• No results found

Man Slår : En studie i mäns våld mot kvinnor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Man Slår : En studie i mäns våld mot kvinnor"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK LiU Norrköping

Man Slår

En studie om mäns våld mot kvinnor

Anna Levin

Idriz Idrizi

Kandidatuppsats från programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning

(2)

2

Sammanfattning

Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se

sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala

(3)

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTIONSDEL 1.1 Inledning s. 4 1.2 Syfte s. 4 1.3 Problemformulering s. 4 1.4 Avgränsning s. 5 1.5 Disposition s. 5 1.6 Bakgrund s. 5 1.6.1 Viktiga årtal s. 6 2. TEORIDEL 2.1 Teori s. 8

2.2 Kritisk granskning av teori s. 11

2.3 Tidigare forskning s. 12

2.4 Begrepp inom forskningen s. 19

3. METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE

3.1 Val av metod s. 21

3.2 Motiv för val av metod s. 22

3.3 Kritisk granskning av metod s. 23

3.4 Kodningsschema s. 23 3.5 Presentation av genomförande s. 23 3.6 Material s. 24 3.7 Urval s. 25 3.7 Etiska överväganden s. 25 4. ANALYS s. 26

5. DISKUSSION OCH SLUTSATS s. 36

6. REFERENSER s. 37

(4)

4

1. INTRODUKTIONSDEL 1.1 Inledning

När det gäller mäns våld mot kvinnor finns det ett antal frågor som ofta ställs: Varför är det mannen som slår kvinnan? Varför lämnar hon inte mannen? Vilka orsaker ligger bakom våldet? Det är intressant hur dessa frågor ständigt är aktuella. I den här uppsatsen kommer vi undersöka och diskutera hur våld mot kvinnor är ett strukturellt problem. Vi baserar den tesen på att kvinnan i alla tider har varit underordnad mannen både socialt, ekonomiskt, i hemmet, samhället, på arbetsmarknaden. Vissa teorier pekar på att när dessa maktstrukturer hotas känner vissa män att de måste försvara och upprätthålla sin maktposition som för många är sammankopplad med just maskulinitet. Att vara överordnad är alltså för många lika med att vara man, att befästa sitt sociala kön. En av orsakerna till mäns våldshandlingar mot kvinnor är just att maktpositionen är hotad, att han vill ha kontroll över kvinnan och att bekräfta sin överordning. Dessa exempel är typiska tecken på att våld mot kvinnor just är ett strukturellt problem, att bidragande faktorer till våldet ligger i bland annat urgamla patriarkala strukturer.

1.2 Syfte

Det övergripande syftet med den här uppsatsen att söka kunskap om vilka anledningar som ligger bakom mäns våld mot kvinnor och varför våldet uppstår. Det ska uppnås genom att undersöka och betrakta våld mot kvinnor ur ett samhälleligt perspektiv med hjälp av de strukturer som råder och historiskt sett har rått. Vi vill också undersöka och betrakta våldet utifrån en mikronivå och därmed komma närmare inpå de våldsamma relationerna Vi kommer för att uppnå detta utgå ifrån biografiska berättelser med det gemensamma temat våld mot kvinnor. Vi vill söka reda på de gemensamma faktorerna i dessa berättelser och diskutera under utvalda teman som förekommer ofta i berättelserna.

1.3 Problemformulering

- Vilka återkommande teman finns i de biografiska berättelserna? Vilka är de gemensamma faktorerna i de olika kvinnornas situationer?

- Vilka faktorer orsakar våldet?

(5)

5

1.4 Avgränsning

Från början fanns tanken att studera mäns hat/ilska gentemot kvinnor. Vi insåg dock att detta var för brett då det skulle omfatta flera olika delar inom ramen av hatet/ilskan, vilket skulle göra det mycket svårare för oss att studera. Därför valde vi en del i det stora, vilket var mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vi ville koncentrera oss på våldet som skedde inom hemmets väggar, så vi avgränsade oss till berättelser som behandlar mäns våldshandlingar i förhållanden, närmare bestämt i heterosexuella parrelationer. Vi har valt tre böcker och två ljudreportage som handlar om kvinnor som levt i en våldsam relation tidigare men som tagit sig ut och som delar med sig av sin historia.

1.5 Disposition

I den kommande bakgrunden har vi valt att redovisa de viktiga delarna i historien som påverkar ämnet med vår uppsats. Detta följs av en teoridel som innehåller de teorier kring samhällsstrukturer och normaliseringsprocessen som det material vi hittat ska analyseras utifrån. I denna del finns även en större del innehållandes tidigare forskning som inkluderar gjord forskning om samhället, gemensamma drag hos misshandlande män samt om kvinnan i våldet. I följande del om metod, material och genomförande redovisas metoden vi valt att använda och utgått ifrån när vi bearbetat materialet. Här finns även hur urvalet sett ut samt de etiska överväganden vi haft kring detta ämne. Fortsättningsvis följer en analysdel där vi redovisar resultatet vi fått fram i ett större innehåll indelat i olika teman, tillsammans med en analys inuti vartenda tema utifrån teorierna vi valt att tillämpa och som kopplar tillbaka till uppsatsens tidigare delar. Denna del ska finna svar på uppsatsens frågor. Avslutningsvis följer en kortare slutdiskussion.

1.6 Bakgrund

Historiskt sett har strukturer i samhället inneburit att kvinnor setts som mannens ägodel och med det gavs han rättigheter att bestämma över henne.1 I och med att kvinnor fram till 1800-talet2 inte hade någon rätt till utbildning, förlorade de samtidigt möjligheten att försörja sig på samma sätt som män, vilket resulterade i att de var ekonomiskt och socialt bundna av mannen. Mannens kontroll över kvinnan medförde ett skydd för kvinnan mot sexuella övergrepp och i

                                                                                                                         

1 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 30

(6)

6 utbyte mot hennes underlägsenhet skulle mannen skydda henne mot andra män.3 I Gösta och Genusordningen utvecklar Yvonne Hirdman begreppet “mannen som norm”. Gösta är enligt henne människan. Prototypen för en chef, läkare, polis, brandman, politiker, professor etc. Hirdman menar att den ”stora” världen sedan länge varit männens, världen utanför hemmet har historiskt varit en enda enkönad värld, den ”viktiga” världen. Krig förs där och pakter, fördrag och allianser sluts där, dit kvinnorna aldrig fått tillträde. Hirdman skriver att tills nyligen i Sverige har det varit på det här viset. Numera har vi en rad kvinnliga politiker, läkare, poliser och professorer. Dock, menar hon, är det fortfarande så att vi pekar ut att det är en kvinnlig läkare eller en kvinnlig professor när inte är en ”normal” läkare eller professor. När Sverige införde allmän rösträtt var det männen som rösträtten gällde, trots att den vanligaste uppfattningen idag är att allmänheten innefattas av alla kön. Drygt tio år senare kom “tillägget” som innebar att kvinnor också fick rösta, men då hette det kvinnlig rösträtt.4

Det är mannen man jämför mot, när man jämför kvinnor med män. Den ”mätbara

människan”, Gösta. Kvinnor har alltid jämförts med och mätts upp emot mannen som norm. Både genom rent fysiska faktorer så som snabbhet, längd och syreupptagningsförmåga men det handlar enligt Hirdman även om jämförelsen mellan kvinnan – och människan.5 Hirdman menar att ordet patriark är ett ord fullt av laddning. Det för tankarna till gammalt

stamtänkande snarare än till individer, men hon använder ordet när hon pratar om de

hierarkier som rått i hemmen under större delen av vår historia. Fadern, hushållets överhuvud, som krävde en underordnad mor som komplement till sin allsmäktighet.6

1.6.1 Viktiga årtal

Mellan 1930 - och 1960-talet sågs det som en naturlig del av ett äktenskap att mannen brukade mindre grovt våld mot kvinnan. Våldet betraktades av samhället utifrån individuella egenskaper och psykiska störningar orsakat av sociala omständigheter, så som uppväxt, eller ursäktades som en konsekvens av alkoholens påverkan, alltså att aggressiviteten kom som en följd av missbruk.7 1944 fick åklagare rätt att väcka åtal mot mannen utan kvinnans

medgivande för grov misshandel som sker i hemmet. Under 60-talet diskuterades det                                                                                                                          

