Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Se dina möjligheter istället för dina
begränsningar!
En kvalitativ studie om långtidssjukskrivnas möjligheter att återgå till arbete efter rehabilitering
Target your possibilities instead of your limitations!
Anneli Densfelt
Héloïse Mondélus
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006
Examinator: Lars Öhlin
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande:
På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden?
Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?
Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?
Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa.
Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem. Rehabiliteringen i sig påskyndar och möjliggör en snabbare återgång till arbete och bättre hälsa. Även för de personer där
rehabiliteringen inte direkt har resulterat i en återgång till arbete har det istället inneburit att dessa personer fått en bättre livskvalitet.
Nyckelord
Förord
Efter ett hårt arbete, mycket planering och många timmar i ”vårt” lilla rum kan
vi konstatera att samarbetet har varit kanon!
Vi vill först och främst tacka alla de personer som så villigt och öppet ställt upp
på våra intervjuer.
Ett stort tack även till Zenit och framförallt Tomas Dahlgren som har bidragit till
att vi har kunnat genomföra denna undersökning.
Naturligtvis ett stort tack till vår handledare Maja Nordenankar på Malmö
Högskola som har varit ett stort stöd för oss i vårt skrivande.
Till sist vill vi också tacka alla som på något sätt varit inblandade i vårt
examensarbete. Tack!
Med förhoppning om en trevlig läsning.
Malmö, maj 2006
Innehållsförteckning
1 Inledning ...4
1.1 Bakgrund 4 1.1.1 Tänkbar läskrets 4 1.2 Syfte 5 1.3 Frågeställningar 5 1.4 Avgränsningar 5 1.5 Litteratursökning 62 Kunskapsbakgrund och teori ...7
2.1 Begreppsdefinitioner 7
2.1.1 När klassas man som långtidssjukskriven? 7 2.1.2 När är man långtidssjukskriven arbetslös? 7
2.1.3 Vad är rehabilitering? 7
2.2 Ansvarsområde 8
2.2.1 Försäkringskassan 8
2.2.2 Arbetsförmedlingen 8
2.2.3 Den sjukskrivnes ansvar 8
2.3 Statistik 9
2.4 Arbetslöshet 9
2.5 Hälsans betydelse för samhällsekonomin 10
2.6 Arbete och hälsa 10
2.7 Arbetets betydelse för människan 11
2.8 Identitet 12
2.9 Utbrändhet och stress 13
2.10 Depression 14
2.11 Zenit Dialog AB 14
2.11.1 EU projekt ”Mellan 2 jobb” 15
2.12 Studie- och yrkesvägledning 16
3 Metod och genomförande…...18
3.1 Metod 18
3.2 Undersökningsgrupp 18
3.3 Genomförandet 20
4 Resultat och analys...22
4.1 Resultatet 22
4.1.1 Sjukskrivningens längd 22
4.1.2 Orsaken till sjukskrivningen 22
4.1.3 Hur sjukskrivningen har påverkat dem 23
4.1.5 Hur de upplevde Zenit 24 4.1.6 Hur Zenits rehabilitering har påverkat dem 24
4.1.7 Hur de upplever situationen nu 25
4.1.8 Hur de ser på sin framtid 26
4.1.9 Är de nöjda med vägledningen på Zenit 27
4.2 Analys 28
5 Diskussion...30
5.1.1 På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individenssyn på hans/hennes framtida möjligheter på
arbetsmarknaden? 30
5.1.2 Vad var det som gjorde att en del fick arbete
medan andra förblev arbetslösa? 31
5.1.3 Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledare kunna vara till hjälp i Zenits arbete med
långtidssjukskrivna arbetslösa? 32
5.1.4 Analys av metodval 33
5.2 Avslutande slutsatser 34
5.3 Förslag på fortsatt forskning 34
Litteraturförteckning...35
Bilaga 1
Bilaga 2
1. Inledning
Mina ögon kan tindra
Mina läppar kan le
Men sorgen i hjärtat
Kan ingen se
11.1 Bakgrund
Under vår långpraktik upptäckte vi att vi hade liknande funderingar på ämne till examensarbetet och då bestämde vi oss för att skriva tillsammans. Eftersom vi båda är
intresserade av rehabilitering i olika former, kom vårt val av ämne att på ett naturligt sätt falla på någon form av rehabilitering.
Då vi kom i kontakt med personer som deltagit i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB Hässleholm (i fortsättningen kallat Zenit), ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande, väcktes vår nyfikenhet och vi beslöt oss för att titta närmare på verksamheten. Under första besöket på Zenit fördes många olika intressanta diskussioner och ett av ämnena, som vi diskuterade, var den diskriminerade gruppen långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi kände båda att detta var ett högaktuellt ämne som berörde oss och vi började tänka i banor som hur vi i vårt kommande yrke skulle kunna hjälpa till att vägleda dessa människor. Vi bestämde oss för att vårt examensarbete skulle handla om långtidssjukskrivna arbetslösa och på vilket sätt rehabilitering kan påverka deras möjlighet att återfå / återgå till arbete.
1.1.1 Tänkbar läsekrets
Vi hoppas på att väcka ett intresse med vårt arbete hos både blivande och redan aktiva studie-och yrkesvägledare som kan ha användning för kunskaper inom detta område. Detta arbete vänder sig också till de personer som på något sätt kommer i kontakt med långtidssjukskrivna som till exempel personer som arbetar med personalfrågor. Även personer som inte är insatta i studie- och yrkesvägledning kan ha behållning av vårt arbete. Till sist är vår önskan att detta arbete skall ge förståelse för hur viktig rätt rehabilitering är för långtidssjukskrivna.
1.2 Syfte
Vi är intresserade av att ta reda på hur individerna har upplevt sin tid på Zenit, hur de ser på sin framtid och på vilket sätt sjukskrivningen har påverkat dem. Detta leder oss fram till vårt syfte som är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete.
1.3 Frågeställningar
På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden?
Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?
Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?
