Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS
patienter och faktorer som påverkar denna inom
slutenvården i EU och USA
En systematisk litteraturstudie
Bilal Atac och Henrik Wigselius.
Handledare:
Ej avsett för publikation
Kerstin Berggren
Justerat och godkänt
Datum
……… Examinator:Christen Erlingsson
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS
Patienter, och faktorer som påverkar denna, inom slutenvården i EU och
USA
Bilal Atac och Henrik Wigselius.
Sammanfattning
HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp?Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd. gentemot HIV/AIDS patienter.
Innehåll
1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1. Epidemiologi ... 1 2.2. Aktuell situation ... 1 2.3. Begreppet attityd ... 2 2.4. Psykologiska effekter ... 3 2.5. Sjuksköterskans ansvar ... 4 3. Problemformulering ... 5 4. Syfte ... 5 5. Metod ... 5 5.1. Urval ... 6 5.2. Sökningsförfarande ... 6 5.3. Kvalitetsgranskning ... 7 5.4. Dataanalys ... 8 5.5. Etiskt resonemang ... 8 6. Resultat ... 86.1 Kunskap och erfarenhets betydelse för sjuksköterskors attityd ... 9
6.2. Patienters val av livsstil och dess påverkan på sjuksköterskors attityd. ... 10
7. Diskussion ... 11
7.1. Metod diskussion ... 11
7.2. Resultatdiskussion. ... 12
8. Slutsatser ... 14
9. Referenser ... 15 Bilaga 1: Sökhistorik; Pubmed, Cinahl och PsycINFO.
Bilaga 2: Artikelmatris
Bilaga 3: Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga 4: Granskningsmall för kvalitativa artiklar
1. Inledning
Sjuksköterskor som yrkesgrupp ska enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning
(Socialstyrelsen 2005) och Hälso och sjukvårdslagen (1982:763), främja vård på lika villkor och behandla alla patienter lika oavsett bakgrund. Vi anser att sjuksköterskors attityd
gentemot patienterna påverkar upplevelsen av vården för de patienter som möter sjuksköterskorna. Därför är det extra viktigt att sjuksköterskor uppvisar en attityd som överensstämmer med en humanistisk människosyn gentemot alla patienter oavsett sjukdomsdiagnos, etnicitet eller levnadssätt.
2. Bakgrund
2.1. Epidemiologi
Humant immunbrist virus (HIV) är ett retrovirus som fortplantar sig och lagras i
människokroppen genom att virusets RNA ombildas till DNA och infogas i värdcellen. Det medför att en person som är smittad av HIV viruset bär med sig detta resten av livet. HIV har låg smittsamhet och smittar via kroppsvätskor, och från en smittad mor till hennes barn i samband med graviditet och förlossning. I de flesta fall ger HIV symtom, en till fyra veckor efter smittotillfället, symtomyttringarna varar i 1 till 2 veckor och uppträder i form av feber, halsbesvär lymfkörtelsvullnad och huvudvärk. Om den HIV infekterade individen inte behandlas med bromsmediciner i ett tidigt skede försvagas immunförsvaret successivt under flera år tills sjukdomen aquired immune deficiency syndrome (AIDS) utvecklas. AIDS är ett tillstånd där immunförsvaret inte kan freda sig i tillräcklig grad mot olika sjukdomar. Den smittade är extremt känslig för infektioner och sjukdomar som normalt läker ut av sig själv hos friska personer kan få livshotande konsekvenser hos en AIDS sjuk person eftersom dennes immunförsvar nästintill är satt ur funktion (Smittskyddsinstitutet, 2008).
2.2.
Aktuell situation
HIV är idag ett växande problem och sjukdomen sprider sig globalt enligt Socialstyrelsens rapport (2007) levde år 2006, 39,5 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. Samma år avled 2.9 miljoner människor av AIDS, och 4.3 miljoner människor beräknades ha blivit smittade med HIV/AIDS. Genom att HIV/AIDS sammankopplas med stigmatiserade grupper som prostituerade, missbrukare och homosexuella har sjukdomen ingivit rädsla i allmänheten inte bara genom sin dödlighet utan också genom rädsla för att sammankopplas med dessa riskgrupper. Socialstyrelsen frågade år 2007 i en enkät, 5 871 slumpmässigt utvalda individer
i åldrarna 14-44 år bosatta i Sverige om deras attityd till HIV/AIDS smittade personer. Det antal personer som deltog i Socialstyrelsens enkätundersökning uppgick till 3 008 personer, endast en femtedel av dem svarade att de inte skulle undvika nära kontakt med HIV/AIDS smittad person medan de övriga deltagarna var osäkra på hur de skulle reagera om någon i deras omgivning smittades av HIV/AIDS (Socialstyrelsen, 2007).
2.3
.Begreppet attityd
En människas attityd visar sig när hon agerar och handlar på ett särskilt sätt i olika situationer och när hon bemöter andra människor. En attityd innehåller tre komponenter. Den första komponenten är den kognitiva och omfattar människans kunskap, erfarenheter och kännedom om den situation, händelse eller människa som attityden gäller. Den andra komponenten är den affektiva och omfattar människans känslor inför attitydobjektet. Den tredje komponenten är den beteendemässiga och omfattar människans sätt att bemöta andra människor och
situationer. Den beteendemässiga komponenten styrs av den kognitiva och den affektiva komponenten. Vårt agerande utifrån vilken attityd vi har styrs alltså av vår kunskap och våra känslor inför attitydobjektet. (Kristoffersen, 2002).
Begreppet attityd kan vidare förklaras som att tankemässigt och känslomässigt placera något eller någon på en värderingsskala. Värderingsskalan innebär att objektet för en attityd värderas utifrån ifall det är negativt eller positivt eller bra och dåligt. I en människas sätt att tänka värderas en attityd efter tre olika tankesätt. Det första är benämningen av objektet för en attityd exempelvis HIV. I steg två värderas objektet för en attityd, är HIV något som är bra eller dåligt positivt eller negativt. I det tredje steget använder vi våran kunskap eller tro som stödjer vår värdering av en attityd. Det som avgör om en attityd är positiv eller negativ gentemot en person eller situation, beror på vilka känslor personen eller situationen väcker hos en människa. Enligt klassisk betingning inom psykologin utgör objektet för en attityd ett betingat stimuli. När det betingade stimulus sedan associeras med ett obetingad stimulus som redan väcker en positiv eller negativ känsla, kan en betingad känslomässig respons utvecklas gentemot attitydobjektet. Attitydobjektet betingas helt enkelt med en egenskap (Karlsson, 2004). Tillämpar man teorin om klassisk betingning kan en sjuksköterska ha en positiv attityd gentemot en patient. Men när patienten diagnostiseras med HIV/AIDS associerar
sjuksköterskan patienten med något smittsamt och farligt var på sjuksköterskan reagerar med rädsla. Rädsla kan alltså vara det som associeras med HIV/AIDS och på så sätt förknippas allt med HIV/AIDS som något farligt och hotfullt.
