• No results found

Högläsning som aktivitet i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Högläsning som aktivitet i förskolan"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Högläsning som aktivitet i förskolan

Reading aloud as activity in preschool

Yulia Gustafsson

Förskollärarexamen, 210hp

Datum för slutseminarium: 2018-06-01

Examinator: Marie Leijon

(2)
(3)

3

Förord

Detta är ett individuellt arbete. Jag vill tacka min handledare för den hjälp och stöd i skrivande som jag fått. Det hjälpte mig att gå rätt väg i mitt skrivande och undersökningar. Samtidigt vill jag tacka alla de pedagoger som jag har intervjuat och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Utan de frivilliga deltagare kunde jag skriva detta arbetet. Ett stort tack till min familj för att de gav den tid till mig som jag behövde för att kunna koncentrera mig i skrivandet.

(4)

4

Abstract

Som pedagog och mamma till två barn tycker jag att det är roligt och viktigt med böcker och högläsning för barn. Jag har alltid trott att högläsning utvecklar många av barnets förmågor. För att förstärka mitt förtroende för detta valde jag att undersöka högläsning som aktivitet i förskolan. Med hjälp av pedagoger, med deras olika erfarenheter samt tidigare forskningsresultat om högläsningens roll för barnets utveckling vill jag förstå vilket syfte högläsning har i förskolan.

Jag vill undersöka andras kunskaper och erfarenhet, olika teorier och vetenskapliga undersökningar av högläsningens vikt för barnens utveckling. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervju som metod för att samla empiriskt material. Resultat av intervjuerna visade att alla pedagoger är överens att högläsning är en viktig del i barnens uppväxt.

Jag intervjuade ett antal pedagoger för att förstå hur de arbetar med böcker i förskolan. Deras svar gav en grund till resultatet i mitt arbete och hur mycket högläsning betyder för barnets utveckling i förskolan. Det är inte bara just stunden när högläsningen sker som barnet får del av bokens berättelse. Det är all bearbetning som sker före och efter berättelsen som jag förstått är minst lika viktig som själva högläsningsstunden. För att barnet ska få ut maximal upplevelse så krävs det mycket arbete från pedagogerna. En väl planerad högläsning innebär att barnet får höra berättelsen med pedagogernas inlevelse och engagemang. Vidare kan boken användas som tema i projekt som stäcker sig under flera veckor där barnet får uppleva berättelsen med alla sina sinnen. Det är denna totalupplevelse som barnet får av pedagogerna, genom just en bok.

(5)

5

Innehållsförteckning

Inledning ... 6 Bakgrund ... 6 Syfte ... 7 Frågeställning ... 8 Litteratur ... 9

Barnets språkutveckling och högläsning ... 9

Hur barn påverkas av högläsningens form ... 9

Svårigheter med högläsning ... 11

Metoder ... 14

Allmänt om forskningsmetoder ... 14

Val av metod ... 15

Urval ... 15

Genomförande ... 16

Validitet och reliabilitet ... 17

Etik ... 17

Resultat ... 19

Barnens språkutveckling och högläsning... 19

Hur barn påverkas av högläsningens form ... 20

Svårigheter med högläsning ... 21

Skapa lusten att lyssna ... 22

Diskussion ... 25

Förslag på vidare forskning ... 28

Referenser ... 30

Bilaga 1 - Samtyckesblankett ... 32

(6)

6

Inledning

I detta arbete studeras hur högläsning utförs på en förskola. Arbetet kommer att undersöka hur pedagoger använder sig av högläsning i den dagliga pedagogiska verksamheten. Arbetet fokuserar på pedagogernas syn och upplevelser av högläsningens påverkan på barnen. Intervjuer med aktiva pedagoger med olika utbildning och pedagogisk erfarenhet har utförts för att skapa en förståelse för hur olika personer upplever högläsning. Svaren kommer att analyseras och kategoriseras för att få en bild på likheter och olikheter. Deras svar kommer också att knytas till existerande teorier och vetenskapliga rapporter. Samtidigt blir detta en analys om vilken betydelse högläsning har på barn under de tidiga åren. Det som rapporten vill lyfta upp är hur viktigt det är att läsa för barn och väcka deras intresse för böcker med hjälp av olika metoder. Som Dimenäs (2007) skriver i sin bok Lära till lärare, för att jag kan gå vidare i mitt analysarbete måste jag hitta och undersöka andra studier som liknar mina.

Bakgrund

Läskultur idag och förr är olika. Idag lever vi i ett samhälle där föräldrar och barnen är väldig bekväma med olika digitala hjälpmedel. Ingen säger att det är bara dåligt, visst kan det vara mycket utvecklande att använda surfplattor, datorer eller titta på TV. Som mamma och förälder själv, är det lätt att bara ge surfplattan eller fjärrkontrollen till barnet och så finns det tid att laga mat eller vad som behövs göras. Den tid som kunde spenderas tillsammans med barnen försvinner snabbt och vem har tid för högläsning tillsammans med barnen i det snabba samhälle som vi har nu. Istället för att läsa en bok tillsammans, så blir barnen konsumenter av TV-utbudet. Barnen vänjer sig snabbt vid de rutiner som de har dag efter dag. De vet vad är det som gäller när mamma lagar mat. Sedan kommer barnen till förskolan där pedagogerna utgår från läroplanen för förskola och försöker stimulera och uppmuntra barnens språkutveckling med hjälp av olika metoder och olika material (Skolverket, 2016). Här kan det lätt uppstå konflikter då barnet är van vid att bli matat med snabba rörliga bilder som på några sekunder har flimrat förbi på skärmen. Det behövs stillhet och koncentration att lyssna på högläsning

(7)

7

ur en bok med några enstaka bilder. Med högläsningen som aktivitet i förskolan ska detta arbete undersöka vilken påverkan den har på barnen.

Språket kan jämföras med ett fundament till ett hus. Om ett hus ska vara stabilt så måste huset ha ett stabilt och välbyggt fundament. På liknande sätt är det med oss människor. För att ett barn ska få en så bra start i livet som möjligt så måste barnet behärska språket i samhället. Språk är ett komplext system och det gäller att lägga en god grund. Förskoleåldern är en intensiv utvecklingsperiod och det är en bra tid att utveckla sin kommunikationsförmåga.

Anledningen till varför högläsning som aktivitet i förskolan är titeln i detta arbete är för att jag vill undersöka hur pedagoger idag använder och utvecklar just högläsningen i förskolan. Om det fortfarande finns tid för högläsning och hur den genomförs. Det finns så många olika sätt som en bok kan läsas på. Ljungström och Hansson (2006) skriver i boken om läsning att en bok kan läsas med alla sinnen. Detta ska analyseras och genom intervjuer med pedagoger på förskolan komma fram till vilket värde de tror högläsning har för barnen. Deras svar ska sedan jämföras med den kunskap som finns dokumenterad om högläsning och dess påverkan på barnen i förskolan. Samtidigt kommer arbetet att redogöra hur böcker, efter högläsning, används i det dagliga arbetet. Om berättelserna på något sätt bearbetas, eller om berättelserna tar slut så snart pedagogerna läst den sista sidan i boken.

Arbetet kommer att analysera hur pedagogerna kan anpassa läsningen till varje situation och hur de kan fånga barnets intresse för högläsning. Boken är ett effektivt verktyg för mental, moralisk och estetisk utveckling av barnet. Litteratur har ett stort inflytande på utvecklingen och berikningen av barnets tal, vilket åtföljer en person från de första åren av hans liv. Som Ljungström och Hansson (2006) skriver, så är läsning inte bara språk och böcker inte bara bilder och text, det är helt nya världar, nya äventyr och olika känslor som barn och vuxna kan uppleva tillsammans. Vidare skriver de att berättelser som böckerna berättar kan hjälpa oss med svar på livets stora och små frågor.

