• No results found

Sjuksköterskans metoder för att minska spridningen av meticillinresistenta staphylococcus aureus i sjukhusmiljö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskans metoder för att minska spridningen av meticillinresistenta staphylococcus aureus i sjukhusmiljö"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Januari 2014

SJUKSKÖTERSKANS METODER

FÖR ATT MINSKA SPRIDNINGEN

AV METICILLINRESISTENTA

STAPHYLOCOCCUS AUREUS I

SJUKHUSMILJÖ.

EN LITTERATURSTUDIE

HENRIK LINDSTRÖM

MALIN THALIN

(2)

SJUKSKÖTERSKANS METODER

FÖR ATT MINSKA SPRIDNINGEN

AV METICILLINRESISTENTA

STAPHYLOCOCCUS AUREUS I

SJUKHUSMILJÖ.

EN LITTERATURSTUDIE

HENRIK LINDSTRÖM

MALIN THALIN

Lindström, H & Thalin, M. Sjuksköterskans metoder för att minska spridningen av meticillinresistenta Staphylococcus aureus i sjukhusmiljö. En litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för

hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som publicerats

angående vilka metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer.

Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största

utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar. I enlighet med gällande riktlinjer är sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta.

Metod: Litteraturstudie med artiklar från primärkällor. Dessa granskades med

Willmans granskningsmall.

Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1. Vårdpersonalens

hygienrutiner, 2. Vårdpersonalens kunskap, 3. Patienthygien och 4. Barriärvård.

Slutsats: De flesta studierna som undersökte metoder för att minska spridning av

MRSA i vården visade sig ha fokus på handhygien. Alkoholbaserad

handdesinfektion var den mest effektiva metoden för att minska spridning av MRSA. Det visade sig att kunskap var viktigt för att vårdpersonalen skulle följa hygien rutinerna. Då sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet kring patient, är det viktigt att de har kunskap om MRSA och hur det sprids.

Nyckelord: Litteraturstudie, Metoder, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus,

(3)

THE NURSE’S METHODS TO

REDUCE THE SPREAD OF

METHICILLIN RESISTANT

STAPHYOCOCCUS AUREUS IN

HOSPITAL SETTINGS.

A LITERATURE REVIEW

HENRIK LINDSTRÖM

MALIN THALIN

Lindström, H & Thalin, M. The Nurse´s Methods to Reduce the Spread of Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus in Hospital Settings. A Literature Review. Degree project in nursing science 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.

Aim: The aim of this literature review was to investigate what has been published

regarding the methods nurses can apply to reduce the spread of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in hospital settings.

Background: Infections caused by MRSA make MRSA are one of the greatest challenges worldwide in modern hospital setting. The dominating route of transmission between patients is through the hands of health care personnel and contaminated gloves. According to current guidelines the nurses are obligated to prevent contagion.

Method: Literature review with articles from primary sources. Articles were

reviewed following the review template by Willman.

Result: Four themes were identified and described: 1. Hygiene routines by health

care staff. 2. Knowledge by health care staff. 3. Patient hygiene. 4. Barrier nursing.

Outcome: A majority of the articles, studying methods to reduce spread of MRSA,

had focus on hand hygiene. Alcohol based hand disinfection proved to be the most effective method to reduce spread of MRSA. Knowledge also proved to be an important predictor for the compliance to hand hygiene. Since nurses are

responsible for the nursing around the patient it is important they have knowledge about MRSA and the routes of its spread.

Keywords: Infection Control, Literature Review, Methods, Methicillin-resistant

(4)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1 Historik ... 1 Bakterier ... 1 Antibiotika ... 2 MRSA i vården ... 3 Syfte ... 4 Metod ... 4 Sökkriterier ... 4 Sökprocess ... 5 Kvalitetsgranskning ... 6 Analys ... 7 Resultat ... 7 Hygien ... 7

Förbättring av vårdpersonalens kunskap ... 8

Patienthygien ... 8 Barriärvård ... 9 Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 10 Slutsats ... 12 Referenser ... 13 Bilagor ... 16

(5)

1

BAKGRUND

Idag tas det för givet att de vanligaste infektionerna kan behandlas med

antibiotika. Sällan reflekteras det över vad det skulle innebära för världshälsan om infektioner inte hade någon farmakologisk behandling. Upptäckten av antibiotika revolutionerade vården och möjliggjorde behandling av svåra

infektionssjukdomar. Det har även gjort det möjligt med avancerade kirurgiska ingrepp exempelvis transplantationskirurgi (Sköld, 2006).

Historik

1800-talet innebar många nya medicinska framgångar. När vikten av handhygien förstods och antiseptiska rutiner infördes, minskande dödligheten i samband med operationer och barnafödande. Trots detta dog fortfarande patienter efter

operationer. Slutligen insågs det att komplikationer vid sjukdomar, operationer och sår kunde vara orsakat av bakterier och andra mikroorganismer (Wennerberg, 2012).

Under krig dog många soldater på grund av kallbrand.Därför var amputation ett vanligt förfarande. Oberoende av varandra rapporterade läkaren Joseph Lister, och medicinstudenten Ernest Duchesne i slutet av 1800-talet hur de använde sig av mögel i de skadades bandage. Det visade sig att mögel hämmade infektionen i sår. I Sveriges historia finns även exempel av användning av gröt i förbanden. Gröten möglade och verkade antibakteriellt. Men det saknades en förklaringsmodell. Det var inte förrän Alexander Fleming år 1928 upptäckte penicillinet och kunde hitta en förklaring till fenomenet (Wennerberg, 2012). En bakterieodling i hans laboratorium blev förstört av mögel. Substansen som mögelsvamparna

producerade var bakteriedödande och gavs namnet penicillin. Fleming lyckades aldrig hitta ett effektivt sätt att framställa penicillin (a a).

Ungefär 10 år senare lyckades Ernest Chain och Howard Florey framställa små mängder av penicillin (Wennerberg, 2012). Detta injicerandes sedan intravenöst med framgång. Trots detta behövdes det forskas fram ett mer effektiv sätt att framställa större mängder av penicillin. Slutligen löstes identifierade Chain och Florey den kemiska strukturen av penicillin. Detta gjorde att framställningen av penicillin kunde ske på kemisk väg (a a).

Bakterier

Mikroorganismer finns överallt. Bakterier, svampar och virus räknas som mikroorganismer. Bakterier kan betraktas som den minsta av jordens levande organismer (Carlson & Linder, 2008). Bakterier delas grovt in i grampositiva och gramnegativa bakterier. För att bestämma dettagörs gramfärgningar. Färgämne och jod tillsätts vilka färgar bakterien. Därefter tillsätts ytterligare alkohol eller aceton. Gramnegativa bakterier avfärgas genom denna process medan

grampositiva förblir färgade. Detta ger information om bakteriens cellvägg, form och om bakterien lever ensam, t.ex. monokock, par eller kedja, t.ex. streptokock, eller i klunga, exempelvis stafylokocker (Ericson & Ericson, 2010; Carlson & Linder, 2008). Mikrobiologer kan genom denna metod lättare avgöra vilken bakterier det är. Grampositiva bakterier omges av en plasmamembran och en tjock cellvägg. Gramnegativa omges också av ett plasmamembran men har en tunnare cellvägg (Carlson & Linder, 2008). Bakterier kan leva i en anaerob eller aerob

(6)

2

miljö. Anaeroba bakterier trivs i miljöer utan syre medan aeroba måste ha syre för att bakteriens ämnesomsättning ska fungera. (Carlson & Linder, 2008).

