Det handlar inte bara om fysisk hälsa i
idrottsundervisningens innehåll
Gymnasieelevers åsikter om vad som är hälsosamt i ämnet idrott och hälsa
It is not only about the physical health
in Physical Education
Upper-secondary school students’ opinions about health
Författare: Martin Stenvall
Höstterminen 2019
Examensarbete: Avancerad nivå 15hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Susanna Geidne, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Mikael Quennerstedt, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Den fysiska hälsan har genom åren haft en framträdande plats i skolämnet idrott och hälsa. Anledningarna är flera, bland annat lärares problem med att förstå hälsobegreppets betydelse och hur undervisningen om hälsa ska utföras. Andra anledningar är elevers förväntningar på ämnet och att samhället betraktar hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. En konsekvens är att andra perspektiv av hälsa, såsom psykisk och social hälsa, får mindre plats i
undervisningens innehåll. Dessutom vill elever vara fysiskt aktiva under lektioner i idrott och hälsa, då de anser att lektionerna är till för rörelse och andra perspektiv än fysisk hälsa är mindre betydelsefulla för dem. Elevernas kunskaper om hälsa har därför begränsats och hälsa associeras inte lika frekvent med den sociala och psykiska hälsan i skolämnet idrott och hälsa. Samtidigt visar andra studier att elevers psykiska hälsa har försämrats. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka elevers syn på hälsa i skolämnet idrott och hälsa genom att studera vilket innehåll elever på gymnasiet anser bidra till olika aspekter av hälsa.
Undersökningen har en kvantitativ metodansats, där en enkät besvarades av 239 elever i elva klasser på en gymnasieskola i Mellansverige. Eleverna tillfrågades om de ansåg att tio aktiviteter ur ämnets centrala innehåll bidrog till ökad hälsa och huruvida dessa aktiviteter förbättrades utifrån fysisk, psykisk eller social hälsa. Resultatet visade att det verkade finnas två karaktärer av aktiviteter, vilka handlade om högre respektive lägre fysisk aktivitetsnivå. Nästan samtliga elever ansåg att de angivna aktiviteterna bidrog till ökad hälsa. Av
aktiviteterna med högre fysisk aktivitetsnivå ansågs främst den fysiska hälsan och till viss del den psykiska hälsan kunna ökas. Angående aktiviteterna med lägre fysisk aktivitetsnivå ansågs främst den psykiska hälsan kunna förbättras. Den sociala hälsans plats hamnade i bakgrunden då en högre andel elever ansåg att den främst utvecklades av ett fåtal aktiviteter, exempelvis samarbetsövningar och bollspel eller bollekar.
Slutsatserna är att samtliga angivna aktiviteter ansågs bidra till ökad hälsa. Framförallt ansågs den fysiska och psykiska hälsan kunna förbättras av de angivna aktiviteterna. Den sociala hälsan ökade inte i samma utsträckning av aktiviteterna. Skillnader mellan kön kunde
framförallt utläsas av aktiviteter med lägre fysisk aktivitetsnivå, där tjejer i högre utsträckning än killarna ansåg att aktiviteterna ökade hälsan med betoning på den psykiska hälsan.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND... 3
2.1DEFINIERING AV HÄLSOBEGREPPETS DIMENSIONER ... 3
2.2BEGREPPET HÄLSA I UNDERVISNINGEN ... 5
2.3ELEVERS UPPFATTNINGAR OM HÄLSA ... 8
2.4ELEVERS SYN PÅ HÄLSA I IDROTTSUNDERVISNINGEN ... 9
2.5SUMMERING AV FORSKNINGSLÄGET OCH KUNSKAPSLUCKOR... 11
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
4. METOD ... 14
4.1DESIGN OCH DATAINSAMLING ... 14
4.2ENKÄTENS UTFORMNING ... 14
4.3ETISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR STUDIEN ... 16
4.4URVAL ... 17
4.5ANALYS AV DATA... 18
5. RESULTAT ... 21
5.1PRESENTATION AV RESPONDENTER ... 21
5.2VILKA AKTIVITETER BIDRAR TILL ÖKAD HÄLSA?... 21
5.3HUR BEDÖMS HÄLSA I AKTIVITETER MED HÖGRE FYSISK AKTIVITETSNIVÅ?... 23
5.4HUR BEDÖMS HÄLSA I AKTIVITETER MED LÄGRE FYSISK AKTIVITETSNIVÅ? ... 27
5.5VAD UPPFATTAR ELEVER PÅ GYMNASIET INTE VARA ETT HÄLSOSAMT INNEHÅLL I SKOLÄMNET IDROTT OCH HÄLSA? ... 31 6. DISKUSSION ... 37 6.1RESULTATDISKUSSION ... 37 6.2METODDISKUSSION ... 44 6.3STUDIENS KUNSKAPSBIDRAG ... 48 6.4SLUTSATSER ... 50 REFERENSLISTA ... 51 BILAGOR ... 57
BILAGA 1-INFORMATIONSBREV OCH ENKÄT ... 57
BILAGA 2–HÄLSOPERSPEKTIV AV AKTIVITETER MED HÖGRE AKTIVITETSNIVÅ UTIFRÅN ÅRSKURS ... 62
1. Inledning
I skolämnet idrott och hälsa finns det indikationer till att fokus ofta riktas mot förbättringen av elevers fysiska hälsa. Andra hälsoperspektiv, såsom psykisk och social hälsa, prioriteras inte av lärare i undervisningen. I styrdokumentens innehåll framgår det att andra perspektiv av hälsa, exempelvis psykisk och social hälsa, ska realiseras i undervisningen.1 Samtidigt har
Folkhälsomyndigheten gjort studier som visar att ungdomars psykiska hälsa har försämrats under de senaste 30 åren.2 Skolverket belyser att gymnasieelever anser att skolämnet idrott
och hälsa bidrar i störst grad till att konditionen, styrkan och rörligheten förbättrades.3 Ett
liknande resultat visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolämnet idrott och hälsa, där det framgår att den fysiska hälsan betonas i undervisningen. Majoriteten av
undervisningstiden spenderas inom olika aktiviteter som relateras till elevers fysiska hälsa. Lektioner i skolämnet idrott och hälsa som berör hälsa och livsstil förekommer sällan, vilket betyder att hälsoundervisningen inte har någon utmärkande plats. Istället väljer lärare att integrera undervisningen om hälsa med rörelseaktiviteter, då exempelvis
avslappningsövningar förekommer i slutet av lektioner. Elevers fysiska hälsa prioriteras och ska främjas genom att de utövar olika fysiska aktiviteter.4
Att den fysiska hälsan har en framträdande roll i undervisningens innehåll visas bland annat genom studier med lärare om deras förståelse av hälsobegreppets innebörd. Lärare upplever problematik med att definiera och tolka hälsobegreppets faktiska betydelse, samtidigt som lärare även uttrycker osäkerhet kring hur undervisningen om hälsa ska äga rum.5 Studier har
gjorts om vad elever vill att skolämnet idrott och hälsa ska innehålla, där det framgår att elever vill vara fysiskt aktiva under lektionerna. Dessutom ser eleverna det som
motsägelsefullt att vara stillasittande när deras hälsa kan främjas av fysisk aktivitet.6
Samhället och skolämnet har en tradition att betrakta hälsobegreppet utifrån fysiologiska aspekter, vilket kan medföra att både lärare och elever förknippar hälsobegreppet med fysisk
1 Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 83 ff. 2 Folkhälsomyndigheten (2018), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport, s. 28 f.
3 Charli Eriksson et al. (2005), Nationella utvärderingen av grundskolan. Idrott och hälsa, s. 35 f. 4 Skolinspektionen (2018), Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9, s. 17-24.
5 Britta Thedin Jakobsson (2005), Hälsa – vad är det i idrott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet idrott
och hälsa, s. 45 ff.
6 Inger Karlefors (2012), ”There Are Some Things We Learned – That We Hadn’t Thought of: Experience of
and Learning in the Subject of Physical Education and Health from a Student Perspective”, Swedish journal of
hälsa.7 Ämnet har även en historisk karaktär av att framhålla den fysiska hälsan som
betydelsefull i undervisningens innehåll.8
Studier visar på att det råder en problematik med att förstå hälsobegreppets betydelse och att den fysiska hälsans dominerande plats tar tid av andra hälsoperspektiv, såsom psykisk och social hälsa, vilket påverkar elevernas kunskap om hälsa. Tidigare studier har mestadels varit koncentrerade på grundskolan, vilket väcker tankar om hur gymnasieelever ser på
hälsobegreppet i skolämnet idrott och hälsa. Eftersom undervisningens dominerande fokus på den fysiska hälsan är det väsentligt att undersöka vad elever uppfattar vara relaterat till hälsa i skolämnet idrott och hälsa. Som framtida lärare i idrott och hälsa är det betydelsefullt att förstå vad elever betraktar som hälsosamt i olika aktiviteter, för att utveckla
hälsoundervisningen och möjliggöra att elevers kunskaper om hälsa ökar. Ovanstående resonemang leder fram till uppsatsens syfte som är att undersöka elevers syn på hälsa i skolämnet idrott och hälsa genom att studera vilket innehåll elever på gymnasiet anser bidra till olika aspekter av hälsa.