3 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 71-28

4 Hirdman, Yvonne. 2007. Gösta och genusordningen – feministiska betraktelser. s. 13 5 Ibid. s. 59

6 Ibid. s. 62-63

7 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 26

(7)

7 fortfarande ifall våldtäkt som sker inom äktenskapet faktiskt räknades som våldtäkt eller inte.8 I och med den sexuella revolutionen som skedde på 60- och 70-talet gjordes pornografi och prostitution mer lättillgängligt. Med den kom en rad frigörande aspekter, dock fick dessa stå tillbaka för männens syn på den kvinnliga sexualiteten. En stor del av detta innebar för kvinnorna att de skulle finnas tillgängliga för männen på deras villkor istället för att utveckla den egna sexualiteten och alltså behaga männen framför sig själva.9 Först på 1970-talet definierades mäns våld mot kvinnor som ett problem.10 Sveriges första vårdmottagning för våldtagna kvinnor startades 1977 av RFSU och föddes ur den våldsamma debatten efter att sexualbrottsutredningen från 1971 året innan hade lagt fram ett förslag om en ny och mycket mildare strafflagstiftning för sedlighetsbrott. Denna utredning föreslog lindrigare straff för bland annat våldtäkt. Vid mindre grova brott menade de att böter kunde räcka som straff. Förslaget uppfattades som rent kvinnofientligt och mötte mycket protester hos både allmänhet och politiker.11 Inte förrän 1982 kom misshandel av normalgraden i hemmet att falla under allmänt åtal och 1988 infördes lagen om besöksförbud.121990-talet var decenniet då våldet först sågs som ett strukturellt jämställdhets- och könsmaktsproblem mellan mannen och kvinnan.13

Forskaren och professorn Margareta Hydén skriver att kvinnomisshandel egentligen inte skulle kunna äga rum i dagens Sverige. Hon menar att en vanlig föreställning många har är att det under de senaste 50 åren har skett stora förändringar mot jämställdhet mellan könen. Förr hade man föreställningen om att mannens kapacitet och egenskaper var överlägsna kvinnans och därmed legitimerade hans överordning. ”Idag uppfattas en mans krav på att dominera enbart i kraft av att han är man som något orättfärdigt”. I dagens samhälle ska det alltså inte finnas utrymme för män att bruka våld mot kvinnor. Ändå sker detta.14 Mot den här

bakgrunden kan vi lättare förstå de samhällsstrukturer som råder idag.

                                                                                                                         

8 Freivalds, Laila. Inledning. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 7

9 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 86

10 Freivalds, Laila. Inledning. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 6 11 Hedlund, Eva. 1997. Sexuellt våld mot kvinnor ur tre perspektiv; kvinnans, gärningsmannens och behandlarens. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.) s. 133

12 Freivalds, Laila. Inledning. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 7

13 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 26

14 Hydén, Margareta. 1997. Kvinnomisshandel – aktuella frågor i Sverige. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 13

(8)

8

2. TEORIDEL 2.1 Teori

Genuskontraktet

Den dokumenterade historien av mänskligheten innefattar en uppvisning av män, inför män. Hirdman, som gav upphov till teorin om Genuskontraktet, skriver om att vara flicka förr i tiden var lika med att ha en kropp som förrådde en. Bröderna fick fortsätta på läroverken medan systrarna fick stanna hemma och bädda deras sängar. Det var (och är) att inneha andrarangsplats att vara flicka menar Hirdman.15 De gamla mönstren hänger kvar i dagens samhälle men tar sig andra uttryck, dock fortfarande med samma grundtanke: kvinnan ska flytta på sig till förmån för mannen.

Huvudpoängen med att mynta ett begrepp som ”genuskontrakt” är att skapa en grund att kunna teoretisera utifrån som inte ständigt rör sig. Genuskontraktet vill begreppsbinda orörligheten som finns mellan könen i historien och som präglat villkoren mellan dem, och senare peka ut konsekvenserna för dessa.16 Tankesättet kring de två olika könen bygger på motsatser och kontraster.17 Genuskontraktet innefattar historiska normativa riktlinjer om hur kvinnor och män ”bör” vara och förhålla sig till varandra.18 Ordet kontrakt har olika

betydelser för olika människor, men Hirdman menar att för de flesta förs tankarna till två jämbördiga parter som sitter vid ett bord och signerar papper där de accepterar de

överenskommelser som står nedskrivna. Genom detta blir dock ordet en metafor för manlig aktivitet då kvinnor historiskt sett sällan givits rätten att signera papper av den betydelsefulla graden. Begreppet vill ringa in de strukturella tvång som bägge parter lever under, en

gemensam överenskommelse de inte kan skaka av sig.19

Grunduppfattningen av manlig förpliktelse handlar om att ta hand om kvinnor, att beskydda och sörja för dessa.20 Dessa kvinnor som ”tas hand om” har enligt kontraktet ingen rätt att lämna sin plats i hemmet eller familjen. Kvinnorna ska finnas där och utföra sina sysslor som stämmer överens med de förbestämda åtaganden som finns i kontraktet. Dessa innebär att                                                                                                                          

15 Hirdman, Yvonne. 2001. Genus - om det stabilas föränderliga former. s. 76 16 Ibid. s. 87

17 Ibid. s. 35 18 Ibid. s. 80 19 Ibid. s. 84 20 Ibid. s. 48

(9)

9 föda barn och sköta hemmets arbeten. Ifall kvinnan fullföljer dessa uppgifter tar mannen hand om henne och försörjer henne. Detta tillhör en av de ”naturliga lagarna” som präglar många människors fält av ”självklarheter”.21 De är det stereotypa kontraktet mellan könen där mannen har ansvaret, beskyddandet och försörjningen på sin sida medan kvinnan har födandet, uppförandet och beroendet på sin. Dessa egenskaper i kontraktet markerar de tydliga positionerna och de kontrasterande förutsättningarna.22 Hans villkor i kontraktet innebär att han ständigt riskerar att förvandlas till överhund eller tyrann, beskyddare, överhuvud, länk till omvärlden, beslutsfattare men framförallt till förtryckare. Kontraktet säger till honom att ta hand om, att vara huvudet över familjen. I vissa fall har hans behov av “omhändertagande” blivit närmast perverterat, att han blivit besatt av kontrollen över hur hon beter sig och uppträder. Omhändertagandet kopplas i dessa fall till att hans maskulinitet bygger på hennes respekt för hans “heder”.23 ”…det manliga jagets identitet upprätthålles

genom dess förmåga att utöva makt över det kvinnliga jaget” skriver Hirdman.24 Om

kontraktet inte följs leder mäns behov och beroende kopplat till ett raseri över just behov och beroende i vissa fall till hat, våld och kontroll.

Hydén är inne på samma spår. Hon menar att en tankemodell som används för att börja närma sig en förklaring till mäns våld mot kvinnor i nära relationer betonar samhällsstrukturerna och könskulturens betydelse. Det gör att kvinnor och mäns livsvillkor är olika och de institutioner och samhällsföreteelser som vi tänker är könsneutrala verkar fortfarande oftast till männens fördel. Grundläggande orsaker till kvinnomisshandel är just denna ojämlikhet mellan könen, att de gamla mönstren hänger kvar som säger att mannen är överordnad. Maktförhållanden mellan könen på en samhällelig nivå speglar enligt Hydén vad som sker mellan en man och en kvinna i hemmet, vilket innebär att mannen är överordnad kvinnan. Dock har olika människor olika syn och krav på grad av kontroll och underordning, men ur ett generellt perspektiv är det alltid männen som sätter normen, detta menar både Hydén och Hirdman. Hydén skriver att man brukar tala om sexualiserat våld, en rubrik som kvinnomisshandel, våldtäkt, prostitution, pornografi och sexuella övergrepp faller under. Alla dessa hör ihop med och uttryck för kvinnoförtryck. Sexualiserat våld föddes ur den patriarkala samhällsstrukturen som råder. Hydén menar att ett svar på frågan varför våld mot kvinnor förekommer inom ramen för ett                                                                                                                          

21 Hirdman, Yvonne. 2001. Genus - om det stabilas föränderliga former. s. 85 22 Ibid. s. 88

23 Ibid. s. 93 24 Ibid. s. 69

(10)

