1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vilka lärstilar har sex elever i
grundskolans senare år?
Which learning styles do six pupils in later years of elementary
school have?
Cecilia LundinWennerholm
Kompletterande pedagogisk utbildning Examinator: Nanny Hartsmar 90 högskolepoäng Handledare: Johan Nelson 2016-05-31
2
”Teach me my most difficult concepts in my preferred style.
Let me explore my easiest concepts in a different style.
Just don´t teach me all the time in your preferred style,
and think I’m not capable of learning.”
3
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om att undersöka lärstilar hos elever i grundskolans senare år. Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att utföra enklare teoretiska test. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, detta med hjälp av intervjufrågor.
Två metoder valdes i min undersökning, för att ta reda på vilka lärstilar som fanns representerade i en grupp elever. Enkätundersökning i form av teoretiskt test utfördes först med två grupper elever som ett första steg. Resultatet visade att de två vanligaste sinneslärstilarna i hela elevgruppen var kinestetisk och auditiv. 79 procent av eleverna hade något av dessa två alternativ som främsta sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Dessutom hade alla elever antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som någon av sina två främsta preferenser, så detta resultat innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Även liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser.
Ett urval av sex elever ur grupperna gjordes sedan. I ett andra steg utfördes en intervju med var och en av dessa sex elever.
Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie också resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev, och många intervjusvar stämde väl överens med den lärstil som sammanställdes efter enkäterna. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30 procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och mellan 30 till 40 procent antingen read/write eller kinestetisk.
Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i ämnet kemi. Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas
4
lärande förbättras. Tidigare forskning har visat att en elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (Boström 2007, s. 25).
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 7
Syfte och problemställning ... 8
Litteraturgenomgång ... 9
Teorier och forskning om lärande ... 9
Metod ... 15
Val av elever, skola och klass ... 15
Val av metod ... 15
Metodens tillförlitlighet ... 18
Etiska hänsyn ... 19
Resultat och analys ... 20
Gardnertestet ... 20
VARK-testet ... 22
Jämförelse mellan Gardnertestet och VARK-testet ... 24
Urvalskriterier av elever inför intervju ... 25
Intervjuer ... 26
Diskussion och slutsats ... 31
Utvärdering av metoden ... 31
Diskussion ... 31
Jämförelse med tidigare forskning ... 32
Lärstilarnas betydelse för professionen ... 34
Förslag på forskning ... 35
Slutsats och reflektion ... 36
Referens ... 38
6
Bilaga 1 Intervju ... 41
Bilaga 2 Brev till föräldrarna ... 44
Bilaga 3 Gardners test ... 45
Bilaga 4 Enkät 2. VARK-test the swedish questionnaire ... 46
Bilaga 5 VARK-test scoring chart ... 48
7
Inledning
Jag har alltid varit intresserad av att få en inblick i hur ungdomar lär sig så att jag i framtiden kan använda mig av detta i min undervisning som blivande lärare. Skolans undervisning är på många håll i Sverige fortfarande idag läroboksstyrd och teoretisk. Både som förälder och blivande lärare har jag funderat mycket på varför lusten att lära, som märktes så tydligt på barnen och deras kompisar när de gick i förskola, plötsligt förändrades och avtog när barnen kom över till skolans värld. Min upplevelse som förälder är också att skolundervisningen inte alltid kan möta barnens eget sätt att lära sig saker eller nå dem i deras lärandeprocess. Jag själv anser att när vi har chansen att påverka och förändra barns liv genom kunskap, genom att lyfta barnens styrkor i sitt lärande, så bör vi ta den chansen och bygga vidare på det. Som blivande lärare vill jag utnyttja alla möjliga resurser som finns och jag anser att lärande genom att förstå och utgå från elevens lärstil, ger mervärde till lärandeprocessen. Jag vill därför undersöka vilka lärstilar som finns i en grupp elever.
8
Syfte och problemställning
Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att eleverna utför två enklare teoretiska test. Vanligen har lärstilstester inte någon ämnesinriktning. Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, med hjälp av intervjufrågor som är inriktade mot ämnet kemi. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år?
9
Litteraturgenomgång
Nedan följer en kort genomgång av olika teorier och forskning om lärande.
Teorier och forskning om lärande
Lena Boström skriver i sin bok ”Så arbetar du med lärstilar - nyckeln till kunskap och individualisering” att ”den nya läroplanens värdegrund har tvingat fram ett radikalt förändrat synsätt på lärande. Synen på den enskilde individen handlar inte bara om kunskaper och färdigheter, utan också om demokratisk fostran och personliga kompetenser. Och det är skolans uppgift att utveckla och ta tillvara på och stimulera varje barns egenart samt att stimulera deras optimala lärande och växande för livet” (Boström 2007, s. 14).
Lärstilar - vad menas med det?
Lärstilar (eller inlärningsstil) är ett begrepp som har diskuterats mycket inom skolans värld och forskning senaste åren. Ordet ”lärstilar” kommer från engelskans learning styles. Med ”lärstil” menas det lärandesätt som en individ använder sig av för att lära sig något nytt och svårt.
Lärstilsteorin utgår från att olika individer har olika personlighet, möjligheter, begränsningar och resurser (Boström 2007). ”Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lär sig” (ibid. s. 9). Till skillnad från teorier om lärande, så handlar lärstilar om det unika lärandesätt som var individ har till skillnad från andra individer.
Forskning kring lärstilar
Forskning om lärstilar har pågått länge och olika modeller och teorier har utvecklats inom pedagogik, didaktik, psykologi och intelligensforskning.
Lärstilsforskning i Sverige
Forskning kring inlärningsstilar och grammatik med avseende på såväl ungdomar som vuxna har visat att det är ”statistiskt säkerställt att elever som arbetar med utgångspunkt i sina lärstilar visar bättre minnesbehållning av grammatikmoment jämfört med elever som arbetar utifrån traditionell undervisning” (Boström 2004, s.171). Forskningen i Sverige kring lärstilar har ökat på senare år (Boström 2007).
10 Lärstilsforskning internationellt
Det unika sättet varje individ lär sig på är också i fokus kring Kenneth Dunn och Rita Dunns forskning. 1998 publicerade de arbetsmaterialet ”Inlärningsstilar i praktiken” (Dunn & Dunn 1998). Sedan slutet av 1960-talet har grundforskning bedrivits och fram tills idag finns mer än 800 vetenskapliga, akademiska undersökningar samt fler än cirka 150 avhandlingar om inlärningsstilar efter den modell som bygger på paret Dunns forskning (Boström 2007).
Modellen ”The Dunn & Dunn Learning Style model” (Dunn 2001), även kallad Dunns lärstilsmodell, har namngivits efter Kenneth Dunn och Rita Dunn. I Skandinavien har Dunns lärstilsmodell blivit en av de modeller som är mest känd. Dunns modell är översatt och validerad för att användas i Sverige och ger konkreta metodiska tips om hur man kan omsätta teorin praktiskt. Modellen omfattar många faktorer och visar därmed hur komplex läroprocessen är. Dunns lärstilsmodell används vid kartläggning av lärstilar inom både barn- och ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Denna lärstilsmodell har en bred internationell vetenskaplig förankring och utbredning.
Howard Gardner är ytterligare ett exempel på en betydelsefull forskare inom området. Enligt Gardner så måste sättet man lär sig på och hur man lär ut vara flexibelt (Boström & Lassen 2006). Howard Gardner blev framförallt känd som grundaren till teorin om de multipla intelligenserna vilka publicerades i Gardners bok; De sju intelligenserna, som gavs ut 1983. Grundtanken hos Gardner är att bredda vår syn på intelligensbegreppet genom att han utmanade det äldre traditionella sättet av vad intelligens är. Gardner menade att alla har olika typer av sinnen och att det därför inte finns två intelligensprofiler som ser exakt likadana ut. Med intelligens menas i det här avseendet hur du är intelligent d.v.s. sättet hur du lär dig. Gardners intelligenser (lärstilsintelligenser) jämställs i detta examensarbete med lärstilar. Bakom Gardners teori finns forskning i kognitiv utvecklingspsykologi där Gardner menar att utvecklingsforskare borde ägna mer uppmärksamhet åt målare, författare, musiker, dansare och andra konstnärers begåvning.