7 Thedin Jakobsson (2005), s. 62; Mikael Quennerstedt (2006), Att lära sig hälsa, s. 163.
8 Skolinspektionen (2010), Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i
2. Bakgrund
Under detta avsnitt kommer olika områden som berör hälsobegreppet i skolan att presenteras. Inledningsvis så framställs en definition av de tre hälsodimensionerna som utgör grunden för arbetet. Vidare introduceras forskning kring lärares uppfattning av hälsobegreppet och vilken typ av hälsa som betonas i undervisningen. Resonemang presenteras om elevers åsikter om hälsa och slutligen framställs elevers syn på de hälsokunskaper som tillägnas i skolämnet idrott och hälsa. Avslutningsvis sammanställs forskningsläget för att framhäva vilken kunskapslucka som finns kring hälsobegreppet i undervisningen.
2.1 Definiering av hälsobegreppets dimensioner
2.1.1 Vad innebär hälsa?
Under år 1948 gjorde World Health Organization (WHO) en definition av begreppet hälsa. Av definitionen framgår det att hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välmående och inte enbart avsaknaden av sjukdom.9 En anledning till att en sådan definition
av hälsa är angelägen att belysa beror på styrdokumentens utformning. Där framgår det att undervisningen på gymnasiet ska inkludera olika hälsoperspektiv, exempelvis fysisk, psykisk och social hälsa.10
2.1.2 Fysisk hälsa
Begreppet hälsa kan ses ur flera olika perspektiv, där fysisk hälsa är ett sätt. Den fysiska hälsan kan exempelvis handla om kroppens muskelsammansättning, fysiska förmåga eller hur kroppen ser ut och är således ett samband mellan olika faktorer.11 Faktorer som kan påverka
vardagen hos en individ också relaterat till den fysiska hälsan, vilket kan handla om en persons kondition, hur stark personen är, rörligheten och koordinationsförmågan. De angivna faktorerna påverkar oss dagligen, vilka behöver tränas för att förbättra funktionen och
förenkla vardagen.12 Den fysiska hälsan är således tätt sammankopplat med andra system i
kroppen och att vara fysiskt aktiv påverkar exempelvis muskler, skelett och immunsystemet som skyddar oss.13
9 World Health Organization (1948), Constitution of the World Health Organization, s. 1,
https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf (hämtad 20/11 2019).
10 Skolverket (2011), s. 83 ff.
11 William D. McArdle, Frank I. Katch & Victor L. Katch (2016), Essentials of Exercise Physiology, s. 587. 12 Jan Winroth, Lars-Göran Rydqvist & Lars Gylldorff (2008), Hälsa & hälsopromotion. Med fokus på individ-,
grupp- och organisationsnivå, s. 84.
2.1.3 Psykisk hälsa
Ett annat sätt att se på hälsa är utifrån psykisk hälsa, vilket kan ses som en mental balans i sinnet då individen kan tänka utan problem och upplever tillvaron som god. Hur individen upplever eventuella förändringar i relation till hälsan är även en del av den psykiska hälsan.14
En persons självbild är tätt sammankopplat med den psykiska hälsan, vilket kan handla om hur individen uppfattar sig själv men också i relation till andra människor i omgivningen. Personers självbild påverkar hur vi agerar i olika situationer, vilket leder till att den kan förändras i takt med att en person får nya erfarenheter genom olika händelser.15 Psykisk hälsa
kan även ses som ett tillstånd där en person upplever att vardagen hanteras på ett produktivt sätt och klarar dagliga prövningar, där det finns ett samband mellan psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa.16
2.1.4 Social hälsa
För en individs välmående är det betydelsefullt att ha god social hälsa, vilket kan ses som de omständigheter som respektive individ lever inom. Ett exempel är att omgivningen kan påverka personers sociala hälsa och kopplas därför ihop med vänskapsband till både familj och vänner.17 Den sociala hälsan kan även handla om individens förmåga att samspela med
andra personer i sin omgivning, skapa relationer med andra individer och att fundera över sina handlingar.18 Om en person tillhör en grupp där ett lugn, trivsel och samspel kan skapas med
andra kan den sociala hälsan utvecklas. Med hjälp av att individen upplever gemenskap och att andra personer bryr sig om varandra kan de skapa sociala nätverk, där åsikter delas med likasinnade personer.19
2.1.5 Andra perspektiv på hälsa
Under år 1986 gjorde WHO en korrigering av hälsodefinitionen, där det istället framgår att hälsa kan uppfattas som en process som gör det möjligt för individer att påverka sin hälsa. Istället för att enbart karaktäriseras av ett tillstånd av välmående så ses hälsa som en
individuell resurs för det dagliga livet. Några exempel på faktorer som inkluderas i begreppet
14 Johan Paulsson & Stina Zegerra Willquist (2012), Hälsopedagogik, s. 14. 15 Winroth, Rydqvist & Gylldorff (2008), s. 71 f.
16 Folkhälsomyndigheten (2018), s. 23.
17 Russel M Viner et al. (2012), ”Adolescence and the social determinants of health”, The Lancet, vol. 379 2012,
s. 1641 f.
18 Per-Anders Tengland (2004), ”Social hälsa: vad för slags hälsa är det?”, i Ingela Kolfjord & Lena Widding
Hedin (red.), Hälsans sociala villkor, s. 194 ff.
hälsa är fred, utbildning, tillgången till mat eller social rättvisa.20 Mikael Quennerstedt menar
även att hälsa kan ses som ett verb. Eftersom hälsa är någonting vi åstadkommer dagligen kan det vara ett sätt att betona hälsans position i undervisningen.21 Begreppet hälsa behöver
således inte enbart karaktäriseras av fysiska, psykiska och sociala aspekter, utan det finns olika faktorer som kan påverka individers hälsa.
2.2 Begreppet hälsa i undervisningen
I styrdokumenten har hälsobegreppet en tydlig plats, men trots den framträdande platsen domineras och fokuseras undervisningen på den fysiska hälsan. Skolans undervisning karaktäriseras av att elever ska utveckla sin förståelse för på vilka sätt fysiska aktiviteter kan förbättra hälsan. Konsekvensen blir att andra aktiviteter som inte främjar den fysiska hälsan får mindre utrymme i undervisningens innehåll.22 Inom skolan domineras undervisningen av
olika idrottsaktiviteter. Quennerstedt hävdar att lärare använder olika former av fysiska
aktiviteter under lektionerna i idrott och hälsa, vilket tyder på att undervisningen präglas av en aktivitetsdiskurs.23 Aktiviteter med en lägre aktivitetsnivå, exempelvis diskussioner om
kroppsideal, betraktas som att de inte främjar elevers hälsa, vilket kan vara en orsak till att sådana aktiviteter får mindre utrymme i skolundervisningen.24 Ett liknande resonemang
presenterar Mikael Londos, där det framkommer att hälsoundervisningen baseras på
teoretiska inslag. Däremot anser lärare att fysiska aktiviteter är centralt i undervisningen och att hälsan kan utvecklas av aktiviteter. En konsekvens är att teoretiska inslag i undervisningen minskas och istället betonar vikten av rörelse under lektionstid.25 Undervisning om hälsa görs
oftast i klassrumsmiljöer, där elever pratar och diskuterar begreppets betydelse. Lärare anser att sådan undervisning inte är inkluderande och den tenderar att vara informerande istället för att utveckla förståelsen om hälsa.26 Fysiska aktiviteter anses således vara det betydelsefulla
för undervisningen och att andra hälsoaspekter lyfts fram om det finns tid över.27
20 World Health Organization (1986), Ottawa Charter for Health promotion 1986, s. 1,
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf (hämtad 20/11 2019).
21 Mikael Quennerstedt (2019), ”Healthying physical education – on the possibility of learning health”, Physical
Education and Sport Pedagogy, vol. 24, nr. 1 2019, s. 2.
22 Quennerstedt (2006), s. 182-187. 23 Quennerstedt (2006), s. 116 ff.
24 Mikael Quennerstedt (2007), ”Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?”, Utbildning & Demokrati, vol. 16, nr. 2
2007, s. 45.