10 nutida svenskt äktenskap, är att våld är det mest effektiva sättet för mannen att behålla

maktpositionen och befästa sin maskulinitet och för att kontrollera kvinnan.25

Normaliseringsprocessen

Eva Lundgren beskriver våldet inom normaliseringsprocessen som en nedbrytande process, samtidigt som mannens våldsanvändning ökar vilket med flera delar i processen till slut leder till att det hela uppfattas som normalt.26 Normaliseringsprocessen innebär att våldet

normaliseras gradvis och när processens satt igång är våldet inte längre något att protestera mot eller bryta upp ifrån. Den här processen har beskrivits som en målinriktad strategi från mannen för att behålla kontrollen och bekräfta sin maskulinitet. För kvinnan innebär det att underordningen blir en del av hennes vardag och föreställningsvärld. Hennes kvinnlighet hänger samman med att vara underordnad.27

Gränser som rubbas

När mannens kontroll över kvinnans liv ökar, blir utrymmet för hennes frihet allt mindre. Gränserna för vad kvinnan accepterar kan komma att suddas ut eller rubbas helt. Hennes gränser förskjuts i den riktning som behagar mannen, d.v.s. i riktningen som gör kvinnan underordnad. Detta, tillsammans med andra delar av våldet, leder till att kvinnan får det väldigt svårt att upprätthålla en verklighetsuppfattning. Våldet kan istället komma att accepteras som ett uttryck för kärlek.28

Isolering

I misshandelsprocessen är det vanligt att kvinnan isoleras. Antingen isoleras hon fysiskt genom att inte tillåtas ett socialt liv utanför hemmet och därigenom isoleras ifrån vänner och familj, eller så isoleras hon mentalt genom att inte tillåtas ge andra inblick i det liv hon lever.

29 Då kvinnans isoleras fysiskt ifrån blir mannen hennes enda kontakt med omvärlden och

därigenom hennes enda referensram hon kan utgå ifrån om vad som är normalt och inte.30 Detta leder till att mannen har en social, tankemässig och känslomässig kontroll över                                                                                                                          

25 Hydén, Margareta. 1997. Kvinnomisshandel – aktuella frågor i Sverige. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 14

26 Lundgren, Eva. 2004. Våldets normaliseringsprocess. s. 11

27 Hydén, Margareta. 1997. Kvinnomisshandel – aktuella frågor i Sverige. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 14-15

28 Lundgren, Eva. 2004. Våldets normaliseringsprocess. s. 54-55 29 Ibid. s. 28-29

(11)

11 kvinnan.31

Växling mellan våld och värme

När mannen emellanåt visar ömhet, känner kvinnan en tillgivenhet. Detta leder till att det känslomässiga beroendet ökar. När det sker en växling mellan kärlek och våld, skapas det en förvirring som leder till att gränsen mellan våld och kärlek rubbas, och våldet istället upplevs som ett uttryck för kärlek.32 Detta fungerar effektivt som en långsiktig strategi att bevara kontrollen över kvinnans livsutrymme då det omfattar hennes tolkning av verkligheten.33

Internalisering av våldet

Normaliseringsprocessen är för kvinnan en aktiv nedbrytningsprocess.34 Misshandeln upplevs

som en vanlig handling i vardagen som till och med kan börja försvaras.35 Det mer

komplicerade för kvinnan i denna process är internalisering av våldet. På grund av isoleringen och att mannen är hennes enda referensram, leder det till att kvinnan internaliserar mannens våld, hans tankar, motiv och de krav han har på henne. Kvinnan börjar förlora sin egen verklighetsuppfattning. Hon får skuldkänslor. Hon klandrar sig själv. Med tiden kommer hennes självuppfattning överensstämma med mannens uppfattning om henne. Kvinnan ser sig själv som anledningen till våldet.36

2.2 Kritisk granskning av teori

Anna G. Jónasdóttir skriver att kvinnomisshandel och våldtäkt är handlingar som är svårt att komma åt genom psykologiska eller ekonomiska analyser utan borde göras med en analys som problematiserar skillnader och maktstrukturer mellan könen.37 Av den anledningen har vi valt att använda oss av Hirdmans teori om genuskontraktet då vi anser att den lämpar sig vid vår senare analys av könsskillnader samt problematiseringen av våldet med samhället och de strukturer som råder där som utgångspunkt. Dessutom har vi använt oss av Hydéns forskning som även den lägger en stor del av ansvaret för våldet i patriarkala samhällsstrukturer och kompletterar det Hirdman säger. Som tillägg till Genuskontraktet valde vi att använda oss av Lundgrens teori om normaliseringsprocessen. Detta för att hjälpa oss att få en närmare                                                                                                                          

31 Lundgren, Eva. 2004. Våldets normaliseringsprocess. s. 30 32 Ibid. s. 57-58

33 Ibid. s. 31-32 34 Ibid. s. 61 35 Ibid. s. 49 36 Ibid. s. 61-64

(12)

12 uppfattning av de våldsamma relationerna vilket gör det lättare för oss att hitta gemensamma nämnare i historierna och analysera varför våldet uppstår och varför våldet fortgår. Vi valde normaliseringsprocessen eftersom det är ett vanligt mönster när det gäller sådana här

situationer och därför valde vi att applicera den på vårt ämne.

Vi är medvetna om att alla forskare inte är ense om hur normaliseringsprocessen fungerar. Margareta Hydéns forskning pekar på att kvinnor i våldsamma relationer aldrig uppfattar våldet som “normalt” utan att det alltid finns protester, även om hon inte visar dem utåt. Att kvinnan sedan kallas “hjälplös” menar Hydén är ett socialt fenomen.38 Alla kvinnor går heller inte igenom denna normaliseringsprocess vilket vi även det är medvetna om. Alla historier ser såklart olika ut, de historier vi har valt är ett några personers sanning av hur våld mot kvinnor i nära relationer kan se ut. Vi valde ändå normaliseringsprocessen som ett komplement till Genuskontraktet för att det är ett vanligt fenomen inom kvinnomisshandel vilket lämpade sig bäst efter det urval vi gjort och vi kommer ha stor hjälp av den till vår analys.

2.3 Tidigare forskning

Forskningen om våld mot kvinnor startade sent i Sverige. Att erkänna våld mot kvinnor som ett samhällsproblem möttes av mycket motstånd. Eliasson skriver att det inom forskningen finns vitt skilda tillvägagångssätt. Ett sätt är den könsblinda forskningen som bortser helt från de sociala och samhälleliga värderingar som finns invävda i forskningen redan från början. Sådan forskning ger resultat som missgynnar kvinnor och gör dem medskyldiga till det våld de själva utsätts för. Sedan finns det den feministiska forskningen som undviker all sådan skuldbeläggning. Exempelvis, menar Eliasson, är det stor skillnad på hur frågeställningar formuleras inom de olika forskningsmetoderna. Den feministiska forskningen drar mer fokus från kvinnorna och ställer frågor på ett sätt som inte direkt lokaliserar ”felet” hos dem utan lägger mer fokus på männen i frågan. Till exempel istället för frågan ”varför blir kvinnor slagna?” där fokus hamnar på kvinnan och hur hon handlat, kan frågan lyda ”varför slår män?” där man fokuserar mer på vad det är hos män som gör att de måste ta till våld.39

                                                                                                                         

38 Hydén, Margareta. 1997. Kvinnomisshandel – aktuella frågor i Sverige. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 18

39 Eliasson, Mona. 1997. En plump i jämställdhetens protokoll – svensk forskning om våld mot kvinnor. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 33-35

(13)

13 Den socialpsykologiska forskaren och psykologen Lillian B Rubin har i sin bok Nära

Främlingar samlat idéer och tankar baserat på egna intervjuer och dialoger om hur det

könsskillnader tillkommer följder i intimitet och beroende.40 I sin bok går Rubin inte närmare in på våld som kan uppstå i ett förhållande, men hon nämner grunder i könsskillnaden som skapar en förståelse. Rubin skriver att en konventionell tanke innebär att det är kvinnorna som önskar sig intimitet, medan männen motsätter sig den. Utifrån studier och egna samtal med patienter konstaterar hon att denna konventionella tanke faktiskt stämmer. Hon beskriver också hur det är intimiteten och gemenskapen i det vanliga livet, samt att någon finns där som gör att personerna i förhållandet håller ihop trots att det kan vara väldigt problematiskt.

