• No results found

Att bygga hus utan grund : en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att bygga hus utan grund : en metafor gällande revisionspliktens avskaffande"

Copied!
79
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att bygga hus utan grund

– en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Författare:

Sofia Brixin

Marina Persson

Handledare:

Krister Bredmar

Program:

Ekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: D-nivå, VT 2008

Handelshögskolan BBS

(2)

Uppsatsens empiriska material grundar sig på intervjuer med olika respondenter på företag, banker, revisionsbyråer och Skatteverket inom Kalmarområdet. Vi vill tacka följande respondenter för att de tog sig tid att besvara våra frågor samt dela med sig av sina åsikter och rika erfarenheter inom ämnet; Magnus Andersson, Lars Axelsson, Ilko Corkovic, Johan Deverén, Staffan Hallberg, Ingvar Johansson, Mats Johansson, Bertil Johnsson, Franz Lindström, Leif Rathjen, Joakim Sampson och Per-Arne Svensson. Vi är medvetna om att ni har ett pressat tidsschema och uppskattar ert engagemang. Ni har inspirerat och bidragit till att vi reflekterat över olika områden som vi sedan valt att studera närmare i denna uppsats, utan er hade den inte gått att genomföra.

Vi vill även tacka vår handledare Krister Bredmar för hans stöd, synpunkter och reflektion över vår studie under uppsatsskrivandet. Han har även gett kloka råd för att underlätta arbetet av denna uppsats. Vi vill även tacka för att Bredmar inspirerade oss ytterligare till att bearbeta, utveckla och förbättra uppsatsen när vi ansåg oss vara klara. Detta anser vi resulterade till en bättre upplaga som vi med stolthet kan lämna ifrån oss.

Ett tack också till opponenterna som gav bra synpunkter och reflektioner som vi har tagit till oss av.

Tack!

Kalmar den 3 juni 2008

___________________________________________ ___________________________________________

(3)

Författare: Sofia Brixin och Marina Persson. Handledare: Krister Bredmar.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.

Problemdiskussion: Avskaffandet av revisionsplikten får stora konsekvenser bland företagens intressenter anser Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat. (Hugo, 2008).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.

Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster. Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små företag, intressenter och revisionsbyrå.

(4)

1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Problemformulering ... 3 1.4 Syfte ... 3 1.5 Avgränsningar ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Undersökningsansats ... 5 2.2 Undersökningsmetod ... 6 2.3 Tillvägagångssätt ... 6 2.3.1 Litteraturstudie ... 6 2.3.2 Empirisk undersökning ... 7 2.3.3 Val av undersökningsobjekt ... 8 2.3.4 Analysmetod ... 9 2.4 Studiens tillförlitlighet ... 9

2.4.1 Validitet och reliabilitet ... 9

2.5 Källkritik ... 10

3 Teori ... 12

3.1 Allmänt om revision och revisionsplikten ... 12

3.2 Teorimodell - Revisionshuset ... 13

3.3 Intressenter ... 14

3.3.1 Kreditgivare ... 15

3.3.2 Stat och myndighet ... 16

3.4 Allmänt om revisionspliktens avskaffande... 17

3.5 Revisionspliktens avskaffande i övriga Europa ... 19

3.6 Skäl för att behålla revisionsplikten ... 20

3.6.1 Nyttan av revision jämfört med kostnaden... 20

3.7 Skäl för revisionspliktens avskaffande ... 21

3.8 Konsekvenser för intressenterna ... 22

3.9 Förändring och framtiden för revisionsbyråerna ... 23

3.10 Revisionsbyrån - ett kunskapsföretag... 25

3.10.1 Strategisk marknadsföring och image ... 25

3.11 Sammanfattning ... 26

4 Empiri ... 27

4.1 Företagen ... 27

4.1.1 Bakgrund ... 27

4.1.2 Revisorns och revisionens betydelse ... 28

4.1.3 Syn på revisionspliktens avskaffande... 29

4.1.4 Revisorns framtida roll ... 30

4.2 Intressenten bankerna ... 30

4.2.1 Bakgrund ... 30

4.2.2 Revisorns och revisionens betydelse ... 31

4.2.3 Syn på revisionspliktens avskaffande... 33

4.2.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll ... 33

4.3 Intressenten Skatteverket ... 34

4.3.1 Bakgrund ... 34

4.3.2 Revisorns och revisionens betydelse ... 35

(5)

4.4.1 Bakgrund ... 36

4.4.2 Allmänt om revision ... 37

4.4.3 Syn på revisionspliktens avskaffande... 37

4.4.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll ... 38

5 Analys ... 40

5.1 Analys företagen ... 40

5.1.1 Revisorns och revisionens betydelse ... 40

5.1.2 Syn på revisionspliktens avskaffande... 41

5.1.3 Revisorns framtida roll ... 42

5.2 Analys intressenten bankerna... 42

5.2.1 Revisorns och revisionens betydelse ... 42

5.2.2 Syn på revisionspliktens avskaffande... 44

5.2.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ... 45

5.3 Analys intressenten Skatteverket ... 46

5.3.1 Revisorns och revisionens betydelse ... 46

5.3.2 Syn på revisionspliktens avskaffande... 46

5.3.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ... 47

5.4 Analys revisionsbyråerna ... 47

5.4.1 Allmänt om revision ... 47

5.4.2 Syn på revisionspliktens avskaffande... 48

5.4.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ... 50

6 Slutsats ... 52

6.1 Slutsats företagen ... 52

6.2 Slutsats intressenten bankerna ... 54

6.3 Slutsats intressenten Skatteverket ... 55

6.4 Slutsats revisionsbyråerna ... 57

7 Slutdiskussion ... 59

7.1 Konsekvenser för intressenterna ... 59

7.2 Revisionsbyråernas framtid ... 60

7.3 Avslutande diskussion ... 60

7.4 Förslag på fortsatta studier ... 62

8 Källförteckning ... 63 8.1 Litteratur ... 63 8.2 Vetenskapliga artiklar ... 64 8.3 Artiklar ... 64 8.4 Internetkällor ... 65 8.5 Muntliga källor ... 66 9 Bilagor ... 67

9.1 Bilaga 1 - Intervjufrågor Företag ... 67

9.2 Bilaga 2 - Intervjufrågor Banker ... 68

9.3 Bilaga 3 - Intervjufrågor Skatteverket ... 69

9.4 Bilaga 4 - Intervjufrågor Revisionsbyråer ... 70

9.5 Bilaga 5 - Översikt för jämförelser av empiri Företag ... 71

9.6 Bilaga 6 - Översikt för jämförelser av empiri Banker ... 72

(6)

1

Inledning

Detta inledande kapitel är till för att skapa förståelse för det ämne som studeras. Till att börja med ges en bakgrund av ämnet, följt av en problemdiskussion och problemformulering, som i sin tur leder fram till syftet med uppsatsen och dess avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Revisionspliktens avskaffande har varit en het debatt under en längre tid och är fortfarande en aktuell fråga som berör marknaden. Det som ligger till grund för utredningen av revisionspliktens avskaffande är att underlätta för mindre aktiebolag, genom att möjliggöra en kostnadslättnad eftersom upplevd nytta av revision inte överstiger kostnaden. Före detta justitierådet Bo Svensson tillsattes för att se över regelverket om plikten är nödvändig kring revisorer och revision med anledning till EU-direktivet. (Regeringens hemsida, 2008).

Alla svenska aktiebolag är enligt lag skyldiga att ha minst en revisor, oavsett storlek på aktiebolaget eller om det är en vilande verksamhet. Revisorn ska enligt lagen ha insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets omfattning fordras för att fullfölja uppdraget. År 1983 infördes lagen om att endast den revisor som är auktoriserad eller godkänd kan vara revisor i aktiebolag. (Sveriges Rikes Lag, 2008).

Enligt aktiebolagslagen är ägarna begränsat ansvariga för verksamheten, därför finns krav på hur de redovisar företaget utåt. Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra att den information som ges ut gällande företagets ekonomiska ställning och resultat till externa intressenter är korrekt. Revision anses ge en ökad trovärdighet åt den finansiella informationen som ges ut, intressenterna vågar lita på att ledningen och styrelsen fullgör sina uppdrag vid en ren revisionsberättelse. (FAR Förlag, 2007).