1.4 Avgränsningar
I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på två olika grupper, dels de som har varit med i projektet ”Mellan två jobb” på Zenit, men inte fått något arbete, dels de som har varit med i projektet och fått arbete. Bland våra intervjupersoner är endast en man och resten kvinnor. Att det blev just denna kombination var av en tillfällighet. Då det inte var helt enkelt att få
kontakt med denna grupp av människor blev vi glada över de personer som var villiga att ställa upp. Det är också så att det rent statistiskt är fler kvinnor än män som är eller har varit långtidssjukskrivna, och det visar sig också här i urvalet. Vi är medvetna om att det finns många olika och bra rehabiliteringsformer, men vi har valt i detta arbete, att fokusera på Zenits rehabilitering.
1.5 Litteratursökning
I den litteraturdel som presenteras i arbetet har vi valt att använda oss av dels sådan litteratur som vi har kommit i kontakt med under utbildningen till studie- och yrkesvägledare, dels annan litteratur och artiklar som vi funnit av intresse och relevans för vårt arbete. Vi har också valt att leta information på Internet. Vi är väl medvetna om att det finns väldigt många fler böcker och artiklar som är av relevans för oss och som vi skulle kunnat ha användning för i vårt arbete, men på grund av både tidsbrist och arbetets begränsade omfattning har vi valt bort denna litteratur.
2. Kunskapsbakgrund och teori
2.1 Begreppsdefinitioner
2.1.1 När klassas man som långtidssjukskriven?
En arbetsgivare har sjuklöneansvar i 14 dagar, därefter går ärendet över till försäkringskassan och det är möjligt att arbetsgivaren redan där betraktar den anställde som långtidssjukskriven. Hos försäkringskassan är det så att rent statistiskt är man långtidssjukskriven när man passerat 30 dagar som sjukskriven.2
2.1.2 När är man långtidssjukskriven arbetslös?
Då det gäller långtidssjukskrivna arbetslösa så betyder detta att man är sjukskriven och arbetslös (det vill säga när man åter är arbetsför återgår man till att söka arbete till skillnad från den som har en anställning som återgår till arbete). Hos försäkringskassan betraktas alla som inte har en anställning eller egen firma som arbetslösa. Även studenter betraktas som arbetslösa.3
2.1.3 Vad är rehabilitering?
Som sjukskriven behöver man ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och
förutsättningar för ett normalt liv. Olika myndigheter ansvarar för olika områden. Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller
arbetsförmedlingen har ansvar för de arbetslivsinriktade åtgärderna och kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.
En vanlig arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd är arbetsträning. Det innebär att den sjukskrivne arbetar utan krav på prestation. Man gör det man kan och orkar medan någon annan har ansvaret för att arbetet blir utfört. Man kan arbetsträna på sitt vanliga eller något annat arbete.4
2
Enligt Kristina Svensson, försäkringskassan i Mellanskåne
3
Enligt Kristina Svensson, försäkringskassan i Mellanskåne
Numera har det blivit vanligt med olika typer av projekt där fokus ligger mer på den personliga utvecklingen, att hitta kärnan till problemet. Det blir också alltmer vanligt att kommunerna själva tar initiativ till rehabilitering för sina anställda.
2.2 Ansvarsområde
2.2.1 Försäkringskassan
Det är försäkringskassan som är ansvarig för att en rehabiliteringsutredning blir gjord, och de kan kontakta den sjukskrivnes arbetsgivare om denne inte redan har lämnat in en sådan.5 Vidare kan försäkringskassan kalla till ett avstämningsmöte med den sjukskrivne, hans/hennes läkare, arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen om personen står utan anställning, för att diskutera vad som behöver göras för att den sjukskrivne skall kunna komma tillbaka till arbetet. I deras ansvarområde ingår även planering av rehabilitering för de personer som inte har någon anställning.
2.2.2 Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen ansvarar för att den sjukskrivne får de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för en möjlig återgång till arbete. Det är arbetsförmedlingens uppgift att bidra till en verkningsfull matchning mellan de lediga platser som finns och de arbetssökande. De skall även stödja och förbereda de arbetssökande så att de har möjlighet att ta de lediga jobben. De har också som uppgift att påskynda och effektivisera inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper.6
2.2.3 Den sjukskrivnes ansvar
Som sjukskriven skall man först och främst lämna de upplysningar som behövs för att på bästa sätt kunna kartlägga behovet av rehabilitering. Man måste delta i planeringen av sin rehabilitering men också aktivt delta i själva rehabiliteringen efter bästa förmåga. Dessutom bör man anmäla ändrade förhållanden för att få rätt rehabiliteringsersättning. Skulle den sjukskrivne bli arbetslös under sjukskrivningen bör han/hon kontakta försäkringskassan för att ersättningen skall bli rätt. Är det så att man är arbetslös då sjukskrivningen upphör skall man
5
www.forsakringskassan.se060411
anmäla sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen för att få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI).7
2.3 Statistik
Enligt statistik från försäkringskassan var 22 600 personer långtidssjukskrivna i Skåne län den 1 oktober 2005. Detta är 15 procent mindre jämfört med samma tid året innan.
Försäkringskassans statistik visar också att det är olika typer av psykiska problem som är den vanligaste orsaken till sjukskrivningen. En fjärdedel av de långa sjukskrivningarna i Skåne beror på psykisk sjukdom och en tiondel på det som kallas anpassningsstörningar eller
reaktion på stress. Denna typ av sjukskrivningsorsaker är vanligare bland yngre människor än bland äldre. Det visar sig också att kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män och samtidigt är det de högre åldersgrupperna som är överrepresenterade.8Vidare visar det sig att det inte bara är ålder eller kön som är faktorer som påverkar sjukfrånvaromönster utan även arbetsställets storlek.9
2.4 Arbetslöshet
Enligt Giddens, rektor vid London School of Economics and Political Science, har arbetslösheten i Sverige varit mycket låg från 1930–talet och fram till 1970–talet om man jämför med andra länder. Men under slutet av 1970–talet och början av 1980–talet steg arbetslösheten dramatiskt. 1983 var 151 000 personer arbetslösa. Sedan minskade
arbetslösheten under resten av 1980–talet för att återigen stiga till nya toppar 1993 då 356 000 personer var öppet arbetslösa. På senare tid har den närmat sig samma nivåer som på 1970– talet.