Några lärstilsmodeller
Dunns lärstilsmodellDunns lärstilsmodell omfattar 20 olika lärstilsfaktorer som påverkar lärandemiljön och är den lärstilsmodell som oberoende forskare anser har högst validitet och trovärdighet. Dunns lärstilsmodell utgår ifrån varje persons styrkor och behov (Boström 2007).
11
De 20 olika faktorerna delar Dunns lärstilsmodell in i fem olika områden: miljö (ljud, ljus, temperatur och studiemiljö), känslor (motivation, uthållighet, ansvar/anpassning, behov av inre eller yttre struktur), sociala faktorer (man vill lära sig ensam, i par, i små grupper, med en ledare eller med variation), fysiska faktorer (perceptuell styrka, tid på dygnet, behov av intag, rörelsebehov) och psykologiska faktorer (analytisk eller holistisk informationsbearbetning, impulsiv eller reflekterande tankestil). De 20 faktorerna är inte lika viktiga för alla individer. (Dunn 2001, Boström 2007).
Enligt Dunn och Dunn är den fysiska faktorn såsom perceptuell styrka (olika sinnen) den viktigaste aspekten inom lärstilar. Det är genom våra sinnen vi tar in, bearbetar och bibehåller information. Sinnen som vi pratar om här är allmänt vedertagna: visuella (syn), auditiva (hörsel), kinestetiska (rörelse) och taktila (känsel) sinnen. Vilka sinnen vi lär genom är högst individuellt.
Dunns lärstilsmodell delar in sinnena i fyra undergrupper: den visuella (som lär sig bäst via synen till exempel läsa och se, genom ord eller bilder), den auditiva (lärande via hörseln (lyssna, tala, höra), den taktila (lärande via händerna), den kinestetiska (lärande via kroppen och känslorna det vill säga muskelminne och känsloberoende). En individs lärstil kan ändras med tiden till exempel på grund av naturlig mognad och utveckling av hjärnan. Individen kan även tränas i att lära sig på ett annat sätt än sin starkaste lärstilspreferens, d.v.s. undervisningen struktur kan utveckla individens lärstil med tiden (Boström 2007).
Fler modeller baserat på sinnespreferenser
Fler lärstilsforskare som baserar sina modeller på sinnen är till exempel Lena Boström, Neil Fleming och Michael Grinder (Grinder 1991, Fleming & Mills 1992, Boström 2004).
1992 delades sinnena upp ytterligare genom att ”VARK” infördes, där A står för auditiv och K kinestetisk/taktil lärstil. Utöver det delades V, visuella dimensionen, in i två delar: symboliska delen Visuell ”V” och textdelen Read/write ”R” (Fleming & Mills 1992). Multimodala kallas de elever som tar emot ny svår information genom flera olika metoder och inte bara genom en sinneslärstil. Neil Flemmings koncept VARK questionnarie och support är skyddat av copyright och akronymen VARK skyddad som varumärke. VARK är en modell baserad på hur individer föredrar att ta in information och kan användas som ett verktyg i kartläggandet av sinneslärstilar (ibid.)
12 Gardners modell med multipla intelligenser
Begreppet lärstilsintelligens definierades enligt Gardner såsom en förmåga att lösa problem eller skapa produkter inom en eller flera kulturella miljöer” (Gardner 2001) och sedan utvecklade Gardner det till att ”intelligens är en biopsykologisk potential för att bearbeta information som aktiveras i en kulturell miljö i avsikt att lösa problem eller skapa produkter som är värdefulla inom en kultur”(Gardner 2001).
Howard Gardner beskrev ursprungligen i sin modell sju olika lärstilsintelligenser men räknar i nutid även med naturintelligens samt existentiell intelligens d.v.s. nio olika sorters intelligenser: verbal, logisk/matematisk, naturintelligens, kinestetisk, visuell, musikalisk, interpersonell (social), intrapersonell (intuitiv) och existentiell intelligens (Gardner 2008). Emotionell intelligens kan också räknas in som en multipel intelligens. (Maltén 2002).
De sju ursprungliga intelligenserna presenteras kort så här:
Verbal (lingvistisk) intelligens omfattar känslan för talat och skrivet språk, förmågan att
lära sig språk och möjligheten att använda språket för att uppnå vissa mål.
Logisk - matematisk intelligens omfattat förmågan att logiskt analysera problem, tillämpa
matematiska beräkningar och göra vetenskapliga undersökningar.
Visuell - spatial intelligens framhäver möjligheten att känna igen och arbeta med mönster
i stora ytor (de som används av till exempel navigatörer och piloter) såväl som mer begränsade områdens mönster (arbetsområdet för skulptörer, kirurger, schackspelare, grafiska konstnärer och arkitekter).
Kroppslig (kinestetisk) intelligens är förmågan att använda hela kroppen eller delar av
kroppen (som handen eller munnen) föra att lösa problem eller skapa produkter.
Musikalisk intelligens innebär skicklighet i att utföra, komponera och uppskatta
musikaliska mönster.
Intrapersonell (intuitiv) intelligens involverar förmågan att förstå sig själv, inklusive egna
önskemål, rädslor och möjligheter, och att använda denna information effektivt för att styra sitt eget liv, till exempel ha en effektiv arbetsmodell för sig själv.
Interpersonell (social) intelligens betecknar en persons förmåga att förstå andra
människors intentioner, drivkrafter och önskemål, och möjlighet att arbeta effektivt tillsammans med andra (Gardner 2001).
13
Lära utifrån lärstilar
I praktiken så kan man använda sig av den starkaste lärstilen för att lära sig, eller så arbetar man för att utveckla sinnen eller intelligenser så mycket det är möjligt (Boström & Lassen 2006). Med varierad undervisning så kan man nå fler elever. Ett brett undervisningssätt och att arbeta med olika metoder skulle stärka både de svaga och starka sidorna i hur eleverna lär sig. Genom att ta reda på en individs lärstil så ger man en ökad bild för individens lärande. (Boström 1997).
Marie Sandell ger didaktiska tips i sin bok om hur man kan undervisa med hjälp av ett lektionsupplägg baserat på individers olika lärstilar (Sandell 2004). Hon utgår bland annat från Gardners multipla intelligenser (Gardner 1983).
Kritik mot lärstilar
Det finns kritik mot lärstilsforskning och tillämpandet av dess resultat. Trovärdigheten ifrågasätts med orden ”Påståendet om att barn mår bra av att undervisas enligt sin speciella intelligens eller lärstil är ungefär lika vetenskapligt som frenologi eller astrologi. På samma sätt som sådana ovetenskapliga läror skapar de en falsk förenkling av verkligheten som kan vara lätt att falla för, eftersom de förklarar världen enkelt och lättbegripligt” (Kornhall 2015, s. 66). Det råder delade meningar om det finns en positiv effekt för elevens lärande. Indelning av elever i grupper till exempel att en elev är auditiv kan skada och det finns inget i forskningen som ger grund för att man ska använda sådana metoder i skolan (ibid.).
Lärstilskritiken - en missuppfattning?
Lärstilar ska inte tolkas som att eleven inte kan lära sig på andra sätt, en vanlig missuppfattning, utan bör tolkas som viktigt att nyttja den pedagogik och metod som passar den enskilda individen och bygga lärandet vidare utifrån det. Värt att notera är att en individs lärstil kan förändras med tid. Dunn anser att många elever, framförallt pojkar, har ett moget auditivt sinne först när de når tonåren (Dunn 2001). Hjärnan utvecklas olika fort för olika individer och därmed kan individens lärstil förändras och auditiv lärstil är den lärstil som utvecklas senare i takt med att hjärnan utvecklas. Dunns och Dunns (2001) forskning visar att stildragen förändras och utvecklas med ålder, erfarenhet och medvetenhet. Är detta enda sättet som lärstilar kan variera sig på kan man också fråga sig? Kan man tänka sig att beroende på i vilket sammanhang som lärandet sker, så kan individens lärstil också eventuellt variera? En
14
elev kan till exempelvis ha fått mer praktisk träning i ämnet kemi på grund av att läraren valt att arbeta så i sin undervisning och därmed har eleven då tränats i att lära sig företrädesvis på ett kinestetiskt lärstilssätt, medan i ett annat ämne så kanske samma elev föredrar visuell lärstil som sin främsta eller har tränats i att lära sig på det sättet av läraren i det ämnet.