25 Mikael Londos (2010), Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa I gymnasieskolan och idrott
på fritiden, s. 70-76, 97, 101.
26 Lorriane Cale & Jo Harris (2006), “School-based physical activity interventions: effectiveness, trends, issues,
implications and recommendations for practice”, Sport, Education and Society, vol. 11, nr. 4 2006, s. 410.
27 Jan-Eric Ekberg (2009), Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår, s.
Idrottsundervisningen ska bidra med kunskaper om hälsa genom olika aktiviteter, där elever ska utveckla ett intresse för fysisk aktivitet. Däremot visar forskning att undervisningen tenderar att inte inkludera samtliga hälsoaspekter. Jo Harris och Lorriane Cale föreslår att minska fokuseringen på träningsformer och istället planera undervisningen så att innehållet bidrar till utveckling av elevers kunskap och förståelse om fördelarna med fysiska aktiviteter. En anledning som nämns är för att utveckla en positiv inställning till en hälsosam livsstil.28
Däremot kan fysiska aktiviteter även hindra utvecklingen av hälsa. Quennerstedt menar att kunskaper om hälsa kan begränsas om undervisningen karaktäriseras av enbart idrottsliga aktiviteter. Några exempel är att rörelseutvecklingen hämmas, negativa uppfattningar om kroppen uppstår eller att aktiviteter inte leder till ökad rörelse. På ett sådant sätt skapar inte fysiska aktiviteter möjligheter till hälsa.29 Då riskeras elever att exkluderas från
undervisningens innehåll och därmed inte bidra till förbättrad hälsa. Magnus Brolin hävdar då att ämnet inte blir något för alla, utan enbart för de som upplever att de passar in.30 Jan-Eric
Ekberg anser i sin avhandling att hälsobegreppet i skolämnet idrott och hälsa behöver förtydligas och förstås ur ett bredare perspektiv, då begreppets betydelse omfattar desto mer än enbart fysiska aktiviteter.31 Ett sätt är att minska fokuseringen på fysiska aktiviteter och
istället vägleda eleverna mot en holistisk hälsosyn, vilket föreslås av bland annat Marie Graffman-Sahlberg. Då kan elever värdera och kritiskt ganska hur olika aktiviteter associeras med hälsa, vilket kan påverka deras förståelse för begreppet.32 Genom att använda mindre
gruppdiskussioner skapas möjligheter bland elever att öka förståelsen för begreppets betydelse och ifrågasätta olika normer som finns kring hälsa och fysisk aktivitet, vilket kan leda till en vidgad syn på hälsa.33
I undervisningen har lärare skyldighet att utgå från styrdokumenten, där det framgår att innehållet ska beröra olika perspektiv av hälsa.34 Däremot visar studier att lärare har problem
med att förstå betydelsen av hälsobegreppet, vilket kan vara en orsak till att den fysiska hälsan
28 Jo Harris & Lorriane Cale (1997), “How healthy is school PE? A review of the effectiveness of health-related
physical education programmes in schools”, Health Education Journal, vol. 56, nr. 1 1997, s. 95 ff.
29 Quennerstedt (2019), s. 6 f.
30 Magnus Brolin (2014), Hälsoarbete i skolan – mer än motion, morötter och moral, s. 123. 31 Ekberg (2009), s. 228.
32 Hanne H. Mong & Øyvind F. Standal (2019), ”Didactics of health in physical education – a review of
literature”, Physical Education and Sport Pedagogy, vol. 24, nr. 5 2019, s. 513-514; Marie Graffman-Sahlberg (2015), Fysisk hälsa som lärobojekt. En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa, s. 64.
33 Shirley Grey, Sarah MacIsaac & Mike Jess (2015), “Teaching ‘health’ in physical education in a ‘healthy’
way”, Retos, vol. 28 2015, s. 168.
fokuseras i idrottsämnet och att hälsobegreppets andra delar hamnar i bakgrunden.35 Om inte
lärare har kunskap om olika hälsoperspektiv riskerar även elevernas hälsokunskaper att hämmas. Sarah Jonson, Shirley Grey och Andrew Horrell menar att lärare upplever att undervisningen inte bidrar till elevernas välmående och att det är problematiskt att förmedla innehållet om hälsa, trots att undervisningen ska bidra till att elever får möjligheter att utveckla välbefinnandet.36 Samtidigt råder det osäkerhet bland lärare att konkretisera
hälsoundervisningen. Resultatet av Britta Thedin Jakobssons studie visar att lärare anser undervisningen om hälsa som både praktisk och teoretisk, där de teoretiska inslagen kan exempelvis kan handla om matvanor eller anatomi medan de praktiska handlar om hur hälsa kan uppnås genom olika fysiska aktiviteter. En problematik verkar således råda om hur aktiviteterna ska användas i hälsoundervisningen.37 En orsak kan bero på lärosalarna som
används under lektionerna i idrott och hälsa, vilka ofta består av interiörer som stimulerar idrotter med inriktning på tävling. Inredningen i idrottssalar riktas därför mot att inspirera undervisningen innehåll till olika former av fysiska aktiviteter.38
Sammantaget kan det konstateras att undervisningen tenderar att inkludera den fysiska hälsan i högre utsträckning än psykisk och social hälsa. Aktiviteter som karaktäriseras av lägre aktivitetsnivå bedöms som att de inte bidrar med ökad hälsa, vilket kan påverka valet av innehåll. Lärare prioriterar inte undervisningen om hälsa, då den betraktas som teoretisk. En möjlig orsak som kan påverka valet av aktiviteter är lärosalarnas inredning, då de ofta stimulerar mot fysisk aktivitet. Samtidigt finns det problematik bland lärare att förstå
hälsobegreppets innebörd, vilket kan påverka att den fysiska hälsan får ökad plats i innehållet. Däremot finns styrdokumenten som vägledning för lärare att planera undervisningen efter, vilka indikerar på flera hälsoperspektiv än enbart fysisk hälsa. Samtidigt betonar forskning att ohälsa kan utvecklas med alltför mycket fysisk aktivitet på lektionerna och att hälsobegreppet bör förstås utifrån flera perspektiv. Med tanke på att den fysiska hälsan har en betydande plats i innehållet väcks tankar om elevers åsikter om begreppet hälsa.
35 Jo Harris & Gemma Leggett (2015), ”Influences on the expression of health within physical education
curricula in secondary schools in England and Wales”, Sport, Education and Society, vol. 20, nr. 7 2015, s. 914.
36 Sarah Johnson, Shirley Gray & Andrew Horrell (2013), ”’I want to look like that’: healthism, the ideal body
and physical education in a Scottish secondary school”, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, vol. 34, nr. 3 2013, s. 470.
37 Thedin Jakobsson (2005), s. 46 ff.
38 Åsa Liljekvist (2012), Rum för rörelse. Om kroppens bildning och utbildning i skolans gymnastiksalar, s.
2.3 Elevers uppfattningar om hälsa
Studier har gjorts på hur elever i grundskolan uppfattar hälsobegreppet, där en grupp elever anser att hälsa exempelvis kan förknippas med olika träningsformer, matvanor,
självförtroende och sociala relationer.39 En annan studie gjord av Emelie Wiklund med flera
visar på ett liknande resultat, där vikten av fysisk aktivitet betonas och att hälsa kan uppfattas som en kombination mellan fysisk och mental hälsa. Eleverna menar att en god självkänsla, vara fysiskt aktiv och ha ett socialt umgänge ansågs vara faktorer som de relaterade till deras hälsa.40 De sociala relationernas inverkan på hälsan bekräftas även i en annan studie gjord av
Jan Wright och Lisette Burrows. Av studiens resultat anser eleverna att ha goda relationer med familj och vänner är angeläget, men även olika former av fysisk träning och sunda matvanor var förknippat med hälsa.41 I kontrast till föregående studier visar andra
undersökningar att elever uppfattar att enbart fysiska aktiviteter är sammankopplat med hälsa. Elever hävdar att ett sätt att förstå vad som är hälsosamt beror på hur vältränad individen är, vilket bedöms vara förknippat med den fysiska hälsan. Resultaten indikerar på att elever ser begränsade samband mellan psykiska och sociala faktorer och hälsa.42 Ett liknande
resonemang presenteras i en annan studie, där de menar att elever anser att fysisk aktivitet är betydelsefullt för utvecklingen av hälsa och att kroppssammansättningen har en relation med hur hälsosam en individ är.43
Ett annat sätt som påverkar elevers hälsouppfattning är användandet av mobilapplikationer, då digitaliseringen har medfört att elever kan utveckla förståelse för hälsa på olika sätt. Studier visar att mobilapplikationer kan stärka elevers motivation till fysisk aktivitet, då eleverna kan skapa notiser som påminner dem att vara fysiskt aktiva. Samtidigt anser eleverna att det finns sociala fördelar, då de kan planera och utöva olika aktiviteter med vänner.44 Ytterligare ett
sätt som elever kan möta hälsa är i sociala medier, vilket andra studier har undersöker. Där
39 Annika Ahlberg (2015), Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och
skolämnet idrott och hälsa, s. 64-71.
