Abstract
Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.
Nyckelord: Förskola, konflikt, konflikthantering, skolverket, Vygotskij
Examensarbete inom
lärarutbildningen, 15 högskolepoäng
Konflikthantering
- Hur arbetar förskollärare med konflikter?
Camilla Slotts & Susanna
Tenno
Innehållsförteckning
Abstract...ii Innehållsförteckning...iii Inledning...4 Problemområde...5 Bakgrund...6Värdegrund och värderingar 6 Definition av begreppet konflikt 8 Olika orsaker till konflikter 9 Konflikthantering 11 Syfte ...17 Metod...18 Resultat...25 Diskussion...34 Referenser...45 BILAGA 1: Intervjufrågor...47
Inledning
Konflikter mellan barn är ett centralt problem i förskolans värld. Detta är något båda har varit i kontakt med på olika förskolor under tiden vi arbetat med barn. Eftersom båda berörts av konflikter på varierande sätt såsom vardagliga diskussioner, större fysiska bråk och ”osynlig”
mobbing, undrar vi om detta över huvudtaget tas upp i förskolan och vad man gör åt det? Lämnas det bara åt sidan eller hanterar man konflikten och i så fall hur? Vi tror att det finns många studier och tidigare forskning kring ämnet, men under våra sju terminer på
lärarutbildningen har vi inte på något sätt fördjupat oss i detta område överhuvudtaget. Det har gjort oss väldigt nyfikna och intresserade av hur konflikter hanteras och om det hanteras på ett visst sätt på de förskolor som vi valt att studera.
En av oss har varit i kontakt med en konflikthanteringsmodell som heter Islandsmodellen. Islandsmodellen bygger till en början på samtal utifrån beskrivna fall/situationer som så småningom kan leda till
bearbetning av aktuella situationer som uppstått.
Syftet är att barnet ska på ett enkelt sätt prata om problem som uppstår, sätta sig in i hur andra känner, träna sig i att uttrycka känslor, söka egna lösningar och motivera dem samt se flera lösningar på ett problem.1 Den andra av oss har inte varit med om någon speciell modell utan man har oftast tagit en snabb och spontan lösning på konflikten för att få det överstökat. Detta kan leda till stora problem som till exempel fel person får skulden, man blir osäker på sig själv och ett barn kanske blir
syndabocken i barngruppen. Det är i förskolan man lägger grunden för en god självkänsla och ett gott självförtroende hos ett barn, detta är mycket viktigt för de kommande skolåren för att barnet ska kunna skapa en kunskaps- och personutveckling.
Denna uppsats kan bli en grund för oss att kunna påverka konflikthantering på ett bra och fungerade sätt på framtida
arbetsplatser. Det är viktigt att vara medveten om detta ämnesområde på grund av att det är ett centralt problem i förskolan.
Problemområde
Vårt beteendemönster kommer till stor del från vår hemuppfostran samt vilka umgängeskretsar man befinner sig i. Förskollärare måste därför lägga stor energi och ansvar på konflikthantering eftersom man redan i förskolan lägger en grund för uppfostran hos barnet som är lika viktig i förskolan som i hemmet. Hur kan förskollärare föra in
uppfostran på bästa sätt för att nå alla barn i sitt arbetssätt?
Bakgrund
Att kunna stärka och stimulera samspel och hjälpa barn att hantera konflikter är en viktig kunskap som krävs att ha i arbetet som
förskollärare. En tanke och nyfikenhet har börjat växa fram under våra studerande år och det skulle vara intresseväckande att ta reda på hur förskollärare hanterar och upplever konflikter i förskolan. Detta kapitel är indelat i fyra underrubriker för att underlätta läsningen av teorin. Dessa underrubriker är värdegrund och värderingar, definition av begreppet konflikt, olika orsaker till konflikter, konflikthantering.
Värdegrund och värderingar
I förskolans läroplan framgår det att vänskap, omsorg och respekt till andra skall synliggöras i verksamheten. Läroplanen rekommenderar inte någon speciell metod utan det är upp till varje förskola att välja vilket arbetssätt de vill arbeta med. Däremot framgår det tydlig att alla förskolor skall arbeta med dessa frågor. I läroplanen anges
målsättningar för hur förskolan skall utforma verksamheten efter värdegrunden.
”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att kunna hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter” 2
Skolverket beskriver att begreppet värdegrund handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Begreppet infördes under 1990-talet och i de nya läroplanerna är värdegrund centralt och ska genomsyra all verksamhet i förskolan och i skolan.3 Läroplaner är politiska dokument där mål och riktlinjer ingår, den genomsyrar olika intresseinriktningar, olika värderingar och olika syn på vad som anses viktigt att kunna.4 Det är i klassrummet man får reda på hur barn och förskollärare uppför sig, vad de säger om hur det är och hur det borde vara. Moraluppfattningar formas under uppväxten och i den miljö man befinner sig i.5 Värden däremot formas av olika värderingar, något man strävar efter. Människors lika värde är inte förhandlingsbara medan pengar ses som ett instrumentellt värde och går att förhandla med. Ofta värdera man något som är på gott eller ont, fint eller fult etc.6 Alltså värdegrunden handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra i vardagen, vilket kan orsaka konflikter.
2 Läroplan för förskolan,1998, Skolverket 2009 s.9
3http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/4873 (2009.11.04, kl. 14.50) 4 Orlenius, 2001
5 Wester, 2008 6 Orlenius, 2001
Definition av begreppet konflikt
Det latinska ordet conflictus betyder motsättning eller sammanstötning. Ordet konflikt kan beskrivas på flera olika sätt. När det gäller konflikter kan man urskilja två typer: konflikter som äger rum inom människor och konflikter som äger rum mellan människor. Om man talar om konflikter inom människor handlar det om kognitiva konflikter, vilket betyder att en person är med om en osämja inom ramen för sina egna föreställningar eller mellan sina föreställningar och nya erfarenheter som han eller hon gör. Dessa två olika typer av konflikter kan dock hänga samman på det sättet att motsättningar med andra människor lätt kan resultera i en inre konflikt hos de inblandade, samtidigt som inre konflikter kan leda till friktioner med andra inblandade.7 Det finns olika konflikttyper såsom inre konflikter hos individen, vilket kan röra sig om impulser, behov eller önskningar som utesluter varandra. Många
gånger väljer man vägar som gynnar en själv eller den grupp man tillhör. Konflikter i sociala relationer, konflikter i och mellan grupper, konflikter inom en organisation och mellan organisationer samt
konflikter mellan nationer är även viktiga konflikttyper att känna till. En konflikt kan uppstå mellan intressen, mål, personlig stil, synsätt,
grundläggande behov och värderingar. Det kan förekomma en konflikt när människors aktiviteter är olikartade vilket kan medföra att en persons handlingar hindrar, försvårar eller stör en annan persons handlingar. I en konflikt kan den ene ses som en vinnare och den andre som en förlorare, vilket betyder att vinnaren är den som känner att han eller hon inte gjort något fel och därmed blir den andre förloraren som är anledningen till att konflikten uppstod. Detta kan medföra att
vinnaren känner makt och ska vara märkvärdig inför andra sociala relationer. Denna person kan utnyttja sin ”makt” till att börja starta konflikter bara för att få uppmärksamhet och bekräftelse. Den som anses vara förlorare kan utvecklas till att bli underlägsen i samspel med andra människor, kommunikationen försämras och denne vill inte ta kontakt med vänner vilket leder till utanförskap. Självkänslan och självförtroendet kan försvagas och man börjar ta på sig skulden även fast man är oskyldig.8
Konstruktiva konflikter innebär att alla som är inblandade är nöjda med resultatet, det vill säga en som alla tjänar på och som är för allas bästa. Relationen mellan deltagarna stärks och deras respekt och tillit för varandra ökar samt att deltagarnas förmåga eller färdigheter växer i att kunna hantera framtida konflikter på ett konstruktivt sätt. Deltagarna försöker att lära av varandra istället för att skydda sig själva eller dominera över sina vänner i gruppen. Destruktiva konflikter resulterar i att en deltagare vinner på den andres bekostnad, sårade känslor och ilska skapas, minskar möjligheterna att hantera konflikten på ett konstruktivt sätt. Konflikter och aggression är två helt olika saker. Definitionen av konflikt kan relateras till aggression, konkurrens, inflytande och dominans. Men konflikter och aggression är egentligen två helt olika saker. Med aggression menar man att man har olika
