Genom tron på evangeliet är vi enade : En komparativ studie mellan Franciskus av Assisi och John Wesley samt deras organisationer de grundat

(1)

_____________________________________________________

Religionsvetenskap 61-90 hp

_____________________________________________________

Genom tron på evangeliet är vi enade

En komparativ studie mellan Franciskus av Assisi och John Wesley samt

deras organisationer de grundat

Johan Engvall

C-uppsats 7.5 hp Högskolan i Kalmar Vårterminen 2008

Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Roland Hallgren Humanvetenskapliga Institutionen

(2)

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art:

C-uppsats, 7.5 hp

Religionsvetenskap

Titel: Genom tron på evangeliet är vi enade - En komparativ studie mellan Franciskus

av Assisi och John Wesley samt deras organisationer de grundat

Författare: Johan Engvall

Handledare: Torsten Löfstedt

Examinator: Roland Hallgren

ABSTRACT

Den här studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar på att det finns många likheter trots att det skiljer ca 500 år mellan åren de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma stränga disciplin och hade Jesus som förebild. Båda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna både under och efter grundarnas död liknar varandra på flera sätt. Organisatoriskt sett så använde de sig av samma hierarkiska struktur. Även splittringarna efter Wesleys och Franciskus död har vissa likheter. Denna studie är uppbyggd av utvalda böcker och artiklar som behandlar ämnet.

(3)

INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 BAKGRUND 4 2.1 Franciskanerna 4 2.2 Metodiströrelsen 4 2.3 Definition av begrepp 5 3 METOD 6

3.1 Syfte, frågeställning och avgränsning 6

3.2 Litteratururval 7

4 GRUNDARNA OCH ORGANISATIONERNA 10

4.1 Franciskus och franciskanerna 10

4.2 John Wesley och metodiströrelsen 12

4.3 Analys 16

5 BUDSKAPET GRUNDARNA FÖRMEDLADE 18

5.1 Franciskus 18

5.2 John Wesley 20

5.3 Analys 22

6 ORGANISATIONERNA EFTER GRUNDARNAS DÖD 24

6.1 Franciskanerna 24

6.2 Metodisterna 26

6.3 Analys 29

7 SAMMANFATTNING 31

(4)

1 INLEDNING

Franciskus och John Wesley är två betydelsefulla män och två milstolpar i religiösa sammanhang. Båda har skapat kristna organisationer som har överlevt fram till idag och har fortfarande många anhängare. Denna studie jämför Franciskus och John Wesley och de organisationer som de skapade. Både Franciskus och Wesley har en spännande historia bakom sig med många intressanta likheter, likaså deras kristna organisationer.

Ett problem jag ställs inför är om det går att göra en jämförelse mellan en order på 1200-talet och en väckelserörelse på 1700-talet. Gör tidsdifferensen dem emellan så att min syntes faller? Man tänker sig säkerligen att ett samhälle i centrala Italien på 1200-talet skiljer sig ifrån ett samhälle i England på 1700-talet. Några problematiska variabler är att populationen är olika, det är olika geografiska områden, och tekniken att tillgå för de båda skiljer sig också. Jag kommer inte att lägga någon vikt vid just dessa variabler. Men däremot kommer jag att undersöka grundarnas bakgrund, vad de förkunnade, kyrkans reaktioner mm.

Det är mitt brinnande intresse för historia och religion som har gjort att jag valt detta ämne. Det är framförallt genom mitt intresse för medeltiden som jag kom på att jag ville skriva om Franciskus. John Wesley och metodisterna kändes som ett intressant val då jag visste att vissa likheter fanns mellan Franciskus och metodisterna. Denna studie ser jag som en inledning till fortsatta studier då jag ämnar studera det samhälle Franciskus levde och växte upp i, samt att se vad han gjorde reaktion mot. Jag vill även undersöka de budskap Franciskus förmedlade och jämföra dem med evangelierna.

(5)

2 BAKGRUND

2.1 Franciskanerna

Franciskanorden är en nunn- och munkorder under den katolska kyrkan. Orden grundades av Franciskus av Assisi år 1209.1 Franciskanorden har gått under namn som gråbröderna eftersom deras dräkt var grå, och barfotabröderna för att de gick utan skor.2 Bröderna i orden skulle ursprungligen leva i fattigdom, utan egendom och pengar. Efter Franciskus död så diskuterades det om orden skulle fortsätta att leva efter Franciskus Regel och testamente. Franciskus Regel innehöll de regler som orden skulle följa och godkändes av påven Honorius III år 1223. En splittring uppstod mellan två franciskanska grupper, spiritualer och konventualer.3 Spiritualerna var mer konservativa och ville leva enligt Franciskus Regel och testamente medan konventualerna anses vara mer liberala,4 en annan delning inom orden tillkom redan under Franciskus liv. Franciskus delade orden i tre delar: en order som bestod av män och levde asketisk. En andra order som bestod av kvinnor och levde i kloster och en tredje order som bestod av lekmän.5

2.2 Metodiströrelsen

Metodismen är ett protestantiskt samfund och består av flera olika rörelser. Skaparen av metodiströrelsen är John Wesley. Namnet uppkom år 1729 för deras metodiska sätt att läsa Bibeln. Rörelsen började som en klubb där medlemmarna möttes för att diskutera Bibeln. Det är viktigt för en metodist att ta till sig religionen i hjärtat. De är även kända för att ha levt ett disciplinerat och asketiskt liv. Metodiströrelsen spred sig över de brittiska öarna och även till USA där den kom att växa sig stark. När John Wesley skapade rörelsen så ville han inte skapa en egen kyrka utan ville tillhöra den anglikanska kyrkan. Detta kämpade Wesley för under hela sitt liv. Metodiströrelsen separerade inte från den anglikanska kyrkan under John Wesleys tid men det dröjde

1

Cross och Livingstone (red.) (2005). The Oxford Dictionary of the Christian Church. s 638.

2

Kilström, Bengt Ingmar (1995). Bygg Upp Mitt Hus. s 63.

3

Cross och Livingstone (red.) (2005). s 638.

4

Kilström, Bengt Ingmar (1995). s 52.

5

(6)

inte långt efter Wesleys död innan separationen var ett faktum.6 Efter Wesleys död så skapades många olika rörelser inom metodiströrelsen såsom Primitive Methodist Church, New Connexion, Protestant Methodist Association mm.7

2.3 Definition av begrepp

Anglikanska kyrkan: Den ledande protestantiska kyrkan i England under John

Wesleys tid.

Evangelisk konvertering: Innebär enligt John Wesley att du tror och förlitar dig på

Kristus. Du blir syndfri, helig och tagit del av den heliga anden.

Generalkapitlet: Var den högsta auktoritet inom franciskanorden. Generalkapitlet

bestod av ministrar från provinserna som franciskanorden var uppdelad i. Generalkapitlet utsåg generalministern.

Generalminister: Var överhuvudet av Franciskanorden. Posten utsågs av

generalkapitlet.

Heart religion: Innebär för metodisten att man tror och älskar Jesus och Gud av hela

sitt hjärta. Jag kommer att bevara den engelska benämningen då det inte finns någon bra svensk motsvarighet.

Holy Club: Är en klubb som Charles Wesley skapade för att diskutera Bibeln och be

tillsammans. De som verkade i klubben hade som mål att leva med hård disciplin och efterlikna Jesus.

Moravian church: Grundades av Jan Hus på 1400-talet. Lägger stor vikt vid Jesu liv

och en återgång till den apostoliska enkelheten i kyrkan. Jag kommer att bevara den engelska benämningen då det inte finns någon bra svensk motsvarighet.

Regeln: Skrevs av Franciskus och var den ordensregel som franciskanerna lydde

under. I korthet innebar detta en asketisk levnadsstil. Regeln har bibeln som grund och har hämtat många citat ifrån den. Regeln blev godkänd av påven Honorius III år 1223.

Religiös konvertering: Innebär enligt John Wesley att omvända sig till en religion, i

hans fall kristendom. Man lever ett religiöst liv och går på exempelvis gudstjänst. Skiljer sig ifrån evangelisk konvertering.

6

Mickey, P. A (2001) Methodism. i Elwell, Walter A. red. Evangelical Dictionary of Theology. s 767-769.

7

(7)

3 METOD

3.1 Syfte, frågeställning och avgränsning

Mitt mål är att utföra en komparativ studie8 mellan Franciskus av Assisi och John Wesley samt de kristna organisationer de skapat. Studien behandlar vad de båda grundarna Franciskus och John Wesley gjorde under sina liv, vilken bakgrund de hade, hur de båda blev pånyttfödda, hur de förhöll sig till samhället, vilken inställning de hade till kyrkan och hur de agerade mot/för kyrkan. Studien behandlar även orden och rörelsen efter grundarnas död. Återigen behandlas hur organisationernas relation till kyrkan kom att förändras, vilken relation organisationerna hade till samhället, och hur utvecklingen inom orden och rörelsen såg ut. Budskapet som grundarna skickade ut till folket genom sina handlingar och predikningar behandlas också.