Arbetslösheten drabbar olika sociala grupper på olika sätt. Man vet att yngre riskerar att bli långtidsarbetslösa i större utsträckning än äldre. Lågutbildade drabbas mer än högutbildade och invandrare mer än svenskar.10
7 www.forsakringskassan.se 060411 8 Sydsvenska Dagbladet, 060427 9 www.scb.se060514 10Giddens 2003
2.5 Hälsans betydelse för samhällsekonomin
”Från 1960-talets forskning om olycksförebyggande åtgärder, via asbest och lösningsmedel på 1970-talet, fram
till 1980-talets belastningsskador och 1990-talets utbrändhet, har merparten av forskningen varit inriktad på det som gör oss sjuka på jobbet. Nu börjar forskarna intressera sig för det som håller oss friska.”11
Ökningarna i ohälsotalet medför ökade kostnader för samhället, ökade kostnader i en dubbel bemärkelse. Direkt i form av sjukbidrag, sjukpenning och förtidspension samt ökade kostnader som skall täcka de sjukskrivnas vårdbehov. Indirekt i form av produktionsbortfall, det vill säga det bidrag till produktionen som de förtidspensionerade skulle ha lämnat om de kunnat förvärvsarbeta.12
”Hälsan har inte bara stor betydelse för enskilda människor utan också för samhällsekonomin. Studier visar att hälsa påverkar samhällsekonomin mer än vad ekonomin påverkar hälsan. Hälsan ger högre tillväxt genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar. Minskad ohälsa innebär att en större andel av samhällets resurser kan användas produktivt. Hälsa som är en viktig ekonomisk tillväxtfaktor bör därför enligt FHI (Statens
folkhälsoinstitut) få en central plats i samhällsplaneringen.”13
2.6 Arbete och hälsa
Situationen på arbetsmarknaden har under de senaste decennierna förändrats drastiskt, bland annat genom rationalisering, strukturomvandlingar och ökad produktivitet. Förändringarna har å ena sidan skapat ett ekonomiskt utrymme som gett förutsättningar att öka den allmänna välfärden och att ge större social trygghet. De har även underlättat kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Men förändringarna har å andra sidan bidragit till en ökad differentiering i arbetslivet, ökad stress, en könssegregerad arbetsmarknad, ökat arbetstempo samt ett stigande ohälsotal med allt större utslagning från arbetslivet som följd.
11
Badner 2006 nr 4 s 29
12
Svenning 1998
Vad är då hälsa? Hälsa är något som är positivt, något som alla önskar sig. Det finns många definitioner på begreppet hälsa, men den mest kända är Världshälsoorganisationens (WHO) definition från 1974:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet.”14
.
”Nyare undersökningar visar att stress idag har blivit en vanligare orsak till sjukskrivning än förkylning. Världshälsoorganisationen förutspår att depression inom en tjugoårsperiod kommer att bli den vanligaste åkomman i hela världen.”15
Kroppens sociologi är något man kan läsa om i Anthony Giddens bok ”Sociologi”. Detta innebär att forskare studerar hur våra kroppar påverkas av sociala förhållanden och
förändringar. Vår snabbt föränderliga värld rymmer nya risker och utmaningar som påverkar vår kropp och hälsa. Detta innebär samtidigt möjligheter för oss att själva välja hur vi vill leva och forma vår vardag och hur vi vill vårda vår hälsa.
Enligt Giddens har sociologer och specialister i epidemiologi (forskare som studerar fördelningen och förekomsten av sjukdomar och farsoter i en population) försökt förklara kopplingen mellan hälsa och variabler som samhällsklass, ålder, kön, geografiskt område och etnisk bakgrund. De flesta forskare är medvetna om sambandet mellan hälsa och sociala orättvisor däremot är de inte överens om arten av detta samband eller hur dessa orättvisor bör hanteras. Den relativa vikt som individuella variabler, till exempel livsstil, beteendemönster, kulturella mönster och mathållning, har i förhållande till miljömässiga och strukturella faktorer (bland annat inkomstfördelning och fattigdom) är en viktig fråga i debatten.
Arbetet utgör en viktig del i våra liv, men arbetsmarknaden ställer ständigt allt högre krav på de anställda, vilket även sätter sina spår i ohälsa och sjukfrånvaro.16
2.7 Arbetets betydelse för människan
Enligt Giddens tar arbetet upp en större del av våra liv än någon annan verksamhet.
Många förknippar arbetet med slit och något som är ett måste för att överleva men egentligen är arbete så mycket mer, för annars hade arbetslösa inte varit så vilsna i tillvaron. Självkänslan för individen i dagens samhälle stärks genom att ha ett arbete att gå till. Känslan av att känna
14
Svenning 1998 s 45
15
Giddens 2003 s 146
sig behövd och att man har en uppgift är framför allt viktig för män, eftersom de ofta fortfarande förknippas med den person i hushållet som drar in mest pengar och har
försörjningsplikt. Även om arbetsuppgifterna inte alltid är så omväxlande eller utvecklande utgör arbetet en stabiliserande och strukturerande faktor i människors psykologiska situation. Den sociala kontakten med deras tidigare kollegor ändras eller upphör oftast helt då en person blir arbetslös.17
Förutom de ökade kostnaderna för samhället leder ofta en försämrad hälsa,
långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller förtidspensionering till sociala förluster för individen. Det är inte bara inkomsten som sjunker för individen utan han/hon förlorar också sin
yrkesidentitet och kan komma att känna sig obehövlig och överflödig. Även självkänslan försämras och individens kontaktmöjligheter minskas.18
Abraham Maslow, en av grundarna av den humanistiska psykologin, ansåg att människor över lag var lika varandra när det gäller de grundläggande behoven. Enligt Maslows
behovshierarki finns det en bestämd ordningsföljd när det gäller människans behov, nämligen de fysiologiska behoven, till exempel mat och sömn, behov av trygghet, tillhörighet och kärlek, en positiv känsla samt självförverkligande. Han anser att behoven har olika styrka. Om de fysiologiska behoven inte blir tillgodosedda kommer tillfredsställelsen av dessa att utgöra individens primära mål. Efter det att de fysiologiska behoven är tillgodosedda blir behovet av trygghet viktigt och därefter kommer behovet av kärlek och tillhörighet att behöva
tillfredsställas. Han delar även upp behoven i bristbehov och tillväxtbehov. Bristbehoven är de behov som de flesta tillfredsställer först innan de strävar efter att tillfredsställa utvecklings-eller tillväxtbehoven.19
2.8 Identitet
Hur människan uppfattar sig själv är ett samspel med andra. Vi ärver inte innehållet i medvetande och identitet utan detta är en process som pågår hela livet. Genom att vi hela tiden skaffar oss nya erfarenheter, träffar nya människor eller samma människor i nya situationer utvecklas vi ständigt och får på så sätt en mer realistisk bild av oss själva, men även en bild av hur andra uppfattar oss - ju fler positiva reaktioner desto positivare självbild och desto bättre självkänsla.20
17 Giddens 2003 18 Eklund 2004 19 Lester 1996 20Nilsson 1993
Vår identitet kan hotas av interna händelser i form av att personen försöker förändra sina relationer i det sociala nätverket eller externa händelser som att bli arbetslös. Detta kan medföra olika upplevelser, till exempel isolering, meningslöshet, maktlöshet och främlingskap inför den sociala verkligheten.21
2.9 Utbrändhet och stress
På 1970- talet myntades begreppet utbrändhet av Herbert J. Freudenberger som är psykoanalytiker och författare till bland annat boken ”Utbrändhet – den nutida kvinnans dilemma”. Utbrändhet handlar om ett samspel mellan individuella, mellanmänskliga och organisatoriska faktorer. Den uppstår i en alltför intensiv kontakt mellan människor. Det har skett en övergång från ett kollektivt orienterat samhälle till ett mer individualistiskt samhälle. Man kan säga att det är ett slags arbetsstress där till exempel bristande kommunikation, otillräcklig feedback, dåligt socialt stöd från chefer och arbetskamrater i kniviga
arbetssituationer och mobbing är vanliga orsaker till utbrändhet. De flesta som drabbas av utbrändhet har en prestationsbaserad självkänsla - man kan säga att identiteten sitter i jobbet.