7 Thonberg, 2006
beteenden för att såra eller göra någon annan illa. Det påträffas studier som visar att det är ovanligt att barn använder fysiskt våld när de hamnar i konflikter med varandra, det vanligaste är att barn hanterar konflikter verbalt.9 Med konkurrens menar man att man arbetar mot andra individer och vill nå ett mål, men där endast en eller några kan nå målet. Det är dessa två som framkallar en konflikt men den behöver inte alltid innehålla konkurrens och aggression. Inflytande handlar om att påverka andra på önskat sätt och dominans innebär att en person har inflytande över någon annan till exempel en förskollärare över ett barn.10
Olika orsaker till konflikter
Vi människor styrs av våra behov. Förutom att överleva och känna trygghet har vi behov av att känna tillhörighet, uppskattning och kärlek. Vi drivs också av att förverkliga oss själva och våra drömmar. Då våra behov inte blir tillfredställda reagerar vi ofta med våra känslor, vi blir förtvivlade, ledsna, arga eller deprimerade. Vissa av oss behöver
bekräftelse av andra medan vissa förnekar sina behov och blir passiva.11 Grupptillhörighet är en viktig källa för den egna identiteten och
självkänslan både i konkreta grupper som familjen och kamratkretsar och i abstrakta grupper vilket är kön, åldersgrupp, etnicitet och politisk grupp. Barn hamnar i olika grupper där man får en roll beroende på hur de andra medlemmarna är i gruppen. Hamnar man i en grupp där medlemmarna har högre status än vad man själv har kan man lätt bli underlägsen och tillbakadragen. Om man själv har hög status och hamnar i en grupp där de andra har lägre, blir man lätt den som
dominerar och har makten. Vilka grupper man tillhör och vilka sociala föreställningar man har tillsammans påverkar deras identitet och självkänsla. Vissa grupper blir negativa stereotyper och andra blir positiva. En del av oss försöker att undvika konflikter i många
sammanhang, det vill säga vid direkt sammanstötning där vi är oense om något. Vi tänker oss att konflikter är något obehagligt, negativt och hemskt som vi helst vill undvika. Vi har alla olika eller gemensamma behov, intressen, önskningar och mål, är det inte konstigt att
motsättningar och konflikter uppstår när resurserna är begränsade.12 Attityder till konflikter och hur vi lärt oss att hantera konflikter, kommer ursprungligen hemifrån. Det är i familjen de flesta lär sig att kommunicera, lär sig att lösa problem och att jobba tillsammans med dem. Har man en bra kommunikation mellan hem och förskola bidrar det till att barnet får samma normer och förutsättningar att utgå ifrån.13 Lev Vygotskijs pedagogiska teori grundas på en marxistisk syn på förhållandet mellan människans medvetande och den materiella verkligheten, vilket innebär att den omgivande miljön bestämmer hur tänkandet utvecklas. Därför har all uppfostran en social karaktär den är
9 Thonberg, 2006
10 Chetkow-Yanoov, 1996 11 Ekstrand & Lelinge, 2007 12 Thonberg, 2006
alltså beroende av verkligheten runtomkring oss och de kunskaper vi har.14 Vygotskij menar att inlärning och kunskap sker genom socialt samspel med andra och att språket är ett viktigt hjälpmedel. Vårt beteende förändras om det sker rubbningar i den sociala miljön. För att barnet ska kunna hantera konflikter, enligt Vygotskij, skaffar sig barnet verktyg i samspel med en förskollärare på förskolan. Dessa verktyg kan barnet använda för att tolka och utforma sin värld. Språket är en annan viktig grundtanke hos Vygotskij. Dess viktigaste funktion är kommunikation. Vygotskij menade att det finns ett nära förhållande mellan tänkande och tal. Det man tänker måste framföras via språket. Språket blir ett socialt redskap.15 Social kompetens är ett underlag i människors utveckling vilket innebär mänskligt samspel och samspel startar utveckling. Barnets alla förmågor såsom intellektuella, emotionella, sociala och existentiella har sina rötter i sociala relationer.16 Barnets förhållande till sig själv och världen är från första stund relationer med andra människor. De flesta barn är från början i allra högsta grad socialt kompetenta. Det är viktigt att veta att Vygotskijs utgångspunkt säger något mer än att det är viktigt att uppföra sig och att det är trevligt att umgås. Människors samspel är inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling utan att samspel är lärande och utveckling.17 Om man vill lära barn att uppföra sig väl måste vi utveckla ett ”samspel som uppför sig väl” eftersom det är genom yttre sociala interaktioner vi skaffar oss kompetens. Har man inte ett gott samspel mellan varandra kan konflikter uppstå. Det är samspelet som startar utveckling och en konflikthantering är en utveckling på konflikter. Kommunikationen är avgörande för att ett bra samspel mellan varandra ska fungera. Finns inte kommunikationen kan det vara en orsak till att en konflikt uppstår.18
Konflikthantering
Forskning och konflikthantering har utvecklats starkt inom socialt arbete och skola. Konflikter är en process som parterna själva ska ta ansvar för och kunna hantera, det är en ny idé som prövats. Där ingår det att lära sig känna igen orsaken till varför konflikter uppstår och hur man känner sig i en konflikt. Det är viktigt att lära känna sig själv och sina reaktioner när man hamnar i konfliktsituationer.19
Man har valt att använda begreppet konflikthantering istället för konfliktlösning eftersom vissa konflikter faktiskt inte går att lösa, däremot går det att erkänna och hantera dem. Det finns fyra olika strategier, enligt Maltén, när man talar om konflikthantering. Det har att göra med personernas förhållande till varandra och till den tidsenliga konflikten. Av dessa fyra har tre av strategierna en begränsad effekt men som ändå är vanliga när det gäller konflikthantering. Den fjärde och sista strategin företräder däremot ett förhållningssätt som mer
14http://www.socialisten.nu/pol/utb/vygotskij_52.shtml (2009.10.14 kl 12:13) 15http://www.fotbollslag.com/fotboll/vygotskijs-teorier/ (2009.10.14 kl 12:35) 16 Lindqvist, 1999
17 Strandberg, 2006 18 Strandberg, 2006
effektivt kan bidra till en resultatrik konflikthantering. Här följs de fyra olika strategierna:20
Defensiva strategier
I denna strategi hanterar man ett problem på ett modlöst sätt genom att ignorera problemet och låtsas som att det inte finns. Man vill ofta undvika en vidare diskussion och personerna som är inblandade, samt omorganisera arbetet så att man slipper stöta på varandra. Konflikten kan även hanteras genom att man utser en syndabock. Man anser att man funnit lösningen och förklaringen på konflikten genom
syndabocken. Eftersom man inte hanterar konflikten ordentligt skapas på sikt ett inre drama med skuldkänslor mot den utpekade.
Makt- och tvångsstrategier
I denna strategi är personerna beroende av varandra, där utnyttjar man varje individs styrka och svaga sidor. Man sätter motståndaren under press tills han eller hon ger upp, vilket leder till att en vinner och en förlorar. Om man hotar motståndaren till att ge upp har man endast vunnit en kortvarig seger. Motståndaren inväntar då ett lägligt tillfälle till hämnd och revansch. Konflikten blir inte hanterbar utan snarare innesluten. Makt och tvångsstrategierna för inget gott med sig, de är i grunden destruktiva. Lösningen på maktkonflikter är att ta in en tredje person som blir medlare till vinnaren och förloraren.
Rituella strategier
Denna strategi handlar om att lätta på anspänningen i en
konfliktsituation. Ett exempel är att man väljer ett runt bord där ingen har en mäktigare placering än någon annan. Man avdramatiserar själva konflikten genom att rikta uppmärksamheten på det som skall göras, därmed underlättas situationen. Det skapas en trygghet och säkerhet samt dämpar ångesten som problemsituationen kan skapa.