Eftersom området som behandlas är stort så avgränsas studien tidsmässigt och geografiskt samt bortser från vissa faktorer som jag hävdar är mindre relevanta för denna studie. Studien behandlar franciskanerna och Franciskus från hans födelse (1181-82) till ca år 1300. Metodisterna behandlas från John Wesleys födelse (1703) till ca år 1850. Begränsningen till år 1300 och år 1850 anser jag vara rimligt då studien behandlar organisationerna ca 60-80 år efter grundarnas död. Behovet av att göra en geografisk avgränsning är inte aktuellt när det gäller franciskanerna eftersom en avgränsning tidsmässigt redan gjorts så har det även gjorts geografiskt. Men det är främst centrala Italien och dess omnejd som det rör sig om. När det gäller metodisterna så behandlas metodiströrelsen i England. Motiveringen till begränsningen är att John Wesley levde och verkade mestadels i England. En faktor som studien bortser ifrån är hur många medlemmar som orden och rörelserna hade i en viss tid. Jag finner detta irrelevant eftersom orden uppkom på 1200-talet och metodisterna utvecklades under 1700- och 1800-talet. Populationen i världen mellan dessa tider skiljer sig för mycket för att detta skulle vara intressant (fastän populationen på 1200- och 1700-talet inte skiljer sig så mycket som man kunde tro, för befolkningsökningen började främst på 1800-talet). Jag vill heller inte försöka avgöra vilka som är medlemmar i respektive order och rörelser, då det är en studie i sig.

8

(8)

En eventuell skillnad som jag inte tänker lägga vikt vid är hur viktiga budskapenvar för Franciskus och John Wesley. Den här studien är inte ämnad att se t.ex. om John Wesley tyckte att bönen var viktigare än sångerna. Här blir det istället intressant att de tog upp budskapet och inte hur viktigt det är.

Jag behandlar litteratur utifrån en tematisk disposition.9 Det innebär att franciskaner respektive metodister kommer att behandlas separat, för att därefter åtföljas av en avslutande analys. Jag behandlar den tematiska dispositionen utifrån följande rubriksättning: Grundarna och organisationerna, budskapet grundarna

förmedlade samt organisationerna efter grundarnas död. Efter de tre rubrikerna så

avslutas studien med en sammanfattning av analysen.

3.2 Litteratururval

Jag bygger min studie på översiktsverk, översättningar av originalkällor skrivna av grundarna samt artiklar. En systematisering av källorna har som avsikt att läsaren lätt ska se vad varje bok har för syfte och visar på ett inifrån- och utifrånperspektiv på både franciskaner och metodisters källor. Om studien endast använt källor från ett utifrånperspektiv finns det risk att studien ger en avmystifierad bild av Franciskus och John Wesley då författarna med ett sådant perspektiv har en tendens att ge en sådan bild. Om källorna till studien endast varit böcker med ett inifrånperspektiv så finns det risk för att forskning åsidosätts. Det finns dock problem med min systematisering. Det är att de två kategorierna ofta går in i varandra. Ett exempel på detta är Michael Robson som skriver vetenskapligt men samtidigt är franciskan. Han berättar både ifrån ett utifrånperspektiv och ett inifrånperspektiv. Det finns liknande problem med andra böcker och artiklar men för att det ska bli överskådligt så anser jag att fördelarna över en systematisering väger mer än nackdelarna.

När jag behandlar franciskaner från ett inifrånperspektiv så använder jag mig av Bengt Ingmar Kilstöms (1995) bok Bygg Upp Mitt Hus, Sten Söderbergs (1964) artikel Franciskanorden från Katolska Ordnar och Kloster, Henrik Roelvinks (1982) artikel, Fransiskus av Assisi i Sverige i Signum: Katolsk Orientering om Kyrka,

Kultur och Samhälle och Henrik Roelvinks (1983) De Fattigas Rikedom: Om Franciskanskt Liv. Kilstöms (1995) bok handlar om hur en franciskan ser på sin egen

ledare och grundare. Söderbergs (1964) artikel ger ett katolskt perspektiv på

9

(9)

franciskanorden. Roelvinks bok och artikel handlar om Franciskus och vilken betydelse han har idag.

I utifrånperspektivet hos franciskaner behandlas C.H. Lawrence (1989)

Medieval Monasticism, Michael Robson (2006) The Franciscans in the Middle Ages

och John Moormans (1968) A History of the Franciscan Order: From Its Origins to

the Year 1517. C.H. Lawrence (1989) bok är en introduktion där franciskaner

behandlas väldigt kortfattat och jämförs med andra ordnar. Michael Robsons (2006) bok ligger som grund för studien då den lästs mer noggrant. John Moormans (1968) bok är mer utförlig än Robson (2006). Moorman (1968) fungerar som en komplettering till Robson (2006) och som ett uppslagsverk.

Behandling av inifrånperspektivet hos metodisterna så används Thomas Söderhjelms (1992) översättning av John Wesley: Att Vara Metodist. Denna bok behandlar John Wesleys egna ord och vad han ville förkunna till folket.

I utifrånperspektiv hos metodister behandlas David Hempton (1987)

Methodism and Politics in British Society, 1750-1850, David Hempton (2005) Methodism: Empire of the Spirit, Cracknell och White (2005) An Introduction to World Methodism, Munsey Turner (1985) Conflict and Reconciliation: Studies in Methodism and Ecumenism in England 1740-1982, Frank Bakers (1987) artikel,

Wesley Brothers i The Encyclopedia of Religion., Frank Bakers (1987) artikel, Methodist Churches i The Encyclopedia of Religion, P. A. Mickeys (2001) artikel, Methodism i Evangelical Dictionary of Theology, M. A. Nolls (2001) artikel, Whitefield, George i Evangelical Dictionary of Theology och R. G Jr. Tuttles (2001) artikel, Wesley, John i Evangelical Dictionary of Theology.

De fyra böckerna behandlar metodiströrelsen översiktligt men med olika perspektiv och innehåll. Hemptons (1987) Methodism and Politics in British Society tar upp hur metodiströrelsen och samhället har fungerat tillsammans. Hemptons (2005) Methodism: Empire of the Spirit tar upp vissa konflikter som metodiströrelsen genomgått. Den tar också upp hur folket levde och hörde Wesleys ord. Cracknell och Whites (2005) bok behandlar översiktligt metodismens uppkomst, teologi och andra övergripande teman. Munsey Turner (1985) behandlar rörelsens utveckling från åren 1740-1982. Han tar upp både konflikter inom rörelsen och konflikter som rörelsen hade med den anglikanska kyrkan och samhället. Frank Baker (1987) försöker i sina två artiklar hitta kärnan hos metodisterna. Liknande syfte har artiklarna från

(10)

I denna uppsats kommer jag att använda mig av flera franciskan källor. Anledning till detta är att det finns ett problem med franciskanska källor. Problemet ligger i att originalkällor såsom Vita prima, Vita secunda och Bonaventuras Legenda

maior säger emot varandra.10 Dessa verk används flitigt av Robson (2006) och Moorman (1968). Problemet kan liknas vid evangelierna där vi har fyra olika berättelser om en och samma person. Därför har jag försökt att täcka upp så jag får en så helhetstäckande bild som möjligt. Jag använder mig också av flera källor till metodisterna eftersom böckerna har olika perspektiv och olika innehåll.

10

Brandt, Olle (1991). Franciscus och Medeltiden. i Signum: Katolsk Orientering om Kyrka, Kultur och Samhälle.