Syfte

Syftet med arbetet är att lyfta fram och förstå vilken vikt böcker och högläsning har för barns utveckling i förskoleåldern. Genom att skriva detta arbetet och samla material

(8)

8

med hjälp av kvalitativa intervjuer ska arbetet analysera och reflektera vilken vikt högläsningen har i förskolan. Vidare är syftet att få pedagogernas syn på hur de med hjälp av boken kan stimulera och uppmuntra barnen i deras utveckling och hur genom att lyssna och använda böcker vid olika aktiviteter, kan intresset för boken växa fram. Dimenäs (2007) skriver att det är viktigt att du i förhållande till ditt syfte och eventuella frågeställningar fångar upp både det som talar för och det som talar emot något som ska belysas.

Frågeställning

Hur beskriver pedagogerna att de arbetar med högläsning som aktivitet i förskolan? Pedagogernas syn på hur de får barnen att lyssna på högläsning?

(9)

9

Litteratur

Följande kapitel beskriver tidigare forskning och teorier om barns relation till böcker och högläsning, samt yttre faktoter som påverkar högläsningsaktiviteten.

Barnets språkutveckling och högläsning

Det finns många undersökningar gällande barns utveckling och vilka förutsättningar det finns för en god utveckling. Vygotskij (1995) skriver att redan från barnets födelse samverkar det med vuxna och världen runt omkring. Han betonar att samspel och kommunikation är viktigt i barnets lärande och utveckling. Han skriver att utvecklingen måste baseras på trygghet, där barnet utvecklas individuellt genom att lösa svåra situationer eller problem med egna erfarenheter. Barnet lär sig kommunicera med andra, samlar på egna erfarenheter och nya kunskaper. Samspelet är ett viktigt steg i barnets språkutveckling då det måste kommunicera med andra. Vygotskij (1995) menar att språk är en biologisk förmåga och är unikt för människor, där miljö och språkkultur spelar stor roll och används i det sociala livet.

Heimer (2016) säger att läsning har stor betydelse för ett livslångt lärande och då kan man tänka sig att förskolan lägger en grund med mycket högläsning när de är små, för att i framtiden ska detta hjälpa dem i deras utveckling i skolan och vidare.

Lindö (2005) utvecklar Vygotskijs tanke att språk är ett verktyg till tänkande, där det utvecklas individuellt och kan användas i det sociala livet med andra. Lindö (2005) skriver vidare att pedagoger har flera uppgifter: se barnets individuella förmågor och kunskaper, hur de kan hjälpa att utveckla dessa förmågor och gå vidare samt hur de kan förstärka barnens potential. Barnet, enligt Vygotskij (1995), utvecklas från de sociala till de individuella. Med allt detta menas att vuxnas roll i barnets utveckling är stor, där vuxna stöder, hjälper och leder barnet med hjälp av kommunikation. Högläsning är en del av kommunikationen där samspelet har en betydande plats. Dominković, Eriksson och Fellenius (2006) skriver att högläsning utvecklar barnets ordförråd, därför ska både barn och vuxna bjudas in till samtal under lässtunden.

Hur barn påverkas av högläsningens form

Chambers (2011) säger att hur vi läser påverkar de som lyssnar. Läses boken med glädje så får läsaren stor koncentration i utbyte. Ekström och Isaksson (1997) skriver att om man läser för en barngrupp varje dag så kan det förvandlas till ett behov hos barnet, som

(10)

10

vill lyssna på böcker oftare. Jönsson (2007) påstår att lässtunden skapar ett forum där en diskussion kan ske, gemenskap där de deltagande kan dela med sina av sina erfarenheter och där barnen kan få uppleva boken tillsammans. Lindö (2005) skriver att när barnen och vuxna sitter nära varandra och läser, upplever de samma melodi i läsningen, då högläsningen följer ett mönster. Kåreland (2001) skriver att högläsningen är en metod som hjälper till att skapa en relation mellan böcker, skrivandet och barnen. De tryckta orden och bilderna i boken är enligt Chambers (2011) skapade av en främmande författare som fastän hen inte är fysiskt närvarande har något viktigt att förmedla till de som läser och lyssnar. Därför är det viktigt att högläsning sker så ofta som möjligt i förskolans verksamhet.

Även Axelsson (2000) har liknande teorier och skriver att genom att läsa får vi kunskaper, väcker skaparlust, ger insikt om våra egna upplevelser och erfarenheter samt ökar vår förståelse om andras erfarenheter. Enligt Heimer (2016) bjuder högläsning in till samtal kring bokens innehåll, nya ord och begrepp samt vad de betyder. Hon fortsätter och skriver att när vuxna läser för barnen, visar de att i böckerna kan det rymmas världar av äventyr, mycket kunskap, glädje, spänning och sorg. Vidare beskriver hon högläsning som en möjlighet för barnen att öva sig att skapa inre bilder.

Edwards (2008) beskriver att det är inte bara är språkutvecklingen som står i fokus med läsaktivitet, utan den stimulerar barnens fantasi där de övar sig att skapa egna bilder om det de hör. Detta kan jämföras med film där alla bilder redan är skapade och barnens fantasi inte behöver aktiveras. Chambers (2011) utvecklar detta och skriver att det är viktigt med högläsningen för barnet för att i framtiden ska det självt bli läsare. Fox (2003) påstår att det är viktigt att läsa för barnen. Det bästa är att börja läsa för de minsta barnen. Om man läser för dem i den tidiga åldern börjar barnen vänja sig vid läsningen och de blir bra lyssnare.

Hur boken läses är också en väsentlig del i högläsningsaktiviteten. Läses boken med inlevelse, så att barnets intresse fångas, så vill de troligtvis lyssna på böcker vid fler tillfällen. Ekström (2004) skriver att högläsning och vidare arbete med boken är en aktivitet. För att aktiviteten ska lyckas, måste pedagogerna planera den innan den genomförs. Lindö (1998) menar att genom att lyssna på berättelser övar barn sig på att återberätta det som de lyssnade på. Detta stimulerar deras språkförståelse som ska hjälpa dem att få en bättre läsförståelse i skolan. Enligt Hagtvet (2004) värderas

(11)

11

högläsning som en viktig väg till kunskap och barnet lär sig dra paralleller mellan böckernas innehåll och verkligheten. Det finns ingen standard hur en bok läses och Fast (2008) betonar att det är viktigt att variera läsningen från situation till situation och anpassa den till barnens ålder. Vidare skriver hon att det är viktigt att fortsätta att läsa för barn i olika åldrar. Hon skriver att det finns situationer där ett barn tar initiativ och kommer med en bok och andra situationer där det är en planerad aktivitet med läsningen där en vuxen förbereder boken. Alla tillfälle är utvecklande för barnen. Detta skriver Heath (1983) också, då hen menar att högläsning med efterföljande diskussion ger ett bättre språk-, läs, och skrivkunnande senare i livet. Förskolan, där barnen spenderar många timmar varje dag, är ett gyllene tillfälle att skapa både planerade och spontana högläsningsstunder för barnen.

Svårigheter med högläsning

Många forskare påstår att miljön spelar en avgörande roll för högläsning. Var aktiviteten sker, hur platsen ser ut, är viktigt skriver flera som undersökte problem med högläsning. Lärarförbundet (2002) skriver att miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande för att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande. Skolverket (2016) påstår att förskolan ska väcka barnets intresse för bilder, texter, samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om det. Förskolepersonalen ska erbjuda en utvecklande miljö som inspirerar och fångar barnets intresse.