2.4. Psykologiska effekter
Mycket tyder på att HIV/AIDS patienter genom samhällets negativa syn på sjukdomen och de patienter som smittats, upplever starkt sjukdomslidande (Vance & Denham, 2008).
Med sjukdomslidande menar Eriksson (2003) att människan lider av sjukdomen på olika sätt, dels genom fysisk smärta som tar en stor del av patientens uppmärksamhet, dels genom upplevelser av skam, skuld och förnedring som omgivningen riktar mot patienten.
Även om HIV/AIDS patientgruppen inte alltid är fysiskt förhindrade av sjukdomen utestängs de ofta från sociala umgängen och tvingas uppleva isolering och utanförskap pga.
omgivningens attityd baserad på bristande kunskap om smittvägar och fördomar om sjukdomen och dess bärare (Siminoff, Erlen & Lidz, 1991).
Novick (1997) beskriver i sin studie att stigmatisering av personer med HIV/AIDS i USA främst riktas mot personer med HIV/AIDS som tillhör de sociala grupper i samhället vars mänskliga rättigheter har nonchalerats t.ex. homosexuella, intravenösa missbrukare, afro-amerikaner, latinamerikaner eller prostituerade. Personerna i dessa sociala grupperingar med HIV/AIDS har drabbats av dubbel stigmatisering och social isolering på grund av sin redan stigmatiserade grupptillhörighet och sedermera sin HIV/AIDS sjukdom som blivit
stigmatiserad till följd av omgivningens rädsla för sjukdomen.
Surlis och Hyde (2001) beskriver att patienter med HIV/AIDS generellt sett känner sig stigmatiserade av sjuksköterskor. Patienter i studien beskriver även att förtroendet för sjukhusvården minskats på grund av att sjukhusets personal vidtagit säkerhetsåtgärder som t.ex. märkning med röda etiketter på HIV/AIDS patienters sängar för att varna personalen för att sängen innehas av en patient med en infektionsdiagnos. Märkningen med röda etiketter på patientsängarna utmålade HIV/AIDS patienterna som något farligt vilket skapade osäkerhet och rädsla hos sjuksköterskorna. Rädslan och osäkerheten hos sjuksköterskorna medförde att sjuksköterskorna utvecklade en attityd där HIV/AIDS patienterna ansågs som något farligt. Denna attityd som baserades på rädsla och osäkerhet medförde att sjuksköterskorna ville ha så lite som möjligt att göra med HIV/AIDS patienterna. Sjuksköterskornas rädsla för HIV/AIDS patienterna medförde att många av sjuksköterskorna inte ens ville ge HIV/AIDS patienterna utbildning om deras sjukdom trots att detta var ett moment som inte innebar någon smittrisk. Adele, Bower och Gill (1997) beskriver i sin jämförelsestudie mellan patienter med
HIV/AIDS och patienter utan HIV/AIDS att patienter med HIV/AIDS känner sig sämre bemötta till följd av sjuksköterskornas attityd jämfört med övriga patienter med andra diagnoser.
2.5.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskor ska i sitt yrkesutövande enligt International Council of Nurses nurse ethics (ICN, 2000) tillämpa en humanistisk och holistisk människosyn. Att som sjuksköterska förverkliga denna människosyn medför ett ansvar att patientens rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar respekteras. En sådan vårdmiljö förebygger vårdlidande. Med vårdlidande menar Eriksson (2003) ett lidande som orsakas av vården. Till exempel genom kränkning, fördömelse, straff, maktutövning och utebliven vård upplever patienten att dennes människovärde minskar vilket förutom ett starkt lidande även reducerar patientens
hälsofrämjande inre resurser. Gustafsson (2004) beskriver vikten av sjuksköterskans attityd för att utöka patientens hälsofrämjande inre resurser. Gustafsson (2004) menar att
sjuksköterskan genom att uppvisa en positiv attityd gentemot patienter, förstärker och
bekräftar patientens insikt om sina egna resurser och inre styrka. Patientens ökade insikter om sina resurser och inre styrka ökar viljan att vara mer aktivt deltagande i den egna
omvårdnaden. En sympatiuttryckande omvårdnad innebär att sjuksköterskan delar patientens känslor genom att visa en positiv attityd som förstärker patientens känsla av värdighet. Sjuksköterskans sympatiuttryckande omvårdnad stödjer patientens vilja att delta i sin egen omvårdnad, och bistår patienten sin utveckling mot ökad insikt om sin inre styrka. För att HIV/AIDS patienter ska uppleva bekräftelse och få ökade inre resurser måste alltså
sjuksköterskorna försäkra sig om att inte förstärker stigmatiseringen utav HIV/AIDS patienter genom sin attityd gentemot HIV/AIDS patienter.
Patienter med HIV/AIDS upplever förutom sjukdoms och vårdlidande även ett livslidande. Livslidande innebär att patientens hela livssituation berörs av sjukdom och ohälsa, eller förlust av något som är en viktig del av livet. En förlust som kan innebära allt ifrån fysisk förlust till förlust av människans existens, men enligt författaren är förlust av kärlek det som är den svåraste formen av livslidande (Eriksson, 2003). Samhällets stigmatiserande attityd gentemot HIV/AIDS patienterna bekräftar vår misstanke om att livslidande förekommer hos denna patientgrupp (Vance & Denham, 2008). Eriksson (2003) beskriver vikten av
sjuksköterskans bemötande för att lindra lidandet. Lidandet kan enligt Eriksson (2003) lindras om patienten inte blir fråntagen sin värdighet genom kränkande behandling. Mullins (1996) visade att HIV/AIDS patienters största önskan var att sjuksköterskorna behandlade dem med respekt och som unika individer.