(11)

4 GRUNDARNA OCH ORGANISATIONERNA

4.1 Franciskus och franciskanerna

Franciskus av Assisi eller Giovanni Bernadone föddes i Assisi år 1181/82, en stad i dagens centrala Italien. En ny klass hade vuxit upp i de nya städerna, däribland Assisi. Den nya klassen var borgarklassen. Folk tillhörande denna klass hade ofta pengar i omlopp och detta var något kyrkan hade problem med. Kyrkan kunde inte möta de nya värderingarna och göra borgarna till kristna.11 Det var i denna klass som Franciskus föddes och uppfostrades i, för hans far var en köpman och likaså skulle Franciskus bli. Hans far var både rik och inflytelserik i Assisi. Detta utnyttjade Franciskus som köpman med ett lösaktigt leverne men han var dock väldigt generös gentemot andra. Han fann stor ära bland riddarna som fanns runt omkring honom och vill gärna bli en själv. Franciskus deltog i ett krig mellan Assisi och Perugia och blev då tillfångatagen. Han sattes i fängelse och blev snart sjuk. Detta fick honom att grubbla på livet och de värderingar han tidigare levt efter.12

Franciskus liv började nu förändrades genom att han tog till sig kristna värderingar och började få uppenbarelser. Dock finns det kronologiska problem när det gäller hans uppenbarelse och i vilken ordning de sker. Robson13 delar upp dessa förändringar med tre stycken viktiga händelser. Efter att han blivit släppt från fängelset och återhämtat sig från sin sjukdom så föll han i depression. Men han återfick krafterna och slöt upp med riddare för att kriga i Tyskland för påvens räkning. Men denna resa kom han inte långt på utan han fick en kallelse att återvända hem genom en dröm. Senare gick det upp för honom att det var Jesus som talade till honom i drömmen.14 Den första viktiga händelsen skedde i San Damiano klostret där krucifixet började tala till honom och sa att han skulle bygga upp kyrkan. Franciskus restaurerade kyrkan med sina bara händer med hjälp av stenar. Men senare gick det upp för honom att det inte bara var kyrkan i San Damiano som skulle rustas upp utan det var hela den katolska kyrkan.15 Den andra händelsen skedde när han träffade folk med spetälska. Franciskus hade tidigare stött på folk med spetälska men då kände han endast avsky. Nu hade någonting förändrats, han gick fram och kysste en med

11

Roelvink, Henrik (1983). De Fattigas Rikedom: Om Franciskanskt Liv. s 16.

12

Robson, Michael (2006). s 10-12.

13

a.a. s 13.

14

15

(12)

spetälska och började tycka synd om dem. Istället för att känna avsky så tyckte han nu om att vara med de folk som hade spetälska och ta hand om dem. Den tredje händelsen innebar att Franciskus helt lämnade sig åt ett fattigdomsideal. Han skulle inte bära skor utan endast ett rep och en pläd.16 Detta var en kallelse från Gud som skedde när han hörde en predikan om Jesus när han sa till sina apostlar att de skulle predika utan ta med sig några ägodelar. Han ville leva bokstavligt enligt evangeliet17 i detta ingår även kyskhetslöfte.18 Enligt Bonaventura som skrev Franciskus biografin Legenda maior så fanns det ingen som var så girig efter guld som Franciskus var efter fattigdom. Det var kärlek till evangeliet som gjorde att Franciskus lämnade sitt forna liv.19 Det är därför han står som förebild och auktoritet för orden och dess medlemmar20 fastän han själv ville att de ska följa Jesus istället för honom.21

År 1209 när Franciskus var i Rivorto, som inte ligger långt ifrån Assisi skaffade han sig lärjungar och kom till insikt att ordensregler måste införas. Regeln måste bli godkänd av påven och därför begav han sig till Rom.22 Påven Innocentius III godkände muntligen Regeln samma år därför att den innehöll många bibelcitat.23 Franciskus ville dock få den skriftligt godkänd av påven. Han gjorde ett nytt försök år 1221 men var tvungen att revidera Regeln. Han fick till slut den godkänd av påven Honorius III år 1223.24 Enligt Roelvink så ska Innocentius III haft en dröm där ”den mäktiga Lateranbasilikan...var på väg att falla sönder, men också att en liten man i enkla kläder höll henne uppe”25. De flesta sakkunniga idag är överens om att Franciskus inte ville gå sin egen väg utan han ville ha den godkänd av påven först.26 Men det råder dock oenighet hur Franciskus förhöll sig till kyrkan. Paul Sabatier anser ”att kyrkans män genom skickliga manövrer lyckades ändra franciskanordens inriktning och därmed oskadliggöra dess kyrkokritik.”27 Den äldre skolans forskare anser att Franciskus och kyrkan hade goda relationer medan den yngre generationen

16

Robson, Michael (2006). s 15.

17

Kilström, Bengt Ingmar (1995). s 32. jfr Matt 10.7-12.

18 Robson, Michael (2006). s 3. 19 a.a. s 89. 20 a.a. s 24. 21 Roelvink, Henrik (1983). s 12. 22

23

Roelvink, Henrik (1983). s 31.

24

25

Roelvink, Henrik (1983). s 90. jfr andra Thomas av Celano biografin.

26

a.a. s 13.

27

(13)

inte motsäger sig detta men menar att Franciskus ideal främst motsätter sig samhället.28 Kilström som själv är franciskan menar också på att Franciskus aldrig motsatt sig kyrkan i tal eller predikan utan varit kyrkan trogen.29

Franciskus bidrog till ordens tillväxt när han gick runt och predikade och fick med sig alltfler medlemmar.30 År 1217 så korsade orden för första gången alperna och missionerade i länder som Frankrike, det Heliga romerska riket av tysk nation och Spanien. Detta gick inte så bra och bröderna sågs ofta som kättare i andra länder vilket gjorde att de fick vända om. Orden blev mer professionell vilket syns på de missioner som genomfördes efter år 1221. Orden hade lärt sig av sina tidigare misstag och kardinal Ugolino (Franciskus vän som senare blev påve) fick en mer prominent roll som förberedde missionen bättre samt en uppdelning av Europa i olika provinser där en minister (överhuvud) styrde.31 Franciskus hade inte som mål att utrota kättare när han predikade utan vandrade till andra länder, exempelvis Spanien där andra religioner fanns och försökte få folk att konvertera.32

Franciskus dog år 1226 i en tumult tid för orden och begravdes i den senare uppkomna basilikan, San Francesco år 1230.33 Ett pilgrimsmål för troende och tillbedjare.34 Franciskus hann med att instifta orden i tre delar: en orden bestående av män som lever asketiskt, en andra orden som består av kvinnor som håller till i konventualer (kloster) och en tredje som består av lekmän.35

4.2 John Wesley och metodiströrelsen

John Wesley föddes år 1703 och var son till en präst i Epworth där han också är född.36 Epworth ligger i östra England i norra Lincolnshire. Wesley var en typisk man av upplysningstiden som hatade våld och förföljelser och som ville att slavhandeln skulle upphöra.37 Den person från upplysningstiden som mest influerade honom var John Locke. Han sade att religionen och förnuftet går ihop och ett

28

Roelvink, Henrik (1983). s 74-75.

29

30 Robson, Michael (2006). s 20. 31 a.a. s 24-25. 32 a.a. s 71. 33 a.a. s 44. 34

35

36

Tuttle, R. G. Jr. (2001) Wesley, John. i Elwell, Walter A. red. Evangelical Dictionary of Theology. s 1266.

37

(14)

förnekande av förnuftet är ett förnekande av religionen. Detta var en tanke som Wesley gillade.38 John Wesleys föräldrar Samuel och Susanna var födda i en tid då religiös instabilitet rådde. Både Samuel och Susanna gick emot sina föräldrar och gick från att vara frikyrkliga till medlemmar av den anglikanska kyrkan. Deras nyfikenhet och kreativitet, men framför allt deras tro på förnuftet påverkade John Wesley.39 Wesley studerade på pojkskolan Charterhouse School i London och jobbade därefter på Christ Church i Oxford mellan åren 1721-1724. År 1725 valdes han in på Lincoln Collage i Oxford. Samma år bestämde han sig för att han skulle ägna sitt liv åt kyrkan. Detta räknas som hans religiösa konvertering. Han hjälpte sin pappa ett tag med hans församling men återvände till skolan i Oxford år 1729 för att ta över klubben Holy Club som hans bror Charles Wesley skapat.40 Där diskuterade de bibeln och religiösa frågor.41 De som var med i Holy Club hade bestämt sig för att leva enligt den kristna vägen.42 John Wesley menar att metodisten speglar Jesus liv genom att ”han har det sinneslag som fanns hos Jesus Kristus. Därför lever han själv så som Jesus Kristus”43. Här lämnar Wesley sitt kyskhetslöfte som ingår i att följa Jesu liv.44 Liknande klubbar eller grupper som Holy Club fanns redan och var inget nytt i sig.45

År 1735 åker John Wesley till den engelska kolonin Georgia för att predika evangeliet. Detta förde inte med sig någon större framgång men en viktig sak skedde på resan som kom att påverka metodiströrelsen. På resan till Georgia träffade Wesley på människor från Tyskland som tillhörde moravian church. Dessa tyskar påverkade honom när deras skepp befann sig mitt i en storm och ändå kunde hålla sig lugna för att de helt och hållet litade på Gud. Då förstod John Wesley hur viktig tron var.46 En sak John Wesley reflekterade över var att

”jag lämnade mitt land där jag föddes för att lära Georgianska Indianer Kristendomens natur. Men vad har jag lärt mig själv under tiden? Att jag som

38

Cracknell och White (2005). s 98.

39

a.a. s 6-8.

40

Baker, Frank (1987b). Wesley Brothers. i Eliade, Mircea. huvudred. The Encyclopedia of Religion. s 370.