Tidigare nämnda professorn i psykologi, Eliasson, har tillsammans med forskaren Barbo Ellgrim tagit fram vad de kallar en kunskapsöversikt för att kunna sprida kunskap om våldets utbredning och former, ansvaret hos samhället och hur sambandet mellan ojämställdhet och mäns dominans och våld ser ut.

Författarna skriver att det är kulturen och samhället som bidrar och påverkar mäns våld mot kvinnorna. Därför måste dessa faktorer undersökas om det ska analyseras, då mäns våld mot kvinnor inte endast handlar om vissa avvikande individer. Författarna nämner 3 nivåer som kan förklara olika delar och bilda en ram för förståelse.41 Dessa nivåer nämns nedan.

1. Individnivå. Förklaringarna utgår från att män med särskilda egenskaper och egna personliga problem är våldsamma. På denna nivå är variationen, samt maktförhållandena, mellan olika kvinnor och män som störst. Inom grupperingar så som ett yrke, är dock mannen oftast överordnad. Många av männen må inte vara våldsamma, men kan medvetet eller omedvetet ta del av det manliga privilegiet.42

2. Strukturell nivå. Förklaringarna till mäns våld i denna modell ser på våldet som ett problem kopplat till samhällsorganisationen och som direkt eller indirekt främjar och underlättar för individuella män att dominera, kontrollera och till och med bruka våld mot kvinnor. Dessa strukturer inramar liv och bärs upp av traditioner och av diverse lagar.43

                                                                                                                         

40 Rubin, Lillian B. 1986. Nära främlingar. 2. uppl. s. 9

41 Eliasson, Mona. Ellgrim, Barbro. 2006. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. s. 20 42 Ibid. s. 20-21

(14)

14 3. Kulturell nivå. Förklaringarna utgår ifrån förståelseramar, normer och värderingar som godtar våld.44 Författarna talar inte om kulturer från andra håll utan fokuserar på svensk traditionell kultur, och med det menas de element som förmedlar uppfattningen om mäns överlägsenhet över kvinnor i allmänhet. Dessa normer och värderingar betraktas oftast som självklara sätt för kvinnor och män att vara.45

Våldsamma män

I sin forskning skriver Eliasson om det återkommande omdömet som misshandlade kvinnor gett kring hur männen i början varit allt annat än vad de sedan skulle vara. Männen beskrivs som i början väldigt charmiga och omtänksamma.46 Detta bekräftas i en intervjustudie hon

tidigare gjort med trettio svenska kvinnor. Där beskrivs mannens inledande beteende i förhållandet som en mall för den heterosexuella drömmannen, där han uppvaktar henne och vill spendera mycket tid med henne. Eliasson beskriver också att ett vanligt uppkommande drag hos dessa män är att skynda på en fast relation så som äktenskap. Genom detta isoleras kvinnan ifrån familj och vänner, vilket resulterar i en ensam relation med mannen.47 I avhandlingen refererar Eliasson till brittiska forskare som tagit fram fyra anledningar till att män tar till våld mot kvinnor:

1. Svartsjuka eller tanken om äganderätt

2. Männen förväntar sig att kvinnorna arbetar i hemmet. 3. Männens syn på rätten att ”straffa” sin fru

4. Tyngden i att som man upprätthålla auktoriteten.48

I en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) står det att den individualpsykologiska modellen inom forskningen utgår från personlighetsmässiga drag hos den som misshandlar. Dock finns det teorier som fokuserar på mannen som misshandlare istället för individuella drag. Här har man sett att orsaker till behovet av att ta till våld hos mannen kan vara låg självkänsla, att han är osäker i sin roll som man och att han är beroende av kvinnan. Det som                                                                                                                          

44 Eliasson, Mona. Ellgrim, Barbro. 2006. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer s. 20 45 Ibid. s. 22

46 Eliasson, Mona. 1997. Mäns våld mot kvinnor. s. 131 47 Ibid. s. 173

(15)

15 utlöser våldet kan vara att mannen fått sin manlighet hotad och trott sig tappa kontrollen.

Svartsjuka, deras olika synsätt på sexualitet och kvinnans frigörelse från mannen kan vara andra utlösande faktorer enligt mönstren. Det finns, enligt rapporten, mycket som tyder på dessa upplevelser ingår i problematiken men frågan kvarstår varför de här handlingarna är så könsspecifika. Känslor av maktlöshet borde vara minst lika förekommande hos kvinnor men mycket sällan tas våld till som konsekvens av detta. Kulturella normer saknas som ger kvinnan rätt till auktoritet och makt över en manlig partner. Rapporten presenterar andra aspekter av forskningen, nämligen egenskaper hos kvinnan som kan utlösa våldet. Ett exempel på det är Bo Bergmans avhandling från 1987, Battered Wives - why are they beaten and why do they stay?. Bergman hävdade att kvinnorna blivit misshandlade för att de antingen provocerat våldet, varit alltför kompetenta eller att de varit otillräckliga. Kvinnorna hade, enligt Bergman, orsakat våldet själva. Rapporten från BRÅ ställer motfrågan: i vilka andra brottsmål söker man huvudorsaken till brottet hos den utsatte?49

Rebecca Emerson Dobash och Russel P. Dobash presenterar i sin forskning om våldets logiska grunder och menar att omständigheterna i vilka män använder våld säger ganska mycket om hur dessa handlingar bagatelliseras, rationaliseras och legitimeras. Det säger även mycket om relationer mellan kvinnor och män och om förhållningssätt gentemot partnern. Deras forskning, baserad på intervjuer med män, visade att svartsjuka, manlig auktoritet och krav på tjänster i hemmet var typiska exempel på konflikter som kunde leda till våld. Dessa intervjuer visade också klart och tydligt att informanterna inte ansåg att deras partner hade rätt att argumentera eller diskutera med dem, sådant beteende uppfattades som ett hot mot deras auktoritet. Enligt informanterna är våld ett bra sätt att göra slut på diskussionen och samtidigt återuppta den manliga auktoriteten. Författarna skriver att mäns beteenden och attityder är inlärda och upprätthålls i en omgivning av bland annat familj och vänner, samhället, inom rättsväsende, massmedia där de patriarkala strukturerna finns överallt. Dessa budskap kan både förstärka och motverka mäns användning av våld. Att rättfärdiga och bagatellisera sina handlingar och lägga över skulden på partnern är dock ett vanligt återkommande inslag i mäns kommentarer om sitt brukande av våld. I många fall är våldet funktionellt, alltså att männen använder våld mot kvinnorna för att uppnå ett mål, en funktion, och ofta uppnås det målet men till priset av andra faktorer.50

                                                                                                                         

49 Norberg, Gudrun. 2001. Kvinnofrid – att förstå bakgrunden till mäns våld mot kvinnor och dess effekter. s. 17 50 Dobash Emerson, Rebecca och Dobash, Russel P. 1997. Mäns våld och påverkansprogram för förändring. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.) s. 115-117

(16)

16 Författaren Margareta Rosenberg som med 20 års erfarenhet av socialt arbete, har med sin magisteruppsats väckt stor uppmärksamhet. Uppsatsen upplagor har även tagit slut på grund av efterfrågan, och därför släppts i bokform. I uppsatsen intervjuade Rosenberg 10 kvinnor i åldrarna 29 - 47 som upplevt misshandel av sina makar. I arbetet delar Rosenberg med sig av frågor och svar hon haft med kvinnorna hon intervjuat. Frågorna hon velat ha svar på har handlat om vad deras tankar och orsaker till kvinnomisshandel kan vara, hur bemötandet sett ut och hur deras tankar om framtiden ser ut.