Samverkansstrategier
Det som ingår i denna strategi är problemlösande samtal, medling genom ett tredjepartsingripande utifrån och förhandlingar om så
behövs. Här erbjuds alla att känna sig engagerade och motiverade, båda personerna har något att vinna och därmed blir strategin konstruktiv.21
20 Maltén, 1998 21 Maltén, 1998
En del av oss försöker undvika konflikter i många kontexter. Det vill säga att man undviker direkt sammanstötning med människor som man är mer eller mindre ovän med, för att vi tänker oss att konflikter är något obehagligt, hemskt och negativt som vi helst vill komma undan. Men konflikter är en del av det sociala livet som människor måste acceptera och lära sig handskas med.22 En konflikt kan ibland handla om en mindre tvist mellan personerna och att det stora problemet egentligen är att de missuppfattar varandras avsikter och handlingar. Hur vet man om det är en missuppfattning? Ibland tycker var och en av de inblandade att de själva är ett oskyldigt offer och blir orättvist
behandlade. Ofta är de inblandade övertygade om att de andra uppfattar händelsen fel, medan de själva har rätt.23
22 Thonberg, 2006
En studie visar att barn tycks vara mer benägna att använda fysiskt våld i en konflikt om det andra barnet gör det, våld föder våld. De flesta av konflikterna hanterar barnen oftast själva utan att de börjar slåss och utan att vuxna uppmärksammar detta, därför får vuxna känslan av att fysiskt våld är vanligare inslag i barns konflikter än vad det i själva verket är.24 Barnen vet precis hur de kan utmana andras känslor, både verbalt och kroppsligt. De visar också att de inte accepterar kränkningar mot sig själv samtidigt som de stödjer och utmanar andra. Att nämna någon som liten är en strategi för att utmana andra. Detta kan även förekomma i småbarnsåldern där barnet provocerar sina vänner och utesluter de genom att benämna att personen är liten.25 I många fall kan det kännas bättre att få konflikter avklarade direkt på plats i så kallade
situationssamtal vilket är en slags konflikthanteringsstrategi. Där ska
man avstå från att ta upp problemet vid ett möte med hela klassen då mötet kan sluta i mer eller mindre kaos där barnen tar ställning för den ena eller den andra parten. Så länge inte barnen lärt sig att handskas med ett problem på ett positivt och konstruktiv sätt så ska man föredra situationssamtal. Handlar det däremot om ett slagsmål är det självklart att en vuxen bestämt ingriper och avslutar bråket, men innan man börjar diskutera vad som hänt måste barnen få lugna ner sig. Ett
situationssamtal sker endast med de direkt inblandade. Förskolläraren visar ett positivt intresse att vilja hjälpa de inblandade i den konflikt som de hamnat i och inte i första hand lägga skuldfrågan på någon. Strategin är till för att tala om för barnen att man vill hjälpa till och klara upp det som inträffat. Använder man kroppskontakt kan det också hjälpa till en mindre laddad stämning. Nästa steg i situationssamtalet är att ta reda på vad som egentligen har hänt. Detta gör man genom att var och en utfrågas och får berätta sin version. Oftast vill deltagarna lägga skulden på varandra men samtalsledaren tar inte upp vem som gjort vad utan fokuserar istället på att de får i tur och ordning berätta vad som hänt. Genom att fråga om detaljer angående händelsen gör att hela situationen och spänningen laddas ur och konflikten kan hanteras. Efter händelseförloppet får de inblandade berätta om hur de kände sig och varför, och om situationen blev bra efter konflikten. De involverade ger inte varandra några löften eller ber varandra om förlåtelse. Det som skett har skett och en uppgjord plan är gjord.26 En förbättring på
vardagskommunikationen är bland det mest konstruktiva man kan göra när det gäller att förebygga och hantera konflikter. Vi använder oss inte bara av ord utan även pauser, tonfall, harklingar och många andra ljud. En annan viktig kommunikation är beröring då det ska vara något naturligt, som inte ska göra ont eller är farligt. Att använda beröring vid en kommunikation gör att man känner sig avslappnad och trygg hos den man pratar med.27 Många fyra- men även treåringar klarar av att genomföra korta samtal, det kan i vissa fall sitta i samtal som förs av äldre vänner. En grupp tvååringar har faktiskt också klarat av detta efter en sagointroduktion med hjälp av handdockor där de kunde vara
24 Thonberg, 2006 25 Johansson, 2008 26 Åhs, 1998
koncentrerade under samtal mellan de äldre vännerna.28 På så sätt växer även de mindre barnen i en kultur där man lyssnar på varandra. Dessa samtal bör vara korta och ske i små grupper så att barnen inte behöver vänta så länge innan de får chansen att yttra sig, eftersom barn kan ha svårt att hålla tålamodet uppe en längre tid. Samtalen bör äga rum två eller tre gånger i veckan för att så småningom behärska de dagliga samlingarna. Med träning av dessa samtal kommer barnen att få allt större integritet och våga uttrycka sina tankar. Att samtala om hur man ska vara mot varandra och därefter berömma och kommentera bra uppträdande samt att ignorera negativt beteende medför till att barnet tar sitt ansvar för sitt sätt att vara.29 Här framförs några praktiska exempel för konflikthantering ur förskolans värld: Ett bra exempel om hur man kan hantera konflikter är att ha en ”problemlösningsmatta” i klassrummet. Den går ut på att när det uppstår konflikter mellan barn får de sätta sig parvis på mattan. Här ska de försöka komma överens om ett sätt i att hantera konflikten mellan dem. Förskolläraren formar processen efter några regler: barnen måste prata med varandra, de får inte lämna mattan innan konflikten är hanterad, om de däremot hanterar konflikten är saken ur världen och om de inte gör det hjälper läraren till. Det finns tre utgångspunkter som man måste tänka på i sitt arbete med konflikter: Att förebygga skadeverkningar – långvariga
konflikter är skadliga, det finns risk för att spänning kan utlösas i aggression mot syndabockar bland förskollärare eller dess barn.
Konflikten bör hanteras på en gång. Erfarenhet av konfliktlösning – det är konflikterna i förskolan som är den naturliga utgångspunkten för barnen att få erfarenheter och färdigheter under betryggande
vägledning. Konflikterna representerar ”det som händer” i sociala relationer,
klassrummet och i förskolemiljön – det gäller för förskollärare att ha ett
öppet förhållande till konflikter, det ger dem möjlighet att få värdefulla erfarenheter. Att vara uppmärksam på konflikter är samtidigt en bra grund till att kunna uppfatta konflikter i ett så tidigt skede som möjligt.30
Det finns en annan teknik som förskollärare använder sig av i England,
resolving conflicts in nursery school som betyder att hantera konflikter i
förskolan. Den går ut på att man får sätta sig i skamvrån på en stol som kallas antingen för mun, öron eller vänskapsstolen. När två barn
hamnar i en konflikt med varandra får den ena sätta sig i munstolen och den andra i öronstolen i två minuter. Den som sitter i munstolen får berätta sig version av problemet medan den som sitter på öronstolen måste sitta och lyssna helt tyst. När denne är klar byter man plats och gör likadant. Har man nu kunnat hantera problemet skakar barnen händer med varandra och går tillbaka till sina aktiviteter. Om det däremot fortfarande finns något att reda ut bjuder man in en tredje person som får sätta sig på vänskapsstolen, denna person kan vara en förskollärare eller en förälder. Här sitter alla tre och diskuterar tills problemet är löst.31
28 Åhs, 1998 29 Åhs, 1998
30 Stensaasen & Sletta, 1997 31 Chetkow-Yanoov, 1996
Syfte
Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering.
Metod
Metodvalet är en kombinerad kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. För vår del kan en kvalitativ metod vara ett sätt att få svar på våra frågeställningar och med denna metod finns även möjligheten att kunna ställa följdfrågor till förskollärarna om det behövs under intervjun.
