ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
____________________________________________________________________________
”Trygga föräldrar ger trygga barn”
-
En kvalitativ intervjustudie om den föräldraaktiva inskolningsmetoden
Ellinor Virtanen och Issir Mohamud
Förskolepedagogik V, Självständigt arbete [PE302G]
15 högskolepoäng
Förord
Vi fastnade för inskolning som ämnesområde då vi upplever det som en viktig del av förskolans verksamhet. Detta för att det är en stor omställningsprocess för barn att börja förskolan och hur man då som förskollärare kan gå till väga för att knyta an till barnet och skapa en trygghet för hen på bästa sätt.
Vi vill tacka de förskollärare som tog sig tid att ställa upp på intervjuerna trots läget med corona i samhället.
Vi vill även tacka vår handledare Sara Frödén för vägledning och stöd i arbetet med denna studie.
Sammanfattning
Inskolningsperioden har en stor betydelse för både barn och vårdnadshavare, då de genom den får sin första inblick i förskolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har om den föräldraaktiva inskolningsmetoden. I studien undersöks även hur anknytningsteorin används vid inskolning och hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden förhåller sig till en trygg anknytning. Det empiriska materialet består av transkripter från åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare som genomfördes både via telefon och på plats i förskolan. I resultat redovisas förskollärarnas egna upplevelser av att arbeta med den föräldraaktiva inskolningsmetoden i förskolans verksamhet. Förskollärarna anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är en lämplig metod för att skola in barn. Inskolningsmetoden bidrar till att barn slussas in i förskolan snabbare och att vårdnadshavarna börjar skapa en relation till pedagogerna på avdelningen under inskolningsdagarna. Slutsatsen av studien är att den föräldraaktiva inskolningsmetoden gynnar förskolans verksamhet mer än barnen. Detta för att utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv är det inte möjligt för barn att knyta an till en annan människa på endast tre dagar.
Nyckelord: anknytningsteorin, inskolning, vårdnadshavarsamverkan,
förskola, trygghet
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställning: ... 7
2. Bakgrund ... 8
2.1 Inskolning i förskolan ... 8
2.2 Den traditionella inskolningsmetoden ... 9
2.3 Samverkan med vårdnadshavare inger trygghet ... 10
2.4 Anknytning i förskolan ... 11
2.5 Trygg och otrygg anknytning ... 12
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Redovisning av litteratursökning ... 13
3.2 Jämförelse mellan den föräldraaktiva- och den traditionella inskolningsmetoden ... 14
3.3 Samverkan med vårdnadshavare... 15
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 16
4. Metod ... 18
4.1 Valet av intervju som metod ... 18
4.2 Kvalitativ innehållsanalys ... 19
4.3 Databearbetning och analysförfarande... 20
4.4 Urval ... 21
4.5 Genomförandet av studien och beskrivning av material ... 22
4.7 Validitet och tillförlitlighet ... 25
4.8 Metoddiskussion ... 26
5. Resultat... 28
5.1 Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva inskolningsmetoden ... 28
5.2 Samverkan med vårdnadshavare inger trygghet ... 29
5.3 Anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolning i förskolan ... 31
5.4 Sammanfattning av resultat ... 32
6. Diskussion ... 33
6.1 Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva inskolningsmetoden ... 33
6.2 Vårdnadshavarsamverkan och trygghet ... 34
6.3 Anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolningsmetoder i förskolan ... 36
6.4 Reflektioner och utvecklingsåtgärder ... 37
Litteraturlista ... 39
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
6
1. Inledning
Förskolan är den första kontakten som skapas mellan hem och skolväsendet och därmed ett första steg i barnets utbildning. Det är därför viktigt att barn får en positiv upplevelse av sin introduktion, det som kallas inskolning, i förskolan för att påbörja sitt lärande. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18) är det rektorn som ska ansvara för att ”varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan” (Skolverket, 2018, s. 19). En god introduktion är ett betydande tillfälle att lägga grunden för
samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare för att ”skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt” (Skolverket, 2018, s.17). I en artikel skrev Anna Hellberg (2017) att det är förstagångsföräldrar som är mest nervösa och har olika funderingar om hur inskolningsprocessen ska gå till. Under inskolningsperioden behöver barn få en spännande och trygg upplevelse i förskolan (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). När barn ska skolas in så behöver barn utveckla en relation till både förskolans miljö och pedagogerna och för att kunna genomföra en bra inskolning för barn så behöver förskolan samverka med
vårdnadshavarna. Inskolningen i förskolan har tre huvudsyften: a) att barnet ska bekanta sig med förskolans miljö, b) att barnet under inskolningen ska knyta an till minst en förskollärare och c) att barnet ska lära sig att ”ersätta” sina vårdnadshavare med en förskollärare när hen är på förskolan (Broberg, Hagström & Broberg, 2012).
Den föräldraaktiva inskolningsmetoden som vi kommer undersöka har växt fram under det senaste decenniet och blivit allt vanligare att använda i många förskolor runt om i landet. Det finns inte mycket forskning kring hur denna inskolningsmetod påverkar barnets anknytningsmönster och deras stressnivå. Enligt en forskningsstudie skapar inskolningsmetoden trygghet hos vårdnadshavare eftersom att de får träffa andra vårdnadshavare under inskolningsperioden (Villanueva Gran, 2017).
Med denna studie vill vi bidra med att undersöka förskollärares erfarenheter kring den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Detta för att det inom forskningen inte finns så mycket skrivet om inskolningsmetoden ännu, vilket vi tolkar som en anledning till att vi
7
inte hittat någon kritisk aspekt om inskolningsmetoden. Utifrån litteraturen, tidigare forskning och de artiklar som vi hittat kan det urskiljas ett mönster där det finns två synsätt på inskolningsmetoden. Den ena ser mest fördelar med den föräldraaktiva inskolningsmetoden och menar att ”vi lär känna barnet ur alla situationer på en gång” (Lundbäck, 2013, s. 2). Det andra synsättet är att inskolningsmetoden har en negativ inverkan på barnen på så vis att det blir för stressigt för dem att skolas in på bara tre dagar, samt att de inte kan knyta an till pedagogerna på den korta tiden (Larsson, 2011).
1.1 Syfte och frågeställning:
Syftet med denna intervjustudie är att undersöka förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva inskolningsmetoden som används i förskolan.
- Hur använder förskollärare den föräldraaktiva inskolningsmetoden?
- Vilka fördelar och nackdelar upplever förskollärare att den föräldraaktiva inskolningsmetoden har?
- Upplever förskollärare att den föräldraaktiva inskolningsmetoden bidrar till att barn och vårdnadshavare känner sig trygga vid inskolningen och i så fall hur?
8
2. Bakgrund
I följande avsnitt kommer vi presentera två inskolningsmetoder den föräldraaktiva och den traditionella, samt vad anknytningsteorin innebär och dess centrala begrepp. Avslutningsvis kommer vi belysa vårdnadshavarsamverkan och dess betydelse av inskolning.
2.1 Inskolning i förskolan
När ett barn ska börja förskolan medför det stora förändringar av hens vardag. Inskolningen är därför viktig för att barnet ska bekanta sig med förskolans miljö och lära känna minst en förskollärare på avdelningen, samt att barnet ska lära sig att vara ifrån sina vårdnadshavare under tiden de jobbar. Det är därför det är betydande att barnet har en anknytning till minst en förskollärare för att hen ska kunna “ersätta” barnets vårdnadshavare under dagen (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Hur kan en inskolningsprocess vara utformad? Många förskolor erbjuder vårdnadshavare ett
inskolningssamtal med syftet att parterna utbyter information med varandra.
Förskolläraren delger exempelvis information om vilka rutiner som finns på förskolan och hur inskolning processen kommer gå till.
Vårdnadshavarna berättar om sitt barns behov, intressen och egenskaper för att förskolläraren ska kunna lära känna barnet så snabbt som möjligt (Markström & Simonsson, 2017). Inskolningen är en betydande del för att lägga grunden för en bra och fungerande samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare. Det är även under inskolningen som förskolläraren har ett utmärkt tillfälle att skapa förtroende hos
vårdnadshavarna (Ottosson, 2014). Det finns flera olika inskolningsvarianter som exempelvis den traditionella inskolningsmetoden och den föräldraaktiva
inskolningsmetoden. Den traditionella inskolningsmetoden pågår under 2 - 3 veckor och den föräldraaktiva inskolningsmetoden pågår under 3 dagar (Månsson, 2013).