Det är i Rosenbergs arbete främst intressant att ta del av kvinnornas egna tankar kring de bakomliggande orsakerna till deras mäns våld kan vara och hur lika de olika kvinnornas tankar ser ut. Helena tror det handlar om mannens svårighet att vara underlägsen. Mannens egen identitet är det viktigaste.51 Nina tror han slår för att visa sin makt och för att hon ska bli bättre. Det är hennes fel han slår.52 Anna tror han vill styra och kontrollera. Hon fick gärna vara bra, men inte bättre än honom.53Ulla tror det handlar om att mannen vill kuva kvinnan. Han söker sig till en stark kvinna som han senare vill ha makt över.54

Forskaren Hans Ekbrand skriver i sin doktorsavhandling att män använder våld bland annat för att det gagnar dem själva, att de tar till våld för att få så många fördelar som möjligt. Exempel på det, menar Ekbrand, kan vara kvinnans anpassning efter de förväntningar och krav mannen ställer. Kraven och våldet innebär av en direkt underordning av kvinnan i relationen och följden av det blir att hon tar sig mindre friheter och krävs på fler plikter än mannen.55 Ekbrand skriver också att män använder våldet mot kvinnorna både som medel och mål. Han menar att målet här kanske är odefinierbart, men att de brukar våld för att de vill uppnå någonting. Hans teori är att männens våldshandlingar är ett medel för att uppnå målet som är någonting positivt för dem själva, kanske inte i nuet, men längre fram kommer det gynna dem. De hoppas och räknar med att våldet kommer föra med sig positiva konsekvenser. Ekbrand menar att det finns belägg i tidigare studier för att påstå att det vanligaste målet männen vill uppnå genom våldshandling är någon form av kontroll. Att befästa

                                                                                                                         

51 Rosengren, Margareta. 1998. Ett värdigt liv. s. 48 52 Ibid. s. 41

53 Ibid. s. 45 54 Ibid. s. 55

(17)

17 maktpositionerna i relationen där mannen bestämmer inom vilka gränser kvinnan får röra sig, vad hon får säga och göra etc.56

Samhällets betydelse

Michéle Barrett skriver om Talcott Parsons beskrivningar av ”familjen” och dess betydelse för patriarkatets överlevnad. Parson har bakat in beskrivningen av familjen i sin beskrivning av det nutida samhället. Kärnfamiljen har två huvudfunktioner, den första är att socialisera barnen till samhällets normativa värdesystem och inta ”lämpliga” statusförväntningar. Den andra är att tillhandahålla en stabil emotionell miljö som skyddar arbetarpappan från att lida psykiskt i det alienerade yrkeslivet. Dessa två funktioner utövas, enligt Parson, av mamman och hustrun. Hon får stå för det emotionella, känslomässiga, hon ska nära och ge stöd. Mannen ska vara den arbetande, den som försörjer familjen ekonomiskt och upprätthåller disciplin. Barrett skriver att Parsons tes har mött mycket kritik. Den upprätthåller både

traditionella attityder om kvinnor förutsatta primära roll att ”sköta hushållet” samt bortser från betydelsen av hushållets ekonomi. Samhället har gått framåt på 30 år, men fortfarande kan man se liknande tendenser när det gäller kvinnans underordning. Parsons modell kan appliceras på andra aspekter i samhället än just ”familjen”.57

I sin avhandling vill Eliasson, med hjälp av andra studier, öka kunskapen och förståelsen om vad kvinnomisshandel och våldtäkt kan ha för utseende och orsaker på båden en individ- och samhällsnivå. Hon har byggt sin avhandling på andra forskares studier, samt egna studier hon gjort tidigare.

Eliason diskuterar att de anledningar till att männens våld mot kvinnor uppstår inkluderas ofta i samhällssynen om män och manlighet som bevarar mannens dominans över kvinnan i relationer och samhället. Inom ramen för detta beskrivs mannens våld som en del av

naturen.58 Eliasson pekar på att den manliga dominansen, och framför allt skillnaden mellan könen, ständigt bejakas då pojkar och mäns kroppsstyrka uppmuntras medan flickor och kvinnor uppskattas för deras litenhet. Samtidigt fostras dessa flickor med en medvetenhet om mäns kroppsstyrka och se den som ett skydd men med att ta hänsynen till risken för att

                                                                                                                         

56 Ekbrand, Hans. 2006. Separationer och mäns våld mot kvinnor. s. 11-12

57 Barrett, Michéle. 1982. Kvinnoförtryck – En marxistiskt och feministisk analys. s. 192-193 58 Eliasson, Mona. 1997. Mäns våld mot kvinnor. s. 22

(18)

18 utsättas för våld.59 Denna underlägsenhet förstärks också i samhällets olika delar, så som

prostitution och pornografi.60

Eliasson diskuterar det moderna patriarkatet som ett sätt för den mannen att dominera. Hon pekar på hur den patriarkala strukturen inte endast ger män mer makt utan medför ett dagligt hot om våld mot kvinnor i vardagen även om de inte har män i sitt liv. Detta hot medför bland annat en rädsla för kvinnor att vara ensamma på kvällen, tala med främmande män eller öppna dörren för främlingar.61

Eliasson diskuterar kritiskt vidare att det finns en förväntning utifrån socialt föreskrivna regler på kvinnan att ansvara för att ett förhållande ska fungera, och då även ta på sig ansvaret när förhållandet inte fungerar.62 Böcker som vänder sig mot kvinnor handlar oftast främst om hur

dessa ska nå sina mål i livet så som behålla en relation med en man. Dessa handlar om hur kvinnorna ska förändra sig själva, och inte att den samhällsstruktur som finns ska förändras.63

Kvinnan i våldet

Rapporten från BRÅ visar att oavsett om en person utsätts för ett brott med ekonomiska eller fysiska konsekvenser verkar det finnas en gemensam nämnare, att de psykiska eftereffekterna hänger kvar längst. Att en annan person hade för avsikt att kränka eller skada en är det

svåraste att hantera i många fall. För att kunna hantera tanken på och ångesten som att ha blivit utsatt för ett brott medför att många brottsoffer använder sig av olika

försvarsmekanismer, till exempel bortträngning eller förnekande. Bortträngning innebär att det känslomässiga ”stängs av”, att känslor av vrede, sorg och smärta hålls under kontroll, vilket är väldigt psykiskt ansträngande och försvårar det vardagliga livet. Förnekande, eller strategisk eller motiverad glömska, tillåter minnen av de mest kränkande och hotfulla delarna av det personen blivit utsatt för att klinga av. Detta gör att personen slipper det omedelbara obehaget och kan vara ett sätt att bearbeta det man har varit med om. Forskning visar att spår hos personer som varit utsatta för våld i nära relationer liknar de spår som personer som varit i krig eller utsatta för tortyr bär på. Upprepade våldshandlingar försvårar för en rimlig

bearbetning och gör skadan värre. Att bli utsatt för brott medför rubbningar i grundtryggheten                                                                                                                          

59 Eliasson, Mona. 1997. Mäns våld mot kvinnor. s. 199 60 Ibid. s. 15

61 Ibid. s. 80 62 Ibid. s. 118 63 Ibid. s. 84

(19)

19 men att dessutom bli utsatt för brott på den geografiska plats man ”bör” känna sig som

tryggast påverkar den trygghetskänslan på andra sätt. Där övergreppen sker av någon som står en nära, kanske av den personen man älskar och vill älska igen. Någon som alltid har tillgång till en som offer. Dessa omständigheter har visat att det förstärker känslan av utsatthet hos den misshandlade. Mäns våld mot kvinnor kan innebära kombinationer av flera olika typer av brott som till exempel sexuella övergrepp, hot, misshandel och egendomsbrott vilket innebär bredare traumatisering för kvinnorna som utsätts för detta än vid andra former av brott är ofrånkomlig.64

Kvinnor som faller offer för våld har tendensen att inte verifiera våldet som just våld.65 Ofta förklarar kvinnor mannens våld som en konsekvens av någonting annat, så som stress eller alkohol. Många kvinnor som faller offer för våld ser ofta ingen annan väg än att tro att det kommer upphöra.66 De största anledningarna att inte lämna våldsamma män uppges som rädsla för värre misshandel och osäkerhet för barnen, samt rädslan att bli mördad.67 Offer för mäns våld motsäger den förväntning som finns om medmänsklighet och hjälpsamhet, och reaktionen brukar istället oftast vara att försöka undvika offret helt. Detta leder till det kända fenomenet om att lägga ansvaret på offret. På detta sätt fråntas ansvaret ifrån omgivningen att finnas till för att hjälpa.68 En kvinna som fallit offer för våld i nära relation ska helst kunna

föra en redogörelse av händelseförloppet, där hon hållit sig passiv och misshandlats svårt. Dock riskerar för stor passivitet att trovärdigheten ifrågasätts.69

