldraskap. Det finns dessutom risker med att få information från okända källor, då det kan leda till felaktig omsorg. Föräldrastöd via barnhälsovården sker framförallt via telefon, enskilda besök och föräldrastöd i grupp. Genom att studera sociala mediers påverkan på föräldrarollen hos småbarnsföräldrar, kan barnhälsovården och distriktssköterskor få en vägledning i hur

föräldrastödet kan utvecklas för att kunna tillgodose och möta föräldrars behov både individuellt och på gruppnivå.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka småbarnsföräldrars användning av hälsorelaterad information via sociala medier och hur det påverkar föräldrarollen.

Metod

Design

Studien är genomförd med kvantitativ ansats. Kvantitativ metod är till fördel att använda när strukturerade mätningar önskas genomföras, för att få svar på forskningsfrågor (Billhult & Gunnarsson, 2012, s. 118). En tvärsnittsstudie genomfördes via en enkät, vilket gav en överblicksbild, då föräldrarnas användning av sociala medier gällande hälsorelaterade frågor studerades vid ett specifikt tillfälle (jmf. Billhult & Gunnarsson, 2012, s. 118). Studien utfördes utifrån ett induktivt förhållningssätt, vilket innebär att det som ska studeras ska göra det utan förutfattade meningar (jmf. Priebe & Landström, 2017, s. 30). En empirisk undersökning genomfördes av småbarnsföräldrars egna uppfattning om deras användning av hälsorelaterad information via sociala medier och hur det påverkade dem i föräldrarollen.

Inklusionskriterier och urval

Föräldrar till barn i åldern 1–5 år som var medlemmar i specifikt utvalda föräldragrupper via Facebook var inklusionskriterier. Deltagarna i studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Ett

(8)

7 bekvämlighetsurval innebär att studien riktar sig till de personer som anses vara lämpade och lättillgängliga (Polit & Beck, 2012, s. 276). Urvalet utfördes genom att två föräldragrupper via Facebook valdes ut. En mammagrupp vid namn “Mammor i Norrbotten” med ca 5392

medlemmar och en pappagrupp vid namn “Pappagruppen - för pappor och blivande pappor”, med ca 1884 medlemmar, pappor bosatta över hela Sverige. Det fanns få aktiva

Facebookgrupper med tydliga regler och tillräckligt många pappor som medlemmar. En länk med informationsbrev och tillgång till enkät lades ut i Facebookgrupperna.

Instrument

Data samlades in via en enkät som bestod av ett frågeformulär som konstruerats av författarna. Utformning och datainsamling av den webbaserade enkätundersökningen utfördes med Google forms. Enligt Billhult och Gunnarsson (2012, s. 123) bör en enkät pilottestas innan den skickas ut till deltagarna. Detta för att undvika misstolkning av frågorna, och skapa goda förutsättningar för analys och sammanställning (a.a.). Pilotenkät skickades ut till föräldrar i forskarnas

bekantskapskrets, för att skapa en möjlighet till att upptäcka eventuella otydligheter och misstolkningar. Författarna gick därefter igenom frågorna med enstaka föräldrar, för att utvärdera hur den upplevdes. Vilket resulterade i att enstaka frågor omformulerades. Enkäten konstruerades med frågor om föräldrarnas bakgrundsinformation utifrån en nominalskala. Nominalskalor syftar till att klassificera, och används när variabler ej behöver rangordnas sinsemellan (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2010, s. 43–44). Övriga frågor gällande användning av hälsorelaterad information via sociala medier i enkäten bestod av en 5-gradig ordinalskala för att kunna belysa föräldrars attityder och erfarenheter (jmf. Djurfeldt et al., 2010, s. 43–44). I slutet av enkäten var ordinalskalan presenterad i en 5-gradig Likertskala.

Den slutliga enkäten skickades ut till föräldrar som hade barn i åldern 1–5 år via två

Facebookgrupper. Webbaserade enkäter anses som lämpliga i studier där deltagarna bedöms ha tillräckligt med tekniska kunskaper för att kunna delta (Billhult & Gunnarsson, 2012, s. 144). Det är enligt Skärsäter och Ali (2012, s. 262) en kostnadseffektiv metod, där en stor geografisk spridning kan uppnås. Totalt skickades tre påminnelser ut i Facebookgrupperna. Detta då Billhult och Gunnarson (2012, s. 146) rekommenderar att en uppföljande påminnelse om enkäten skickas efter cirka 14 dagar, om önskad svarsfrekvens ej uppnås. Vilket kan behöva genomföras flera gånger (a.a). Via påminnelsen så blev de som ännu inte hunnit besvara

(9)

8 vidare från informationsbrevet gavs samtycke till att de tagit del av informationen och att de valde att delta i studien.