Staphylococcus aureus

Sir Alexander Ogston introducerade termen Staphylococcus år 1882. Ungefär samtidigt i Paris gjorde Louis Pasteur samma upptäckt och identifierade 30 olika arter inom Staphyloccusfamiljen.

Staphylococcus aureus producerar ett gyllen-gult pigment som är lokaliserat i cellmembranet. Aureus är latin och betyder guld (Lindberg, 2004).

Staphylococcus aureus är en grampostitiv kock som oftast växer i oregelbundna klungor (Ericson & Ericson, 2009). Staphylococcus aureus växer snabbt på bakterievänliga ytor under aeroba förhållanden och till och med i vissa fall även under anaeroba förhållanden. För optimal tillväxt av Staphylococcus aureus behövs en temperatur på cirka 37 grader och ett pH mellan 7-7,5. Den kan emellertid överleva temperaturer mellan 10 grader till 45 grader, och mellan pH 4,2 – pH 9,5. Detta gör den till en tålig bakterie, som lätt överlever i kroppen (Lindberg, 2010). Trots att Staphylococcus aureus bärs av minst 50 % av alla friska individer räknas den som en patogen och den koloniserar oftast

näsöppningen (Ericson & Ericson, 2009). Denna siffra är högre bland sjukvårdspersonal (a a).

Antibiotika

Framställning av antibiotika sker på olika sätt. Biologiska antibiotika växer naturligt. Ett exempel är penicillin som produceras av mögelsvamp. Syntetisk och semisyntetisk antibiotika framställs kemiskt. Denna framställning av antibiotika sker på kemisk väg men molekylerna är identiska de naturliga antibiotika. Semisyntetisk framställning innebär att molekylstrukturerna har modifierats (Forsgren, 1996). Verkningsmekanismerna för antibiotika skiljer sig. Antibiotika delas in i baktericida typer och bakteriostatiska typer. Baktericida antibiotika dödar bakterier och bakteriostatika hämmar tillväxt (Forsgren, 1996; Ericson & Ericson, 2009). Både baktericida och bakteriostatiska antibiotika verkar genom att hämma någon eller några av bakteriens funktioner. (Carlson & Linder, 2008; Ericson & Ericson, 2009; Forsgren, 1996;).

Antibiotikaresistens

Resistens mot antibiotika delas in i två olika former. Naturlig resistens och

förvärvad resistens (Forsgren, 1996; Jasir, 2004). Exempel på naturlig resistens är när bakterien naturligt har en gen som motverkar antibiotikumets effekt. Det kan vara att bakterien är skyddat av ett membran som inte släpper igenom en viss form av antibiotikum vilket renderar i att antibiotikumet är overksamt (Forsgren, 1996; Jasir, 2004). Förvärvad resistens är när förändringar sker i bakteriens

genuppsättning. Det finns flera mekanismer bakom detta. Mutation och selektion benämns vertikal evolution. Det har även framkommit att bakterier kan utbyta genuppsättningar mellan varandra som är horisontella evolutionen (Jasir, 2004). Den vertikala evolutionen är exempel på Darwinistisk evolution med naturligt urval. De bakterier som förvärvat resistens mot antibiotikumet genom en mutation i genuppsättningen kommer i en miljö med givet antibiotikum att gynnas

gentemot de bakterier som saknar samma egenskap (Jasir, 2004). Den horisontella evolutionen sker inte bara mellan samma grupp bakterier utan även mellan olika arter av bakterier. Detta genom så kallad plasmidöverföring. Plasmiderna

(7)

3

innehåller DNA för den mutation som gör bakterien resistent mot ett visst antibiotikum (Carlson & Linder, 2008).

Mekanismerna för antibiotikaresistens kan delas in i fyra grupper.

1. Förändringar av receptorer där antibiotika binder sig till en molekyl hos bakterien. Denna molekyl definieras som receptor. Vid antibiotikaresistens förändras denna oftast till att få sämre upptagningsförmåga (a.a).

2. Detoxifiering av antibiotika där bakterien producerar t.ex. ett enzym. Enzymet bryter den verksamma substansen i antibiotikumet till ofarliga produkter för bakterien (Carlson & Linder, 2008).

3. Utsöndringsförändringar som orsakar att bakterien utvecklar förmågan att pumpa ut antibiotikumet från bakterien (a a).

4. Ändrad genreglering som sker särskilt när bakterier växer på ett material så det bildar en biofilm istället för fritt simmande bakterier.

Biofilmbakterier bildar ett polysackaridhölje och är mer resistenta mot antibiotika och immunsystemet (Carlson & Linder, 2008).

Resistensutveckling hos Staphylococcus aureus

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) som existerar idag har selekterats fram under en längre tid. Penicillin lanserades 1944 och runt 1946 uppskattades 6 % av Staphylococcus aureus vara resistenta mot penicillin (Lindberg, 2004). Detta skedde genom mekanismen detoxifiering då bakterierna producerade penicillinas eller ß-laktamas. 1948 var antalet resistenta

Staphylococcus aureus på sjukhus 50 % (a.a). Andra antibiotika utvecklades men Staphylococcus aureus utvecklade resistens mot dessa preparat. Idag kan ca 90 % av Staphylococcus aureus producera penicillinas (Ericson & Ericson, 2009) Preparat som liknade penicillin togs fram genom semisyntes med modifierad molekylstruktur som motverkade att penicillinet spjälkades av bakteriens ß-laktamas. Ett av dessa preparat var meticillin. Den första MRSA identifierades 1961. Det var samma år meticillin lanserades (Lindberg, 2004). Fall av MRSA behandlas därför idag med intravenös vancomycin. Detta antibiotikum har visat allvarliga biverkningar och i andra länder har även resistens mot denna påvisats (Smittskyddsinstitutet, 2013). Det viktigaste gällande infektioner är att hindra att de sprids och infekterar patienten. Att fokusera på omvårdnad kring patienten för att förebygga infektion är därför vital (Andreassen et al, 2011). Florence

Nightingale skrev att ”äkta och god omvårdnad tar inte hänsyn till smitta, bortsett från att förhindra den”(a a).

MRSA i vården

MRSA är vanligast i vårdmiljö, och sprids oftast där. Den vanligaste smittvägen för MRSA är via direktsmitta och kontaktsmitta (Socialstyrelsen, 2010). Den kan även smitta genom luften (Ericson & Ericson, 2009). Det är en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Smittskyddsinstitutet menar att MRSA-stammar har egenskaper som gör att de lättare sprider sig än andra bakterier (Smittskyddsinstitutet, 2013).Smittskyddsinstitutet skriver också att en annan bidragande orsak kan vara bristande hygienrutiner (a a). De flesta vårdinrättningar i Europa har MRSA som ”normalflora”. Det är endast i de Nordiska länderna och Holland som MRSA inte räknas somvanlig

(Smittskyddsinstitutet, 2013). När MRSA sprids på ett sjukhus är den svår att bli av med. Vårdpersonal är ofta bärare av MRSA i mun och svalg. Finns inga riskfaktorer som t.ex. kroniska eksem eller sår försvinner oftast koloniseringen av MRSA av sig själv (Smittskyddsinstitutet, 2013).