Fox (2003) menar att högläsning på förskola kan ske när som helst under dagen och var som helst, om barnen är intresserade av det, men samtidigt kan det finnas speciella platser med speciella attribut, där läsning kan bli en ritual som sker på samma plats. Detta kan skapa trygghet och öka barnets intresse för högläsning. Enligt Ekström (2004) och Chambers (1995) är det avgörande att läsmiljön för att högläsningen planeras väl för att den ska bli givande. Barnen måste sitta så att de inte sitter för nära och stör varandra. Atmosfären måste vara lugn för att barnen ska kunna koncentrera sig på att lyssna. Enligt Chambers (2011) underlättar det både för vuxna och för barn att uppleva högläsning som magisk stund om man sitter på en speciell plats, en läsplats, som en läshörna med soffa eller ett sagorum med lugn miljö där barnen kan bara koncentrera sig bara på boken. Enligt Heimer (2016) är tiden för läsningen betydelsefull om man vill utveckla barnens språk och inte använda det som ett verktyg för att lugna

(12)

12

ner barnen innan maten. Då är det viktigt att tänka på var det läses, i vilken miljö som högläsningen sker.

Som Anveden (2017) skriver så måste sagostunden vara magisk, där med de magiska menas att barnen få uppleva boken med alla sinnen. Brogren och Isakson (2014) skriver att det måste byggas olika platser i förskolan för högläsning, samtal, enskild läsning och skrivhörna. De skriver att om pedagogerna vill att barnen ska vara aktiva i samtalet är det viktigt att erbjuda dem tillgång till många böcker med olika innehåll.

Skapa lusten att lyssna

Ljungström och Hansson (2006) påstår att vuxna måste läsa så länge lusten finns, det är barnets intresse som ska vara i fokus. Om barnet tappar intresse medan pedagogerna läser för det, kanske boken inte var intressant under lässtunden, då är det bra att prova en annan bok. Barnen får läsa med alla sinnen, titta på bilder, krama gosedjur eller fantisera. Barnen kan även hjälpa att ”läsa” boken om de känner till den bra, fortsätta meningen eller berätta en händelse. Anveden (2017) skriver att läsningen måste utföras på ett spännande och intressant sätt för barnen, om pedagogerna vill att barnen följer med på den magiska resan med boken.

Enligt Chambler (2011) är det viktigt att acceptera barnets val av bok. Då barnet väljer bok styrs vi av aspekter som tillgänglighet, erfarenhet och så vidare. Vidare skriver han att det är viktigt att presentera den valda boken på bra och intressant sätt då det kan locka fler barn till aktiviteten.Ljungström och Hansson (2006) menar att vuxna måste förstå att det viktigaste inte är vad de läser, utan hur de läser det för barnen. Enligt Ljungström och Hansson (2006) så är det en särskild utmaning att läsa för barn som är inte lika gamla och kanske har olika förmågor att uppfatta bokens innehåll. Det räcker inte bara fånga barnets intresse, utan det måste också behållas. Detta kan göras genom att arbeta vidare med boken på olika uttryckssätt. Enligt Bergöö och Jönsson (2012) kan olika texter användas som glasögon som ger möjlighet att se situationer och människor på ett nytt sätt. Det handlar inte om böcker själva i sig, utan om hur pedagogernas arbete med dem fortlöper, vilket material och metoder som väljs för att bearbeta boken. De skriver att böcker är ett redskap i literacyarbetet.

Pihlgren (2017) skriver i sin vetenskapliga artikel att det i högläsningen är viktigt att ge barnet möjlighet att arbeta vidare med boken, låta det uppleva och skapa egna

(13)

13

berättelser med hela kroppen. Detta kan hjälpa barnet förstå och uppleva innehållet djupare. Vasquez (2010) säger att skönlitteratur är mer än bara ett redskap för att ett barn ska lära sig språk. Det är ett redskap för att lära sig om språk, påstår hen. Chambers (2011) skriver att det är viktigt att bearbeta böcker vidare då är mycket utvecklande för barnet. Med det menas att bearbeta boken på olika sätt: omläsning, reflektion kring bokens innehåll, måla, teckna, bygga och konstruera, dramatisera och göra egna böcker är att hålla bokens berättelse i liv. Med dessa uttryckssätt skapar barnet nya kunskaper och erfarenheter. Heimer (2016) skriver att genom högläsning bearbetar barnet tillsammans med vuxna textens innehåll genom att ställa frågor och diskutera.

(14)

14

Metoder

För att komma fram till ett resultat i undersökningen så finns det olika metoder för att samla in information. Enligt Larsen (2009) så har valet av metod för datainsamling en stor betydelse för att komma fram till ett så giltigt resultat som möjligt. Är insamlingen inte korrekt utförd så finns det stor risk att resultatet blir missvisande.

Allmänt om forskningsmetoder

En undersökningsmetod kan beskrivas som ett redskap eller verktyg som kan hjälpa till att komma fram till ett resultat. Larsen (2009) påstår att metoderna behandlar hur undersökningen organiseras, hur information samlas in samt hur det insamlade materialet kan tolkas. Vidare påstår hen att det finns två huvudtyper av metoder: kvalitativa och kvantitativa. Repstad (1999)skriver att för att få en säkrare grund för en tolkning av det insamlade materialet kan flera olika metoder kombineras. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har för- och nackdelar som är viktiga att gå igenom innan metod väljs.

Den kvantitativa metodens fördel är att den är mer avgränsad. Frågorna är fastställda, samma fråga ställs till ett stort antal människor, anonymt. Fördelen med kvalitativa metoder är att intervjuaren träffar informanterna. Det är möjligt att gå på djupet när det behövs. De som blir intervjuade kan tala friare och det går att få en förklaring om något är oklart. Det är ofta enklare att tolka svaret vid kvalitativa undersökningar.

Nackdelen med kvantitativa metoder är att den insamlade information är begränsad. De rätta frågorna måste ställas, annars är det stor risk att dra felaktiga slutsatser. Det krävs ofta mycket förberedelser för detta.

Nackdelen med kvalitativa metoder är att de är mer tidskrävande när de ska genomföras. Anonymitet och mindre ärliga svar, kan påverka beteendet på den intervjuade. Carlström (2006) skriver att den kvalitativa metoden har människan och hennes värld i centrum, medan den kvantitativa metoden har teorier. Carlström (2006) beskriver vidare att de kvantitativa metoderna med siffror, statistik och tabeller medans de kvalitativa metoderna beskrivs som argumentation, karakteristik och berättelser.

(15)

15

Val av metod

Kvale (2014) kontrar metod med kunskap, det han vill säga är att när något ska undersökas så måste först en analysteknik antas vilken är lösningen till att konstruera meningar och analysera uppgiften.

För att samla in empiriska material till detta arbete, högläsningen som aktivitet i förskolan, används den kvalitativa metoden i form av strukturerade enskilda intervjuer med pedagoger i förskolan.

Ejvegård (2003) menar att en intervju är ett bra hjälpmedel och genom den kan människors kunskaper och tankar skina igenom. En undersökning med hjälp av en intervju kan ge möjlighet att gå djupare i pedagogernas tankar, erfarenhet och deras syn kring högläsningen och språkutvecklingen för barnen i förskolan. Enligt Alvehus (2013) kan intervjun som metod användas för att få en bild hur de intervjuade personerna tänker och känner i det område som undersöks. Kvale (2014) skriver att intervjun bedöms med hänsyn till både en dynamisk och en tematisk dimension. Den dynamisk dimension med hänsyn till det mellanmänskliga förhållandet under intervjuerna och frågan ”hur?” platsar här. Tematisk med hänsyn till det kunskapsområde som undersöks och relaterar sig till frågan ”vad?”. Valet av den kvalitativa metoden i form av intervju till detta arbete beror på att jag vill få en helhetsförståelse för det ämne som undersöks.