Deltagare i studien
De personer som var inblandade i undersökningen var en man och elva kvinnor. De namn vi använder oss av är påhittade för att personerna ska kunna vara anonyma. Rut är 42 år, är förskollärare och har varit verksam inom förskolan i 15 år. Karin är 53 år och är barnskötare i grunden, hon har arbetat i verksamheten i 22 år. Sara är 31 år,
barnskötare och har 8 års erfarenhet med barn i förskoleålder. Hon har även arbetat 2 år utomlands innan sin barnskötarutbildning. Anna är 60 år, förskollärare i grunden och har arbetat 30 år på en och samma
förskola. Ulrika är 47 år, barnskötare och arbetat inom förskolan i 6 år. Gunilla är 55 år, förskollärare och arbetat med barn i 25 år. Rickard är 28 år och är relativt nyexaminerad förskollärare, har arbetat inom förskolan i 4 år. Kicki är 65 år och har varit förskollärare i 17 år. Pernilla är 25 år, barnskötare i grunden och har arbetat som det i 1,5 år. Maja är 39 år och är förskollärare sedan 7 år tillbaka. Lisa är 40 år och är
barnskötare i grunden, hon har arbetat med förskolebarn i 10 år. Tills sist har vi Mia som är 63 år och är förskollärare och har arbetat som det i 15 års tid.
Genomförande
Vår undersökning är utförd på sex förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Där har vi studerat sex olika småbarns- och syskonavdelningar, där småbarnsavdelningarna består av barn från ett till tre år och
syskonavdelningarna består av barn mellan tre och fem år. Förskola ett har tre syskonavdelningar och en småbarnsavdelning. Förskola två har två syskonavdelningar och förskola tre består av fyra avdelningar där två av dem är småbarnsavdelning och de övriga är syskonavdelningar. De tre resterande förskolorna innefattar två avdelningar där en är småbarnsavdelning och den andre är syskonavdelning. Vi valde förskolor som vi aldrig varit på tidigare för att vi skulle få oss en egen uppfattning och syn på förskollärarnas arbetssätt om konflikthantering. Förskolorna kontaktades i tidigt skede och informerades om vad vår studie handlade om, samt en förfrågan om vi fick komma under en förmiddag och göra observationer och intervjuer med förskollärare. Detta var inte något problem och vi var varmt välkomna på alla sex förskolorna.
Genom att använda intervjuer som datainsamlingsmetod får man en mer detaljerad information från ett mindre antal människor. För att intervjuerna ska bli meningsfulla måste man ha gjort ett förarbete där relevanta frågeställningar är utgångspunkten. Frågorna ska vara detaljerade och noggranna och de ska vara fria från värderingar och tyckanden.32 I vår undersökning valde vi att ha fasta frågor som ställdes till de förskollärare som var inblandade i konfliktsituationen. Denna metod kallas för en kvalitativ undersökning vilket i vårt fall innebar intressanta och lärorika resultat om verksamheten och om
förskollärarnas inställningar, värderingar, intressen, målsättningar, planering och förhållningssätt när det gäller konflikthantering.
Nackdelar med intervjuer kan vara att man leder intervjun till det svar man vill ha som intervjuare genom ledande frågor. Ämnet kan vara känsligt för den man intervjuar och kan leda till att man får ut fel svar. Missuppfattas frågan kan svaret bli orelevant vilket gör att
undersökningen blir mindre tillförlitlig. Vi använde oss av en diktafon under samtliga intervjuer så att vi lättare kunde koncentrera oss på vad informanterna sa och för att lätt kunna ställa följdfrågor och inte bli störd av allt skrivande. När all empirisk material var insamlat började arbetet med att gruppera och hitta mönster och slutligen välja delar av materialet ut för analys. Vi valde också att använda oss av löpande observationer som datainsamlingsmetod, vilket innebär att man försöker skriva ned så mycket som möjligt om en längre händelse. Dokumentationen görs med fria ord som antingen kan spelas in eller skrivas, ned i skrift. 33 Vi bestämde oss för att skriva ner i skrift för att få med så mycket information som möjligt samt för att det skulle vara en omöjlighet för oss att spela in observationerna eftersom vi höll till utomhus. Nackdelar med observationer kan vara att man som
observatör påverkar situationen genom sin närvaro, samt att man tolkar fel beteende. Vi valde att använda oss av dessa metoder för att på ett varierande sätt kunna tillägna oss kunskaper om hur man kan arbeta med konflikthantering i förskolan.
32 Johansson & Svedner, 2006 33 Kylén, 2004
Undersökningen började med att ta reda på vilka förskolor vi inte har någon erfarenhet om sedan tidigare för att inte ha några åsikter eller kunskap om deras arbetssätt och inte känna till pedagogerna och
barnen. De förskolor vi valde ringde vi till för att presentera vårt arbete och fråga om vi kunde få komma och göra observationer och intervjuer. Vi åkte till förskolorna för att sätta upp en informationslapp om vår uppsats så att föräldrar och anhöriga kunde berätta till förskollärarna om det var okej eller inte att vi observerade deras barn. Efter en veckas tid ringde förskollärarna tillbaka till oss för att meddela att det var okej att komma och göra undersökningen. Där bestämdes tillsammans med förskollärarna vilken dag och tid som passade bäst att komma och att vi endast skulle genomföra våra observationer utomhus mellan 9-11 på förmiddagen. Det var några få som inte ville att sina barn skulle vara med under observationerna vilket gjorde att vi inte studerade deras barn överhuvudtaget. Intervjuerna utfördes efter lunchen som varade i ca 20-30 minuter per intervju. Väl på plats gick vi observatörer
tillsammans runt på gården där vi fångade relevanta konfliktsituationer som vi tyckte var mest givande för vårt arbete. Alltså vi var på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. Vi observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Det var alltid en förskollärare som tog tag i hanteringen av konflikten som vi tog fasta på i våra observationer. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Alla intervjuer vi genomförde utfördes i ett avskilt rum där vi kunde sitta i lugn och ro. Innan själva intervjun berättade vi kort om vår c-uppsats och dess syfte. Vi utgick från våra välstrukturerade intervjufrågor (se bilaga 1) och ställde följdfrågor kring ämnet om det behövdes. Diktafon användes vid varje
intervjutillfälle.
Det material som vi fått fram utifrån observationerna och intervjuerna har vi granskat och sett kritiskt på flera gånger. Observationsunderlaget har vi genomläst noggrant för att enklare kunna se och upptäcka de handlingssätt som förskollärarna utnyttjar och intervjuerna har vi lyssnat på ordentligt. Vi har sammanställt vilka skillnader och likheter varje förskollärare i intervjun svarade på och kopplat ihop dessa med våra observationer för att få undersökningen mer förståelig. Intervjuerna transkriberas till text för att materialet skulle kunna analyseras. En översättning av intervjuerna har gjorts till skriftspråk för att de ska bli lättare att läsa. Vi har också tagit bort upprepningar, omtagningar och hummanden.
Forskningsetik
Vi har tagit hänsyn till det grundläggande individskyddskravet vilket är till för skydda informanterna, eftersom inga individer ska få utsättas för kränkningar eller förödmjukelser.
Det finns fyra regler som Vetenskapsrådet anser att man ska följa vid forskning.34 Den första är informationskravet vilket innebär att
forskaren har skyldighet att informera de inblandade om
undersökningens syfte. Man måste också informera att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas om de så önskar. Vi informerar i förväg om vårt syfte och hur det kommer sig att vi valde att skriva om detta ämnesområde. Den andra regeln är samtyckeskravet som innebär att deltagaren är medveten om att den har rätt att bestämma över sin medverkan. Om deltagarna är under 15 år behöver man även ett godkännande från målsman. . De har också rätt att när de vill avbryta sin medverkan i studien. Den tredje regeln är konfidentialitetskravet och betyder kort att deltagarna får förbli anonyma, samt att uppgifterna som framkommer i undersökningen skyddas från obehöriga. Alla namn på förskolorna och de barn och förskollärare som studeras avidentifieras. Den sista regeln är nyttjandekravet som går ut på att den insamlade
informationen om enskilda personer enbart får användas i forskningssyfte.35
Metoddiskussion
Genom att båda har skrivit ett eget observationsunderlag men om samma händelse fick vi två synsätt som enligt oss stärker själva observationen, detta gjorde även att vi fick mycket att diskutera kring efter intervjun. Antalet på observationstillfällen tycker vi är lagom på grund av tidsutrymmet och att vi är två personer som gör
undersökningen tillsammans. Hade undersökningen gjorts om av oss hade vi valt att göra fler observationer och intervjuer på fler förskolor i kommunen för att få en högre generaliserbarhet.