Eleven kan lära sig nytt, svårt innehåll på många olika sätt, inte minst det mest fördelaktiga sättet (Boström 2007). Det är viktigt att för eleven medvetengöra den individens starka sidor vid lärandet. Det leder till ökat självförtroende och ökad självkännedom (ibid.). En elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet)” (ibid., s. 24). Detta resultat fram genom att i en studie jämföra elevernas resultat vid traditionell undervisning i svenska grammatik med lärstilsundervisning i svenska grammatik. I en lärstilsprofil dominerar ofta en eller två lärstilar. De elever som nästan enbart
är kinestetiker i sin lärstil är förlorare i det traditionella undervisningssystemet (Boström 1997).
Sammanfattning
Gardners teorier om multipla intelligenser och hur vi lär oss utifrån dessa, i kombination med sinneslärstilsteorier och Dunn & Dunns 20 faktorer av lärandemiljö ger en blandad syn på lärande. Varierat undervisningssätt för att hjälpa fler elever att lära på ett optimalt och motiverande vis, samt att träna eleverna i fler lärstilar än deras preferens, är ett koncept att ta med sig ut i lärarlivet. Intressant att tänka på kan vara att fråga sig om ett resultat av lärstilstester skapar hela sanningen av en elevs lärstil. Kan det vara så att en elevs lärstil varieras i olika sammanhang till exempel på grund av hur intresserade de är av just den enkätfrågan eller en viss uppgift på undervisningslektionen? Kan det tänkas vara så att en elev väljer ett enkätsvarsalternativ på grund av att individen blir sugen på svara det alternativet för att det låter kul eller att det är något nytt som eleven inte är van vid?
15
Metod
Undersökningarna baseras på två delmoment, enkättester och intervjuer.
Syftet är att försöka besvara forskningsfrågan ”Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år?”.
Först genomförde två grupper elever två olika lärstilstester i enkätform (VARK-testet och Gardner-testet) för att få en viss uppfattning om vilken lärstil varje elev hade. Efter detta gjordes ett urval av elever. Urvalet utfördes så att eleverna hade så olika lärstil som möjligt. Dessa elever intervjuades sedan för att få en djupare kunskap om deras lärstil.
Val av elever, skola och klass
I början av undersökningen, under december 2015, gjordes urval av skola och klass genom kontakter i en högstadieskola i sydvästra Skåne samt kontakt togs med lärare och föräldrar till de två elevgrupper som valdes att ha med i undersökningen (se bilaga 2). 31 elever från skolår åtta och nio deltog i undersökningen. Fördelningen var 16 pojkar och 15 flickor. I klassgrupperna fick alla elever delta, och alla elever valde att delta. Alla elever hade godkännande genom föräldramedgivande.
Till intervjuerna valdes sex elever ut. Dessa elever hade olika lärstilsprofil och urvalet gjordes genom att analysera de inledande enkätresultaten. Resultaten från båda enkäterna vägde lika tungt i urvalet av informanter till intervjuerna. Syftet var att se om det gick undersöka vilken lärstil eleverna hade, genom att komplettera de två lärstilstesten i enkätform med ett lärstilstest kopplat till kemi. Lärstilstestet med kemianknytningen användes under intervjuerna. De sex eleverna är redovisade som elev nr 1 – nr 6 i tabell 1, 2 och 3 under resultatdelen.
Val av metod
Undersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ analys.
Kvantitativ analys
I denna del av datainsamlingen så användes Gardnertestet och VARK-testet. Genomförandet av enkättesterna tog totalt cirka 30 minuter.
Resultaten av dem ger en inledande och övergripande bild av elevernas lärstilar. Det finns vissa likheter men de två lärstilstesterna kompletterar snarare än överlappar varandra. Båda
16
testerna fokuserar på under vilka omständigheter en individ lär sig bäst, men har olika inriktning.
Gardnertestet behandlar nio lärstilsintelligenser. Testet valdes på grund av att Gardners banbrytande teorier om multipla intelligenser (Gardner 2001) har haft stor betydelse för forskning inom området. När det gäller Gardners intelligenser så hävdar Lena Boström att man ska vara lite försiktig. 2004 fanns det enligt Boström endast en vetenskaplig avhandling som rör de åtta intelligenserna där man praktiskt prövat detta perspektiv i klassrummet (Boström 2004). Gardners test om vilken lärstilsintelligens eleven tillhör valdes ändå, för att ge en ökad bild av individens lärande och det kan användas som utgångspunkt i en diskussion med eleven om dess lärstil.
Utöver det valdes ett slags sinneslärstilstest på grund av Lena Boströms omfattande forskning kring sinnespreferenser och lärstilar. Konkreta förbättringar av elevers resultat har påvisats genom lärstilsanpassad metodik (Boström 2004) genom att utgå från deras mest utvecklade sinneslärstil. Det test som valdes var ”VARK the swedish questionnaire”, i fortsättningen kallat VARK-test. Copyright innehas av Neil D. Fleming, Christchurch, New Zealand. Översättning av Maria Söderholm, Umeå universitet, 2007.
Enkätundersökningarna baserades på hur många av den ena eller andra sinnespreferensen eller intelligensen som ingick i resultatet totalt. Att genomföra datainsamling i form av enkäter och sedan intervjua ett urval elever tidsoptimerar datainsamlingsmomentet och riktar in urvalet så att intervjun utförs med elever med olika lärstilar. Enkätundersökningarna möjliggjorde att testa fler antal elever på ett överskådligt sätt, vilket ger ett stort underlag. Det är också lätt för andra att upprepa testen, replikation, samt att utvärdera resultat. (Backman 2008).
Gardnertestet
Testet av vilken lärstilsintelligens eleverna uppvisade av Gardners intelligenser utformades som en enkät med frågor kring hur eleven uppfattar sig själv (se bilaga 3). Eleven skulle efter varje fråga/påstående poängsätta hur bra frågan/påståendet stämmer in på eleven genom att sätta en poäng mellan 1 och 9. Poängen fördelades av eleven genom en instruktion att poäng 1 ska motsvara ”stämmer inte alls in på eleven” och poäng 9 ”stämmer väldigt väl in på eleven”. Varje rad motsvarades av en siffra, och de tre radernas poäng under var lärstilsintelligens räknades ihop till en totalpoäng. Elevernas svar i enkäten grupperades
17
utifrån vilken poäng lärstilsintelligensen erhöll. Den lärstilsintelligens som erhöll elevens högsta poäng utsågs till att representera elevens mest utvecklade lärstilsintelligens.
Alla de elever som var tillfrågade att utföra Gardnertestet, utförde testet och fyllde i svar på samtliga frågor (se bilaga 3).
VARK-testet
VARK-testet (se bilaga 4) hade struktur av sexton frågor med fyra förvalda alternativ. Eleven skulle ringa in det svar som passade bäst in på elevens uppfattning av sitt svar på frågan. Eleven instruerades även att det gick bra att ringa in flera alternativ om fler alternativ kändes som rätt svar på frågan. Elevernas svar i enkäten grupperades utifrån sinneslärstilar där svarsalternativet på frågan representerade en förvald sinneslärstilpreferens (se svarsmall, scoring chart, bilaga 5). Resultaten av VARK-testet (bilaga 4) uppvisade fördelningen av varje elevs sinneslärstil, uträknat med hjälp av scoring chart (bilaga 5). Den sinneslärstil som de flesta av elevens svar representerade, utsågs som elevens mest utvecklade sinnespreferens.
Alla elever som var tillfrågade utföra VARK-testet, utförde testet och fyllde i svar på samtliga frågor (se bilaga 4).
Kvalitativ analys
I denna delen av datainsamlingen användes intervjufrågor inspirerade av Dunn och Dunns forskning om lärstilar. Frågorna är även baserade kring hur eleven lär sig ämnet kemi. Dunn och Dunns beprövade forskning ger fler detaljer kring elevers lärstilar (Boström 2007).