40 Emelie Wiklund et al. (2019), ”’Strong is the new skinny’: navigating fitness hype among teenagers in
northern Sweden”, Sport, Education and Society, vol. 24, nr. 5 2019, s. 446.
41 Jan Wright & Lisette Burrows (2004), ””Being Healthy”: The discursive construction of health in New
Zealand children’s responses to the National Education Monitoring Project”, Discourse: studies in the cultural
politics of education, vol.25, nr 2 2004, s. 220 f.
42 Ria Pugmire & Antonia C. Lyons (2018), ”’You can tell kind of about the body’: young children, health,
fitness and fatness”, Sport, Education and Society, vol. 23, nr. 6 2018, s. 537; Jo Harris et al. (2018), ”Young people’s knowledge and understanding of health fitness and physical activity: issues, divides and dilemmas”,
Sport, Education and Society, vol. 23, nr. 5 2018, s. 412 ff.
43 Johnson, Gray & Horrell (2013), s. 464.
44 Victoria A. Goodyear, Kathleen M. Armour & Hannah Wood (2019), ”Young people learning about health:
framgår det att elever, till viss del, anser att bilder i olika medier uppfattas som en norm eller ett ideal för vad som betraktas vara hälsosamt. En problematik med bilderna i medierna är att den inre hälsan inte speglas, utan att det betydande är den fysiska hälsan.45 Ett liknande
resultat om mediers påverkan av elevers hälsouppfattningar kommer Wiklund med flera fram till i deras studie. Även deras resultat visar att eleverna anser att bilder i sociala medier kan utgöra en norm för vad som betraktas vara hälsosamt.46 Däremot finns det studier som visar
att elever är kritiska till olika kroppsideal, där det framgår att individens egen
kroppsuppfattning bedöms som relevant för hälsan. Eleverna anser att en hälsosam person är fysiskt aktiv, har goda relationer med familj och vänner samt betydelsen av att vara bekväm och stolt med sig själv.47
Forskningen om vad elever anser vara hälsosamt är tvetydig, då flera studier visar att elever bedömer den fysiska hälsan som avgörande för välbefinnandet och att
kroppssammansättningen är en betydande indikator för hälsan. Däremot betonar andra studier att mentala och sociala aspekter av hälsa är betydelsefulla för utvecklingen av en hälsosam person. Sociala medier ger intrycket av att påverka elevers uppfattningar om kroppsideal, då de kan skapa normer om hur de borde se ut. Samtidigt är elever kritiska mot kroppsideal eftersom de anser att huvudsaken är att individen är nöjd med sig själv. Skolan är en arena där undervisningen ska inkludera olika aspekter av hälsa så väcks det tankar om vad elever anser att undervisningen ska bidra med för kunskaper om hälsa.
2.4 Elevers syn på hälsa i idrottsundervisningen
Inom skolämnet idrott och hälsa så anser elever att undervisningen ska bidra till att utveckla kunskaper om bland annat fysisk träning, förbättring av psykisk hälsa och hur det finns ett samband mellan olika aspekter av hälsa. Trots att elever belyser att umgänge och vänner är en central aspekt av hälsa så anser de att undervisningen inte behöver bidra med ökade
kunskaper om den sociala hälsan. Istället förespråkar elever att undervisningen ska bidra med ökad förståelse för sambandet mellan olika perspektiv av hälsa för att kunna applicera det på sin vardag.48 Magnus Brolin med flera berättar att elever på mellanstadiet anser att skolans
undervisning anför dem i deras sätt att tänka kring hälsa. Elever menar att undervisningen
45 Jennifer Waldron & Rodney B Dieser (2010), ”Perspectives of Fitness and Health in College Men and
Women”, Journal of College Student Development, vol. 51, nr. 1 2010, s. 72 f.
46 Wiklund et al. (2019), s. 447.
47 Lisette Burrows & Jan Wright (2004), ”The good life: New Zealand children’s perspectives on health and
self”, Sport, Education and Society, vol. 9, nr. 2 2004, s. 198-203.
leder deras hälsotänk mot samhällets hälsonorm, där det ställs krav på individen att ta ansvar för hälsan.49 Ett liknande resultat visas i ytterligare en studie, där elever anser att det är deras
eget ansvar att främja sin hälsa genom att utföra olika former av fysiska aktiviteter.50 Däremot
är det en kontrast till vad skolans hälsoundervisning ska bidra med, då Mikael Quennerstedt, Lisette Burrows och Ninhita Maivorsdotter menar att hälsan kan ständigt utvecklas och det är elevers kunskap om hälsa som anses vara betydelsefull. Utvecklingen av hälsa kan betraktas som en social process mellan olika grupper och är inte enbart enskild individs ansvar.51
Forskning visar att undervisning om hälsobegreppet baseras på teoretiska inslag, vilket inte uppskattas av elever. Inger Karlefors genomförde en studie där hon intervjuade tidigare elever om deras upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Resultatet av hennes studie visar att eleverna vill vara fysiskt aktiva under lektionerna i idrottsämnet, då de redan sitter still i flera av skolans övriga ämnen. Eleverna menar även att deras hälsokunskaper inte förbättras av undervisningen, vilket de anser beror på att undervisningen karaktäriseras av att de lär sig om hälsa genom att utöva fysiska aktiviteter. De anser även att hälsoundervisningen inte är betydelsefull, då aktiviteter som relateras till andra hälsoperspektiv än den fysiska hälsan inte bedöms relevanta. Karlefors hävdar att det finns hinder för att utveckla elevers kunskaper om andra hälsoaspekter än fysisk hälsa, i form av elevers förväntningar på vad skolämnet ska innehålla.52 Däremot visar studier att tjejer är mer positivt inställda än killar till teoretiska
lektioner. Eleverna tycker samtidigt att olika fysiska aktiviteter är det som undervisningen ska innehålla.53 I Finland är hälsoundervisningen ett enskilt ämne, där det studeras teoretiskt. En
effekt av att särskilja ämnena har medfört att elevernas hälsokunskaper ökar och uppmuntrar dem att tänka på hälsorelaterade frågor. Eleverna inspireras att tänka på hälsa ur ett bredare samhällsperspektiv, vilket medför ökad hälsomedvetenhet.54
Undervisningen om hälsobegreppet i andra länder kan även likna den som bedrivs i Sverige. Kina har, likt Sverige, en obligatorisk nioårig grundskola som inkluderar både idrott och hälsa
49 Magnus Brolin et al. (2018), ”A salutogenic strengths-based approach in practice – an illustration from a
school in Sweden”, Curriculum Studies in Health and Physical Education, vol. 9, nr. 3 2018, s. 244 ff.
50 Johnson, Gray & Horrell (2013), s. 470.
51 Mikael Quennerstedt, Lisette Burrows & Ninitha Maivorsdotter (2010), ”From teaching young people to be
healthy to learning health”, Utbildning och demokrati, vol. 19, nr. 2 2010, s. 105 ff.
52 Karlefors (2012), s. 69-76.
53 Karin Redelius (2004), ”Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år”, i Håkan
Larsson & Karin Redelius (red.), Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa, s. 158 ff.
54 Tuula Aira et al. (2012), ”Finnish pupils’ perceptions of health education as a school subject”, Global Health
i ett gemensamt ämne. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna ansåg att det finns kopplingar mellan fysisk aktivitet och hälsa. Svagare samband urskiljs mellan mentala eller sociala aspekter och hälsa. Eleverna har därför reducerade hälsokunskaper om framförallt social och psykisk hälsa.55 Att elever inte sammankopplar psykiska eller sociala aspekter med
hälsa i skolämnet idrott och hälsa bekräftas även i en studie av Oliver Hooper. Av resultatet i Hoopers studie framkommer det att elevernas föreställningar om hälsobegreppet är
begränsade och att elever i flera fall enbart betonar perspektiv av hälsa som kan relateras till den fysiska hälsan. Han menar även att elever har svårigheter och problematik med att förstå hälsobegreppets betydelse.56 I relation till föregående resultat så visar en spansk studie att
andra samhällsaktörer utvecklar elevers hälsokunskaper. Läkare, familj och vänner är källor som bidrar med mer information och kunskap om hälsa än vad skolan gör.