I dag är Sverige ett av få länder som har lagstadgad revisionsplikt kvar, motivet anses vara bland annat nyttan för effektiv brottsbekämpning, trovärdig redovisning och ge stöd till bankers kreditgivning. (Thorell och Norberg, 2005). Det är istället efterfrågan på marknaden som ska styra behovet av revision förklarar Skough (2008) samt formge framtidens kvalitetssäkring av företagens finansiella rapportering.

(7)

Regeringens utredning SOU 2008:32 innebär att endast ett fåtal aktiebolag behåller revisionsplikten, detta skulle bidra till att ordningen kommer att återgå till hur det såg ut i Sverige före revisionsplikten infördes, om ett beslut om avskaffandet tas. Utredningen framhåller bland annat att räkenskapsrevisionen samt förvaltningsrevisionen ska avskaffas, revisorns granskning om företaget betalar skatter ska upphöra och även anmälningsplikten vid upptäckt av brott. Bestämmelserna är tänkta att gälla från 1 juli år 2010 och avser det räkenskapsår som kommer närmast efter 30 juni år 2010. (Regeringens hemsida, 2008).

Skälet till ett avskaffande av revisionsplikten är att redovisnings- samt revisionskostnaderna för små aktiebolag anses vara för höga samt att medlemsstaterna i EU ska göra insatser att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent före år 2012. Detta för att främja konkurrenskraften och förbättra Europas ekonomi. (Regeringens hemsida, 2008). Minst två av tre gränsvärden för nettoomsättning, balansomslutning samt anställda ska uppnås för att aktiebolaget ska kunna undantas revision. Enligt utredningen är tre nivåer av dessa gränsvärden tänkbara, enligt tabellen nedan. (Precht, 2008).

Antal aktiebolag i Sverige som rörs av dessa gränser, med underlag från år 2006:

Nettoomsättning Balansomslutning Anställda Antal aktiva bolag Procent

3 miljoner kronor 1,5 miljoner kronor 3 169 000 65 %

9,4 miljoner kronor 4,7 miljoner kronor 10 208 000 80 %

83 miljoner kronor 41,5 miljoner kronor 50 252 000 97 %

Källa: Precht, 2008, sid. 34.

1.2 Problemdiskussion

Avskaffande av revisionsplikten får stora konsekvenser bland intressenterna anser Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Det finns ett samband mellan ekonomisk brottslighet och våldsbrott vilket gör att bekämpningen mot ekobrott är viktigt för samhället. (Halling, 2007a). Andra negativa effekter som kan uppstå av ett avskaffande av revisionsplikten är att bokföringens kvalitet kan försämras, som ett resultat av ett borttagande av den oberoende kontrollen som revisorn gör. Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat. (Hugo, 2008).

(8)

Enligt regeringens utredning finns det däremot inget alarmerande som tyder på att intressenterna till företagen kommer att påverkas om revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. Det är intressenternas val att avgöra om de vill göra affärer med företag som ej är reviderade, samt att avgöra om de i sådant fall ska höja exempelvis räntor, minska kredittider eller kräva mer säkerhet av dem. (Regeringens hemsida, 2008).

Utredningen har observerat att konkurrensen på revisionsmarknaden kommer att bli hårdare vid en frivillig revision, revisorerna kommer inte enbart konkurrera mot varandra utan även mot redovisningskonsulter, bokföringsbyråer och andra som erbjuder ekonomiska tjänster. Svensson ger förslag till revisorerna att marknadsföra frivillig revision och nya produkter på marknaden. Svensson förutser att visa revisorer kommer att specialisera sig genom erbjuda kvalificerad skatterådgivning eller affärsråd gällande riskhantering, verksamhetsutveckling och företagsöverlåtelser. (Regeringens hemsida, 2008).

Konkurrensen på marknaden är hård, företagen måste ha mer kundfokusering och anpassa sig efter kundernas behov för att överleva. Felaktiga strategiska val och beslut kan få stora konsekvenser, men att inte agera kan få stora följder och leda till kundförluster. (Paulsson m.fl., 2000).

1.3 Problemformulering

Vår problemdiskussion mynnar ut i två problemformuleringar:

 Hur kommer intressenterna att beröras om företag väljer att nyttja revisionspliktens eventuella avskaffande?

 Hur kommer revisionsbyråerna att agera och vad utgör revisorns roll i framtiden vid en eventuell frivillig revision?

1.4 Syfte

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka konsekvenser det blir för intressenterna och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision, som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.

(9)

1.5 Avgränsningar

Företagets revision är av intresse för olika intressentgrupper. Vi har valt att avgränsa oss till företagare, kreditgivare, Skatteverket samt revisorer eftersom vi anser att de har störst behov och berörs mest av revisionens kommande utveckling. Denna avgränsning valdes eftersom dessa intressenter har liknande intresse oavsett vilket företag som granskas.

En annan avgränsning som vi inledningsvis gjorde var att vid urval av företag gå efter gränsvärdet mikroföretag som skulle beröras enligt en tidigare utredning av Svenskt Näringsliv. I denna avgränsning ska företaget uppfylla två av tre följande kriterier; omsättning under tre miljoner kronor, en balansomslutning under en och en halv miljon kronor och ha mindre än tre anställda. (Thorell och Norberg, 2005). När sedan regeringens utredning med högre gränsvärden presenterades, vilket skulle beröra 97 procent av de svenska bolagen, insåg vi att urvalet hade mindre betydelse eftersom de flesta bolag berörs av utredningen. Geografiskt har vi avgränsat oss till Kalmarområdet för att få en uppfattning om hur framtiden kommer att se ut lokalt för revisionsbranschen. Vi tror också att bemötandet och kontakten blev lättare eftersom vi studerar på Högskolan i Kalmar som respondenterna känner till.

(10)

2

Metod

I detta kapitel redogörs de metoder vi valt, hur information och material till uppsatsen valts ut och tagits fram, samt hur urvalet av respondenter gått till. Kapitlet avslutas med en diskussion om studiens tillförlitlighet.

2.1 Undersökningsansats

En undersökningsansats kan vara beskrivande, explorativ, förklarande, diagnostiserande eller problemlösande. (Andersen, 1998). Denna studie kan anses både som beskrivande och till viss del explorativ eftersom vi både återberättar datainsamlingen samt försöker studera ämnet utifrån olika perspektiv och vinklar för att försöka bidra med något nytt inom området. Genom en djupare undersökning av företagens och intressenternas behov tror vi även kan resultera i en större inblick av revisionens nytta.

Patel och Davidson (2003) nämner tre tillvägagångssätt vid syfte för att producera vetenskaplig kunskap; deduktiv, induktiv och abduktiv ansats. Andersen (1998) beskriver att användandet av deduktiv ansats utgår ifrån teorier och principer för att kunna dra slutsatser utifrån företeelser, ansatsen kallas bevisföringens väg vilket även Patel och Davidson (2003) kallar den. Att först utgå ifrån empiriska fakta för att sedan koppla detta till teorin är att arbeta utifrån en induktiv ansats vilket benämns upptäcktens väg av både Andersen (1998) samt Patel och Davidson (2003). Abduktiv ansats är en kombination av både deduktiv och induktiv ansats och har en fördel i att forskaren inte fastnar i sitt arbetssätt. (Patel och Davidson, 2003).

Denna studie är skriven ur en kombination av både deduktiv och induktiv ansats eftersom vi inledningsvis inspirerades av teori och artiklar vid utformningen av intervjufrågorna. Vi har sedan utgått ifrån empirisk fakta om hur situationen ser ut i praktiken, för att sedan koppla den till olika teorier som stödjer vad vi kommit fram till. Denna kombinerade metod valdes eftersom Patel och Davidson (2003) nämner att metoden inspirerar och underlättar arbetssättet. Valet gjordes även för att få fram mer relevant och aktuell teori i ämnet samt för att revisionspliktens avskaffande är ett pågående och aktuellt skede både inom och utanför revisionsbranschen.