Intervjumetoden (Alvehus 2013) fokuserar på innehållet i svaren. En kvalitativ forskningsanalys är menad primärt att ge en djupare förståelse av problemkomplexiteten och lyfter fram en egenskaps kvalitativa särdrag och ger en närhet till källorna (Holme 1997, Kvale 1997). Den kvalitativa metoden kompletterar därför den kvantitativa genom att intervjun ger ännu mer information på en djupare nivå. Intervju-formatet ger också en möjlighet för elever som har svårigheter att uttrycka sig i skrift, att berätta om sin lärstil. Men å andra sidan finns kanske elever som har svårigheter att uttrycka sig i tal.
Intervjufrågor
Eleven informerades om upplägget av intervjun. I början av intervjun gavs förhandsinformation till eleven om vad organisk kemi är (genom att en instruktiontext lästes upp för eleven samtidigt som eleven får pappret med instruktionstexten och intervjufrågor
18
framför sig vid intervjun (bilaga 1). Detta kunde ha utförts med ytterligare anpassning till fler sinneslärstilar till exempel kinestetisk sinneslärstil, där man kunde tänkt sig dramatisera intervjufrågorna. Anpassning till enbart auditiv och visuell sinneslärstil medförde att det kunde vara problematiskt för individer med till exempel övervägande kinestetisk lärstil. Tiden var emellertid för knapp för att utföra detta. Sen började intervjun genom att intervjufrågorna muntligen ställdes till eleven, samtidigt som frågorna gick att läsa på papperet, medan intervjusvaren spelades in. Alla tillfrågade eleverna ställde upp på intervjun, och svarade på samtliga frågor.
En av intervjufrågorna innehåller en praktisk organisk kemifråga som ger eleverna en möjlighet att fundera över det sätt de lär sig på genom att välja mellan tre olika uppgifter representerande tre olika sinneslärstilar. Denna fråga (sista intervjufrågan, bilaga 1) motiveras också av det teoretiska testet (enkätfrågorna, bilaga 3 och 4). Eleven får välja en uppgift, där uppgiften representerar visuell, auditiv eller kinestetisk/taktil lärstil. Intressant är att se om elevens val av uppgift bekräftar det som teoretiska testet redan har visat.
Fler av intervjufrågorna är öppna frågor såsom till exempel ”Hur är en bra lärare? ” eller ”Hur vill du att miljön runt dig ska vara när du pluggar hemma, om du får fantisera att du själv helt kan styra över hur du vill ha det?”
Fem frågor utav intervjufrågorna är alternativfrågor, för att hjälpa elever som har svårt med att prata fritt.
Tre av intervjufrågorna hade fyra svarsalternativ, likt några av frågorna i VARK-testet (bilaga 4) och anpassade till ett innehåll av kemi. Intressant är att följa om ämnesanpassningen ändrar elevens val av svarsalternativ. Ett exempel på en sådan fråga är denna (se bilaga 4) :
Du har just avslutat ett kemiprov eller ett läxförhör och skulle vilja få lite feedback. Hur skulle du vilja få den presenterad? Välj bland dessa 4 alternativ, eller om inget val känns rätt för dig, så hitta på ett eget alternativ hur du skulle vilja ha din feedback presenterad:
a) genom att läraren beskriver vad du har gjort utifrån konkreta exempel b) genom att få läsa en skriftlig beskrivning av vad du åstadkommit c) genom att någon pratar igenom det med dig
d) genom att få se en tabell som visar vad du har åstadkommit
Metodens tillförlitlighet
Innan enkätundersökningen genomfördes, så utfördes en pilotstudie genom att låta en försöksperson, i skolår 9, testa enkätfrågorna. Återkopplingen från försökspersonen ledde till
19
uppmärksammade språkligt svåra ord i den ena enkäten, som till exempel betydelsen av ”trial and error”, så att detta kunde kompletteras muntligen under testets genomförande. Enkäterna kunde därefter lättare genomföras i gruppen elever.
Inför intervjuerna utfördes också en pilotstudie, genom att låta en försöksperson bli intervjuad och få återkoppla kring intervju-frågorna. Frågorna modifierades därefter genom att tillföra ytterligare kemi-koppling kring vissa av intervjufrågorna. Instruktionerna i intervjun förtydligades också och frågor som kändes likartade togs bort.
Etiska hänsyn
Varje undersökningsdeltagare fick mail hemskickat till vårdnadshavare med information om examensarbetet, inklusive instruktion om hur eleven kan avstå från att deltaga. Elev och vårdnadshavare fick veta att utfall av enkättester redovisas anonymt i examensarbetet och att all ursprungsdata används endast i examensarbetet, samt raderas när examensarbetet är slutfört.
Varje elev som utförde intervjun informerades även vid start att intervjun spelas in och endast används som underlag i examensarbetet, och att intervjun är anonym, samt den raderas när examensarbetet är slutfört. Eleverna blev också informerade att de när som helst kunde bryta sitt deltagande i undersökningen. Genom att följa de forskningsetiska principerna anses varje deltagare vara anonym och skyddad (Vetenskapsrådet 2002).
20
Resultat och analys
Gardnertestet
Resultaten av Gardnertestet (bilaga 3) visar fördelningen av de nio lärstilsintelligenserna för varje enskild elev. I figur 1 ses ett stapeldiagram där varje elevs intelligensfördelning kan utläsas och jämföras med en annan elev. Varje stapel representerar en elev. Staplarna är i sin tur uppdelade i olika mönster som representerar olika lärstilsintelligenser.
Figur 1. Test av vilken lärstilsintelligens eleverna uppvisade av Gardners intelligenser.
Gardnertestets (bilaga 3) resultat visade att alla elever hade alla intelligenser men olika andel i fördelningen. Figur 1 visar att fördelningen av lärstilsintelligenser mellan eleverna är relativt likartad med några få undantag. De två främsta intelligenserna enligt Gardnertestet för var elev redovisas också i tabellform (tabell 1).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% El ev 1 El ev 2 El ev 3 El ev 4 El ev 5 El ev 6 El ev 7 El ev 8 El ev 9 El ev 10 El ev 11 El ev 12 El ev 13 El ev 14 El ev 15 El ev 16 El ev 17 El ev 18 El ev 19 El ev 20 El ev 21 El ev 22 El ev 23 El ev 24 El ev 25 El ev 26 El ev 27 El ev 28 El ev 29 El ev 30 El ev 31
Varje elevs lärstilsintelligenser
Intuitiv Existensiell Social Natur Lingvistisk Visuell/Spatial Logisk/Matematisk Musikalisk Kinestetisk
21
Tabell 1. Två främsta lärstilsintelligenserna enligt Gardnertestet.
Elev Främsta intelligens Näst främsta intelligens
1 Kinestetisk Logisk/matematisk 2 Existentiell Social 3 Logisk/matematisk Intuitiv 4 Intuitiv Kinestetisk 5 Kinestetisk Intuitiv 6 Visuell/spatial Intuitiv 7 Social Kinestetisk 8 Social Kinestetisk 9 Kinestetisk Social 10 Logisk/matematisk Intuitiv 11 Musikalisk Existentiell 12 Logisk/matematisk Visuell/spatial 13 Musikalisk Visuell/spatial 14 Visuell/spatial Musikalisk 15 Visuell/spatial Social 16 Lingvistisk Musikalisk 17 Visuell/spatial Kinestetisk 18 Logisk/matematisk Musikalisk 19 Lingvistisk Intuitiv 20 Visuell/spatial Lingvistisk 21 Musikalisk Kinestetisk 22 Musikalisk Intuitiv 23 Musikalisk Kinestetisk 24 Visuell/spatial Kinestetisk 25 Musikalisk Intuitiv 26 Visuell/spatial Musikalisk 27 Musikalisk Logisk/matematisk 28 Kinestetisk Existentiell 29 Natur Kinestetisk 30 Social Kinestetisk 31 Musikalisk Existentiell
22
Endast en av eleverna uppvisade natur som sin främsta lärstilsintelligens och de två främsta lärstilsintelligenserna är kinestetisk och musikalisk intelligens (se figur 2). 75 procent av alla elever hade en av dessa lärstilar (se tabell 1). Dock visar enkätundersökningen inga tydliga kopplingar mellan olika elevers två toppval. Intressant är också att cirka 80 procent av eleverna som hade resultatet visuell/spatial eller musikalisk lärstilsintelligens, hade det som förstahandsval (se tabell 1).