Genom intervjuerna går det att samla mycket material och information som sedan går att analyseras för att få det bästa resultatet i undersökningen. Det finns olika typer av frågor. Exempel på olika typer är inledande, uppföljnings och direkta frågor. Frågorna måste planeras väl så det blir ett bra flyt i intervjun, där personen som intervjuas kan öppna sig mera och vara ärlig. Analysen av svaren från intervjuerna kommer att analyseras och likheter och unika svar kommer att ge en grund till resultatet i detta arbete.

Urval

Till intervjuerna bjöds personal från en kommunal förskola i södra Sverige in. Många kommunala förskolor i denna stad jobbar under det senaste året med läslyftet. Läslyftet var en av orsakerna till att jag ville använda dessa förskolor som grund i detta arbete. Personalen är inblandad i olika aktiviteter som rör läsning för barn i olika åldrar. Detta

(16)

16

innebär att de flesta pedagoger är medvetna om högläsningens betydelse för barnets utveckling och vilken roll böcker spelar i barnets liv.

Den förskola, på vilken de pedagoger som intervjuats jobbar på, har fem avdelningar: två småbarnsavdelningar, två avdelningar med barn från tre till sex år och en avdelning är ute-förskola. Totalt finns det 89 barn och det jobbar 21 pedagoger på förskolan. Det finns även tre resurspersoner för barn med speciella behov. Två tredjedelar av pedagogerna har förskollärarutbildning och en tredjedel har barnskötarutbildning. Alla pedagoger är kvinnor och har olika erfarenhet av att arbeta på förskola. För att komma fram till det bästa resultat i detta arbete och samla empiriskt material bjöds alla pedagoger in från förskolan till, men det var frivilligt att delta i intervjuerna.

Genomförande

För att genomföra intervjuerna förbereddes relevanta frågor. Frågorna måste vara öppna, där det finns plats för känslor, kunskap och erfarenhet. Som intervjuare måste jag tänka på flera saker, till exempel som Kvale (2014) skriver så måste en bra intervjuare vara kunnig, strukturerad, vänlig, känslig, tydlig, öppen, samtidigt styrande, kritisk, minnesgod och tolkande.

En vecka innan intervjuerna skulle genomföras skickades en förfrågan till en grupp på förskolans facebook där syftet med undersökningen till detta examensarbete beskrivs. Där stod det att intervjuer ska användas som metod att samla material. I samma brev ställdes frågan om någon ville vara med att delta i undersökningen. Många tackade nej på grund av tidsbrist. En del tackade ja och ville vara en del av detta arbete. Efter det skickades ett mail med information om detta arbete och en samtycketsblankett (Bilaga 1).

Sju pedagoger var intresserade av att svara på intervjuerna. Intervjuguiden finns som Bilaga 2 i detta arbete. Alla har jobbat i förskolan olika lång tid och har olika vägar till det pedagogiska yrket. De har alla olika arbetserfarenheter. Varje intervju tog mellan 20 till 30 minuter. Rummet som användes till intervjuerna var personalrummet, där fanns inget som kunde störa. Alla kände sig bekväma och lugna där. Anteckningsblock, penna och en surfplatta för ljudinspelning användes för att dokumentera intervjuerna. Enligt Kvale (2014) ger ljudinspelning intervjuaren mera frihet att koncentrera sig på dynamiken och på ämnet under intervjun. När alla inspelningar var färdiga så

(17)

17

överfördes de från talspråk till skriftspråk för att få möjlighet att analysera informanternas svar på frågorna.

Validitet och reliabilitet

Kvale (2014) skriver att validera är att kontrollera. Vid en kvalitativ undersökning ligger det ett stort ansvar på intervjuaren att kritiskt granska sin analys och på ett objektivt sätt sammanställa ett resultat. Kritiska frågor som ”Går det att lita på svaren som mina informanter har gett?” måste ställas när svaren analyseras. Vidare skriver Larsen (2009) att validitet handlar om relevans och giltighet gällande de frågor som ställs på intervjun. Ställs fel frågor så kommer resultatet inte att bli relevant.

Gällande reliabilitet så skriver Kvale (2014) att här måste svaren analyseras och fokus ska vara på vilken sannolikhet som informanternas svar är konsistenta. Detta innebär hur stor sannolikhet informanterna ger samma svar oberoende om vem som intervjuar, eller i vilken situation intervjun sker. Om informanten är under tidspress och inte har tid att fundera på svaret så kan svaren bli oexakta och inte konsistenta från gång till gång. Larsen (2009) beskriver reliabilitet som exakthet eller precision i informanternas svar. Vidare skriver hon att intervjuaren måste acceptera att informanterna inte alltid kan vara säkra på allt.

I detta arbete har en intervju utförts med varje pedagog. Ungefär samma tid, cirka 30 minuter, har varje informant fått vara med på intervjun. Det har inte varit någon tidspress, utan informanterna har fått tid att tänka på sina svar och formulera sig så exakt som möjligt. Informanterna hade även fått frågorna i förväg, så de hade tid att fundera på dem. På detta sätt upplevs det att svaren är ärliga och genomtänkta. Detta borde ge ett rättvist resultat. Det som kan upplevas som något blockerande i intervjun är ljudinspelningen. Detta kan vara ett störmoment för att information kan lätt spridas vidare och känslig information kan komma i orätta händer. Men förhoppningsvis störde det inte informanternas ärlighet och öppenhet för mycket.

Etik

Kvale (2014) skriver i sin bok att då en intervju utförs så är detta förbundetmed etiska problem. Jag som intervjuare i detta arbete måste tänka på informanternas konfidentialitet för att informanterna ska ge så ärliga och korrekta svar som möjligt. För

(18)

18

att genomföra en intervju så måste intervjuaren tänka på de fyra anmäla huvudkraven som går att läsa om i Vetenskapsrådet (2002).

De fyra anmäla huvudkraven som Vetenskapsråden (2002) beskriver, är: • Informationskravet

• Samtyckeskravet • Konfidentialitetskravet • Nyttjandekravet

Informationskravet innebär att den som gör undersökningen måste informera den intervjuade personen att deltagandet i undersökning är frivillig och kan avbrytas. I detta arbete har alla informanter blivit informerade i ett informationsbrev om arbetets syfte och vad det innebär att vara informant. I brevet stod det också vad som förväntas av deltagarna om de samtycker att vara i undersökningen.

Samtyckeskravet innebär att den som undersöker lämnar en samtyckesblankett till informatör, vilken själv kan bestämma om man vill delta och lämna sina uppgifter till intervjuaren. Hen kan själv bestämma om sin medverkan, hur och på vilka villkor de vill delta. Informanterna, i detta arbete, fick skriva under en samtyckesblankett så att både informant och intervjuare kom överens om vilka förutsättningar som gäller för intervjun. Samtyckesblanketten skrevs under av både mig, som intervjuare, och informantent.

Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifterna angående deltagare förvaras konfident. Det vill säga att de inte får spridas och endast används för undersökning. Det är viktigt att underteckna en blankett att information om den deltagare är konfidentiellt. Tystnadsplikt är ett krav här. Informanterna blev informerade i ett informationsbrev att allt inspelat material kommer att raderas så snart som detta arbete är godkänt. Vidare blev informanterna informerade i brevet att deras namn och förskolan där de jobbar inte kommer att nämnas i arbetet. Fiktiva namn användes istället. Detta ger en trygghet för informanterna och sannolikheten att deras svar blir ärliga ökar.

Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material för undersökningen inte får användas av andra personer i andra syfte. Materialet får inte lånas ut till kommersiellt bruk eller lämnas utan översikt. I brevet till informanterna meddela jag att deras svar inte kommer att spridas på något sätt till utomstående. Det är endast jag som kommer att använda de svar som informanterna givit på intervjufrågorna.