41

42

a.a. s 160.

43

Söderhjelm, Thomas (övers.) (1992). John Wesley: Att Vara Metodist. s 22. jfr 1 Joh 2.6.

44

45

a.a. s 96.

46

(15)

åkte till Amerika för att konvertera andra, när jag aldrig själv konverterat till Gud.” 47

När John Wesley återvände till England i februari år 1738 fortsatte han sitt sökande efter andlighet. Han sökte sig till moravian church och träffade där Peter Böhler som sa till Wesley att ”predika tro tills du har det, och då för att du har det så kommer du att predika du tro”48.

Den 24 maj år 1738 är ett väldigt viktigt datum för metodisterna. Det var då John Wesley upplevde den evangeliska konverteringen. Detta skedde vid Aldersgate Street vid ett möte hos moravian church då prästen läste ur Romarbrevet och plötsligt

kände jag att mitt hjärta blev underligt varmt. Jag kände att jag hade tillit i Kristus, Kristus allena för frälsning, en övertygelse var mig given, att han hade tagit bort mina synder, även mina, och räddat mig från lagen av synd och död (betoning i originalet).49

Wesley lägger inte någon större vikt vid sin upplevelse i predikningar men medlemmarna känner till berättelsen ändå.50 Uppenbarelsen finns bara berättad i en källa som är ett brev till hans bror Charles Wesley, Jr.

Efter Wesleys evangeliska konvertering så ökade medlemsantalet. En anledning är att metodiströrelsen anpassade sig till de nya ekonomiska och strukturella förhållanden i ett industrialiserande Storbritannien.51 De som lockades till kyrkan var ofta industriarbetare, de var dubbelt så många som landsortsbefolkningen.52 Många av dem som lockades till rörelsen var inte medlemmar av någon kyrka tidigare. De som levde i städerna och var arbetare hade inte någon församling att gå till. Det fanns också de som sympatiserade med metodisterna och inte fick tillhöra någon annan församling pga. det. 10 000 metodister fanns det som inte kunde ta sin nattvard eftersom de inte var välkomna hos den anglikanska kyrkan. Metodistpredikanterna tog på sig detta och delade ut

47

Cracknell och White (2005). s 11. “I left my native country in order to teach the Georgian Indians the nature of Christianity. But what have I learned myself in the meantime? Why that I who went to America to convert others, was never myself converted to God.”

48

a.a. s 13. ”Preach faith till you have it, and then because you have it you will preach faith”

49

a.a. s 14. “I felt my heart strangely warmed. I felt I did trust in Christ, Christ alone for salvation, and an assurance was given me, that he had taken away my sins, even mine, and saved me from the law of sin and death (emphasis in original).”

50

a.a. s 31.

51

Hempton, David (1984). Methodism and Politics in British Society, 1750-1850. s 34.

52

(16)

brödet och vinet, detta till Wesleys förtret. Frågan om metodiströrelsen skulle tillhöra anglikanska kyrkan blev nu aktuell. Wesley var stark motståndare mot ett avståndstagande från anglikanska kyrkan, fastän metodisterna tog steget mot att bli en denomination.53 Både John och Charles Wesley hade ursprungligen inte som intention att skapa en ny denomination fastän de fick uppleva i sina liv att metodiströrelsen gick mot att bli en egen kyrka.54

Eftersom metodiströrelsen lockade till sig nya medlemmar behövde regler skrivas. Dessa kom så tidigt som år 1739 som ledde till att 64 personer blev uteslutna ur samfundet när Wesley besökte Newcastle år 1743 och läste reglerna för församlingen.55 Detta får ses som ett steg i professionaliseringen. Den privata sfären gick mot en offentlig sfär och från individualism till gemenskap.56 Ett annat steg mot att metodiströrelsen blev mer professionell är att John Wesley inför auktoriteter som styr organisationen.57 Att tillägga är att Wesley inte är någon förespråkare av demokrati.58

John Wesley dog den 2:a mars år 179159 och lämnade pilgrimsmål efter sig såsom hans födelseplats, hem och Aldersgate, där han upplevde sin evangeliska konvertering.60 För metodisterna är konverteringen det första man gör, och dö det sista. Att dö väl är väldigt viktigt för metodisterna annars förlorar allt man gjort innan sin funktion.61 Wesley såg att metodiströrelsen var på väg att bli en egen kyrka62 men detta var inte så uppenbart som splittringen mellan de brittiska och amerikanska metodisterna. På 1760-talet så fanns det metodistpredikanter som var aktiva i de engelska kolonierna i nuvarande USA och år 1771 sände Wesley Francis Asbury för att vara ledare där.63 Men redan år 1738 så predikade George Whitefield i nuvarande USA, han var en av medlemmarna i Holy Club. Han var verksam både i England och i nuvarande USA. Han hade dock kalvinistiska drag som inte John Wesley var så förtjust i.64

53

54 a.a. s 22. 55 a.a. s 20. 56 Hempton, David (2005). s 79. 57

Cracknell och White (2005). s 23-24.

58 a.a. s 33-34. 59 a.a. s 29. 60 a.a. s 31. 61 Hempton, David (2005). s 67-68. 62

63

Mickey, P. A. (2001). s 768.

64

(17)

4.3 Analys

Både Franciskus och John Wesley ägnade sina liv åt kristendomen när de nått vuxen ålder trots att vägarna dit såg olika ut. Wesley gillade inte våld medan Franciskus till en början såg upp till riddare och deltog i krig. Franciskus hade en icke-kristlig uppfostran där pappan och samhället var det som Franciskus tog avstånd ifrån och som ledde till hans omvändelse. John Wesley hade en präst till far men den kristna vägen verkar inte ha varit en självklar väg för honom.

John Wesley fick gå på en kristen skola men det var inte förrän år 1725 han religiöst konverterade. Denna religiösa konvertering kan likna vid Franciskus första uppenbarelse vid San Damiano-kyrkan. Båda tog till sig kristendomen men ingen av dem hade förstått riktigt vad det betydde. Wesley saknade tro fastän han inte kom på det förrän efter Georgia-resan. Franciskus förstod att han skulle restaurera San Damiano kyrkan och hela den katolska kyrkan men visste inte riktigt hur det skulle gå till att restaurera den katolska kyrkan. Den evangeliska konverteringen vid Aldersgate innebar för Wesley att han nu kunde känna tilltro till Kristus och att han nu verkligen trodde på Jesus vilket han nu ansåg sig inte tidigare ha gjort. Den evangeliska konverteringen kan liknas vid Franciskus andra och tredje uppenbarelse. I den andra uppenbarelsen fick han lära sig att känna kärlek och ödmjukhet till de svaga och sjuka i samhället. I den tredje fick han klart för sig att han skulle leva asketiskt som apostlarna och predika evangelierna. För både Franciskus och John Wesley är detta en stor vändning i deras liv då de båda fick en uppenbarelse när de hörde Guds ord läsas upp i Bibeln. Även om det fick olika konsekvenser för de båda som att Wesley fick tro och Franciskus skulle leva enligt evangeliet, så tycker jag att den gemensamma faktorn ändå är att de båda får en tro till Bibeln och Guds ord, att de båda skulle predika evangelierna och att de lämnar kyskhetslöfte. Båda två hade Jesus som förebild även om Franciskus gick ett steg längre mot det asketiska idealet så blev de förebilder för deras organisationer. Att de båda är förebilder står klart när de båda efterlämnat viktiga platser i deras liv som pilgrimsmål.

Franciskus och Wesley ville främst leva enligt evangelierna men vad de båda gjorde var att skapa en kristen organisation, en order och en egen rörelse. Ingen av dem hade ursprungligen någon intention att skapa en kristen organisation men det blev så ändå. Men under deras liv så lyckades de hålla orden och rörelsen under den katolska kyrkan respektive anglikanska kyrkan. Franciskus visade sin vädjan för påven när han ville ha Regeln godkänd av honom och verkar ha god relation med

(18)

påvarna som satt under hans liv. Kilström verkar vara säker på att Franciskus förblev trogen till den katolska kyrkan.65 Roelvink målar dock upp en mer nyanserad bild men kommer också fram till att Franciskus inte går emot kyrkan.66 Wesleys intentioner liknar Franciskus men han får vara med och uppleva när metodistiska predikanter ger kommunion till församlingen. Detta är ett steg ifrån den anglikanska kyrkan eftersom de inte använde sig av den anglikanska kyrkans präster utan använde sig istället av egna predikanter som ansåg sig ha rätt till att ge kommunionen. En anledning till att banden mellan metodiströrelsen och den anglikanska kyrkan blev sämre kan bero på de medlemmar som han lockade till sig. Wesley hämtade medlemmar som jobbade i industrier och som inte hade någon koppling till anglikanska kyrkan eller så hämtade han folk som inte var välkomna i andra församlingar. Franciskus lockade också till sig folk som inte hade en kristen bakgrund, till exempel folk från Spanien som tillhörde andra religioner.