Inspelningen av intervjuerna upplevde vi som ett bra hjälpmedel. Som intervjuare blir själva intervjun en avslappnad situation på grund av att man slipper skriva ner allt och avbryta intervjun mellan frågorna. Det går lättare att sammanställa resultatet och man missar ingenting viktigt. Eftersom det fanns väldigt lite information om just konflikthantering i förskoleverksamhet känner vi oss nöjda med den information vi fått fram i vår undersökning.
Validitet eller trovärdighet som det också kallas betyder att metoder och forskningsdata är felfria samt att man lyckats undersöka det man avsett att undersöka.36 Den metod och de frågeställningar som använts i denna studie anser vi hjälpte oss att uppnå syftet med studien. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering.
34http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf 35http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf 36 Denscombe, 2000
Reliabilitet alltså tillförlitlighet innebär i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas och om studien kommer ge samma resultat om den upprepas.37 Om vi skulle intervjua samma informanter men vid ett annat tillfälle är det inte säkert att resultaten skulle bli detsamma som nu med tanke på att intervjuerna och observationer hänger samman i vår studie, även tidpunkten har betydelse för hur undersökningen kan bli. Om andra personer skulle genomföra vår undersökning med samma förskollärare och barngrupper skulle resultatet kunna bli detsamma på grund av att de flesta förskollärarna har ett gemensamt arbetssätt att utgå ifrån när det gäller konflikthantering. Det som kan brista här är förskollärarnas svar, om de talar sanning eller inte. Säger de en sak till oss och en sak till någon annan men om samma ämne, så är det självklart att tillförlitligheten sjunker och resultatet blir mindre trovärdigt.
Generaliserbarhet betyder att informationen som kommer fram i en studie ska återfinnas om man gör en liknande studie. I den kommun där vi genomfört vår undersökning finns hundratals förskolor och vi har endast varit på sex av dem vilket ger vår undersökning ganska så låg generaliserbarhet. Våra förskolor är bara en i mängden som gör att vi inte kan dra några slutsatser som gäller alla förskolor i denna kommun eller hela landet.
Resultat
I det här kapitlet behandlas det resultat som har kommit fram genom våra observationer och intervjuer. Kapitlet är indelat i tre områden: Vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går tillväga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan och vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda förskolorna när det gäller konflikthantering. I de intervjuer som genomfördes i undersökningen kom det fram vilken syn förskollärarna hade på konflikter och hur de arbetar med dessa, även i observationerna kunde man se hur förskollärarna ställde sig inför en konfliktsituation.
Vilka metoder använder förskollärare för att förebygga att konflikter uppstår?
En av förskolorna vi besökte hade målet att aktivt arbeta med
människors lika värde och att visa varandra hänsyn och respekt, där barnen ska kunna acceptera ett nej eller ett stopp. Förskollärarna på förskolan uppmanade barnen att säga ifrån om det uppstod en konflikt och om det inte räckte gick förskollärarna in och hjälpte till genom att prata om konflikten med de inblandade. Förskollärarna var mycket noggranna med att poängtera att de har tydliga gränser och regler uppsatta när det gäller hur man ska handskas med varandra.
”Har man sagt nej så ska alla respektera detta. Man har alltid rätt att bestämma över sin egen kropp och man ska redan i förskolan lära barnen att stå på sig”. citat av förskolläraren Anna
En annan förskola som ansågs vara en mycket lugn sådan, har en bok som de ständigt arbetar med som heter Tilda med is och sol38 som handlar
om mobbning i de lägre åldrarna. Bokens utgångspunkt är förlåtelse som är en viktig del på förskolan. Förskollärarna tycker att detta arbetsmaterial är en bra början på att kunna utveckla och hantera
konflikter som uppstår mellan barnen. I boken finns två affischer, en för is och en för sol. Sol visar hur man är en bra vän och is beskriver hur man är en mindre bra vän. De har ytterligare ett arbetsmaterial som barnen själva tillverkat med hjälp av att ha ritat sina egna händer på ett grönt och ett rött papper som de klippt ut och sedan klistrat ihop. Barnen har sedan fått sagt hur de uppfattar en vän, där de gröna händerna beskriver det positiva med en vän och de röda händerna tar upp det negativa hos en vän. Händerna hänger fast i ett paraply som hänger i taket så att barnen tydligt kan se och bli påminda om hur man ska vara mot varandra. Att ha vänskapen som arbetssätt är något förskollärarna haft i många år och det har varit givande både för de själva och för barnen.
På tre förskolor arbetar man speciellt utifrån läroplanen där det står att vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle39 och därför är vuxna viktiga som förebilder. Med förebild menar
förskollärarna att de själva lägger tyngden på att visa barnen hur förskollärarna sinsemellan är vänner mot varandra i barnens närvaro, vilket enligt dem speglar av sig på barnen. På dessa förskolor arbetar man med kommunikation på olika sätt där man diskuterar vänskap, mobbing, demokrati och vad som är rätt och fel. Ett sätt att arbeta med kommunikation var ett spel som förskollärarna gjort själva som de kallar för Vänskapsmemory. I spelet ingår kort där man ska koppla ihop de motsatta bilderna med varandra. Ett kortpar kan vara tre vänner som leker med varandra och två som bråkar med varandra, dessa ska alltså kopplas ihop. När man spelat klart diskuterar man kortets betydelse då man utgår från barnens egna erfarenheter. Ett annat sätt att arbeta med kommunikation var att ha samlingar där man endast diskuterar känslor, allt ifrån hur man mår till att skapa egna lekar, sagor och spel som har med känslor att göra. Meningen med detta är att barnen ska kunna reflektera kring varför man egentligen blir ledsen när någon lämnar en utanför eller varför man blir glad när man får en kram.
På en av förskolorna arbetar man utifrån ett dramaperspektiv när det gäller att hantera konflikter. Ibland är det endast förskollärarna som spelar upp en situation för barnen där de agerar utifrån konflikter som uppstått i vardagen. Här får de inblandade själva se händelsen från ett nytt perspektiv men även de barn som inte varit med i konflikten får en lärdom om hur man är och ska vara mot varandra. Ibland får barnen också testa på att vara delaktiga i agerandet antingen för skojs skull eller för att få uppleva konflikten igen. Syftet till det sistnämnda är att barnen ska få möjlighet att få ändra på sitt beteende/agerande mot sin vän och känna att de fått en ny chans att hantera konfliktsituationen. De är väldigt noggranna med att gå tillbaka till läroplanen och
värdegrunden för att titta om de är på rätt väg och om de följer den röda tråden mellan det teoretiska och det praktiska på förskolan. Ett exempel på en observation vi dokumenterade utifrån ett
dramaperspektiv:
Tre femåriga flickor leker mamma-pappa-barn i skogen. Flickorna blir oense om lekens regler och stöter ut en ur leken. Hon försöker att kommunicera med de andra flickorna men de vägrar att lyssna. Då springer den utstötte iväg till en förskollärare och ber om hjälp. Hon förklarar vad som hänt och förskolläraren följer med henne till flickorna som fortfarande är inne i leken. Där hjälper
förskolläraren till att komma på nya regler till leken så att den utstötte kan vara med igen. De kommer överens om reglerna och leker vidare. När det är dags för samling går förskolläraren och klär ut sig till Pippi Långstrump och två andra förskollärare är Pippis vänner Tommy och Annika. Under samlingen spelar förskollärarna upp konfliktsituationen som flickorna hade i skogen då Tommy inte får vara med Pippi och Annika. Barnen är tysta och väldigt insatta i det som spelas upp. Dramat slutade med att alla fick vara med i leken. Därefter kunde man se att de barn som var inblandade i konflikten ändrade sitt beteende genom att ändra några regler i leken.