Idag är gränsen mellan arbete och fritid otydlig på grund av den nya teknologin med mobiltelefoner och datorer, vilket gör att man blir allt mindre beroende av en fast arbetsplats. Otydliga riktlinjer i ens arbetsuppgifter kan medföra att man bär med sig problemen från arbetslivet till det privata livet. Följderna av detta handlande kan innebära att man inte alltid kan undvika stress. En måttlig grad av stress behöver inte vara skadlig om man varvar den med vila och återhämtning. Problemen uppstår då stressen är oavbruten och långvarig.22
”Allt som varvas upp måste varvas ner i motsvarande grad, för att
hålla i längden.”
23Hur man hanterar eller reagerar på olika stressfyllda situationer varierar från person till person. Då vissa människor aktivt försöker att lösa sina problem väljer andra att fly undan problemen eller ta till droger för att övervinna känslomässiga svårigheter. Det sociala nätverket som en livspartner och nära vänner, är en viktig del i en människas välbefinnande.
21
Giddens 2003
22
Badner 2006
Det sociala nätverket är en faktor som skyddar människors hälsa från de negativa effekterna vilket de stressande livsbetingelserna utgör.24
2.10 Depression
Depression är en av vår tids vanligaste folksjukdomar och medför stort lidande för dem som drabbas. Om man inte får behandling kan förloppet bli långvarigt. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Men trots att depressioner kan bli både långvariga och djupa är behandlingsmöjligheterna idag goda. Behandlingen av depression kan vara dels psykologiskt inriktad i form av psykoterapeutiska metoder så som KBT (kognitiv terapi), dels i form av biologiskt/medicinskt inriktade behandlingar. Dessa former av behandling
kombineras ofta för att ge bästa resultatet.
De vanligaste symptomen vid depression är nedstämdhet. Man har nära till gråten och ser allting i svart. Denna nedsatta sinnesstämning sitter i under lång tid och påverkas inte speciellt mycket av positiva eller roliga saker. Man kan säga att det är omöjligt att bli glad. Ett annat vanligt symptom till att man söker hjälp är sömnsvårigheter. Även ångest och
oroskänslor är vanliga symptom. Koncentrationssvårigheter ingår också ofta i symptombilden. Kroppsliga symptom som muntorrhet, aptitlöshet, värk och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression.
Depression påverkar hela människan, både kropp och själ. Livsglädjen och vitaliteten försvinner och den deprimerade orkar till slut inte föra ett vanligt samtal eller svara på frågor. Han/hon lider av skuldkänslor, mörka tankar färgar tillvaron och livet kan kännas
meningslöst.25
2.11 Zenit Dialog AB
Zenit är ett kunskapscenter som kan erbjuda såväl enstaka uppdrag som längre och bredare projekt inom arbetsliv, hälsa, vård och lärande. Det har under fem år arbetat med
rehabilitering i samarbete med företag, försäkringskassan och sjukskrivna.
De som arbetar på Zenit har varierande kompetens som till exempel psykolog, sjukgymnast, avspänningspedagog, massör, kostföreläsare och PA- konsult.
24
Giddens 2003
På Zenit arbetar man med arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna med besvär som är relaterade till hög belastning och stress och/eller värk- och smärtproblematik. Meningen är att deltagarna efter avslutat kursprogram skall återfå eller behålla sin arbetsförmåga.
Zenit erbjuder såväl privata som offentliga arbetsgivare ett brett sortiment av
utbildningar och kompetensutveckling, stöd och behandlingar som ger hälsa och livskvalitet. Exempel på detta är psykologsamtal med kognitiv inriktning, massage,
sjukgymnastbehandling i basal kroppskännedom (”Basal Kroppskännedom är en arbetsform inom både behandlande och förebyggande sjukgymnastik”. ”Rörelseformen siktar mot ett funktionellt, ekonomiskt och avspänt rörelsemönster. Balanserad hållning, frihet i andning och rörelser samt mental närvaro är centrala begrepp i Basal Kroppskännedom”26), stöd, krissamtal och rådgivning.
Vidare hjälper de till med arbetsprövning för personer som behöver hitta en ny väg till exempel genom att byta yrke eller arbetsgivare. De hjälper även människor som har
stressrelaterade besvär och symptom att hitta vägen till en bättre hälsa och livskvalitet genom att få en balans mellan arbete, vila och privatliv.