Även om de ursprungligen inte ville skapa någon religiös organisation blev de mer eller mindre tvungna att gå med på att orden och rörelsen splittrades. Franciskus godkände dock att orden delade sig i tre olika delar. Wesley fick uppleva att de brittiska och amerikanska metodisterna gick skilda vägar. Något annat de två har gemensamt är att de båda inte var särskilt nyskapande även om deras orden respektive rörelse var unika i sig. För när Fransiskus levde så fanns redan ordnar som Dominikanerna och cisterciensorden för att nämna två. När Wesley levde fanns redan andra rörelser som pietister och moravian church .

När Franciskus införde Regeln så börjar en professionalisering av orden. Jag tror att Franciskus intention med Regeln var att skapa struktur och ordning i orden eftersom medlemsantalet ökade. Robson67 anser att det finns åtminstone tre förklaringar till detta. Den första är att Franciskus lärde sig av de första missionernas misstag. Den andra är att de använde sig av ministrar som var ledare över provinserna. Den tredje att kardinal Ugolino fick en större roll då fler förberedelser gjordes innan missionen. Wesley gick samma väg som Franciskus genom att införa regler år 1739. Han införde också auktoriteter som ska styra över metodisterna liknande Franciskus ministrar.

65

66

Roelvink, Henrik (1983). s 74-75.

67

(19)

5 BUDSKAPET GRUNDARNA FÖRMEDLADE

5.1 Franciskus

Att predika för folket var en central del för franciskanerna. De sändes ut i par för att predika om evangeliet till folket, oberoende deras sociala rang.68 Predikningarna blev så centrala för franciskanerna att de kallades predikarorden.69 Predikningar kunde ske på alla platser där det samlades folk, på torg, fält eller stränder. I det nionde kapitlet i Regeln så uppmanar regler om att ordens bröder ska predika om dygd, synd, bestraffning och ära.70 Grunden till Franciskus och hans ordens predikningar och budskap ligger i evangelierna. Att hängiva sig åt Jesus och evangelierna är ordens grund. Detta påpekas av både Robson71 och Roelvink72.

Ett budskap som Franciskus sände ut till dem han mötte på vägen var ett fattigdomsideal och hur man ska förhålla sig till egendom. Det orden gjorde var att leva enligt evangelierna och följa Jesus. De hade inga pengar, tyg, mat eller sandaler när de vandrade omkring. De fick jobba för näring men inte för pengar.73 Fattigdomsidealet ska vara frivilligt73 och hör ihop med ödmjukhet så att högmod inte uppstår.74 Fattigdomen gjorde också det lättare för bröderna att ha kärlek till Gud samt att ”den vilseförande rikedom och allt annat som uppväcker habegär är för honom törnesnåret, som förkväver Guds ord så att det inte bär frukt”75. Bröderna ska inte äga något eftersom egendom ger makt och egendomen vill de gärna försvara.76 Franciskus var inte uttryckligen emot ägande om det gäller nödvändiga saker, men bröderna får inte bli för kära vid sina saker utan de måste kunna ge bort sina ägor till andra, eftersom allt bara är lånat av Gud.77 Vi ska inte heller vara giriga utan det är evangeliets värderingar som ska ligga till grunden för våra liv78. Aktioner fördes mot girighet för att den skulle bekämpas.79 Franciskus och hans trosbröder hänvisade hela tiden till evangelierna och Jesus. Han statuerade inte sig själv som ett

68 Robson, Michael (2006). s 51. 69 a.a. s 50. 70 a.a. s 51. 71 a.a. s 10 och s 88. 72 Roelvink, Henrik (1983). s 30. 73 Robson, Michael (2006). s 38. 74 Roelvink, Henrik (1983). s 13. 75 a.a. s 37-38. jfr Mark 4.18-19. 76 a.a. s 20. 77 a.a. s 36-37. 78 a.a. s 19. 79 Robson, Michael (2006). s 52.

(20)

föredömligt exempel att följa, utan den man ska följa är Jesus.80 Att tillägga är att Franciskus inte predikade till folket att sälja sina varor och leva i fattigdom81 utan detta gällde främst bröderna i orden.

Det fredliga budskapet är något som Franciskus tyckte var viktigt och fanns med i både predikningar och handlingar. Han och hans bröder skulle bringa fred varhelst de än gick. Franciskus började alltid sina predikningar med att önska fred till alla. Det fredliga budskapet står även med i hans testamente.82 Ett exempel på fredligt handlande av Franciskus är när han kom till Jerusalem år 1219 och medlade fred mellan muslimer och korstågsfarande. Jerusalem hade varit i muslimsk besittning sedan år 1187 när Franciskus kom dit. Han inledde samtal med den muslimske ledaren Malik-al-Kamil. Samtalen var både religiösa och fredliga.83 Ett annat exempel är när Franciskus lyckades att påverka freden mellan adeln och borgarna i Assisi år 1210. Han har inte själv skapat fred mellan dessa men anses på ett avgörande sätt ha bidragit till fred mellan de båda.84 Freden kan också skapas med glädje. När franciskanerna är ute och vandrar så ska de möta de fattiga, sjuka, föraktade och svaga med glädje.85 Du ska inte bara visa kärlek och glädje till din nästa och fiende utan också till naturen.86 Franciskus använde sig av enhetstanke där allting utgår från Guds gudomliga väv. Naturen är en del av Guds stora familj, för allt levande hör samman. Franciskus var både en ekumeniker och ekolog.87 Han satte även ett stort värde för bönen som är en central del i hans liv och predikningar. Bönen var viktig därför att det var genom bönen bröderna skulle få vägledning av Gud.88 Roelvink påpekar att bönen är viktig för att man ska få distans till sin uppgift och samla krafter för att klara av den.89

80 Roelvink, Henrik (1983). s 12. 81 a.a. s 34. 82 Robson, Michael (2006). s 20. 83 a.a. s 72. 84

85

Söderberg, Sten. (1964). Franciskanorden. Katolska Ordnar och Kloster. s 155.

86

Roelvink, Henrik (1982). Fransiskus av Assisi i Sverige. i Signum: Katolsk Orientering om Kyrka, Kultur och Samhälle.

87

88

89

(21)

5.2 John Wesley

Enligt Wesley är människan bunden till det jordiska på grund av syndafallet.90 Men vi har blivit friköpta av Jesus Kristus blod.91 Därför kan människan belönas efter detta liv med ett liv i himmelriket. Människan är född fri och styrs inte av ett förutbestämt öde som kalvinisternas predestinationslära.92 Wesleys teologi liknar mer retorisk övning i protestantiska ögon sett93 fastän han hade en hel del diskussioner kring Bibeln i Holy Club där han var ledare.94

När metodisterna endast bestod av Holy Club så förslog William Morgan, en av medlemmarna i Holy Club att de skulle besöka folk i fängelse och fattiga människor i slummen. Välgörenhetsarbetet kom att utökas allteftersom medlemmarna ökade.95 John Wesley gick ifrån att predika inomhus till utomhus, detta tackvare att George Whitefield hade inspirerat honom när Wesley hälsade på honom i nuvarande USA år 1739. Detta gjorde att han frigjorde sig från kyrkan och tog ett steg mot en självständig kyrka när han yttrade orden ”the world is my parish”96.

Wesley spred sin tro och tillbedjan med sång.97 Sången är väldigt karakteristiskt för metodisterna. Wesley har hämtat inspiration från sin mors sjungande och hans fars församlingskör. Sångerna eller hymnerna som ofta kallas lovsånger har John och hans bror Charles Wesley samlat i en bok som heter

Collection of Hymns for the Use of the People Called Methodists. Hymnerna

används för att skapa en inlevelse och en känsla för tröst, förväntan och en tolkning av Bibeln.98 Eftersom metodismen fanns i både England och nuvarande USA och var populär oberoende kön, ålder, ras och social klass så kunde budskapet tolkas väldigt olika på olika platser och för olika individer.99 Något metodisterna har gemensamt är deras kärlek till Gud och att alla metodister är kallade från mörkret in i ljuset.100 Att vara metodist innebär att älska Gud i vårt hjärta, minne, själ och kraft.101 Metodisten

90

91

Söderhjelm, Thomas (övers.) (1992). s 11.

92

Cracknell och White (2005). s 100.

93

Hempton, David (2005). s 58.