Hälsoundervisningen i skolan bidrar inte med de hälsokunskaper som förväntas, vilket gör att den kan anses vara otillräcklig och begränsad.57
Elever inte vill ha kunskap om enskilda hälsoperspektiv, utan de vill kunna se samband mellan olika perspektiv av hälsa. Forskningen ger även indikationer på att skolans undervisning anför elever i deras sätt att tänka om hälsa, med ett tydligt fokus mot den rådande hälsonorm som finns i samhället. Forskning markerar även att elever har begränsade kunskaper om hälsobegreppet och att undervisningen, enligt eleverna, inte behöver inkludera psykiska eller sociala aspekter av hälsa. Istället förväntar sig elever och vill vara fysiskt aktiva under lektionerna i skolämnet idrott och hälsa. Vem som har ansvaret för att förbättra hälsan verkar det råda delade meningar om, då forskning indikerar att utvecklingen av hälsa är både ett individuellt ansvar och en grupprocess. En möjlig konsekvens kan vara att andra aktörer i samhället än skolan ger elever ökade kunskaper om hälsa.
2.5 Summering av forskningsläget och kunskapsluckor
Forskningen pekar på att det råder stort fokus på den fysiska hälsan i undervisningen, detta trots att styrdokumenten betonar att flera perspektiv av hälsa ska inkluderas i idrott och hälsa.58 Undervisningen bidrar inte med förståelse kring samtliga hälsoaspekter, då
exempelvis lärare betonar problematik med att förstå hälsobegreppets betydelse. Osäkerhet
55 Shu Mei Wang et al. (2014), ”Young students’ knowledge and perception of health and fitness: A study in
Shanghai, China”, Health Education Journal, vol. 73, nr. 1 2014, s. 21 ff.
56 Oliver Hooper (2018), Health(y) talk: pupils’ conceptions of health within physical education, s. 169 f. 57 David Pérez-Jorge et al. (2016), ”Health Education for High School Students in Spain”, International
Education Studies, vol. 9, nr. 10 2016, s. 192-197.
råder bland lärare om vilka aktiviteter som ska användas i undervisningen, då
hälsoundervisningen kan ske både teoretiskt och praktiskt. Samtidigt anses teoretiska lektioner vara mindre betydelsefulla, vilket kan vara en orsak till att samtliga hälsoaspekter inte inkluderas i undervisningen. Elevernas hälsokunskaper påverkas av detta, då det framgår tvetydigheter om vad elever uppfattar som hälsosamt i relation till skolämnet idrott och hälsas innehåll. Eleverna vill vara fysiskt aktiva under lektionerna, då de antyder att aktiviteter med lägre aktivitetsnivå inte bidrar till ökad hälsa. Däremot förknippar inte elever psykisk och social hälsa lika frekvent med hälsobegreppet och att undervisningen inte behöver inkludera sociala eller psykiska aspekter av hälsa. Samtidigt anser eleverna att undervisningen anför dem mot den rådande samhällsnormen som finns kring hälsa. Den tidigare forskningen speglar vad elever på grundskolan anser vara förknippat med hälsobegreppet i skolämnet idrott och hälsa. Därför finns det en kunskapslucka bland gymnasieelevers syn på
hälsobegreppet i relation till skolämnet idrott och hälsa, vilket den kommande studien ämnar undersöka. En sådan undersökning kan bidra med ökad förståelse för vilket innehåll
gymnasieelever anser bidra till ökad hälsa, men även vilka perspektiv av hälsa som kan förbättras av olika aktiviteter som förekommer i skolämnet idrott och hälsa på gymnasiet.
3. Syfte och frågeställningar
Utifrån forskningsläget kan det konstateras att hälsoundervisningen är snäv och inte bidrar till holistisk kunskap om hälsobegreppet. Forskningen ger inte några indikationer om vilka
aktiviteter som elever kopplar till olika perspektiv av hälsa, vilket väcker tankar om hur elever uppfattar hälsobegreppets betydelse i relation till skolämnet idrott och hälsa. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka elevers syn på hälsa i skolämnet idrott och hälsa genom att studera vilket innehåll elever på gymnasiet anser bidra till olika aspekter av hälsa. Med studiens syfte i åtanke har sedan följande frågeställningar formulerats som forskningsfrågor att undersöka:
- Vilka aktiviteter i undervisningen anser elever på gymnasiet bidra till ökad hälsa? - Hur anser elever på gymnasiet att olika aktiviteter relateras till hälsobegreppet i
skolämnet idrott och hälsa?
- Hur ser eventuella skillnader ut i uppfattningen bland elever på gymnasiet om hälsobegreppet i relation till olika aktiviteter, med avseende på kön och årskurs? - Vad uppfattar elever på gymnasiet inte vara ett hälsosamt innehåll i skolämnet idrott
4. Metod
4.1 Design och datainsamling
Studien var en tvärsnittsstudie som innebar att kvantitativa data om fenomenet samlades in vid en specifik tidpunkt. Då kunde det utläsas eventuella samband eller skillnader i den population som undersöktes.59 Undersökningen genomfördes på en kommunal gymnasieskola
i Mellansverige. Datainsamlingen pågick under en vecka genom att lektioner i idrott och hälsa samt klassråd besöktes i tre årskurser, där de elever som deltog på lektionerna som besöktes fick möjlighet att svara på frågorna. Ett annat alternativ hade varit att skicka ut enkäten på post eller mail, men det kan ta tid att få tillbaka enkätsvaren om enkäten skulle skickas tillbaka.60 Med tanke på tidsomfattningen för arbetet valdes det därför att dela ut fysiska
enkäter och för att säkerställa att enkäten fylldes i av eleverna, samt att enkätsvaren samlades in av mig. Genom att finnas på plats under lektionerna när enkäten genomfördes kunde eventuella förtydliganden av frågor göras eller andra svårigheter som uppkom under tiden.
4.2 Enkätens utformning
Studien utgjordes av en kvantitativ metod, där gymnasieeleverna svarade på en enkät som innehöll 24 frågor. När enkätundersökningar genomförs handlar det ofta om att skapa en uppfattning om vad målgruppen ansåg om fenomenet som undersöks vid ett specifikt tillfälle.61 Enkäter kan även användas för att utforska hur större populationer förhöll sig till
det som undersöks och enkäter bedöms vara tidsbesparande i jämförelse med exempelvis intervjuer.62 Då kunde stora datamängder samlas in och ge en bred översikt om fenomenet
som undersöks.63 Motivet till att en enkät valdes som metod för undersökningen berodde på
att studien syftade till att undersöka elevers syn på hälsa i skolämnet idrott och hälsa genom att studera vilket innehåll elever på gymnasiet ansåg bidra till olika aspekter av hälsa. Då kunde elevers olika åsikter om aktiviteter i undervisningen undersökas och därav bedömdes enkäten vara ett lämpligt verktyg att använda. Eleverna svarade på frågor som relaterades till olika aktiviteter i ämnet idrott och hälsa, där deras svar angavs på en likertskala. Användandet av likertskalor i enkätstudier bedöms vara lämpligt vid undersökningar om människors
59 Ian Jones (2015), Research methods for sports studies, s. 116; Alan Bryman (2018), Samhällsvetenskapliga
metoder, s. 87 f.
60 Bryman (2018), s. 286 f.
61 Beverly Hale & Dudley Graham (2012), ”Quantitative approaches”, i Kathleen Armour & Doune Macdonald
(red.), Research Methods in Physical Education and Youth Sport, s. 96.
62 Bryman (2018), s. 286.
63 Hale & Graham (2012), s. 96; Hans Peter Brandl-Bredenbeck & Astrid Kämpfe (2012), ”Surveys” i Kathleen
åsikter.64 I anslutning till respektive fråga angavs även vilket eller vilka perspektiv av hälsa
som eleverna ansåg kunde förbättras av aktiviteten. Då kunde det undersökas hur eleverna på gymnasieskolan bedömde att hälsan kunde förbättras av olika aktiviteter som används i undervisningen och även vilka perspektiv av hälsa som eleverna ansåg kunde förbättras av aktiviteterna. Eftersom enkätundersökningen baserades på elever från en gymnasieskola var det inte lämpligt att generalisera resultaten. Istället kunde ett uttalande göras om hur eleverna på den undersökta gymnasieskolan ansåg att olika aktiviteter bidrog med olika perspektiv av hälsa.