Kursdeltagarna som kommer till Zenit har oftast en längre tids sjukskrivning bakom sig. Personerna har fått den hjälp som erbjuds inom företagshälsovård och sjukvård, men har inte kunnat återhämta sig helt trots detta. Ibland deltar personer som är i riskzonen för en
långtidssjukskrivning, personer som börjat få stressrelaterade besvär. Oftast finansieras kursen av försäkringskassan och/eller arbetsgivaren.
2.11.1 EU projekt ”Mellan 2 jobb”
Zenit beviljades ett EU-bidrag till ett projekt som skulle öka möjligheterna för 50 deltagare, vilka vid projektets start var sjukskrivna arbetslösa, att återfå hälsa och hitta ett nytt arbete. Projektet startade den 1 augusti 2004 och pågick till mars 2006. Fokus skulle man lägga på att stärka deltagaren genom individuell utveckling. Upplägget var sådant att deltagarna kom till Zenitgården två dagar i veckan för att genomgå en grundkurs under en period av tio veckor. Därefter skedde arbetsprövning på en lämplig arbetsplats samtidigt som
”jobbsökaraktiviteter” pågick. Uppföljning på Zenit ägde rum en dag i veckan. Innehållet i programmet bestod av två steg, det första gick ut på följande:
Bearbeta och hantera känslor
Arbeta med sig själv och stärka sin självbild, sin motivation och sitt självförtroende Livsstilsförändringar inom kost, motion och sömn
Avslappning och mental träning Styrkeinventering
Steg två innehöll följande: Arbetsmarknadsorientering Arbetsprövning
Kontakt med arbetsförmedling Jobbsökande
Under projektets gång ordnade Zenit kontinuerligt med uppföljning och kontakt med försäkringskassa, arbetsförmedling och praktikplats.
2.12 Studie- och yrkesvägledning
Det som tidigare kallades för syokonsulent heter numera studie- och yrkesvägledare. Tidigare har syokonsulentens främsta arbetsplats varit på grundskola, gymnasium och komvux.
Utbildningen till studie- och yrkesvägledare som den ser ut i dag med sin breda samhälls- och beteendevetenskapliga inriktning är även gångbar hos bland annat försäkringskassan,
arbetsförmedlingen och privata rekryteringsföretag. Som studie- och yrkesvägledare lär man sig att kartlägga en individs situation och reda ut vilka hinder personen sätter upp för sig själv. Samtalsmetodik är en stor del i utbildningen och denna kan vara användbar i väldigt många olika situationer på olika arbetsplatser.27
Den modell som forskaren Gerard Egan, professor vid Loyola University i Chicago, har utarbetat är ett viktigt inslag i studie- och yrkesvägledarutbildningen. Egan grundade en så kallad trestegsmodell som är ett bra verktyg att använda sig av i vägledningssamtal. Här kommer en kortare presentation av vad de olika tre stegen går ut på:
Steg 1: I första steget får den som behöver vägledning berätta sin historia, vilket innebär att
personen berättar lite om sig själv och sin bakgrund och var han/hon befinner sig nu etc. Vägledarens uppgift är att försöka identifiera de så kallade ”blind spots28”, blinda fläckar, som den sökande inte är medveten om själv och som hindrar denne från att komma vidare.
27
Lindh 1988
Steg 2: Här skall vägledaren hjälpa den sökande att se vilka möjligheter det finns. Är det så
att det är dags att göra en förändring i livet för att komma vidare? Som vägledare bör man peka på möjligheterna i stället för hindren för att uppnå en effektivare problemlösning.
Steg 3: Nu skall den sökande ställa sig frågan: ”Hur skall jag göra för att nå mitt mål?”,
”Vilka möjliga sätt finns det att ta mig dit?”, ”Vilket sätt passar bäst för mig?”. Vägledare och den sökande gör tillsammans upp en konkret handlingsplan för att den sökande skall kunna nå sina mål med olika delmål på vägen till slutmålet.29
3. Metod och genomförande
3.1 Metod
Vilken metod man väljer att använda i en undersökning handlar nästan uteslutande om att anpassa sig till det problemområde man valt. Metoden skall vara vald så att man lyckas belysa sitt problem på bästa sätt. Då man använder sig av en kvalitativ metod, som vi, är det
forskaren/forskarna som står i centrum. Det är nämligen forskaren som fungerar som mätinstrument i och med sina tolkningar och det är forskaren som står för datainsamlingen och därmed urvalet.30
Vi valde att besvara våra frågeställningar genom att genomföra en empirisk
undersökning. För att uppnå syftet med vår uppsats, som är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer. Då kvalitativa intervjuer syftar till att upptäcka eller identifiera icke kända eller otillräckligt kända företeelser, egenskaper eller innebörder föll sig valet av metod naturligt eftersom vi var intresserade av att fokusera på individernas
upplevelser. Detta hade vi inte lyckats med på samma sätt, enligt vår bedömning, om vi hade valt att göra kvantitativa intervjuer vilka tar sin utgångspunkt i på förhand definierade
företeelser, egenskaper eller innebörder som formuleras som frågor med definierade svarsalternativ.31 Inom den kvalitativa metoden är forskaren inte intresserad av att mäta variabler på det sätt som är regel för kvantitativ metod, där fokus ligger på kvantiteten eller mängden. I den kvalitativa intervjun utvecklas frågor-svar delvis som en följd av tidigare frågor och svar. Det handlar mycket om att intervjuaren måste vara uppmärksam, vaken och fantasirik.
3.2 Undersökningsgruppen
Eftersom arbetet inte är så omfattande har vi varit tvungna att begränsa antalet
intervjupersoner.32Vi valde att intervjua sex personer från Zenit för att få svar på våra frågeställningar - tre personer som fått arbete efter avslutad tid hos Zenit och tre som inte fått arbete. Att det blev just dessa personer var en kombination av tillfälligheter och de
urvalskriterier som vi ställt upp. Det främsta urvalskriteriet var att personerna skulle ha varit
30
Patel & Davidson 2003
31
Svensson & Starrin 1996
med i projektet ”Mellan 2 jobb” som arrangerats på Zenith. Dessutom hade vi på förhand bestämt oss för att försöka intervjua lika många personer som lyckats få arbete efter detta projekt som personer som fortfarande var arbetslösa eller sjukskrivna. Av de personer som vi intervjuade var fem kvinnor och en man, de var i åldrarna 34-58 år och gemensamt för dem alla var att de hade en arbetarklassbakgrund.