94

95 a.a. s 10. 96 a.a. s 16. 97 Baker, Frank. (1987b). s 370. 98 Hempton, David (2005). s 68-71. 99 a.a. s 81. 100 a.a. s 75. jfr 2 Tim 1.9-10 101

(22)

ska hålla Guds bud102 för Guds ord är den enda tillräckliga regeln.103 Guds vilja är god och därför kan vi överlåta oss åt honom.104

Wesley ville att alla skulle förkunna evangeliet och att åsikter inte ska splittra det kristna folket.105 Det Wesley ville var att komma åt en mer personlig Gud.106 Det var August Spengenberg från moravian church som uppmanade Wesley till heart

religion107 som innebär att älska Gud av hela sitt hjärta.108 Därför är tron väldigt viktig inom metodismen och det är genom den vi blir frälsta, det räcker inte att endast vara en god människa utan man måste tro också.109 Enligt Cracknell110 och White så är man räddad från synd om man tror, och därmed helig. John Wesley tycker att det är fel att samla skatter, pryda sig med guld eller att klä sig i dyra kläder och medverka i fest och glans då begär lätt väcks. Man ska inte heller öppna ”munnen för ofruktbart prat utan säga bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på”111. Du kan också bli syndfri genom att be oupphörligen och koncentrerat.112 En metodist ska alltså ständigt be och aldrig ge upp.113 Ett annat exempel på att bönen var viktig för metodismen är att John Wesley använder sig av en reviderad upplaga av Book of

Common Prayer.114

Metodisterna lägger mer fokus vid tro än otro och detta är väldigt karakteristiskt för metodisterna: det optimistiska eller glada budskapet115 för hela jorden ska fyllas med lycka och helighet.116 Därför undviker de att tala om ondska och gör istället gott och söker helighet.117 Det glada budskapet ska även användas på när du möter din nästa och din broder för de ska du älska såsom du älskar dig själv. Du ska även älska dina fiender och Guds fiender, de otacksamma och de onda.118 På

the Wesleyan Conference 1831 var metodisterna anvisade att inte låta ”Politics

102

103 a.a. s 6. 104 a.a. s 12. 105 a.a. s 22-23. 106

Baker, Frank. (1987a). s 493.

107

108

a.a. s 148.

109

Söderhjelm, Thomas (övers.) (1992). s 9.

110

111

Söderhjelm, Thomas (övers.) (1992). s 19. jfr Ef 4.29.

112

Cracknell och White (2005). s 109. jfr Ef 6.18.

113

114

Baker, Frank. (1987b). s 370.

115

Hempton, David (2005). s 75.

116

117

Baker, Frank. (1987a) s. 493.

118

(23)

engross too much of your time and attention”119. Vissa forskare påstår att det inte uppstod en politisk revolution i England liknande den i Frankrike i slutet av 1700-talet eftersom det uppstod en religiös revolution istället. Den religiösa revolutionen bestod i Metodismens uppkomst, detta enligt Frederick Maurice. Moderna forskarna står oeniga i denna fråga.120

5.3 Analys

Franciskus har aldrig i sina texter eller i sina budskap förkunnat någon uttalad teologi. Enligt Kilström så är Franciskus inte någon bra teolog.121 John Wesley är en bättre teolog och har uttalat sig om människans fria vilja, synd och nåd. Men som Hempton122 säger så beaktas Wesleys teologi mer som en retorisk övning. I alla fall om man jämför med den protestantiska historien så har inte Wesley tillfört något nytt teologiskt material. De står mer enade när det gäller kärleken till evangelierna, Jesus och Gud. Franciskus påpekar flera gånger att man ska leva enligt evangelierna och se Jesus som ett föredömligt exempel. Människans underkastelse av Gud blir också tydlig när Franciskus predikar om ekumenik och ekologi. Och lär att allting utgår ifrån Gud och att allting tillhör Gud. Exempel på att allting tillhör Gud är att vi inte ska äga något och ha begär till det. John Wesley tycker också att man ska överlåta sig till Gud. Han betonar ytterligare att Gud är god och att man ska älska Gud. Wesley säger att Guds regel är den enda tillräckliga regeln vilket betyder att Jesus och Bibeln står som föredömligt exempel för oss, likaså tyckte (ovan) Franciskus. Dock betonar John Wesley en mer personlig relation till Gud eller så kallad heart

religion, där tron är väldigt central.

Ett budskap som evangelierna ger som båda tagit till sig är fatttigdomsidealet. Franciskus ville att man skulle hålla fattigdomsidealet så att inte begär eller högmod uppstår. Han påpekar också att begär och girighet kan göra människan blind så att man inte ser Guds väg. Allt tillhör ändå Gud så därför ska man inte vara girig. Medlemmar i franciskanorden ska leva enligt fattigdomsideal och inte äga något förutom ett rep och ett tygstycke. John Wesley tycker också det är fel att bära dyra kläder, pryda sig med guld, samla skatter och vara med i societeten med fester och

119

120 a.a. s 39-40. 121 Roelvink, Henrik (1983). s 92. 122 Hempton, David (2005). s 58.

(24)

glamour. Inte heller prata strunt utan hålla sig till ett kärnfullt språk. Dock har jag bara en källa som tar upp detta men då det är John Wesley själv som skrivit den, Att

vara metodist så väger den ändå tungt. Metodisterna ägnade sin tid till

välgörenhetsarbete och hjälpa dem svaga, exemplet här var fattiga och folk i fängelset. Enkelheten eller medelvägen förespråkar både Franciskus och Wesley, men Franciskus går ett steg längre med fattigdomsidealet.

Ett annat budskap som evangelierna ger är fred. Franciskus verkar ha handlat mer konkret på den här punkten när han medlade fred mellan kristna och muslimer samt borgare och adel i Assisi. John Wesley verkar vara mer politisk passiv men då måste man bortse från att metodiströrelsen skulle ha hindrat en ”fransk revolution” i England, vilket verkar vara omstritt. Det fastslogs för rörelsen år 1831 att de inte skulle syssla med politik. Men fredsbudskapet är någonting de båda predikade. Som att visa kärlek till sin nästa och till sin fiende. Detta hör ihop med deras ekumeniska budskap. Där John Wesley inte vill att åsikter och dylikt ska splittra folket utan istället ska kärleken till Gud användas till att sammanföra folket och hela alla kristna splittringar, att ena kyrkan och undvika konflikter.

Bönen var ett centralt element i deras budskap och liv, men syfte och funktion skiljer dem åt. Franciskus tycker bönen är viktig därför att det är då man får vägledning av Gud samt distans till sin uppgift och samla krafter för att klara av den. Wesley menar att man kan bli syndfri genom bönen om den utförs på rätt sätt. Bönen ska vara centralt i en metodists liv och pågå kontinuerligt genom hela livet.

Predikningarna kunde ske varsomhelst där det fanns en publik. John Wesley väntade dock till år 1739 då han tog steget ut från kyrkan till att predika utomhus. John Wesleys ord ”the world is my parish” är väldigt talande för vad han tyckte efter år 1739. John Wesleys använder sig av vanliga predikningar som Franciskus men använder sig också mycket av sånger vilket blivit karakteristiskt för metodisterna. De använder sig också av det glada budskapet och möter sin nästa och sin fiende med glädje. Deras betoning på tro istället för otro är en del av deras glada budskap. Söderberg123 påstår att fred kan skapas med glädje, att när franciskanerna är ute och vandrar så ska de möta de fattiga, sjuka, föraktade och svaga med glädje. Ett annat exempel på att glädjen ligger de båda varmt om hjärtat är att de båda predikar evangeliet, som betyder det glada budskapet.

123

(25)

6 ORGANISATIONERNA EFTER GRUNDARNAS DÖD

6.1 Franciskanerna

Franciskus lämnade ingen efterträdare efter sig när han dog år 1226. Även fast titeln generalminister hade använts sedan år 1223, hade Franciskus avsagt sig titeln som ledare några år tidigare. År 1227 samlades generalkapitlet i staden Pentecost för att välja John Parenti till generalminister. John höll hårt på Franciskus ideal om fattigdom och enkelhet men var samtidigt för förändringar. Han uppmuntrade till utbildning och skola för prästerna.124

Orden stod inför förändring efter Franciskus död. En basilika höll på att byggas till Franciskus ära. Pengar florerade in till kyrkan som gick emot Franciskus testamente där han åberopade ännu en gång enkelhet och fattigdom. Det Franciskus lämnade efter sig var Regeln och hans testamente vilket orden inte visste hur de skulle förhålla sig till.125 Robson kallar detta den första riktiga krisen.126

Påven Gregorius IX bjöds in för att bestämma huruvida Franciskus testamente och Regel skulle gälla. Testamentet ogiltigförklarades år 1230 eftersom Franciskus hade tagit beslut om detta själv och inte tagit hjälp av ministrarna. Efter detta kunde ingen åberopa Franciskus testamente som en källa med auktoritet. Ordens förhållande till Regeln förändrades också. Regeln skulle inte tolkas bokstavligt eftersom det gick emot äganderätten. Om orden skulle utvecklas, så ansåg Gregorius IX att ändringar av Franciskus ideal var en nödvändighet.127

Franciskus kanoniserades av påven Gregorius IX år 1228. Det var även han som gav stöd till att bygga en basilika till minne av Franciskus. Men det var Elias av Cortona som låg bakom projektet med basilikan. Han skulle senare väljas till generalminister år 1232. Elias gick emot Franciskus fattigdomsideal både med insamlandet av pengar till basilikan samt byggnaden i sig.128 Redan under John Parentis tid som generalminister använde sig orden av konventer (enklare hus) i länder där de predikade. Konventerna användes som utgångspunkt när de predikade och de band sig till denna byggnad alltmer. Nu behövde inte franciskaner gå från dörr till dörr för att få en sovplats utan de sov i de nybyggda konventerna. Orden

124

Moorman, John (1968). A History of the Franciscan Order: From its Origins to the Year 1517. s 84-85. 125 a.a. s 89. 126 Robson, Michael (2006). s 45. 127 Moorman, John (1968). s 89-90. 128 Robson, Michael (2006). s 45-46.