Flera förskollärare som intervjuades nämnde att ett bra sätt att
förebygga konflikter är att dela in barngruppen i mindre grupper flera gånger under dagen i olika aktiviteter, speciellt nu när barngrupperna börjar bli så otroligt stora. Detta gör förskollärarna inte endast för sin egen skull då de lättare ska kunna hjälpa barnen att hantera de
konflikter som uppstår, utan de har även utgått från enskilda barn och deras önskemål och behov. Vissa barn blir helt enkelt lugnare, säkrare och presterar mycket effektivare i mindre grupper. Detta trodde några förskollärare kunde bero på att man som vuxen ser och hör varje barn bättre i en mindre grupp, man får också mer tid att hjälpa och stötta enskilda barn i deras egen takt.
Utifrån en intervju med en förskollärare kom det fram att man på deras förskola behövde ta till en drastisk förändring, på grund av att både stora och små konflikter till slut hade blivit ett stort problem för att få vardagen att fungera. Man trodde att problematiken med konflikterna kunde bero på att de flesta barn på denna förskola hade invandrarbakgrund. Barnen kommer från olika delar av världen och har inte hunnit varit på förskolan så länge, vilket enligt förskolläraren kan leda till missförstånd och problem. Utifrån detta har förskolan börjat använda mindre grupper under vissa tider på veckorna och på grund av barnens invandrarbakgrunder har man även valt att dela dessa grupper så att flickor är för sig och pojkar för sig. Syftet med grupperna var att förskollärarna lättare skulle kunna hjälpa barnen i att hantera konflikterna som hela tiden uppstod. Flickorna skulle också få en chans att träna sitt självförtroende genom att säga ifrån och kunna vara den man är. Pojkarna däremot ska få tillfälle att träna på att visa känslor, ömhet och omtänksamhet. Förskolan har alltså efter detta fått ett ”genustänk”. Detta har resulterat i att konflikterna mellan barnen har minskat rejält, man har haft mer tid för enskilda barn att träna det svenska språket, regler och normer som finns på förskolan, sin personlighet och sitt självförtroende etc.
Hur går förskollärare tillväga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan?
Vid flera av förskolorna vi besökte berättade förskollärarna att alla inblandade barn i en konflikt får berätta sin version av det som hänt. Man undviker att hamna i vems fel det är, fokus ligger istället på hur situationen upplevdes av var och en och hur man själv kan göra nästa gång för att det ska bli annorlunda. En av förskolorna menar att ordet
förlåt är mycket viktigt. Kan någon av barnen inte säga förlåt av en viss
anledning får denne ge en kram eller rita ett förlåtkort istället.
Förskollärarna tycker och jobbar med att alla barn ska kunna säga eller visa förlåt på något sätt.
I intervjun där förskolläraren berättade om vänskapen som arbetssätt och där man använde händerna som utgångspunkt, är förskollärarna noga med att referera till handparaplyet när en konflikt uppstår. Då brukar barnen försöka hantera konflikten ganska snabbt själva genom att tänka tillbaka på vad de skrivit på sina vänskapshänder. Ett
arbetslag på en av förskolorna kände till islandsmodellen och har börjat funderat kring om de ska ta in modellen i arbetssättet på förskolan. Förskollärarna fastnade för hur man tränar barnen i ansvar, tillit, empati och demokrati. De menar att om barnen känner till dessa fyra begrepp kan man lättare hantera konflikter som uppstår. Några andra förskollärare nämnde under intervjun att konflikter i förskolan oftast är småtjafs och som inte ska ta över de dagliga rutinerna, därför ser man inte konflikterna som stora och komplicerade. Flera situationer där olika förskollärare visade detta beteende synliggörs i följande observationer:
Observation 1
Två treåriga flickor hoppar i vattenpölar efter en regnig förmiddag. En flicka skvätter med avsikt vatten i ansiktet på sin kompis vilket upprepas flera gånger. Kompisen börjar gråta och springer iväg till en förskollärare. Hon torkar bort vattnet på flickans kind och tröstar med att säga ”Nu är det bra”. Flickan fortsätter att gråta och verkar vilja att förskolläraren ska följa med bort till vattenpölen för att hantera konflikten. Flickan drar i jackärmen för att visa att hon vill ha hjälp, men förskolläraren säger då: ”Vi ska strax gå in gumman, gå och titta vad de andra flickorna gör där borta istället.”
Observation 2
En pojke och en flicka leker i en båt på gården då pojken tar kommandot över styrandet. Flickan satt där tidigare och tyckte att det var hennes plats han hade tagit. Detta ledde till tjafs om vem som skulle få sitta där och styra båten. En förskollärare stod och tittade på under hela incidenten och när barnen ville ha förskollärarens
uppmärksamhet så gick hon därifrån. Pojken sprang efter och sade: ”Jag satt där först, eller hur?” Då svarade förskolläraren: ”Ni får turas om och styra båten.”
Detta visar att för barn kan en liten konflikt vara en stor händelse som kan leda till att man känner sig orättvist behandlad, men för en
En del förskollärare ansåg att det är viktigt att man hanterar konflikter här-och-nu. Förskollärarnas grundsyn på konflikter var att det är viktigt att avvakta och se vad som händer för att ge barnen en chans att själva försöka hantera konflikten. Ett exempel är att de var mycket noggranna med att sätta regler och gränser samt att visa att ett nej är ett nej. Om det är ett barn som säger ifrån, gör ett stopp med handen, måste det andra barnet ta till sig det och lyssna på sin vän. Att göra på det viset, menade en förskollärare, är ett konkret exempel på hur man kan hantera
konflikter. Är barnet tydlig med att visa ett nej lyssnar oftast det andra barnet och därmed är konflikten löst innan det gått för långt så att förskollärare behöver hjälpa till. Förskolläraren berättar att hon tycker att barnen har förstått och anpassat sig till reglerna mycket bra,
exempelvis påminner barnen varandra om någon skulle ha råkat glömma reglerna.
För att förebygga konflikter på förskolan där man hade drama som arbetssätt pekar man aldrig ut en syndabock ur konflikten utan man pratar ut om den med alla inblandade. I många fall spelar förskollärarna upp en scen med konflikten för att alla ska få ta del av den och förstå innebörden av problemet. Efter ett dramauppträdande av en konflikt utvärderar man händelsen tillsammans med barngruppen. Detta gör man för att alla ska få vara med, tycka till och diskutera problemet.
Vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda förskolorna när det gäller konflikthantering?
När det gäller konflikthantering på de olika förskolorna kunde man se både skillnader och likheter i hur de arbetar med konflikter. En förskola hade boken Tilda med is och sol40 som utgångspunkt när det gäller
konflikter. Boken har en bra handledning till förskollärare om hur man ska lära barn att vara mot varandra, samtidigt som den ger konkreta bilder som påverkar barnen när de bläddrar i boken. Denna förskola har även ett paraply med vänskapshänder som arbetssätt, det visar hur man är en bra respektive dålig vän. En annan förskola arbetade utifrån ett dramaperspektiv där de använde drama både som skoj och för att bearbeta konflikter som uppstår i vardagen. Dessa två förskolor skiljer sig mycket från varandra och deras arbetssätt med tanke på att det ena är mer konkret än den andra. Tilda med is och sol är ett konkret material att använda sig av medan drama är ett agerande som är svårt att ta i. Men dessa två förskolor har ändå i grund och botten samma syfte, ett arbete med vänskap och hur man är mot varandra. Det finns ytterligare ett arbetssätt som skiljer sig från mängden där man inte ser konflikter i förskolan som en stor sak utan mer som småtjafs. Där vill man inte förstora upp småtjafset så att det tar över de dagliga rutinerna.
Förskollärarna på denna förskola har en annan syn på konflikthantering än vad de övriga förskollärarna hade. Stora skillnader på hur
förskollärare tar hand om konflikter kan man se utifrån dessa observationer, där namnen är påhittade:
Observation 1
Tre pojkar och två flickor i 5-års ålder leker jagis med varandra. Flickorna är ute efter att pussa pojkarna. Från början är alla med i leken, de springer och har roligt
tillsammans.
- Nu är det vi som jagar, säger Lisa och springer mot pojkarna. - Kom och pussa mig då! Här är jag, skriker Kalle glatt.