(19)

19

Resultat

Efter att alla intervjuer var genomförda började jag studera det insamlade empiriska materialet för att analysera det och hitta det som är gemensamt Alla namn på de intervjuade pedagogerna och på förskolans avdelningar är fiktiva. Sju intervjuer analyserades för att hitta svar på frågorna. Under mina studier av intervjuresultaten fick jag se liknande svar på frågor och gemensamma tankar. Detta fastän flera pedagoger jobbar på olika avdelningar och har olika arbetserfarenhet. Resultat från intervjuerna kan delas upp i fem olika kategorier.

Barnens språkutveckling och högläsning

På denna förskola är högläsning stor del av deras verksamhet och där samarbetar alla pedagoger i hela området med att lyfta upp betydelsen av bokens roll i barnens utveckling. De tycker att högläsningen har många syften.

”Jag tror att det finns lika många syften som det finns läsare”, säger Annika.

Vidare berättar Annika att det är viktigt att barnen får lyssna på olika sortens litteratur med olika sorter stilar på det modersmål de talar. Olika författare använder olika ord och ton i sitt skrivande. Socialt sammanhang är en del av högläsningen, där en dialog med barnen under läsningen kan hållas. Agneta säger att:

”Använder man läsplatta då bli det ingen riktigt kommunikation, för att barnen koncentrerar sig på plattan istället. Men om vi sitter runt boken då kan man ha dialog mellan fyra ögon.”

Samtidigt, fortsätter Agneta, att högläsning kan hjälpa barnen att varva ner och det är en mysig stund där alla sitter runt en bok, tittar på bilderna och samtalar kring dem.

”Det är ett avkopplande moment i vår verksamhet. Våra barn (uteförskola) är igång hela tiden, för att vi befinner sig ute under hela dagen oberoende av väder”, säger Agneta.

Nästan alla pedagoger säger att läsa en bok för barnen är fantasiutvecklande där barnen, utan att se bilder från boken, kan skapa egna fantasibilder. Eva hoppas att, när hon läser för barnen så triggar det fantasin i huvudet innan de ser bilder i boken.

”Jag brukar inte visa bilder för barnen innan vi läser, att de kan göra egna bilder under tiden jag läser för dem”, säger Eva.

(20)

20

Men Annika berättar att hon brukar visa bilderna först för barnen, att sätta igång deras fantasi om vad boken handlar om.

Under intervjuerna poängterades det viktigaste med högläsningen:

”Högläsning påverkar barnens språkutveckling. Och det är viktigt att börja läsa för barnen i tidig ålder, då skapas det bra förutsättningar för barnet att lyssna, få nya kunskaper och nya ord, sen kommer det att hjälpa barnet i dess skrivutveckling”,

säger Eva, ”det är ett verktyg”.

Alla intervjuade tror att högläsning påverkar hela barnets språkförståelse på ett positiv sätt. Genom att lyssna på böcker får barnen höra nya ord. De hör hur de låter, vad de betyder, hur de ska uttala dem. Barnens ordförståelse utvecklas. Anneli säger:

”Barnen hör olika begrepp, meningar som de kan använda själva i sitt tal. Detta ökar deras ordförråd.”

Ofta, enligt alla intervjuade, kan bokens innehåll ha ett syfte och en mening som kan stimulera barnens språkutveckling, de kan förknippa ordet med bilder.

”Som pedagog måste man läsa en bok flera gånger innan barnen kan återberätta den själva”, säger Anneli.

Hon fortsätter och säger:

”Barnen utvecklar empati i en tidig ålder. Att lyssna på en berättelse och känna empati till olika karaktärer, uppleva boken med hela kroppen, att vara glad eller ledsen, är bra”.

Barnen kan berätta varför de tyckte om boken eller inte, som är mycket språkutvecklande för dem. Detta använder pedagogerna från småbarnavdelningen i sin verksamhet, att lösa problem genom att analysera en bok med liknande problem.

Hur barn påverkas av högläsningens form

I just den här frågan blev det några delade åsikter. Några, av de jag intervjuade, tyckte att den spontana läsningen är bäst. Som Emelie säger, så är det de spontana lässtunderna som blir de mysigaste och ger mer samtal kring böckerna. Eva säger att det är den bok de är nyfikna på just då, som de kommer med. Det är barnets intresse och behov för tillfället som måste utnyttjas och boken måste läsas för att ge den upplevelse som barnet är suget på just nu. Eva upplever att den spontan lässtunden är bättre och om hon får välja mellan spel och bok, då väljer hon oftast en bok, för det är lätt att tappa intresse för

(21)

21

just den boken som ett barn kom med än för spel. Spel kan barnen spela själva eller med kompisar. De andra, av de intervjuade pedagogerna, tyckte att det är lika bra med spontan som med planerad högläsning.

”Både spontana och planerade aktiviteter är viktiga. I den spontana så det är barnet som väljer en bok på grund av sitt behov. Medans i den planerade aktiviteten så väljer vi pedagoger boken, då har vi ett syfte med det och ett mål”, säger Terés.

Två pedagoger delade med sig av sina erfarenheter kring de spontana och planerade högläsningarna, som de tycker är lika bra för språkutvecklingen. Under en vecka har de flera tillfällen för den spontana läsningen. Även de har två planerade aktiviteter, där de jobbar med boken i fokus i bestämda grupper och på bestämda platser. Samtidigt kopplas boken samman till andra gruppaktiviteter. Annika säger att:

”Om vi har ett etiskt eller ett moraliskt problem mellan våra små barn letar jag också efter lösningar i litteraturen för att hjälpa barnen att lösa problemet. Då blir det mer än bara en planerad högläsning, även de andra av veckans aktiviteter kopplas till boken.”

I de planerade aktiviteterna är alla barn med, det är barnen inte i den spontana läsningen. Birgitta berättar att de planerar aktiviteter kring en bok, vilken de, pedagoger, valde att arbeta med, på grund av bokens innehåll.

Efter att jag har lyssnat på mina intervjuer och analyserat deras erfarenhet, känns det att både spontana och planerade aktiviteter är lika viktiga för barnen i deras utveckling. Vuxna måste fånga lusten till att barnet vill bli en del av högläsningen.

Svårigheter med högläsning

En av frågorna i intervjun var frågan om svårigheter som kan komma upp under lässtunden. Det kändes väldigt känsligt att prata om det. Alla pedagoger sa att det är viktigt att läsa högt för barnen, för deras utveckling, och i största del för deras ordförråd, men det finns en del svårigheter och hinder som gör att det inte är möjligt att läsa på det sätt som önskas.

Det största problemet eller svårigheten, som alla pedagoger berättade om, är stora barngrupper. För många barn och för lite personal. Enligt alla intervjuade är det inte lätt att hitta den lugn och ro, där alla som vill lyssna på bok kan njuta av den. Det finns ofta någon eller något som stör läsningen och det är inte bara barn, det kan vara andra kollegor, telefon, föräldrar och så vidare. Det finns några exempel då barn och vuxna

(22)

22

kommer med frågor, frågor om hjälp, vill göra något annat, bråkar eller har någon annan konflikt. Emelie sa att för henne kan det vara störande då ett barn som är med i högläsningen, men är inte intresserad att lyssna just på den boken. Det är svårt för det barnet att sitta och lyssna, det börjar krypa, leka eller störa de andra barnen.

”När barnen bli störda, tappar de koncentrationen på vad vi läser och har lätt att tappa intresset att lyssna.”, säger Birgitta.