Analys

Samtliga 172 enkätsvar ingick i analysen, varav 147 svar från “Mammor i Norrbotten” och 25 svar från “Pappagruppen - för pappor och blivande pappor”. All insamlade data från

enkätundersökningen konverterades sedan över till datorprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) (jmf. Polit & Beck, 2012, s. 395) där insamlade data analyserades. För att få fram kvantitativa data utfördes en omkodning av enkätens variabler på nominal- och ordinalskalenivå. Svarsalternativen från enkäten omvandlades därför till siffror. Detta för att förenkla sammanställningen av data och utförandet av sambandsanalyser. Föräldrarna fick själva skriva in sin ålder i enkäten, vilket resulterade i ett åldersspann på 20–49 år. Denna data kodades om i efterhand och indelades i tre åldersintervaller, 20–29 år, 30–39 år och 40–49 år. En annan bakgrundsvariabel i enkäten var antalet barn, där föräldrarna hade möjlighet att välja flera svarsalternativ. Denna data har i efterhand kodats om och fördelats till två intervaller, ett barn och 2 barn eller fler, eftersom att författarna ville studera om det fanns ett mönster mellan förstagångsföräldrar och föräldrar som hade barn sedan tidigare. Utbildningsalternativ

grundskola, gymnasium, yrkesförberedande/eftergymnasial, högskola/universitet, annat och vill ej ange som fanns med i enkäten, kodades om till högskola/universitet och ej

högskoleutbildning.

Analyserade data presenteras med beskrivande statistik i löpande text med stöd av tabeller och diagram, för att ge en tydlig och överskådlig bild (jmf. Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2010, s.137). Samband och samvariation mellan variabler studerades genom bivariata analyser samt korrelationer. Korrelationsanalyser genomfördes med Spearman’s rho, som enligt Djurfeldt et al. (2010, s. 149), är ett sambandsmått lämpade för variabler på ordinalskalenivå. Pearson’s Chi2-test genomfördes för att kunna avgöra statistisk signifikans för samband mellan olika variabler. Eftersom vissa svarsalternativ hade en låg svarsfrekvens, användes Fisher’s exact testvid beräkningarna. Gränsen för statistisk signifikans, p-värde, sattes till <0,05.

Etiska överväganden

En etisk granskning genomfördes av universitetslektor via institution för hälsovetenskap och omvårdnad på Luleå tekniska universitet, innan studiens start.

(10)

9 Etiska överväganden har gjorts i alla delar av studien. Informerat samtycke bygger på den etiska principen om att skydda självbestämmande och frihet, och innebär att föräldrarna ska ha fått tillräckligt med skriftlig information, som är lättförståelig och ställd på sådant sätt att samtliga deltagare har möjlighet att förstå (Kjellström, 2017, s. 72). Informationsbrevet innehöll

information om studiens syfte, varför studien genomfördes, och information om att deltagandet i studien var anonymt och frivilligt. Samt kontaktuppgifter till författare och handledare.

Föräldrarna gavs möjlighet till att frivilligt kunna besluta om de ville delta i studien eller ej. De informerades om rätten att avbryta sitt deltagande i studien närsomhelst under tiden som den pågick, och behövde inte ge någon vidare förklaring till detta. Frågorna i enkäten utformades på ett sätt som inte skulle kränka föräldrarna. Deutgick från den etiska principen att inte skada, vilket beskrivs av Vetenskapsrådet (2017) i form av att individer ska skyddas från kränkningar eller annat de kan ta skada av ( a.a). Under studien fanns ingen tillgång till enskilda föräldrars mailadresser och personuppgifter. Detta för att värna om deltagarnas anonymitet och inte göra det möjligt att spåra enkätsvar till den enskilda

Inför studien reflekterade författarna över eventuella risker med genomförandet. Pilotenkät bidrog till att kunna uppmärksamma och minimera eventuella oidentifierade risker. Inga risker kunde förutses med småbarnsföräldrars deltagande i studien.

Resultat

De 172 inkomna enkätsvaren fördelades, 85,5% (n= 147) kvinnor, 14,5 % (n= 25) män. När det gällde ålder var den största åldersgruppen av samtliga föräldrar mellan 30–39 år (n=123), medan den minsta gruppen var i åldern 40–49 år (n=14). Mer än hälften (58,7%, n=101) hade högskole-/universitetsutbildning. De flesta föräldrar (n=121) hade 2 barn eller fler.

(11)

10

Tabell 1. Föräldrarnas bakgrundsvariabler

n (%) Svarsfrekvens Medelvärde (M) Kön n=172 Kvinnor 147 (85,5) Män 25 (14,7) Ålder n= 172 32,98 20–29 35 (20,3) 30–39 123 (71,5) 40–49 14 (8,1) Utbildning n=172 Ej högskoleutbildning 70(40,7) Högskola/Universitet 101(58,7) Vill ej ange 1(0,6) Sysselsättning n=172 Yrkesarbetande 115 (66,9) Annat (föräldraledig, arbetssökande, studerande) 57 (33,1) Antal barn n=172 1 51(29,7) 2 eller fler 121(70,3)

Användning av sociala medier

Av samtliga föräldrar som deltog i studien (n=172), svarade 84,9% att de sällan till mycket ofta tog del av hälsorelaterad information som gavs via sociala medier, medan 15,1 % aldrig gjorde det. Av männen svarade 80% att de sällan till mycket ofta tog del av hälsorelaterad information via sociala medier, jämfört med 85,7 % av kvinnorna (figur 1). Män tog, i mindre utsträckning än kvinnor, del av hälsorelaterad information gällande barn som gavs via sociala medier. Trots att det fanns en skillnad i procent mellan män och kvinnor, saknades statistisk signifikans, då utfallet på Fisher´s exact test visade p-värde = 0,146.