3. Problemformulering
HIV/AIDS patienter befinner sig i en livssituation där de behöver bemötas av sjuksköterskor som lindrar deras sjukdoms- och livslidande, samt även förebygger vårdlidande. Forskning visar att så inte alltid är fallet (Vance & Denham, 2008, Mullins, 1996). Sjuksköterskans attityd grundas i erfarenheter och kunskaper. En attityd baserad på bristfälliga kunskaper tar sig uttryck i form av fördomar. Fördomar som kan leda till att en negativ attityd utvecklas, vilket hindrar sjuksköterskan från att se patientens lidande (Kristoffersen, 2002).
Genom att belysa sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter och de faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd, uppmärksammas betydelsen av att bli medveten om sin attityd som sjuksköterska. Ökad kunskap kan förhindra att en negativ attityd utvecklas och kan leda till en ökad kvalitet i omvårdnaden av HIV/AIDS patienter.
4. Syfte
Att belysa sjuksköterskors attityd gentemot HIV och AIDS patienter, och faktorer som påverkar denna, inom slutenvården iEU och USA.
5. Metod
Enligt Forsberg och Wengström (2003) kan syftet med en allmän litteraturstudie vara att få forskningsbelägg för en frågeställning eller ett problemområde samt att skapa en bakgrund till ett framtida forskningsprojekt. En systematisk litteraturstudie innebär att allt relevant material inom gränserna för inklusion och exklusionskriterierna ska ha granskats och bedömts för att studien ska betraktas som systematisk. Om de tillgängliga artiklarna inte är tillräckliga för att få svar på problemområdet, har forskaren belägg för att genomföra egen forskning för att belysa det.
I vår litteraturstudie har vi utgått från kriterier och riktlinjer i Forsberg och Wengström (2003). Enligt dessa skall en litteraturstudie innehålla tydligt och klart beskrivna
frågeställningar, kriterier och sökningsmetoder. Alla artiklar som är relevanta skall inkluderas i studien, för att sedan kvalitetsgranskas och utesluta de artiklar som har låg kvalitet.
Deltagarpopulationen skall likna och kunna representera den övriga populationen som studien syftar till att undersöka, studien skall även presentera eventuella begränsningar, risker och konsekvenser.
I vår litteraturstudie inkluderades både kvantitativa och kvalitativa artiklar inom den
geografiska avgränsningen EU och USA. Den geografiska avgränsningen resonerade vi oss fram till därför att vi ansåg att förutsättningarna för sjukhusvård för HIV/AIDS patienter är likartade.
5.1. Urval
Artiklar som involverade sjuksköterskor i kombination med HIV/AIDS patienter inom slutenvården i EU och USA. Artiklarna fick inte vara äldre än 12 år. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, eller de skandinaviska språken. Artiklarna skulle vara skrivna utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Artiklar söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO.
5.2. Sökningsförfarande
Våra sökningar i databaserna har skett med fritextsökningar vilket innebär att sökningarna sker med nyckelord utifrån den problemformulering eller det syfte som formulerats i litteraturstudien. Nyckelorden används sedan som sökord för att få träffar som matchar ämnesvalet i litteraturstudien (Forsberg och Wengström, 2003). Vi använde även funktionen tesaurus i databaserna för att få hjälp med att hitta andra relevanta sökord från ämnesordlistan. I databasen Pubmed genomförde vi en fritextsökning med hjälp av sökorden nurse, attitude, hiv och aids. Sökorden sökte vi först på en åt gången med trunkering för att se hur många träffar de genererade exempelvis nurs*. Sedan satte vi ihop dem i kombination med varandra enligt följande ordning med trunkering Nurs* attitude* hiv* aids*. Denna
sökordskombination generade 806 träffar. Samtliga titlar av de 806 artiklar som vi fick träff på lästes igenom. Det slutliga resultatet av sökningen resulterade i att 10 artiklar lästes i sin helhet och fem av dem valdes ut för granskning som i sin tur genererade fem inkluderade artiklar Se bilaga 1.
I Cinahl använde vi oss av samma strategi som i Pubmed. Vi började med att söka på våra sökord ett och ett, för att sedan sätta ihop dem i * kombinationen nurs attitude* hiv* aids* med trunkering för att få så varierande träffar som möjligt för att på så vis täcka in så mycket som möjligt inom det ämnesområde vi söker inom. Sökordskombinationen resulterade i 706 träffar varav sex artiklar verkade intressanta. Av dessa artiklar granskades ingen av den anledningen att vi redan funnit dem i Pubmed och därför fått dubbletter under sökningen i Cinahl (Bilaga 2).
Den tredje och sista databasen var Psycinfo. Vi använde oss av sökorden ”nurses” ”attitudes” ”hiv” ”aids” och började först med att söka med dem en och en i ovanstående ordning
använde vi oss av booelsk sökoperatör, vilket beror på att Psycinfo har en annan struktur där ordet and läggs till mellan sökorden vilket enligt Forsberg och Wengström ger ett bredare resultat under sökningsprocessen. Kombinationen ”Nurses´ attitudes” , ”hiv” and ”aids” resulterade i 93 träffar. Av de 93 artiklar vi fick träff på läste vi igenom titlarna på samtliga träffar. Vidare valdes sju artiklar där sju abstract lästes och fem artiklar valdes ut för att läsas i sin helhet. Av de fem artiklarna var två dubbletter sedan föregående sökningar i Pubmed och Cinahl, av de resterande tre artiklarna lästes två igenom, en av de tre artiklarna beställde vi per post efter att ha kontaktat författaren via e-mail. Men den artikeln gick enbart att få via post enligt författaren och artikeln hann inte fram i tid för att bli användbar i litteraturstudien. Sekundärsökningen genomfördes på så sätt att vi studerade referenslistorna i de inkluderade artiklarna. Bland dem hittade vi en titel som verkade relevant för vårt syfte.
5.3. Kvalitetsgranskning
Av de 16 artiklar som vi har läst igenom, valde vi ut sju artiklar som bäst överensstämde med vårt syfte och var tillräckligt relevanta för att kvalitetsgranska. Efter att båda författarna läst igenom artiklarna upprepade gånger granskade vi sedan artiklarna enligt granskningsmallarna för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar enligt Forsberg och Wengström (2003), (Bilaga 3 och 4). Kvalitetsgranskningen genomfördes av författarna var för sig. Sedan jämförde författarna sin individuella poängsättning och diskuterade vilket betyg som var aktuellt. Detta resulterade i att varje artikel fick ett slutgiltigt betyg som båda författarna enats om i samråd med varandra.
