Lärande och samhälle Barn-unga-samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
15 högskolepoäng, grundnivå
”Nu ska jag gå hem
till mitt hus!”
-barns kamratkultur, inflytande och maktrelationer i lek
Children's peer culture, influence and power relationships in play.
Katrine Wolckmar
Johanna Lindgren
Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Martin Berzell Datum för slutseminarium: 2016-04-04 Handledare: Åse Piltz
2
Förord
Vi är två studenter från Malmö högskola som gjort den här studien om kamratkultur, inflytande och maktrelationer i barns lek och samspel. På två olika förskolor har vi var för sig gjort
videoobservationer kring barns lek. Vi har tillsammans transkriberat vårt empiriska material och även skrivit alla kapitel gemensamt med hjälp av mycket koffein och skratt!
Vi vill först och främst tacka alla barn och pedagoger som medverkat i vår studie. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra. Tack!
Även ett stort tack till vår handledare Åse Piltz, för ett positivt engagemang och hjälpen du gett oss genom denna arbetsprocess. Vi vill även passa på att tacka för du tagit dig tid att snabbt handleda oss via mejl.
Att skriva ett examensarbete är både intressant och uppslukande men kräver samtidigt hårt arbete, mycket energi och många timmar framför datorn. Vi vill därför passa på att även tacka våra familjer och vänner som ställt upp och haft förståelse under denna tiden!
Avslutningsvis ger vi varandra en klapp på axeln för ett grymt bra teamwork som gjort att vi tagit oss igenom denna processen tillsammans!
3
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att se om och i så fall hur barns relationer och samspel kan yttra sig i leken utifrån kamratkultur, inflytande och maktrelationer. Vi har utgått från tidigare forskning och teorier om barns lek, inflytande, kamratkultur och maktrelationer för att förstå vår empiri. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in vårt empiriska material genom att
videoobservera barn i lek vilket vi sedan transkriberade. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag. Studiens resultat har visat hur barn samspelar i lek genom leksignaler och lekregler vilka bidrar till en viktig faktor i hur inflytande och
maktrelationer bland barn kan yttra sig i leken. För att vidare förstå vårt resultat har vi använt oss av Corsaros begrepp tolkande reproduktion samt Foucaults tankar kring makt för att förstå kamratkultur och maktrelationer bland barn. Analysen är uppdelad i kategorierna inflytande, kamratkultur och maktrelationer och i slutdiskussionen kom vi fram till att maktrelationer blev det mest centrala begreppet i studien.
4
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1. Inledning ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3. Tidigare forskning och litteraturgenomgång ... 8
3.1
Vad är lek? ... 8
3.1.1 Lekroller
... 8
3.1.2 Leksignaler
... 9
3.1.3 Sociala lekregler
...
10
3.2
Barns inflytande och delaktighet...
10
3.3
Kamratkultur ...
11
3.4
Maktrelationer ...
12
4. Metod...
14
4.1
Observationer ...
15
4.2
Urval ...
16
4.3
Genomförande ...
17
4.4
Empiriskt material ...
17
4.5
Forskningsetiska principer ...
18
4.5.1 Informationskravet...
18
4.5.2 Samtyckeskravet...
18
4.5.3 Konfidentialitetskravet...
19
5
4.5.4 Nyttjandekravet
...
19
4.6
Analysbeskrivning ...
19
5. Resultat och Analys ...
21
5.1
Maktrelationer ...
21
5.2
Kamratkultur ...
23
5.3
Inflytande ...
25
6. Diskussion ...
26
6.1
Resultatdiskussion ...
26
6.2
Metoddiskussion...
29
6.3
Förslag för vidare forskning ...
30
7. Referenslista ...
31
Bilaga 1 ...
33
6
1. Inledning
Lek med dockorna...
Tre barn leker i hemvrån i ett av förskolans lekrum. Pelle och Olle har dukat på golvet. Lisa packar en väska. – Nu ska jag gå hem till mitt hus!, säger Lisa och börjar gå ut från rummet. Pelle reser sig direkt och följer efter Lisa.
-Det är godis, säger Olle samtidigt som Pelle stannar på vägen och säger till Olle - Kom!
Olle plockar ihop maten och upprepar -Det är godis. Han samlar ihop några saker från golvet och säger, - Jag ska hämta mera mat, och följer efter Pelle och Lisa som redan är på väg ut från rummet. -Jag kommer med lite mer mat till dig, säger Olle till barnen.
Samtidigt möter de en pedagog. – Ni får stanna där inne med de grejorna, säger pedagogen. Barnen vänder tillbaka och lägger grejorna. – Jag vill leka med lera, säger Lisa. – Jag med, säger Pelle och båda barnen följer efter Lisa (Sekvens nr. 4, 2015-11-24).
I ovanstående anekdot som är tagen ur vårt empiriska material synliggörs barns kamratkultur,
inflytande och maktrelationer vilka är de begrepp som ofta återkommer i vår studie. Barnen leker
och samspelar med varandra, Lisa kan upplevas vara den som styr leken då de andra två barnen följer hennes idéer exempelvis när hon ska ”gå hem” eller leka med lera. Är det en form av makt eller något som sker i barns kamratkultur? Eller beror det på olika former av inflytande mellan barnen? Det är frågor som är intressanta i vår studie vilken kommer fokusera på relationer och samspel mellan barn och hur det utspelar sig i leken.
I Lpfö 98/10:12 är barns inflytande ett av de grundläggande uppdragen i förskolans dagliga verksamhet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för begreppet demokrati samt att verksamheten ska utformas utifrån barns egna uttryck för sina behov och intressen. Vidare står det tydligt i Lpfö 98/10:6 hur viktig leken är för barns utveckling och lärande. Leken bör genomsyras i den dagliga verksamheten då den har betydelse för barns utveckling av fantasi, samspel, kommunikation och gestaltande av erfarenheter. Vi upplever att barns inflytande är något som ofta diskuteras bland pedagoger i förskolan vilket väckte
funderingar och ett intresse hos oss att vilja studera vidare hur det uttrycker sig mellan barnen i praktiken. För att kunna studera detta valde vi därmed barns lek som utgångspunkt i de
sammanhang när den inte är påverkad av vuxna. Funderingarna utvecklades vidare till barns kamratkultur, inflytande och maktrelationer och diskussionerna landade slutligen i om och hur dessa kommer till uttryck i leken. Därför väljer vi att fördjupa oss i barns kamratkultur,
7
2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna studie är att se om och i så fall hur barns relationer och samspel kan yttra sig i leken utifrån kamratkultur, inflytande och maktrelationer.
1. Hur visar sig barns samspel i lek? 2. Hur yttrar sig kamratkultur mellan barn?
8
3. Tidigare forskning och litteraturgenomgång
Nedan följer en litteraturgenomgång av teorier och tidigare forskning som är relevant för vår studie kring lek, inflytande, kamratkultur och maktrelationer.