Figur 2. Frekvensen av lärstilsintelligenser bland eleverna. De två vanligaste lärstilsintelligenserna var kinestetisk och musikalisk.
VARK-testet
VARK-testets (bilaga 4) resultat uppvisade fördelningen av varje elevs sinneslärstil, uträknat med hjälp av scoring chart (bilaga 5). Figur 3 redovisar en sammanställning av alla elevers resultat med samtliga sinnen representerade som olika mönster.
Kinestetisk
Musikalisk
Logisk/Matematisk
Visuell/Spatial
Lingvistisk
Natur
Social
Existensiell
Intuitiv
23
Figur 3 VARK-testets resultat av hur viktig varje sinneslärstil är för var elevs lärande.
I figur 3 kan man följa hur viktig varje sinnespreferens är för varje elevs lärande. Alla elever utom två har en blandad fördelning av alla fyra sinnespreferenser. Enligt resultaten av denna undersökning så saknar elev nio helt visuell sinneslärstil och elev nitton saknar helt auditiv.
I figur 3 redovisas också det genomsnittliga resultatet av sinnespreferenser för samtliga elever, här redovisat under beteckningen snitt, tillsammans med elevernas individuella resultat. Figur 4 visar ett förtydligat resultat av snittet.
Figur 4. VARK-testets resultat, fördelning av samtliga sinnesförmågor i genomsnitt för elevgruppen.
De två främsta sinneslärstilarna enligt VARK-testetredovisas också i tabellform ( tabell 2). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% El ev 1 El ev 2 El ev 3 El ev 4 El ev 5 El ev 6 El ev 7 El ev 8 El ev 9 El ev 10 El ev 11 El ev 12 El ev 13 El ev 14 El ev 15 El ev 16 El ev 17 El ev 18 El ev 19 El ev 20 El ev 21 El ev 22 El ev 23 El ev 24 El ev 25 El ev 26 El ev 27 El ev 28 El ev 29 El ev 30 El ev 31 sn itt
Fördelningen av VARK-testets resultat för varje elev
Visuell Auditiv Read/Write 18% 31% 20% 31%
24
Tabell 2. VARK-testets resultat av vilket två sinnen som eleverna uppvisade som sin främsta lärstil.
Elev Främsta sinne Näst främsta sinne
1 Auditiv Kinestetisk 2 Kinestetisk Auditiv 3 Visuell Auditiv 4 Auditiv Kinestetisk 5 Read/Write Kinestetisk 6 Kinestetisk Read/Write 7 Kinestetisk Auditiv 8 Kinestetisk Auditiv 9 Read/Write Auditiv 10 Auditiv Kinestetisk 11 Kinestetisk Auditiv 12 Auditiv Kinestetisk 13 Read/Write Auditiv 14 Kinestetisk Auditiv 15 Auditiv Read/Write 16 Kinestetisk Visuell 17 Visuell Kinestetisk 18 Kinestetisk Auditiv 19 Kinestetisk Read/Write 20 Auditiv Visuell 21 Auditiv Visuell 22 Auditiv Visuell 23 Auditiv Kinestetisk 24 Kinestetisk Visuell 25 Kinestetisk Auditiv 26 Kinestetisk Auditiv 27 Kinestetisk Auditiv 28 Kinestetisk Auditiv 29 Kinestetisk Auditiv 30 Read/Write Auditiv 31 Kinestetisk Read/Write
En intressant iakttagelse är att över hälften av eleverna har kinestetisk sinneslärstil som preferens. 79 procent av eleverna har kinestetisk eller auditiv sinnespreferens som första och/eller andrahandsval. Alla elever har antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som preferens.
Jämförelse mellan Gardnertestet och VARK-testet
Om en elev uppvisade resultatet kinestetisk sinneslärstil i VARK-testet så fanns den ofta också med högt upp av de främsta lärstilsintelligenserna i Gardnertestets resultat av samma elev. Där det går att jämföra likheter i preferenser, till exempel jämförelsevis kinestetisk lärstilsintelligens och kinestetisk sinneslärstil så ger alltså lärstilstesterna i stort liknande
25
resultat och stärker i så fall elevens lärstil. Det går emellertid inte att jämföra Garnertestet och VARK-testet rakt av. Sinneslärstilar och lärstilsintelligenser behöver inte värderas lika utan kompletterar varandra och ger i viss mån en bredare bild av elevens lärstil.
Urvalskriterier av elever inför intervju
Varje elevs resultat granskades utifrån resultat av Gardnertestet eller VARK-testet eller båda enkäterna. Till exempel uppvisade elev 2 enligt lärstilstesterna en välutvecklad sida av taktil-kinestetisk preferens ( se figur 5). Ingen av övriga elever uppvisade en lika markant lärstil med avseende på sinnespreferens. Även Gardnertestet uppvisade kinestetisk intelligens som mest framstående lärstilsintelligens för denna elev.
Figur 5. Resultat av sinneslärstiltest för elev 2.
Elev 1 och 2 har väldigt olika profil av lärstil med avseende på sinnespreferenser. Dessa två elever var därför intressanta att intervjua. Med likande resonemang valdes ytterligare fyra elever ut (se bilaga 6 samt se tabell 3). I figur 3 ser man att elev 3, 4, 5 och 6 uppvisar olika sinneslärstilar enligt VARK-testet, trots liknande lärstilsintelligens-resultat ifrån Gardnertestet ( figur 1). Totalt väljs sex elever ut inför intervjuerna.
Tabell 3. Sammanställning av de sex intervjuade elevernas lärstilar.
Elev Främsta lärstilsintelligens Främsta sinneslärstil
1 Kinestetisk Auditiv
2 Existentiell Kinestetisk
3 Logisk/matematisk Visuell (multimodal)
4 Intuitiv Auditiv
5 Kinestetisk Kinestetisk (multimodal)
6 Visuell/spatial Read/write (multimodal) 6%
19% 12% 63%
Elev 2
26
Intervjuer
Här följer resultaten av intervjuerna.
Intervju ett
Den första intervjun var med en kille i årskurs nio. I denna uppsats ges elev 1 det fiktiva namnet Felix.
Lärstil enligt enkätundersökningarna
Efter enkätundersökningarna sammanställts drogs slutsatsen att elev 1, Felix, har en lärstil som bygger på övergripande auditiv sinnespreferens (47 procent) samt att Felix främsta lärstilsintelligens var kinestetisk intelligens (se tabell 3). Resultaten visar i enkätundersökningen att resterande sinnespreferenser är jämnt fördelade, se bilaga 6.
Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil
När jag intervjuade eleven så stämde de flesta av elevens svar på frågor bra överens med lärstilen.
Hur eleven tar reda på saker som den inte vet
Felix svarade att han ”hör hur det låter”, vilket är det auditiva alternativet av de fyra svarsalternativen på frågan ”Hur tar du reda på formeln för CO2”. Denna fråga fanns även
generellt formulerad i enkät 2 (se bilaga 4) som frågeställningen ”Du är inte säker på om ett ord stavas ”hitills” eller ”hittills”. Då vill du:” Felix valde även där det auditiva svarsalternativet ”tänka på hur ordet låter och välja utifrån det”.
Hur vill eleven ha miljön omkring eller metoden när man bäst lär sig något
Felix svarade att det viktigaste för honom var att i miljön ” ha någon omkring som kan förklara bra”. Metoden beskrev Felix som att ”jag lär mig med hjälp av någon som förklarar bra och går igenom det med mig ”.
Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel
Här berättar Felix att det beror på vad man ska lära sig men beskriver tillvägagångsättet som att ”någon berättar eller jag lär mig själv”, vilket stämmer väl överens med övervägande auditiv lärstil och kinestetisk intelligens som främsta lärstilsintelligens.