9
Lisbeth Ottosson (2014) betonar att det har blivit allt vanligare att använda den föräldraaktiva inskolningsmetoden, Ottosson (2014) nämner även att en bra start för barnet är att gå kortare dagar men sen öka tiden i verksamheten succesivt, eftersom att barnet behöver få god tid på sig att lära känna verksamheten och andra barn i förskolan. Att barnen först utforskar förskolan med sin vårdnadshavare och sedan på egen hand. För förskollärare innebär inskolningsperioden en viktig del i barnets liv men också för förskollärare, här grundas god kontakt med vårdnadshavaren för framtiden.
Inskolningsperioden ger bra möjligheter att skapa trygga vårdnadshavare och bygga upp förtroendet för förskolans verksamhet och för personalen (Ottosson, 2014).
2.2 Den traditionella inskolningsmetoden
Den traditionella inskolningsmetoden består av 14 dagar, där barn är i förskolan med sin vårdnadshavare kortare timmar under dagen. Under inskolningsperioden får barnet en ansvarspedagog som har ett ansvar över barnet under inskolningstiden. Läroplanen nämner att man ska vara lyhörd för att utveckla tillitsfull relation med barnet och vårdnadshavaren (Larsson, 2011). Annika Larsson (2011) hävdar även att kortare besök på förskolan bidrar till att vårdnadshavare blir tryggare med att successivt lämna barnet ensam med ansvarspedagogen. Marie Arnesson Eriksson (2010) skriver även att den traditionella inskolningsmetoden ska bidra till att barnen inte blir trötta under den första perioden och att barnen ska tycka att det är kul att komma tillbaka dagen efter.
Successivt ökar man på timmarna som spenderas på förskolan så att barnen får vara med under matstunden, vilostunden och mellanmålet. När barnen börjar känna sig trygga så får vårdnadshavaren lämna barnet under kortare stunder med ansvarspedagogen. I dessa situationer är det viktigt att ansvarspedagogen är tillhands för att vara den trygga basen för barnet när vårdnadshavaren inte är på plats (Arnesson Eriksson, 2010).
10
2.3 Samverkan med vårdnadshavare inger trygghet
Vårdnadshavare har oftast en egen uppfattning innan deras barn ska börja skolas in i förskolan, vilket är utifrån tidigare upplevelser eller från andra människors erfarenheter. Pedagoger behöver därför vara medvetna om detta och anpassa inskolningen utifrån vårdnadshavaren och barnets behov. Det är viktigt för vårdnadshavare att veta vem de ska vända sig till när det kommer till deras barn. Förskolläraren har oftast
huvudansvaret för barnen och kontakten mellan hemmet och förskolan, samt huvudansvaret för inskolningen och dokumentationen kring utvecklingssamtal och uppföljning (Ylvén & Wilder, 2014).
Under inskolningsperioden behöver vårdnadshavarna känna sig trygga, då trygga vårdnadshavare bidrar till trygga barn. Vissa förskolor väljer även att göra hembesök innan de börjar inskolningen för att presentera sig själva för barnet och vårdnadshavaren i deras hemmiljö för att skapa en trygghet. Under de första dagarna av inskolningen läggs grunden för en god relationen mellan personalen och vårdnadshavarna och på grund av detta är det viktigt att skapa förutsättningar för en positiv kommunikation (Jonsdottir & Nyberg, 2014). För att skapa en trygg balans mellan hemmet och förskolan behövs det en daglig kontakt mellan vårdnadshavarna och personalen. Elisebeth Jensen och Helle Jensen (2016) skriver att den ömsesidiga kontakten
förväntas när det kommer till barnets behov. Vårdnadshavare förväntas att bli kontaktat när det uppstår konflikter eller när deras barn är ledsen och mår dåligt. Om barnets introduktion blir en positiv upplevelse bidrar det till att barnet blir öppen och nyfiken på att utforska förskolans miljö, vilket i sin tur kommer att förstärka barnets självbild och utveckla nya kompetenser. För att inskolningen ska fungera bra måste upplevelsen för barnet och familjen vara positiv, vilket kommer bidra till att familjen talar om förskolan i positiva termer. Inskolningsperioden är inte bara viktigt för barnet utan också för vårdnadshavarna, då det skapar unika möjligheter för vårdnadshavarna att lära känna verksamheten och se hur deras barns vardag kommer att se ut framöver. Det viktiga under inskolningsperioden är att informationsutbytet mellan hemmet och förskolan är ömsesidigt. För ju mer kunskap parterna har om respektive miljö desto lättare är det att skapa en god relation och samverkan (Ylvén & Wilder, 2014).
11
2.4 Anknytning i förskolan
Innebörden av begreppet anknytning är att det mindre är beroende av det större och att de båda parterna hör ihop (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Detta kan
exemplifieras med att barnet är det mindre och det större är en förskollärare som barnet knutit an till och som hen är beroende av när hen är på förskolan. Anknytningsteorin innefattar även det samspel som är mellan anknytning och omvårdnad, alltså att
personen som barnet har anknutit till även tillgodoser de behov barnet har. Dessa behov är tröst, trygghet och stöd. Inom anknytningsteorin finns det en förkortning som är IAM (inre arbetsmodeller). Inre arbetsmodeller är representationer som barn samlar på sig under sina första levnadsår. Dessa representationer är erfarenheter och/eller inre bilder av anknytningen och samspelet med vuxna (ex. vårdnadshavare) i sin vardagliga omgivning. Trygg bas är en viktig del och begrepp i anknytningsteorin. Trygg bas innebär att de personer som barnet är anknutet till fungerar som en trygg bas, vilket ger barnet trygghet till att utforska sin miljö på egen hand. Anknytningspersonen är även en trygg hamn som barnet kan återvända till om hen känner behov för det. Detta mönster kallas även för trygghetscirkeln (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Broberg & Hagström & Broberg (2012) nämner även att barn behöver längre tid att skapa en trygg anknytning till förskolan och personalen.
Margareta Öhman (2006) skriver att upplevelsen av ett barns interaktion med sina första anknytningspersoner som vanligtvis är föräldrar eller vårdnadshavare, kan påverka barnets förväntningar på hur de kommer bli bemötta av personalen på förskolan. En säker anknytning, meningsfull kommunikation och interaktion i vardagliga situationer utgör grunden för en säkrare och positiv relation med vårdnadshavaren och personalen på förskolan. De första åren med interaktioner i hemmet och i förskolan hjälper ett barn att utveckla sociala färdigheter som skapar livsvillkor i ett positivt och meningsfullt samhälle. I läroplanen står de att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation” (Skolverket, 2018, s.16).
Det är viktigt för pedagogen att ha möjlighet att dela kunskap om olika metoder för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att främja utvecklingen och lärandet av varje barn (Öhman, 2006)
12
2.5 Trygg och otrygg anknytning
Barn som har en trygg anknytning har erfarenhet av en tillgänglig och känslig
vårdnadshavare och utvecklar därför ett förtroende till att vårdnadshavaren ska finnas som skydd och tröst när det behövs och att det är tillåtet att uttrycka sina känslor. Detta gör så att barn vågar vara nyfikna och utforska sin miljö. Hagström (2010) skriver även att ”utifrån olika studier uppges att 60 till 70 procent av barn i västvärlden har utvecklat en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar” (Hagström, 2010, s.54). Relationen mellan vårdnadshavaren och barnet är öppen och barnet kan lätt växla mellan närhet och distans beroende på situation i omgivningen.
En trygg anknytning är som ett osynligt gummiband mellan barnet och vårdnadshavaren som gör det möjligt för barnet att göra utflykter och utforska. Dock ju längre bort de är från sin vårdnadshavare så börjar de känna en obekväm känsla och börjar därefter minska på avståndet tills det inte känns att det finns ett gummiband. Vårdnadshavaren är alltså både den trygga basen och den säkra hamnen (Broberg, 2010).
När barn visar en otrygg anknytning eller en ambivalent anknytning kan det bero på samspelet mellan vårdnadshavaren och barnet inte är konsekvent. Detta för att
vårdnadshavaren ibland svarar på barnets signaler och andra gånger inte svarar alls vid barnets behov av uppmärksamhet. Detta skapar svårigheter hos barnet därför att de inte kan läsa av sin vårdnadshavares som sedan leder till att barnet blir passiv av att bevaka sin anknytningsperson. När barn inte får sina signaler besvarade så kan det leda till att deras förtroende minskas och förmågan om att kunna påverka sin omgivning och detta kan även påverka deras vilja att utforska sin omgivning. ”I normalgrupper av barn uppskattas andelen barn med desorganiserad anknytning mellan 10 till 15 procent” (Hagström, 2010, S. 56). När ett barn har en desorganiserad anknytning till sina vårdnadshavare så märks det oftast genom att barnet uppvisar ett undvikande och aggressivt beteende. Barnet har alltså inte kunnat utveckla en strategi för att kunna förhålla sig till sina vårdnadshavare när barnet är i behov av skydd eller tröst. Det barnet gör då är att söka skydd hos personer som de är rädda för. Anknytningsperson uppfattas då av barnet som en person de är rädd för (Hagström, 2010).