(26)

blev alltmer organiserad då konventerna började användas. En annan anledning till att orden blev mer organiserad var att den delade upp länderna i provinser som till exempel när nuvarande Tyskland delades i saxen och rhenlandet. I varje provins fanns en provinsminister.129 Den organisationsordning som franciskanerna använde hade de hämtat ifrån Dominikanerna.130

De skolor som kom upp efter Franciskus död blev knutpunkter, liksom konventerna. Franciskus hade en restriktiv hållning till vidareläsning och samlande av böcker. Men eftersom John Parenti var för vidareläsning så tog det inte lång tid efter Franciskus gått bort tills de öppnade skolor. Den första skolan öppnades i Oxford år 1229. En skola öppnades även i Bologna i nuvarande Italien men när den öppnades är dock inte riktigt säkert.131 Men bröderna i orden passade inte alltid in i den akademiska världen. De blev anklagade för att inte lyda universitetens auktoriteter. Detta ledde till att orden fick lova att inte gå emot universiteten.132

Elias av Cortona, som tog över rollen som generalminister efter John Parenti, fick sitta mellan åren 1232-39. Han sade efter att han blivit vald till generalminister att hans hälsa inte tillät honom att leva som Franciskus och John Parenti, att han behövde en häst när han reste omkring och även mat så att han inte gick hungrig. Detta var något som retade resterande ordensmedlemmar vilket ledde till att han blev avsatt av påven till Albert av Pisas fördel som tog över efter honom.133 Men Albert av Pisa blev inte långvarig utan fick avgå på påvens rekommendationer år 1240. Han var influerad av Joakim av Fiores apokalyptiska tankegångar och detta var anledningen till att han fick avgå som generalminister. Några år senare kom Bonaventura att sitta som generalminister, under åren 1257-1274.134 Franciskanorden upplevde många skandaler under åren före Bonaventuras tid som generalminister och de som orsakat skandalerna undkom oftast bestraffning. Bonaventura ändrade på detta genom att tolka Regeln och påvisade den som en guide

död. De som hade en striktare syn på Regeln och Franciskus ideal var de som senare

till orden.135

Hur man skulle förhålla sig och tolka regeln var ett problem efter Franciskus

129

Moorman, John (1968). s 91.

130

Lawrence, C.H. (1989). Medieval Monasticism. s 255.

131 Moorman, John (1968). s 92-93. 132 Robson, Michael (2006). s 67. 133 Moorman, John (1968). s 100-101. 134 Robson, Michael (2006). s 85-86. 135 a.a. s 87.

(27)

kom att kallas spiritualer.136 De som var mer liberala kom att kallas konventualer.137 Gregorius X hade vid ett generalkapitel i Lyon år 1274 som syfte att införa att alla i orden skulle vara beredda på att erhålla egendom, men det var några som protesterade mot detta. De som protesterade mot påvens syfte blev slängda i fängelse för att de ansågs vara kättare som förstörde orden.138 Konventualerna som de senare kom att kallas gick mot en utveckling som lydde auktoriteter och var ett verktyg som kyrkan använde där det mest behövdes. Konventualerna såg spiritualerna som kättare och rebeller som motsatte sig påvens beslut och vädjade inte för ordens ledare. De som valdes till generalminister var under 1200-talet konventualer. Men olika generalministrar hade olika åsikter om spiritualerna. Raymond Gaufridi (generalminister år 1291-1297) var en generalminister som sympatiserade med spiritualerna. Han släppte de fångar som hade fängslats av påven. Gaufridi tyckte det var ett brott i sig att fängsla folk som ville hålla Regeln.139

6.2 Metodisterna

Det stod inte klart hur metodiströrelsen skulle styras efter Wesleys död år 1791. En konferens i Halifax hölls samma år där man kom fram till två förslag. Antingen kunde man ha infört en slags kung eller så kunde man ha infört ett Råd med en president, och en kommitté för varje provins med en styrande president för varje kommitté. Liknande konferenser hölls i andra delar av landet. De gillade inte delningen av landet i provinser och menade att det skulle försvaga metodiströrelsen. Samtidigt som vissa ville införa förändringar med mer makt på lokalnivå. Dessa spänningar inom metodismen kom att bli bestående i en tid framöver och kom att splittra metodisterna från år 1797 och framåt. Men förslaget med en kung ratades och det andra förslaget blev gällande.140

När Wesley dog så liknade metodiströrelsen det som till en början var mening att det skulle vara: med klassmöten, en klassledare, biljett till klassen (betalningen

136

Moorman, John (1968). s 188.

137

138

Moorman, John (1968). s 188-189.

139

a.a. s 191-193.

140

Turner, Munsey (1985). Conflict and Reconciliation: Studies in Methodism and Ecumenism in England 1740-1982. s 65-66.

(28)

för att vara med på mötet), och den stränga disciplinen. Banden till var metodiströrelsen en gång varit skulle komma att bli allt svagare.141

Banden fortsatte att minska när metodistpredikanterna delade ut nattvard, firade dop och giftermål samt begravningar. Men detta skedde inte vid en enda tidpunkt utan får ses som en process. Vid det nya kapellet vid Portland Street i Bristol sade predikanten den 26 aug. år 1792 att vi har ett ”kommunionsbord och begravningsmark och att vi säkerligen skall döpa barn av vårt folk som vill det. Men inte giftermål.”142 I Leeds konferensen år 1793 så bestämdes det att nattvarden endast fick ges om hela församlingen var med på det. I så stor utsträckning som möjligt så skulle nattvarden ges i den anglikanska kyrkan. De som var konservativa såg det som en förlust eftersom det var ett steg ifrån den anglikanska kyrkan. De liberala var inte heller nöjda och menar att det räckte att en i församlingen gick emot att nattvarden gavs för att församlingen ska bli tvungna att ta den någon annanstans.143

Om något ska stå för en brytning mellan metodistkyrkan och anglikanska kyrkan så var det ”Planen för Ordning”144. Planen tillät att alla predikanter som var godkända av Rådet fick fira nattvard men inte göra det när anglikanska kyrkan firade nattvard. Firande av kommunion i församlingarna blev allt vanligare efter år 1795 samtidigt som planen godkändes av Rådet. De metodistiska predikanterna fick nästan samma status som de anglikanska prästerna. År 1818 refererade predikanterna till varandra som präster. År 1836 blev prästerna mer bundna vid ett kapell istället för att resa runt.145 Eftersom de blev mer bofasta kunde de erbjuda mer regelbundna tjänster till medlemmarna som söndagsskola (infördes år 1827) vilket utvecklades till en skola som även gick på vardagarna (infördes år 1833).146 En teologisk institution (Theological Institution heter skolan) inrättades år 1834 av Jabez Bunting147 som påverkade metodiströrelsen genom att han gjorde den mer centralstyrd och anti-demokratisk.148 Att tillägga är att Turner149 inte anser att Planen för Ordning

141

142

Turner, Munsey (1985). s 68-69. “communion table and a burial ground and that we shall baptize our children of our people who desire it. We shan´t marry”

143

a.a. s 70.

144

Cracknell och White (2005. s 32. “Plan of Pacification”

145 a.a. s 32-33. 146 Turner, Munsey (1985). s 80. 147 a.a. s 79. 148

149

(29)

separerade metodiströrelsen och den anglikanska kyrkan utan det var Form of Disciplin148 som år 1797 gjorde att metodiströrelsen blev en egen denomination.