Till den här undersökningen konstruerades en ny enkät som bestod av olika aktiviteter som uppskattades vara förekommande i skolämnet idrott och hälsa utifrån Lgy 11.65 När enkäten
konstruerades var det angeläget att säkerställa validiteten och reliabiliteten, vilket handlar om enkäten mätte det som avsågs att mätas samt om måttets pålitlighet och följdriktighet.66 Vid
utformningen av enkäten hämtades inspiration från Skolverkets nationella utvärdering av idrott och hälsa i grundskolan (NU-03). I deras enkät användes det en tregradig likertskala med svarsalternativen ”stämmer”, ”stämmer ibland” och ”stämmer inte”.67 Istället för att
använda den tregradiga skalan valdes istället en fyrgradig skala med alternativen ”stämmer mycket dåligt”, ”stämmer dåligt”, ”stämmer bra” och ”stämmer mycket bra”. Förhoppningen var att eleverna skulle hitta ett svar som stämde bra överens med deras åsikt men samtidigt efterlikna skalan som användes i NU-03, för att öka enkätens reliabilitet. Anledningen till att flera alternativ användes i likertskalan berodde på att det ökade möjligheten att svaren i högre utsträckning blev likställd med respondentens åsikt.68 Användandet av liknande skalor som
använts i tidigare studier är även något som förespråkas.69 Då ett neutralt alternativ inte
användes i enkäten behövde eleverna ta ställning till sina svar. Enkätens sista fråga bestod av en öppen fråga, där eleverna svarade vad de ansåg vara mindre hälsosamt i skolämnet idrott och hälsa. Där kunde eleverna lyfta fram åsikter som inte kommit upp tidigare. Anledningen berodde på att enkätfrågorna endast strävade mot att få fram om hälsan förbättrades av aktiviteterna samt vilket eller vilka hälsoperspektiv som kunde förbättras.
64 Jones (2015), s. 155. 65 Skolverket (2011), s. 83 ff.
66 Bryman (2018), s. 207 ff; Jones (2015), s. 101 ff. 67 Charli Eriksson et al. (2003), s. 34.
68 Willem E. Saris & Irmtraud N. Gallhofer (2014), Design, evaluation and analysis of questionnaires for survey
research, s. 111.
69 Statistiska centralbyrån (2016), Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar, s.
Användandet av enkäter som metod för datainsamling har både för- och nackdelar, där en fördel är att en större grupp undersöks på kortare tid. Däremot behövde enkätfrågorna tolkas av individerna själva, vilket gjorde att frågorna kunde uppfattas olika beroende på vem som läste.70 För att säkerställa och testa om den tänkta målgruppen förstod påståendena och
frågorna genomfördes en pilotstudie med två personer som var 15 och 17 år. Anledningen var för att motsvara personer från studiens tänkta målgrupp och därmed kunde det säkerställas att gymnasieelever förstod frågorna, vilket bidrog till att enkätens validitet ökade.71 Efter
genomförandet av pilotstudien behövdes delar av enkäten göras om, då den tog för lång tid att genomföra. Några frågor valdes därför att skrivas om och andra frågor togs bort. En annan aspekt som kom upp var en fråga som handlade om mental träning, då en av respondenterna inte svarade på frågan eftersom hen inte hade utfört någon mental träning under lektionerna. Frågan valdes dock att ha kvar, då det är en del av styrdokumentens centrala innehåll och att den andra respondenten svarade på frågan. Istället gavs ytterligare exempel på aktiviteter som kan vara former av mental träning, för att tydliggöra vad det kan vara. Dock var det angeläget att notera det för studien, då det inte var säkert att elever hade utövat mental träning i skolan.
4.3 Etiska överväganden för studien
Inom forskning som berör människor finns det olika etiska krav att förhålla sig till. De etiska aspekterna handlar bland annat om att individen ska få rätt information om studiens syfte, respondenternas villkor vid deltagande och eventuella risker som finns. Respondenter inom forskning behöver ge sitt samtycke till att delta och att det är frivilligt. När som helst har individen möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att de påverkas av det.72 I relation till min
studie fick eleverna information om studien på två olika sätt innan enkäten genomfördes. Ett sätt var att eleverna fick muntlig information om studien innan enkäten delades ut och det andra sättet var genom ett informationsbrev på enkätens första sida. Informationen som presenterades handlade om studiens syfte, hur deltagandet gick till, elevernas rättigheter och vilken metod som användes. Andra saker som betonades i informationen var enkätens anonymitet, hur resultaten presenteras och hur svaren behandlas av mig som forskare. På så vis kunde det säkerställas att eleverna fick rätt information om studiens syfte och om deltagandet i studien. Då eleverna gick på gymnasiet och enkätfrågorna bedömdes inte vara
70 Jones (2015), s. 148 f.
71 Brandl-Bredenbeck & Kämpfe (2012), s. 183; Jones (2015), s. 164 f; Hale & Graham (2012), s. 104. 72 Vetenskapsrådet (2017), God forskningssed, s. 27.
av etiskt känslig karaktär medförde det att eleverna ansågs själva kunna avgöra om de ville delta i studien eller inte.
I undersökningar kan det finnas uppgifter om människor som kan vara etiskt känsliga. Sådana uppgifter ska vara anonyma, vilket innebär att personer inte ska kunna identifieras. Krav ställs även på att uppgifterna förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig får ta del av dem.
Resultaten som samlas in får enbart användas i syfte för forskningen som bedrivs och inte användas i andra sammanhang som kan påverka respondenterna.73 Vid genomförandet av
enkätundersökningen fyllde eleverna i en anonym enkät, där inga namn, personuppgifter eller skola behövde anges av eleverna. Anledningen till att en anonym enkät valdes för
undersökningen var för att säkerställa att elevernas identitet inte röjdes och att svaren inte kunde sammankopplas med en specifik person. Ett annat sätt att skydda eleverna var genom redovisning av resultaten på gruppnivå, vilket gjorde det problematiskt att säga vem som har svarat vad på respektive fråga. Respondenterna kryssade även i en ruta för att ge sitt samtycke till att delta i studien och var därigenom i linje med GDPR:s riktlinjer. Sådana överväganden behövdes göras i studien för att säkerställa undersökningens anonymitet och för att skydda studiens respondenter.
4.4 Urval
Urvalet för studien var ett bekvämlighetsurval med elever från en kommunal gymnasieskola i Mellansverige, med tre eller fyra klasser från respektive årskurs. Vid besöket på
gymnasieskolan läste eleverna i årskurs 1 och årskurs 2 kursen idrott och hälsa 1, medan eleverna i årskurs 3 hade redan läst kursen. Gymnasieskolans elever studerade flera olika högskoleförberedande program och totalt fanns det 297 elever från de olika klasserna (Tabell 1).
Tabell 1 - Elevfördelning från respektive årskurs (n=297). Elevfördelning från respektive årskurs
Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt
102 102 93 297
Urvalsstorleken till studien valdes för att möjliggöra en undersökning om det fanns statistiska signifikanser mellan grupperna. Anledningen till att urvalet för undersökningen bestod av
gymnasieelever berodde på att det saknas forskning om vad elever på gymnasiet uppfattar vara hälsosamt i relation till skolämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning speglade vad elever i grundskolan ansåg vara förknippat med hälsobegreppet, vilket gjorde att
kunskapsluckan fanns bland elever på gymnasiet.
Motivet till att skolan och eleverna valdes till studien berodde på egna erfarenheter från skolan och att lärare som jobbar där var bekanta sen tidigare. Därför tillfrågades en
idrottslärare och åtta klassföreståndare på olika program och ämnen om det var möjligt att få besöka deras lektioner och genomföra enkäten. Urvalet bedömds därför som ett
bekvämlighetsurval och var således ett icke-slumpmässigt urval. Då görs urvalet utifrån bland annat tillgång och plats, men även vilka som fanns tillgängliga vid ett specifikt tillfälle.74 Ett
bekvämlighetsurval är inte alltid att föredra, då det kan vara personer som är bekanta sen tidigare och kunde därför påverka resultatet.75 Eftersom lärare var bekanta sen tidigare så
bedömdes urvalsmetoden vara den bäst lämpade för studien. Med tanke på tidsramen för arbetet var det angeläget att få respondenter att delta i undersökningen, varav urvalsmetoden ansågs vara passande för att rekrytera elever. Eftersom studiens urval var elever från en gymnasieskola borde inte resultatet generaliseras till en större population. Däremot kunde det urskiljas hur hälsobegreppet uppfattades i relation till olika aktiviteter i undervisningen bland de gymnasieelever som svarade på enkäten.