13
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi ta upp tidigare den forskning kring ämnet inskolning och anknytning i förskolan som är relevant för vår studie.
3.1 Redovisning av litteratursökning
Innan studien påbörjades behövde vi få fram tidigare forskning kring inskolning och anknytningsteorin. De sökord vi använde för att ta fram tidigare forskning bestod av inskolning, samverkan, anknytningsteorin och föräldraaktiva inskolningsmetoden, eftersom att vi inte ville att avhandlingarna enbart skulle handla om inskolning. Alla fyra begrepp användes under sökningen. Genom att använda oss av både svenska och engelska begrepp medförde att sökningsarbetet för att ta fram det vi ville veta om ämnet inskolning gick både lättare och snabbare.
De databaser som användes i vår studie var ERIC EBSCO som har sin inriktning inom pedagogik och lärande. Nb-ecec.org är en databas som innehåller skandinavisk
forskning inom förskoleområdet, där hittade vi relevanta avhandlingar inom inskolning. Vi gjorde även sökningar i den högt rankade tidskriften European Early Childhood Education Research Journal, som publicerar vetenskapliga artiklar inom
förskoleforskningsfältet. Utifrån dessa databaser gjorde vi en bredsökning som innebär att vi använde olika sökord för att inte missa relevanta artiklar och avhandlingar. Det medförde att vi fick en större träffmängd att gå igenom och vi kunde därefter begränsa urvalet till det som var relevant för oss att veta om den tidigare forskningen om
inskolning.
14
3.2 Jämförelse mellan den föräldraaktiva- och den
traditionella inskolningsmetoden
Den föräldraaktiva inskolningsmetoden innebär att vårdnadshavarna är aktiva under hela inskolningsperioden (Markström & Simonsson, 2017). Inskolningsmetoden består av tre heldagar för barnet på förskolan tillsammans med sin vårdnadshavare, vilket ger en möjlighet för vårdnadshavaren att få en inblick i hur verksamheten fungerar. Denna inblick i verksamheten gör att vårdnadshavaren blir tryggare med att skola in sitt barn. I jämförelse med den traditionella inskolningsmetoden så är vårdnadshavare mer aktiva och får en ny roll med den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Vårdnadshavaren får upptäcka tillsammans med sitt barn och barnet ges möjlighet att lära känna all personal som arbetar på avdelningen istället för att ha en ansvarspedagog. Med den
föräldraaktiva inskolningsmetoden kan fler barn skolas in under en kortare period. Den traditionella inskolningsmetoden är i jämförelse mer tidskrävande än den föräldraaktiva inskolningsmetoden (Markström & Simonsson, 2017).
Forskningen tar upp att vårdnadshavaren är mer passiv under den traditionella
inskolningen. Vårdnadshavaren är kvar under kortare dagar med sitt barn men ger större utrymme för att personalen och barnet ska skapa en relation till varandra (Simonsson, 2018). Forskarna Maria Simonsson & Mia Thorell (2010) belyser i sin studie att
inskolning inte bara ”sker” utan att den ”görs” av de som deltar i inskolningen dvs barn och vuxna. Simonsson & Thorell (2010) menar även att inskolningspraktiken kan ses som en praxis där ett nytt barn uppfyller både de aktiviteter som definieras av vuxna och den kultur som skapas av förskolebarnen. Både förskolans verksamhet och den
tillhörande kulturen innehåller normer och förväntningar som ett nytt barn måste upptäcka och förhålla sig till.
Markström & Simonsson (2017) nämner även att personalen som deltog i deras studie tyckte att de lärde känna vårdnadshavare på ett helt annat sätt under den korta
inskolningsmetoden. I den traditionella inskolningsmetoden ser vårdnadshavaren bara ett smalt snitt av förskolan eftersom att de befinner sig på förskolan under korta
perioder. Med den föräldraaktiva inskolningsmetoden får vårdnadshavaren i stället vara med i den vardagliga verksamheten under större delar av dagarna och se förskolans rutiner och lära känna personalen som finns på förskolan. Detta skapar en trygghet hos både vårdnadshavaren och barnet. Under den föräldraaktiva inskolningen kan pedagoger
15
observera vårdnadshavarnas och barnets relation och hur deras samspel fungerar vid exempelvis matsituationer eller vid blöjbyten. De lyfter även att det behövs mer forskning kring ämnet inskolningsmetoder (Markström & Simonsson, 2017).
Barn som börjar förskolan har studerats inom både de psykologiska och de sociopsykologiska forskningsområdena. Inom det senare området fokuserar vissa studier på barns deltagande i övergången och visar att deras erfarenheter av
framgångsrika övergångar i tidig barndom är viktiga för deras framtida övergångar och för deras framgång inom sin utbildning. Andra studier som intar ett barnperspektiv visar på barns förmåga att anpassa sig socialt och emotionellt till en ny miljö, samt deras förmåga att utforma nya relationer med andra barn och personal (Simonsson & Thorell, 2010).
3.3 Samverkan med vårdnadshavare
Begreppet samverkan belystes redan i början av 1980-talet med syftet att involvera vårdnadshavarna och barnen mer i verksamheten (Wetso, 2010). Hagström (2010) menar att samverkan innebär att man genomför gemensamma uppgifter och att de olika aktörerna bidrar med olika kunskaper och resurser. Författaren beskriver att samarbete är något vi gör dagligen men att samverkan kan kännetecknas som ”medvetna
målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett klart problem och syfte” (Hagström, 2010. s 28).
Det är betydande att en god samverkan skapas mellan hemmet och förskolan under inskolningsperioden därför att vårdnadshavarna ska bli trygga med verksamheten, för att sedan kunna hjälpa sitt barn under inskolningsperioden (Karlsson & Perälä-Littunen, 2017). Denna samverkan hjälper pedagoger på förskolan att kunna tolka barnets behov, med vårdnadshavaren vid sin sida och det leder till en ökad trygghet hos barnet och vårdnadshavaren. För många vårdnadshavare och barn blir förskolan första steget in i skolvärlden, därför blir inskolningsperioden en värdefull tid för både vårdnadshavaren och barnet där de skapar långvariga relationer till personalen och andra barn
(Simonsson, 2015). I förskolans styrdokument står det att barn och vårdnadshavare ska få en god introduktion. Vårdnadshavarsamverkan ligger i grunden för ett långt
16
samarbete mellan hemmet och förskola (Sven Persson & Ingegerd Tallberg Broman, 2017).
För att skapa en trygg miljö för barnen i förskolan så stannade vårdnadshavarna kvar korta dagar för att ge omsorg till sitt barn, vilket skulle bidra till att barnen kände en trygghet till den nya miljön. När vårdnadshavare lämnar sitt barn på förskolan kan det vara en jobbig situation för många, och de brukar känna en viss oro när de ska
överlämna sitt barn till förskolan, därför är det viktigt att ha en god samverkan och en öppen dialog mellan personalen och vårdnadshavaren (Rönnerman, Edwards-Groves & Grootenboer 2015). Vid inskolningen lär sig barnet och vårdnadshavarna vilka rutiner förskolan har och det bidrar till trygghet för att barnet vet vad som ska hända under dagen (Bigstens 2015).
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Efter att ha gått igenom tidigare forskning ser vi att författarna anser att den
föräldraaktiva inskolningsmetoden bidrar till att vårdnadshavare och barn får en större inblick i hur verksamheten fungerar och att skapa en bättre relation till övriga
personalen på avdelningen. Under inskolningen ska vårdnadshavaren vara med under hela dagen och har huvudansvaret över sitt barn och personalen kan se hur samspelet fungerar mellan barnen och vårdnadshavaren. Detta bidrar till att pedagoger får lära känna barnet och vilka behov de har. En god samverkan mellan pedagoger,
vårdnadshavaren och barnet ger en grund i hur övergången mellan hemmet och förskolan utvecklas. I forskningen tas det även upp skillnaden mellan de två inskolningsmetoderna (traditionella och föräldraaktiva) och hänvisar att den
traditionella inskolningsmetoden bidrar till att personalen inte får samma möjlighet till att lära känna vårdnadshavaren jämfört med den föräldraaktiva, samt att barnet inte får samma möjlighet till att lära känna den övriga personalen. Då barnet blir tilldelad en ansvarsperson som kommer ha huvudansvaret när inskolningsperioden tar slut. I den traditionella inskolningsmetoden får vårdnadshavaren inte den grundläggande inblicken i hur verksamheten fungerar i jämförelse med den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Den forskning som vi har tagit del av hävdar att den föräldraaktiva inskolningsmetoden
17
är bättre och mer gynnsam för både barn och vårdnadshavarna, samt att barn skolas in snabbare. Därför ville vi utifrån studiens syfte och frågeställningar studera hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden upplevs av förskollärare.