Begrepp inom forskningen

Hydén skriver att begrepp som ”hjälplöshet”, ”offer” och ”svaghet” är centrala i den konstruktion av kvinnlighet som är på väg att utvecklas inom ramen för forskningen av kvinnomisshandel. Hon menar vidare att det knappast är passande begrepp för att beskriva kvinnan år 1996, då texten skrevs. Begreppet ”hjälplöshet” menar hon är ett socialt fenomen. Man kan lätt forma en bild av kvinnan som just hjälplös och underordnad mannen i ett våldsamt äktenskap. Känslor av hjälplöshet och förtvivlan uppkommer såklart när den man förväntar sig kärlek av slår en. Hydén tar lite avstånd från normaliseringsprocessen här och                                                                                                                          

64 Norberg, Gudrun. 2001. Kvinnofrid – att förstå bakgrunden till mäns våld mot kvinnor och dess effekter. s. 14 65 Eliasson, Mona. 1997. Mäns våld mot kvinnor. s. 23

66 Ibid s. 173 67 Ibid. s. 123 68 Ibid. s. 116

69 Lindgren, Maria Scheffer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus, rätt och folkhälsa - en kunskapsöversikt. s. 39

(20)

20 menar att kvinnor generellt inte uppfattar våldet som ”normalt” och det är inte så att de utan protest låter sig misshandlas och förnedras. Protester finns alltid, fast kanske inte på utsidan. Hjälplösheten hos hjälplösa kvinnor är främst ett socialt fenomen, inte ett psykologiskt tillstånd. Den säger något om relationen mellan den misshandlade kvinnan och hennes omvärld.70

                                                                                                                         

70 Hydén, Margareta. 1997. Kvinnomisshandel – aktuella frågor i Sverige. I Våld mot kvinnor, Monica Olsson och Gunilla Wiklund (red.). s. 18

(21)

21

3. METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE 3.1 Val av metod

För att kunna göra en djupare analys av det material vi tar fram, har vi valt att använda en narrativ analys som metod. Denna analys innebär att den som studerar texten använder sig av teoretiska modeller och perspektiv för att skapa en förståelse för materialet. Anna Johansson skriver att det finns en mängd olika sorter och sätt att göra en narrativ analys. I sin bok refererar hon till psykologen Amia Lieblich, som utvecklat en modell för att indela och organisera olika typer av narrativ analys och därigenom underlätta valet av narrativ metod. Modellen urskiljer två centrala och helt oberoende dimensioner i att läsa berättelser. Modell ämnar inte fungera som en metod för en narrativ analys, utan som ett verktyg för att kunna välja en narrativ analys då det finns flera.71

1. Helhet – innehåll 2. Helhet – form 3. Del - innehåll 4. Del - form

Den första dimensionen till vänster refererar till enheten som ska analyseras utifrån innehållet och söker svar på frågor så som vad hände, varför hände det och vem deltog? Den andra dimensionen till höger finner intresse för struktur, händelseförlopp, sammanhanget och valet av metaforer eller genrer. Då vår uppsats fokuserar på det explicita innehållet i biografiska berättelser och inte formen är det nummer 1 och nummer 3 i modellen ovan som hjälper oss komma djupare in på innehållet. Den vänstra dimensionen beskrivs som att det oftast är individens hela personberättelse som används, där analysen fokuserar på innehållet. Det kan liknas med ”innehållsanalys”. Kategorier definieras, och stycken eller yttranden lyfts ut ur texten som faller in under dessa kategorier eller grupper. Det letas efter teman eller mönster. Ur dessa lyfts det ut stycken eller ord som hör ihop med en viss kategori. Detta gör att berättelsen styckas upp, delar lyfts ut och analyseras utan att relatera till helheten.72

I boken sammanfattas processen för att kunna analysera livsberättelsen utifrån helhet – innehåll på följande sätt:

                                                                                                                         

71 Johansson, Anna. 2005. Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. s. 288 72 Ibid. s. 288-289

(22)

22 1. Läsa materialet flera gånger tills ett mönster uppkommer. Detta kan innebära att ett fokus för hela berättelsen urskiljs. Det finns inga större direktiv för detta stadie. Läsandet och lyssnandet bör göras med empati och försiktighet.

2. I skrift formulera första och övergripande reflektioner kring berättelsen. Anteckna de undantag från allmänna intryck som tillkommer samt ovanliga drag.

3. Bestämma ett specifikt fokus i innehållet, eller teman som ska följas från berättelsens början till slut. Storleken på detta skiljer beroende på berättarens detaljer som faller in inom temat.

4. Markera de olika teman i berättelsen med markeringar och läsa dessa var för sig gång på gång.

5. Följa varje tema genom hela berättelsen, och anteckna samtidigt egna reflektioner och slutsatser över var temat kommer upp för första gången, samt för sista gången, övergången mellan teman samt varje temas sammanhang. Noggrant se över de episoder som motsäger varandra i innehållet, stämning och berättarens värdering.73

3.2 Motiv för val av metod

Att vi endast valt dimensionen till vänster i Lieblich tidigare nämnda modell är på grund av att det vi i vår uppsats intresserar oss av i biografierna vi ska studera är innehållets kärna, det vill säga livsberättelsen i sig, och inte formen den är skriven eller berättad på. Metoden som därefter valts är den som bäst stämmer överens med det syfte uppsatsen har. I Narrativ teori och metod ger författaren flera alternativ på metoder för en narrativ analys. Dock saknar många av dessa en större relation till att ta fram teman ur berättelserna för att kunna analysera dessa, vilket är just det vi vill göra. Dessutom fokuserar flertalet av dessa alternativ på sådant som faller bort i vår uppsats, till exempel det implicita innehållet samt formen för en

berättelse så som struktur och ordning. Författaren nämner exempelvis Gabriele Rosenthals hermeneutiska fallrekonstruktion, som fokuserar på innehållet och formen.74 Dock fokuserar denna modell på kronologi och inte olika teman i berättelsen.

                                                                                                                         

73 Johansson, Anna. 2005. Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. s. 291 74 Ibid. s. 293

(23)

23

3.3 Kritisk granskning av metod

Vi är mycket väl medvetna om att metoden vi valt att utgå ifrån innebär att de teman som urskiljs endast bygger på vår egen förmåga att utmärka det som skulle kunna anses vara ett tema, i detta fall allt som är tillräckligt återkommande och någorlunda givande för en djupare analys. I och med detta finns även risken att ett tema som kunnat vara av intresse för någon annan, kan ha fallit bort då det av oss inte urskilts. Detta på grund av att det i denna metod inte finns någon mall som bestämmer exakt det som ska väljas ut beroende på vilken historia det är som ska analyseras utan överlåts helt på läsaren.

3.4 Kodningsschema

För att lättare kunna analysera olika delar av det material vi valt, använde vi oss av ett kodningsschema med inspiration ifrån William Lobovs modell för transkription75 men som

gör det möjligt för den kodning som passar vår uppsats. Kodningsschemat har, under

processen att finna alla olika teman som nämns i biografiska berättelser, gjort det enklare för oss att hålla ordning på dessa utifrån en enda modell per biografisk berättelse. I

kodningsschemat är berättelsen uppdelad i den del där det passande temat först uppstår, vilken typ av tema som finns i form av förkortning samt på vilket sida och ljudspår detta finns. Som det visas i bifogade bilagor så har många teman urskilts, men de som sedan valts ut att gå djupare på är de som oftast återkommit samt som vi haft möjligheten att analysera.76

3.5 Presentation av genomförande

Undersökningen är baserad på olika biografiska berättelser som vi sökt fram och sedan valt ut dem som passar vår uppsats bäst. Följande letade vi fram en metod som lämpade sig bäst och valde vi ut ett kodningsschema och anpassade detta till vår uppsats för att lättare kunna organisera för senare analys. När vi var säkra på hur vi skulle gå tillväga, började vi läsa de biografier som finns i textform, samt lyssna på de biografier som finns i audioform. Detta gjordes ca 2 - 3 gånger beroende på materialets storlek. Under denna process fyllde vi samtidigt i kodningsschemat var för sig vilket resulterade i flertalet olika teman som hittats. Sättet att hitta teman utgick ifrån den sammanfattning som nämns i 1.1. Val av metod. Vi valde de teman som för oss förekom mest eller nämndes oftast. Fortsättningsvis gick vi tillsammans igenom varje tema som fanns i kodningsschemat, och valde framförallt ut de teman som nämndes i alla historier och som hade mest möjlighet att diskutera vidare och                                                                                                                          

75 Johansson, Anna. 2005. Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. s. 302 76 Bifogade bilagor med alla kodningsscheman finns på s. 40 - 45

(24)

24 återkoppla till andra delar i uppsatsen. Dessa teman skrev vi ihop till en resulterande text som omfattande alla biografiska berättelser samt vartenda utvalt tema.