Poängsättningen gjordes genom att en poäng gavs för varje uppnått kriterium i granskningsmallen enligt Forsberg och Wengström (2003), noll poäng gavs för varje
kriterium som inte uppnåtts. Utifrån den andel poäng som de olika artiklarna fick gav vi dem betyget låg, medel eller hög kvalitet. Den kvalitativa mallen kunde max ge 28 poäng, mellan ett till nio poäng gav betyget låg, mellan 10 till 19 gav betyget medel och 20 till 28 gav betyget hög kvalité. Den kvantitativa mallen kunde ge max 23 poäng, mellan 1 till 8 poäng gav betyget låg, mellan 9 till 17 gav betyget medel och mellan 18 till 23 poäng gav betyget hög kvalité. De artiklar som fick betyget medel och hög kvalité inkluderas. Av de sju artiklarna var sex utifrån en kvantitativ design och en artikel utifrån en kvalitativ design. Enligt Forsberg och Wengströms granskningsmodell (2003) ska en artikel värderas utifrån, om studiens design, urval, mätinstrument, analys och tolkning är relevant för artikelns syfte, och om artikeln bedöms ha hög eller medel trovärdighet bör den inkluderas i litteraturstudien.
5.4. Dataanalys
Vi genomförde en innehållsanalys för att finna de resultat som var relevanta för vårt syfte. Med en innehållsanalys identifieras teman och mönster i texten på ett systematisk vis.
Innehållsanalys kan användas båda för kvantitativa och kvalitativa studier. En innehållsanalys kan uppdelas i tre faser. Den första fasen innebär att texten läses i sin helhet upprepade gånger så att en övergripande förståelse kan uppnås. Den andra fasen innebär att meningsbärande enheter i texten identifieras, och på så sätt uppdelas kategorier utifrån innehållet i texten. Under den tredje fasen sammansätts kategorier ihop så att ett mönster kan beskrivas, och texten kan utifrån det mönster som framträder sättas samman med liknande mönster från andra texter och på så vis fogas ihop till ett nytt resultat (Friberg, 2007). Vi läste igenom artiklarna upprepade gånger för att uppnå en övergripande förståelse av studien i sin helhet. Sedan delade vi upp texten utifrån meningsbärande enheter, och på detta sätt identifierade vi ett mönster i resultatet. Om detta mönster sedan upprepades i ytterligare artiklar satte vi samman dessa mönster i en kategori. De mest framträdande kategorierna i studierna handlade om kunskapens och erfarenhetens betydelse, samt patienters livsstil och dess påverkan på sjuksköterskors attityd.
5.5. Etiskt resonemang
Enligt Forsberg och Wengström (2003) ska författare till de artiklar som ingår i litteraturstudien gjort noggranna etiska överväganden eller fått tillstånd från en etisk
kommitté. Enligt Socialstyrelsens författningssamling (2003:460) gällande etikprövning av forskning som avser människor skall människovärden skyddas och respekteras hos deltagande individer. Under vår granskning var vi noggranna med att de artiklar som inkluderats,
uppfyller etiska kriterier i Socialstyrelsen författningssamling (2003:460). Vi har noggrant beskrivit vårt tillvägagångssätt under forskningsprocessen, så att läsaren lätt kan finna de artiklarna som inkluderats. För att säkerställa objektiviteten har vi läst och tolkat var för sig, och sedan diskutera tolkningen tillsammans.
6. Resultat
Generellt sett uppvisar sjuksköterskorna en positiv attityd gentemot HIV/AIDS patienter. Två kategorier framkom under analysprocessen, nämligen kunskap och erfarenhetens betydelse för sjuksköterskors attityd, patienters val av livsstil och dess påverkan på sjuksköterskors attityd.
6.1 Kunskap och erfarenhets betydelse för sjuksköterskors attityd
Under granskningen av resultaten i våra inkluderade artiklar framkom det i flera av dem att sjuksköterskors kunskap om HIV/AIDS är en betydande faktor för deras attityd.
Sjuksköterskor som hade sämre kunskaper om HIV/AIDS uppvisade en negativ attityd gentemot HIV/AIDS patienter. Sjuksköterskorna med bristande kunskaper var även mer otrygga i sitt arbete med HIV/AIDS patienter jämfört med de sjuksköterskor som hade bättre kunskap om sjukdomen HIV/AIDS och mer erfarenhet av arbetet med HIV/AIDS patienter. Det framkom även att kunskap från utbildning som inte integreras med erfarenhet, inte bidrog lika starkt till en mer positiv attityd hos sjuksköterskorna. Resultaten visade att de erfarna sjuksköterskorna var tryggare i sitt vårdarbete, och att de hade positivare attityd gentemot patienter med HIV/AIDS, jämfört med oerfarna sjuksköterskor. I resultaten framkom att de sjuksköterskor som ofta mötte patienter med HIV/AIDS hade en mer positiv attityd gentemot denna patientgrupp (Martin & Bedimo, 2000, Baylor & McDaniel, 1996). Martin och Bedimo (2000) visade att de sjuksköterskor som uppvisade mest positiv attityd gentemot HIV/AIDS patienter delade tre gemensamma faktorer. De hade nyligen genomgått praktisk och teoretisk träning avseende omvårdnad av HIV/AIDS patienter. Sjuksköterskorna hade träffat flera HIV/AIDS patienter i arbetet på avdelningen under det senaste året. Slutligen hade det gemensamt att de som sjuksköterskor hade en högre examina än de andra sjuksköterskorna i studien. De sjuksköterskor i studien som medgav att de inte skulle vilja vårda HIV/AIDS patienter hänvisade till att det berodde på att de saknade erfarenhet av att vårda patienterna och att det tyckte det var bättre om deras kollegor som var mer erfarna istället vårdade HIV/AIDS patienterna. Kunskap från praktisk erfarenhet visar sig alltså vara en faktor som verkar mer stimulerande på sjuksköterskors positiva attityder, jämfört med vad teoretisk utbildning gör.
Hodgson (2006) redovisade att sjuksköterskor som arbetade på en speciell avdelning för HIV/AIDS patienter själva berättade att de upplevde att patienterna vågade öppna sig för personalen och berätta personliga detaljer och vågade fråga sjuksköterskorna känsliga frågor utan att känna sig obekväma. Sjuksköterskorna ansåg att de fick en bra relation med
HIV/AIDS patienterna därför att de hade erfarenhet av att diskutera känsliga frågor vilket medförde att de hade en mer accepterande attityd gentemot HIV/AIDS patienterna eftersom sjuksköterskorna hade stor erfarenhet av att arbeta med HIV/AIDS patienter och hade kunskap om den problembild HIV/AIDS medför. Sjuksköterskors personliga erfarenheter av HIV/AIDS ökar deras vilja att vårda HIV/AIDS patienter. Sjuksköterskor som hade privata
erfarenheter genom relationer med en person i sin nära omgivning som var smittad med HIV/AIDS hade en annan bild av sjukdomen och dess problematik. I studierna hade sjuksköterskor med en nära vän eller släkting som smittats med HIV/AIDS en positivare attityd jämfört med de kollegor som inte hade en personlig erfarenhet av HIV/AIDS (Välimäki, 2008, Tyer-Viola, 2007).