18
4. Metod
I detta avsnitt kommer vi beskriva vilka metoder vi har använt för att samla in vår data och hur den bearbetats och analyserats. Vi kommer redogöra för urvalsprocessen och genomförandet av studien, dess validitet och de etiska överväganden som gjorts.
4.1 Valet av intervju som metod
I denna studie används en kvalitativ intervjumetod som beskriver typer av intervjuer relaterade till en kvalitativ forskningsmetod. En intervju består av en dialog mellan deltagare och forskaren för att kunna besvara forskningsfrågan. Vid en kvalitativ intervjuundersökning har forskaren möjlighet att ta upp och uppmuntra deltagarna att diskutera personliga och känsliga frågor med en försiktighet (Denscombe, 2018). Kvale och Brinkman (2009) nämnde att intervjumetoden ger deltagarna möjlighet att förklara sina egna upplevelser och sedan använda sina egna ord som sina egna berättelser. Deltagarna har också möjlighet att beskriva sin situation från sin egen synvinkel. Kvalitativ intervju är en lämplig metod att använda eftersom vi utgår från
förskollärarens beskrivningar av hur de själva upplever och reflekterade över den föräldraaktiva inskolningsmetoden och hur anknytningsteorin har inverkan på deras verksamhet. I resultatet beskrivs hur anknytningsteorin används i förskolans verksamhet och hur förskollärarna arbetar ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv.
Vi vill belysa återkommande mönster i förskollärares olika erfarenheter och tankar kring den föräldraaktiva inskolningsmetoden (Brinkkjær & Høyen, 2013). Vi
genomförde både intervjuer via telefon och på plats. Den ursprungliga planeringen av undersökningen innefattade att göra alla intervjuer på plats, men på grund av att
smittspridningen av Corona (covid-19) i samhället medförde att vi var tvungna att ändra vårt upplägg för insamling av datamaterial. Denscombe (2018) anser att man behöver ha kunskap om en uppsättning av olika metoder och tekniker som kan användas för att samla in data. Denna kunskap bidrar till att man kan fatta korrekta beslut om vilka
19
metoder som är lämpliga eller olämpliga när man samlar in och analyserar information för ens specifika forskning.
I vår studie genomfördes en intervjustudie med förskollärare som arbetar med den föräldraaktiva inskolningsmetoden. När vi genomför intervjun skapades en interaktion mellan oss och informanten, dvs förskolläraren. Vår intervjustudie utgick ifrån en intervjuguide (halvstrukturerad) som innebär att vi hade färdiga teman i intervjuguiden (Bryman, 2018). De teman vi använde i intervjun var erfarenhet av inskolningsmetoder, inskolning och barns anknytningsmönster, den föräldraaktiva inskolningsmetoden, vårdnadshavarnas erfarenheter av inskolningen och den föräldraaktiva
inskolningsmetoden (se Bilaga 1). I vår intervjuguide skrev vi även ner uppföljningsfrågor för att hålla ett flyt i intervjun.
För att få ut så mycket som möjligt från intervjuerna formade vi tydliga och enkla frågor för att undvika missuppfattningar, samt hade vi i åtanken att ställa frågor som framhäver förskollärares egna upplevelser och tankar kring i den föräldraaktiva
inskolningsmetoden. Förståelsen för hur man utför intervjuer kräver särskilda
färdigheter hos forskaren som till exempel de etiska värderingar som forskaren ska bära med sig (Kvale & Brinkmann, 2014).
Telefonintervjuer som genomförts i en kvalitativ studie har många fördelar, såsom ökade möjligheter att prata med människor i avlägsna områden, farliga platser eller begränsad tillgänglighet. Svårigheten med att genomföra en telefonintervju är att man inte kan läsa av intervjupersonen, man får inte ett ansikte på personen som intervjuas samt man missar viktiga aspekter såsom kroppsspråk och olika ansiktsuttryck (Kvale & Brinkmann, 2014).
4.2 Kvalitativ innehållsanalys
Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera materialet.
Analysmetoden består av tre inriktningar; den konventionella, riktade och summativa (Fejes, 2015). I vår analys utgick vi ifrån den konventionella innehållsanalysen som är en induktiv metod som innebär att man vid upprepade gånger läser igenom texten, kodar och kategoriserar. Koda innebär att man kort fattar och definierar den handling
20
eller erfarenhet som beskrivs av intervjupersonen. När man kategoriserar så fångar man upp likheter och olikheter i intervjuer (Kvale & Brinkmaan, 2014). Metoden fokuserar på det innehåll med gemensamma teman, det kan till exempel vara allmänna frågor som handlar om vad pedagoger har för tidigare erfarenheter kring olika inskolningsmetoder. Genom att upprepade gånger läsa igenom transkriberingen ger det en tydlighet för att utföra analysen, efter det så börjar man koda olika stycken i texten dvs ord eller meningar som man sedan kategoriseras i olika teman.
4.3 Databearbetning och analysförfarande
För att analysera studiens resultat har vi använt en innehållsanalys. Det första i steget i bearbetningen av datainsamlingen var att lyssna på inspelningarna och transkribera varje intervju ordagrant, därefter skrevs transkripten ut för att få en helhetsbild över materialet. Efter att ha läst varje intervjutranskript noggrant så antecknade vi de reflektioner vi gjorde. Dessa reflektioner handlade främst om att informanterna
uttryckte en positiv syn på den föräldraaktiva inskolningsmetoden och att trygghet var i fokus och betydelsen av vårdnadshavares delaktighet i verksamheten. Anledningen till att just dessa reflektioner antecknades var dels för att det uttrycktes återkommande i alla intervjuer, dels för att vi inte hade förväntat oss en så positiv syn på
inskolningsmetoden. Då vi innan intervjuerna läst in oss på litteratur om den föräldraaktiva inskolningsmetoden och där gavs delvis en bild av att
inskolningsmetoden inte var att rekommendera då barn inte kan knyta an på så kort tid. Nästa steg var att skriva ut transkripten och klippa isär dem för att sortera bort det som inte var relevant för att besvara vår frågeställning. Genom att använda sig av kodning hjälper det att få en tydligare bild av innehållet i texten, detta gör det även möjligt att se hur ofta ett specifikt tema tas upp. Vi sorterade detta genom att lägga varje ord och mening i olika teman. Genom att tematisera så bidrar det med att klargöra vad man egentligen undersöker, och detta gör man genom att återgå till sitt syfte och forskningsfrågan (Kvale & Brinkmann, 2014).
Därefter började kodningen av materialet, vilket innebär att man tittar på de ord eller meningar som bär liknande budskap. Vi sorterade detta genom att lägga varje ord och
21
mening i olika teman. Efter att ha delat upp kodningen började det formas ett mönster. När vi kodade texten valde vi att färglägga koderna i olika färger för att bilda kategorier och detta underlättade för att analysera texten. Sedan utformades tre teman som dessa koder delades in i (tabell 1).
De olika temana är: Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva
inskolningsmetoden, vårdnadshavarsamverkan och trygghet och anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolning i förskolan. Vårt mål med att kategorisera var att fånga upp och jämföra återkommande mönster i transkripten.
Tabell 1 - Teman
Denna tabell redovisar hur koderna från transkripten delades in i tre grupper vars rubriker (de fetmarkerade) är studiens teman och beskriver centrala områden från transkripten.
Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva inskolningsmetoden Vårdnadshavarsamverkan och trygghet Anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolning i förskolan
Information Trygghet Anknytning
informationsmöte Dialog Anknytningsteori
Inskolningssamtal Mms (bildmeddelanden)
Feedback Samverkan
Vårdnadshavares upplevelser
Inblick i verksamheten
Rutiner Delaktighet och inflytande Snabbt Trygga föräldrar ger trygga
barn,
4.4 Urval
Vi valde att intervjua förskollärare som arbetar på kommunala förskolor, de förskolor vi valde hade inte någon särskild pedagogisk inriktning. Vi avgränsade även urvalet av
22
informanter genom att enbart intervjua förskollärare eftersom det generellt sett oftast är de som ansvarar för inskolningar. Vi meilade ut till femtio kommunala förskolor och fick svar ifrån fem slumpmässiga förskolor som vi valde att använda i vår studie. Obundet slumpmässigt urval innebär att alla i vårt urvalsunderlag har samma chans att komma med i undersökningen (Matthew, 2016). Vi beslöt att intervjua sju till tio förskollärare som hade olika erfarenheter och kunskap om den föräldraaktiva
inskolningsmetoden. Från dessa fem förskolor var det totalt åtta förskollärare som ville delta i en intervju. Nedan (tabell 2) beskrivs de deltagandes arbetserfarenhet och erfarenheter av olika inskolningsmetoder.
Tabell 2 - Erfarenheter av inskolningsmetoder
Denna tabell redovisar varje intervjupersons arbetserfarenhet som förskollärare (antal år) och vilken/vilka inskolningsmetoder som hen har arbetat utifrån i förskolans verksamhet.
Intervjuperson: Antal år som förskollärare Erfarenhet av olika inskolningsmetoder
1 9 Föräldraaktiv och ansvarspedagog
2 12 Traditionell och föräldraaktiv
3 22 Traditionell och föräldraaktiv
4 1 1/2 Föräldraaktiv
5 4 1/2 Traditionell och föräldraaktiv
6 1 1/2 Traditionell och föräldraaktiv
7 2 Traditionell och föräldraaktiv
8 7 1/2 Föräldraaktiv
4.5 Genomförandet av studien och beskrivning av material
När studiens syfte och frågeställningar var formulerade utformades en intervjuguide med tretton frågor angående den föräldraaktiva inskolningsmetoden och barns anknytning (se bilaga 1). När den slutgiltiga intervjuguiden var klar skrevs ett informationsbrev om studiens syfte och om att informanterna kan avbryta sitt
deltagande om de vill, samt att intervjun kommer att spelas in. För att komma i kontakt med förskollärare att intervjua skrevs ett mejl till alla förskolerektorer på kommunala förskolor inom Örebro kommun (se bilaga 3). I mejlet frågade vi vilken
23
inskolningsmetod som förskolan använder och om ja så bad vi rektorn att kontakta sin personal angående intervjun. De rektorer som svarade att de använder den traditionella inskolningsmetoden som är två veckor var inte relevanta för denna studie och deltog därför inte. Utav de femtio skickade mejl var det nitton rektorer som svarade. Av dessa nitton var det tolv som använde den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Sedan utav dessa tolv var det fem förskolor som kunde delta i studien och blev totalt åtta förskollärare. Därefter bokade vi via mejlkontakt in tider med förskollärarna att genomföra intervjuerna på. När tiderna var bokade skickades intervjufrågorna och informationsbrevet om studien ut till dem. Fyra intervjuer genomfördes på plats och de resterande fyra genomfördes via telefon.
4.6 Etiska överväganden
Vid genomförandet av en forskningsstudie bör forskaren vara lyhörd och omtänksam på etiska principer vid genomförandet av en forskningsstudie. Björk-Willén (2016) belyser att det finns fyra forskningsetiska krav som en forskare bör följa. Den första är
informationskravet och de innebär att man informerar om studien så att deltagarna blir medvetna om vad undersökningen handlar om. Nästa är samtyckeskravet som innebär att deltagarna ger samtycke till att delta i undersökningen som till exempel vid
observationer. Här ger de samtycke till att bli observerade, om barnet är under 15 år så behöver man få ett samtycke från barnets vårdnadshavare. Konfidentialitetskravet handlar om att alla identifierbara personer inte ska kunna identifieras av utomstående personer och inga obehöriga ska kunna ta del av deltagarnas personuppgifter.
Nyttjandekravet innebär att alla insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för den aktuella forskningen, uppgifterna får inte delas till andra studier eller för kommersiellt bruk.
Innan intervjuerna genomfördes tog vi del av de forskningsetiska principerna för att vara medvetna på de etiska frågor som kommer upp under studien. Vi informerade våra deltagare genom att mejla ett informationsbrev (se bilaga 2) till dem om studiens syfte och att allt material vi samlar in är konfidentiellt (Konfidentialitetskravet) och att alla personuppgifter kommer att utgå ifrån GDPR riktlinjer. Vi informerade även om att all personlig information kommer att förstöras efter genomförd studie (Vetenskapsrådet,
24
2017). Informationskravet och samtyckeskravet är något som vi tog del av under vår studie, enligt Vetenskapsrådet (2017) måste forskaren informera deltagarna om studien och att deltagandet i studien är frivilligt och att deltagarna har rätt att säga upp sitt deltagande under studiens gång.
Detta är viktigt att informanterna känner sig bekväma och att de innan intervjun åter blev påminda om sina rättigheter om att de kan avbryta deltagandet när som helst. Vi kan inte säkerhetsställa att informanterna kände sig bekväma under intervjun eller att de säger till om de vill avbryta sin medverkan, vi kan enbart tolka situationen. Vår tolkning är att intervjuerna var avspända då vi småpratade innan intervjun, samt att deltagarnas kroppsspråk upplevdes utifrån vårt perspektiv som avslappnat. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva ska kunna bestämma huruvida de ska delta i studien eller inte. Innan inspelningen påbörjades frågades informanterna om de tagit del av
informationsbrevet för att bekräfta att de gjort det. Under intervju höll vi en öppenhet med deltagarna i undersökningen där vi tog ett steg tillbaka för att låta deltagarna prata fritt och besvara frågorna om inskolningsmetoden och hur anknytningsteorin används under inskolningen. Efter varje intervju flyttades inspelningen från våra mobiler till en extern hårddisk, därefter raderades inspelningen från mobilerna. Detta för att
säkerhetsställa att ingen obehörig ska kunna ta del av materialet och därmed skydda deltagarnas identitet. När inspelningarna transkriberades förvarades även de på den externa hårddisken och de utskrivna transkripten förvarades i en låda (hemma hos en av oss) så att materialet inte ligger framme för andra att läsa.
Vi märkte en skillnad mellan att intervjua på plats och att intervjua via telefon.
Intervjuer via telefon ger varken deltagarna eller oss som intervjuar någon möjlighet till att läsa av varandras kroppsspråk. Att kunna avläsa kroppsspråk är en viktig punkt för att avgöra om deltagarna är bekväma under intervjun (Kavle & Brinkmann, 2014). Vi behövde därför vara extra uppmärksamma på deltagarnas tonfall och hur de
kommunicerade med oss under telefonintervjun. Intervjuer på plats upplevde vi som ett fördelaktigt tillvägagångssätt i jämförelse med telefonintervjuer, för att på plats blev intervjuerna djupare.
25
4.7 Validitet och tillförlitlighet
Vid en kvalitativ forskningsstudie är deltagarna medvetna om att de deltar i en studie eller experiment och detta kan påverka hur de reagerar på frågor som ställs under intervjun och kan därmed även generaliserbarheten i resultatet. Generaliserbarheten handlar inte om vem som talar sanning, snarare handlar det om att skapa en förståelse för det problem eller liknande fenomen som kan växa fram (Bryman, 2018). Begreppet validitet är relaterat till forskningsstudiers trovärdighet och tillförlitlighet (Dahlgren & Johanssons, 2015). Validitet mäter forskningens trovärdighet, vilket innebär hur man har bearbetat och samlat in det empiriska materialet. För att få en validitet i studien undersöktes vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom att ta fram en hög kvalitet i de avhandlingar som har använts i studien tittade vi på referentgranskning, även kallad för peer reviewed avhandlingar. Detta för att säkerställa att de var granskade och vara av vetenskaplig kvalitet.
Vi anser att validiteten i vår studie är god, eftersom att vi spelar in alla intervjuer för att sedan kunna lyssna på de svar vi fick in. För att en forskare ska ha en god validitet behöver forskaren kritisera om val av metod är rätt för studien för att sedan kunna besvara det som ska undersökas (Widén, 2015). I vår studie intresserade vi oss av förskollärares egna åsikter, tankar och erfarenheter om den föräldraaktiva
inskolningsmetoden och därför var valet att intervju förskollärare lämpligt för vår studie. Hade vi valt en observationsstudie för att undersöka förskollärarnas erfarenheter och tankar så hade vår studie haft en låg validitet, eftersom att det inte är möjligt att observera deras tankar och åsikter (Fejes & Thornberg, 2015).