(12)

11

Figur 1 Diagram könsfördelning

Det var vanligare att föräldrar ställde hälsorelaterade frågor gällande sitt barn till föräldrar de kände via sociala medier. Detta eftersom 33,7 % av samtliga föräldrar svarade att de sällan till mycket ofta brukade ställa hälsorelaterade frågor om sitt barn via föräldragrupper på sociala medier. Jämfört med 47,7 % som svarade att de sällan till mycket ofta brukade ställa

hälsorelaterade frågor kring sitt barn till föräldrar de kände via sociala medier. En större andel män ställde frågor om sitt barn till föräldrar de kände via sociala medier jämfört med kvinnor. Statistisk signifikans saknades, då Fisher’s exact test visar p= 0,103.

(13)

12 Vidare studerades om föräldrarnas ålder hade någon betydelse i hur de brukade ta del av

hälsorelaterad information gällande barn som gavs via sociala medier,där resultatet visade att ålder hade en betydande faktor, då föräldrar med stigande ålder även i större utsträckning aldrig tog del av hälsorelaterad informationen sett i procent (tabell 2). Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan ålder och användning av hälsorelaterad information via sociala medier. Fisher’s exact test visade p-värde =0,308. Inget samband påvisades mellan utbildningsnivå eller sysselsättning och hur föräldrar brukade ta del av hälsorelaterad information via sociala medier.

(14)

13

I korrelation mellan hur användningen av sociala medier såg ut hos föräldrarna, och antal barn, , påvisades ingen större skillnad när det gäller antal barn (tabell 3). Det var något vanligare att ställa frågor via föräldragrupper jämfört medfrågor till föräldrar man kände om man hade ett barn. Medan föräldrar till två barn eller fler i högre utsträckning valde att ställa frågor till föräldrar de kände. Korrelationen mellan “jag brukar ta del av hälsorelaterad information

gällande barn via sociala medier” och “jag brukar ställa hälsorelaterade frågor till föräldrar

jag känner/föräldragrupper via sociala medier” var båda medelstarka signifikanta korrelationer.

(15)

14

Hälsorelaterade faktorer föräldrar söker svar på via sociala medier

Tabell 4

Frekvenstabell av över vilka hälsorelaterade frågor gällande sitt barn, föräldrar söker svar på via sociala medier, procent (%)

Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Bortfall

a) Sömnvanor 28,5 15,1 7,6 0,6 0 48,2 b) Matvanor 27,9 15,1 8,1 1,2 0 47,7 c) Fysisk aktivitet 36,6 8,7 6,4 0 0 48,3 d) Utveckling 31,4 11 7,6 1,7 0 48,3 e) Beteende 30,8 8,1 11,1 1,7 0 48,3 f) Hudbesvär 27,9 12,8 9,3 0,6 0,6 48,8 g) Infektionssjukdomar 36 9,3 5,8 0,6 0 48,3 h) Annat 28,5 11,6 5,2 1,2 0,6 52,9

Det var vanligast att föräldrarna någon gång ställde frågor kring sömn-, och matvanor samt hudbesvär i jämförelse med de övriga svarsalternativen. Minst vanligt var det att ställa frågor kring infektionssjukdomar och fysisk aktivitet.

Tabell 5

Frekvenstabell i över vilka hälsorelaterade frågor gällande sitt barn, föräldrar söker svar på av föräldrar de känner, via sociala medier, procent (%)

Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Bortfall

a) Sömnvanor 20,9 13,4 19,8 5,2 0,6 40,1 b) Matvanor 20,3 15,7 18,6 4,1 1,2 40,1 c) Fysisk aktivitet 33,1 12,8 11,6 2,3 0 40,1 d) Utveckling 27,3 12,2 13,4 5,8 0,6 40,7 e) Beteende 24,4 12,8 16,3 5,2 1,2 40,1 f) Hudbesvär 27,9 16,9 12,2 2,9 0 40,1 g) Infektionssjukdomar 33,1 13,4 11 2,3 0 40,1 h) Annat 29,1 12,8 9,9 1,7 0,6 45,9

När det gällde frågor till föräldrar de kände var det fortsatt vanligt att ställa frågor kring framförallt sömn- och matvanor och hudbesvär, men det visade sig även vara vanligare att föräldrarna ställde frågor kring barns beteende och utveckling till föräldrar som de kände, än via föräldragrupper på sociala medier. I dessa två tabeller (tabell 4 & 5) var det ett stort bortfallav det totala antalet föräldrar, som ej besvarade frågorna. Bortfallet berodde på att de som svarade aldrig på frågan; “Jag brukar ställa hälsorelaterade frågor kring mitt barn via föräldragrupper

(16)

15

på sociala medier” samt på frågan; “Jag brukar ställa hälsorelaterade frågor kring mitt barn via föräldrar jag känner på sociala medier”, ej svarat på frågorna som gällde vilken

hälsorelaterad information de sökte svar på.

Sociala mediers känslomässiga påverkan i föräldrarollen

Resultatet visade att sociala medier hade en känslomässig påverkan i föräldrarollen. Eftersom sociala medier bidrog både till positiva känslor i form av trygghet, tillräcklighet och minskad oro, men även till negativa känslor i form av otrygghet, otillräcklighet och ökad oro, hos föräldrarna.

Resultatet visade positiva korrelationer, med signifikanta samband mellan föräldrar som tog del av hälsorelaterad information via sociala medier och att sociala medier fick föräldrarna att känna sig otrygg/trygg, mindre orolig/mer orolig. Statistiskt signifikanta värden saknades med

tillräcklig/otillräcklig (tabell 6).