Annika berättar att hon ofta vid valet av bok tänker på bokens språk, om barnen kan förstå den. Är den för svår att läsa för barnen, så kommer de inte att förstå någonting och de kommer att tappa intresset för den. Terés berättar att det är svårt att hitta en bok som blir lika intressant för alla, men det är viktigt att läsa för barn i olika åldrar. Hon menar att det bäst är att börja läsa medan barnen är små och fortsätta tills barnet blir stort, men har fortfarande lust att lyssna (hon menar sina egna barn där hemma, där hon läste för dem upp till 11-12 år).

Tidsbrist är också ett problem för högläsningen. Alla pedagoger önskar ha mer tid att läsa för barnen, utan att tänka på att det finns andra saker som måste göras. Gå till biblioteket kräver tid och resurser och är en av svårigheterna som några av de intervjuade personerna berättade om. Agneta, från ute-förskolan, berättade att de har svårt att fånga pojkar till läsaktiviteter för att de är inte lika intresserade av böcker som flickor. Detta jobbar de med tillsammans med sina kollegor. Det andra som kan störa lässtunden mycket är väder, vind, snö och regn som inte ger möjligheten att sitta och mysa med de barn som tycker om att lyssna.

Skapa lusten att lyssna

Förskolans aktiviteter bygger på barnens intresse och behov på alla fem avdelningarna. Eftersom förskola jobbar med läslyftet, då det där ingår att bearbeta böcker på olika sätt i förskolans verksamhet.

”Under läsningen, eller efter att vi läst färdigt, diskuterar vi bokens innehåll. Då kan barnen komma med frågor eller jag, som vill förstå om barnen lyssnade på boken, kan ställa några frågor”, säger Anneli.

På avdelningen med stora barn mellan tre och sex år bearbetas böcker på olika sätt. Barnen ritar egna bilder, skapar, eller har gymnastik som är anknuten till boken som de har använt i högläsningen.

(23)

23

Enligt alla intervjuade pedagoger finns det många olika möjligheter att jobba vidare med boken efter de har läst den några gånger tillsammans. Barnen fastnar lätt för det som de tycker är roligt. Dramatisering av bokens innehåll kan vara ett sätt att återuppleva boken, där kan barnen visa hur mycket de förstått av bokens berättelse.

”Man kan även använda kunskap från boken ute”, berättar Agneta. Hon berättar vidare att:

”De flesta faktaböcker bearbetar vi i praktiken ute. Vi undersöker maskar, växter, väder och så vidare. Våra barn tycker mest om att läsa faktaböcker, då kan de använda kunskapen i praktiken”

Under intervjun förstår jag på Agneta att det tydligt syns på förskolans avdelningar att de bearbetar det som de läst om vid olika tillfälle. Det har startats flera projekt med berättelser med böcker i fokus. En avdelning med stora barn jobbar med Bockarna Bruse och den andra fokuserar på barnens favoritböcker hemifrån. Ute-förskolan har maskar i fokus just nu och de minsta barnen har Bamse och Pippi som projekt. Alla pedagoger är med i det kollegiala arbetet med böcker och de försöker att inspirera barn att ”läsa” mer böcker.

”Vår förskola jobbar med läslyftet, i samband med det ändrade vi vår miljö på förskolan. Alla avdelningar har ett sagorum eller läshörna, där böcker står framme på barnens nivå och är tillgängliga”, berättar Emelie.

Alla pedagoger säger att det är den vuxnes ansvar att vänja barn att lyssna/läsa och inspirera barnet att välja böcker själva. Själva högläsningen måste vara rolig, spännande och intressant för både vuxna och barn. Terés säger att:

”Barnen kan se mitt engagemang och då jag tycker det är rolig så tycker barnen också det är rolig. De blir liksom smittade av min glädje”

Samtidigt, fortsätter hon, att det är roligt när barnen väljer böcker själva, vilka de vill läsa, så är viktigt att uppmuntra dem i deras val. Ett exempel, enligt Terés kan vara:

”Vad roligt att du tog den boken, den är spännande/ rolig, den kan vi läsa nu tillsammans” eller ”Den boken läste jag när jag var liten, det blir roligt att läsa den nu igen.”

Uteförskolan är ofta ute, men Agneta berättar att de har en väska med sig med några böcker. Barnen får i uppdrag, efter frukost innan de går iväg, att välja fyra böcker som ska följa med. Barnen känner sig stora att ta ansvar för detta. Sedan går vi regelbundet

(24)

24

till biblioteket där vi tillsammans bestämmer vilka böcker vi ska låna. Valet av böcker beror på barnets intresse, erfarenhet och känslor.

”Vi uppmuntrar barnen att läsa kända böcker för varandra och för oss vuxna”, säger Birgitta.

Hon berättar vidare att barnens uppmärksamhet för boken kan fångas ganska lätt, om barnen upplever att vuxna tycker om den boken och läser roligt.

”När vi, vuxna läser för barnen, så gör vi en mysig stund för barnen, där läser vi med inlevelse”, säger Birgitta.

Alla intervjuade är överens om att man måste tycka om att läsa själva, då är det roligt att läsa för barn, man smittar barn med kärlek till böcker.

Annika jobbar med de små barnen, från ett till tre års ålder och hon tycker att det är viktigt att väcka barnens intresse redan när de är så små. Hon gör en powerpoint av en bok, som hon tillsammans med barnen ”läser” på en stor skärm. Barnen är väldigt inspirerad av det och vill läsa fler böcker på detta sätt.

Det alla pedagoger delade med sig, var att det är vuxna som måste inspirera barn att lyssna, vuxna måste bjuda barnen till den ”magiska världen” med boken, som barnen kan besöka. Anneli säger att de försöker berätta för sina små barn att böcker är kompisar som har mycket att berätta och visa för dem. Ibland fångar det barnens intresse för boken och barnen vill läsa den vid olika tidpunkter under dagen.

(25)

25

Diskussion

För att samla empiriskt material till detta arbete användes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en förskola för att få svar på frågor om högläsning som aktivitet i förskolan. Svaren har sammanställts och kategoriserats. Det sammanställda resultatet kommer här att knytas till tidigare forskningsresultat för att få svar på de frågor som detta arbete fokuserar på.

Resultat av alla intervjuer, visar att alla pedagoger tycker att högläsning är viktigt och påverkar barnens utveckling. Det är grunden till barns utveckling under skolålder och vidare. Om detta skriver Heimer (2016), då han skriver att läsa för barn är viktigt inför ett livslång lärande, där förskolan lägger grunden för det lärandet. Genom att lyssna på böcker får barnet nya kunskaper och erfarenheter, säger pedagogerna som intervjuades. Det kan kopplas till Axelssons (2000) teori, där det står att genom att läsa skapas nya kunskaper, erfarenheter, ökar förståelsen för andra och väcker skaparlust.

Från intervjuerna blev det tydligt att det är ett viktigt socialt sammanhang där en dialog mellan barn och vuxna kan ske. Detta skriver även Vygotskij (1995) om i sina böcker att barnet redan från födseln samverkar med personer i sin omgivning för att utveckla sin kommunikationsförmåga. Informanterna betonade att vid högläsningen så är det en dialog mellan den som läser och barnet, för att barnet ska vara med och utveckla sin sociala förmåga. Vidare skriver Vygotskij (1995) att högläsning är en del av kommunikationen där samspelet har en betydande plats. Lindö (2009) jämför språk med verktyg till tankeutveckling, där barnet måste kommunicera och samtala med andra.