Intervjufrågorna utformades baserat på studiens syfte. Under vår arbetsprocess med intervjuguiden omformulerades några frågor för att de behövde förtydligas, samt lades det till frågor för att täcka vår studies syfte och frågeställningar. Vid intervjutillfället frågade vi deltagarna om det var någon fråga de inte förstod, men alla deltagare i studien hade tydligt förstått alla frågor. Om vi hade funderingar eller följdfrågor till deltagarna under intervju så blev de besvarade, detta gjorde vi för att få ett tydligare svar och för att undvika misstolkningar under intervjun. Detta ökar tillförlitligheten och trovärdigheten för vår forskning. För att studien ska ha en god trovärdighet var det viktigt för oss att kontinuerligt återvända till dess syfte och frågeställningar för att försäkra oss om att innehållet i studien var relevant.
26
4.8 Metoddiskussion
Vi valde bort enkäter som metod för att vår avsikt var att kunna ställa följdfrågor och därmed få ett bredare/nyanserat material. Utifrån tidigare erfarenhet så kan enkäter leda till större bortfall, samt att det inte finns någon möjlighet att ställa följdfrågor till informanternas svar. Vi var ute efter att få en mer detaljerad studie med personlig närvaro och kommunikation och då ansåg vi att en kvalitativ intervjustudie var passande för att kunna besvara studiens frågeställningar.
När studien påbörjades förde vi en diskussion med varandra gällande hur mycket information deltagarna skulle få ta del av. För om man ger för mycket information om intervjufrågorna kan det innebära att intervjupersonen hinner tänka till och diskutera med andra personer i sin omgivning. Detta resulterar i att vi som forskare går miste om spontana åsikter och tankar kring intervjufrågorna (Kavle & Brinkmann, 2014). Detta var något vi la märke till under ett av intervjutillfällena då deltagaren hade diskuterat med de två andra som också skulle delta i studien, vilket ledde till att de var väl
förberedda inför intervju och hade pratat ihop sig. Intervju som metod passade bra in för att besvara vårt syfte och frågeställningar eftersom att vi ville ta fram förskollärarnas egen upplevelse och tankar kring den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Att utforma intervjufrågor som är öppna är betydande för att deltagarnas svar inte ska påverkas och färgas in i någon riktning som forskaren vill. Efter att intervjuerna var avslutade började vi läsa igenom transkripten och sorterade bort frågor och svar som vi inte kunde
använda för att besvara vår forskningsfråga.
En problematik som uppstod när vi kontaktade olika förskolor för att boka intervjuer var att det inte var många förskolor som kunde ta emot besökare för att viruset Covid-19 finns i samhället. På grund av de ändrades tillvägagångssättet för intervjuerna och utförde istället telefonintervjuer på de förskolor som inte kunde ta emot oss. Vid andra omständigheter så hade vi velat göra alla intervjuer på plats för att fånga upp
27
Bryman (2018) nämner två nackdelar med att använda sig av telefonintervjuer, det första är att det inte får ta längre tid än 20–25 min, våra telefonintervjuer var planerad att pågå i 30 min precis som vi hade planerat inför våra andra intervjuer som skulle ske på plats i förskolan. Men vi märkte efter första telefonintervju att det tog mellan 10–20 min. Bryman (2018) nämner även att känslomässiga intervjufrågor eller så kallade personliga frågor inte passar bra med telefonintervju och detta är för intervjupersonen svarar på frågorna utifrån vad de tror att intervjuaren uppskattar. Vi märkte även att småpratet innan och efter intervjun försvann i en telefonintervju i jämförelse med intervjuer som skedde på plats.
28
5. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att redovisa resultatet av förskollärarnas erfarenheter om den föräldraaktiva inskolningsmetoden och hur den tillämpas i förskolans verksamhet
5.1 Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva
inskolningsmetoden
I intervjuerna beskrev alla förskollärare att deras erfarenheter och upplevelser av den föräldraaktiva inskolningsmetoden är till största delen fördelaktigt och positivt. En stor fördel med inskolningsmetoden är att vårdnadshavarna är med under tre intensiva dagar, menar förskollärare 4 ”då det är ju dem som känner barnet bäst och det är dem man måste fråga mest saker om så att man kan lära känna barnet /.../ för barnet kommer ju alltså är den inte trygg då kommer den aldrig att utvecklas och leka” (förskollärare 4). Det är även en fördel “att vi utvecklar just samverkan tidigt och får prata med föräldrar och får in dem” menade en annan förskollärare (6). Flera av förskollärarna beskriver under intervjuerna just betydelsen av att börja skapa en samverkan direkt vid inskolningen och att de har möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande i
verksamheten. En ytterligare positiv aspekt som tas upp är att “föräldrarna får även en insyn i verksamheten och hur vi arbetar, det är faktiskt inte bara barnpassning. Vi sitter inte och dricker kaffe, utan vi har faktiskt ett lärande här och det blir många föräldrar förvånade över” (Förskollärare 1).
Att vårdnadshavarna får en bra inblick i förskolans verksamhet poängterar alla
förskollärare i den här studien, då de beskriver att många vårdnadshavare kommer med inställningen att förskollärares enda uppgift är barnpassning. Förskollärarna ser därför inskolningen som ett tillfälle att skapa en förståelse för vad förskollärare faktiskt gör och att det finns en läroplan för förskolan. Förskollärarna gjorde även jämförelser med den traditionella inskolningsmetoden som är två veckor och förklarade varför de anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är bättre.
29
Men det är ju också det att barnen inte får så lång inskolningsperiod så som två veckor som förut då. Som två veckor blir lite hastigt man får inte den här känslan av att man är med i
verksamheten på samma sätt /.../ och att barnen lär sig våra rutiner snabbare (Förskollärare 3).
I intervjun med förskollärare 3 beskriver hen att “två veckor blir hastigt” för att den traditionella inskolningsmetoden innebär att vårdnadshavaren och barnet bara är på förskolan exempelvis två timmar per dag och stegvis ökar på tiden, vilket gör att barnet inte kommer in i alla rutiner som verksamheten har på samma sätt som vid den
föräldraaktiva inskolningsmetoden. Då barnet istället är med och lär sig verksamhetens rutiner i tre hela dagar. De nackdelar som informanterna tog upp om
inskolningsmetoden var att det”kan vara lite rörigt (i verksamheten) /.../ barn som redan är inskolade och sådär så kan det ju bli väldigt att de blir lite otrygga just den perioden för att det är så mycket vuxna” (Förskollärare 7).
Även fast förskollärarna belyser många fördelar med att vårdnadshavarna är med under inskolningsdagarna så lyfter en av förskollärarna en kritisk aspekt, där hen poängterar att “nackdelen är ju också att om föräldrarna är med hela tiden är om barnen inte vill knyta an till oss” (Förskollärare 1).
5.2 Samverkan med vårdnadshavare inger trygghet
Förskollärarna beskrev i intervjuerna betydelsen av att vårdnadshavare känner sig trygga när de ska skola in sitt barn på förskolan. “För en trygg förälder så blir ju barnet också tryggt” (Förskollärare 6). För att få trygga vårdnadshavare inför inskolningen har förskolorna introduktionsmöten där förskollärarna delger information till
vårdnadshavarna och de har en chans att ställa frågor. Förskollärarna beskriver att en del vårdnadshavare under inskolningen upplever att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är för kort, då den pågår i tre dagar. Vid dessa upplevelser erbjuds vårdnadshavarna att förlänga inskolningsperioden om de skulle önska det eller om barnet uppvisar ett behov för det. Ett återkommande mönster i intervjuerna var beskrivningen av att det inte enbart
30
är barnet som skolas in, utan vårdnadshavarna skolas också in. Då de också ska lära känna förskollärarna och skapa sig en bild av förskolans verksamhet.
Tänker att det blir samma sak för föräldrarna att de känner en väldig trygghet med att ha den här tredagars för de förstår hur vi jobbar och tycker att det är väldigt kul att vara med. Och så säger de att det är dem som blir trötta för att det är väldigt intensivt med mycket intryck (Förskollärare 8).