3.1. Vad är lek?
Leken har en central roll i förskolan och utgör en stor del av den dagliga verksamheten. Leken sker inte endast under en viss tid på förskolan utan är något barn gör när -och var som helst. Knutsdotter Olofsson (2003:31) menar att varje barn föds med en förmåga att leka, dock behöver de vägledning till att leka, som att lära dem förstå leksignaler och att skilja på fantasi och
verklighet för att utveckla sin lekförmåga. Vidare beskriver Knutsdotter Olofsson (2003:21) leken som paradoxal och svår att beskriva i enkla termer. Även Jensen (2013:17) förklarar att det finns många aspekter som spelar in för att förstå lek och menar liksom Knutsdotter Olofsson att leken är ett brett och komplext fenomen. Jensen (2013:12) hänvisar vidare till lekforskaren Peter K. Smith som beskriver leken som en varierande aktivitet där barn kan välja att göra många olika saker samt att det inte finns något rätt eller fel. Johansson och Pramling Samuelsson (2007:21) presenterar leken som fylld med fantasi och spänning, engagemang och hängivenhet. Barnen uppslukas av tid och rum i leken och inget annat är viktigt just då. Lek anser även vi vara svår att beskriva med ord, samtidigt upplever vi leken vara en stor del av barns vardag i förskolan. Vi har därför valt att observera leken för att vi vill se vad som sker i barns samspel utan vuxnas
deltagande.
3.1.1 Lekroller
Jensen (2013:17) använder sig av olika begrepp för att beskriva leken, ett av dem är lekroller. I alla lekar vilka innefattar fler än två individer skapas olika roller för varje deltagare. En lekroll kan innebära att barn väljer en karaktärsroll där de exempelvis agerar läkare eller frisör. Barn kan även vara den i leken som håller samman och reglerar handlingar och kommunikationen i leken,
9
en så kallad koordineringsroll. Även olika nivåer av inflytande kan visa sig i lekrollerna då barnet har en överordnad, underordnad eller jämställd roll i leken (ibid). Knutsdotter Olofsson (2003:89) skriver om rollek, det som Jensen (2013) även kallar för karaktärsroll. Rollek innebär att barn går in och agerar någon annan i leken, identifierar sig med och talar så som rollen kräver. Att kunna identifiera sig som någon annan kan vara svårt för de barn som är ovana och osäkra samt har svårt att behärska den rollteknik och samspel som rollek innebär menar Knutsdotter Olofsson (2003:89). Samspel är en social träning och Homburger Erikson (1999, refererad i Jerlang 2008:103) menar att barn har med sig olika upplevelser och erfarenheter i mötet med varandra. Barn korrigerar i leken och tar hänsyn till varandras olikheter, vilket vidare tränar den sociala förmågan.
3.1.2 Leksignaler
Leksignaler är ett begrepp som Knutsdotter Olofsson (2003:7) ofta återkommer till i sin beskrivning av lek. Leksignaler är ett uttryck för hur inställningen, förhållningssättet till
verkligheten och tolkningen i leken är och visas så länge leken varar. De hjälper oss att förstå om det som händer är lek eller inte. Skratt, leende eller tillgjorda röster kan vara exempel på hur leksignaler uttrycks bland barn. En tydlig leksignal kan vara hur barn pratar till varandra i leken, då använder de sig ofta av ljusa och vänliga röster (2003:10). Knutsdotter Olofsson (1987:67) menar vidare att barn förbereder sin lek genom att beskriva miljön och delge varandra roller ex. ”Nu är du mamma” eller ”Nu gick vi hem”. Leken beskrivs i dåtid och då drivs handlingen fram under lekens gång. Lika lätt som barn kan starta en lek kan de avsluta eller gå ur den vilket de visar genom att vara sig själva igen. Det finns även de barn som inte lärt sig dessa leksignaler än, då behövs en närvarande vuxen som kan vägleda för att skapa förståelse för vad som skiljer lek från verklighet samt att man kan gå in och ur leken när man vill menar Knutsdotter Olofsson (2003:83). Även Garvey (1990:4) menar att leken är spontan och en icke obligatorisk aktivitet som är frivillig för barn att delta i.
10
3.1.3 Sociala lekregler
Vi upplever från egna erfarenheter att barns sociala samspel utvecklas som mest i lek och kan vara ett sätt att lära sig något om sig själv och sin omvärld. Niss och Söderström (2006:56) menar att det är i leken tillsammans med andra barn som den sociala förmågan utvecklas, samtidigt är leken en konst som behöver mycket träning för att behärskas. Samspelet utvecklas i leken och skapar struktur, innehåll och mening. Lillemyr (2013:153) menar även att samspelet är viktigt för barns självutveckling och skapar viktiga förutsättningar för hur lek kan yttra sig. För att en lek ska vara lyckad behövs flera olika förutsättningar så som samförstånd, ömsesidighet och turtagande menar Knutsdotter Olofsson (1987:121). När barn leker tillsammans måste de vara i samförstånd för att förstå vad och vilka regler som gäller i leken. Barn måste vara införstådda med att de leker samt vad de leker, de behöver veta om det är lek eller allvar. De barn som inte behärskar samförstånd i leken kan då hamna i konflikt eller känna sig utanför när de försöker delta. Enligt Knutsdotter Olofsson (1987:90) förstör många barn leken eftersom de inte förstår hur de ska samspela eller vad det är för lek som pågår. Vidare är ömsesidighet en förutsättning för att leken ska fungera. Vilket innebär att leken är på en jämställd nivå bland deltagarna oavsett ålder eller storlek. Turtagning är när barn kan ge och ta i leken samt förstå att initiativ och bestämmelser varierar bland deltagarna. En form av dialog utvecklas då mellan de jämbördiga lekdeltagarna. I vissa fall kan det vara att barn förstår leksignaler väl men inte behärskar lekregler vilket kan skapa en form av bråklek. Det innebär att de inte alltid samtycker till andras förslag, vill alltid vara starkast och styra leken samt alltid vinna eller tvärtemot då brist på turtagande kan leda till att barn alltid ger sig eller låter sig styras (ibid).
Vi kommer använda begreppen leksignaler, lekroller och sociala lekregler för att förstå hur barns sampel kan visa sig i lek.
3.2 Barns inflytande och delaktighet
Enligt Lpfö 98/10:12 ska varje barn få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, vilket innebär att varje barn
11
Johannesen och Sandvik (2009:29) menar att barns delaktighet och inflytande har sitt ursprung i FN´s barnkonvention vilken Sverige ratificerade år 1990. Barnkonventionen (2009) är skriven av FN och innehåller 45 artiklar gällande bestämmelser om barns rättigheter. Rätten till
yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka åsikter samt att respektera barnens rätt till tankefrihet och samvetsfrihet är några delar av artiklarna som behandlar barns inflytande. Barn ska få bilda och uttrycka egna åsikter utifrån ålder och mognad (ibid).
Delaktighet och inflytande kopplas ofta ihop med begreppet demokrati menar Johannesen och Sandvik (2009:30), samtidigt menar de att begreppen inte ska misstolkas i tron om att barn ska få bestämma allt. Delaktighet och inflytande handlar snarare om en gemenskap där alla inkluderas och respekteras oavsett åsikt eller inställning. Det ska vidare inte uppfattas som barn kan eller ska dela ansvaret med vuxna i förskolan (ibid).
Ofta används delaktighet och inflytande synonymt med varandra och Arnér (2009:14) menar vidare att begreppen kan tolkas olika beroende på vilket sammanhang de ingår i. Begreppet inflytande väljer Arnér att utgå från och beskriver det som något barn får då de kan påverka sin tillvaro. Begreppet delaktighet beskrivs vara något barn deltar i som någon annan har bestämt. Inflytande är alltså när barnen har möjlighet att påverka hur och vad de deltar i, delaktighet handlar till största del endast om deltagande (ibid).
Vi upplever barnen som delaktiga i alla våra videoobservationer eftersom de aktivt deltar i leken, vilket är hur vi tolkar begreppet delaktighet. I vår studie fokuserar vi därför på begreppet
inflytande eftersom vi vill se om, och i så fall hur, inflytande visar sig och styr i leken mellan barnen.