Nedan kommer vi att ge en kortare bakgrundsinformation om varje intervjuperson. Då personerna befinner sig i ett utsatt läge och känsliga uppgifter kommer fram vid intervjuerna har vi valt att ge dem fiktiva namn för att bevara deras anonymitet.33Vi har varit noga med att berätta för dem redan i ett tidigt skede att de är helt anonyma, detta för att vi ville att de skulle kunna känna tillit och vara helt ärliga i sina berättelser.
¤ Lisa 39 år är frånskild och ensamstående med två barn. Hon har varit sjukskriven i snart tre år på grund av utbrändhet och panikångest. Innan sjukskrivningen sade Lisa upp sig från sin anställning för att starta eget företag i hemmet. Hon blev tvungen att ge upp denna dröm eftersom det blev för jobbigt med eget företag och var då arbetslös när hon sedan blev sjukskriven.
Lisa kom i kontakt med Zenit via försäkringskassan.
¤ Lotta 37 år är frånskild och ensamstående med två barn i tonåren. Hon har varit sjukskriven från och till i tre år nu. Första gången hon blev sjukskriven var efter en svår skilsmässa, de andra gångerna har varit för att hon inte fått rätt vård och börjat arbeta för tidigt. Innan första sjukskrivningen arbetade hon som undersköterska.
Hennes första kontakt med Zenit var via försäkringskassan.
¤ Kristina 38 år är frånskild med sex barn från två olika äktenskap. Kristina har varit
sjukskriven i två år efter det att hon ”gått in i väggen”. Kristina lider av en svår sjukdom och på grund av detta är det möjligt att hon kommer att bli förtidspensionerad. Innan
sjukskrivningen arbetade hon inom restaurangbranschen.
Första kontakten med Zenit var via försäkringskassan och psykiatrin.
¤ Karin 34 år är särbo och väntar sitt första barn till hösten. Karin var sjukskriven i cirka ett och ett halvt år. Karin var arbetslös innan hon blev sjukskriven på grund av en depression som ledde till problem med alkohol och droger.
Kontakt med Zenit fick hon via försäkringskassan.
¤ Lars 58 år är särbo med ny familj. Han var sjukskriven i cirka två år på grund av en depression som förorsakades av personliga konflikter vilka medförde missbruksproblem. Innan sjukskrivningen arbetade Lars som yrkeschaufför.
Det var Lars själv som tog kontakt med försäkringskassan för att få hjälp att ta sig ur sin svåra situation. Han ville inte vara sjukskriven längre och han behövde hjälp för att komma vidare. Försäkringskassan informerade och hjälpte honom att komma i kontakt Zenit.
¤ Hanna 56 år är lyckligt gift sedan 35 år tillbaka och har tre vuxna barn. Hanna har varit sjukskriven i två omgångar i sitt liv, cirka ett år vardera gången. Första sjukskrivningen var efter en psykisk kollaps och andra sjukskrivningen var en följd av den första som lett till att hon blivit känsligare för yttre påfrestningar. Innan sin första sjukskrivning hade hon en högre position inom den offentliga sektorn.
Hon kom i kontakt med Zenit via sin handläggare på försäkringskassan.
3.3 Genomförandet
Här kommer vi att beskriva vårt tillvägagångssätt för datainsamling via intervjuer.34För att komma i kontakt med en del av våra intervjupersoner fick vi hjälp av Thomas Dahlgren, Rehab-samordnare på Zenit. Han kontaktade de personer som han ansåg matcha de kriterier som vi hade satt upp och som tidigare nämnts i urvalsgruppen. Det var personer som varit med i projektet ”Mellan 2 jobb” - lika många personer som lyckats få arbete efter projektets avslut som personer som inte lyckats få något arbete. Därefter tog vi själva kontakt med de här personerna och presenterade vårt arbete samt förklarade i stora drag vad intervjun skulle komma att fokuseras på. Vi talade även om hur lång tid vi uppskattade att det hela skulle ta. Vi preciserade att intervjuerna var konfidentiella35och att det bara var vi som hade tillgång till materialet och att fiktiva namn skulle användas. Denna information gavs även till de personer som vi kom i kontakt med via en bekant till en av oss.
34
Rosengren & Arvidson 2002
35
Våra intervjuer genomfördes under en period av tre dagar och varje intervju varade mellan 30 minuter och lite över en timme. Då det gällde de personer som återgått till arbete genomfördes intervjuerna antingen i en lokal i kommunen eller på personens arbetsplats. För de personer som fortfarande var sjukskrivna arbetslösa genomfördes intervjuerna i hemmet. Vi var noga med att i den mån det var möjligt tillfredsställa intervjupersonernas önskningar vad gällde tid, dag och plats för själva intervjun. Båda var med under samtliga intervjuer och våra ansvarsområden var uppdelade i tydliga roller för att inte förvirra intervjudeltagarna. Den ena av oss utförde själva intervjun och den andra satt med och gjorde anteckningar. Vi
använde oss av en liten bandspelare som hjälpmedel vid samtliga intervjuer, detta för att på ett så noggrant sätt som möjligt kunna transkribera varje samtal för efterbearbetning samt som hjälpmedel vid resultat, analys- och diskussionsdel.
Vi har valt att använda oss av en intervjuform som kallas för semistandardiserad intervju. Denna form av intervju utgår från i förväg uppställda frågor36men som sedan följs upp med frågor som ”Kan du berätta något mera om det?”, ”Vill du utveckla det?”. Anledningen till att vi använde oss av denna intervjuteknik och inte den helt standardiserade eller
ostandardiserade intervjutekniken var att vi ville ha en viss grad av struktur på våra intervjuer, inte helt strukturerade, men inte heller helt ostrukturerade.