Vidare studerades om föräldrarnas ålder hade någon betydelse. Resultatet visade att 82,9% av föräldrar i åldern 20–29 år, upplevde att sociala medier fick dem att känna sig otrygga sällan till

(17)

16 mycket ofta, medan 17,1 % svarade aldrig. Män i 20–29-års ålder, upplevde i större utsträckning än kvinnor i samma ålder, att sociala medier bidrog till en otrygghet i föräldrarollen. Fisher´s exact test visade p = 0,013. Vilket innebär att det fanns statistisk signifikans för resultatet. Av föräldrarna i ålder 20–29 år, upplevde 77,1 % att sociala medier sällan till mycket ofta fick dem att känna sig otillräckliga, medan 22,9% svarat att de aldrig känt det så. Resultatet visade att det var vanligare att sociala medier fick kvinnor i 20–29-års ålder att känna sig otillräckliga i sin föräldraroll, jämfört med männen. Ingen man svarade att det skedde mycket ofta, medan det var 29,6% av kvinnorna som svarade att det skedde ofta till mycket ofta. Fisher´s exact test visade p-värde=0,025, vilket visar att det finns statistisk signifikans.

Det är fler kvinnor i åldern 20–29 år som upplever att sociala medier inte alls bidrar till mindre oro, samtidigt som ingen av föräldrarna heller angett att det sker mycket ofta. Fisher`s exact test visade p=0,019, vilket innebär att det finns en statistisk signifikans.

Resultatet visade att de flesta föräldrarna i åldern 40–49 år inte alls ansåg att sociala medier fick dem att känna sig otillräckliga i sin föräldraroll. Eftersom 78,6 % svarade aldrig på frågan

“sociala medier får mig att känna mig otillräcklig i min föräldraroll”. Fisher exact test visar

p=0,38 vilket innebär att det fanns statistisk signifikans för resultatet. När det gällde föräldrar i åldern 40–49 år, var det hälften som ansåg att sociala medier bidrog till en ökad trygghet i deras föräldraroll, och hälften ansåg att det inte alls gjorde det. Det var endast en man i åldern 40–49 år, vilket gjorde det svårt att belysa genus skillnaden i åldern 40–49-år. Fisher´s exact test visade p-värde=0,037, vilket innebar att det fanns statistisk signifikans för resultatet.

I åldern 30–39 år kunde ingen statistisk signifikans påvisas när det gällde någon av faktorerna kring hur sociala medier fick föräldrar att känna sig i sin föräldraroll.

När det gällde antal barn och hur sociala medier fick föräldrar att känna i sin föräldraroll, fanns inga signifikanta värden. Dock fanns en större skillnad mellan antalet barn och att sociala medier fick föräldrar att känna sig otillräckliga. Resultatet visade att 52,9% av föräldrar med ett barn upplevde att sociala medier sällan till mycket ofta, bidrog till en otillräcklighet i föräldrarollen,

(18)

17 jämfört med föräldrar med två barn eller fler, där resultatet sällan till mycket ofta visade 68,5%. Fisher’s exact test visade p-värde= 0,096.

Rådgivning/stöd av BVC via sociala medier

När det gällde varifrån föräldrar önskade få rådgivning eller stöd från barnhälsovården, BVC, där svarsalternativet var utformade som en Likertskala, med 1= instämmer inte alls och 5 = instämmer helt. Sociala medier fick ett medelvärde på 1,46, vilket betydde att föräldrar inte alls instämde med att rådgivning och stöd önskades fås via sociala medier (tabell 7).

Föräldrar som svarade att de inte alls “föredrar/önskar få rådgivning/stöd av BVC via sociala

medier” ökade i procent med högre ålder (figur 2). Fisher´s exact test visade p-värde = 0,310.

Det fanns således ingen signifikans mellan ålder och att rådgivning/stöd inte alls önskades få via sociala medier. Även om resultatet visade på en tydlig ökning i procent med högre ålder.

(19)

18

Figur 2 Stapeldiagram Åldersfördelning

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med denna tvärsnittsstudie var att studera småbarnsföräldrars användning av

hälsorelaterad information via sociala medier och påverkan på föräldrarollen. Resultatet visade att 84,9 % av samtliga föräldrar som besvarat enkäten, sällan till mycket ofta tar del av

hälsorelaterad information gällande sitt barn som ges via sociala medier. Endast 15,1 % svarade att de aldrig tog del av hälsorelaterad information gällande barn som gavs via sociala medier. Sjöberg och Lindgren (2017) beskriver en ny föräldrakultur, som skapats av att dagens föräldrar är uppvuxna i ett digitaliserat samhälle. Digitalt finns enorma mängder med lättillgänglig information och online forum som kan medverka till att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll, i just det ögonblicket då det behövs. Vilket kan bidra till att föräldrar får en mer kontrollerad situation. Rathbone och Prescott (2019) menar att online forum kan ge en starkare känsla av anonymitet och att situationen upplevs mer avdramatiserad. Grupper i dessa online forum kan skapa en känsla av samhörighet och inge en känsla av att inte vara ensam i okunskapen. Råd tas i dessa forum från likasinnade, vilket kan normalisera oron, då ingen maktposition bildas. En maktposition som annars kan uppstå mellan föräldrar och en profession.