3.3 Kamratkultur
Begreppet kamratkultur menar Michélsen (2005:34) började användas i samband med att barn började betraktas som kompetenta efter mitten av 1900-talet. Då började barn ses som sociala aktörer och uppfattades som medskapare till sin egen kultur (ibid). Michélsen (2005:34) menar vidare att begreppet kamratkultur har olika innebörd och definition i olika sammanhang. Det är vanligt att kamratkultur skiljer sig från kultur skapad med och av barn eller kultur skapad för
12
barn. Ett exempel kan vara miljön som är skapad för barn då rutschkanan är till för att åka nedför, vidare i ett annat sammanhang kan barn i samma miljö utveckla en egen samspelskultur tillsammans. Jensen (2013:184) definierar begreppet kamratkultur genom att utgå från
barndomssociologin som fokuserar på barns sociala samspel och barns uppväxt.
Även vi väljer att utgå från barndomssociologin i vår studie och framförallt genom att tolka forskning från William A. Corsaro (2005) som är en amerikansk barndomssociolog och professor i sociologi. Ett av Corsaros centrala begrepp är tolkande reproduktion (interpretive reproduction) vilket är en ihopsättning av produktion och reproduktion. Med reproduktion menar Corsaro att barn imiterar och återskapar beteendemönster som redan finns i deras sociala tillvaro. Produktion innebär ett nytt beteende som inte återskapats. I leken tolkar barn roller och
handlingar efter eget initiativ vilket innebär att de kombinerar produktion och reproduktion, därav använder Corsaro tolkande reproduktion som begrepp för att fånga vad barn gör i sin lek (ibid). Även kamratkultur kan förklaras utifrån begreppet tolkande reproduktion. Barn som delar samma intresse hittar ofta varandra och bildar en grupp vilket innebär att i en barngrupp kan flera grupper bildas. Barnkultur kan ha flera underkulturer som skapas av barn i grupp beroende på olika gemensamma intressen (ibid).
Jensén (2013:189) har även tolkat Corsaro och fokuserar sin tolkning på hur barn kan skydda sina grupperingar inom kamratkulturen. Jensén beskriver barns sociala lekmiljö som det
interaktiva rummet, barn är ofta måna om att bevaka och skydda sina grupper i lekmiljön. Barn skyddar bland annat kamratskapet, det fysiska utrymmet samt kontrollen som de vill ha i leken. Barns behov av att värna om den pågående leken i gruppen kan vidare uppfattas som en form av exkludering mellan barnen. Utifrån ett vuxenperspektiv kan detta även tolkas som själviskt och att barnen inte kan samarbeta (ibid).
Vi använder begreppet kamratkultur för att försöka förstå barns samspel i leken.
3.4 Maktrelationer
Nationalencyklopedin (2016) förklarar begreppet makt som en handling alltså en maktutövning eller en förmåga i form av maktresurser. En idéhistoriker som vi upplever ofta kopplas till
13
begreppet makt är Michel Foucault. Utifrån två böcker, direkt översatta från Michel Foucault,
Sexualitetens historia (2002) och Diskursernas kamp (2008) har vi tolkat Foucaults tankar kring
makt. Foucault skriver om makt utifrån olika former av tekniker, där tekniken är en handling. I tekniken finns flera olika teknologier, där teknologierna är kunskap. För att använda en teknik (utföra en handling) behövs teknologier (kunskap) för att tekniken ska få en effekt (2002, 2008). Vi väljer att använda Foucaults tankar för att försöka förstå maktrelationer i vår studie kring lek, då vi tolkar barns lekutveckling som en kunskap (teknologier) och barns samspel som en
handling (teknik). Ett barn som kan lekreglerna (teknologierna) kan därmed utveckla och styra leken med hjälp av teknik (handling).
Rasmussen Hangaard (1992) har forskat kring barns lek och beskriver hur maktrelationer kan uttrycka sig i barns låtsaslek. I låtsasleken agerar barn tre roller; regissör vilken är den som bestämmer vad man ska leka, inspicient bestämmer var och med vad man ska leka och till sist
sufflören som bestämmer vad som sägs i leken. De barn som agerar dessa ovanstående roller blir
den som bestämmer och har makt i leken menar Rasmussen Hangaard (1992:52). Barn som har makt kan antingen hämma eller utveckla leken, det beror på barnets behov av att få makt och prestige (ibid).
Rasmussen Hangaard (1992:53) beskriver olika styrande och manipulerande budskap vilka barn använder sig av före, under och efter lek. Ett av budskapen kallas för förpliktigande och kan uttryckas i frågan ”Får jag vara med?” Det kan exempelvis vara ett barn med låg status i gruppen som vill träda in i leken vilket då sker försiktigt och ställer frågan i låg ton om att få delta. Det kan även vara ett barn med stort behov av prestige som därmed går direkt in i leken för att ta för sig och styra, vilket vidare kan hämma eller utveckla leken. Ett annat budskap benämns
definierande och kan uttryckas i ”Jag är mamman och du är babyn”. Barn som är dominerande
och har makt tilldelar sig själv och andra barn positioner i leken, vilket skapar en hierarki bland rollerna eftersom vissa roller tar större plats och får därmed större gränser att leka inom. De barn som tilldelas större roller i leken, exempelvis rollen som mamma, har mer möjlighet att utveckla och styra leken vidare vilket kan leda till en makthierarki (ibid).
14
4. Metod
I detta avsnitt beskrivs vår arbetsprocess och hur vi gått tillväga för att samla ihop vårt empiriska material samt vilka metoder vi använt oss av. Vi presenterar även vårt urval och de
forskningsetiska principer vi utgått från.
Utifrån vår studies syfte har vi valt att utgå från en kvalitativ metod med vissa inslag av kvantitativa moment. Alvehus (2013:20) menar att kvalitativ forskningsmetod fokuserar till största del på meningar och innebörder samt är ett begrepp som innefattar många olika varianter. Vidare menar Alvehus (ibid) bara för att metoden är kvalitativ betyder det inte att allt som har med kvantiteter att göra utesluts. De kvalitativa aspekterna i vår studie är de återkommande mönster vi uppmärksammat i de olika videoobservationerna samt att empirin innehåller mycket information i få sekvenser, vilket Larsen (2009:24) beskriver är några exempel på kvalitativa forskningsmetoder. Vår studie innehåller även kvantitativa ansatser eftersom vi bland annat sett liknande beteende återkomma i flera sekvenser, exempelvis maktrelationer eller inflytande bland barnen i leken. Ett exempel på kvantitativ metod menar Alvehus (2013:21) är när samma
beteende återkommer i flera olika sammanhang under observationer. Begreppet tolkning menar Alvehus (2013:22) är central i kvalitativ forskning vilket även synliggörs i vår studie då vi med hjälp av tidigare forskning och teorier tolkar vår empiri. Tolkning ska vidare inte förstås utifrån att ”tolkaren” finner ett svar utan begreppet handlar snarare om ett bidrag till en generell
förståelse i vetenskaplig forskning (ibid).
På två förskolor har vi använt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har gjorts av barns lek, både med och utan videofilmning. Vi har valt att intervjua endast pedagoger, då vi utgått från två småbarnsavdelningar anser vi det vara svårt med barnintervjuer då barnens språk är väldigt begränsat. Under videofilmningarna har fokus varit barn i lek som inte styrs av vuxna eftersom studiens syfte är att synliggöra barns kamratkultur, inflytande samt
maktrelationer utifrån deras samspel med varandra. Pedagogerna har därför ingen central roll under filmobservationerna men är ändå närvarande.