4.5 Analys av data
Variabler
I enkäten fanns det beroende och oberoende variabler, där de oberoende variablerna i studien var: (I) könstillhörighet och (II) årskurs. Variablerna är nominalvariabler eftersom de
kategoriserade respondenterna i olika grupper och kunde sedan jämföras mot de beroende variablerna, vilka var olika aktiviteter som används i undervisningen. Då kunde elevernas svar rangordnas, men utan att det fanns något tydligt avstånd mellan svarsalternativen.76 Enkätens
beroende variabler var: (I) bollspel eller bollekar, (II) pulshöjande aktiviteter, (III) rörelse till musik, (IV) aktiviteter utomhus, (V) samarbetsövningar, (VI) träningslära, (VII)
avslappningsövningar, (VIII) diskussioner om kroppsideal, (IX) mental träning och (X)
74 Bryman (2018), s. 244. 75 Jones (2015), s. 129. 76 Bryman (2018, s. 409 f.
diskussioner om livsstilens betydelse. Då inga variabler hade några numeriska värden, eftersom de var ordinala och nominala, ansågs de vara av kvalitativ karaktär.77
Analys och presentation av data
Innan analyserna av enkätsvaren kunde göras behövdes datamaterialet läggas in i SPSS. Eftersom majoriteten av enkätfrågorna (som finns bifogad i sin helhet i Bilaga 1) var utformad utefter en likertskala behövde enkätsvaren kodas om i SPSS. Respektive svarsalternativ fick en siffra, där exempelvis ”stämmer mycket dåligt” fick siffran 1 och ”stämmer mycket bra” fick siffran 4, resterande alternativ kodades däremellan. Frågorna som bestod av likertskalan dikotomiserades sedan i SPSS. Svarsalternativen i enkäten som
indikerande på att hälsan inte ökades (stämmer mycket dåligt och stämmer dåligt) fick siffran 5 och alternativen som angav att hälsan ökades (stämmer bra och stämmer mycket bra) fick siffran 6, vilket medförde att de kunde ställas mot varandra i analysen. De olika perspektiven av hälsa (fysisk, social och psykisk) som kunde förbättras av en aktivitet skrevs som ett ja eller nej svar. De två avslutande frågorna i enkäten bestod av en annan karaktär och skrevs därför på ett annat sätt i SPSS. Angående frågan där eleverna skulle rangordna vilka
aktiviteter som bedömdes vara mest bidragande till ökad hälsa så fick respektive aktivitet en siffra i SPSS. Den sista frågan i enkäten var av kvalitativ karaktär, vilket innebar att elevernas svar behövde tolkas och sammanställas i olika kategorier. Genom kategoriseringen skapades det möjligheter att identifiera mönster bland elevsvaren som sedan kunde jämföras med varandra.78 För att genomföra analysen valdes innebörden av enkätens sista fråga som
utgångspunkt, vilken berörde elevernas åsikt kring vad som ansågs vara mindre hälsosamt i skolämnet idrott och hälsa. Tolkningar gjordes av elevernas utsagor, där färgkodning användes för att kategorisera elevernas utsagor med målet att finna likheter och mönster i svaren. Utifrån elevernas utsagor kunde fem olika kategorier skapas, vilka var: ”kravet på prestation”, ”när man inte rör på sig”, ”när kroppsideal framhävs”, ”när olika aktiviteter i undervisningen upplevs som ohälsosamma” och ”när elever inte inkluderas”. Kategorierna sammankopplades till olika moment i idrott och hälsa som eleverna ansåg vara mindre hälsosamma, det vill säga att deras hälsa påverkades negativt.
77 Göran Ejlertsson (2019) Statistik för hälsovetenskaperna s. 19 ff.
78 Andreas Fejes & Robert Thonberg (2019), ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys”, i Andreas Fejes &
Studiens resultat presenteras i olika avsnitt, där det har gjorts både univariata och bivariata analyser. En univariat analys innebär att en variabel analyseras åt gången, medan en bivariat analys betyder att två variabler analyseras samtidigt.79 De univariata analyserna presenteras i
inledningen av resultatet genom andelar för att beskriva andelen respondenter i respektive årskurs och könsfördelningen bland eleverna. Vid genomförandet av de bivariata analyserna bedömdes chi2-testet vara lämpligt att använda, med motiveringen att enkäten bestod av
ordinal- eller nominalvariabler, vilket medförde att ett icke-parametriskt test behövde användas. En annan premiss för att använda chi2-testet var att det fanns olika grupper som
kunde jämföras med varandra.80 Användandet av chi2-testet gav information om hur säkert
sambandet mellan två olika variabler var. Då testet gav svar på sambandet mellan två
variabler kunde en statistisk signifikansnivå sättas, vilket betecknas som p-värde och sätts till 0,05. P-värdet är i sin tur ett sätt att ange den accepterade risknivån för konklusioner om sambandet mellan variabler.81 I de två första frågorna delades eleverna in i olika grupper,
vilket gjorde att testet kunde användas. Vidare svarade eleverna på påståenden som undersökte om de ansåg att olika aktiviteter bidrog med ökad hälsa och vilken eller vilka hälsoaspekter som förbättrades av aktiviteten. Då gavs det möjligheter att skapa en övergripande bild om hur gymnasieelever förknippade de olika aktiviteterna med olika hälsoperspektiv och vilken hälsa som utvecklades av aktiviteterna.
För att presentera studiens resultat används både text, olika diagram och tabeller.
Inledningsvis gjordes en presentation av respondenterna baserat på årskurs och kön. Vidare presenterades de beroende variablerna enskilt med avseende på kön och årskurs. Eftersom variablerna är av kvalitativ karaktär så bedöms det lämpligt att använda cirkel- eller stapeldiagram.82 Därför valdes det att presentera svaren med hjälp av olika diagram och
kompletteras med text. Där skildras det hur eleverna bedömde att olika aktiviteter bidrog till ökad hälsa och även vilka hälsoperspektiv som eleverna ansåg kunde förbättras i aktiviteterna. I textavsnitten visas även p-värdet, för att ta reda på om elevernas svar är statistiskt
signifikanta eller inte. Då enkätens sista fråga var av kvalitativ karaktär behövdes svaren delas in i kategorier och teman för att presenteras.
79 Bryman (2018) s. 411-416. 80 Ejlertsson (2019), s. 181 f. 81 Bryman (2018), s. 422 ff. 82 Ejlertsson (2019), s. 68.
5. Resultat
Under denna del presenteras resultatet i fem olika avsnitt. Den första delen utgör en
presentation av respondenterna och i det andra avsnittet presenteras en övergripande bild om huruvida eleverna ansåg att aktiviteterna bidrog till ökad hälsa eller inte. Under avsnitt tre och fyra presenteras först aktiviteterna med högre fysisk aktivitetsnivå och sedan de med en lägre fysisk aktivitetsnivå. I det femte avsnittet skildras respondenternas bedömningar av ett mindre hälsosamt innehåll i skolämnet idrott och hälsa.
5.1 Presentation av respondenter
Sammanlagt fanns det 297 elever i de elva klasserna som tillfrågades om att delta i studien. Totalt svarade 242 elever på enkäten, varav tre elever inte gav sitt samtycke till att vara med i studien. Därför blev det totalt 239 enkätsvar från eleverna som kunde användas vid analysen, vilket innebar en svarsfrekvens på 80 %.
Tabell 2 – Elever från samtliga årskurser utifrån kön (n=239).
Tjej Kille Annat/vill ej uppge Antal elever Antal klasser från respektive program Årskurs 1 67 (76 %) 21 (24 %) 88 (37 %) 3 Samhällsvetenskapligt, 1 Estetiskt program Årskurs 2 52 (68 %) 24 (32 %) 76 (32 %) 4 Samhällsvetenskapligt
Årskurs 3 43 (63 %) 25 (37 %) 68 (28 %) 2 Estetiskt program, 1 Naturvetenskapligt
7 (3 %)
Total 162 (68 %) 70 (29 %) 7 (3 %) 239 (100 %)
Bland eleverna var det 68 % tjejer och 29 % killar som svarade på enkäten (Tabell 2). Bland respondenterna angav 3 % inte tjej, kille eller något alternativ alls på frågan om kön. På grund av etiska skäl beslutades det att vid redovisning utifrån kön inte inkludera de elever som angav något annat alternativ än tjej eller kille. Anledningen till att det är snedfördelat var på grund av att det gick fler tjejer än killar på skolan.
5.2 Vilka aktiviteter bidrar till ökad hälsa?
Majoriteten av eleverna menar att samtliga angivna aktiviteter bidrog till ökad hälsa, men att vissa aktiviteter ansågs av respondenterna öka hälsan mer än andra (Figur 1).
Figur 1 – Beskrivning i procent hur eleverna svarade om aktiviteterna bidrog till ökad hälsa (n=232-238).
Eleverna ansåg att aktiviteter som karaktäriserades av lägre fysisk aktivitetsnivå inte bidrog i samma utsträckning till ökad hälsa. Ett exempel där det fanns en skillnad i hur respondenterna ansåg att aktiviteterna bidrog till ökad hälsa är rörelse till musik i jämförelse med diskussioner om kroppsideal i sociala medier (94 % vs 61 %). Mellan könen fanns det skillnader i rörelse till musik och i flera av aktiviteterna med lägre fysisk aktivitetsnivå. I dessa aktiviteter ansåg en högre andel tjejer än killar att hälsan kunde ökas.