(8)

4

Vårdhygien

Den vanligaste komplikationen vid sjukhusvistelser är att patienter drabbas av en infektion. Uppskattningsvis drabbas ca 10 procent av de inneliggande patienterna av någon form av infektion (Socialstyrelsen, 2006). Det är MRSA-smittade patienter som är smittkällan för MRSA på sjukhus. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar (Socialstyrelsen, 2006).

De viktigaste åtgärderna för vårdpersonal för att minska smittspridning, är att följa de basala hygienrutinerna som bland annat Smittskyddsinstitutet rekommenderar (Smittskyddsinstitutet, 2012a).

En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift är att se till att basala hygienrutiner efterföljs, och förutom denna finns det idag ingen enighet globalt hur MRSA bör behandlas (Socialstyrelsen, 2006).

Omvårdnad vid konstaterad MRSA

Beroende på lokalisationen där MRSA konstaterats så varierar åtgärderna. Den viktigaste åtgärden är att förebygga spridning till andra patienter. Huvuddragen består av isolering och sanering (Andreassen et al, 2011).

Lagar och riktlinjer

Infektioner till följd av MRSA blev anmälningspliktiga 2000, och sedan 2004 tillhör infektioner orsakade av MRSA också de sjukdomar som regleras av Smittskyddslagen (Socialstyrelsen, 2006). Patientsäkerhetslagen 2010:659 (PSL) § 1 ställer höga krav på sjuksköterskor att bedriva ett systematiskt patientsäkert arbete, vilket innebär bl.a. att följa basala hygienrutiner som är en viktig hörnsten för att hålla hög patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL) § 2a ställer också höga krav på sjuksköterskan och nämner särskilt att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard.

Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2006) nämner bl.a. att alla yrkesutövande sjuksköterskor ska arbeta utifrån hygieniska principer och riktlinjer. En annan viktig del i

sjuksköterskors arbete är att förebygga ohälsa, motverka komplikationer i samband med vård och förebygga att smitta sprids (a a).

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kan använda för att förhindra spridningen av MRSA i sjukhusmiljöer.

METOD

Studien genomfördes som en litteraturstudie, vilket innebar att endast primärkällor inkluderades i arbetet (Axelsson, 2012). Det innebar att artikeln var skriven av forskarna som genomförde undersökningarna. Axelsson, (2012) beskrev arbetet med en litteraturstudie. Detta låg till grund för litteraturstudien.

Sökkriterier

Sökningarna avsågs vara breda och ospecifika avseende prevention då olika metoder med fördel söktes.

(9)

5

Inklusionskriterier

 Artiklar publicerade mellan 2005-2013.  Artiklar skrivna på engelska eller svenska.  Artiklar med fokus på sjukhusmiljöer.

 Abstract tillgängliga via Malmö Högskolas bibliotek.  Artiklar som var applicerbara för sjuksköterskans yrkesroll.

Exklusionskriterier

 Artiklar av låg kvalitet enligt granskningsmallen i bilaga 2 (Willman et al, 2011)

 Artiklar som inte fanns tillgängliga gratis via Malmö Högskolas bibliotek eller genom annan källa.

Sökprocess

Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Enligt Axelsson, (2012) är de båda databaserna lämpliga källor vid omvårdnadsforskning. Pilotsökningar gjordes för att få en överblick om tillgängligt material fanns för syftet. För CINAHL användes ”CINAHL headings”. För sökning i PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH). MeSH söktes med hjälp av Karolinska Institutets universitetsbiblioteks ordlista (2013). Därefter gjordes både

blocksökningar och fritextsökningar. Resultat för blocksökningarna i CINAHL ses i tabell 1 och för PubMed i tabell 2. Tabell 3 redovisar sökresultaten.

Tabell 1. Redovisning av blocksökning i CINAHL.

Sök nr Sökord Block Träffar

#1 Methicillin-resistant Staphylococcus aureus 5 543 #2 MRSA 7 280 #3 #1 OR #2 MRSA 9 244 #4 Prevention 406 170 #5 Prevent 149 151 #6 Infection control 64 320 #7 #4 OR #4 OR #6 Infection prevention 498 008 #8 Cross infection 16 280 #9 Nosocomial infections 3 829 #10 Hospital care 97 525 #11 #8 OR #9 OR #10 Hospital setting 112 810 #12 Nursing 1 016 587 #13 Nurse 567 154 #14 #12 OR #13 Nursing 1 051 257

#15 #14 & #11 & #7 & 2543

#16 NOT Publication

type: Review, Published 2005-, abstract available

(10)

6 Kvalitetsgranskning

Alla titlar granskades i sökresultatet individuellt. För de artiklar som hade titlar av relevans granskades abstract. Efter bedömning av abstracts gjordes ytterligare urval av artiklar som granskades mer ingående av båda författarna. Av de 35 artiklar som granskades kunde 16 exkluderas efter noggrann genomläsning då de saknade relevans för syftet. Samtliga artiklar som valts ut hade kvantitativa ansatser. Granskningsmallar hittades i Polit & Beck (2006), Willman et al (2011) samt de som tillhandahölls av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2013). Den mall som valdes ut var Willman et al (2011). Granskningsmallen modifierades genom att svarsalternativet ”Vet ej” byttes ut mot ”Anges ej”. Granskningsmallen går att hitta Bilaga 2. Bedömningarna av artiklarna utfördes individuellt och de 19 artiklarna rankades efter hur de blivit bedömda individuellt. Därefter fördes en diskussion över vilka som hade högst kvalitet. Förutom

kvaliteten som bedömdes med granskningsmallen gjordes en bedömning av deras relevans för syftet och användbarheten. Av de 19 som bedömdes inkluderades 11 artiklar i litteraturstudien. Artiklarna finns sammanfattade i en matris för

överskådlighet i bilaga 1.

Tabell 2. Redovisning av sökning I PubMed.

Sök nr Sökord Block Träffar

#1 MRSA 20 925 #2 Methicillin-resistant Staphylococcus aureus 19887 #3 #1 OR #2 MRSA 21 836 #4 Infection control 234 585 #5 Primary prevention 186 781 #6 #4 OR #5 Infection prevention 402 125 #7 Cross infection 76 987 #8 Hospitalization 204 608 #9 Nurses 185115 #10 #7 OR # 8 OR #9 Hospital setting 455 908 #11 #10 & #6 & #3 2 825 #12 #11 clinical trial, 2005-, abstract available 102

Tabell 3. Redovisning av resultat från sökningarna.