27 Svar som stämde mindre väl in
I en av intervjufrågorna fick Felix tänka på ett laborationstillfälle i kemi och reflektera hur han lärde sig vad han skulle göra under laborationen. Felix blev lite tveksam och kunde inte riktigt välja mellan två av de fyra svarsalternativen. Felix berättade att han nog hade föredragit det visuella alternativet det vill säga att ”läsa instruktion och manual visuellt”, vilket ger ett motstridigt resultat till övriga intervjusvar. Men samtidigt förklarade Felix att han även kunde valt det auditiva svaret ”lyssna på någon annan berättar” eftersom det alternativet också kändes rätt, vilket fördjupade bilden av att Felix har en övergripande auditiv lärstil eftersom det alternativet stämde överens med Felix övriga auditiva svar på många enkätundersökningsfrågor samt andra intervjufrågor.
Intervju två
Till den andra intervjun valdes en tjej i årskurs nio, som ges det fiktiva namnet Signe. Lärstil enligt enkätundersökningarna
Elev 2, Signe, karakteriseras av en lärstil som bygger på övervägande kinestetisk sinnespreferens (63 procent). Hennes näst främsta sinnespreferens är auditiv (se bilaga 6). Signes främsta lärstilsintelligens är existentiell (se tabell 3).
Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil
När Signe intervjuades så kunde jag se att många av hennes intervjusvar stämde väl överens med övervägande kinestetisk lärstil.
Praktisk testuppgift som eleven lär sig bäst av
Vid valet av den praktiska uppgiften, fråga 16, kring alkaners uppbyggnad så svarade Signe att hon valde uppgift 2 ”Bygg olika alkaner med hjälp av tandpetare och lera med olika färger. Måla leran i olika färg beroende på atom”. Detta svar var det kinestetiska svarsalternativet.
Varför lär sig eleven av just de lärare som eleven känner den lär sig bäst av
Under intervjun berättar Signe att de lärare som hon upplever hon lär sig bäst av blandar undervisningen emellanåt med en liten animation, så att det ”händer” någonting under lektionen. Det gör det lättare att hänga med, säger Signe. En annan sak som gör just de lärarna bra är att få ”göra allting i bilder”. Signe berättar hur det går till: ”du får allt förklarat för dig samtidigt som du själv sätter ner det på papper i bilder”.
28
Hur eleven tar reda på saker som den inte vet
Signe testar sig gärna fram om det är saker hon inte vet. Även klicka på saker är en stor drivkraft i lärandet, beskriver Signe. Hur hon tar reda på formeln för koldioxid, kändes som ett lätt val för Signe. Det kinestetiska svarsalternativet att ”Du testar hur formeln ser ut på ett papper och bestämmer dig för det som ser bäst ut” kändes rätt.
Svar som stämde mindre väl in
I VARK-testet (se bilaga 4) fanns motsvarande generella fråga, hur eleven tar reda på hur ett ord stavas, och då svarade Signe det visuella alternativet ”försöka se orden framför dig och välja utifrån hur de ser ut”. Detta kan ses som ett motstridigt resultat för Signes lärstil. Men kan också ses på andra sätt. Är denna studie tillräckligt stor för att avgöra om Signes resultatsvar är motstridigt? Kan det finnas andra skäl till att Signe svarade det svarsalternativet, till exempel att hon var mer van vid det arbetssättet i det ämnesområdet?
Intervju tre
Tredje intervjun utfördes med en kille i årskurs nio, med fiktiva namnet Jimmy. Lärstil enligt enkätundersökningarna
Kring Jimmy, elev 3, drogs slutsatsen att eleven har en blandad form av lärstil (multimodal) men uppvisar auditiv och visuell sinnespreferens som lite mer framstående sinneslärstil (se bilaga 6) ihop med logisk/matematisk lärstilsintelligens som sin främsta lärstilsintelligens (se tabell 3).
Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil
Jimmys intervjusvar stämde väl överens med multimodal lärstil, eftersom Jimmy på många intervjufrågor förklarar att han anser att ett varierat undervisningssätt passar honom väldigt bra även vid kemiundervisning eftersom han föredrar en undervisning som varieras mellan visuella redogörelser till exempel tavelundervisning och experiment eller annat som sporrar ett kinestetiskt sinneslärstilssätt.
Varför lär sig eleven av just de lärare som eleven känner den lär sig bäst av
Jimmy svarade att det är därför att läraren varierar sig genom att ” förklara muntligt med egna ord men sen även i punktform på tavlan”.
29
Hur är en bra lärare i kemi
Jimmy förklarade vidare att en bra kemilärare ” använder sig av varierat arbete till exempel föreläsning muntligt men även praktiskt”.
Intervju fyra
En kille i årskurs nio intervjuades. I detta arbete kallas elev 4 för Josef. Lärstil enligt enkätundersökningarna
Vid sammanställning av elevens lärstil (se tabell 3) så drogs slutsatsen att elev 4 har en lärstil som bygger på övervägande auditiv sinnespreferens (56 procent). Kinestetisk sinnespreferens är Josefs näst främsta sinnespreferens, (se bilaga 6), samt elevens främsta lärstilsintelligens visade sig vara intuitiv och näst främsta var kinestetisk intelligens (se bilaga 6).
Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil
När eleven intervjuades så stämde sammanställningen väl in på flera av Josefs svar.
Hur löser eleven en kemiuppgift som den inte förstår
Josef förklarade att när det dyker upp till exempel en kemiuppgift som han inte förstår så känns det viktigt att ”fråga någon som vet eller som kan ge en bra muntlig förklaring”.
Hur en bra lärare i kemi ska vara
Att muntligt förklara bra och repetera är saker som Josef menar är väldigt viktigt för honom att få som hjälp. En bra lärare, enligt Josef, ger just det engagemanget och ”ser till att mata in det”. Tvärtom så gillar Josef inte när läraren ”babblar på för snabbt”.
Hur lär sig eleven vad den ska göra under en laboration
Här så berättade Josef att han lär sig genom det auditiva alternativet: ”lyssna på när någon annan berättar”.
Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel
Den kinestetiska sinneslärstilen visade sig också delvis när Josef talade om hur han lär sig spela datorspel: ”Jag testar mig fram eller lär mig av att höra andra förklara”.
Svar som stämde mindre väl in
När Josef diskuterade metod att plugga med inför ett kemiprov så beskrev han metoden som att: ”läsa texten, stanna upp och förhöra mig själv.”, vilket antyder att eleven också visar upp en visuell sinneslärstil. Detta är lite motstridigt mot lärstilsprofilen (se tabell 3).
30
Intervju fem och sex
Resultat kring intervju fem och sex slås ihop på grund av att deras lärstilar liknar varandra. Elev 5, som går i årskurs åtta, ges det fiktiva namnet Alice och elev 6, som går i årskurs nio, får namnet Vincent.
Lärstil enligt enkätundersökningarna
Alice och Vincent sammanfattas ha en blandad form av lärstil (multimodal) med kinestetisk sinnespreferens som främsta sinneslärstil, och näst främst är read/write (se bilaga 6). Alice uppvisar dessutom kinestetisk som sin främsta lärstilsintelligens. Och Vincent uppvisar visuell/spatial intelligens som sin främsta intelligens som ett resultat av enkätundersökningarna (se tabell 3).
Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil
Alice och Vincent gav ofta svar som stämde väl överens med lärstilen enligt enkätundersökningarna.
Hur eleven lär sig organisk kemi
Vincent svarade: ” ofta kollar jag på uppbyggnad av formler, bygga modeller hjälper mig”. Alice berättade att ”om det är abstrakta grejer, så målar jag upp en bild på hur jag tänker på det”. Detta stämmer väl in med kinestetisk sinnespreferens som lärstil.
Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel
Ett svar som stämmer väl överens med avseende på den visuella förmågan är Alice beskrivning av hur hon gör när hon lär sig något nytt: ”Jag brukar läsa manual. Det är enklast.” Vincent svar antyder återigen den kinestetiska sinnespreferensen: ”När jag lär mig FIFA så testar jag mig oftast fram”.
Hur vill eleven ha miljön omkring eller metoden när man bäst lär sig något
Här berättar Vincent att han föredrar en metod att” Jag går ofta igenom boken skriver ner det viktigaste, pluggar in viktiga punkter” medan Alice säger att för henne är det viktigt att det är en ”variation av saker”. Gällande miljön gillar de båda lugnt och tyst, helst med inget som stör runt omkring.