- Linus, nu kommer jag och ta dig, säger Anna.
Linus börjar springa och Anna kommer ikapp honom. Hon pussar honom på kinden och Linus blir helt förstörd, börjar gråta och skrika helt hysteriskt.
- Vad är det? frågar Anna förvånat. - Jag vill inte att du ska pussa mig! - Men du var ju med i leken.
Linus puttar då Anna så hon ramlar bakåt. Anna springer iväg till förskolläraren Annika och gråter. Förskolläraren går tillsammans med Anna bort till Linus och de andra barnen. Hon sätter sig ner med Anna och Linus och frågar vad som hände. Barnen får i tur och ordning berätta sin historia där de går igenom vad som hände, hur båda kände sig, hur man går vidare och slutligen att båda får be om förlåtelse.
Observation 2
Fem pojkar i 4-5 års ålder gör en bilbana i sandlådan. Alla har gjort sin egen bilbana förutom Pelle för han vill dela bilbana med Oscar.
- Gör din egen bilbana! Du får inte åka på min, skriker Oscar. - Alla får åka på allas, retas Pelle.
- Då går jag och säger åt fröken.
Oscar springer iväg till förskolläraren Lena och söker hjälp. Lena ignorerar
situationen men ber till slut att Oscar ska dela på sin bana med Pelle. Hon går varken dit eller följer upp hur situationen löste sig.
Här ser man en tydlig skillnad på hur engagerad de olika förskollärarna är i sitt arbete med konflikter. För ett barn kan ett litet bråk vara och kännas större än vad en förskollärare tycker att det är. Annika
hanterade konflikten genom att sätta sig ner med barnen och höra deras versioner tills de kom på en lösning på problemet, medan Lena inte verkade bry sig om barnens problem utan ignorerar det istället.
Två förskolor hade samma tänk när det bland annat gäller att nå ut till varje barn genom att dela in barngrupperna i mindre grupper under viss aktivteter. Utifrån intervjuerna sades det att uppdelningen har påverkat grupperna positivt. För invandrarbarnen var detta en mycket bra lösning på att minska på de vardagliga konflikterna som enligt förskollärarna uppstod väldigt ofta. Den andra förskolan var inne på samma spår med att ha mindre grupper eftersom barnen blir mer lugnare, säkrare och presterar mycket effektivare. Detta gör att konfliktsituationerna påverkas och blir färre. Det som skilde sig från våra intervjuer och observationer var förskolan med invandrarbarnen som hade utvecklat ett genustänk utifrån konflikthantering, vilket man inte fick ta del av på de andra förskolorna.
Övergripande kan man säga att de flesta förskolorna lade vikten på att ha en god kommunikation barn emellan. Genom att ha det blev det lättare att kunna samtala och hantera konflikterna på en lugn nivå, där alla fick säga sin mening om problemet. Det som var gemensamt
gällande kommunikationen var att samtala kring vänskap och känslor, säga förlåt och stopp, att diskutera och agera en konfliktsituation genom ett dramaperspektiv, dela in barnen i mindre grupper och låta barnen få en chans till att hantera konflikten själva.
Diskussion
Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan och vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda förskolorna när det gäller konflikthantering. Vi har valt att lägga upp diskussionen på samma sätt som resultatet. De har samma rubriker och innehållet i diskussionen utgår från det som framkommit i resultatdelen.
Vilka metoder använder förskollärare för att förebygga att konflikter uppstår?
En konflikt betyder motsättning eller sammanstötning men kan även uppstå mellan intressen, mål, personlig stil, synsätt, grundläggande behov och värderingar. Begreppet konflikthantering används istället för konfliktlösning eftersom vissa konflikter faktiskt inte går att lösa,
däremot går det att erkänna och hantera dem. Det är väldigt viktigt att se och kunna skillnaden mellan dessa begrepp, dels för att vi
förskollärare inte ska känna sådan stor press på att vi måste lösa en konflikt när det inte alltid går och dels för att det inte ska uppstå missförstånd när man tolkar en konflikt.41 Genom att ha fördjupat oss i konflikter, konflikthantering och konfliktlösning, har vi förstått att det är en stor skillnad mellan begreppen som vi inte tidigare tagit fasta på. Som blivande förskollärare kommer vi att bära med oss detta i vår framtida ryggsäck för att dela med oss av vår fördjupade kunskap till andra medarbetare och barn. När man kan se skillnaden på dessa begrepp kan man utifrån det skapa ett arbetslag med gemensamma mål och förutsättningar för att förebygga konflikter.
I resultatet kom det fram att många förskollärare utgick ifrån att lära barnen att säga nej och stopp för att förebygga konflikter. Respekterar man inte varandras nej kan det bidra till att en konflikt uppstår. Förskollärarna poängterade att det är otroligt viktigt att låta barnen hantera konflikterna själva så långt som möjligt innan en förskollärare hjälper till. Detta gör att barnen själva får ta ansvar för sitt handlande som samtidigt stärker deras självförtroende. Vi förskollärare ska inte finnas till för att serva barnen utan vi ska finnas där som stöd. Barnen ska utvecklas till att bli starka och självständiga individer. Utifrån egna erfarenheter har vi sett att vissa förskollärare verkar vara konflikträdda och att orken inte alltid finns där för att hantera en konflikt. Detta kan bero på okunskap i hur man kan hantera konflikter på olika sätt. I många fall kan det kännas bättre för de personer som är osäkra på hur man hanterar konflikter att få dem avklarade direkt på plats i så kallade
situationssamtal vilket är en slags konflikthanteringsstrategi.42 Detta är ett bra sätt för den okunniga att börja hantera konflikter på ett lätt sätt. Situationssamtal är en sorts dialog och dialoger är en stor del i
förskolans värld. Alltså blir situationssamtal inte något helt nytt för den som saknar kunskap om konflikthantering. Har man arbetat mycket med konflikthantering tidigare så är det ett nyttigt och utvecklande sätt att kunna ta till sig och arbeta med metoder från andra länder. Till exempel tekniken från England där de använde sig av stolar som hjälpmedel.
Det som var gemensamt på de sex olika förskolorna när det gäller att förebygga konflikter var att skapa en god kommunikation. Genom att samtala kring vänskap och känslor, säga förlåt och stopp, att diskutera och agera en konfliktsituation genom ett dramaperspektiv, dela in barnen i mindre grupper och låta barnen få en chans till att hantera konflikten själva är ett sätt att arbeta med kommunikation. Målet är att aktivt arbeta med människors lika värde och att visa varandra hänsyn och respekt. Vygotkij menar att kommunikation och samspel
mellanbarn och vuxna måste fungera för att lättare kunna hantera konflikter som uppstår i vardagen.43 Finns inte kommunikationen så är det svårt att ens försöka hantera en konflikt. Vi håller med Vygotskijs tänk om att vi vuxna har en stor roll i att påverka barnen positivt. Vi ska vara förebilder som förskollärare om hur man ska vara mot varandra som sedan ska avspegla sig på barnen. Detta kan man ta del av i en av våra observationer där förskollärarna lägger tyngden på att visa hur de sinsemellan är vänner mot varandra i barnens närvaro. Redan från födseln kan man se att barn tar efter och härmar vuxnas beteenden. Från att lära sig skratta till att leka rollekar som mamma, pappa och barn är ett positivt sätt att påverka barnen som vuxen. Mycket bråk, lite kärlek och att man visar mindre respekt och empati för andra gör att barnen även tar efter de negativa sidorna som vi vuxna sänder ut. Hemmet är bland annat en avgörande del för hur barnet sedan kommer att fungera i förskolan. En god kommunikation mellan föräldrar och förskollärare är därför oerhört viktigt så att barnet inte blir tveksam kring det man får göra och inte. Har man liknande regler och förhållningssätt såsom i hemmet och i förskolan fungerar vardagen mycket bättre för barnet, detta gör att mindre konflikter uppstår. Det är i familjen de flesta lär sig att kommunicera, lär sig att lösa problem och att jobba tillsammans med dem. Har man en bra kommunikation mellan hem och förskola bidrar det till att barnet får samma normer och förutsättningar att utgå ifrån.44
43 Strandberg, 2006 44 Bretherton, 1996
Ett arbetssätt i en förskola i vår undersökning var att ha drama som grund för konflikthantering. För att förebygga konflikter pekar
förskollärarna aldrig ut ett offer utan man pratar ut om problemet med alla inblandade, och i många fall spelas det upp en situation med konflikten för att alla ska få ta del av och förstå innebörden av problemet. Efter ett uppträdande av en konflikt utvärderar man
händelsen tillsammans med barngruppen vad som hände, hur man kan hantera det på bästa sätt och hur man ska göra om samma händelse uppstår igen. Det svåra med konflikter är att en förskollärare lätt kan misstolka situationen eftersom man inte alltid hinner fram innan problemet redan har uppstått. Innan man tar in drama i
konfliktsituationen måste man som förskollärare ha tagit del av och sett hela händelsen för att inte missförstånd ska uppstå. Att använda drama som metod handlar inte om att peka ut någon utan man koncentrerar sig på händelsen och pratar igenom problemet. Rituella strategier handlar om att lätta på anspänningen i en konfliktsituation. Man avdramatiserar själva konflikten genom att rikta uppmärksamheten på det som skall göras, därmed underlättas situationen. Det skapas en trygghet och säkerhet samt dämpar ångesten som problemsituationen kan skapa.45 Här kan man se ett samband när det gäller
konflikthantering, uppbyggnaden och syftet med strategierna är snarlikt.