Databas Antal träffar Granskade abstracts Granskade artiklar Använda artiklar CINAHL 885 82 18 6 PubMed 102 40 6 3 Fritext sökning CINAHL 607 42 11 2

(11)

7 Analys

Axelsson, (2012) beskrev att struktur var viktigt. Därför sammanställdes artiklarna i en tabell som ses i bilaga 1. Detta var för att göra artiklarna mer överskådliga. Axelsson, (2012) skrev också att det var viktigt att utgå ifrån teman för att skapa ytterligare struktur för läsaren. När resultatet tolkades trädde ett antal teman fram kopplat till syftet

RESULTAT

Vid granskning av artiklar identifierades fyra olika teman: - Hygien

- Förbättring av vårdpersonalens kunskap - Patienthygien

- Barriärvård Hygien

Song et al (2013) undersökte handhygienens betydelse och följsamhet vid behandling av patienter med MRSA. Innan interventionen var följsamheten av handhygien 48,6 % hos vårdpersonalen. Tre moment valdes ut och övervakades.

1. Handhygien före patientkontakt. 2. Handhygien efter patientkontakt. 3. Handhygien efter kontakt med ytor.

Harrington et al (2007) ville också undersöka handhygienens betydelse för olika sorters handdesinfektion. Orsakerna till låg följsamhettill handhygien

identifierades i Song et al (2013) som tillgänglighet av handdesinfektion, miljön och säkerhetsmedvetande på avdelningen, personalens beteende, attityd och kunskap samt arbetsbelastning. Efter interventionen steg följsamheten vid handhygien från 46,5 % till 77,9 % för sjuksköterskor. Det var då 48 % mindre risk att drabbas av MRSA vid vistelse på sjukhus jämfört med

preinterventionsperioden (a a). Liknande resultat visades i Harrington (2007) där användningen av handhygienprodukter ökade med 32 % vilket resulterade i minskad förekomst av MRSA. Miyachi et al (2007) visade också att ökad

användning av handhygienprodukter resulterade i minskad förekomst av MRSA. Song et al (2013) informerade även besökare och patienter om hur betydelsefull handhygien var.

Ellingson et al (2011) gjorde en interventionsstudie med en rad åtgärder för att öka följsamheten till hygienrutiner. Mätningar före och under interventionen avgjorde om åtgärderna resulterade i sänkning av förekomsten av MRSA. Fokus var både att ändra vårdpersonalens beteende och riktlinjer för rutiner gällande infektionsprevention. Tre metoder implementerades. Förstärkning av följsamhet till infektionsrutiner, ökat fokus på handhygien och ytdesinfektion och aktiv kontroll av näsöppningar och sår för att identifiera patienter koloniserade av MRSA. Incidensen av MRSA på hela sjukhuset minskade med 21.8 % under interventionsperioden. På en av de kirurgiska avdelningarna i studien uppmättes en signifikant minskning av MRSA kolonisation med 66 % under

interventionstiden.

Huskins et al (2011) och Miyachi et al (2007) undersökte om utökade

hygienrutiner kunde minska spridningen av MRSA. Huskins et al (2011) hade tre interventionsgrupper som hade olika grader av utökade hygienrutiner. Studien

(12)

8

visade ingen signifikant minskning av förekomsten av MRSA. Miyachi et al (2007) införde strategier, rapportering och kartläggning av MRSA vilket inte resulterade i någon signifikant förändring. Däremot minskade förekomsten av MRSA på sjukhuset när 60 sjuksköterskor utbildades i infektionskontroll. Förekomsten av MRSA sjönk då från 6,3 % till 5,0 %.

Förbättring av vårdpersonalens kunskap

För att kunna följa hygienrutiner och förhindra spridning av MRSA krävs kunskap om smittan. Därför ville Easton et al (2006) ta reda på vilken kunskap

sjuksköterskor hade gällande MRSA. Ett frågeformulär utvecklades som undersökte kunskapen kring MRSA. Frågeformuläret innehöll frågor gällande:

1. Riskfaktorer för MRSA.

2. Lokalisation av kolonisationen av MRSA. 3. Infektion och kliniska komplikationer. 4. Screening.

5. Behandling.

6. Kunskap kring information samt råd och resurser för att stödja infektionskontroll.

Burkitt et al (2010) gjorde även en interventionsstudie som också mätte kunskap hos sjukvårdspersonal gällande MRSA. 36 % av sjuksköterskorna i Easton et al (2006) lyckades svara rätt på var MRSA vanligast koloniserar. Majoriteten av de som svarade, 70 % kunde inte identifiera lokala åtgärder för infektionskontroll vid MRSA (a a). 12 % lyckades identifiera alla fyra riskfaktorerför MRSA. 74 % kunde inte identifiera de två vanligaste lokalisationerna för MRSA, det vill säga blod och sår. När de tillfrågade fick svara på frågan om de kände att mer

information och utbildning behövdes om MRSA, svarade 68 % att detta var nödvändigt (Easton et al, 2006). Burkitt et al (2010) visade att 20.3 % av

sjuksköterskorna identifierade att alkoholbaserad handdesinfektion var den mest effektiva metoden för handhygien. Efter interventionen som innebar utbildning för personalen i förebyggande åtgärder gällande infektioner hade andelen som svarat rätt stigit till 36,7% för sjuksköterskor. Dessutom rapporterade en större andel av vårdpersonalen att de använde alkoholbaserad handdesinfektion istället för tvål och vatten vid uppföljningen. Tidigare studier angav att vid större utsträckning av användning av handhygien minskade även förekomsten av MRSA (Harrington et al, 2007; Miyachi et al, 2007; Song et al, 2013). De mest förekommande

barriärerna till att adekvat handhygien inte utfördes identifierades till tron att handdesinfektionen orsakade hudskador samt brist på tid (Burkitt et al, 2010). Det framkom även attfler sjuksköterskor efter interventionen blev mer bekväma med att påminna kollegor om handhygien (a a).

Patienthygien

Climo et al (2013), Spencer et al (2013) och Wendt et al (2007) undersökte effekten av att behandla MRSA positiva patienter med antibakteriell tvättning riktad mot MRSA. I Climo et al (2013) framkom det att incidensen för MRSA var 19 % lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. För MRSA var förbättringen inte statistiskt signifikant. Kombinerades förekomsten av

vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och MRSA var förekomsten 23 % lägre vilket var statistiskt signifikant (a a). Wendt et al (2007) som gjorde en liknande intervention fick inte något statistiskt signifikant samband. I studien av Spencer et al (2013) påvisades en signifikant förbättring med denna metod. Det som studien visade var att spridningen minskade då antalet förvärvade fall av MRSA minskade från 25 patienter före interventionen till 6 under

(13)

9

interventionsperioden som var lika långa i tid. Minskningen var 76 % vilket var statistiskt signifikant (Spencer et al, 2013).

Barriärvård

Huang et al (2013) ville ta reda på vilka metoder som kunde förebygga MRSA- smitta. Sjukhus blev randomiserat tilldelat en av tre metoder. Den mest effektiva metoden var interventionen för grupp tre där alla behandlades som om de var smittade. Där var det en minskad risk för att få MRSA (a a). Även grupp två som screenade och behandlade bärare och isolerade patienterna visade en signifikant minskning och visade att identifiering av MRSA-bärare minskade risken för att MRSA spreds vidare (Huang et al, 2013).

DISKUSSION

Diskussionen delades in en metod- och en resultatdiskussion. Metoddiskussion

Metoddiskussionen delades in i samma huvudrubriker som metoddelen.