Resultatet visade att kvinnor i större utsträckning än män tog del av hälsorelaterad information via sociala medier. Detta återfinns även i en tidigare studie (Laws et al., 2019) som menar att

(20)

19 kvinnor i större utsträckning använder internet för att söka efter information gällande familjens hälsa. Lågutbildade män är mindre benägna att söka efter hälsorelaterad information, vilket kan bero på att webbplatserna oftast är riktade mot mödrar. Ej arbetande kvinnor söker mer än dubbelt så ofta på hälsorelaterad information gällande matvanor via internet (a.a.). I vårt resultat kunde inget samband påvisas mellan användning av sociala medier för hälsorelaterad

information och utbildningsnivå eller sysselsättning.

Vidare visade resultatet att föräldrar till ett barn oftare ställde hälsorelaterade frågor i

föräldragrupper, jämfört med föräldrar till flera barn som oftare ställde hälsorelaterade frågor till föräldrar de kände via sociala medier. En studie (Bryan, Evans, Morishito, Midamba, &

Moreno, 2020) beskriver att hälsorelaterade frågor som ställs via onlinetjänster och sociala medier, inte lyfts med barnhälsovården. Vilket kan leda till att professionen inte ges möjlighet att ta del av de preferenser som föräldrar utgår ifrån.

Resultatet visade att sociala medier bidrog till både positiva och negativa känslor i

föräldrarollen, även ett högre medelvärde återfanns när det gällde om sociala medier gav en ökad tillräcklighet och en ökad trygghet. I synnerhet hos föräldrar i åldern 40–49 år ansågs sociala medier ge en ökad tillräcklighet, medan föräldrar mellan 20–29 år snarare upplevde en ökad otrygghet och otillräcklighet i föräldrarollen. Intressant med tanke på att en tidigare studie (Sjöberg & Lindgren, 2017) framhåller att online forum kan bidra till en tillräcklighet främst hos de som är uppvuxna i ett digitaliserat samhälle. Vilket bör motsvara föräldrar i åldern 20–29 år. En viktig aspekt att belysa är dock att föräldrar i åldern 40–49 år, i lägre utsträckning tog del av sociala medier jämfört med de som är yngre, även om resultatet inte visade någon statistisk signifikans.

I en tidigare studie (Haslam, Tee, & Baker, 2017) återfanns en signifikans för att yngre föräldrar med lägre ekonomisk status använde sig mer av stöd online. De menar vidare att det finns mycket lättillgänglig information online på sociala medier. Mycket av föräldraråd som ges är inte evidensbaserade. Vilket ställer krav på föräldrarnas förmåga att skilja på pålitlig information och mindre pålitlig information (a.a.). Resultatet visade att 20–29 åringar i större utsträckning upplevde att sociala medier bidrog till en känsla av otrygghet och otillräcklighet, där frekvensen var störst bland kvinnor.

De flesta föräldrarna i studien var i åldern 30–39 år. Av dessa var 16 personer 30 år, de övriga 107 i åldersgruppen 30–39 år var födda på 80-talet. En rapport (Backman, Nordenhäll, Salari, & Sarkadi, 2014) beskriver 80-talisterna som en ny generation, som vuxit upp i ett digitalt

(21)

20 som värderar källan och var informationen kommer ifrån. De har en stark tilltro till sin egen förmåga. Att lyckas i samhället är upp till var och en. Trots att 80-talister är källkritiska och förstår att endast den bra sidan visas upp på sociala medier, är det ändå detta ideal de vill försöka uppnå, vilket kan leda till en känsla av otillräcklighet. Resultatet i denna studie visade ej några signifikanta värden när det gäller känslor som sociala medier gav i åldern 30–39 år. Sociala medier visade sig inte leda till en ökad känsla av otillräcklighet, mer än någon annan av känslorna.

Några av de vanligaste faktorerna som föräldrar sökte svar på via föräldragrupper på sociala medier var sömnvanor, matvanor och hudbesvär. Till föräldrar de kände på sociala medier var det, förutom tidigare nämnda, även vanligare att ställa frågor kring beteende och barnets utveckling. Bryan et al. (2020), beskriver att de vanligaste faktorerna som föräldrar söker svar på via internet är sömn, vaccin, psykisk hälsa och bilsäkerhet. Även Skranes, Løuhagen, Botngård, och Skranes (2014), beskriver föräldrars sökning på internet där det framkommer att vanliga faktorer att söka svar på är matvanor, utveckling, allergier, föräldraskap och hudbesvär. Resultatet i vår studie visar på liknande faktorer som föräldrar söker svar på. Dock har vi inte efterfrågat och belyst faktorerna allergi och föräldraskap, vilket kan vara intressant i framtida studier.

Sjöberg och Lindgren (2017) beskrevatt föräldrastöd som erbjuds via Facebookgrupper idag kan utgöra ett bra komplement till de föräldrastöd som erbjuds via barnhälsovården. Frågan ställdes gällande vart föräldrar önskar få hälsorelaterad information/rådgivning ifrån, och om sociala medier skulle kunna vara ett alternativ. Dock visade vårt resultat att de flesta föräldrar inte alls instämde med att de önskade få hälsorelaterad information/rådgivning av BVC via sociala medier. De flesta av föräldrarna föredrog att få sin information/rådgivning av BVC via 1177/mina vårdkontakter eller via telefon.