Röndahl (2002) och Fernandez, Vazquez och Diaz (2004) visade att rädslan på grund av okunskap om smittvägarna är en faktor som ökar negativiteten hos sjuksköterskors attityd och skapar en ovilja att vårda HIV/AIDS patienter. I studien av Röndahl (2002) framkom att 36 procent av deltagarna i urvalsgruppen som bestod av sjuksköterskor i blandade åldrar, yrkesverksamma i Sverige skulle avstå från att vårda patienter med HIV/AIDS om de hade fått möjligheten att välja. De sjuksköterskor som hade en ovilja att vårda patienter med HIV/AIDS uppvisade även en negativ attityd gentemot patienter med HIV/AIDS.
Sjuksköterskorna i studien angav att rädsla för att bli smittad var den faktorn som påverkade dem allra mest till att inte vilja vårda HIV/AIDS patienter.
Fernandez, Vazquez och Diaz har i sin studie genomfört en enkätundersökning med olika påståenden om personer med HIV/AIDS. Syftet med studien var att ta reda på hur stor
kunskap sjuksköterskor i Spanien hade om HIV/AIDS. Sjuksköterskorna svarade på ett sådant sätt att deras kunskap om HIV/AIDS kan betraktas som duglig. Övervägande del av
sjuksköterskorna (79 %) svarade att AIDS även kan drabba heterosexuella par. Att majoriteten av sjuksköterskorna svarade att HIV/AIDS även kan drabba heterosexuella
motsäger den gamla fördomen som var baserad på okunskap där HIV/AIDS ansågs vara något som endast drabbade homosexuella. Majoriteten av sjuksköterskorna visade att de var
medvetna om hur HIV/AIDS smittade och hur de skulle förhålla sig till HIV/AIDS patienter för att minimera smittrisken. Svaren visar att en ökad kunskap om HIV/AIDS hos
sjuksköterskor motverkar att en negativ attityd grundläggs hos sjuksköterskor till följd av bristande kunskaper.
6.2. Patienters val av livsstil och dess påverkan på sjuksköterskors attityd.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskors attityd skiljer sig utifrån vilken smittväg patienten har fått viruset. Det framkom att homosexuella med HIV/AIDS är en extra utsatt grupp. Sjuksköterskorna uppvisade en mer negativ attityd gentemot homosexuella patienter med HIV/AIDS än heterosexuella patienter med HIV/AIDS (Martin & Bedimo, 2000, Röndahl, 2002, Baylor & McDaniel, 1996).
Röndahl (2002). redovisade att en grupp sjuksköterskor som medverkade i studien ansåg att homosexuella med HIV/AIDS hade sig själva att skylla för att de fått smittan.
Sjuksköterskorna ansåg att de homosexuella HIV/AIDS patienterna till följd av sin livsstil inte agerade ansvarsfullt för att förhindra smittspridning och därför fick de heller inte något större medlidande av denna sjuksköterskegrupp. Sjuksköterskornas ålder påverkade också vilken attityd de hade gentemot homosexuella HIV/AIDS patienter; ju äldre sjuksköterskorna var desto mer negativ attityd uppvisade dem (Baylor & McDaniel, 1996). Martin & Bedimo, (2000) redovisade att sjuksköterskor hade mera negativa attityd gentemot patienter som smittats genom intravenöst missbruk, än patienter som blivit smittade genom blodtransfusion. Tyer-Viola (2007) redovisade att sjuksköterskor kände mer sympati för kvinnor som fått HIV via blodtransfusioner än för dem som smittats med HIV via sexuellt umgänge.
7. Diskussion
7.1. Metod diskussion
Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie. Vi har på ett systematiskt tillvägagångssätt sökt efter relevanta artiklar i Pubmed, Cinahl och PsycINFO. En av artiklarna som vi fann i PsycINFO fick vi trots ansträngningar inte tag på i sin helhet, p.g.a. tidsmässiga skäl. Om vi hade fått artikeln från PsycINFO som vi beställde från författaren snabbt nog kunde den möjligen bidragit till att stärka resultatet i vår litteraturstudie. Användningen av databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO ökade vår litteraturstudies tillförlitlighet eftersom databaserna använder sig av en referee grupp som granskar och kvalitetsgodkänner alla artiklar innan de publiceras. Artiklarna söktes från 1998 och framåt men utökades till 1996 pga. att vi fick få sökträffar som var relevanta. Att använda artiklar som är 12 år gamla, ansåg vi först minskade trovärdigheten eftersom kunskapen om HIV/AIDS har utvecklats mycket under 12 år. Men när vi jämförde de gamla och de nya artiklarna upptäckte vi ingen skillnad som kunde förknippas med artiklarnas ålder. Sökorden som vi använde var Nurse, HIV, AIDS, and Attitude. Vi är medvetna om att vi kunde ha fått fler sökträffar om vi lagt till andra sökord. men anser ändå att de sökord som vi använt gav relevanta träffar motsvarande vårat syfte. Vi kunde ha fått fler sökträffar om vi hade utökat det geografiska området men utan en geografisk begränsning skulle vi ha fått allt för många artiklar som skulle ha varit omöjligt att hinna granska ordentligt. Därför valde vi att begränsa det geografiska området till att omfatta EU och USA. Att vi beslutade oss för att EU och USA berodde på att vi ansåg att skillnaden mellan de olika ländernas sjukvård inte var alltför stor. Vi använde granskningsmallar utarbetade av Forsberg och Wengström (2003). Genom dessa
granskningsmallar kunde vi värdera artiklarnas kvalitet och tillförlitlighet på ett systematiskt sätt. För att kunna sätta betyg på artiklarna använde vi ett poängsystem, som gav oss
möjligheten att på ett objektiv tillvägagångssätt värdera de inkluderade artiklarna. Efter granskning och diskussion, kom vi fram till att sex kvantitativa artiklarna hade hög kvalité, och den kvalitativa artikeln hade medelhög kvalité. Den kvalitativa artikeln gav vi endast ett medelhögt betyg därför att vi bedömde att det var svårt att generalisera resultatet från de intervjuer som gjorts i studien.