31
Diskussion och slutsats
Här följer diskussion och slutsats med olika avsnitt.
Utvärdering av metoden
Enkättesterna gav ett brett underlag vid urvalet av elever till intervjuerna. Eleverna kan alternativt utföra en enkät baserad på Dunns lärstilsmodell, antingen istället för Gardnertestet eller som ytterligare komplement. Gardnertestet kompletterade resultatet och gav mer djup åt elevens lärstil d.v.s. mer specifik lärstil men det finns inte lika omfattande aktuell forskning kring användandet av resultatet i framtida undervisning. Gardnertestet valdes ändå dels på grund av Gardners omfattande banbrytande forskning inom området men också på grund av Sandells (2004) och Lennholms (2005) didaktiska tips och forskning kring undervisning baserat på multipla intelligenser. Ihop med VARK-testet gav Gardners test en ökad bild av individens lärande och det kan användas som utgångspunkt i en diskussion med eleven om dess lärstil. Tänkvärt är att ifrågasätta om lärstilsresultaten är enda sanningen och om lärstilarna kan variera mellan olika sammanhang. Har till exempel Signe alltid övervägande kinestetisk lärstil i alla lärandeområden? Eller ger moment, där hon är van vid att göra på ett viss sätt, ett annat resultat? Vore även intressant att i en framtida undervisning arbeta med lektionsmoment baserat på dessa lärstilsintelligenser.
Diskussion
Om lärandet kan utformas så att det utgår från elevens förutsättningar, så kan själva lärandeprocessen kännas roligare, och leda till förbättringar inom lärandet (Shenoy, Ashok Shenoy & Ratnakar 2013, Boström 2007). Lärandet kan gynnas om elevernas lärstilar följs upp genom att läraren anpassar sin lektionsplanering efter elevernas lärstilar. I litteraturgenomgångens sammanfattning reflekterade jag om resultatet av till exempel enkätundersökningarna gav hela sanningen av en individs lärstil. Det måste också tas i beaktande att hantera en individs lärande från ämne till ämne eller från lektion till lektion. Följer en individs lärande alltid strikt en lärstil när man jämför olika ämnen med varandra? Praktiska lektionstips finns det mycket litteratur kring men sammanhangen måste ändå kritisk granskas. Reagerar elever lika på alla typer av uppgifter? Hur agerar eleverna på grupptryck kring individanpassning? Kan det vara så även att elever kanske väljer att lära sig på ett
32
annorlunda sätt än vad de är vana vid, eftersom de just då kan vara sugna på variation och kanske är uttråkade av det ”vanliga” sättet som det ämnet innan har undervisats på? Detta är knepiga frågor, som man inte kan kanske få hela sanningen av.
Förutom förbättringar inom lärande hos eleverna, så uppmuntrar VARK-teorin lärarna att respektera sina elevers olikheter (Shenoy, Ashok Shenoy & Ratnakar 2013). Dessutom synliggörs lärandet för både eleven och läraren, vilket är en viktig aspekt för lärandeprocessen (Hattie 2014).
Sen är det fortfarande betydelsefullt att komma ihåg att lärarens eget sätt att undervisa påverkar till stor del lärandet i klassrummet. Ledarskapet handlar också om lärarens kompetenser till exempel ämneskompetens, ledarskapskompetens samt didaktiska kompetensen. Vetskap om elevernas lärstil garanterar inte att undervisningen blir succé (Boström 2007).
Jämförelse med tidigare forskning
Här följer en sammanfattning och senare en diskussion kring genomsnittseleven.
Sammanfattning och koppling med forskningsfrågan
Det fanns gott om litteratur och forskning både inom Sverige och utanför, att jämföra resultaten av min studie med.
I resultatdelens avsnitt ”Intervjuer”, sida 26 till 30, så stämde övervägande del av intervjusvaren väl överens med lärstilen som sammanfattats efter enkätundersökningen (se tabell 3 samt bilaga 6). Signe gav till exempel flera svarsalternativ som visade kinestetisk sinneslärstil och ett resultat som skulle kunna vara motstridigt. Men kan det finnas andra anledningar till elevens val av svarsalternativ? I litteraturgenomgångens sammanfattning, sida 14, så ifrågasattes elevens förmåga att välja ett svarsalterativ som stämmer med hela sanningen. Kan det tänkas vara så att en elev väljer ett enkätsvarsalternativ på grund av att individen blir sugen på svara det alternativet för att det låter kul eller att det är något nytt som eleven inte är van vid? Eller kan det finnas ytterligare anledningar till resultaten som man måste ta i beaktande.
Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Men är högstadieelevers
33
svarsförmåga lika pålitbar som äldre studenters som ingått i de publikationer som använt Flemings VARK questionnarie?
Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och 30 till 40procent antingen read/write eller kinestetisk. Nästan 55 procent av alla sjuksköterske-studerande på ett allmänt universitet i Jordan hade 2013 multimodala sinnespreferenser som lärstil, ungefär 60 procent av de multimodala studenterna hade kinestetisk lärstil tillsammans med visuell eller read/write sinnespreferens, och resten hade en dominant lärstilspreferens (AlKhasawneh 2013). Lujan och DiCarlo (2006) visade att 36,1procent av förstaårsstudenter inom läkarlinjen i USA föredrog en sinneslärstil och 63,8 procent uppvisade multimodal lärstil. Visuell och auditiv sinnespreferens var signifikant lägre hos förstaårselever bland de sjuksköterskestuderande som inte hade en engelsktalande bakgrund studerande på ett katolskt universitet i Australien. Majoriteten av eleverna, cirka 80 procent, var multimodala (James, D'Amore & Thomas 2011). Meehan-Andrews resultat visade vissa likheter med detta examensarbetets resultat. Meehan-Andrews hade ett resultat där majoriteten av förstaårs sjuksköterskestudenter hade kinestetisk sinneslärstil och 84 procent föredrog multimodal lärstil inkluderat kinestetisk sinneslärstil. 85,8 procent av samma elever berättade att de upplevde praktiska lektioner som mest användbara i sitt lärande (Whillier et al. 2014).
Vad har genomsnittseleven för sinneslärstil eller lärstilsintelligenser?
Snittfördelningen i procent av hur stor del av elevgrupperna som har respektive sinneslärstil är mycket användbart vid lektionsplanering av undervisning för dessa elever. Resultatet beräknas utifrån tabell 2, se figur 4. Härifrån kan man få en uppfattning hur man bör inrikta kemiundervisningen för att nå fram till eleverna i elevgruppen. 79 procent av toppvalen bland eleverna är kinestetisk eller auditiv sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Alla elever har antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som främsta preferens, så detta samband innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Återigen skapas frågeställningen: gäller detta för all undervisning? Eller finns det ämnen som gynnas av en viss typ av undervisning på grund av vana i undervisningssätt. Påverkas även den sortens lektioner av lärstilsundervisning?
Liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser. Resultatet från Gardnertestet visade att endast en av eleverna uppvisade natur som sin främsta
34
lärstilsintelligens. Totalt var natur som lärstilsintelligens inte så stor generellt heller. Detta innebär att undervisningen inte behöver rikta sig till övningar som baseras på denna lärstilsintelligens, eftersom så få lär sig utav den. De två främsta lärstilsintelligenserna i elevgruppen var kinestetisk och musikalisk lärstilsintelligens (se figur 2). 75 procent av alla elever hade en dessa lärstilar (se tabell 1). Undersökningen visade dock inga tydliga kopplingar mellan olika elevers två toppval, vilket stödjer att en variation av undervisning är att föredra. Cirka 80 procent av eleverna som hade resultatet visuell/spatial eller musikalisk lärstilsintelligens, hade det som förstahandsval (se tabell 1). Viktigt fokus kan alltså vara att variera undervisning med en bredd som involverar övningar som utgår från lärstilsintelligenserna största andelen elever valt.