En studie (Bothaa, Helminenb, Kaunonenc, & Joronene, 2020) menar att flerbarnsföräldrar har bättre self-efficacy. Framförallt bland de som har 3–4 barn. Intressant eftersom resultatet i vår studie visade på samband mellan att sociala medier bidrog till en känsla av otillräcklighet hos föräldrar till två barn eller fler. Omvårdnadsbegreppet self-efficacy innebär för föräldrar att ha tilltro till sin egna förmåga i föräldrarollen. Som distriktssköterska inom barnhälsovården, är det viktigt att ha ett förhållningssätt som stärker föräldrarnas tilltro till sin egna förmåga (Fossum, 2019, s.57–58). Skranes et al. (2014) beskriver att äldre mödrar som är säkrare i sin föräldraroll, inte har lika stort behov av att söka efter hälsorelaterad information gällande barn via internet. De får ej heller ångest i samband med att deras barn är sjuka, i samma utsträckning som yngre

(22)

21 mödrar, och beskrivs därför ha en högre self-efficacy. Medan mödrar som visat mest ångest i samband med att de har sjuka barn, ofta är yngre, med sämre kunskap och sämre self-efficacy. Tidigare studier har visat att sökningar efter hälsorelaterad information gällande barn via

internet, kan bidra till att ångest dämpas och leda till bättre självförtroende som i sin tur leder till en bättre self-efficacy och empowerment (a.a). För att lyckas att stärka föräldrarnas self-efficacy via föräldrastöd inom barnhälsovården är det viktigt att som distriktssköterska kunna ta ett steg tillbaka och att föräldrastödet utgår ifrån föräldrarnas egna önskemål. Därifrån uppmana

föräldern till eventuella förändringar och stärka deras self-efficacy till att lyckas (Fossum, 2019, s.57–58). Att som distriktssköterska inom barnhälsovården ha kännedom om hur föräldrar använder sociala medier för att söka kunskap kring barnets hälsa och hur det får dem att känna, kan förhoppningsvis leda till ett förbättrat föräldrastöd. Distriktssköterskan kan då få bättre möjligheter till att möta föräldrarnas behov.

Metoddiskussion

En tvärsnittsstudie genomfördes för att få en överblicksbild över hur föräldrar använde sociala medier. Ett bekvämlighetsurval användes och en risk med denna typ av urval enligt Polit och Beck (2012, s. 276) är att resultatet ej blir generaliserbart och att de utvalda föräldrarna till studien ej representerar den studerade populationen. Således kan urval ha påverkat utfallet och validiteten i studiens resultat. En webbaserad enkätundersökning bedömdes passande och ansågs vara ett kostnadseffektivt sätt att utföra datainsamling på. Även om en öppen webbenkät enligt Polit och Beck (2008, s. 432) kan generera ett lägre deltagarantal jämfört med om en personlig inbjudan skickats via mail. Enkäten publicerades öppet i två föräldragrupper på Facebook, vilket gör det omöjligt att veta hur många som tagit del av informationen gällande enkäten och beräkna bortfallet i studien.

Enkäten utformades av författarna. En svårighet med detta var att formulera frågorna utan att dessa utgår ifrån den egna förförståelsen (jmf. Billhult & Gunnarsson, 2012, s. 142–143). Även om det skickades ut en pilotenkät för att undvika detta, upplever författarna att det finns en risk att en del av frågorna kan ha varit svåra att förstå och besvara. Begreppet hälsorelaterad

information, kan ha varit svårt för föräldrar att förstå vad som egentligen efterfrågas. Då ordet hälsa innefattar många faktorer och kan tolkas på flera olika sätt. Författarna hade kunnat förtydliga frågan genom att skriva ut exempel på vad som ingår under begreppet hälsorelaterad information. Under analysen uppmärksammades att det är svårt att belysa hur stor skillnaden är mellan sällan och ibland, samt ofta och mycket ofta. Vilket kan ha påverkat reliabiliteten i

(23)

22 resultatet. Ett alternativ hade kunnat vara att koda om dessa 5 svarsalternativ till tre redan i enkäten. Vilket hade kunnat möjliggöra en tydligare analys. Djurfeldt et al. (2010, s. 72), beskriver att det bör finnas så få svarsalternativ som möjligt, men att det ändå är viktigt att deltagarna har möjlighet att få så många alternativ som krävs för att kunna svara så exakt som möjligt. Ett annat alternativ hade kunnat vara att belysa tidsaspekten och att istället använda sig av t.ex “Hur ofta tar du del av hälsorelaterade information via sociala medier?”, Aldrig, någon gång i månaden, någon gång på år osv.

En viss procent av föräldrarna har svarat att de aldrig tar del av hälsorelaterad information via sociala medier, trots att enkäten publicerats via föräldragrupper på sociala medier, där en stor del av det som diskuteras kring barn är hälsorelaterat. Det kan här finnas en risk för slumpmässiga fel, vilket kan påverka reliabiliteten. Detta då det finns en risk att frågan blivit missförstådd. Billhult och Gunnarsson (2012, s. 152–153) beskriver att reliabiliteten i en studie blir hög när samma mått uppnås vid varje mätning, och när det finns en liten risk för slumpmässiga fel. Eftersom att enkäten är egenutformad, kan det inte garanteras att samma mått uppnås vid varje mätning.

I resultatet har författarna valt att slå ihop andelen som svarat sällan, ibland, ofta och mycket ofta, för att belysa skillnaden mellan något som förekommer , till skillnad från det som inte förekommer alls. Det finns en risk att detta kan missförstås, och det hade även i detta fall

troligen varit enklare att analysera och presentera om svarsalternativen i enkäten sett annorlunda ut.