Vi är väl medvetna om att med den metod som vi har valt kan det vara svårt att helt undvika subjektivitet samt påverkan av våra egna värderingar, då denna typ av intervjuer bygger på mellanmänsklig interaktion och kommunikation.37 Innan vi genomförde våra intervjuer diskuterade och läste vi litteratur som handlar om intervjuer och intervjuteknik. Våra erfarenheter av samtalsmetodik från utbildningen kom väl till pass. Medvetenheten om att det är av största vikt att visa ett genuint intresse och förståelse för intervjupersonen fanns hos oss. Likaså var vi noga med att vara uppmärksamma på intervjupersonernas uttryck av känslor och attityder och att tänka på att människan inte bara talar med ord utan också med gester och ansiktsmimik.38
36
Bilaga 1 & 2
37
Angelöw & Jonsson 2000
4. Resultat och analys
4.1 Resultatet
Vi kommer här att redovisa resultaten av våra intervjuer som vi gjort med deltagare från projektet ”Mellan två jobb” på Zenit. Under varje rubrik görs en sammanfattning av svaren som följs av utvalda citat som vi anser vara av betydelse för att kunna besvara våra
frågeställningar. I slutet av detta kapitel kommer en sammanfattande analys av resultaten.
4.1.1 Sjukskrivningens längd
Alla våra intervjupersoner har varit sjukskrivna en längre tid. Sjukskrivningstiden har för dessa personer varierat mellan ett år och tre år. Dessutom har två av personerna varit sjukskrivna i omgångar.
4.1.2 Orsaken till sjukskrivningen
Orsakerna har varit många, allt från arbetsrelaterad sjukskrivning till kronisk sjukdom och utbrändhet. En orsak, som är gemensam för dem alla, är depression. Alla har blivit
deprimerade av olika anledningar. En blev deprimerad efter att ha blivit av med körkortet och säger:
”Blir som ens identitet försvinner.”
En annan av intervjupersonerna blev deprimerad av arbetslösheten och tog till alkohol. En tredje blev utbränd på grund av för stor arbetsbelastning. Hon beskriver det så här:
”Så jag blev tröttare och tröttare och helt plötsligt hände det bara att jag en morgon så bara stortjöt jag av tanken att jag skulle gå iväg och jobba. Det de sa var en psykisk kollaps helt enkelt.”
Detta i sin tur gjorde att hon blev deprimerad. Andra gången som hon blev sjukskriven hade hon fått ett arbete på en helt ny myndighet. Hon trodde, att hon skulle ha vissa arbetsuppgifter men det visade sig, att hennes chef tyckte något helt annat. Det slutade med att hon blev kränkt och nertryckt av sin arbetsgivare. Detta ledde till dåligt självförtroende. Hon fortsätter:
”Jag har alltid känt mig väldigt framgångsrik. Jag har alltid känt, att den kompetensen som
jag har, har varit efterfrågad. Det blev också som en chock för mig att min kompetens inte räckte.”
4.1.3 Hur sjukskrivningen har påverkat dem
Genomgående för alla är, att det sociala livet har blivit lidande. De har mist kontakten med vänner och bekanta. En del har självmant dragit sig undan eftersom de upplevt det jobbigt med alla frågor från omgivningen, att hela tiden behöva förklara sig. Det gör, att de känner sig värdelösa och mister tron på sig själva. För en annan slutade vännerna att höra av sig. Två av de intervjuade var till och med isolerade en längre period, innan de fick hjälp att på olika sätt ta sig ur isoleringen. En hade bara sin katt att ”prata” med.
Gemensamt för dem alla är, att sjukskrivningen är ett ekonomiskt bakslag. Som en uttrycker det:
”Osäkerheten, att inte veta om vad som händer imorgon om du har en inkomst imorgon -hur ska jag försörja mina barn, det är skrämmande. När man vaknar och inte kan ta sig ur sängen på morgonen, det är jätteskrämmande.”
En av deltagarna med en kronisk sjukdom säger i intervjun såhär:
”Man blir ju inte blå på huden när man har ont. En bruten arm kan man se, ett brutet ben kan
man se, men det syns inte, när jag går sönder inuti. Så ibland har jag sagt till de närmaste, att jag önskar jag blev blå på hela mig när jag har ont, så att folk kunde se det. Det är ju det att det inte syns utanpå.”
4.1.4 Kontakten med Zenit
Genomgående för alla var, att de kommit i kontakt med Zenit via sina handläggare på försäkringskassan. Det var bara en person, som inte ville vara sjukskriven längre. Därför tog han själv kontakt med försäkringskassan och meddelade att han inte ville fortsätta att vara sjukskriven. Handläggaren berättade om Zenit och han tyckte det lät som en bra idé.
4.1.5 Hur de upplevde Zenit
Alla var jättepositiva till Zenit, förutom en person, för hon blev mer eller mindre tvingad upp till Zenit. Därför var hon negativt inställd och som hon själv uttryckte det:
”Jag var negativt inställd till det hela. Från i princip att inte ha gjort någonting till att åka till Zenit två hela dagar i veckan. Det är rätt mastigt.”
Men även hon blev positivt inställd efter bara några dagar. Alla de intervjuade beskriver Zenit med orden lugn, harmoni, en äkta värme och intresse. De menar också, att det var positivt att få lära känna andra personer i samma situation. De såg att de inte var ensamma om att känna som de gjorde.
4.1.6 Hur Zenits rehabilitering har påverkat dem
Det är genomgående, att alla intervjupersonerna tyckte det var bra att komma hemifrån och träffa andra människor i samma situation. Trots att alla hade olika sjukdomsbilder, kände de igen sig i varandra och kunde på så sätt stötta varandra.
”Det gör så mycket att komma ut bland människor.” Eller: ”Man stärks socialt.”
På Zenit hade man både enskilda samtal och gruppsamtal. Man jobbade mycket med att på olika sätt lära känna sig själv och de andra, som t.ex. genom att deltagarna fick måla av varandra eller rita ett träd. Detta för att personalen på så sätt skulle kunna utläsa deras status men även att deltagarna själva skulle få en inblick i hur de mådde och sedan hur de utvecklats under tiden. Detta gjordes för att personalen skulle kunna inrikta hjälpen mer personligt till var och en. Som en av deltagarna sa:
”På Zenit fick jag bekräftat, att det är naturligt, att jag hade känt som jag hade känt och att jag fick hjälp att sätta ord på det som hänt och det tror jag är viktigt.”
Att de har blivit stärkta mentalt och vågar tro på sig själva, är något som är genomgående för dem alla. Zenit jobbar mycket med att försöka vända det negativa till något positivt och det går igen hos alla personerna. Många har blivit hjälpta av den mentala träningen,
”Avslappningen har fått mig att fokusera bättre.”