Syfte och sökkriterier

I projektplanen hade ett syfte formulerats med fokus på antibiotikaresistens. Vid merutförliga sökningar specificerades detta till MRSA. Det blev uppenbart att MRSA var det största problemet av antibiotikaresistenta bakterier. Därför föll valet på MRSA. Detta gjorde syftet mer tydligt och specificerat. Eftersom det fanns flera former av antibiotikaresistenta bakterier hade ett val av flera stycken blivit svårare att följa. Resultatet hade då kunnat bli svårt att tyda.

Andra infallsvinklar diskuterades. Antibiotikaresistens har även samband med t.ex. förskrivning av antibiotika. Då detta inte ingår i sjuksköterskans

arbetsuppgifter var det inte relevant. Inom ramen för detta ingick också den handel med antibiotika som sker utan förskrivning i andra länder. Sjuksköterskans roll i kontrollen av detta fenomen är svårare. Uppmuntring av följsamhet

diskuterades som möjligt syfte då mycket antibiotika förskrivs i primärvården. Då sjuksköterskans kontakt med patient efter besök hos läkare är begränsad föll även detta inom ramen för läkares ansvarområde.

Syftet skulle vara relevant för allmänsjuksköterskan. Detta var en av

anledningarna till att miljön specificerades till sjukhusmiljöer. Möjligtvis kunde ytterligare specificering gjorts avseende avdelningar på sjukhuset. Då syftet var att identifiera metoder för att förhindra spridning av MRSA exkluderades ingen patientgrupp. Huvuddelen av studierna som inkluderades var utförda på

intensivvårdsavdelningar.

De artiklar som inkluderades var publicerade mellan 2005-2013. Avgränsningen motiverades med att få så aktuell kunskap som möjligt om metoderna vid

förhindrande spridning av MRSA.

Sökprocess

Sökningarna gjordes i både PubMed och CINAHL. Axelsson (2012) angav dessa som lämpliga för omvårdnadsartiklar vilket var fokus för studien. I CINAHL blev

(14)

10

det många träffar vid blocksökningen. Booleska termer användes och

avgränsningar gjordes men det blev fortfarande många träffar. I CINAHL var det dessutom svårt att exkludera reviewartiklar. Nackdelen var att många titlar granskades vilket var tidskrävande. Fördelen var att det är mindre sannolikt att någon relevant artikel missats. I efterhand skulle det nog varit en fördel att avgränsa ytterligare. I PubMed fanns bättre möjligheter att avgränsa sökningarna och det blev färre resultat. Dock var flera artiklar inte tillgängliga gratis och dessa exkluderades. En sökning på Google (Google, 2013) gjordes för att utesluta att de inte gick att finna gratis på annat vis. Uteslutandet av artiklar som innebar en kostnad var en anledning till att studien inte kan räknas som en systematisk litteraturstudie.

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen gjordes individuellt för att oberoende av varandra välja ut artiklar som var mest lämpliga. Diskussion fördes sedan och slutligen valdes 11 relevanta artiklar ut för studien. Då åsikterna gick isär gällande artiklarna diskuterades dessa tills enighet uppnåddes huruvida artikeln skulle inkluderas i studien eller inte. En svaghet var att artiklarnas ursprung var varierade. Dessutom var det i många artiklar oklart för vilka rutiner som gällde innan interventionerna. I några artiklar framgick det att tidigare handhygienrutiner endast inkluderade antibakteriell tvål (Harrington et al, 2007). Detta kan vara en av orsakerna till effektiviteten gällande bytet av handdesinfektion. Alkoholbaserad

handdesinfektion är i Sverige standard och därför är det svårt att applicera resultatet av den studien i Sverige. Enligt Smittskyddsinsitutet (2012b) är alkoholbaserad handdesinfektion det mest effektiva medlet mot bakterier. Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen delades in i samma teman som resultatet för att förenkla för läsaren att koppla ihop avsnitten.

Hygien

Studierna som studerade bl. a. följsamhet till hygienrutiner visade att vårdpersonalen i studierna inte följde de rutiner och riktlinjer som fanns för handhygien. Interventionerna utökade dels hygienrutinerna men gjorde även personal mer medvetna om hygienrutinerna. Song et al (2013) visade i studien att med ökad följsamhet till hygienrutiner minskade förekomsten av MRSA bland patienterna. Song et al (2013) identifierade även orsakerna till dålig följsamhet till hygienrutinerna. Åtgärderna riktade sig mot dessa orsaker. Om handdesinfektion fanns lättillgängligt före och efter patientkontakt ökade också användningen (Song et al, 2013). Enligt Socialstyrelsen (2006) är den vanligaste smittvägen genom vårdpersonalens händer. I studien av Song et al (2013) var följsamheten för handhygien 46 %. Detta visar att det finns stort utrymme för förbättring avseende handhygien. Under interventionsperioden var följsamheten över 70 % vilket resulterade i signifikant mindre MRSA smittade patienter på sjukhuset. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2006) är det sjuksköterskans jobb att motverka komplikationer i samband med vård och att förebygga smittspridning på sjukhus. Därför är det viktigt att

sjuksköterskan tar en ledande roll i detta arbete då sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsteamet runt patienten. En svaghet i Song et al (2013) var bristen på vilka specifika åtgärder som togs samt att allt gjordes samtidigt. Det blev därför svårt att utröna vilken metod som hade god effekt i interventionen. Medvetenhet

(15)

11

om MRSA, mer kunskap och vad som är viktigt vid vård av patienter med MRSA kan antas vara av betydelse.

Miyachi et al (2007) hade en annan infallsvinkel. Först utbildades ett team av olika yrkeskategorier inom vården gällande infektionskontroll. Denna intervention visade ingen signifikant minskning av MRSA på sjukhuset. När de istället

utbildade 60 sjuksköterskor i infektionskontroll som arbetade på

vårdavdelningarna minskade förekomsten av MRSA vilket var statistiskt

signifikant. Resultatet styrker sjuksköterskans betydelse för infektionskontroll. Då sjuksköterskan styr omvårdnadsarbetet närmast patienten och har kontakt med undersköterskor som är absolut närmast patienten har detta stor betydelse. Studien av Huskins et al (2011) utökade också hygienrutiner men utan någon statistisk signifikant förbättring. Det talar ytterligare för att centralisering kring

sjuksköterskan är vital gällande spridning av MRSA på sjukhus.

Harrington et al (2007) hade ett system där alla som arbetade på avdelningen visste om vem som var bärare av MRSA. Det ledde till att följsamheten ökade gällande handhygien. Till följd av det minskade spridningen av MRSA. Ökad medvetenhet om vem som är bärare är därför viktigt då följsamheten ökar

(Harrington et al, 2007). Även om hygienrutiner alltid ska följas så visades det att följsamheten ökade när vårdpersonal var medvetna om vem som var MRSA-bärare. Det kan även diskuteras om interventionen hade betydelse för

följsamheten eftersom vårdpersonalen visste att följsamheten till handhygien studerades. Ellingson et al (2011) visade liknande resultat att fokus på

identifiering av MRSA-bärare och ökad följsamhet av hygienrutiner minskade förekomsten av MRSA.