15
Vi transkriberade vårt material från intervjuerna med pedagogerna tillsammans, vilket skapade diskussioner kring vår studies fokus då det från början var tänkt att vi skulle studera både
samspelet mellan pedagog-barn och barn-barn. Efter vidare diskussioner valde vi att enbart rikta studiens fokus på barn-barn. Eftersom det var i samspelet mellan barnen i leken som
kamratkultur, inflytande och maktrelationer blev som mest synlig. Vårt material från intervjuerna utgick endast från ett vuxenperspektiv vilket vi inte längre ansåg vara aktuellt för vår studies syfte eftersom det inte synliggjorde hur barnens samspel visade sig i leken. Även om studiens fokus ändrat riktning har vi valt att presentera intervjuerna med pedagogerna eftersom vi anser intervjuerna var en del av processen som medförde att vi ändrade syftet och fokus.
4.1 Observationer
Observation beskriver Larsen (2009:89) handlar om systematiska iakttagelser där vi befinner oss i en situation som är relevant för studien och registrerar det som händer. Vidare beskriver
Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014:62) att det finns olika typer av observationer, oftast talas det om deltagande och icke-deltagande observation. I deltagande observation deltar forskaren själv i det som ska studeras och i en icke-deltagande står forskaren bredvid och
observerar utan att delta, med syftet att påverka situationen så lite som möjligt. I vår studie har vi använt oss av en icke-deltagande observation då vi inte vill påverka barnens lek med vår närvaro. Observationen kan även vara strukturerad eller ostrukturerad vilket innebär att det i den
strukturerade har forskaren i förväg definierat kategorier som ska observeras och som sedan bockas av vid observationstillfällena. I en ostrukturerad observation noteras allt relevant som händer och som är av intresse (ibid). Vår studie utgår från ostrukturerade observationer då vi inte använt oss av i förväg bestämda kategorier i leken som ska observeras.
Videofilmningen utfördes på olika sätt vid olika tillfällen, ibland placerades kameran på en specifik plats i miljön och andra gånger följde kameran barnen i leken. Denna metod bidrog till olika perspektiv i barnens lek. Barnen upplevdes vara mer medvetna om att vi filmade dem när vi höll i kameran, vilket vi upplevde distraherade barnen i leken. Därefter valde vi att filma mer diskret genom att placera kameran på en fast punkt eller hålla i kameran för att endast fånga upp ljudet från barnens samspel i leken. Även samspelet mellan barnen och pedagogerna blev mer
16
naturligt när kameran inte uppmärksammades så tydligt i miljön. Observatörseffekten menar Alvehus (2013:93) kan vara svår att undvika då de som blir observerade på ett eller annat sätt påverkas av observatörens närvaro.
Vidare diskuterar Alvehus (2013:95) för- och nackdelar med öppen eller dold observation. Vid dold observation kan det uppstå etiska problem eftersom den observerade då inte godkänt sitt deltagande däremot uppstår inte observatörseffekten i denna metod. I en öppen observation skapas förtroende hos individen och dess etiska rättigheter vilket vi anser är en fördel. Dessvärre upplevde vi för mycket av observatörseffekten i våra öppna observationer då vi upplevde barnen bli distraherade av kamerans närvaro i deras lek, vi valde då att använda en teknik utifrån en egen variant av ovanstående metoder. Vilket innebar att vi vid några tillfällen höll kameran synligt och vid övriga tillfällen placerades kameran diskret för att filma eller enbart för att fånga upp ljud och dialoger. Alla deltagare i observationerna hade dock gett sitt etiska godkännande och var medvetna om att observationerna kunde ske spontant under dagen utan förvarning.
4.2 Urval
Vi valde att göra observationer och intervjuer på två förskolor där vi var kända för barnen och därmed var vi en del av miljön när vi skulle observera och filma. Båda förskolorna finns inom samma kommun och har fyra avdelningar vardera som har åldershomogena fördelningar. Två avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och två avdelningar för de äldre barnen 3-6 år. Den ena förskolan arbetar traditionellt och den andra arbetar efter Reggio Emilia filosofin dock hade de olika inriktningarna ingen påverkan eftersom studiens syfte inte var att jämföra förskolorna. Vi har valt förskolor utifrån en strategisk urvalsprincip (Alvehus 2013:67) vilket innebär att vi medvetet valt två förskolor för att komma åt de delar som vi redan på förhand visste skulle ge oss information som var intressant för vårt syfte. Ett annat strategiskt urval är att vi endast fokuserat på barn mellan 1-3 år eftersom vi ville se hur samspelet utspelar sig mellan barn som än inte har ett färdigutvecklat verbalt språk.
17
4.3 Genomförande
Innan studien påbörjades skickade vi ut medgivandeblanketter för godkännande till
videofilmning och intervjuer till alla vårdnadshavare, pedagoger och förskolechef som kom att delta i vår studie. När vi fått klartecken från vårdnadshavare påbörjade vi videofilmning i vardera småbarnsgrupp. En viktig del att tänka på i genomförandet av studien var att skapa en trygg miljö för barnen under studiens gång så de inte påverkades negativt, vilket vi gjorde genom att observera i barngrupper där vi redan var kända för barnen. Vi var noga med att uppmärksamma om barnen visade tecken på otrygghet eller obehag inför videokameran, då hade observationen avbrutits. Observationerna hade även avslutats om barnen visade tecken genom exempelvis sitt kroppsspråk att de inte ville bli filmade eller att vi inte skulle närvara. Vår studie utgår från observationer av människor därmed är den inte objektiv. Larsen (2009:15) diskuterar vikten av att vara objektiv men även problematiken då vi alla har erfarenheter och värderingar som kan vara svåra att lägga åt sidan.
4.4 Empiriskt material
I vår studie utgår vi från vårt insamlade empiriska material och använder oss av teoretiska verktyg för att försöka förstå vår empiri. Alvehus (2013:31) menar att empiri är det material som ska spegla forskningsfrågan för studien som man samlar in för att sedan analysera. I vår studie har vi använt oss av videoobservationer och intervjuer. Vår empiri är primärdata, vilket innebär att materialet har skapats och undersökts just för denna studie (ibid).
Vårt empiriska material innefattar 35 videoobservationer som vi i denna studie valt att kalla för sekvenser, total längd är cirka 8 timmar under en månads tid. Videoobservationerna har skett under förmiddagarna då barnen inte deltagit i någon vuxenstyrd aktivitet. Alla som godkänt sitt deltagande har kunnat gå in och ur observationerna som de själv önskat. Antalet barn har därmed varierat utifrån dagens barnantal och deras intresse just då, totalt var det 15 barn som deltog i observationerna. Vi utgick inte från någon bestämd tidpunkt på förmiddagen och valde att filma när vi ansåg det passa i barngruppen. Därför har inte observationerna utförts regelbundet varje dag. Efter ungefär en månad valde vi att tillsammans titta på alla sekvenserna och valde sedan ut
18
sex sekvenser. I de sex sekvenserna finns återkommande mönster bland barnen som lek,
kamratkultur, inflytande och maktrelationer. Utifrån tidigare forskning och teoretiska begrepp i vår studie har vi tematiserat varje sekvens.