(11)

2.2 Undersökningsmetod

Vid insamlande av information används antingen kvantitativ eller kvalitativ metod beroende av vilken information som behövs. Den kvantitativa metoden använder siffror och statistik för att förklara och tydliggöra det som undersöks. (Andersen, 1998). Undersökningen utgår från forskarens villkor och resultatet presenteras numeriskt enligt Andersen och Gamdrup (1994). Kvalitativ metod skiljer sig från den förstnämnda metoden eftersom denna använder ord för att skapa en djupare förståelse för det som studeras. (Andersen, 1998). Informationen kan inte mätas eller vägas och forskningsprocessen består av en tvåvägskommunikation. (Andersen och Gamdrup, 1994).

I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer, eftersom avsikten var att beskriva och få en djupare förståelse av hur företag och intressenter använder sig av informationen som framkommer av revision samt hur detta bör påverka revisionsbyråernas strategi. Genom att genomföra undersökningen med kvalitativa intervjuer deltog vi i en tvåvägskommunikation med intervjupersonerna för att få möjlighet att komplettera med tilläggsfrågor, samt för att försäkra oss om att intervjupersonen hade uppfattat frågorna rätt. Intervjuerna mynnade även ut i diskussioner med intervjupersonerna som gav en större förståelse av deras syn på revision.

2.3 Tillvägagångssätt

2.3.1 Litteraturstudie

Sekundärdata är så kallad andrahandsdata, data som har inhämtats och skapats av andra. Tre olika typer av sekundärdata som Halvorsen (1992) benämner är processdata, bokföringsdata och forskningsdata. Processdata beskrivs som en obearbetad information som uppkommit av löpande aktiviteter, exempel är tidningsartiklar. Forskningsdata är däremot data som är skapad och analyserad av andra forskare, och bokföringsdata är slutligen exempelvis olika företagsredovisningar.

Vårt uppsatsämne om revisionspliktens avskaffande är dagsaktuellt vilket gör att det ännu inte finns något stort utbud av litteratur inom området och att underlaget för denna rapport främst bygger på processdata i form av artiklar. I sökandet efter relevant litteratur använde vi oss även av studier inom närliggande områden för att få inspiration till källor. Tidskriften Balans är utgiven av FAR SRS som är branschorganisationen för revisorer och rådgivare, vilket innebär att tidskriften debatterar både positiva och negativa aspekter om revisionspliktens

(12)

avskaffande med debattartiklar och intervjuer. Detta är ett skäl till varför Balans är den främsta tidskriftskällan i vår rapport, men även en del vetenskapliga artiklar finns med som underliggandestöd.

2.3.2 Empirisk undersökning

Primärdata är den data som forskaren själv samlar in, genom antingen en kvalitativ eller en kvantitativ metod. (Andersen, 1998). Frågornas utformning har olika grader av standardisering och strukturering. Helt standardiserade intervjufrågor innebär att intervjupersonerna får samma intervjufrågor i samma ordningsföljd. Detta medför att det från resultatet är möjligt att jämföra och dra allmänna slutsatser. Helt strukturerade intervjufrågor innebär att intervjupersonen får litet svarsutrymme och svaren är förutsägbara. (Patel och Davidson, 2003). Genom att istället ställa utforskande frågor uppmuntras intervjupersonen att utveckla sina svar. (DePoy och Gitlin, 1999).

För att få en bättre förståelse och inblick i ämnet har vi valt att samla in primärdata genom intervjuer. Vid intervjuer finns möjligheten att kunna förklara och utveckla frågorna vid behov, detta var fördelaktigt eftersom vi vände oss till olika grupper av respondenter samt ej var insatta i deras kännedom om revisionspliktens betydelse. Med denna metod undveks även risken att gå miste om information eller att erhålla svar utifrån feltolkningar.

Vi skapade fyra upplagor av intervjufrågor där frågorna var inriktade mot respektive område; företag, bank, Skatteverket samt revisionsbyrå enligt bilagorna 1–4. Inledningsvis togs en första kontakt med intervjupersonen via telefon, där syftet med undersökningen förklarades samt hur mycket tid som behövde avsättas för intervjun. Vi valde en personlig kontakt före e-post eller brev för att skapa en bättre relation och för att kunna förtydliga vårt syfte med respondenternas medverkan. Intervjufrågorna skickades sedan via e-post och intervjutillfället var inom en vecka från att intervjupersonen hade tagit del av frågorna. Genom att förbereda respondenterna på detta sätt inför det personliga mötet tror vi att de kunde känna en viss trygghet, vilket bidrog till mer avslappnade intervjuer, där mer intressanta fakta kunde komma fram. Intervjuerna skedde i intervjupersonernas arbetsmiljö vilket även gav oss intryck av deras arbete.

Revisionspliktens avskaffande var något som berörde alla intervjupersoner och samtliga hade synpunkter på den. Intervjupersonerna var mycket villiga att ställa upp på intervjuer vilket

(13)

medförde att vi fick möjlighet att intervjua alla våra förstahandsval. Intervjupersonerna fick även möjlighet att vara anonyma i undersökningen, men alla valde att framträda med namn.

Intervjufrågorna vad delvis standardiserade men var av lägre grad strukturerade. En av oss ställde intervjufrågorna och såg till att alla frågor kom med, den andra antecknade och var även delaktig i djupgående samt kompletterande frågor. Eftersom intervjuerna blev av mer berättande karaktär besvarades frågor ibland utan att de behövdes ställas. Detta medförde även att frågornas ordningsföljd ibland blev en annan än ursprunget. Frågorna var utforskande och öppet ställda med speciellt syfte att inte kunna besvaras med ja eller nej, vilket innebär en låg strukturering och större möjlighet till egna åsikter från respondenten. Flexibiliteten i uppläggningen av en sådan intervju kan enligt Andersen (1998) även ge möjlighet att få fram information som inte tidigare var tanken.

2.3.3 Val av undersökningsobjekt

Tre aktiebolag kontaktades eftersom dessa bolag berörs av revisionspliktens avskaffande och kan välja att avstå från revision om lagändringen går igenom. Deras inställning och beslutsval gällande anlitande av revisor för revision är en del av grunden för denna studie. Urvalet av intervjupersoner hos företagen blev naturligt ägare, eftersom dessa fattar besluten om revision ska ske eller inte. De har kontroll på vad deras intressenter efterfrågar och ser till revisionens genomförande, samt beslutar om denna kvalitetsstämpel är värd sitt pris.

Företag har flera intressenter och vi valde att inrikta oss på banker och Skatteverket. Tre företagsrådgivare på företagsbanker i Kalmar fick genom intervju ge sin syn på revisionspliktens avskaffande. Vi ville undersöka hur ett uteblivande av revision skulle påverka företaget vid kontakt med sin bank. Bankernas nuvarande behov av att företagen är reviderade hjälpte oss fram till en slutsats av vår problemformulering.

Skatteverket har intresse av att få rätt skatteunderlag från företagen samt genom preventiva åtgärder förebygga ekonomisk brottlighet. Vi valde att göra en djupare intervju med tre ansvariga inom de områden där företagens information granskas på Skatteverket i Kalmar. Deras syn på ekobrott och tillförlitlig ekonomisk information, gav oss en bild av hur samhället ser på revisionspliktens avskaffande.

(14)

Vi intervjuade revisorer på tre revisionsbyråer i Kalmar, där revisorerna i urvalet har gedigen kunskap inom området eftersom de arbetat i yrket under en längre tid. Syftet med intervjuerna var att erhålla deras syn på hur revisorns roll kommer förändras om företag avstår från att revidera sina företag, men även att få en bild av hur revisionsbyråerna tänker sig framtida tjänster för att behålla de kunder som ej längre är tvingade att anlita dem enligt lag.

Dessa tio intervjutillfällen med totalt tolv intervjupersoner gör att vi anser att vi fick ett bra underlag för rapporten samt en bra bild av hur företag, banker, Skatteverket och revisionsbyråer ser på revisionspliktens avskaffande.

2.3.4 Analysmetod

Analysering av en kvalitativ studie sker i två steg där det första steget sker när forskaren insamlar data och det andra när rapporten skapas. (DePoy och Gitlin, 1999). Patel och Davidson (2003) anser att balansen mellan empiri och egna kommentarer bör vara väl balanserad för att läsaren ska kunna bedöma trovärdigheten i texterna.