7.2. Resultatdiskussion.
Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter och de faktorer som påverkar denna inom EU och USA. Resultaten visade att sjuksköterskor generellt hade en positiv attityd gentemot HIV/AIDS patienter. De faktorer som påverkade sjuksköterskors attityd var kunskap och patienters livsstil. En bristfällig teoretisk utbildning och mindre praktisk erfarenhet hos sjuksköterskor bildade en negativ attityd. En attityd som var formad av bristande kunskaper och bristande erfarenhet av att arbeta med HIV/AIDS patienter tog sig uttryck i ett negativt beteende hos de berörda sjuksköterskorna. De mest negativa attitydyttringarna som förekom hos sjuksköterskorna uppstod när patienters levnadssätt skilde sig från sjuksköterskors egna normer. Att vara missbrukare eller homosexuell var de främsta faktorerna till bildandet av en negativ attityd hos sjuksköterskorna.
Kristoffersen (2002) menar att kunskap och kännedom är de faktorer som bildar attityden i form av värderingar och beteenden. Brist på kunskap och kännedom bildar ofta fördomar som sedan ger uttryck i form av en negativ attityd och ett negativt beteende. Den första kategorin som vi presenterade i vårt resultat var kunskap och erfarenheters betydelse för sjuksköterskors attityd. Alla studier som inkluderades i studien visade att kunskap som bestod båda av
teorietisk och praktisk erfarenhet skapade en positiv attityd, och att brist på teoretisk och praktisk erfarenhet bildade fördomar och en negativ attityd. Kunskap är en betydande faktor för sjuksköterskors attityd. När vi presenterade resultatet under denna kategori utgickvi från att kunskap kan inhämtas båda från erfarenheter och utbildning. Men effekten av formell och informell kunskap skilde sig från varandra, och en integrering av båda kunskapstyperna var den mest effektivaste faktorn för en positiv attityd. Martin och Bedimo (2000) menade att kunskap som erhållits både genom utbildning och erfarenhet, bidrar till ökad trygghet hos sjuksköterskor, och de sjuksköterskor som är trygga i sitt yrkesutövande, visar positivare
attityd. I studien framkom också att kunskap som inte integreras med tidigare erfarenheter av vård med HIV/AIDS patienter förändrar sjuksköterskors attityd till viss del men förändringen är svagare än om erfarenhet kan integreras tillsammans med teoretisk kunskap.
Kristofferssen (2002) menar att okunskap är som något leder till att fördomar bildas vilket bidrar till att en negativ attityd skapas. En negativ attityd uppstod till följd av brist på kunskap om smittvägar. Denna faktor ökade rädslan att bli smittad och bidrog till en ovilja att vårda patienter med HIV/AIDS. Rädsla p.g.a. brist på kunskap om smittvägar var så kraftig så att många sjuksköterskor skulle avstå från att vårda denna patientkategori. Röndahl et al. (2002), Fernandez et al.(2004) redovisade sjuksköterskors bristande kunskap om smittvägar bidrog till en negativ attityd hos sjuksköterskorna i studien. Röndahl visade att 36 % av sjuksköterskorna skulle avstå från att vårda patienter med HIV/AIDS om de hade fått möjligheten, och att den största faktorn för deras negativa attityd som tog sig uttryck i en ovilja att vårda var deras rädsla för att bli smittade.
Plant och Foster (1993) visade att sjuksköterskor som inte fått någon speciell utbildning eller träning i att arbeta med HIV/AIDS patienter upplevde rädsla osäkerhet och fördomar emot denna patientkategori. Rädsla av att bli smittad av HIV kan sägas bygga på en fördom då Sahlgrenska universitetssjukhuset (2008) visade att risken för att bli smittad av HIV genom stickskador är 0,3 procent. Erfarenhetens betydelse styrks även av Norberg, Axelsson, Hallberg och Lundman (2000) som beskrev att den praktiska erfarenheten är av avgörande betydelse för sjuksköterskans professionella tänkande.
Sammanfattningsvis vågar vi påpeka att vi uppfattat kunskap som en helhet där teoretisk kunskap utgör ena delen och erfarenhet och praktisk kunskap utgör den andra delen. Erfarenhet bidrar alltså enligt oss till att komplettera den teoretiska kunskapen som att de tillsammans utgör ett starkt verktyg som ger trygghet till sjuksköterskan i sitt arbete med HIV/AIDS patienter. Genom att uppmärksamma dessa faktorer kan sjuksköterskans attityd bli mer nyanserad.
Den andra kategorin som presenterades i vårt resultat var betydelsen av patienters levnadssätt för sjuksköterskors attityd. Betydelsen av patienters levnadssätt för sjuksköterskors attityd har redovisats i de flesta artiklar som vi inkluderat. I resultatet redovisade vi att sjuksköterskor var mer negativt inställda mot HIV/AIDS patienter som ådragit sig smittan genom avvikande
sexuellt umgänge eller intravenöst missbruk. Vance och Denham (2008) visade att även sjuksköterskor precis som andra människor i samhället har personliga värderingar,
övertygelser och en attityd. Därför bör sjuksköterskor uppmuntras till att verkligen reflektera över om de själva har en attityd som uppfattas som negativ attityd av andra och som kan inverka på deras professionella skyldigheter i deras yrkesroll som sjuksköterskor. Enligt Siminoff, Erlen och Lidz (1991) fanns samhällets normer och fördömanden även hos sjuksköterskor som arbetade på en vårdavdelning. Sjuksköterskorna hade svårt att stå emot trycket från samhället när det gällde att fördöma dessa gruppers levnadssätt. Enligt ICN (2005) ska en sjuksköterska ge omvårdnad med respekt för mänskliga rättigheter och tar hänsyn till människors värderingar, vanor och tro. Därför är det sjuksköterskors skyldighet att försäkra sig om att de har en människosyn som är förenlig med den standard som förväntas av yrkesverksamma sjuksköterskor.
8. Slutsatser
Sammanfattningsvis pekar resultatet på att kunskap som integreras med erfarenhet bildar en trygg bas i yrkesprofessionen hos sjuksköterskor, som därmed förebygger att onödig rädsla för att bli smittad av HIV tar sig uttryck i form av en negativ attityd hos sjuksköterskorna. Kunskap och erfarenhet inger en trygghet bidrar till en positiv attityd hos sjuksköterskorna. Praktisk erfarenhet tillsammans med teoretiskkunskap, förebygger en negativ attityd och ökar viljan att vårda HIV/AIDS patientgruppen hos sjuksköterskor.