4.5 Forskningsetiska principer
Under vår studie har vi utgått från forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet (2002) som delas upp i fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
nyttjandekravet.
4.5.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare och deltagare om deras roll i studien samt vilka villkor och rättigheter som gäller för deras deltagande (2002:7).
Vårdnadshavare till medverkande barn, pedagoger och förskolechef har blivit informerade om studiens syfte, innehåll och hur de kommit att delta i vår studie. De har alla gett ett skriftligt godkännande och deltagit med vetskapen om att de när som helst kan avbryta sin medverkan.
4.5.2
Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att deltagaren har rätt att själv bestämma hur och när de vill delta i studien. Om medverkare i studien är under 15 år ska samtycke inhämtas från vårdnadshavare (2002:9), vilket vi har gjort i vår studie eftersom barnen som deltagit är under 15 år. Alla
deltagare och vårdnadshavare har lämnat ett samtycke innan studien påbörjats. Några pedagoger och barn har inte lämnat samtycke och därmed valt att inte delta i studien, därför har dessa varken filmats eller intervjuats. Då studien varit fokuserad på yngre barn har vi varit lyhörda för om något barn påvisat att de inte velat delta under videoobservationer. Om så varit fallet hade observationen avbrutits samt om någon kollega velat avbryta en intervju hade även den avslutats.
19
4.5.3 Konfidentialitetskravet
Alla uppgifter om deltagare ska behandlas på ett sätt som gör att ingen ska kunna ta del av informationen eller på något kunna identifiera någon deltagare. Alla som hanterar berörda uppgifter och information kring deltagare i ett forskningsprojekt ska underteckna en förbindelse om tystnadsplikt (2002:12). Allt vårt material har behandlats konfidentiellt och namnen är fingerade för att bibehålla konfidentialitet. Vi har valt att inte nämna vilken kommun förskolorna är belägna på samt namnet på dessa.
4.5.4 Nyttjandekravet
Allt material som blivit insamlat om deltagare i forskningssyfte ska inte användas till något annat ändamål. Uppgifter och information insamlade för forskningens ändamål ska inte användas i andra syften som kan påverka den enskilde om inte särskilt medgivande finns (2002:14). De enda som har haft tillgång till vårt material under forskningsprocessen är vi som gjort studien. När studien avslutats kommer allt material och information förstöras och därmed finns inte risken att materialet kan användas i något annat syfte.
4.6 Analysbeskrivning
För att kunna analysera vårt empiriska material använder vi oss av innehållsanalys (2009:101). Syftet med innehållsanalys är att se gemensamma drag eller skillnader, samband och identifiera mönster som sedan klassificeras i teman eller kategorier (ibid). Det empiriska materialet har vi studerat tillsammans för att hitta gemensamma utgångspunkter. Vi studerade vår empiri genom att transkribera filmerna vilket ledde till flera sekvenser som tematiserades utifrån det vi ansåg vara mest väsentligt kring vår studie om maktrelationer, inflytande och kamratkultur samt utifrån studiens lekteorier. Vi har utgått från en abduktiv ansats (2013:109) vilket innebär en
kontinuerlig växling mellan teori och empiri där forskaren kan återvända till empirin och upptäcka nya aspekter i teorin.
20
I kommande kapitel kommer vi analysera varje sekvens för sig utifrån tidigare beskrivning av forskning och teorier. Därefter kommer vi avsluta med en diskussion kring gemensamma kategorier och mönster som framkommer i analysen relaterat till tidigare forskning.
21
5. Resultat och analys
I denna del redovisas sekvenser från videoobservationerna som ett resultat av vår empiri. Varje sekvens är tematiserad utifrån studiens begrepp i tidigare forskning, efter varje sekvens följs en analys.
5.1 Maktrelationer
Lisa, Pelle och Olle leker i köket med dockorna. -Jag pappa och du mamma, säger Olle och pekar på Lisa. -Mamma, mamma mamma... upprepar Pelle. Olle tar en kopp och ställer framför Pelle. Det är till vovven, säger han. Nää säger Pelle. -Det är mjööölk, vovven!, säger Olle.
-Nä..vatten...vatten, svarar Pelle.
Olle tar upp koppen och plockar fram en ny och säger: -Det är vatten, vovven, mera vatten, säger Olle och riktar blicken mot Lisa.
Pelle tar koppen mot munnen och lutar sig långt bak. Lisa och Olle skrattar högt. -Men vovven, säger de samtidigt som de ler och klappar Pelle på huvudet.
När Olle delar ut vilka roller Lisa och Pelle ska agera tar han rollen som Jensen (2013:17) kallar för koordineringsroll. Olle dirigerar och agerar från en överordnad roll. Jensen (ibid) menar att antingen har barn en överordnad, underordnad eller jämställd roll. I ovanstående sekvens kan Pelle uppfattas som underordnad i sin roll som hund. Olle agerar även utifrån vad Rasmussen Hangaard (1992:53) benämner som definierande då han som överordnad tilldelar sig själv och de andra barnen olika roller. Barnen använder sig även av vad Knutsdotter Olofsson (1987:121) kallar för turtagande då Pelle säger ifrån om att få en annan dricka i sitt glas. De andra barnen bekräftar Pelle när de ger honom en ny kopp med vatten istället för mjölk, vilket visar på en givande och tagande dialog i leken. Vidare kan leken tolkas som jämställd där ömsesidighet sker vilket Knutsdotter Olofsson (1987) menar är en förutsättning för att leken ska fungera.
Däremot visar Lisas och Olles kroppsspråk genom en klapp på huvudet att Pelles roll i leken är lägre i makthierarkin vilket Rasmussen Hangaard (1992) menar sker då barn tilldelas olika roller som därmed ges olika utrymme och inflytande i leken. Lisa och Olles roller som mamma och pappa kan utvecklas mer än Pelles roll som hund eftersom deras roller har mer utrymme i leken.
22
-Nu ska vi köpa glass!!, säger Olle. Lisa packar ihop dockan och lägger den i en väska och börjar gå. -Vi ha en korg, säger Olle.
-Där är en korg!, säger Olle och sträcker sig upp mot en hylla. -Jag har korgen! Olle ställer tillbaka korgen och säger, -Jaha! Lisa säger, -Jag ska ha denna korgen faktiskt.
-Jaa denna korgen, svarar Olle. Alla tre går vidare in i ett annat rum.
Knutsdotter Olofsson (1987:67) menar att en tydlig leksignal är hur barn pratar till varandra och förbereder sig själv och varandra genom att beskriva vad som händer i leken. Olle och Lisa visar leksignaler och samspelar med varandra i dialogen om att de ska köpa glass och vilken korg de ska använda. Samförstånd är en viktig del för att leken ska fungera enligt Knutsdotter Olofsson (1987:121) vilket sker när barnen för en dialog med varandra och de blir införstådda om vad som ska hända i leken. När Olle letar efter en korg och Lisa berättar att hon redan har en, sker ett samförstånd som gör att de kommer överens om vilken korg de ska använda. Dialogen visar på att Olle och Lisa kan lekreglerna och använder sig av det Foucault (2002, 2008) uttrycker som teknologier (kunskap) vilket leder till en teknik (handling i leken) som gör att Olle och Lisa kan leda leken.
Michélsen (2005:34) beskriver kamratkultur utifrån något som antingen är skapat för barn eller av barn. I sekvensen ovan är den ursprungliga lekmiljön skapad för barn av vuxna vilken är en traditionell dockvrå som Lisa, Olle och Pelle utvecklar vidare när de går iväg för att köpa glass. Barnen blir därmed medskapare till sin egen kamratkultur när de utifrån egen fantasi skapar en glassförsäljning, vilket Arnér (2009:14) menar är ett sätt för barn att få inflytande, när de kan påverka sin egen tillvaro.