Några informanter påstod att högläsning påverkar barnets språkutveckling på ett positivt sätt, de lär sig att lyssna, skapar förståelse för nya ord, lär sig att använda sina erfarenheter, väcker barnens intresse för skrivspråk. Högläsning för barnet stimulerar det att bli en bra läsare själva i framtiden. Detta kan kopplas till Lindö (1998) som skriver om att högläsning stimulerar barnets språkförståelse som är viktigt när de ska börja skolan. Chambers (2011) och Fox (2003) skrivet att om vuxna vill att barn ska bli bra lyssnare och sedan läsare i framtid, måste vuxna börja tidig att läsa för barnen. För att utveckla sitt språk kan barnet inte bara sitta tysta under högläsningen utan behöver vara delaktigt. Just barnets deltagande i högläsningen för att utveckla ordförrådet skriver

(26)

26

Dominković, Eriksson och Fellenius (2006) om. Därför ska både barn och vuxna bjudas in till samtal under lässtunden. För att nya ord ska fastna hos barnet är det viktigt att samma bok läses flera gånger, säger en av informanterna. Detta kan knytas till vad Heimer (2016) skriver, då han betonar att samtal kring bokens innehåll, nya ord och begrepp samt vad de betyder är en viktig del i det som pedagogerna kan fokusera på vid högläsningen.

Flera pedagoger sa i sina svar att böckerna berättelser stimulerar barnens fantasi, då de måste skapa egna bilder i huvudet hur allt som läses ser ut. Även Heimer (2016) betonar detta, då han skriver att barnet får öva sig på att skapa inre bilder och när barnet skapar nya bilder så skapas nya tankar som det kan dela med sig av. Om att läsning stimulerar barnets fantasi skriver Edwards (2008) om i sin bok.

Mysigt, var ett ord som flera pedagoger gav som svar när de diskuterade högläsningsstunder. Likadant tycker Lindö (2005), där hon skriver att under lässtunden sitter vuxna och barn nära varandra, upplever boken tillsammans. Barnen i förskoleåldern behöver känna trygghet och närhet av vuxna människor. Att skapa en lugn och trygg fysisk gemenskap vid högläsningen är något som Chambers (2011) skriver om. Hen menar att läsning som aktivitet har sitt ursprung i familjekretsen, som vid normala förhållanden, ska vara en trygg plats för barnet. Informanterna och Ljungström och Hansson (2006) förklarar att det är viktigt att börja läsa för barnet medan de är små och fortsätta så lång tid som möjlig, så länge som lusten finns hos det. Genom att läsa för barnet från dess födelse skapar vuxna en vana hos barnet att lyssna, där barnet blir en bra lyssnare i sin framtid.

Flera av informanterna berättade att det är barnens intresse som ska vara i fokus vid högläsningen. De fortsätter att berätta att, om de får välja mellan att genomföra en högläsningsstund eller spela spel med barnens, så väljer de nästa alltid att läsa. Detta för att de tror att läsning för barn är viktigare än att spela spel tillsammans med dem. Just vikten av att prioritera högläsning för att det inte finns tid att göra allt skriver Heimer (2016) om. Han skriver vidare att högläsningen aldrig får väljas bort. Högläsning verkar vara prioriterat på den förskola som informanterna jobbar på. Att ha barnens intresse i fokus skriver Fast (2008) om i en av sina avhandlingar. Här skriver hon också att det är viktigt att variera läsningen från situation till situation. Pedagogerna måste här läsa av situationen hos barnen och förstå vad som ska läsas. De intervjuade pedagoger betonade

(27)

27

att det är viktigt att barnet är intresserat av högläsningen för att det ska kunna koncentrera sig. Pedagogerna på förskolan säger för att fånga barnet intresse måste de vuxna tycka om att läsa själv, sprida glädje av läsning och smitta barn genom att läsa med inlevelse. Om detta kan man läsa i Anveden (2017), där de står att barnet ska bjudas på en magisk resa under läsningen, att pedagoger ska läsa på ett spännande och intressant sätt. Detta lockar ofta barnet att fortsätta sitta och lyssna, enligt informanterna.

När det gäller spontan eller planerad högläsningsaktivitet i förskolan så hade informanterna delade åsikter. Några tyckte att den spontana aktiviteten var bättre och några tyckte det var bättre att planera in högläsningsaktiveten i verksamheten. En av informanterna berättade att de försökte fånga ett vardagligt problem eller händelse och knyta detta till en bok som de sedan tillsammans med barnen bearbeta. Enligt Bergöö och Jönsson (2012) kan olika texter användas som glasögon som ger möjlighet att se situationer och människor på ett nytt sätt.

För att skapa en lyckad aktivitet, skriver Ekström (2004), så måste den planeras väl innan den genomförs. Andra författade som Jönsson (2012) menar att lässtunden skapar ett forum där en diskussion kan ske och deltagarna kan dela med sig av sina erfarenheter.

När lässtunden är slut, så är inte bokens tid slut. De flesta informanter berättade att de jobbar vidare med böckerna på olika sätt. Ofta, enligt pedagogerna och Heath (1983), under eller efter lästunden kan de komma frågor eller en diskussion. Det är viktigt för barnen att få svar och känna sig delaktiga i diskussionen, för att det är en del av deras utveckling. Ibland skapade de hela projekt med boken som grund. I dessa projekt försöker pedagogerna skapa aktiviteter så att barnen får uppleva bokens berättelse med alla sina sinnen. Det kan vara att dramatisera boken, eller någon händelse från boken. Andra aktiviteter kan vara att måla bilder eller konstruera händelser i något material. Detta gör att barnen får ett större intresse för boken, menar informanterna. Även Chambers (2011) skriver att bearbetning av böcker är mycket utvecklande för barnen. Heimer (2016) påstår att ställa frågor och diskutera är ett sätt att bearbeta boken. På förskolan la pedagogerna stor vikt vid att böcker bearbetas på olika sätt, där barnen kan använda de kunskaper de fått från böckerna. Enlig Pihlgren (2017), Vasquez (2010) och Chambers (2011) är det viktigt att barnen få möjlighet att bearbeta böckerna som de

(28)

28

var intresserade av på olika sätt, med hjälp av pedagogerna och olika redskap. På förskolan användes till bearbetning inte bara böckerna själva, det används digitala verktyg, bygg- och skapandematerial. Med hjälp av dessa verktyg kan barnen bli inspirerade och intresserade av att hålla favoritberättelsen vid liv.

Informanterna berättar att det är inte alltid problemfritt att genomföra en högläsning i förskolan. Det finns många störmoment som kan inträffa. Dessa störmoment kan vara andra barn som inte är med på högläsning eller andra människor runt omkring. För att minimera dessa störmoment försöker pedagogerna skapa något rum eller del av rum där de kan vara lite avskilda från de barn och pedagoger som inte är med på högläsningen. De fortsätter och berättar att barnen har lättare att koncentrera sig om de vet vilken plats högläsningen brukar ske på. Barnen brukar tycka om rutiner. Enligt Ekström (2004) och Chambers (1995) måste läsmiljön planeras väl för att högläsningen ska bli givande. Även Brogren och Isakson (2014) skriver att det måste byggas olika platser på förskolan för högläsning, samtal, enskild läsning och skrivhörna. Som slutsats i detta arbete så tycker jag att det finns stöd både från informanter och från tidigare litteratur att högläsning är en viktig del av förskolans verksamhet. Det finns några olika åsikter om hur högläsningar ska genomföras. Några tycker att de ska vara spontana medan andra tycker att de ska planeras väl innan de genomförs. Anledningen till varför högläsningen är viktig i förskolan uppfattar jag är flera. Både pedagogernas erfarenhet och forsknings litteratur upplyser hur viktigt det är att läsa för barnet från tidig ålder. Pedagogernas roll och förskolans ansvar i barnets utveckling är stor. Under undersökningen kom jag fram till svar på mina frågor och utifrån allt bearbetat material kan jag påstå att högläsning används på förskola för att stimulera barnen i deras utveckling med olika metoder. Pedagoger och forskare lägger stor vikt på böckernas betydelse i barnets liv med anledning av att det är positivt för barnens språkutveckling och ordförråd, samt att det är en viktig social gemenskap där barnen känner trygghet tillsammans med pedagogerna.