Den föräldraaktiva inskolningsmetoden beskrivs som en intensiv metod av de
deltagande förskollärarna och därför har de “under den första dagen så har vi kl. 9.00 - 12.00 och sedan de resterande dagarna har vi kl. 9.00 – 14.00. Och då kör vi nio till fjorton i två veckor” (Förskollärare 4). Detta för att barnet ska hinna bekanta sig med verksamheten. Att föra en kontinuerlig dialog med vårdnadshavarna är ett sätt att trygga dem och bidrar till att skapa en god vårdnadshavarsamverkan. Förskollärarna valde att skicka bilder på deras barn för att trygga vårdnadshavarna då ”vissa är ju jätteoroliga det är ju kanske första barnet som de lämnar på förskolan och då kan det ju vara jättetufft. och då vill man ju ofta ha en bild på att det går faktiskt bra” (Förskollärare 4). Bilderna är även ett sätt för att visa vad som händer i verksamheten och “vi är väldigt noga med att höra av sig lite mer i början till vårdnadshavaren” (Förskollärare 8). Ett exempel som gavs av en av förskollärarna handlade om en vårdnadshavare som hade svårt att lämna sitt barn:
Föräldern tyckte det var så svårt och jobbigt att lämna ifrån sig sitt barn, så det var några månader som det barnet fick sitta i vagn och vi försökte locka. När det barnet kände sig redo att komma ner och den hade alltid sin tutte och snutte och sen successivt börja man fasa ut det där. Men då var det att föräldern tyckte att det var så jobbigt så att om den hade lunch då kunde den komma in mitt i när vi har mellis och då börjar ju barnet gråta igen, för sen så går ju föräldern igen (Förskollärare 1).
Förskollärarna är noga med att berätta för vårdnadshavarna att det vid lämningen ska finnas ett avslut så att barnet vet att de går. “En del föräldrar tror att de kanske ska smyga iväg när de lämnar. Det har vi sagt att de inte får göra för då blir jätteoroliga och går runt och letar sedan” (Förskollärare 1).
31
1 - 2 månader efter att inskolningen är klar har förskollärarna ett samtal med vårdnadshavarna. Inför inskolningssamtalen “har vi ju frågor utifrån vårt forum UNICUM /.../ om trivseln och tryggheten” (Förskollärare 3). Dessa inskolningssamtal “är mest för föräldrarna att de ska berätta hur dem har upplevt det så att vi får feedback på vad vi kan göra bättre” (Förskollärare 1).
5.3 Anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolning i
förskolan
Två av frågorna vi ställde under intervjuerna var om förskollärarna har kunskap om vad anknytningsteorin är och om det är något som de baserar sina inskolningar på. Syftet med att ställa dessa frågor om anknytningsteorin är för att anknytning är viktigt vid inskolningen. På dessa frågor svarade alla förskollärare ja och att de har
anknytningsteorin i åtanke när de skolar in barn i verksamheten. Förskollärare 4 menar att anknytningsteorin innebär “relationer till olika människor som barnet har och /.../ föräldrarna ligger ju högst upp liksom i anknytningspyramiden, /.../ det som jag tänker är anknytningsteorin är relationer i samspel” (Förskollärare 4). En positiv aspekt som uttrycks om anknytningsteorin är att
Det är väldigt bra och använda sig av när man pratar med vårdnadshavarna också. Just för att kunna förklara att men kanske inte använder just dem korrekta begreppen och säger
anknytningshierarki eller så. /.../ Men så länge du (vårdnadshavaren) är här så är du barnets liksom nummer ett i anknytning (Förskollärare 6).
Syftet med att förklara för vårdnadshavaren om hur anknytningsteorin fungerar är att de ska få en fördjupad förståelse för hur barn knyter an till andra människor, samt att det kan trygga vårdnadshavarna i inskolningsprocessen. För “det är ju så himla viktigt att den personen som är högst upp att föräldrarna blir trygga med oss, för då blir barnet tryggt” (Förskollärare 4). Det förskollärare 4 menar med ”högst upp” är att
vårdnadshavarna är de personer som barnet har starkast anknytning till och därför är det viktigt att vårdnadshavarna känner sig trygga för att barnet ska bli det. En ytterligare positiv aspekt med anknytningsteorin är att den är “/.../ superbra att ha som grund och
32
utgå ifrån /.../ då det är så viktigt med tryggheten för alla barn men särskilt med dem allra yngsta” (Förskollärare 6).
5.4 Sammanfattning av resultat
Under intervjuerna beskrev förskollärarna hur deras inskolningsprocesser är utformade. Det första som görs är att planera in ett möte med vårdnadshavarna under våren där de informerar om hur inskolningen ska gå till och hur länge inskolningsperioden pågår. Efter informationsmötet får vårdnadshavare komma till förskolan med sitt barn och vara på plats från kl. 9-14 i tre hela dagar. Förskollärarnas upplevelse av den föräldraaktiva inskolningsmetoden var att den var smidigare, dels för att de kan skola in flera barn samtidigt och, dels för att inskolningsperioden inte är så utdragen i jämförelse med den traditionella inskolningsmetoden.
Alla förskollärare beskriver att en del vårdnadshavare upplever att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är för kort, då den pågår i tre dagar. För att förskolan ska möta alla familjers behov på ett positivt sätt erbjuds vårdnadshavarna att förlänga
inskolningsperioden om de skulle önska det eller om barnet uppvisar ett behov för det. Vårt resultat visar att förskollärarna anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är fördelaktig. Fördelarna var att vårdnadshavaren fick en tydlig bild av vad förskolans verksamhet innebär och vad de gör på plats, eftersom att det inte är många som har en inblick i eller erfarenhet av det. Då många vårdnadshavare enligt förskollärarna har uppfattningen av att förskolan förknippas med barnpassning och lek. När
vårdnadshavaren får en inblick i hur förskolans verksamhet fungerar så bidrar det till ett ökat förtroende hos vårdnadshavarna för förskollärarnas arbete.
33
6. Diskussion
Syftet med studien är att undersöka hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden upplevs i förskolan av förskollärare. De metoder som användes för att besvara vårt syfte och frågeställning var en intervjustudie där intervjupersonerna bestod av åtta förskollärare. I detta avsnitt kommer resultatet att diskuteras utifrån vårt syfte och frågeställning. Avslutningsvis kommer vi ta upp reflektioner samt hur resultatet kan användas i praktiken.
6.1 Förskollärares erfarenheter av den föräldraaktiva
inskolningsmetoden
I en artikel skrev Anna Hellberg (2017) att det är förstagångsföräldrar som är mest nervösa och har olika funderingar om hur inskolningsprocessen ska gå till och att det redan är vid första mötet som vårdnadshavare bildar en uppfattning om hur förskolan och pedagogerna är.
Hellberg (2017) och förskollärare 4 från denna studie uttrycker en aspekt om att förstagångsföräldrar upplever en oro inför inskolningen. Förskollärare 4 beskriver det som att vårdnadshavarna upplever jobbiga känslor för att lämna sitt första barn på förskolan. Av den anledningen kan det vara en tröst att pedagogen skickar en bild på barnet som leker eller äter mellanmål till vårdnadshavaren. Förskollärarna nämnde även betydelsen av att kunna samverka med vårdnadshavaren redan vid start och därmed får de vara delaktiga och ha ett inflytande i verksamheten. Detta var ett tydligt sätt för pedagogerna att tydliggöra att den föräldraaktiva inskolningsmetoden bidrar till fördelar. Även i den tidigare forskningen nämner författarna positiva fördelar med den korta inskolningsmetoden (Markström & Simonsson, 2017).
Både i studiens intervjuer och i den tidigare forskningen framkommer det jämförelser mellan den traditionella inskolningsmetoden med den föräldraaktiva
34
nackdelar. Förskollärarna nämner att den traditionella inskolningsmetoden enbart drar ut på inskolningen och att barn och vårdnadshavare inte får en riktig inblick i hur
verksamheten fungerar. Med detta menar förskollärarna att vårdnadshavarna inte kommer in i verksamheten på samma sätt eftersom att de befinner sig i förskolan under kortare dagar med sitt barn, samt att barnet inte kommer in i barngruppen lika snabbt som i den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Utifrån tidigare forskningen och det förskollärarna beskrev om den traditionella inskolningsmetoden så tolkar vi det som att den inskolningsmetoden har fler nackdelar än den föräldraaktiva inskolningsmetoden.
Markström & Simonsson (2017) anser att barnen förlorar på att ha kortare dagar i förskolan under inskolningen för att barnen inte hinner knyta an till den övriga personalen eftersom att de blir tilldelade en ansvarsperson under inskolningen.
Ansvarspersonen kommer vara den som har en närmare kontakt med vårdnadshavaren och barnet. Detta kan ses som en nackdel i de fall då ansvarspersonen blir sjukskriven eller är ledig, hur kommer då barnet reagera? Detta kan leda till barnet känner sig otryggt, samt att vårdnadshavaren också känner en osäkerhet med att lämna sitt barn till en annan pedagog.