Av elevsvaren kan det konstateras att pulshöjande aktiviteter och bollspel eller bollekar var de aktiviteter som rankades som mest hälsosamma (Figur 2).
Figur 2 – Fördelning i procent av respondenternas svar om vilken aktivitet som rankades som den mest hälsosamma (n=213).
Pulshöjande aktiviteter var den aktivitetsform som ansågs vara mest bidragande till ökad hälsa, vilket nästan varannan respondent svarade. Resultatet visade även att bollspel eller bollekar ansågs vara en hälsosam aktivitet, där nästan 20 % av eleverna rankade aktiviteten
0% 20% 40% 60% 80% 100% 2% 2% 3% 3% 3% 8% 8% 9% 17% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Diskussioner om kroppsideal Diskussioner om livsstilens betydelse Träningslära Samarbetsövningar Avslappningsövningar Utöva mental träning Rörelse till musik Aktiviteter utomhus Bollspel eller bollekar Pulshöjande aktiviteter
som den mest hälsosamma. Olika aktiviteter som karaktäriseras av en lägre fysisk aktivitetsnivå ansågs inte av eleverna som lika bidragande till ökad hälsa.
Vid sammanställning av vilka aktiviteter som rankades som en av tre mest hälsosamma så framkommer ett liknande resultat (Figur 3).
Figur 3 – Fördelning i procent av elevernas svar om vilken aktivitet som rankas som en av tre mest hälsosamma (n=212-213).
Av resultatet framgår det att aktiviteter som har en högre fysisk aktivitetsnivå rankades av eleverna som mest bidragande till ökad hälsa. Aktiviteter som har en lägre fysisk
aktivitetsnivå, exempelvis diskussioner om livsstilens betydelse eller diskussioner om kroppsideal i sociala medier, rankades inte vara bidragande till ökad hälsa i samma
utsträckning bland respondenterna. Resultatet indikerar därför att det finns en skillnad om att aktiviteter med lägre fysisk aktivitetsnivå inte anses bidra med ökad hälsa i samma
omfattning. Därför delas kommande avsnitt i resultatet upp i två olika delar, där aktiviteterna med högre fysisk aktivitetsnivå presenteras först.
5.3 Hur bedöms hälsa i aktiviteter med högre fysisk aktivitetsnivå?
I enkäten fanns det sex aktiviteter som karaktäriserades av högre fysisk aktivitetsnivå, vilka var pulshöjande aktiviteter, bollspel eller bollekar, aktiviteter utomhus, samarbetsövningar, rörelse till musik och träningslära. Ovan konstaterades det att dessa aktiviteter ansågs vara mest bidragande till att elevernas hälsa ökade, där pulshöjande aktiviteter, aktiviteter utomhus och bollspel eller bollekar ansågs vara mest bidragande till ökad hälsa.
8% 11% 20% 24% 24% 30% 30% 38% 41% 74% 0% 20% 40% 60% 80%
Diskussioner om kroppsideal i sociala medier Diskussioner om livsstilens betydelse Träningslära Rörelse til musik Avslappningsövningar Utöva mental träning Samarbetsövningar Aktiviteter utomhus Bollspel eller bollekar Pulshöjande aktiviteter
Angående pulshöjande aktiviteter, aktiviteter utomhus och samarbetsövningar svarade respondenterna liknande på frågorna. För samtliga tre aktiviteter ansåg 93 % eller mer av eleverna, oavsett kön eller årskurs, att hälsan kunde ökas av aktiviteterna. Gällande
pulshöjande aktiviteter svarade samtliga av studiens respondenter att aktiviteten bidrog till ökad hälsa. Elevernas svar om aktiviteter utomhus bidrog till ökad hälsa visade att nästan alla elever oavsett kön (98 % vs 97 %, p=0,862) ansåg att hälsan kunde ökas. När det kommer till samarbetsövningar ansåg 94 % av tjejerna och 91 % av killarna (p=0,505) att aktiviteten var bidragande till ökad hälsa. Fördelningen utifrån årskurserna skiljde sig inte märkvärt från varandra. Gällande aktiviteter utomhus var det som mest 3 % och för samarbetsövningar mellan 4 % och 9 % som angav att aktiviteterna inte bidrog till ökad hälsa. Oavsett kön eller årskurs bland eleverna så delade de åsikten om att aktiviteterna var bidragande till ökad hälsa.
När det gäller om bollspel eller bollekar bidrar till ökad hälsa utifrån kön kan det konstateras att både tjejer och killar ansåg i liknande utsträckning att aktiviteten bidrog till ökad hälsa (95 % vs 97 %, p=0,486) (Figur 4 och Figur 5).
Nästan samtliga tjejer (95 %) och killar (97 %) ansåg att bollspel eller bollekar var bidragande till ökad hälsa. Med avseende på årskurs fanns det inte några nämnvärda skillnader hur
eleverna ansåg att bollspel eller bollekar bidrog till ökad hälsa.
Trots att majoriteten av samtliga aktiviteter med högre fysisk aktivitetsnivå ansågs bidra med ökad hälsa så såg det annorlunda ut i aktiviteterna rörelse till musik och träningslära. Utifrån
Figur 4 – Fördelning i procent av elevsvaren på påståendet om bollspel eller bollekar bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=162).
3%
97%
Kille
Ökar inte Ökar 5%
95%
Tjej
Ökar inte Ökar
Figur 5 – Fördelning i procent av elevsvaren på påståendet om bollspel eller bollekar bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=69).
kön ansåg en högre andel tjejer än killar (96 % vs 88 %, p=0,021) att rörelse till musik bidrog till ökad hälsa (Figur 6 och Figur 7).
När det kommer till aktiviteten träningslära ansåg en högre andel tjejer än killar (95 % vs 88 %, p=0,068) att aktiviteten bidrog till ökad hälsa (Figur 8 och Figur 9).
Resultaten visar att tjejerna i högre utsträckning än killarna ansåg att rörelse till musik och träningslära var bidragande till ökad hälsa. Inga tydliga skillnader kunde ses mellan
årskurserna hur eleverna ansåg att aktiviteterna rörelse till musik och träningslära bidrog till ökad hälsa.
5.3.1 Hälsoperspektiv av aktiviteter med högre fysisk aktivitetsnivå
I anslutning till de olika aktiviteterna kunde respondenterna ange vilket eller vilka perspektiv av hälsa som kunde förbättras av aktiviteten. Av resultatet kan det konstateras att den fysiska hälsan mestadels ansågs kunna förbättras av pulshöjande aktiviteter (Figur 10) och den sociala
12%
88%
Kille
Ökar inte Ökar 5%
95%
Tjej
Ökar inte Ökar
Figur 8 – Fördelning i procent av elevsvaren på påståendet om träningslära, t.ex. olika träningsmetoder, bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=162).
Figur 9 – Fördelning i procent av elevsvaren på påståendet om träningslära, t.ex. olika träningsmetoder, bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=69).
4%
96%
Tjej
Ökar inte Ökar
12%
88%
Kille
Ökar inte Ökar Figur 6 - Fördelning i procent av elevsvaren på
påståendet om rörelse till musik bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=162).
Figur 7 - Fördelning i procent av elevsvaren på påståendet om rörelse till musik bidrar till ökad hälsa utifrån kön (n=69).
hälsan kunde främst ökas av samarbetsövningar (Figur 11). För den psykiska hälsan ansågs aktiviteter utomhus främst vara bidragande till ökad psykisk hälsa (Figur 12).
Figur 11 – Fördelning i procent av elevsvaren om vilken aktivitet som bidrog med mest ökad social hälsa utifrån kön (n=230-232).
Figur 12 – Fördelning i procent av elevsvaren om vilken aktivitet som bidrog med mest ökad psykisk hälsa utifrån kön (n=230-232).
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Pulshöjande aktiviteter Träningslära Aktiviteter utomhus Rörelse till musik Bollspel eller bollekar Samarbetsövningar
Kille Tjej
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Bollspel eller bollekar Träningslära Samarbetsövningar
Rörelse till musik Pulshöjande aktiviteter Aktiviteter utomhus
Kille Tjej
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Samarbetsövningar Rörelse till musik Träningslära Bollspel eller bollekar Aktiviteter utomhus Pulshöjande aktiviteter
Kille Tjej
Figur 10 – Fördelning i procent av elevsvaren om vilken aktivitet som bidrog mest med ökad fysisk hälsa utifrån kön (n=230-232).