3.6 Presentation av material

Då vi valt att studera personliga skildringar av mäns våld mot kvinnor bygger uppsatsens material på fem biografiska berättelser i textform samt audioform. Nedan följer en beskrivning av de biografiska berättelserna.

Text

Maria Carlshamre - Den oslagbara (2006)

Maria Carlshamre träffade sin man genom jobbet och de blev snabbt ett par. Men i nästan tio år levde Maria i skräck med en man som slog, hotade, förolämpade och förnedrade. Hon fick under tiden de levde ihop två barn ihop med honom.

Magdalena Graaf - Det ska bli ett sant nöje att döda dig (2006)

I boken beskriver Magdalena Graaf det förhållande hon som 19-åring inleder tillsammans med den äldre mannen Jorma. Ifrån att de är ett par börjar han hota och misshandla henne. Magdalena, som blir gravid stannar i förhållandet men inser med tiden att hon riskerar att bli av med livet, och väljer därför att fly.

Kerstin Viberg - Utmed din gränslinje (2001)

Kerstin Viberg skriver i sin bok om det förhållande och senare äktenskap hon har med en man, som under deras tid tillsammans är otrogen och misshandlar henne. I boken beskriver hon på vilka sätt deras förhållande ständigt känns som på gränsen mellan kärlek och ondska.

Audio

Han var för bra för att vara sann (2008)

Kristin lever tillsammans med andra kvinnor på ett kvinnoboende, som ett resultat av att ha flytt från sin hotfulla och misshandlande man. På kvinnoboendet kan hon tillsammans med de andra kvinnorna prata om vad som varit typiskt för deras män. Hon beskriver hur kärleken snabbt övergick till våld, som hon ändå hade svårt att lämna.

(25)

25 Kärlek till döds Del 3 (2010)

I programmet återberättar närstående om hur Marias liv och förhållande såg ut med en man som hon levde tillsammans med och som fysiskt misshandlade henne. Trots anmälningar och utredningar kring våld som skett inför vittnen, mördades Maria av sin sambo.

3.7 Urval

Vi gjorde en avgränsning att endast välja biografiska berättelser som utspelat sig i Sverige, så anledningen till våldet exempelvis inte skulle bero på något som annan kultur. Vi valde även att endast välja biografiska berättelser efter 2000-talet för att årtalen mellan historierna inte skulle skilja sig allt för mycket och för att det skulle bli ett mindre spann mellan händelsernas utspelande. Av dessa böcker och audioprogram valde vi ut dem vi trodde skulle kunna nå och svara på vår problemformulering på bästa sätt, samt skilde något i hur våldet skildrades.

De biografiska berättelserna i textform hittade vi i Libris. Sökorden

Biografi+Kvinnomisshandel med avgränsning i svenska böcker gav 26 träffar. Av dessa var det 20 träffar som var skrivna efter 2000.

De biografiska berättelserna i audioform hittade vi genom att söka i Sveriges Radios arkiv. När vi först sökte på Kvinnomisshandel fick vi 1090 resultat. Vi valde att avgränsa oss till program producerade efter 2005 och valde även bort sådana som inte hade med våld i nära relation att göra då vi inte tyckte dessa passade inom ramen för vår uppsats.

3.8 Etiska överväganden

Det skulle kunna finnas ett viktigt etiskt övervägande i denna uppsats då den bygger på kvinnors egen skildring av någonting så personligt som misshandel de upplevt av sina närmaste. Vi finner det dock ur ett etiskt perspektiv inte särskilt problematiskt att använda dessa historier, då den personliga berättelsen redan är publicerad och åtkomlig allmänheten sedan länge. Vi utgår ifrån att den som delat med sig av sin historia varit medveten om att den kan komma att användas av andra anledningar än att endast läsas och lyssnas på.

(26)

26

4. ANALYS

Varenda en av de biografiska berättelserna är unika på sitt sätt, men de liknar ändå varandra på många sätt. Det mest utmärkande är hur historierna och förhållandena följer samma kurva och utveckling.

Förhållandets början

En av de större likheterna vi kunde se som en röd tråd genom alla de här kvinnornas historier är hur förhållandet började och hur de sedan följde liknande kurvor. Författarna, tillika kvinnorna som blivit utsatta för våldet, målar upp en bild av mannen som helt underbar. Det började med att de träffade en man som de blev blixtförälskade i och som hyste samma passion för dem. Han beskrivs som kärleksfull, passionerad och omtänksam. Den första perioden innebar passion och en bekräftelse på kärleken de hade för varandra, detta skriver alla tre om. Carlshamre beskriver det som en kärlek ingen annan än bara de förstod.

Förhållandet inleddes hastigt och i de flesta fall var det mannen som har mest bråttom in i relationen. Alla tre flyttade ihop med sin partner relativt snabbt. Med tiden blev dock mannen förändrad och våldsamma tendenser smög sig på. Både Carlshamre och Graaf berättar att det började med fruktansvärt dåligt morgonhumör vissa dagar som sedan blir varje dag och som sedan ledde till utbrott på daglig basis.

Egenskapen att ha bråttom in i ett fast förhållande som många av männen hyser i de

biografiska berättelserna, är också det Eliasson nämner i en av sina avhandlingar. Mannen vill så fort som möjligt in i en mer fast relation med kvinnan, så att hon av diverse anledningar stannar kvar hos honom. Så som Eliasson ger anledning har mannen genom det mycket lättare att skapa en ensam relation med kvinnan. Utöver detta är kvinnan förmodligen mycket mer fast vid mannen och har genom det svårare att lämna honom än om det endast var ett mindre förhållande.

Av någon anledning verkar det finnas en återkommande tendens att mannen visar sig vara allt annat än det han från förhållandets början var. Så som Eliasson nämner i sin avhandling, lever mannen utifrån mallen för vad som skulle kunna vara den heterosexuella drömmannen vilket kvinnorna i berättelserna tar del av. Detta visar sig senare bara vara en roll mannen spelar, förmodligen för att locka till sig kvinnan. Att vissa av männen i de biografiska relationerna varit våldsamma i tidigare relationer bekräftar på något sätt att mannen är medveten om den roll han spelar för att vinna över kvinnan, då han inte genast visar sitt rätta jag utan låter sina

(27)

27 våldsamma sidor gradvis smyga sig på i senare skede. Utöver det är mannen genom att spela en viss roll förmodligen även medveten om att de våldsamma sidorna som går över till fysiskt våld inte är någonting tillhörande det normala och därför är något han håller undan.