En nackdel med studien var att det var en betydligt lägre andel pappor (n=25), jämfört med mammor (n=147) som deltog. Djurfeldt et al. (2010), menar att det rör sig om ett systematiskt bortfall, när det finns individer med specifika egenskaper som deltagit i lägre utsträckning. Det är välkänt att det generellt sett är färre män som deltar i enkätundersökningar.

(24)

23

Slutsats

Sociala medier används idag i stor utsträckning av föräldrar till barn under 5 år. Det är dock få föräldrar som generellt ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier, om än det finns en misstanke om att denna andel kan vara större än vad som framgått i studien. Hur föräldrar påverkas känslomässigt varierar beroende på förälderns ålder. Föräldrar mellan 20-29 år är de som mest påverkas känslomässigt av rådgivning och information gällande barn som ges via sociala medier. Föräldrar kan ses påverkas känslomässigt i sin föräldraroll både positiv och negativ bemärkelse, när det gäller känslor som oro, trygghet och tillräcklighet. Föräldrars tilltro till sin egen förmåga i föräldraskapet tycks ha betydelse och är något som vore intressant att studera ytterligare. Föräldrar i denna studie har inget önskemål om att få rådgivning av BVC via sociala medier. Det visar att med stigande ålder, minskar även andelen föräldrar som föredrar att få rådgivning och information via sociala medier. Fler studier behövs för att belysa hur

föräldrastöd inom barnhälsovården skulle kunna utvecklas för att tillgodose föräldrars behov i det digitaliserade samhälle vi lever i idag.

(25)

24

Referenslista

Backman, A., Nordenhäll, Å., Salari, R., & Sarkadi, A. (Red). (2014). Jakten på föräldern - att öka antalet deltagare i föräldrakurser. Uppsala universitet. Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/96c8eeff924946d880ce04d30c520bb7/forsk

arrapport-ostersund-2014.pdf

Billhult, A & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod . (1 uppl., s.115-128). Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (1 uppl., s.139-150). Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A & Gunnarsson, R. (2012). Analytisk statistik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (1 uppl., s.317-328). Lund: Studentlitteratur.

Bothaa ,W., Helminenb, M., Kaunonenc, M., & Joronene, K. (2020). Mothers’ parenting self-efficacy, satisfaction and perceptions of their infants during the first days postpartum.

Midwifery, 88. doi: 10.1016 /j.midw.2020.102760

Bryan, M.A., Evans, Y., Morishita, C., Midamba, N., & Moreno, M. (2020). Parental perceptions of the internet and social media as a source of pediatric health information.

Academic Pediatrics, 20(1), 31-38. doi:10.1016/j.acap.2019.09.009.

Carbines, M., Dickinson, A., & McKenzie-Green, B. (2017). The parenting journey: Daily parental management in families with young children. Comprehensive Child and Adolescent Nursing, 40(4), 223-239. doi:10.1080/24694193.2017.1373161.

Chae, J. (2015). “Am I a better mother than you?”: Media and 21st century motherhood in the context of social comparison theory. Communication Research, 42 (4), 503-525.

doi:10.1177/0093650214534969

Coyne, S. M., McDaniel, B. T., Stockdale, L. A. (2017). “Do you dare to compare?” Associations between maternal social networking sites and parenting, mental health and

(26)

25 romantic relationship outcome. Computers in Human Behaviour, 70, 335-340.

doi:10.1016/j.chb.2016.12.081.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1. Lund: Studentlitteratur.

Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum. (Red.), Kommunikation, samtal och bemötande i vården. (3 uppl., s. 27-76). Lund: Studentlitteratur.

Frykedal, K. F., Barimani, M., Rosander, M., & Berlin, A. (2019). Parents´reasons for not attending parental education groups in antenatal and child health care: a qualitative study.

Journal of Clinical Nursing, 28, 3330-3338. doi:10.1111/jocn.14912.

Haslam, D.M., Tee, A. & Baker, S. (2017). The Use of Social Media as a Mechanism of Social Support in Parents. J Child Fam Stud 26, 2026–2037. doi: 10.1007/s10826-017-0716-6

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.

Laws, R., Walsh, A.D., Hesketh, K.D., Downing, K.L., Kuswara, K, Campbell, K.J. (2019). Differences Between Mothers and Fathers of Young Children in Their Use of the Internet to Support Healthy Family Lifestyle Behaviors: Cross-Sectional. Study J Med Internet Res . 21(1):e11454. doi: 10.2196/11454.

Lefevré, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., & Hallström, I. (2016). Parents’ experiences of parental groups in Swedish child health care: Do they get what they want?. Journal of Child Health Care, 20(1), 46-54. doi:10.1177/1367493514544344.

Moon, R. Y., Mathews, A., Oden, R., & Carlin, R. (2019). Mothers’ perceptions of the internet and social media as sources for parenting and health information; Qualitative study. Journal of Medical Internet Research, 21(7), 1-9. doi:10.2196/14289.

Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child's first’ year: literature review. Journal of Advanced Nursing, 46 (3), 319-330. doi:10.1111/j.1365-2648.2004.02991.x.