Efter intervjuerna med respondenterna kom tankar som rörde revisionspliktens avskaffande och som vi diskuterade mellan oss, vilket innebar att analysen började redan där. Även andra intresseområden framkom, men som på grund av tidsbegränsning inte var möjliga att ta med i denna uppsats. Medvetet har teorin och empirin balanserats med egna kommentarer i slutsatsen för att läsaren ska känna att det finns substans i uppsatsen.

2.4 Studiens tillförlitlighet

Genom att undersöka studiens validitet och reliabilitet kan graden av tillförlitligheten framkomma. Det går inte enbart att koncentrera sig på det ena och utesluta det andra begreppet, utan de står i ett visst förhållande till varandra. (Patel och Davidson, 2003).

2.4.1 Validitet och reliabilitet

Begreppet validitet översätts av Halvorsen (1992) med giltighet eller relevans, där utmaningen är att samla in data som är relevant för studiens problemställning. Det är också viktigt att det finns en överensstämmelse mellan vad som avser att undersökas och det som faktiskt undersöks. (Patel och Davidson, 2003).

Pålitligheten, reliabiliteten, i undersökningen är en förutsättning för att korrekta slutsatser ska kunna dras. (Andersen och Gamdrup, 1994). Reliabiliteten belyser forskningens stabilitet och

(15)

ska ge undersökningen samma resultat om den utförs igen. Det är viktigt att hela undersökningen utgår från samma design med standardiserade frågor och att forskaren är konsekvent. (DePoy och Gitlin, 1999). Patel och Davidson (2003) förklarar även begreppet interbedömarreliabilitet som innebär att användning av två observatörer vid samma tillfälle bättre kan kontrollera reliabiliteten, där överensstämmelsen mellan registreringar av data och observationer ger ett mått på tillförlitlighet.

Vid intervjutillfällena var vi två medverkande som observerade svaren för att undvika att gå miste om relevant och viktig information. Genom att använda en kvalitativ metod, med halvstrukturerade frågor har validiteten ökat eftersom frågorna har kunnat förklaras om det varit oklarheter för respondenten. Därmed har respondenten kunnat styras in på vårt studieområde, det relevanta ämnet som avsågs att undersöka.

För att uppnå en hög reliabilitet användes samma intervjufrågor inom de olika grupperna vid de olika intervjutillfällena, för att alla respondenterna skulle ha samma möjlighet att uttrycka sig i frågan samt att svaren skulle kunna mätas konsekvent. Vi anser att reliabiliteten ökat genom att alltid vara två medverkande på samtliga intervjuer, där en av oss enbart observerat och registrerat intervjusvaren. Eftersom denna jämförelse av registrering av svar utförts, och de överensstämt, samt täckt upp all relevant data som inhämtats, har reliabiliteten blivit så god den kan bli i studien.

2.5 Källkritik

Patel och Davidson (2003) menar att det är viktigt att avgöra om fakta är sannolika, och genom det ha ett kritiskt synsätt till dokument. Ställning måste tas till vilket syfte upphovsmakaren har med framställandet av dokumentet samt om denne har kännedom inom ämnet. Det är också viktigt att inte enbart välja fakta som stödjer de egna uppfattningarna, för att undersökningen ska få en korrekt vinkling. (Patel och Davidson, 2003).

Artiklarna i tidskrifterna är skrivna av revisorer samt specialister inom de specifika områdena, vi anser därför att artiklarna har hög tillförlitlighet i och med upphovsmakarnas befattningar och kompetens. Intervjupersonerna har fått tagit del av det skrivna materialet från intervjuerna innan publicering, för att säkerställa att inga missuppfattningar har skett. De uttalanden som använts från Internetkällor anser vi är pålitliga eftersom utgivarna har en viktig roll i näringslivet samt att informationen kommer direkt från deras webbsida.

(16)

Patel och Davidson (2003) beskriver intervjuareffekten, som innebär att intervjuaren medvetet eller omedvetet påverkar respondentens svar. Det är därför viktigt att vara medveten om att respondenten kan ha påverkats av den som intervjuar, av exempelvis nickningar till instämningar under samtalet. Sådana händelser kan leda till andra svar eller inriktningar än vad respondenten skulle ha svarat till en annan person som fört intervjun eller vid ett annat tillfälle.

Även valet av respondenter kan påverka utfallet av empirin, eftersom andra respondenter kanske skulle ha mindre eller mer kunskaper och erfarenheter av revision och därmed ha andra åsikter om revisionsplikten. Deras relation till revisorn och andra förutsättningar kan påverka synen på revision, vilket skulle kunna ha gett ett annat utfall. Representativitet är alltid svårt att avgöra, men vi valde tre respondenter inom respektive grupp; företag, bank, revisionsbyråer samt Skatteverket. Företagen var dessutom verksamma inom olika branscher i olika delar av Kalmar.

På grund av tidsbegränsning har vi varit tvungna att begränsa oss till ett fåtal intervjuer, där tio intervjuer kanske inte är tillräckligt för att kunna göra större generaliseringar. Dock kan undersökningen ge en inblick och förståelse angående konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande för företagen, intressenterna och revisionsbyråerna, vilket gör att syftet med studien kan undersökas.

(17)

3

Teori

Detta kapitel inleds med en allmän beskrivning av revision och revisionsplikten samt en teorimodell som förklarar vår struktur, detta för att ge en överblick och för att lättare kunna följa vårt tankesätt. Vi har sammanställt en del teorier, debatter och tidigare forskning angående revision, revisionspliktens eventuella avskaffande, kunskapsföretagens beteende samt strategi. Kapitlet avslutas med en sammanfattning för att knyta ihop de delar vi valt att belysa i denna studie.

3.1 Allmänt om revision och revisionsplikten

”Revision är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning.” (FAR Förlag, 2006, s. 19).

Enligt aktiebolagslagen är ägarna begränsat ansvariga för verksamheten, därför finns krav på hur de redovisar företaget utåt. Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra att den information som lämnas gällande företagets ekonomiska ställning och resultat till externa intressenter är korrekt. Revision anses ge en ökad trovärdighet åt den finansiella informationen som ges ut, intressenterna vågar lita på att ledning och styrelse fullgör sina uppdrag vid en ren revisionsberättelse. (FAR Förlag, 2007).

Revisionsplikten infördes år 1988 och innebär att revisionen är tvingande för aktiebolag i Sverige där samtliga aktiebolag oavsett storlek eller om de är vilande, har skyldighet att anlita en kvalificerad revisor. Det finns en möjlighet för medlemsländerna i EU att undanta vissa företag revisionsplikten enligt artikel 51 i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, vilken annars förordar obligatorisk revision. När direktivet infördes i Sverige ansågs undantaget försämra svensk redovisningsstandard och utnyttjades inte, men utredningen menar idag att detta måste omprövas. (Regeringens hemsida, 2008).

Edenhammar och Thorell (2005) beskriver att en revision oftast består av ett antal muntliga samt skriftliga påpekanden från revisorn. Dessa påpekanden är fel eller brister i räkenskaperna och förvaltningen som ska åtgärdas, är dessa av väsentlig karaktär ska det meddelas till styrelsen. Oftast åtgärdas felen och benämns inte i revisionsberättelsen, men vid allvarliga

(18)

överträdelser av lag eller bolagsordning rapporteras detta. Om det inte nämnts något i revisionsberättelsen antas företaget följa redovisningsreglerna i enlighet med årsredovisningslagen. (Edenhammar och Thorell, 2005).

Revisionsberättelsen är dock inte någon garanti på att företagets alla delar av räkenskaper och årsredovisning är rättvisande och korrekta. Rapporten grundar sig på en kontrollmetod som till en rimlig grad säkerhetsställer informationen som lämnas till intressenterna. Det är företagsledningens primära ansvar att inte lämna oriktig information och revisorn har goda chanser att upptäcka eventuella fel. (Edenhammar och Thorell, 2005). Revisorn har även en rådgivande roll till ledningen, men detta får inte äventyra revisorns opartiskhet samt självständighet. Revisorn har större möjlighet till att utföra tjänster utöver revision till företag där denne inte är vald revisor. (FAR Förlag, 2007).