Gemensamma sidor hos männen

Dubbelsidighet

I samtliga berättelser beskrivs mannen som att ha två sidor han växlar mellan. Den ena sidan av honom är den som han visade i början: omtänksam, snäll och passionerad medan den andra sidan är allting annat. Den dubbelsidighet som nämns kunde för kvinnorna innebära hårda slag med ursäkter och omsorg som följd där han verkligen ansträngde sig för att bli förlåten. Det kunde också innebära en längre period av lugn där han var som han var i början av

förhållandet, ibland var dessa perioder i anslutning till ett tidigare utbrott och alltså en produkt av ångerkänslor. Viberg skriver att sådana perioder gjorde att livet kändes “som vanligt” och att de då nästan kunde fungera som en normal familj, dock med förutsättningen till hennes totala anpassning efter hans humör. Trots att det kändes hoppfullt att kunna fungera “normalt” kunde hon inte njuta av dessa tillfällen som hon hade velat. ”Samtidigt var det dessa perioder som förlängde förvirringen, eftersom de skapade ett nytt hopp mitt i allt tvivel”.77 De brukade också följas av en period av ilska och slag. I allt detta fanns det en ständig väntan på nästa värmegest. Graaf skriver att hennes man efter ett utbrott i början av relationen kunde visa ånger i långa perioder, och påminde henne ständigt om hans kärlek. ”Varför tog jag inte helt enkelt mitt pick och pack och tackade för mig och flyttade ut dagen därpå? Därför att när jag vaknade nästa morgon satt han där som en ledsen hund på sängkanten med tårar i ögonen och gråten i halsen och frågade sig själv vad som egentligen flugit i honom. Det hade aldrig hänt tidigare, och det skulle aldrig hända igen…”78 Carlshamre skriver “Att vänta på nästa gest av värme, en gest som inte kommer men som man ändå aldrig slutar hoppas ska komma. Att ständigt vara förberedd på den där andra gesten. Den som man hoppats har inträffat för sista gången, men som man realistiskt vet kommer tillbaka, igen och igen”.79 När han efter ett utbrott lugnat ner sig, visade ånger och bad om ursäkt kändes värmen som han gav henne som en trygghet.

                                                                                                                         

77 Viberg, Kerstin. 2001. Utmed din gränslinje. s. 42

78 Graaf, Magdalena. 2006. Det ska bli ett sant nöje att döda dig. s. 39 79 Carlshamre, Maria. 2006. Den Oslagbara. s. 42

(28)

28 Samtliga kvinnor menar att vetskapen om att männen skulle bli ”sig själva” igen efter

utbrottet gav dem hopp, att den sidan av honom fanns kvar någonstans. “Det bryter ner dig lika fort som heroin. Lika våldsamma som den här typen av män är, lika charmerande och övertygande är de när det gäller att få dig att tro att det aldrig någonsin kommer hända igen.” skriver Graaf. Återhämtningen efter utbrottet beskrivs som en viktig del, det kändes och verkade då som att han tyckte om henne igen menar Carlshamre och Viberg. Allt eftersom tiden gick tog den våldsamma och arga sidan av mannen över den snälla och omtänksamma sidan mer och mer. Marias sambo sågs av närstående som allt annat än en mördare, utan som en helt vanlig man som de umgicks med och behandlade som vilken annan familjemedlem som helst.

Liksom i Eliassons teori om normaliseringsprocessen, verkar dubbelsidigheten fungera som ett verktyg att skapa en förvirring hos kvinnan vilket framstår tydligt i berättelserna. Utifrån berättelserna skapas det en förståelse för vilka konsekvenser dubbelsidigheten har för kvinnornas liv. Den stora förvirringen över hur mannen ska bete sig, och hur pass länge det hela ska hålla blir en del av vardagen. Dessutom påminns kvinnan ständigt om vem mannen en gång varit vilket, som framkommit i berättelserna, hos kvinnan skapar en önskan om att han ska bli den man igen. Kvinnan påminns också att han fortfarande inte helt och hållet blivit någon annan och inte blivit ett med våldet, då han visar tendenser att han någonstans

fortfarande är den kärleksfulla man hon en gång förälskade sig i. Denna påminnelse är förmodligen också en av anledningarna till att kvinnan stannar hos honom.

Normaliseringsprocessen verkar även fungera åt bägge håll. I början ångrar mannen sina slag och verkar uppriktigt ledsen, men ju mer våldet normaliseras desto mer normaliseras det även från hans sida. Det verkar som att han upplever våldet som en del av relationen som tar mer och mer plats och blir mer och mer "accepterat" ju längre det fortlöper. Han blir kanske blind för hur långt våldet och terrorn egentligen har gått och när har inser det är det för sent.

Svartsjuka

Svartsjuka är ett genomgående tema i historierna. Minsta interaktion med en annan man, vare sig det är en gemensam vän till paret eller en arbetskollega, kan röra upp starka känslor och utbrott hos männen i samtliga historier. Både Graaf och Carlshamre såg svartsjuketendenserna tidigt. Graaf beskriver att hon redan i början av förhållandet var nervös så fort de skulle gå ut tillsammans. ”Det var rädslan och oron för att någon kanske skulle titta på mig lite för länge

(29)

29 och att det skulle bli en anledning för Jorma att få pröva kraften i sina slag”. Hon skriver

också: “Hur kommer det sig egentligen att man tror att svartsjuka kan vara ett slags mått på hur mycket någon älskar en?” I Marias fall var svartsjukan den främsta orsaken till bråk, och även den utlösande faktorn till misshandel.

Svartsjuka är ett av stegen som många går igenom i normaliseringsprocessen och ett av många sätt för mannen att kontrollera henne utan att kunna kontrollera sig själv. Om hon vet att hans svartsjuka kan gå överstyr och att hans tolerans när det gäller interaktioner med andra är låg, kanske hon undviker kontakt med andra män eller andra situationer som kan göra honom svartsjuk. Dessa beteenden gör att hon begränsar sig och sitt livsrum så att hennes värld cirkulerar kring honom, detta för att undvika att ge honom anledningar att bli arg och konsekvenserna av detta. Svartsjukan blir i sig en form av kontroll då kvinnan tvingas leva efter hans svartsjuka och krav.

Kontroll

Männen i berättelserna använder hot som ett sätt att kontrollera kvinnorna. Gemensamt för alla berättelser är att det i början började oskyldigt. Männen kunde vilja kontrollera småsaker. Hos Carlshamre kunde det till exempel vara att han tvingade henne att välja mellan honom och jobbet, eller som hos Kristin där han ringde henne när hon var ute och tvingade henne att komma hem genast annars skulle han lämna henne. Gemensamt för männen var att de ständigt ville ha koll på var kvinnorna befann sig och vem de var med. En bit in i samtliga

förhållanden trappades hoten och kraven upp. Männen blev mer och mer kontrollerande. I Kärlek till döds berättar närstående till Maria hur hennes man tog ledigt från sitt arbete om dagarna för att hålla koll på henne. Han ringde henne ständigt och svarade hon inte blev han arg. Graaf beskriver hur hennes man kunde forma sin hand till en pistol och sikta den mot henne, detsamma gällde gentemot hennes föräldrar i en mer diskret form. Detta som en form av påminnelse om vad som kunde hända om hon inte lydde honom. Marias sambo höll henne kvar i relationen genom att han skulle begå självmord om hon lämnade honom.

Det framstår tydligt i berättelserna att mannen har en förutsatt makt och överordning som tillåter honom att försöka kontrollera kvinnan, vilket kvinnan tvingas ge vika för. De samhällsnormer som råder gör det ytterst enkelt för mannen att ta sig an den överordnade rollen. Denna förutsatta makt kommer förmodligen från den tidiga uppmuntran till att mannen som kön har mer makt än kvinnan, vilket mannen redan i tidig ålder blid medveten om genom

References

Related documents

Vi analyserar också skillnader i förutsättningar mellan de olika länsstyrelserna samt på vilket sätt kommunernas och regionernas kapacitet att ta hand om ny kunskap, information

När det kommer till dokumentens lösningar på problemet mäns våld mot kvinnor förekommer alla perspektiv när det gäller att föreslå akuta lösningar för kvinnor och barn

Syftet utformades genom PICO-modellen (Friberg, 2017) där population (P) definierades som kvinnor utsatta för partnervåld, intervention (I) som bemötandet från

Slutsatsen blir att om mannen inte använt fysiskt våld i period 3 är risken för milt våld efter separation liten och för grovt våld efter separation mycket liten, men om mannen

Ett annat hinder i mötet med våldsutsatta kvinnor är att sjukvårdspersonal inte vågar fråga om våld för att de är rädda att kränka eller föra upp känslor som skulle resultera

I och med att Kulturprofilen Jean-Claude Arnault döms till två års fängelse för en av de två våldtäkter han åtalades för representeras han i artikeln som en verklig gärningsman,

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av

Genom att informera kvinnan vid första kontakt med socialsekreteraren hur verksamheten arbetar med våld i nära relation samt vilken hjälp som kvinnan kan få bidrar detta till