Förslag på vidare forskning

För att fortsätta forska på högläsning som aktivitet i förskolan så skulle en kvantitativ undersökning göras för att få bredare underlag. Enkäter till flera olika förskolor skulle

(29)

29

då kunna skickas ut. Det kan då vara intressant att jämföra de kvantitativa svaren med de kvalitativa svaren och se om likheter och skillnader.

Att göra om de kvalitativa intervjuerna utan ljudinspelning hade varit intressant att genomföra för att se om just ljudinspelningen hade någon betydelse på informanternas svar. Det kan upplevas som hämmande att bli inspelad. Även intervjua barn och föräldrar hur de upplever högläsningen i förskolan kan vara en faktor i fortsatt forskning. Intervjuaren skulle kunna vara med och observera en eller flera högläsningar, för att se, vid vilka tillfällen böcker används i förskolan och som förstaperson, jämföra hur de genomförs.

(30)

30

Referenser

Alvehus, Johan (2013), Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Anveden, Pia Håland (2017), Den inkluderande förskolan- en handbok. Litauen: Balto Print

Axelsson, Elisabeth (2000), Läsa tillsammans. Falun: Falu Bokproduktion

Bergöö, Kerstin och Jönsson, Karin (2012), Glädjen i att förstå. Lund: Studentlitteratur AB

Brogren Lisbeth, Isakson Anita (2013), Språkutveckling – teori och praktik i förskola

och förskoleklass. Polen: Dimograf

Carlström, Inge, Carlström Hagman,Lena-Pia (2006), Metodik för utvecklingsarbete &

utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB

Chambers Aidan, (2011), Boken inom och omkring oss, Litauen: Bulls Graphics Dimenäs, Jörgen (2008), Lära till lärare. Stockholm: Liber

Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006), Läsa högt för

barn. Lund: Studentlitteratur

Edwards, Agneta (2008), Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Ejvegård, Rolf (2003), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, Susanna & Isaksson, Britt (1997). Bildglädje & läslust. Falun: En bok för alla AB

Ekström Susanna (2004), ”Läs och berätta” i Förskoletidningen, 6. Stockholm: Grundskoletidningen

Fast, Carina (2008), Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Fox, Mem (2003), Läsa högt – en bok om högläsningens förtrollande verkan

(översättning Meta Ottosson). Ystad: Kabusa Böcker.

Hagtvet, Bente Eriksen (2004), Språkstimulering. Västerås: Edita Västra Aros AB Heath, S. B. (1983), Ways with worlds. Language, life, and work in community and

classrooms. Cambridge: Cambridge University Press.

Heimer, Maria (2016), Högläsning. Slovenien: GPS group/Ednas Print

Jönsson, Karin (2007), Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i

(31)

31

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Kåreland, Lena (2001), Möte med barnboken. Stockholm: Natur och kultur Larsen (2009), Metod helt enkelt. Kristianstad: Tryck och bind Kristianstads

Boktryckeri AB

Lindö, Rigmor (2005), Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur Lindö, Rigmor (1998), Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2002), Lärarens handbok, Skollag. Läroplaner. Yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet

Läroplanen för förskolan (2016), Skolverket

Pihlgren, Ann S. (2017), Leka och skapa berättelser. Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskola/012_skapa-o-kommunicera/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M12_fsk_02A_01_le ka.docx Hämtad 2018.05.07

Repstad, Pål (1999), Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2018.04.26

Ljungström, Viveka och Hansson Catharina (2006), Boken om läsning. Klippan: Ljungbergs tryckeri

Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Vasquez, Vivivan, Muise, Michael R., Adamson, Susan S., Heffernan, Lee och Chiola. Nakai, David (2010). Getting beyond ” J like the bok”: Creating space for critical

literacy in K-6 classroms. 2 uppl. Newark: International Reading Association.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Hämtat: 2018-05-10

(32)

32

Bilaga 1 - Samtyckesblankett

Till personalen på förskola---

Hej. Jag heter Yulia Gustafsson och jag kompletterar min ryska förskollärarutbildning på Malmö Högskola. Jag går på programmet ULV - Utländska Lärares Vidareutbildning. Detta är min sista termin och det är dags för examinationsarbete. Som tema för mitt arbete valde jag - "Högläsning som aktivitet i förskolan". Syftet med arbete är att lyfta fram och förstå vilken vikt böcker och högläsning har för barns utveckling i förskoleåldern. Jag vill också undersöka vilka uttryckssätt som kan påverka språkutvecklingen. Jag ska analysera och reflektera över, hur med hjälp av boken, pedagoger kan stimulera och uppmuntra barnen i deras utveckling genom att lyssna och använda böcker vid olika aktiviteter, t.ex. drama, skapande, skrivande, konstruktion och utforskande.

Jag vill markera att jag kommer att samla in material för mitt arbete hos er. Den metoden som jag ska använda är intervju med pedagoger på förskolan. Mitt mål med intervjuerna är att samla in material om pedagogernas syn på barnlitteratur och högläsning för deras språkutveckling. För att samla material för mina intervjuer jag ska använda mig anteckningsblock, videokamera, ipad eller telefon. Jag vill markera att allt materialet som jag ska samla in kommer inte användas till något annat syfte, bara till mitt arbete. Efter att mitt examinationsarbete blir godkänt kommer jag att radera allt material som jag samlat in. Jag kommer inte använda era riktiga namn, ort eller förskolans namn. Jag garanterar anonymitet.

Jag hoppas att jag kan intervjua minst en personal från varje avdelning. Intervjuerna är planerade under veckor 17-18. Deltagande är frivilligt. Om ni har frågor kan ni kontakta mig genom mail eller sms.

Jag tackar er för den möjlighet som jag kan få i förhand.

Samtyckesblankett Underskrift av medverkande __________________________________ Ort, datum __________________________________ Underskrift av student __________________________________ Ort, datum _________________________________

(33)

33

Bilaga 2 - Intervjuguide till pedagoger

Berätta kort om sig själv.

Pedagogernas syn på högläsning.

• Hur arbetar ni med böcker och vilket syfte tror du högläsningen har i barnens utveckling?

• Hur väcker ni barnens intresse för högläsning?

• Måste det vara en planerad aktivitet, att läsa för barnen?

• Berätta om svårigheter med högläsning som kan komma upp under lässtunden? Om det finns?

• Bearbetar ni böckerna vidare? På vilken sätt?

References

Related documents

Det finns vissa saker som kan bli bättre såsom att polisen berättar vad som händer härnäst, om den misstänkte kommer att kunna bli fälld i domstol och

Lennox (2013) belyser att forskning framhåller att högläsning skapar möjligheter för barns språkutveckling samt bidrar till att en förståelse för skrift och bokstäver kan

Daniel: Ja vi får hoppas på det. Detta exempel visar att Daniel försöker att använda dialog om bokens innehåll med framåtriktad textrörlighet när han med en öppen fråga

När högläsning sker inom ett tema istället för bara som fristående aktivitet utan samband med resten av verksamheten finns möjligheten att relatera det läraren lär ut till

Här ser vi hur en delar samma uppfattning om barnets verklighetsanknytning som Westerlund (2009). Då bilderboken ofta gav diskuterande och utvecklande samtal där barnen frågade om

I intervjuerna framkom det en gemensam syn hos alla tre pedagogerna, att högläsningen ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och hur viktigt det var att barnen får samtala

Det är ganska lika svar jag får från alla pedagoger från respektive förskola beroende på att hela förskolan jobbar på samma sätt med val av böcker som är tillgängliga för

I både förskolor med allmän och kommunal huvudman är det både barn och förskollärare som tar initiativ till den oplanerade högläsningen..