Förbättring av vårdpersonalens kunskap

Med anledning av att sjuksköterskan ska leda omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen 2006) är kunskap viktig. Sjuksköterskan har kontakt med patienter men

framförallt ska sjuksköterskan ansvara för undersköterskornas arbete runt patienten. För att uppfylla dessa krav måste främst sjuksköterskan ha kunskap i området. Studien av Easton et al (2006) visade att kunskapen gällande MRSA var låg. Kunskapen var bristande gällande MRSA, både lokalisation av bakterien och åtgärder för att motverka spridning. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2006) tar upp vikten av attsjuksköterskan utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad. Saknas kunskap att förebygga MRSA är patientsäkerheten i fara. Detta bekräftas av studien gjord av Burkitt et al (2010). Före interventionen identifierade 20,3 % att desinficering med alkoholbaserad handdesinfektion var det mest effektiva sättet att döda bakterier. Efter intervention var siffran 36,7 %. Även om siffran steg finns där utrymme för förbättring. Basala hygienrutiner beskrivs av Socialstyrelsen (2006) där handdesinfektion är den enskilt viktigaste åtgärden för förebyggande av smitta.

Patienthygien

Tvättning av patienter med antibakteriellt medel var något som flera studier testade. Resultatet varierade. I studien av Climo et al (2013) så var incidensen för MRSA inte statistiskt signifikant lägre. Däremot var det statistiskt signifikant att incidensen av MRSA och VRE var lägre. Därför är det oklart om resultatet verkligen var signifikant gällande MRSA. Enligt Socialstyrelsen (2010) är den vanligaste smittvägen kontaktsmitta eller direktsmitta. Tvättning av patienter skulle kunna reducera antalet bakterier på patients kropp och därmed minska

(16)

12

sannolikheten för smittspridning. Dessutom kan det tänkas att spridning genom miljö minskar. Då Staphylococcus aureus ofta koloniserar näsöppningen (Ericson & Ericson, 2009) så är det sannolikt att vid kontakt med patient överförs bakterier till kläder hos vårdpersonal och material i omgivningen. Det skulle kunna vara en metod på sjukhus för att förhindra spridning.

Tvättning med Klorhexidin ingen betydelse i studien av Wendt et al (2007). Det kan även diskuteras applicering av Mupirocin i näsan är en läkemedelsbehandling då detta är ett antibiotikum. Därför kan metoden för interventionen i Wendt et al (2007) diskuteras om det endast är sjuksköterskans område. Det kan också tänkas att frikostig användning av Mupirocin skulle leda till en resistensutveckling även mot detta antibiotikum. Spencer et al (2013) använde en liknande metod fast med Octenidine istället för Klorhexidin vilket däremot visade god effekt för att

eliminera kolonisation av MRSA. Detta var även statistiskt signifikant. I Wendt et al (2007) användes en placebogrupp vilket ger studien större trovärdighet till skillnad från Spencer et al (2013) som gjorde en retroperspektiv studie och jämförde bakåt i tiden.

Barriärvård

Sjuksköterskor kan inte använda sig av screening som omvårdnadsåtgärd. Däremot är det viktigt att identifiera patienter med MRSA tidigt för att kunna vidta lämpliga metoder för att minska spridning. Huang et al (2013) visade att med screening och direkt behandling vid MRSA minskade risken att MRSA spred sig. Bäst resultat fick dock de avdelningar där alla behandlades som misstänkt smittade. En nackdel med detta kan vara att överanvändning av Mupirocin kan leda till resistensutveckling.

SLUTSATS

Studierna pekade på att desinfektion med alkoholbaserad handdesinfektion var den mest effektiva metoden för att motverka spridning av MRSA mellan patienter på sjukhus. Detta fanns sedan tidigare bekräftat i litteratur.

Nya metoder för hindrande av spridning identifierades. Kunskap visade sig vara en viktig faktor för hur riktlinjer kring handhygien efterföljdes.

Patienthygienen med antibakteriellt medel visade i några studier god effekt. Patienterna med MRSA var fortfarande bärare av MRSA men spridningen till övriga patienter minskade. Även isolation av MRSA-bärare hade god effekt som är beprövat sedan tidigare.

Sammanfattningsvis vill vi med denna uppsats understryka sjuksköterskans betydelse för att minska spridningen av MRSA på vårdavdelningar. Detta då sjuksköterskan ansvarar för allt patientnära omvårdnadsarbete. Det ställer höga krav på sjuksköterskan att hon/han har evidensbaserad kunskap om hur MRSA sprids och om vilka metoder som är viktigast för att minska spridningen av MRSA i sjukhusmiljöer.

(17)

13

REFERENSER

Andreassen G.T, Fjellet A.L, Hægland, Wilhelmsen I-L, Subberud, D-G. I: Almås H, Stubberud D-G, Grønseth R, (Red) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber. 2011, s.59-103.

Axelsson Å (2012) Litterturstudie. I: Granskär M & Höglund-Nielsen B, (Red)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Upplaga 2). Lund:

Studentlitteratur, s 203- 220.

Burkitt K.H, Sinkowitz-Cochran R.L, Obrosky S, Cuerdon T, Miller L.J, Jain R, Jernigan J.A, Fine M.J, (2010) Survey of employee knowledge and attitudes before and after a multicenter Veterans’ Administration quality improvement initiative to reduce nosocimial methicillin-resistant Spaphylococcus aureus infections. American Journal of Infection Control, Vol. 38 No. 4, 274-282.

Carlson K & Linder C. (2008) Introduktion till mikrobiologi – med inriktining mot

naturvetare och farmaceuter. Lund: Studentlitteratur.

Climo M.W, Yokoe D.S, Warren D.K, Perl T.M, Bolon M, Herwaldt L.A, Weinstein R.A, Sepkowitz K.A, Jernigan J.A, Sonogo K, Wong E.S, (2010) Effect of Daily Chlorhexidine Bathing on Hospital-Acquired Infection. New

England Journal of Medicine, 368, 533-542.

Easton P.M, Sarma A, Williams F.L.R, Marwick C.A, Phillips G, Nathwani D, (2006) Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting. Journal of Hospital Infection, 66, 29-33.

Ellingson K, Muder RR, Jain R, Kleinbaum D, Feng P I, Cunningham C, Squier C, Lloyd J, Edwards J, Gebski V, Jernigan J, (2011) Sustained Reduction in the Clinical Incidence of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Colonization or Infection Associated with Multifaceted Infection Control Intervention.

Infection Control and Hospital Epidemiology, Vol. 32, No. 1, 1-8.

Ericson E. & Ericson, T. (2009) Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber. Forsgren A (1996). Antibiotika. I: Forsgren A, Kronvall G (Red) Klinisk bakteriologi. Lund: Studentlitteratur, s 75-105.

Google, (2013). >www.google.se< (2013-11-27)

Harrington G, Watson K. Bailey M, Land G, Borrell S, Houston L, Kehoe R, Bass P, Cockroft E, Marshall C, Mijch A, Spelman D, (2007) Reduction in

Hospitalwide Incidence of Infection or Colonization with Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus With Use of Antimicrobial Hand-Hygiene Gel and statistical Process Control Charts. Infection Control and Hospital Epidemiology,

Vol. 28, No. 7, 837-844.