Den andra faktorn som var starkt påverkande för sjuksköterskors attityd var sjuksköterskors egna uppfattningar och normer beträffande det levnadssätt som patienten valt. Att vara homosexuell eller intravenös missbrukare med HIV/AIDS var en faktor som starkt stimulerade en negativ attityd hos sjuksköterskorna.
Genom att få kunskaper om sjuksköterskors attityd är det möjligt att sätta in resurser i form av kunskap och handledning av mer erfarna kollegor för att på så vis undvika att en negativ attityd utvecklas. Framtida forskning inom området sjuksköterskors attityd gentemot
HIV/AIDS patienter kunde syfta till att undersöka hur det går att integrera teoretisk utbildning med praktik för att utbilda sjuksköterskor som möter HIV/AIDS patienter. Detta skulle kunna motverka att en negativ attityd utvecklades till följd av kunskapsbrist hos oerfarna
9. Referenser
Adele, A., Bower, D.A., & Gill, S. (1997). Satisfaction with nursing care: A comparison of patients with HIV/AIDS, non-HIV/AIDS infectious disease, and medical diagnoses. Journal of the Association of Nurses in Care, 8,39-46.
Baylor, R.T., & McDaniel, A.M. (1996). Nurses` attitudes toward caring for patients with acquired immunodeficiecy syndrome. Journal of Professional Nursing, 12, 99-105.
Eriksson, K. (2003). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Fernandez, S.P., Vazquez, B.R., & Diaz, S.P. (2004). Attitudes and auxiliary hospital staff toward HIV infection and AIDS in Spain. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 15, 62-69.
Forsberg, C., & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur
Friberg, F. (2007). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur
Gustafsson, B. (2004). Bekräftande omvårdnad: Sauk modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Hodgson, I. (2006). Empatthy, inclusion and enclaves: the culture of care of people with HIV/AIDS and nursing implications. Journal of Advanced Nursing, 55, 283-290.
Hälso och sjukvårdslagen. (1982:763) Krav på hälso och sjukvården. Hämtad 2008-11-20 från (http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19820763.htm).
Kristofferssen, N.J. (2002). Omvårdnadens värdegrund. I N.J. Kristofferssen (red.) Allmän omvårdnad 1 (sid. 213-274). Stockholm: Liber AB.
Martin, J.E., & Bedimo, A.L. (2000). Nurse practitioner, nurse midwife and physician assistant attitudes and care practices related to persons with HIV/AIDS. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 12, 35-41.
Mullins, I.L. (1996). Nurse caring behaviors for persons with acquired immuodeficiency syndrome/human immunodeficiency virus, Applied Nursing Research, 9, 18-23.
Norberg, A., Axelsson, K., Hallberg, I.R., & Lundman, B. (1992). Omvårdnadens mosaik. Stockholm: Liber AB.
Novick, A. (1997). Stigma and AIDS: Three layers of damage. Journal of the Gay and Lesbian Association, 1, 53-60.
Plant, M-L., & Foster, J. (1993). AIDS- related experience, knowledge, attitudes and beliefs amongst nurses in an area with a high rate of HIV infection. Journal of Advanced Nursing, 18, 80-88.
Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. ( 2002). Nursing staff and nursing students` attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41, 454-461.
Sahlgrenska universitetssjukhuset (2008) Stick och skärskador: Riskförebyggande rutiner och åtgärder för all personal och studerande vid exponering för blod och blodblandade
kroppsvätskor. Hämtad 2008-11-14 från
http://www.vgregion.se/upload/SU/omrade_medot/labmed/baktlab/infektionshygien/blodbure n_smitta.pdf
Siminoff, L.A., Erlen, J.A., & Lidz, J.A. (1991). Stigma, AIDS and quality of nursing care: state of the science. Journal of Nursing, 16, 262-269.
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2003:460) Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2008-11-09 från
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.htm
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Hämtad 1008-10-20 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Socialstyrelsen (2007). HIV och AIDS i Sverige. Kunskaper attityder och beteende. Hämtad 2008-07-15 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/98BAFE2C-51CE-47B7-AECB-80CDFE6781B1/9679/20081232.pdf
International Council of Nurses (2000). Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 1008-10-20 från
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Smittskyddsinstitutet (2008). Sjukdomsinformation om hiv infektion. Hämtad 2008-07-15 från
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hivinfektion/
Surlis, S., & Hyde, A. (2001). HIV-positive patients` experiences of stigma during hospitalization. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 12, 68-77.
Tyer-Viola, L.A. (2007) Obstetric nurses` attitudes and nursing care intentions regarding care of HIV-positive pregnant women. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatalnursing: Clinical Scholarship for the Care of Women, Childbearing Families, & Newborns. 36(5), 398-409
Vance, R., & Denham, S. (2008). HIV/AIDS related stigma: delivering appropriate nursing care. Teaching and Learning in Nursing, 3, 59-66.
Välimäki et al. (2008). Willingness to care for patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics, 15, 586-600.
Sökhistorik
Bilaga 1
Tabell 1
Sökstrategi Pubmed
Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda Artiklar Datum Nurs* 499 688 0 0 01/9-08 Attitude* 217 174 0 0 “ Hiv* 189 738 0 0 “ Aids* 137 384 0 0 “
Nurs* attitude* hiv* aids*
806 29 10 5 5 “
Tabell 2
Sökstrategi Cinahl
Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda Artiklar Datum Nurs* 414 293 0 0 0 05/9-08 Attitude* 25470 0 0 0 “ Hiv* 32952 0 0 0 “ Aids* 25 470 “ Nurs* and attitude* and Hiv* and Aids* 706 12 6 0 0 “ Tabel 3 Sökstrategi PsycINFO Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda artiklar Datum “Nurs” 36575 0 0 0 0 13/1-09 “Attitudes” 323105 0 0 0 0 “ “Hiv” 39763 0 0 0 0 “ “Aids” 51636 0 0 0 0 “ “Nurs` attitudes” AND “Hiv” AND “Aids” 93 7 2 1 1 “
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, årtal,titeln, tidskrift.