3.2 Teorimodell - Revisionshuset

Nedan beskrivs vår teorimodell som ligger till grund för strukturen i detta teoriavsnitt. Vi har valt att benämna denna teorimodell som Revisionshuset och den ger en överblick samt tydliggör kopplingarna mellan delarna som berörs i studien. Revisionshuset beskriver nyttan för samhället och intressenterna med revision, vilket är viktigt för att få en förståelse för vilka konsekvenser och efterfrågan som kan utvecklas i och med eventuell revisionspliktens avskaffande. Revisionshuset är även återkopplat till vår titel på uppsatsen - Att bygga hus utan

grund, vilket syftar till lagändringen om att avskaffa revisionsplikten och leder in på delsyftet

av studien; revisionsbyråernas agerande vid lagändringen.

Källa: Egen S ta t & M y n d ig h e t In tr e s s e n te r Revision Samhället Företaget

(19)

Revisionshuset tydliggör vår tolkning av nyttan med revision, där revision utgör grunden för företagets samspel med omgivningen. Tillförlitligheten och kvalitetsstämpeln som revisionen ger är grunden som husets delar lutar mot, den ger huset stabilitet. Det är revisorn som granskar att företagets redovisning är korrekt enligt de lagar och regler som upprättats för aktiebolag. Revisorn upptäcker och korrigerar eventuella fel samt hjälper företaget att inte begå några omedvetna ekobrott. Revisorns granskning resulterar i en revisionsberättelse, vilket ger företaget en kvalitetsstämpel på att de finansiella rapporterna är tillförlitliga. Intressenterna ser detta som ett kvitto på att posterna är rimliga, vilket ger förtroende inför avtal och affärer samt krediter som finansierar företaget. Revisorns arbete underlättar för Skatteverket eftersom revisorn kontrollerar skattebetalning efter bokfört resultat och där en oren revisionsberättelse indikerar på att göra en djupare kontroll. Revisorns rådgivning till företag ger en strukturerad redovisning som är lätt att följa vid kontroll. Vidare är revisorn ett bollplank och revisorns kvalificerade kompetens samt kunskap om företaget gör denne till en viktig rådgivare vid affärer och utveckling. Alla aktiebolag måste med anledning av revisionsplikten anlita en revisor för revision, vilket innebär att intressenter och samhälle förutsätter att aktiebolagen är reviderade. Synen på Revisionshuset kan förändras i och med revisionspliktens eventuella avskaffande, vilket återkopplas i uppsatsens slutdiskussion.

3.3 Intressenter

De finansiella rapporterna syftar till att tillhandahålla information om företagets ekonomiska ställning, dess förändring och resultat. Informationen är användbar för olika intressenter som underlag för olika beslut gällande ekonomiska frågor. (FAR Förlag, 2007). Smith (2006) beskriver att informationsbehovet varierar från olika intressenter och variationen beror även på deras kunskap i redovisning. Revision är till nytta enligt Smith (2006) för olika intressenter enligt följande modell:

Ägare Styrelse Kreditgivare

REVISION

Stat och myndighet Leverantörer Kunder

(20)

Ägarna är den primära målgruppen och i större företag består ledningen oftast av andra personer. Insynen i företaget för ägarna blir därför mindre och det är viktigt att en extern revisor granskar att informationen är rättvisande inför beslut. Ägarna kan tillämpa redovisningen som en kontrollfunktion, en möjlighet att kunna bedöma ledningens skötsel av företaget och om de ska få fortsätta att ha ansvarsfrihet eller inte. (FAR Förlag, 2007). Smith (2006) förklarar vikten av revision för ägarna vid redovisningens prognos- och återföringsrelevans inför beslut. Revisorn kommer med viktiga bedömningar och synpunkter som inte annars hade framkommit, samt fungerar som ett bollplank inför viktiga beslut och investeringar för styrelsen och vd. (FAR Förlag, 2007). Revisionsberättelsen är viktig inför investeringsbeslut för börsspekulanter och för företag med likviditetsbehov. Revisorns granskning och rapportering ligger även till grund för val samt beslut om att investera eller inte i ett företag. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003).

3.3.1 Kreditgivare

Kreditgivare är intresserade av information som hjälper dem att bedöma företagets förmåga att betala räntor och amorteringar vid nedgångar. Att en opartisk revisor har granskat att de upplysningar som ges till banken är korrekta ger en ökad säkerhet för kreditgivaren. (FAR Förlag, 2007). Kreditbedömningens syfte är att bedöma företagets återbetalningsförmåga. Kreditgivaren kan genom en granskning av företagets årsredovisning bedöma om den tänkta krediten är rimlig och genom en kreditupplysning får kreditgivaren kompletterande information. (Svedin, 1992). Smith (2006) förklarar vidare att intresset ligger i kreditrisken, risken att företaget inte kan hålla sina betalningsförpliktelser. På kort sikt är denna beroende av företagets nuvarande likviditet och på lång sikt är det företagets lönsamhetsutveckling som är avgörande. Med hjälp av redovisningen kan banken se och göra en bedömning utifrån den historiska utvecklingen. (FAR Förlag, 2007).

Duréndez Gómez-Guillamóns (2003) undersökning visar att revisionsberättelsen är av värde för banker vid kreditgivning. Bankerna instämmer till påståendet om att revisorns åsikter i revisionsberättelsen har stor påverkan av deras kreditbeviljning. Studiens slutsats är att både kreditinstitut, aktieägare och företag med likvida behov tar hänsyn till uppgifterna i revisionsberättelsen och anser dem vara relevanta och användbara för deras kredit- och investeringsbeslut. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003).

(21)

En ren och undertecknad revisionsberättelse anses vara en bekräftelse på att företagets ekonomiska ställning ger en rättvisande bild och den är betydelsefull för en kreditbedömare. (Svedin, 1992). Inför kreditgivning till ett aktiebolag menar Stenberg och Sigbladh (2003) att det finns skäl att bli misstänksam om ett bolag inte lämnat in årsredovisningen i tid. Vid en begäran att få se årsredovisningen direkt från företag bör det noggrant kontrolleras att styrelsen har undertecknat den samt att revisorn har påtecknat den. En extra säkerhet är att kontakta revisorn för att exempelvis upptäcka om handlingarna är förfalskade. (Stenberg och Sigbladh, 2003).

Kreditupplysning är ett verktyg för att ha en sund kreditgivning samt för att ta reda på information om ett företag inför kommande affärer. Kreditupplysningen ger fakta om företaget, information om betalningsförmåga samt ger signaler om det behövs kompletterande information. (Stenberg och Sigbladh, 2003). Kreditupplysningsföretaget UC har i och med revisionspliktens avskaffande för avsikt att komplettera företagsuppgifterna med om företaget har anlitat revisor för revision eller ej. Enligt Roland Sigbladh som arbetar som avdelningschef på UC anses oreviderade siffror ge ett sämre beslutsunderlag och därmed uppstår kvalitetsskillnader. (Askåker, 2008).

3.3.2 Stat och myndighet

Staten har intresse av hur företagets resurser används och därför av företagets verksamhet. De behöver information för att reglera verksamheter och fastställa skattepolitik samt föra statistik, exempelvis BNP. Revision är en viktig del eftersom myndigheten måste kunna lita på att redovisningen är upprättade enligt god redovisningssed, den ligger till grund för skatter och avgifter. (FAR Förlag, 2007).

Utredningen kan inte utesluta att avskaffandet av revisionsplikten kan påverka skatteintäkterna och föreslår som kompensation att Skatteverket ska kunna genomföra löpande kontroll av företagens bokföring genom föranmälda besök hos de företag som väljer att inte anlita en kvalificerad revisor. Förslaget innebär även att företagen i deklarationen ska uppge om årsredovisningen granskats av en revisor samt om bokslutet upprättats av en uppdragstagare. (Regeringens hemsida, 2008). Att de företag som inte anlitar en revisor ska kunna granskas av Skatteverket under löpande beskattningsår, är något som kan få företagen att skrämmas att behålla revisionen och bör därmed inte genomföras anser Berggren m.fl. (2008).