Huang S.S, Septimus E,, Kleiman K, Moody J, Hickok, Avery T.R, Lankiewicz J, Gombosev A, Terpstra L, Hartford F, Hayden M.K, Jernigan J.A, Weinstein R.A, Fraser V.J, Haffenreffer K, Cui E, Kaganov R.E, Lolans K, Perlin J.B, Platt R,

(18)

14

(2013) Targeted versus universal Decolonization to Prevent ICU Infection. The

New England Journal of Medicine, 368, 2255-2265.

Huskins W C, Huckabee C M, O`Grady N P, Murray P, Kopetskie H, Zimmer L, Walker M E, Sinkowitz-Cochran R L, Jernigan J A, Samore M, Wallace D, Goldman D A, (2011) Intervention to Reduce Transmission of Resistant Bacteria in Intensive Care. The New England Journal of Medicine, 364, 1407-1418. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Jasir A, (2001) Group A streptococci: Epidemiology and genetics of antibiotic

resistance. Lund, Lunds University.

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket, (2013) Svensk MeSH. >http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2013-11-27)

Lindberg E, (2004) Staphylococcus aureus in the infantile bowel flora. Göteborg, Göteborg University.

Miyachi H, Furuya H, umezawa K, Itoh Y, Ohshima T, Miyamoto M, Asai S, (2007) Preventive strategies in a university hospital: impact of a link-nurse system on the basis of multidisciplinary approaches. American Journal Infect Control,

Vol. 35, No. 2, 115-121.

Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Polit, D. & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, Appraisal and Utilization (6thedition). Philadelphia: Lippincott.

SBU (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Version 2013-05-16. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Sköld O, (2006) Antibiotika och antibiotikaresistens. Lund, Studentlitteratur. Smittskyddsinstitutet, (2012a) Basala hygienrutiner.

>http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vardhygien/basala-hygienrutiner< (2013-12-02)

Smittskyddsinstitutet, (2012b) Allt du vill veta om handhygien.

>http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/amnesomraden/vardhygien/rena-hander/webb/Allt-du-vill-veta-om-handhygien-2012-15-23.pdf< (2013-12-17) Smittskyddsinstitutet, (2013) Meticillinresistenta gula stafylokocker.

>http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker/< (2013-12-01)

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. >http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf< (2013-12-02)

(19)

15

Socialstyrelsen, (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag.

>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-123-12_200612312.pdf< (2013-12-02)

Socialstyrelsen, (2010) Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk.

>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18073/2010-6-19.pdf< (2013-12-01)

Song X, Stockwell D.C, Floyd T, Short B.L, Singh N, (2013) Improving hand hygiene compliance in health care workers: Strategies and impact on patient outcomes. American Journal of Infection Control, 41, e101-e105.

Spencer C, Orr D, Hallam S, Tillmanns, E, (2012) Daily bathing with octenidine on an intensive care unit is associated with a lower carriage rate of meticillin-resistant Staphylococcus aureus. Journal of Hospital Infection, 83, 156-159. Wendt C, Schinke S, Württemberger M, Oberdorfer K, Bock-Hensley O, von Baum, H, (2007) Value of Whole-Body Washing With Chlorhexidine for the Eradication of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus: A Randomized, Placebo-Controlled, Double-Blind Clinical Trial.

Infection Control and Hospital Epidemiology, Vol. 28, No. 9, 1036-1043.

Wennerberg J, (2012) Läkemedel som förändrat världen. Stockholm, Apotekarsocieteten.

Willman A, Stoltz P & Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro

(20)

BILAGOR

Bilaga 1. Matris över artiklar.

Title Author, Journal,

Country, Year

Aim Method Results Quality rating

Survey of employee knowledge and attitudes before and after a multicenter Veterans’ Administration quality improvement initiative to reduce nosocimial methicillin-resistant Spaphylococcus aureus infections. Burkitt K.H, Sinkowitz-Cochran R.L, Obrosky S, Cuerdon T, Miller L.J, Jain R, Jernigan J.A, Fine M.J. American Journal of Infection Control. USA, 2010

Assess the effect of a MRSA prevention initiative on changes in employees’ knowledge, attitudes and practices before and after the implementation of a quality improvement program.

Quantitative, two cross-sectional surveys on baseline October, 2006 and follow-up surveys July, 2007.

Interventions with focus on knowledge can increase the compliance to hand hygiene. More nurses reported using alcohol based products in the follow-up. Medium Effect of Daily Chlorhexidine Bathing on Hospital-Acquired Infection. Climo M.W, Yokoe D.S, Warren D.K, Perl T.M, Bolon M, Herwaldt L.A, Weinstein R.A, Sepkowitz K.A, Jernigan J.A, Sonogo K, Wong E.S.

New England Journal of Medicine.

USA, 2013.

Evaluate the usefulness of bathing with chlorhexidine to reduce the risk of multidrug resistant organisms (MDRO) acquisition and hospital-acquired bloodstream infection among patients.

Quantitative, cluster-randomized crossover study involving patients hospitalized in six ICUs or bone marrow

transplantation units.

Washing patients with chlorhexidine can decrease the incidence of MRSA and VRE in hospital. Spread to blood of bacterias also showed a significant decrease.

(21)

17

Title Author, Journal,

Country, Year

Aim Method Results Quality rating

Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting.

Easton P.M, Sarma A, Williams F.L.R, Marwick C.A, Phillips G, Nathwani D.

Journal of Hospital Infection.

UK, 2007.

Assess the knowledge and precieved practice of staff regarding MRSA and it’s management in acute hospital setting. Secondary aim: Determine what staff felt was needed in terms of information or education on the risks, management and treatment of MRSA.

Quantitative, questionnaire survey and face to face interviews.

The knowledge about MRSA and management of MRSA turned out to be low. A majority of the respondents wanted more education to increase their knowledge about MRSA to be better prepared.

Medium

Sustained Reduction in the Clinical Incidence of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Colonization or Infection Associated with Multifaceted Infection Control Intervention. Ellingson K, Muder RR, Jain R, Kleinbaum D, Feng P I, Cunningham C, Squier C, Lloyd J, Edwards J, Gebski V, Jernigan, J. Infection Control and Hospital Epidemiology. USA, 2011.

Assess the impact and sustainability of a multifaceted intervention to prevent methicillin-resistant Staphylococcus aureus transmission implemented in three chronologically

overlapping phases at one hospital.

Quantitative, interrupted time-series analyses. Intervention that changed strategy regarding system and behavior to increase adherence regarding infection control precautions.

The intervention proved to be useful to reduce the incidence of MRSA in the hospital. In some

departments the decrease was 66 % after the intervention. Medium - high Reduction in Hospitalwide Incidence of Infection or Colonization with Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus With Use of Antimicrobial Hand-Hygiene Gel and statistical Process Control Charts.

Harrington G, Watson K. Bailey M, Land G, Borrell S, Houston L, Kehoe R, Bass P, Cockroft E, Marshall C, Mijch A, Spelman D.