Alexander Kilham kritiserade den hierarkiska strukturen inom metodiströrelsen. Han kritiserade också predikanterna för ekonomisk korruption. Han ansågs vara farlig både av metodisterna och av staten eftersom kritiken han riktade mot metodiströrelsen gällde staten också. Han blev ex-kommunicerad av metodisterna år 1796.150 Kilham skapade en ny inriktning år 1797 inom metodismen som kallades New Connexion.151

Den andra generationens metodistpredikanter hade svårt för att upprätthålla idealen: celibatlöftet, självuppoffrande, och asketiskt broderskap.152 Eftersom celibatlöftet släppte så började predikanterna gifta sig. Detta var ett ekonomiskt problem eftersom gifta predikanter behövde högre lön för att försörja sin familj samtidigt som det var ekonomisk depression i landet efter Napoleon krigen. Två lösningar på problemet var att öka medlemskostnaden eller att värva rikare medlemmar. De ökade sociala spänningarna och början till klasskonflikter i England gjorde att förslagen inte var välkomnande.153 De klasskonflikter i England som uppstod påverkade metodiströrelsen eftersom medlemmarna inte skilde på det religiösa och sekulära livet.154

John Wesleys intentioner kunde inte bevaras med de strukturer han satte upp. Flera olika metodistförgreningar kom att bildas efter hans död. Alla kom dock inte att överleva tills idag och två exempel på det är Protestant Methodism Association (1828) och Wesleyan Association (1836). En annan förgrening är Primitive Methodist Church. Hugh Borne och William Clowes var de som grundade denna förgrening i England, men den var introducerad där av amerikanen Lorenzo Dow. Det första mötet hölls år 1807 och det är året det grundades även om det inte hette Primitive Methodist Church då. Detta var en återgång till den första predikan på fälten år 1739 då fortfarande kyrkan var till för de fattiga.155 Turner156 går ett steg längre och säger att Primitive Methodist Church inte var för de fattiga utan av de

150 Hempton, David (2005). s 100. 151 Turner, Munsey (1985). s 66. 152 Hempton, David (2005). s 111. 153 a.a. s 112-113. 154 a.a. s 102. 155

Cracknell och White (2005). s 36-37.

156

(30)

fattiga och menar på att det finns likheter mellan de tidigaste metodisterna, Primitive Methodist Church och franciskanerna.

6.3 Analys

Varken Franciskus eller John Wesley lämnade ingen efterträdare efter sig. Franciskanerna löste det genom att samla generalkapitlet för att välja en generalminister. När franciskanerna blev mer organiserade så delade de upp länder i provinser med en minister som överhuvud i varje provins. Systemet som franciskanerna använde liknade det metodisterna hade. Rådet med en president över sig kan liknas vid generalkapitlet och generalministern. Kommittérna som bildades av provinserna med en president över sig liknar uppdelningen som franciskanerna hade, bara ett de inte hade någon kommitté utan bara en minister i varje provins.

Det tog inte lång tid efter Franciskus och Wesley död innan de båda kristna organisationerna började förändras. Franciskanerna byggde kyrkor och skolor, likaså gjorde metodisterna, men Wesley var aldrig emot att bygga kyrkor då han byggde en själv.157 Att franciskanerna byggde en kyrka var ett steg bort från Franciskus ideal. Det tog inte många år innan Regeln och Franciskus testamente ifrågasattes. Testamentet togs bort som auktoritativ källa och Regeln behövde inte längre tolkas bokstavligt. Wesley ville inte att rörelsen efter hans död skulle bryta sig loss med den anglikanska kyrkan, men det tog inte lång tid innan det skedde. När de började bryta på reglerna så gick det snabbt. Det började med nattvard och dop och gick över till att predikanterna blev präster med samma rättigheter som prästerna i den anglikanska kyrkan. Likheten är att de båda organisationerna gick emot sina grundare efter deras död. En väsentlig skillnad var att metodiströrelsen gick ifrån den anglikanska kyrkan och blev en denomination. Franciskanerna däremot bröt inte med den katolska kyrkan utan gick bara mot en utveckling ifrån Franciskus ideal. Dock har relationen med den katolska kyrkan varierat genom 1200-talet. Ett exempel var när påven dömde några franciskaner som kättare för att de ville följa Regeln. Det var tydligen svårt att upprätthålla de ideal som Franciskus och Wesley hade. Att leva i celibat och asketism var några regler som inte efterföljdes särskilt länge även om det fanns vissa utbrytarrörelser som levde efter grundarnas principer.

157

(31)

Franciskanerna var i behov av samlingspunkter om organisationen skulle bli effektivare. Konventer började byggas där franciskanerna kunde sova, nu behövde de inte varandra omkring som de gjort innan. Metodisterna gör något liknande genom att bygga upp kapell där de kunde predika för församlingen så nu behövde inte de heller vandra omkring. Andra samlingspunkter för de båda är de religiösa skolor som öppnas och då tänker jag inte på söndagsskolan och skolan som gick på vardagarna utan istället på det teologiska institutet. De båda organisationerna ville ha utbildade predikanter som lättare kunde övertyga folket och möta personer i teologiska diskussioner. Söndagsskolan och den skola som gick på vardagarna skiljer sig ifrån franciskanerna. En annan sak som skiljer de båda åt är att metodiströrelsen hade en svårare tid efter grundarnas död. 1200-talet bestod stora delar av ekonomisk tillväxt (även fast detta kan vara ett problem i sig). Wesley dog i en tid då en ekonomisk depression infann sig i England, samtidigt som det uppstod sociala spänningar som utmynnar i klasskamper. Klasskamperna kan tänkas påverka metodisterna eftersom det var en organisation som innehöll folk från alla sociala skikt, även om det fanns skillnad på fördelning av de klasserna de kom ifrån.

Både Franciskus och Wesley fick under sitt liv uppleva delning av de kristna organisationerna. Orden delades i tre delar och metodiströrelsen gick skilda vägar i nuvarande USA och England. Efter Franciskus död så delades orden upp i ytterligare två delar, konventualer och spiritualer. Metodiströrelsen delades upp i fler delar än så. Exempel på detta är New Connexion, Methodism Association och Wesleyan Association. En intressant jämförelse är konventualer och spiritualer med metodisternas huvudrörelse och förgreningen Primitive Methodist Church. Konventualerna var franciskanernas huvudrörelse som ansågs ha en mer liberal hållning till Regeln medan spiritualer hade en mer traditionell syn på Regeln. Metodisternas huvudrörelse hade också en mer liberal hållning till John Wesleys ideal medan Primitive Methodist Church var mer traditionella och ville återgå till de ideal som skapades av Holy Club. Jämförelsen mellan Primitive Methodist Church och de tidiga franciskanerna är något som även Turner158 tar upp.

158

(32)

7 SAMMANFATTNING

Trots att Franciskus och John Wesley hade olika bakgrunder så blev de båda hängivna kristna. De hade ursprungligen ingen intention till att skapa någon religiös organisation men det var vad de båda gjorde. Deras organisationer är unika på sitt sätt men liknande organisationer fanns redan när de skapades. Franciskus och Wesley var båda förebilder för sin organisation men grundarnas förebild var Jesus. De både ville predika evangeliet och leva enligt hård disciplin. Franciskus och John Wesleys budskap liknar varandra på flera sätt. Att älska Gud och Jesus, att inte leva i lyx, att hjälpa de svaga och tron är viktig. Dock betonar Franciskus och John Wesley olika saker olika mycket. Det fredliga budskapet och att älska sin nästa är något de båda förmedlar. Sången eller hymnerna är något som Wesley använde och skiljer de båda åt.

Varken Franciskus eller Wesley ville bryta med deras moderkyrka. Franciskus hade god relation med påvarna under sin livstid. Wesley ville inte bryta med den anglikanska kyrkan vilket han kämpade för under hela sitt liv. Brytningen med den anglikanska kyrkan skedde endast några år efter Wesleys död. Efter grundarnas död splittrades organisationerna i olika förgreningar men redan under deras liv splittrades organisationerna, orden i tre delar och rörelsen i två. De kristna organisationer som de skapat gick mot samma utveckling när den expanderade och blev alltmer professionell. Organisationerna som uppkom efter grundarnas död liknade varandra på mer än ett sätt. Hela den hierarkiska strukturen med generalministrar och presidenter innehåller likheter. Även skolor för predikanterna i teologisk utbildning uppkom också efter deras död. Konventer uppkom i provinserna franciskanerna missionerade i. De började användas först efter Franciskus död eftersom han själv var emot det. Metodiströrelsen började först med mindre möten men utvecklades till att bli församlingar samtidigt som kapell byggdes där de kunde samlas, men detta skedde redan under Wesleys levnad. Detta var steg mot en mer effektiv och professionell organisation.

Efter Franciskus och Wesley död så började förgreningar till huvudrörelsen bildas. Detta på grund av att Wesleys och Franciskus ideal inte efterlevdes av de båda huvudrörelserna. En skillnad är att metodisternas huvudrörelse bröt med den anglikanska kyrkan medan franciskanernas huvudrörelse inte bröt med den katolska kyrkan, även om relationen till påven kunde vara ansträngd ibland. Likheter finns