Syfte Metod Urval/
Population
Resultat Kvalitet
Baylor & McDaniel 1996 Nurse´s attitudes toward caring for patients with acquired immunodeficiency syndrome. Journal of Professional Nursing Att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda AIDS patienter. Kvantitativ kvasi experimentell design. Enkätundersö kning. Randomiserat kvoturval, populationen bestod av 250 sjuksköterskor. 138 deltagare har svarat på enkätfrågorna. Majoriteten av sjusköterskorn a hade en negativ attityd mot AIDS patienter. Hög Fernandez et al. 2004. Attitudes of Nursing and auxiliary Hospital staff Toward HIV Infection and AIDS in Spain.
Journal of the Association of Nurses in AIDS Care.
Att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors attityder gentemot patienter med HIV/AIDS Kvantitativ Kvasiexperim entell design Enkätundersö kning. Randomiserat och stratifierat urval/ Populationen bestod av 574. Av 547 har 315 sjuksköterskor och 115 undersköterskor svarat på enkätfrågorna. Sjukskötersko r hade mera positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter än underskötersk or. Hög Hodgson 2006.
Empathy, inclusion and enclaves: the culture of care of people with HIV/AIDS and nursing implications
Journal of Advanced Nursing.
Att undersöka hur vårdkulturen på en hiv aids avdelning ser ut och sjuksköterskornas del i denna. Kvalitativ 14 månaders observation och 31 semistrukturer at intervju. Strategiskt urval/Populatio nen bestod av 31 sjuksköterskor Sjukskötersko rnas attityder gentemot Hiv/aids patienter i speciell infektionsavd elning för HIV/AIDS patienter, var mer positiv än sjuksköterskor i andra avdelningar. Medel
Martin & Bedimo, 2000. Nurse Practioner, Nurse Midwife and Physician assistant attitudes and care practices related to persons with HIV/AIDS.
Journal of the American Akademy of Nurses Praktitioners. Att undersöka sjuksköterskors attityd gentemot Hiv/Aids patienter i USA Kvantitativ kvasi experimentell design. Enkätundersö kning. Randomiserat Kvoturval/ Populationen bestod av 1291, av dem har 613 inkluderats i analysen. Av deltagarna i studien svarade de flesta att de var positivt inställda mot att vårda Hiv/Aids patienter Hög
Tyer-Viola, 2007.
Obstetric Nurses attitudes and Nursing care Intentions Regarding Care of HIV Positive Pregnant Women. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatalnursing: Clinical Scholarship for the Care of Women, Childbearing Families, & Newborns. Barnmorskor och barnsjuksköterskors attityder gentemot gravida Hiv positiva kvinnor. Kvasi experimentell deskriptiv studie, enkät undersökning Randomiserat Kvot urval/, populationen bestod av 350 sjuksköterskor och barnmorskor. Sjukskötersko r och barnmorskor som kände personer med HIV/AIDS hade mer positiva attityder än de som inte kände några. Hög Röndahl et al. 2001. Nursing staff and nursing students attitudes towards HIV-infected and
homosexual HIV –infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing. Sjuksköterskors och sjuksköterskestuden ters attityder gentemot patienter med HIV/AIDS, och mäta rädslan att kontakta med HIV.
Kvantitativ Kvasiexperim entell design. Enkätundersö kning Randomiserat Kvoturval/ Populationen bestod 57 sjuksköterskor ,underskötersko r, och 165 SSK studenter och USK studenter De flesta deltagarna hade empatisk inställning mot patienter med HIV/AIDS, och hade låg rädsla att kontakta med HIV. Hög Välimäki 2008.
Willingness To Care For Patients With HIV/AIDS. Nursing Ethics.
Att undersöka sjuksköterskors vilja att vårda patienter med HIV/AIDS, och de faktorer som
påverkar deras vilja
Kvantitativ Kvasiexperim entell design. Enkätundersö kning. Randomiserat Kvoturval/ populationen bestod av 933 sjuksköterskor, av dem har 601 SSK har inkluderats i analysen De flesta deltagarna i studien visade vilja att vårda patienter med HIV/AIDS. Faktorer som påverkar deras vilja var deras land,
utbildning och etisk
inställning.
Bilaga3
Granskningsmall för kvantitativa artiklar - Kvasiexperimentella studier*
A. Syftet med studien?
……….
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Ja… Nej…. Är designen lämplig utifrån syftet? Ja…..Nej
B. Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna? ……….. Vilka är exlusionskriterierna? ………. Vilken urvalsmetod användes? Randomiserad urval
Obundet slumpmässig urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? ………..
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningsgruppen? ………
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes? ……… Var reliabiliteten beräknad? Ja…Nej Var validiteten diskuterad? Ja…..Nej
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja…..Nej Om nej, vilka skillnader finns?
Hur stort var bortfallet? ………
Fanns en bortfallsanalys? Ja....Nej
Var den statistiska analysen relevant? Ja…Nej Om nej, varför inte?
………. Vilka var huvudresultaten? ……….
Erhölls signifikanta skillnader? Ja…Nej Om ja, vilka variabler?
……… Vilka slutsatser drar författaren? ……….. Instämmer du? Ja….Nej
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja…Nej Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja…Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja…Nej Motivera varför eller varför inte.
Bilaga 4
Granskningsmall för kvalitativa artiklar*
A. Syftet med studien?
……… Vilken kvalitativ metod har använts? ………
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Ja…Nej
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja…..Nej Var genomfördes undersökningen?
………
Urval-finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? ……….
Vilken urvalsmetod användes? Strategiskt urval
Snöbollsurval Teoretiskt urval Ej angivet
Beskriv undersökninsgruppen (ålder, kön, social status samt anna relevant demografisk bakgrund).
………
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja….Nej
C. metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde)? Ja….Nej
Beskriv:
……….
Beskriv metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)? Beskriv: ……….. Ange datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer Halvstrukturerade intervjuer Fokusgrupper Observationer Video-/bandinspelning
Skrivna texter eller teckningar
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? ………
Ange om:
Teman är utvecklade som begrepp Det finns episodiskt presenterade citat
De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna Svaren är kodade
Resultatbeskrivning: ……….
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja….Nej Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja…Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja…Nej Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja…Nej Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja…Nej
Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagne som bevis för gjorda tolkningar)? Ja…Nej
E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja…Nej Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja…..Nej
Har resultaten klinisk relevans? Ja….Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja…Nej Finns risk för bias? Ja…Nej
Vilken slutsats drar författaren? ……….
Håller du med om slutsatserna? Ja….Nej Om nej, varför inte?
……… Ska artikeln inkluderas? Ja…..Nej