Lennholm (2005) fick indikationer på att flera elever upplevde att de lärde sig mer djupinriktat så att eleverna förstod ämnet bättre och att de även kom ihåg sina ämneskunskaper bättre och längre över tid. Elevernas motivation samt lust att lära sig kemi ökade under klassens lärstilsundervisning i kemi. Lärandet påverkades också gynnsamt.
Lärstilarnas betydelse för professionen
Kartlägga elevgruppers olika lärstilar kan vara av stor nytta i en framtida kemiundervisning. Lektionerna under Lennholms undersökning (2005) byggdes upp utifrån undervisningssätt baserat på Gardners multipla intelligenser. Alla elever i undersökningen tyckte om det varierade undervisningssättet och att de fick använda sig av de olika lärstilsintelligenserna i sitt lärande. Detta kan utveckla elevernas lärande.
Av Dunns 20 faktorer kring lärandemiljön så verkade de perceptuella preferenserna vara viktiga för eleverna i denna undersökning men också faktorer såsom ljud i omgivningen. Flera av Dunns faktorer går att lätt bemöta i ett klassrum såsom möblering med både informell och formell möblering, ljus, ljud och temperatur. Därefter kan sociala grupperingar bemötas (ensam, par, grupp, team med lärare eller flexibilitet). Cirka 40 procent av alla grundskoleelever föredrar arbeta i en informell studiemiljö (Boström 2007). I en kemisal är det inte lätt att arrangera möbleringen för att bemöta just den faktorn. Du får i en kemisal inte heller äta eller dricka, så intag blir svårt om inte eleverna går iväg. Men genom att lärstilsanpassa undervisningen i övrigt, så kan du bemöta många andra av Dunns faktorer såsom sinnen, rörelse, informationsbearbetning, tankestil, ensam, par, grupp, team, auktoritet, variation, ljud, ljus, temperatur och struktur.
35
Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas lärande förbättras.
Varierad lärstilsundervisning kan leda till ökad motivation bland eleverna, samt förbättrade resultat. Lena Boströms avhandling visade att hon genom sitt arbete statistiskt säkerställt att elever som får utgå sitt lärande utifrån sina lärstilspreferenser får bättre resultat på grammatikprov jämfört med elever som får lära sig genom ett traditionellt undervisningssätt (Boström 2004). Boström beskriver också i sin avhandling att undervisa med lärstilar utgör en lika god och metodisk ansats för såväl vuxna som ungdomar.
Förslag på forskning
Det vore intressant att utföra en större kartläggning av ännu fler elever för att bygga vidare på lärstilsundervisning inom ämnet kemi. Kemi är ett ämne som öppnar upp möjligheter till stor variation av undervisningssätt, så det är lätt att hitta idéer för att undervisning baserat på olika lärstilsintelligenser eller sinneslärstilar. Lärstilsanpassa en kemisal har sina svårigheter, då möbleringen ofta är förbestämd och laborationsinriktad enligt ett visst utseende, men kan vara intressant att lärstilsanpassa så långt det går och se hur det påverkar elevers motivation och kemiresultat. Genusperspektivet kring lärstilsresultaten hade också varit ett intressant fokus att titta på, som blivit mer aktuellt i en större studie. Det vore även intressant att använda Dunns lärstilsmodell i helhet redan under enkätundersökning av eleverna, eftersom det framkom under intervjuerna i denna undersökning att både sinnena och andra faktorer kring lärandemiljön verkar viktiga för eleverna. Fler intressanta idéer som forskningsförslag vore att utföra undersökningar av elever som har olika inriktning som profil i sin skola, kartläggning av deras lärstilar och följa resultat av undervisning som utgår från deras lärstilar och bygger vidare på deras utveckling.
En annan intressant idé är att studera hur stor skillnad de olika lärstilsmodellerna som test ger som finns att tillgå genom olika sorters forskning. Kan man ta vilket enklare lärstilstest som helst, med vetenskaplig grund? Hur stor skillnad blir testet jämfört med de enklaste testerna utan vetenskaplig förankring? Alla tester är inte vetenskapligt bevisade,vilket bör tas i beaktande (Kornhall 2015).
Högstadieskolan i denna undersökning har handbollsprofil som inriktning, vilket kan vara en orsak till varför över hälften av eleverna valt kinestetisk sinneslärstil som sin främsta
36
preferens i elevgruppen. Kinestetisk sinneslärstil är baserad på rörelseminne och dessa elever ofta gillar att använda sin kropp i aktivitet. Intressant är också att alla elever hade antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som främsta preferens. 79 procent av eleverna hade kinestetisk eller auditiv sinnespreferens som första och/eller andrahandsval. Blir resultatet ett annat i en klass med bara ”vanliga elever” utan sportprofil?
Intressant hade varit att forska på om fler förbättringar av undervisningsresultat i kemi går att få genom att utgå från elevers lärstilspreferenser. Fler undersökningar behövs som jämför lärstilar och lärandet med potentiella förbättringar av resultat (James, D'Amore & Thomas 2011). En viktig aspekt kring lärstilsundervisning är att poängtera att individer kan ändra lärstil i takt med utvecklande undervisning. 45 procent av eleverna stannar i samma VARK lärstil, 30 procent förändras till bli mer multimodala och 25 procent förändrar sin lärstil (Mitchell, James & D'Amore 2015).
Slutsats och reflektion
Min studie gav en indikation att det går att få en relevant uppfattning om elevers lärstilar. Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i kemi (Lennholm 2005).
Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. De klassiska didaktiska frågorna (med vad, varför, när och åt vem?) är viktiga fokus som ingår i läraruppdraget (Skolverket 2011). Skolan som examensarbetet utfördes vid, hade handbollprofil som inriktning. Resultatet av examensarbetet gav en bild av att lärandet baserades till stor del på kinestetisk lärstil, en lärstil som är svår nå om undervisningen i skolan baseras på ett traditionellt undervisningssätt. Kinestetisk lärstil behöver stimuleras genom att på något sätt aktivera muskelminnet (Boström 2007). Fältstudier, rörelselekar, experiment, rollspel eller dramatiseringar kan förhöja lärandeprocessen och koppla ihop aktuella minnen med känslosammanhang. 50 procent av elever på högstadium och gymnasium behöver rörelse under sitt lärande, visar dessutom flera internationella undersökningar.
Valet av undervisningssätt är alltså högst aktuellt att lägga fokus på i dagens skolor men ändå domineras alltför ofta klassrummen av till exempel monologer (ibid.). Lärande kan effektiviseras, med insikten att olika elever lär sig nya saker på olika sätt, och genom att
37
modifiera undervisningen så att lärandeprocessen stöttas så kan vi sen utvärdera effekten av förändringarna (James, D'Amore & Thomas 2011).
38
Referens
AlKhasawneh, E. (2013). "Using VARK to assess changes in learning preferences of nursing students at a public university in Jordan: Implications for teaching". Nurse education
today, vol. 33, no. 12, ss. 1546-1549.
Andrews, J.D.W. (1984). "Discovery and Expository Learning Compared: Their Effects on Independent and Dependent Students". Journal of Educational Research, vol. 78, no. 2, ss. 80-90.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, 1. uppl., Liber. Stockholm.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser, 2., uppdaterade [och utök.]. uppl., Studentlitteratur. Lund.
Boström, L. (2007). Så arbetar du med lärstilar: nyckeln till kunskap och individualisering :
[en praktisk handbok]. Brain Books. Jönköping.
Boström, L. (2004). Lärande & metod: lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell
undervisning i svensk grammatik. Jönköping Univ. Press.
Boström, L. (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan. Brain books. Jönköping.
Boström, L. & Lassen, L.M. (2006). "Unraveling learning, learning styles, learning strategies and meta-cognition". Education + Training, vol. 48, no. 2/3, ss. 178-189.
Dunn, R.S. (2001). Nu fattar jag: att hitta och använda sin inlärningsstil. Brain Books. Jönköping.
Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Brain Books. Jönköping.
Gardner, H. (1983). Frames of mind: the theory of multiple intelligences. Paladin, London. Gardner, H.E. (2008). Multiple Intelligences. Basic Books.
Grinder, M. (1991). Righting the educational conveyor belt, 2nd edn, Metamorphous Press, Portland, Or.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori, 2., [utök. och kompletterade] uppl., Studentlitteratur. Lund.