(22)

I och med revisionspliktens avskaffande misstänker Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson att genom ökad kontroll behöver Skattverket mer resurser för att övrig verksamhet inte ska drabbas negativt. (Linderyd, 2008). Skatteverkets expert i utredningen om avskaffad revisionsplikt Urban Bjergert anser att revisionsplikten ger en kvalitet på företagens redovisning som det går att lita på. (Askåker, 2008). Även Hugo (2008) menar att negativa effekter som kan uppstå av ett avskaffande av revisionsplikten är att bokföringens kvalitet kan försämras, som ett resultat av ett borttagande av den oberoende kontrollen som revisorn gör.

Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat menar Bjergert (Askåker, 2008), Andersson (Linderyd, 2008) samt Hugo (2008). En av indikationerna på att Skatteverket bör granska ett företag är en oren revisionsberättelse, men oftast har felen redan rättats till innan de behöver kontrollera den. En svårighet som tycks uppstå i mindre aktiebolag är att ägaren har svårt att hålla isär den privata ekonomin med företagets. (Precht, 2005).

Halling (2007a) menar att det finns ett samband mellan ekonomisk brottslighet och våldsbrott, vilket medför att bekämpningen mot ekobrott är viktigt för samhället. Revisionen ger positiv påverkan av kvaliteten i redovisningen vilket underlättar skattekontrollen, denna försämras om revisionsplikten avskaffas och de preventiva åtgärderna mot ekobrott försvinner anser Andersson (2005). Revisorerna anmäler ofta misstanke om brott och är till stor hjälp för Ekobrottsmyndigheten. (Halling, 2007a). I och med anmälningsplikten har revisorn en preventiv effekt mot ekonomiska brott, där revisorerna står för tio procent av anmälningarna. (Hugo, 2008). En uppskattning är att revisionsplikten förebygger tusentals misstänkta brott enligt Sigurd Elofsson som arbetar som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, vilka har ett samarbete med FAR SRS för att förebygga denna typ av brott och genom revisionsplikten möjliggörs detta samarbete. (Halling, 2005).

3.4 Allmänt om revisionspliktens avskaffande

Samma dag som regeringen gav i uppdrag att starta utredningen för ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag, uttalade sig FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström i ett pressmeddelande som innebar att revisionsplikten bör vara kvar, men att en ny företagsform istället borde införas. (FAR SRS, 2006). Som ett annat förslag till avskaffad revisionsplikt anser Andersson (2007) och Axenborg (2005) att en lindring i regelverket angående exempelvis redovisningsjäv och rådgivningsjäv för de mindre aktiebolagen skulle

(23)

lösa de flesta problemen. Genom att revisorn rättar till fel och ger rådgivning blir revisionen självfinansierad för företaget och ger ett välmående näringsliv. (Andersson, 2007). Brännström anser däremot att revisionen bör förenklas för de mindre aktiebolagen genom en ny företagsform där revisionsplikten kan vara frivillig, för att förtroendet för aktiebolag som företagsform inte ska förändras. (FAR SRS, 2006).

Branschorganisationen Företagarna är positiva till att revisionen blir efterfrågestyrd. (Askåker, 2008). Däremot finns en risk med att de positiva effekterna av avskaffandet av revisionsplikten går förlorade om företagarna ändå känner sig tvingade till att behålla revisionen menar Berggren m.fl. (2008) i en debattartikel i Svenskt Näringsliv.

Magnusson (2007) är övertygad om att behovet av tillförlitlig ekonomisk rapportering kommer att finnas kvar, frågan är vilka som kommer att utföra den. De större bolag som kvalitetssäkrar sig kommer även kräva detta av de mindre bolagen vid avtal, Magnusson (2007) gör en liknelse vid köp av begagnad bil med krav på godkänd besiktning. I Balans undersökning bland bankerna under år 2007 svarade Nordeas chef för kredit- och branschanalys att de kan tänkas fortsätta efterfråga reviderad årsredovisning oavsett lagändringen. (Balans, 2007).

En undersökning av Collis m.fl. (2004) kommer fram till faktorer som påverkar behovet av revision i mindre bolag. Bolagen betalar inte enbart för tjänsten revision utan även för lagstadgad redovisning. Beslut om fortsatt revision påverkas av styrelsens kunskap gällande kostnad och nytta för revision, som i sin tur kommer att påverkas av redovisningskonsultens åsikt gällande nyttan av revisorn. Behovet av revision är mindre i de bolag som inte skiljer sig åt gällande ägande och styrande. Företagets relation till banken påverkas av om redovisningskonsulten kan tillgodose företagets underlag och ekonomiska rapporter för kreditbehov eller om en revisor behövs för detta. Enligt Collis m.fl. (2004) finns en regel i USA, där bolagen med externa aktieägare måste fortsätta med revision om mer än 10 procent kräver detta. Denna regel anses täcka de externa aktieägarnas behov. (Collis m.fl., 2004).

En genomförd demoskopundersökning av över 500 företag visar att mikroföretag har mindre nytta av revisionen än de större bolagen. 85 procent svarar att de kommer att anlita en revisor för fortsatt frivillig revision i framtiden och de flesta mikroföretag välkomnar lagförslaget. (Svenskt Näringslivs hemsida, 2006).

(24)

3.5 Revisionspliktens avskaffande i övriga Europa

Bland EU/EES-länderna är det endast Sverige, Malta och Norge som inte har avskaffat revisionsplikten. Av en utredning framkommer att i de länder som avskaffat revisionsplikten har avskaffandet skett i flera steg och med flera år mellan stegen. Exempelvis omfattade Danmarks och Finlands första etapp gällande avskaffande av revisionsplikten 40 procent av aktiebolagen. Brännström har gjort ett särskilt yttrande i utredningen där han förespråkar successiv steganpassning istället för Big Bang som han benämner det högsta gränsvärdet. Brännström hänvisar till att övriga länder genomfört steganpassning och att det ger möjlighet till utvärdering och att skapa förutsättningar för omställningen som intressenterna behöver göra. Kreditgivare, leverantörer och Skatteverket behöver ändra rutiner vid införande av frivillig revision. (FAR SRS hemsida, 2008).

Vi måste utgå ifrån den svenska affärsmiljön och dess förutsättningar anser Brännström (2005), inte direkt se till harmoniseringen mellan länder som argument. Clemedtson (2008) anser även han att de kulturella-, rättsliga- och beteendeskillnaderna gör att vi inte kan dra direkta paralleller till andra länder. Fallet med Storbritanniens avskaffande av revisionsplikten vittnar om att konkurrensen mellan revisorer och andra aktörer inte sker på samma villkor, Sverige behöver införa konkurrensneutrala villkor vid införande av frivillig revision. (FAR SRS hemsida, 2008).

Magnusson (2007) påpekar att flertalet andra länder inte haft revisionsplikt från början och att det förekommer andra alternativa lösningar för att säkerställa den ekonomiska informationen. Av rapporten Den samhällsekonomiska nyttan av revision framgår att i de flesta länder som har frivillig revision anlitas skatterådgivare som har samma kunskapsnivå som revisorerna. Skatterådgivaren undertecknar deklarationen, årsredovisningen och lönerapporten. (FAR SRS hemsida, 2007).

Swedbanks chef för företagsmarknaden Ekedahl, förklarar för Balans (2007) att Finlands alternativ med mikroföretagens undantag från revisionsplikten skulle fungera även i Sverige, men dock inte Danmarks fördelning med mer ansvar på Skatteverket eftersom företagen behöver någon utomstående att rådfråga, inte en myndighet. (Balans, 2007). Företagen är benägna att välja revision trots pliktens avskaffande även i framtiden enligt Skough (2008) eftersom undersökningar visar att de svenska företagen är mer positivt inställda jämfört med Storbritannien, Norge och Danmarks förundersökningar. Att utfallet för Danmarks del endast

(25)

blev 6,5 procent som avstod från revision första året, eftersom 65 procent enligt förundersökningen uppgett att de skulle sluta med revision visar att revision ger nytta anser Skough (2008). Enligt Hallings (2007c) undersökning av Danmark svarar 66 procent av danskarna att besparingen är för låg för att välja bort revisionens kvalitetsstämpel.