Lisa packar en väska. – Nu ska jag gå hem till mitt hus!, säger Lisa. Pelle reser sig direkt och följer efter Lisa.
- Jag ska hämta mera mat, och följer efter Pelle och Lisa som redan är på väg ut från rummet. -Jag kommer med lite mer mat till dig, säger Olle till de andra barnen.
Barnen vänder tillbaka och lägger grejorna. – Jag vill leka med lera säger Lisa. – Jag med, säger Pelle och båda barnen följer efter Lisa.
Homburger Erikson (1999, refererad i Jerlang 2008:103) menar att barn korrigerar varandra i leken och tar hänsyn till varandras olikheter. Knutsdotter Olofsson (1987:67) menar vidare att barn förbereder sin lek och lekroll genom att beskriva miljön och det som sker i leken. Exempel
23
på detta är när Lisa berättar att hon ska gå hem till sitt hus och Olle berättar att han ska hämta mat. Både Lisa och Olle förbereder, beskriver miljön och korrigerar i leken.
Lisa och Olle agerar vad Rasmussen Hangaard (1992:52) kallar för regissör, den som bestämmer vad man ska leka och sufflör, den som bestämmer vad som sägs. Lisa själv agerar inspicient, den som bestämmer vart leken ska utspela sig när hon säger att hon ska gå hem eller när hon ska leka med lera istället. Lisa tar därmed lekrollen som överordnad vilket är det Jensén (2013:17) menar kan visa sig i olika lekroller beroende på nivån av inflytande. De barn som har rollen som regissör, inspicient eller sufflör menar Rasmussen Hangaard (1992:52) blir de som bestämmer och har makt i leken. Barn kan agera olika roller i samma lek, rollerna kan antingen hämma eller utveckla leken. I denna sekvens utvecklar Lisa leken vidare genom sin roll som inspicient då hon exempelvis talar om för de andra barnen att hon går hem till sitt hus. Lisa använder sig av
teknologier när hon säger var leken ska ske och utför därmed en teknik, vilket leder till en maktutövning där Lisa kan föra sig själv, Pelle och Olle vidare i leken.
5.2 Kamratkultur
Anna hämtar en lång mjukisdrake och går förbi Kalle som tar tag i drakens svans. Det blir en dragkamp mellan de två barnen.
-Min!...Näää... Jag hade deeen!! skriker Anna och håller i drakens svans. Flera barn tar tag i draken och en dragkamp börjar igen.
-Naaaj! gråter Anna samtidigt som de andra barnen springer runt i rummet med draken. Anna tappar till slut taget och lägger sig på golvet gråtandes.
Knutsdotter Olofsson (2003:7) beskriver leksignaler som ett uttryck för hur inställning och tolkning visar sig i leken. Barnen upplevs ha en gemensam inställning om att springa runt med draken medan Anna verkar ha en annan inställning eftersom hon gråter. Otydliga leksignaler visar sig när barn inte förstår om det är lek eller inte samt hur deras röster, skratt och kroppsspråk uttrycker sig. De andra barnen läste inte av Annas leksignaler eftersom de fortsatte springa runt med draken. Samförstånd som Knutsdotter Olofsson (1987:121) beskriver handlar om att förstå vad som händer i leken och vilka regler som gäller, i ovanstående sekvens synliggörs inte detta hos barnen.
24
Begreppet tolkande reproduktion beskriver Corsaro (2005) är när barn hittar gemensamma intressen och bildar en grupp, barn skapar kamratkultur genom intresse. Barnen bildar en grupp utifrån det gemensamma intresset att springa runt med draken. Barns behov av att skydda leken i gruppen menar Jensén (2013:189) kan uppfattas som en form av exkludering mellan barnen. När barnen springer iväg med draken från Anna kan det uppfattas som att de försöker skydda den pågående leken. Jensén (2013:17) menar att olika nivåer på inflytande kan visas när barn har eller får en underordnad, överordnad eller jämställd roll, vilket kan visa sig då Anna upplevs bli exkluderad när de andra barnen springer ifrån henne.
Några barn leker på en stor rund matta. Anna lägger sig ner på mattan och några barn skrattar och lägger sig på rad bredvid henne.
-Sover…säger Anna. -Sover du?, frågar pedagogen. -Ja, svarar Anna.
Barnen ligger ner och pedagogen börjar sjunga på Björnen sover. Barnen ligger stilla och reser sig upp och brummar när sången tar slut.
Lillemyr (2013:153) menar att samspelet är viktigt för att skapa förutsättningar för hur leken kan yttra sig, en annan viktig del i leken är det som Knutsdotter Olofsson (2003:10) benämner som leksignaler. Anna samspelar med övriga barn och visar leksignaler genom att skratta och le samt genom sitt förhållningssätt visar hon att nu är det lek genom att lägga sig på mattan. Rasmussen Hangaard (1992) beskriver barns maktrelationer och hur de synliggörs i barns lek. Den som bestämmer i leken kallas för regissör och den som bestämmer var och med vad man ska leka är inspicient (ibid). Anna agerar både regissör och inspicient i sina leksignaler och kroppsspråk när hon lägger sig ner på mattan och låtsas att hon sover.
Tolkande reproduktion menar Corsaro (2005) är en ihopsättning av reproduktion och produktion. Reproduktion innebär att barn imiterar och återskapar beteendemönster som redan finns i deras sociala tillvaro. Produktion innebär ett nytt beteende som inte återskapats. De övriga barnen lägger sig ner och imiterar Anna vilket skapar en form av reproduktion. I kamratkultur kan även begreppet tolkande reproduktion förklaras när barn hittar varandra genom samma intresse och bildar en grupp (ibid). Anna och de övriga barnen bildar en grupp då det som händer i leken är deras gemensamma intresse. De övriga barnen använder sig även av en tolkande reproduktion när de efter eget initiativ tolkar Annas handlingar i leken.
25
5.3 Inflytande
Oskar, Lisa, Pelle och Olle leker med Play-doh lera. Oskar tar en bit av Pelles lera. -Nej! Min.. min.. min, säger Pelle.
-Kan du ta den till mig?, frågar Pelle Olle. -Det är Oskars...Oskar!!, säger Olle bestämt. -Nä det är Pelles!! Det är Pelles, Oskar! tillägger Lisa bestämt. -Det är min!..säger Pelle. -Nä, svarar Oskar och tar samtidigt en bit lera till, från Pelle.
Samförstånd och ömsesidighet menar Knutsdotter Olofsson (1987:121) är två förutsättningar för en lyckad lek. Pelle, Lisa och Olle har samförstånd eftersom de förstår vilka regler som gäller exempelvis vilken lera som tillhör vem i leken. Vidare menar Knutsdotter Olofsson (1987:90) att de barn som inte behärskar samförstånd, ofta hamnar i konflikt när de försöker delta i leken. Oskar hamnar i konflikt när han tar leran från Pelle, vilket visar en brist på ömsesidighet i leken. Deltagarna upplevs inte befinna sig på en jämställd nivå eftersom barnen grupperar sig mot Oskar (ibid). Dialogen som Pelle, Lisa och Olle för mot Oskar kan visa på en form av kamratkultur som Jensén (2013:189) tolkar som ett sätt att skydda gruppen i det interaktiva rummet. Barnen skyddar sin gruppering för att behålla kontrollen de vill ha över Play-doh leran, genom att värna om den pågående leken kan det uppfattas som en form av exkludering (ibid).