Infection Control and Hospital Epidemiology. Australia, 2007.

Evaluate the inpact of serial interventions on the incidence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus.

Quantitative, longitudinal observational study before and after intervention.

After the intervention that simply focused on increased compliance to hand hygiene the rate of new patients with MRSA in the intervention period decreased compared to preintervention period.

(22)

18

Title Author, Journal,

Country, Year

Aim Method Results Quality rating

Targeted versus universal Decolonization to Prevent ICU Infection.

Huang S.S, Septimus E,, Kleiman K, Moody J, Hickok, Avery T.R, Lankiewicz J, Gombosev A, Terpstra L, Hartford F, Hayden M.K, Jernigan J.A, Weinstein R.A, Fraser V.J, Haffenreffer K, Cui E, Kaganov R.E, Lolans K, Perlin J.B, Platt R. The New England Journal of Medicine.

USA 2013.

Compare targeted and universal decolonization with one another and with MRSA screening and contact precautions alone.

Quantitative, pragmatic cluster-randomized trial.

The result showed that taking the most extreme precautions proved to be most effective to decrease the risk of obtaining MRSA in a hospital.

Medium

Intervention to Reduce Transmission of Resistant Bacteria in Intensive Care.

Huskins W C, Huckabee C M, O`Grady N P, Murray P, Kopetskie H, Zimmer L, Walker M E, Sinkowitz-Cochran R L, Jernigan J A, Samore M, Wallace D, Goldman D A. The NEW ENGLAND Journal of MEDICINE.

UK, 2011

Hypothesized culture-based active surveillance for MRSA and VRE and the expanded use of barrier precautions, as compared with existing practice, would reduce the incidence of colonization or infection with MRSA or VRE in adult intesive care units.

Quantitative, cluster randomized controlled trial.

The incidence of MRSA did not differ significantly between the methods applied in the intervention. The personnel complied to hand hygiene at a higher rate in intervention groups.

(23)

19

Title Author, Journal,

Country, Year

Aim Method Results Quality rating

Preventive strategies in a university hospital: impact of a link-nurse system on the basis of multidisciplinary approaches. Miyachi H, Furuya H, umezawa K, Itoh Y, Ohshima T, Miyamoto M, Asai S.

American Journal Infect Control.

Japan, 2007.

Control of MRSA through stepwise implementation of prevention strategies, including introduction of a prevention guideline, measures to increase hand-hygiene compliance, feedback processes of trends of the MRSA prevalence, and

development of controlling activities such as an infection controlling team and a link-nurse system.

Quantitative,

retrospectively analyzes with quasi-experimental design.

The preventative strategies did not have any

significant effect on the MRSA rates. However the method involving

implementation of control link nurses did result in a decrease of the prevalence of MRSA.

High

Improving hand hygiene compliance in health care workers: Strategies and impact on patient outcomes.

Song X, Stockwell D.C, Floyd T, Short B.L, Singh N.

American Journal of Infection Control. USA, 2013

Describe the use of hand hygiene using the failure mode effect analysis (FMEA) to improve hand hygiene compliance among health care providers and to evaluate the clinical and financial impact

assosciated with hand hygiene practice.

Quantitative, retrospective cohort study. Using FMEA to identify barriers for complying with hand hygiene requirements.

The intervention focusing on barriers to compliance was successful. The compliance to hand hygiene improved. This resulted in a significant decrease of MRSA.

Medium - high

Daily bathing with octenidine on an intensive care unit is associated with a lower carriage rate of meticillin-resistant Staphylococcus aureus.

Spencer C, Orr D, Hallam S, Tillmanns, E.

Journal of Hospital Infection.

UK, 2013.

Investigate whether repeated five-day cycled of daily topical octenidine could result in similar effect as chlorhexidine.

Quantitative. Two year retrospective, uncontrolled study.

A regimen consisting of octenidine washing resulted in a decrease of the prevalence of MRSA.

(24)

20

Title Author, Journal,

Country, Year

Aim Method Results Quality rating

Value of Whole-Body Washing With Chlorhexidine for the Eradication of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus: A Randomized, Placebo-Controlled, Double-Blind Clinical Trial. Wendt C, Schinke S, Württemberger M, Oberdorfer K, Bock-Hensley O, von Baum, H. Infection Control and Hospital Epidemiology. Germany, 2007.

To study the efficacy of whole-body washing with chlorhexidine for the control of MRSA.

Quantitative, randomized placebo-controlled, double.blinded clinical trial.

The method was not successful. Only the groin area was significantly better eradicated with the use of chlorhexidine washing. The best predictor for total eradication was low number of body sites positive for MRSA.

(25)

Bilaga 2. Granskningsmall.

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med

kvantitativ metod

Vilken forskningsmetod har använts?

...

Patientkarakteristika

Antal: Ålder : Kön:

Vårdpersonal karakteristika

Antal: Ålder: Kön:

Yrkeskategori:

Adekvat inkludering/exkludering Ja Nej

Intervention:...

...

Vad avsåg studien att

studera?...

...

...

Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej

Representativt urval? Ja Nej

Randomiseringsförfarande beskrivet?

Ja Nej Anges ej

Likvärdiga grupper vid start?

Ja Nej Anges ej

Analyserades deltagarna i den grupp som de randomiserades till?

Ja Nej Anges ej

Blindning av patienter?

Ja Nej Anges ej

Blindning av vårdare?

Ja Nej Anges ej

Blindning av forskare?

Ja Nej Anges ej

Bortfall:

Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej

Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej

Adekvat statistisk metod? Ja Nej

Etiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten validerade? Ja Nej

Är instrumenten pålitliga? Ja Nej

Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Huvudfynd? (Hur stor var effekten, hur beräknades effekten, är

statistiken tillförlitlig?)

...

...

Sammanfattande bedömning av kvalitet:

Figure

Tabell 1. Redovisning av blocksökning i CINAHL.
Tabell 2. Redovisning av sökning I PubMed.

References

Related documents

In Study III the purposive selection of twelve patients, five women and seven men (age 30-66 years), was carried out by Eva Skyman, infection control nurse and Leif

used in 2004 (n=92) and for a new set of patients in 2011 (n=110) focused on the patients’ use and beliefs of a MRSA notification card and their encounters when presenting it in

Som nyutexaminerad sjuksköterska så anser författarna att det är viktigt att varje sjuksköterska har aktuell kunskap angående MRSA och basala hygienrutiner för att förhindra

aureus in the nares had higher levels of antibodies to all eleven tested antigens, and significantly to five (teichoic acid, lipase, enterotoxin A, toxic shock toxin-1,

&#34;A prospective multicenter study of Staphylococcus aureus bacteremia: incidence of endocarditis, risk factors for mortality, and clinical impact of methicillin

Resultatet visade även att 98 procent av sjuksköterskorna anser att handhygien är den viktigaste åtgärden för att minska smittspridning och 97 procent upplever att när

Among the most interesting mutants are DA65171, which had the highest MIC as determined by the broth microdilution test and showed a growth rate twice as fast as the wild

Den höga åldern i studiepopulationen skulle kunna bero på generellt hög ålder för patienter inlagda på sjukhus eller inom kommunal vård och omsorg där smittspårning