3.6 Skäl för att behålla revisionsplikten

Revisionen ger en bättre struktur i näringslivet där lagar efterlevs, rättvisare konkurrens och hög redovisningsstandard blir ett resultat anser Axenborg (2005). Revisionen behövs för att ge intressenterna en trygghet eftersom ägarna har ett begränsat ansvar i aktiebolag förklarar Brännström (2005) och skildrar revisionen som ett riskavlyft för ägarna. Anser inte ägarna att revisionen är av nytta menar Axenborg (2005) att det finns möjlighet till att driva verksamheten som enskild firma eller handelsbolag istället, eftersom det endast är aktiebolag som berörs av plikten.

Ytterligare argument för att behålla revisionsplikten är att de aktiebolag som allra mest behöver revisorns rådgivning kommer av kostnadsskäl välja bort revisionen, vilket medför ökad risk för omedvetna lagbrott. (Andersson, 2005). Brännström (2005) påpekar även att revisorns preventiva effekt mot ekobrott riskerar att försvinna, både medvetna och omedvetna skattefel riskeras att bli fler.

3.6.1 Nyttan av revision jämfört med kostnaden

Revisorns insats är betydelsefull för näringslivet och samhället förklarar Skough och Brännström (2007), där revisionen är en intern kontroll som säkerställer att redovisningen är informativ och pålitlig (Andersson, 2005). Nyttan med revisionen är svår att uppskatta menar Andersson (2005) eftersom det inte går att kvantifiera alla de positiva effekterna. Nyttan ska överstiga kostnaderna för att belägg av krav på revision ska infinnas, flertalet undersökningar har kommit fram till att revisionens mervärde överstiger kostnaden. (Andersson, 2005).

Vidare menar Axenborg (2005) att revisorerna håller kostnaden på skälig nivå eftersom den är lagstiftad, blir det en valfrihet kan detta förändras när det gäller mer inriktning mot konsulttjänster. Nationalekonomer genomförde på uppdrag av FAR SRS en utredning under 2007 gällande den samhällsekonomiska nyttan av revision. Rapporten resulterade i att det inte är självklart att avskaffande av revisionsplikten leder till besparing, utan kan medföra omfördelning av kostnader för revision från små aktiebolag till skattebetalarna. Uträkningen gav en ökning av välfärden med 200-300 miljoner kronor per år som ställs mot de externa

(26)

samhällskostnaderna som uppstår vid frivillig revision. Exempelvis kommer transaktionskostnader att öka för aktieägare, bank och andra kreditgivare samt leda till ökade kontrollåtgärder från allmänna sidan. (FAR SRS hemsida, 2008).

3.7 Skäl för revisionspliktens avskaffande

Det positiva enligt Magnusson (2007) med ett avskaffande av revisionsplikten är att alternativa lösningar uppkommer för tillförlitlighet i ekonomisk rapportering. Brännström och Magnusson stödjer detta påstående i ett yttrande i utredningen, de menar att revisions- och redovisningsbranschen kommer att utveckla nya tjänster för kvalitetssäkring av företagens redovisning. (Regeringens hemsida, 2008).

Kostnadslättnad: Bäckström som är vd för Svenskt Näringsliv förklarar att det är en konkurrensnackdel för mindre bolagen med revisionsplikten eftersom revisionen är en betungande kostnad om inte behovet finns. Det ska vara en valfrihet för aktiebolagen, företagsledningen ska ta beslutet och inte staten. (Precht, 2007a). Utredningens skäl till ett avskaffande av revisionsplikten är att redovisnings- samt revisionskostnaderna för små aktiebolag anses vara för höga, detta är en åtgärd för att minska företagens administrativa kostnader. (Regeringens hemsida, 2008).

Efterfrågestyrd revision: Det ska inte vara en plikt för småföretag att ha revision utan först när deras intressenter efterfrågar bestyrkning av räkenskaperna ska revision behövas anser Företagarnas vd Nordmark-Nilsson i en intervju av Halling (2007b). Revisionskapaciteten kommer att kunna nyttjas mer vid frivillig revision förklarar Gandy (2007) eftersom företagen istället kan betala för kvalificerad rådgivning som säkrar företagets tillväxt av ekonomin.

Förväntningsgapet kommer att minska enligt Ehlin (2008) eftersom tjänsterna inte blir lika styrda och kan situationsanpassas till klienten. Vid en efterfrågestyrd revision finns det ett positivt utrymme till att diskutera med klienten vad som ska göras och därmed kan förväntningsgapet elimineras. (Ehlin, 2008).

Jävsproblematiken försvinner: Företagen kommer även ha större möjlighet att nyttja revisorns kompetens eftersom revisorns oberoende inte kommer att hindra rådgivningen. (Magnusson, 2007). Detta anser även Ribbestam (2008) eftersom han är positiv till att revisionsplikten ska avskaffas, vilket leder till utveckling istället för hämning av revisorns

(27)

kompetens inom företagsrådgivning och skattefrågor enligt honom. Positiva effekter som högre mervärde kommer att kunna genereras för både kund och näringsliv, vilket även gynnar revisorerna själva när de inte behöver vara kluvna mellan granskning och rådgivning. (Ribbestam, 2008).

3.8 Konsekvenser för intressenterna

Enligt utredningen finns det inget alarmerande som tyder på att intressenterna till företagen kommer att påverkas om revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. Det är intressenternas val att avgöra om de vill göra affärer med företag som ej är reviderade, samt att avgöra om de i sådant fall ska höja exempelvis räntor, minska kredittider eller kräva mer säkerhet av dem. Om detta gör att företagen anser det för kostsamt att ej välja revision kommer de återgå till revision. Utredningen bedömer också att inverkan på skatteintäkterna torde bli minimala eftersom skattekontrollen idag är effektiv. Därmed kommer varken Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket, Finansinspektionen eller övriga få ökade anslag på grund av revisionspliktens avskaffande. (Regeringens hemsida, 2008).

Att avskaffande av revisionsplikten får stora konsekvenser bland intressenterna anser däremot Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Detta styrker Ekedahl som är chef på Swedbanks företagsmarknad när han förklarar för Balans (2007) att det blir svårare att göra säkra bedömningar och möjligtvis svårare för företagen att få kredit. Alternativt kommer banken bli tvungen att lösa bedömningen på annat sätt och då ta ut en högre avgift för detta eftersom risken blir högre. (Balans, 2007).

Idag använder ägarna förvaltningsrevisionen som en kontrollfunktion, vilken kommer att försvinna med utredningens förslag. Konsekvenserna blir inte enbart att ägarna ej får en garanti för att informationen inför beslut är rättvisande, utan styrelsen kommer även att kräva högre ersättning när ansvarsfriheten försvinner. Rapporten där 400 ledamöter tycker till om ansvarsfriheten resulterar i att åtta av tio tror att styrelseledamöter kommer att kräva mer ersättning, hälften av dem kommer personligen att kräva högre ersättning. Det kommer att bli svårare att rekrytera styrelseledamöter i framtiden och flera ledamöter i undersökningen svarar att de kommer att vara tveksamma inför att ta styrelseuppdrag. (FAR SRS hemsida, 2008).

(28)

3.9 Förändring och framtiden för revisionsbyråerna

Regeringens utredning menar att revision tillför ett värde, men att tvånget inte är försvarbart med tanke på att revisionen är lika omfattade oberoende av företagsstorleken. Företagen behöver en revisors kompetens men ej hela revisionspaketet. Utredningen visar också att företagen trots pliktens avskaffande bör lockas behålla revisions- och redovisningstjänster. Detta för att behålla den höga standarden som svenska företag har idag samt för att skattefusk och ekobrott inte ska öka. (Regeringens hemsida, 2008).