Barnen återgår till sin egen lera.
-NEJ Oskar! skriker Olle plötsligt. -Han tar allt Oskar, säger Olle till Pelle.
-Naaj!.. svarar Oskar. Pelle rullar sin kavel mot Oskar, de slår sina kavlar mot varandras. -Nej du får inte slå mig Oskar. säger Pelle med ljus röst. -Inte på mig.. fortsätter Pelle. Oskar fortsätter att leka med sin lera. - Det gör ont Oskar!, säger Pelle med en ljus röst.
Konflikten skapar en form av bråklek vilket Knutsdotter Olofsson (1987:90) menar kan ske om barn förstår leksignalerna väl men inte behärskar lekreglerna exempelvis samförstånd eller ömsesidighet. Oskar skapar en form av bråklek när han tar Pelles lera och börjar slåss vilket kan tolkas som att Oskar inte behärskar lekreglerna än. Arnér (2009:14) menar i sin beskrivning av begreppet inflytande att det är något barn får när de kan påverka sin tillvaro, medan Johannesen och Sandvik (2009:30) menar att inflytande handlar om en gemenskap där alla inkluderas. Oskar påverkar sin tillvaro och får inflytande genom att vilja delta i leken, däremot får han inte
inflytande i gruppen eftersom de övriga deltagarna inte inkluderar honom för de vill skydda sin grupp i det interaktiva rummet.
26
6. Diskussion
I detta avsnitt kommer vi först föra en diskussion kring vårt resultat som framkommit ur vår analys av det empiriska materialet. Därefter följer en diskussion kring vår metod samt förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att se om och i så fall hur barns relationer och samspel kan yttra sig
i leken utifrån kamratkultur, inflytande och maktrelationer. Vi konkretiserade vårt syfte genom
tre frågeställningar vilka var: Hur samspelar barn i lek, hur yttrar sig kamratkultur mellan barn och hur visar sig inflytande och maktrelationer i barns lek.
Varje barn föds med en förmåga att leka men Knutsdotter Olofsson (2003:31) menar att barn ofta behöver en vägledning för att lära sig förstå leksignaler och skilja på fantasi och verklighet. Leksignaler är ett uttryck för hur inställning och förhållningssätt till verkligheten och tolkning i leken är vilket kan visa sig genom exempelvis skratt, ett leende och hur de pratar till varandra i leken (ibid). I flera av sekvenserna samtalar barnen kring vad som händer i leken eller visar med sitt kroppsspråk när det är lek eller inte. Ett exempel på en leksignal där barnet inte vill leka kan vara när barnen tar draken från Anna, eftersom Anna som börjar gråta, tydligt signalerar att hon inte vill delta. Knutsdotter Olofsson (1987:67) menar vidare att barn kan visa leksignaler genom att förbereda sin lek vilket de gör genom att exempelvis delge varandra olika roller eller beskriva vad de gör i miljön. Lisa berättar för de andra barnen i leken att hon ska gå hem till sitt hus och en stund senare berättar hon att hon ska leka med lera. Därmed väljer Lisa att gå ur leken vilket Knutsdotter Olofsson (2003:83) menar visar på en förståelse för vad som är lek och verklighet. Även Garvey (1990:4) beskriver leken som spontan som är frivillig för barn att delta i, Lisa visar därmed på en förståelse för leksignaler när hon spontant går ur leken. Leksignaler är ett sätt för barn att samspela i leken.
För att leken ska fungera krävs samförstånd, ömsesidighet och turtagande menar Knutsdotter Olofsson (1987:121). Vilka innebär när barn leker med varandra måste de vara i samförstånd för
27
att förstå vad och vilka regler som gäller i leken. Ömsesidighet är vidare en förutsättning för att leken ska fungera och innebär att leken är på en jämställd nivå bland alla deltagarna. Även turtagande är en förutsättning och innebär att barn kan ge och ta i leken samt förstå att bestämmelser varierar bland deltagarna. Exempel på dessa begrepp visar sig i många av
sekvenserna, bland annat när Olle och Lisa för en dialog kring vilken korg de ska använda när de ska gå och handla eller när Olle ger Pelle vatten istället för mjölk vilket visar på en förståelse hos barnet att vem som bestämmer i leken kan variera. Ovanstående begrepp såsom samförstånd, ömsesidighet och turtagande är även exempel på hur barn kan samspela i lek.
Jensén (2013:184) utgår från barndomssociologin som fokuserar på barns sociala samspel för att definiera begreppet kamratkultur. Utifrån barndomssociologin kan även kamratkultur tolkas med hjälp av William A. Corsaros (2005) begrepp tolkande reproduktion som är en ihopsättning av produktion och reproduktion. När barn gör en tolkande reproduktion i leken tolkar de olika roller och handlingar efter eget initiativ, begreppet används för att synliggöra vad som sker i barns lek. Tolkande reproduktion kan även användas till att förstå barns kamratkultur då barn bildar
grupper utifrån gemensamma intressen. Anna lägger sig ner på mattan och imiterar sången som pedagogen sjunger på, de andra barnen i närheten imiterar Anna och tillsammans bildar de en grupp eftersom de hittat ett gemensamt intresse. Därmed kan vi förstå hur kamratkultur yttrar sig mellan barn i leken utifrån begreppet tolkande reproduktion (ibid).
En annan tolkning av Corsaro gällande kamratkultur och hur denna yttrar sig i leken gör Jensén (2013:189) med fokus på hur barn skyddar och kontrollerar sina grupperingar inom
kamratkulturen. Detta är ett sätt för att värna om den pågående leken i gruppen och kan vidare innebära att det skapas en form av exkludering mellan barnen (ibid). När Oskar tar Pelles lera grupperar sig Lisa, Pelle och Olle för att skydda deltagarna i gruppen och den pågående leken, den upplevs bli störd när Oskar tar leran och slår mot Pelle. Relationen och samspelet mellan Lisa, Pelle och Olle kan ses som en form av gruppering som skyddar och värnar om sin lek vilket kan bidra till att Oskar eventuellt exkluderas från leken. Detta är ett annat exempel på hur
kamratkultur kan yttra sig mellan barn i leken.
Inflytande menar Johannesen och Sandvik (2009:30) kopplas ofta ihop med begreppet demokrati och menar vidare att inflytande handlar om en gemenskap där alla inkluderas. Om man tolkar det som att Oskar blir exkluderad från gruppen som Lisa, Pelle och Olle skapat kan det vidare förstås
28
som att Oskar inte får något inflytande i leken. Hur barns inflytande visar sig i lek synliggörs i många av sekvenserna, bland annat får Pelle inflytande när han kan påverka i sin lekroll genom att vilja ha vatten istället för mjölk. Arnér (2009:14) menar att inflytande är när barn kan påverka sin tillvaro, vilket Pelle uppfattas kunna göra i sin lekroll. Rasmussen Hangaard (1992) har forskat kring barns roller i låtsaslek och maktrelationer och beskriver tre olika roller. Regissör är den som bestämmer vad som ska lekas, inspicient är den som bestämmer var och med vad man ska leka och sufflören som bestämmer vad som sägs i leken. Olle kan uppfattas agera regissör när han bestämmer vem som är mamma och pappa i leken och därmed bestämmer Olle vilken lek som ska lekas. Han kan även tolkas ta rollen som inspicient eftersom alla barnen stannar kvar i köket med dockorna och leker det som bestämts, Olle har därmed bestämt var leken ska
utspelas. Olle kan även förstås agera sufflör eftersom det är han som startar dialogerna mellan barnen flera gånger i leken. Med hjälp av de roller Rasmussen Hangaard (1992) beskriver kan vi se hur maktrelationer mellan barn visar sig i leken.