Att dela upp barngruppen i två mindre grupper upplevde
förskollärarna som mycket positivt. Barnen blir mer lugnare, säkrare och presterar mycket bättre genom att dela upp dem. Detta tycker vi är ett hållbart sätt att arbeta med i längden. I en barngrupp kan det finnas otrygga, dominanta och svaga barn som man som förskollärare måste möta och utveckla på deras nivå. Är man i en mindre grupp blir man mer hörd, sedd och bekräftad. Men det gäller att man hamnar i rätt grupp som är varierad men som man ändå känner sig trygg i där man passar in. Exempelvis om ett dominant barn hamnar i en grupp med de som är svaga kan det bli automatiskt att de möts på vägen, den
dominanta blir mer lugn och de svaga får en möjlighet till att ta för sig mer. Att ha en uppdelning som denna gör att man blir mer säker i sig själv och man vågar stå på sig i större grupper. Här kan man tydligt utgöra vilken roll barnet får i barngruppen beroende på hur de andra medlemmarna är. Hamnar man i en grupp där medlemmarna har högre status än vad man själv har kan man lätt bli underlägsen och
tillbakadragen. Blir det däremot tvärtom kan det bli att man lätt
dominerar och har makten. Vilka grupper man tillhör och vilka sociala föreställningar man har tillsammans påverkar deras identitet och självkänsla.46 Att dela upp flickor och pojkar för sig i mindre grupper tycker vi inte är nödvändigt alla gånger. Däremot kan man se till hur individen är och utgå ifrån det. Vi tror att i dagens samhälle är det inte endast flickor som är svaga och pojkar dominanta, utan vi har egna erfarenheter från att ha arbetat med barn att det är väldigt blandat.
45 Maltén, 1998 46 Thonberg, 2006
I Skolverket47 står det tydligt att värdegrunden handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra, vilket är något som ska genomsyra all verksamhet i förskolan. I förskolans läroplan48 framgår det att lojalitet, omsorg och respekt till andra skall synliggöras i verksamheten. Läroplanen rekommenderar inte någon speciell metod utan det är upp till varje förskola att välja vilket arbetssätt de vill arbeta med. Däremot framgår det tydlig att alla förskolor skall arbeta med dessa frågor. Det vår undersökning kan brista på är om förskollärarna alltid hanterar konfliktsituationer på det här sättet som vi undersökt eller om det var en engångsföreteelse.
Hur går förskollärare tillväga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan?
Något vi reagerade positivt på utifrån vårt resultat var att övergripande hade förskollärarna samma reflektioner om att alla ska få komma till tals som är inblandade i konfliktsituationen. Man undviker att hamna i vems fel det är, fokus ligger istället på hur situationen upplevdes av var och en och hur man själv kan göra nästa gång för att det ska bli
annorlunda.
Situationssamtal innebär att man får konflikter avklarade direkt på plats istället för att ta upp problemet i helgrupp då missförstånd kan uppstå och barnen väljer sina vänners sida. Man måste ta reda på vad som egentligen har hänt i konflikten innan man kan ta ställning till hur man kan hantera situationen. När man börjar konflikthanteringen men situationssamtal så leder förskolläraren samtalet och här gäller det att inte ta upp vem som gjort vad.49 Det var något vi båda tog del av när vi observerade och intervjuade på många av förskolorna. En observation där vi såg detta var när Annika satte sig ner med barnen som var inblandade i en konflikt. Där fick alla berätta vad som hänt, hur de kände sig och hur de skulle göra nästa gång när en konflikt uppstod. Genom att fråga om detaljer angående händelsen gör att hela
situationen och spänningen laddas ur och konflikten kan hanteras.
47www.skolverket.se
48 Läroplan för förskola, 1998 49 Åhs, 1998
Arbetssättet verkar vara ett bra och hållbart sätt att hantera konflikter på som håller i längden och som vi definitivt kommer att arbeta med i vårt kommande yrke. Av alla metoder vi fått se en skymt av under vår undersökning så är situationssamtalen det som varit mest intressant, givande och effektivt för oss. Man involverar alla som har med konflikten att göra och lämnar ingen utanför. Om man ser det från barnens ögon så kan denna metod vara ett väldigt rättvist och enkelt sätt för barnen att hantera och kunna påverka konflikter, istället för att ta in konfliktsituationen i helgrupp som förskolan med
dramaperspektivet gjorde. Vi anser att det är både positivt och negativt att använda drama som tillvägagångssätt. Det positiva är att alla barn får ta del av problemet där man kan diskutera innehållet och komma fram till bättre lösningar. Det som var negativt med att ta upp
konflikten i helgrupp var att de inblandade kunde känna sig utpekad och illa till mods eftersom det bara är ett fåtal barn som varit inbland. Vi tycker att man kan blanda dessa två metoder för att få ett så bra resultat som möjligt på att kunna hantera konflikter. Alltså att ha
situationssamtal där endast de inblandade är med och sedan gå vidare med att ta upp själva ämnet om konfliktsituationen i helgrupp.
En konflikt kan ibland handla om en mindre osämja mellan barnen och att det stora problemet egentligen är att de missuppfattar varandras avsikter och handlingar.50 Hur vet man om det är en missuppfattning? Ibland tycker var och en av de inblandade att de själva är ett oskyldigt offer och blir orättvist behandlade. Ofta är de inblandande övertygande om att ”de andra” uppfattar händelsen fel, medan de själva har rätt. För att inte missförstånd ska uppstå krävs en god kommunikation, respekt och förståelse för varandra. Problemet kanske inte alla gånger ligger i själva konflikten utan i missuppfattningen vilket är viktigt att ha i åtanke som förskollärare.
Under en intervju berättade en förskollärare om att konflikter inte ska ta över den dagliga verksamheten. Under intervjun fick vi en känsla av att deras arbetslag hade en ytlig kunskap om konflikthantering eftersom de inte lade ner tid på hantering, orsaker och hur man förebygger
konflikter. Istället lät de barnen hantera konflikten själva innan en vuxen lade sig i. Då känner barnen ansvar för situationen, de bygger upp sitt självförtroende och sin självkänsla enligt förskolläraren. Det tycker vi är genomtänkt och positivt eftersom de får känna eget ansvar i att hantera olika situationer. Barnen får även känna att de räcker till och kan bidra med något utan att en förskollärare ska behöva hjälpa till på vägen. Riskerna med detta kan vara att barnen blir oense och inte kan reda ut konflikten. Detta kan göra att kontakten mellan de inblandade blir sämre om konflikten ligger kvar och gror. Om barnen inte klarar av att hantera konflikten, försämras istället deras självkänsla. Självklart måste en förskollärare hjälpa till ibland om konflikten inte går att hanteras av barnen själva.