(27)

26 Pehora, C., Gajarja, N., Stoute, M., Fracassa, S., Serebale-O’Sullivan, R., & Matava, C.T.

(2015). Are parents getting it right? A survey of parent’s internet use for childrens’ health care information. Interactive Journal of Medical Research, 4 (2), 1-10. doi:10.2196 /ijmr.3790

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (8th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2 uppl., s. 25-42). Lund: Studentlitteratur.

Rathbone, A., & Prescott, J. (2019). I Feel Like A Neurotic Mother at Times”—a mixed methods study exploring online health information seeking behaviour in new parents. mHealth, 5(14). doi:10.21037/mhealth.2019.05.02

Sjöberg, M & Lindgren, S. (2017). Challenging the Roles of “Skilled” Professionals and “Risky” Young Mothers: Peer Support, Expertise, and Relational Patterns in Facebook Groups,

Journal of Technology in Human Services, 35(3), 247-270.

doi:10.1080/15228835.2017.1367350

Skranes, L.P., Lø uhaugen, G.C.C., Botngård, A., & Skranes, J. (2014). Internet use among mothers of young children in Norway - a survey of Internet habits and perceived parental competence when caring for a sick child. Journal of Public Health, 22, 423-431. doi:10.1007/s10389-014-0631-x

Skärsäter, I & Ali, L. (2012). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricsson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (1 uppl., s.139-150). Lund: Studentlitteratur.

(28)

27 Statistiska centralbyrån. (2019). Användning av internet (andel personer, procent) efter

användningsområde, kön, redovisningsgrupp och år [tabell]. Hämtad 1 april, 2020, Från Statistiska centralbyrån,

https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE0108D/LE010 8T16/table/tableViewLayout1/

Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/201 4-4-5.pdf

SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU: 1978:5. Barnomsorgsgruppen. Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. Stockholm: Socialdepartementet

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

(29)

28 Bilaga 1

Enkät: Hur hälsorelaterad information påverkar

småbarnsföräldrar i deras föräldraroll

1. Kön

Kvinna Man Identifierar sig inte med något

❑ ❑ ❑

2. Ange ålder: ______________

3. Utbildning:

Grundskola Gymnasium Yrkes-förbere Högskola/ Annat Vill ej

dande/eftergymnasial Universitet ange

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

4. Sysselsättning

Yrkesarbetande Föräldraledig Studerande Arbetssökande Långtidssjukskriven/ Annat Aktivitetsersättning ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ 5. Antal barn 1 2 3 4 eller fler ❑ ❑ ❑ ❑ 6. Ålder på barn 0-1 2-3 4-5 6år eller äldre ❑ ❑ ❑ ❑

7. Blivit erbjuden att delta i föräldragrupp via BVC

Ja Nej Vet ej

❑ ❑ ❑

8. Deltagit i föräldragrupp via BVC

Ja Nej Vet ej

❑ ❑ ❑

(30)

29

9. Om du svarat ja på fråga 8; vad tyckte du om att delta i föräldragrupp via BVC

Mycket dåligt Dåligt Varken bra Bra Mycket bra

eller dåligt

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

10. När det gäller hälsorelaterade frågor kring mitt barn vänder jag mig till

BVC-sjuksköterska/Mottagningssjuksköterska

Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta

❑

Läkare

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Familj/Bekantskapskrets

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Sociala medier

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Litteratur

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Annan

❑ ❑ ❑ ❑

(31)

30

11. Jag litar på hälsorelaterad information/rådgivning som jag får kring mitt barn av:

BVC-sjuksköterska/Mottagningssjuksköterska

Aldrig Sällan Ibland Nästan alltid Alltid

❑

Läkare

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Familj/Bekantskapskrets

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Sociala medier

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Litteratur

❑ ❑ ❑ ❑

❑

Annan

❑ ❑ ❑ ❑

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

12. Jag brukar ta del av hälsorelaterad information gällande barn som ges via sociala medier?

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

13. Jag brukar ställa hälsorelaterade frågor kring mitt barn via föräldragrupper på sociala medier (Om du svarar aldrig , hoppa till fråga 15)

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

(32)

31

14. Jag brukar ställa hälsorelaterade frågor kring mitt barn via sociala medier när det gäller:

Sömnvanor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Matvanor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Fysisk aktivitet

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Utveckling

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Beteende

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Hudbesvär

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Infektionssjukdomar

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annat

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

(33)

32

15. Jag brukar ställa hälsorelaterade frågor kring mitt barn till föräldrar jag känner via sociala medier när det gäller:

Sömnvanor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Matvanor

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Fysisk aktivitet

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Utveckling

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Beteende

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Hudbesvär

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Infektionssjukdomar

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Annat

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

16. Sociala medier får mig att känna mig trygg i min föräldraroll

Inte alls Sällan Ibland Ofta Mycket ofta

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

17. Sociala medier får mig att känna mig otrygg i min föräldraroll

(34)

33

18. Sociala medier får mig att känna mig tillräcklig i min föräldraroll

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

19. Sociala medier får mig att känna mig otillräcklig i min föräldraroll

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

20. Sociala medier får mig att känna mig mer orolig i min föräldraroll

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

21. Sociala medier får mig att känna mig mindre orolig i min föräldraroll

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

22. Jag föredrar att få rådgivning av BVC via:

Telefon

Instämmer inte alls Instämmer helt

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Mina vårdkontakter

Instämmer inte alls Sällan Ibland Ofta Instämmer helt

❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Sociala medier

Instämmer inte alls Sällan Ibland Ofta Instämmer helt

❑ ❑ ❑ ❑ ❑