Lekroller, lekregler och leksignaler beskriver Jensén (2013), Knutsdotter Olofsson (1987) och Rasmussen Hangaard (1992) som några av förutsättningarna för att kunna leka och därmed skapa en lyckad lek. För att förstå hur barns samspel och relationer yttrar sig i leken väljer vi att tolka begreppen kamratkultur, inflytande och maktrelationer med hjälp av Foucaults (2002, 2008) tankar som kan förklara makt utifrån teknik och teknologier. Foucault (ibid) menar att makt är olika former av tekniker, där tekniken är detsamma som en handling. För att utföra tekniken och där genom få makt behövs teknologier i form av kunskap. Barn som kan lekregler, leksignaler och kan agera i olika lekroller har därmed teknologierna (kunskaperna) för att utföra en teknik (handling). Med hjälp av teknologierna kan barn därmed utveckla och styra leken genom sin teknik och kan påverka sin tillvaro vilket även Arnér (2009:14) menar är ett sätt att beskriva begreppet inflytande. Med andra ord kan de barn som har kunskaper kring lek då uppfattas få mer inflytande och då även ha en viss form av makt i leken, därmed förstår vi hur barns inflytande och maktrelationer kan visa sig i leken.
29
6.2 Metoddiskussion
Kvalitativ forskning fokuserar till största del på meningar och innebörder och är enligt Alvehus (2013:20) ett begrepp som innefattar många olika varianter. Vi har valt att utgå från begreppet tolkning som Alvehus (ibid) menar är centralt i kvalitativ forskning. Därmed ska denna studies resultat läsas utifrån hur vi som forskare sett och tolkat vårt empiriska material och de teoretiska utgångspunkterna. Andra teoretiska utgångspunkter hade kanske gett ett annat resultat. Med denna tolkning vill vi bidra till en nyanserad förståelse kring ämnet vilket Alvehus (2013:23) menar är vad just tolkande forskning handlar om, att försöka förstå.
I början av vår studie valde vi att använda oss av intervjuer med pedagoger som metod för att få en tydligare uppfattning om deras tankar kring barns inflytande i leken. Intervjuerna utfördes individuellt med frivilliga pedagoger på båda förskolorna. Vi valde att utgå från en
semistrukturerad intervju vilket innebär att intervjuaren följer ett fåtal frågor som centrerar och leder samtalet. Alvehus (2013:83) menar att i en semistrukturerad intervju har respondenten större möjlighet att påverka intervjuns innehåll samt är det viktigt att intervjuaren är lyhörd och förberedd på följdfrågor.
Under tiden som vi transkriberade vårt material från intervjuerna valde vi att ändra fokus och istället utgå från barn-barn perspektiv. Vårt material från intervjuerna utgick endast från ett vuxenperspektiv vilket vi då ansåg inte längre vara aktuellt för vår studies syfte eftersom det inte synliggjorde barns kamratkultur, inflytande och maktrelationer. Dock anser vi intervjuerna varit en tillgång i vår studie, då de blev en del av vår process och hjälpte oss hitta rätt fokus.
Genom att använda oss av videoobservationer som metod kunde vi se och granska filmerna tydligare efteråt vilket gjorde att vi fick syn på händelser vi inte sett vid tidigare granskning. Videoobservationerna underlättade även arbetet vid transkribering eftersom vi kunde återgå till materialet. Problematiken vi upplevde under videoobservationerna var det Alvehus (2013:93) kallar för observatörseffekten, då vi upplevde barnen bli distraherade i leken vilket kan ha påverkat studiens resultat. Vi såg en skillnad i barnens agerande i leken när vi istället valde att använda oss av metoden dold observation (2013:94), eftersom barnens agerande upplevdes som mer naturligt när de inte uppmärksammade kameran.
30
I början av vår studie var tanken att endast fokusera på inflytande i barns lek, under processens gång synliggjordes inte bara barns lek utan även en form av kamratkultur och maktrelationer. När vi analyserade vårt resultat blev det tydligt att det är maktrelationer som blev studiens mest centrala begrepp. Det visade sig vara makten som var utgångspunkten där sedan kamratkultur och inflytande utvecklades. Eftersom vi upplevde det vara svårt att finna litteratur och teorier om inflytande mellan barn valde vi att även försöka hitta teorier kring makt. Vi valde att utgå från ett maktperspektiv där makten används som ett redskap eller teknik för att antingen utveckla eller förstöra leken vilket även inflytande kan innebära. Hade det funnits mer litteratur och forskning kring begreppet inflytande hade vi troligen fortsatt ha tyngpunkten på inflytande bland barn. Fokusändringen har utvecklat en förståelse och medvetenhet kring maktrelationer i barns lek.
6.3 Förslag till vidare forskning
En stor del av den tidigare forskning som finns har fokus på vuxenperspektiv vilket har gjort det svårare för oss att hitta litteratur då vi fokuserat på barn-barn perspektiv. Vi anser därmed att det behövs mer forskning och studier som utgår från barn-barn perspektiv. Vidare forskning skulle kunna vara att endast fokusera på några specifika barn i deras lek under en längre period för att få syn på hur deras individuella utveckling påverkar gruppen och leken. Ett annat förslag på vidare forskning kan vara en annan metod som exempelvis en mer deltagande observation än vad vi gjort i vår studie.
31
7. Referenslista
Litteratur
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF
Sverige. Tillgänglig på Internet: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Corsaro, William A. (2005). The sociology of childhood. 2. ed. Thousand Oaks: Pine Forge Press
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos
Garvey, Catherine (1990). Play. Enlarged ed. Cambridge, Mass.: Harvard University Press Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur
Jerlang, Espen (red.) (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. 5., [utök. och rev.] uppl. Stockholm: Liber
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek
och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
32
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/makt
Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin (2006). Små barn i förskolan: den viktiga vardagen och
läroplanen. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om förskolebarns
lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm)
Styrdokument
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
33
Bilaga 1
Samtyckesblankett
Som ni vet läser vi nu näst sista terminen till förskollärare på Malmö högskola och
ska nu börja skriva vårt examensarbete. Vi har valt att fokusera på Små barns
inflytande i förskolan. Vi kommer att observera våra barngrupper i form av film
och skrift samt intervjua våra kollegor.
Vi vill därför ha ert godkännande till att filma ert barn. Allt material kommer
endast användas i utbildningssyfte och det är endast vi och vår handledare som
kommer ha tillgång till materialet. I vårt arbete kommer vi använda oss av andra
namn och platser för att skydda varje individs identitet. Deltagandet är frivilligt
och kan avbrytas när som helst under hela forskningsprocessen.
Vi ser framemot ett intressant arbete!
Vi önskar ett snabbt svar. Tack på förhand!
MVH/ Johanna Lindgren och Katrine Wolckmar
o Jag/vi godkänner härmed mitt barns deltagande i examensarbetet.
o Jag/vi godkänner härmed inte mitt barns deltagande i examensarbetet.
Barnets namn:________________________________
_____________________ ________________________
Vårdnadshavare Vårdnadshavare
34