I en intervju berättar FAR SRS ordförande Peter Clemedtson för Precht (2007b) att framtiden ser ljus ut för revisionsbranschen. Förändringen i branschen har skett stegvis under flera år och tyngdpunkten har flyttats från revision till redovisning. (Precht, 2007b). Johansson (2005) menar att ingen av de stora revisionsbyråerna numera arbetar med renodlad revision, utan de arbetar snarare som konsulter och rådgivare vilket även marknadsföringen åskådliggör. En studie som stödjer observationen ovan är den av Nagy och Cenker (2007), som beskriver att krav har förändrat revisionsbranschens miljö där den externa revisorns uppgifter utvecklats till mer tillmötesgående tjänster, exempelvis har byråerna gått från att erbjuda tjänster för lönsamhetsberäkningar till mer riskhantering. Lundgren (2007) arbetar som godkänd revisor och menar att pliktens avskaffande ger revisionsbyråerna en möjlighet att hitta deras inriktning som de är kunniga inom, som samtidigt är intressant och som kunden efterfrågar. Tidigare inleddes relationen mellan företaget och revisionsbyrån med att revision såldes in, medan det idag initialt främst efterfrågas redovisningstjänster och skattekonsultation. Både skatte- och redovisningsregler har blivit komplexare vilket gör att revisionsbranschen får mer uppdrag med konsultationstjänster. (Precht, 2007b).

En ökning av rådgivande tjänster kan skada revisorns oberoende, där studier förklarar uppkomsten av minskat oberoende och visar att villkor för rådgivande tjänster kan minska oberoendet. En studie i Danmark visar att aktieägare, kreditgivare och journalister inser de negativa effekterna på revisorns oberoende vid tillförande av rådgivande tjänster från revisorn. Revisorns oberoende minskar inte däremot vid tillförande av rådgivande tjänster om de sker från skilda separata avdelningar på byrån. En internationell begränsning av att få nyttja revisions- och konsulttjänster i samma byrå visar sig inte vara en fördel i Danmark. (Quick och Warming-Rasmussen, 2005).

(29)

Enligt Ehlin (2008) måste revisorer bli bättre på att visa nyttan med deras tjänster genom att vara aktiva i näringsliv och samhället, förtroendet för revisorn kommer då att öka. Lundgren (2007) tycker däremot att revisorerna måste bli mer intressanta och intresserade för att passionen för revisorsarbetet ska öka i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Hon efterfrågar mer pedagogiska, engagerade, lyssnande, tydliga och trevliga revisorer för att kunna behålla uppdragen när plikten avskaffas. Revisorn är det bästa för företaget, där den huvudsakliga rollen är en samtalspartner för företaget och där revisionen blir en tjänst som kommer på köpet. (Lundgren, 2007). De små företagen har större nytta av någon som hjälper dem med bokslut och deklarationer än med revision. Clemedtson menar dessutom att det inom snar framtid kan bli aktuellt med att en redovisningskonsult kan avlägga en garanti för företagens ekonomiska ställning. (Precht, 2007b).

På grund av revisorernas kompetens tror inte Dan Brännström att uppsägningar av revisorer kommer att ske i och med revisionspliktens avskaffande, snarare kommer arbetsuppgifterna för en del revisorer att gå mot redovisning. (Askåker, 2008). Utredningen är av annan åsikt och tror att revisorerna på sikt kommer att minska i antal, där flera förutsägs övergå till andra typer av anställningar inom ekonomiavdelningar. Överskottet av revisorer kommer att bestå några år tills marknaden stabiliserats och utredningen ger förslag på att revisionsbyråerna ska marknadsföra exempelvis frivillig revision samt nya tjänster. Revisorerna bör även inrikta sig mot skatterådgivning, affärsrådgivning och redovisningstjänster. (Regeringens hemsida, 2008).

Redovisningskonsulterna gynnas däremot av utredningen och kan inrikta sig mot de företag som kommer att avskaffa revisionen, där även revisionsbyråerna kommer att konkurrera. (Regeringens hemsida, 2008). Revisorns övergång till mer konsulttjänster har bidragit till problem för revisorn eftersom ökningen av auktoriserade redovisningskonsulter har medfört ett överflöde av resurser på revisionsbyråerna, som fortsatt med full kapacitet trots mindre kundkrets. Revisionsbyråerna rekommenderas att försöka hitta nya vägar för att utveckla revisionen till något mindre kostsamt. Möjligtvis kommer detta att sänka kvaliteten på revisionen i framtiden. (Nagy och Cenker, 2007).

(30)

3.10 Revisionsbyrån - ett kunskapsföretag

Revisionsbyråerna är ett exempel på professionella kunskapsföretag enligt Alvesson (2004), där utmärkande egenskaper är innehavande av bred kunskapsbas, högt kvalificerad personal och satsning på kompetensutveckling. Nurmi (1998) beskriver kunskapsföretag som en process, nätverk, marknad för ömsesidig lärdom och kunskap. I ett kunskapsföretag är det personalen som är produktionsfaktorn och skapar intäkterna i företaget enligt Svedin (1992), där konsulternas färdigheter och kunskap är till stor del av standardiserad natur menar Mintzberg (1993). Kunskapsföretagen måste vara flexibla eftersom de är klientanpassande och självbestämmande vilket genomsyrar den kunskapsintensiva organisationen. Klientstyrning innebär att klientens behov avgör uppdraget och klienten bedömer hur väl personalen utfört och löst problemet. (Alvesson, 2004).

3.10.1 Strategisk marknadsföring och image

När det är svårt att bedöma kvaliteten på tjänsten och klienten har lite kunskap så är image och revisionsbyråns rykte avgörande för val av byrå, därför bör ledningen skapa en stark image samt vårda den enligt Kuenzel och Krolikowska (2008). Ledningen uppmärksammar enligt Alvesson (2004) image, eftersom detta har extra stor betydelse för kunskapsföretagens framgång. Nätverk och kontakter ingår i imagestyrningen där det gäller att stärka trovärdigheten för företaget genom att skapa kontakter. Det pågående projektet ger en bra position för merförsäljning, men det gäller att personalen inte har för stort försäljningsintresse eftersom klienten kan reagera negativt. (Alvesson, 2004). Strategin är inneboende hos personalen som genom att arbeta med kunder utvecklar kunskapstjänster. Strategin förändras i samspel med hela nätverk av integrationer utanför och inom byrån. (Nurmi, 1998).

Studien av Kuenzel och Krolikowska (2008) kommer fram till att psykologiska band har en positiv effekt på klienter och leder till lojalt beteende mot revisorn. Detta är ett starkt konkurrensmedel som bidrar till ökad lönsamhet för revisionsbyrån. För att lyckas skapa lojalitet har Kuenzel och Krolikowska (2008) kommit fram till tre avgörande faktorer som påverkar kundernas lojala beteende; rekommendationer, vanebeteende och brett tjänsteutbud. (Kuenzel och Krolikowska, 2008).

Värdeskapande processer bland kunskapsföretag utvecklas utifrån fyra nivåer som Hansson m.fl. (1997) beskriver med hjälp av en trattmodell. Kunderna som är överst medverkar med sin kompetens till värden som skapas genom samarbete med kunskapsföretaget. Vidare är det

References

Related documents

Om banken skulle kräva revision för att ge kredit till företaget skulle företaget kunna göra en revision även om det inte längre finns revisionsplikt, utan att revisionen

Om revision blev frivillig för småföretag skulle respondenten behålla revisorn med tanke på att hon erhåller säkrare ekonomisk information, råd och rekommendationer samt har en god

Han tror att många blir tvingade till det av banker och andra intressenter, men vidare anser Bryngelsson att många av de bolag som frivilligt kommer att ha kvar revision kommer

Enligt regeringens proposition om frivillig revision (2009) kommer många små aktiebolag att behålla revisionen trots avskaffandet och detta för att revisorn ger

Detta menar respondenten får effekter som leder till att mindre företag får högre kostnader för revisionen.. Revisor C anser att en slopad revisionsplikt inte kommer att leda

Om D istället ska se till hur en oberoende revisor bidrar till en mindre bra revision tycker han att det hos vissa företag läggs ner för mycket tid eftersom man måste göra saker

Vidare framkommer det att respondenterna anser att en revisor även kan ha en rådgivande roll för företag, vilket skulle kunna leda till att företags chanser att bli beviljad

information, exempelvis i form av internutbildningar, är av stor betydelse också. Något tillskott för informationsutvecklingen har inte tilldelats myndigheten. Dahny anser därför att