Den tidigare forskningens slutsatser stämmer överens med det resultat vi har fått fram angående att den föräldraaktiva inskolningsmetoden verkar bidra till större trygghet för barn och vårdnadshavare. Den bidrar till en positiv och lärorik start i verksamheten för både barn och vårdnadshavare. Som nämnts tidigare så finns det dock inte mycket forskning kring hur barn påverkas av att behöva knyta an till nya personer under en så kort tid. Utifrån vad förskollärarna upplevt och tolkat vårdnadshavares synpunkter så ansåg vårdnadshavarna att den föräldraaktiva inskolningsmetoden bidrar till att de lär känna pedagogerna på avdelningen snabbt och att de blir delaktiga i verksamheten direkt och kan se hur deras barns vardag kommer att se ut framöver.
6.2 Vårdnadshavarsamverkan och trygghet
I studien beskrev förskollärare anknytningens betydelse vid inskolningen, samt
betydelsen för att skapa en trygghet hos både vårdnadshavare och barn. Förskollärarna nämnde att de vid första mötet med vårdnadshavare försöker skapa en trygghet hos
35
vårdnadshavarna genom att delge dem information om hur inskolningen kommer att ske, samt besvara deras frågor och funderingar. Genom att föra en kontinuerlig dialog med vårdnadshavaren så bidrar det även till att de känner en trygghet. Ett sätt att föra denna dialog är att förskollärarna skickar MMS (bildmeddelande) till vårdnadshavare för att visa vad deras barn gör under dagen i förskolan och hur de arbetar dvs under olika aktiviteter, detta var för att ge vårdnadshavare trygghet samt att minska deras oro och funderingar kring vad deras barn gör när det inte är med de.
Anknytningsteorin är något som förskollärarna baserar deras inskolning på, pedagogerna brukar förklara för vårdnadshavarna att de är barnets första
anknytningsperson i deras anknytningsmönster och att det är viktigt att de är trygga med verksamheten eftersom barnet känner av om vårdnadshavarna är missnöjda med
förskolan. Broberg, Hagström & Broberg (2012) beskriver anknytningsteorin som ett samspel mellan anknytning och omvårdnad, och det de menar är att personen som barnet knyter an till behöver även tillgodose deras behov. Dessa behov är tröst när vårdnadshavaren inte finns på plats samt trygghet och stöd. Detta är något som
förskollärarna får se under den föräldraaktiva inskolningsperioden, hur vårdnadshavaren tillgodoser barnets behov samt vilka behov barnet har.
Utifrån den föräldraaktiva inskolningsmetoden framhöll förskollärarna att det är bra för vårdnadshavarna att få en fördjupad förståelse för hur deras barn knyter an till andra personer. De ser det som viktigt att vårdnadshavarna är på plats under hela
inskolningsperioden för att kunna finns där för sitt barn. Förskolläraren nämnde även att vårdnadshavaren inte bara ska försvinna utan att visa sitt barn att de ska iväg. Detta är för att barnet inte ska bli förvirrad eller rädd när de inte ser deras vårdnadshavare på plats, därför är det viktigt att man meddelar barnet att de ska gå iväg en stund.
Öhman (2006) menar att barnets första anknytningsperson är oftast deras
vårdnadshavare. Barnets första interaktion med sin anknytningsperson kan bilda en uppfattning om hur de förväntas att bli bemötta av personalen på förskolan. Därför är det bra att vårdnadshavare är på plats i förskola under längre dagar tillsammans med barnet, så att barnet får se hur vårdnadshavare samarbetar med personalen samt att personalen får chansen att se hur barnet vill be bemött i förskolan så att barnets förväntningar blir uppfyllda så gott det går. I en artikel skriven av Villanueva Gran
36
(2017) beskriver hen fördelen med den föräldraaktiva inskolningsmetoden utifrån anknytningsteorin där pedagoger får iaktta relationen mellan vårdnadshavaren och barnet vid blöjbytet och matstunden. Hen nämner även att vårdnadshavare fick stöd av andra vårdnadshavare vid inskolningen där de tillsammans kunde kommunicera, lära sig rutinerna på förskolan samt att deras barn är en del av en större grupp. Genom att få stöd från andra vårdnadshavare under inskolningen skapade även en trygghet hos dem. Forskaren Maria Simonsson som blev intervjuad i artikeln beskriver att hon ser flera fördelar med den föräldraaktiva inskolningsmetoden för både förskolepersonalen men också för barnet och familjen.
6.3 Anknytningsteoretiskt perspektiv på inskolningsmetoder i
förskolan
Vi ställer oss frågan om hur barnen kan utveckla en trygg anknytning till pedagogerna genom den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Utifrån vad förskollärarna har nämnt i undersökningen så är det viktigt att förklara för vårdnadshavarna hur barns
anknytningsmönster fungerar samt hur barnen knyter an till nya personer i sin
omgivning. Förskollärarna menar att det är viktigt att vårdnadshavarna är på plats under hela inskolningsperioden för att kunna finnas där för sitt barn och att de är trygga. Genom att skapa trygghet hos barnet så rekommenderar förskollärarna att barn tar med sig något hemifrån som bidrar till att de känner sig trygga som till exempel ett gosedjur eller en filt. Förskolläraren nämnde även att vårdnadshavaren inte bara ska försvinna utan att visa sitt barn att de ska iväg. Detta är för att barnet inte ska bli förvirrad eller rädd när de inte ser deras vårdnadshavare på plats, därför är det viktigt att man meddelar barnet att man ska gå iväg en stund. Men går inte den föräldraaktiva
inskolningsmetoden mot vad anknytningsteorin innebär och ändå menar förskollärarna att de följer teorin. Detta kan tolkas som en komplex situation där anknytningsteorin och forskningen å ena sidan pekar på att tre dagar är för kort tid för att en trygg anknytning ska ske mellan barn och förskollärare på förskolan, å andra sidan menar förskollärarna i studien att den föräldraaktiva inskolningsmetoden bidrar till en trygg anknytning.
37
Utifrån verksamhetens perspektiv ses många fördelar med inskolningsmetoden då den är snabb och därmed sparar tid för verksamheten och vårdnadshavare. Den
föräldraaktiva inskolningsmetoden är positiv utifrån ett verksamhetsperspektiv när det kommer till att skola in flera barn samtidigt då den är mer effektivt och som tidigare nämnt sparar tid. Dock utifrån anknytningsperspektiv så bidrar det inte till en
grundläggande anknytning för barnet. Broberg & Hagström & Broberg (2012) nämner att barn behöver längre tid att skapa en trygg anknytning till förskolan och personalen. Tre dagars inskolningen bidrar inte till en stark anknytning och därför anser vi att metoden gynnar verksamheten mer än vad det gynnar barnet. I tidigare forskning nämns det även hur den traditionella inskolningsmetoden ger barn mer tid att lära känna den nya miljön i förskolan och skolas in stegvis. Ur ett anknytningsperspektiv så blir den traditionella inskolningsmetoden gynnsammare för barnet eftersom de spenderar kortare dagar på förskolan under en längre tid (14 dagar). Detta bidrar till att barnet knyter an till förskolan, barngruppen samt personalen på avdelningen. Tillsammans får de utforska förskolans miljö stegvis med sina vårdnadshavare.
6.4 Reflektioner och utvecklingsåtgärder
Efter att ha studerat litteratur, tidigare forskning samt vårt resultat och jämfört med anknytningsteorin har vi kommit fram till att den traditionella inskolningsmetoden är gynnsammare för barn jämfört med den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Detta för att det ger barnet 14 dagar att skolas in på och skapar utrymme för barnet att komma in i verksamheten successivt istället för intensivt. Barnet skapar trygghet när hen utforskar den nya miljön tillsammans med vårdnadshavaren och får lära känna pedagogerna och barngruppen under kortare dagar för att sedan successivt utöka tiden och vara delaktig i mellanmål, matsituation, utevistelse och vilostunden. Vi ser fram emot att forskare tar sig an att studera och utvärdera den föräldraaktiva inskolningsmetoden mer och hur en kort inskolningsperiod påverkar barns anknytningsmönster. Då forskningen kring ämnet är bristfällande så behövs det en fördjupning inom området. Ur ett barnperspektiv skulle det vara betydelsefullt att se hur barn egentligen knyter an till en ny miljö, en större barngrupp och nya vuxna. Eftersom att förskolans verksamhet är en viktig
38
barns stressnivåer påverkas av att vara i förskolan under längre dagar under den föräldraaktiva inskolningsperioden.