Hon fortsätter längre fram i intervjun med:
”Jag har blivit starkare. Jag kände mig så svag och värdelös men jag har blivit psykiskt starkare…Jag har blivit stark.”
En annan säger att:
”Qui- gongen på morgonen var en jättebra start på dagen. Man fick så mycket energi, man bygger upp sin självkänsla.”
En av deltagarna sammanfattar Zenits koncept såhär:
”En blev satt på rehabilitering tillbaka på jobb. Jag blev helt inrättad på att få en bättre livskvalité, för de insåg att en praktikplats inte var att tänka på. Men däremot fick jag psykiskt stöd och hjälp till att hantera mitt liv.”
Majoriteten av deltagarna tycker att tiden på Zenit är alldeles för knapp och en av dem uttrycker det så här:
”... de här 10 veckorna skulle ha varit längre tid. Det kändes som om man inte var riktigt färdig. De släppte en liksom lite grann ändå. Vissa klarade nog inte av det riktigt. Så det hade gärna fått vara över längre tid ...”
4.1.7 Hur de upplever situationen nu
Våra intervjupersoner uttrycker sig på olika sätt men alla är överens om, att de inte hade varit där de är i dag, om de inte fått den hjälp, som de fick av Zenit. Alla menar, att de har lärt sig att se positivt på sin situation - detta oavsett om de fått arbete eller ej. Exempel på
kommentarer från de som har fått jobb är:
”… jag är mycket mer harmonisk. … jag kan ta beslut på ett annat sätt…Jag känner, att nu är det bara rakt fram som gäller.”
”Ja, jag är ödmjuk inför att det har hänt. Jag är inte arg eller bitter eller tacksam utan ödmjuk att det har hänt, som gör att jag tar vara på det livet som jag lever nu så mycket mer. Det är ingen självklarhet att ha ett jobb att gå till, det är ingen självklarhet att vakna upp varje morgon och vara frisk, det är ingen självklarhet att ha en chef som säger: ”jag ser vad du gör” och faktiskt föreslår en löneförhöjning.”
Även de som inte fått jobb ser trots allt ljust på sin framtid. De har lärt sig, att se sin situation mer positivt. Deras kommentarer kan låta så här:
”Det har blivit lugnare i mitt inre, mycket lugnare. Jag har inte den oron för att inte räcka till. Känner mig inte dömd oavsett vad folk säger.”
”Mycket positivt alltså. Jag är en helt annan person idag än när jag började på Zenit... Man hittar sina redskap, vilka man ska jobba med som passar en själv. Det bygger upp mitt självförtroende.”
”Det går bättre och bättre. Innan låg jag hela dagarna ...nu kan jag vara uppe lite och kanske bara vila ett par dagar i veckan.”
4.1.8 Hur de ser på sin framtid
En av våra intervjupersoner, som fått jobb, var lite rädd inför framtiden men det berodde på som personen sa:
”...jag vill inte ha mer ansvar än jag har nu och det ryktas om att de vill ha mig till en tjänst som är under produktionschefen.”
Annars på det privata planet såg samma person bara positivt på framtiden. Att få jobba kvar på sitt arbete tills man blev pensionär och sedan flytta ner till Frankrike och bo på en vingård. De andra två som också hade fått arbete såg mycket positivt på sin framtid. En av dem menade att:
”Jag har jobbat så mycket med mig själv så nu måste jag släppa in andra människor... det har hänt väldigt mycket på kort tid.”
En annan av personerna ser på sin framtid så här:
”...jag skall arbeta här tills jag blir 61 år och sedan skall jag umgås med familjen, barn och barnbarn...resa och träffa människor som jag trivs med. Yrkeslivet är inte prioritet ett längre, det är roligt men det är inte så att jag behöver bevisa något längre...”
Även de som inte fick jobb efter Zenitperioden ser ljust på sin framtid trots allt. De har lärt sig, att se sin situation på ett annat sätt. En av dem beskriver det så här:
”Jobbmässigt är det ateljén, men inte att jobba hemma... ha fasta tider att börja och sluta vid samma tid, och framförallt inte ha det hängande över sig när man är hemma utan att då är man ledig.”
Ytterligare en beskriver sin situation så här:
”Jag ser ljust på framtiden... Nu tror jag verkligen att jag kommer att hitta något... Det kan bli värre, men det kan också bli bättre.”
En tredje person ser även ljust på sin framtid men har lärt sig att vara mer försiktig. Hon uttrycker det så här:
”Jobb det finns det i framtiden för mig, om det rör sig om ett halvt år eller så - det kan jag inte säga. Jag får liksom känna efter på min kropp men framtiden är där.”
4.1.9 Är de nöjda med vägledningen på Zenit
På denna fråga skiljer sig svaren från varandra. Tre av personerna var nöjda med vägledningen de hade fått. En av dem beskriver vägledningen så här:
”Vägledningen var ju på det viset, att de ställde frågorna och jag kom med svaren och det passar ju mig med mitt lösningsfokuserade, dynamiska tänkande.”
Medan de andra tre tyckte, att de saknade just den biten med en person som var kunnig inom området med studier och yrken. Som en av personerna säger:
”…men där tyckte jag det saknades lite att hjälpa en vad det fanns för utbildningar man kunde gå eller vad man kunde jobba med, som typ jag vill jobba med djur, vad fanns det för möjligheter?…”
En annan uttryckte det så här:
”...kanske ha lite mer anknytning till arbetsmarknaden och kanske att vi kunde ha gjort lite mer studiebesök.”
Men alla betonar verkligen, att de är jättenöjda med Zenit och att de har lärt sig så otroligt mycket om sig själva. De berömmer även personalen mycket och menar att
personalen får dem att känna sig unika. Personerna som vi intervjuat kan fortfarande ringa och få hjälp av Zenit när de behöver. Så här uttrycker sig en av de intervjuade personerna:
”Ja, Zenit skulle inte kunna göra mer än vad de gjort, plus att där är alltid en dörr öppen, så om jag har riktigt dåliga dagar, så kan jag alltid ringa dem, även om jag inte är på kurs där nu.”
Skulle de säga något negativt om Zenit så skulle det vara att tiden där uppe var för kort för vissa. De kände att de inte var redo att lämna Zenit efter ett år. Så här menar en av
deltagarna:
”10 veckor i första omgången då hade vi först gott om tid att gå igenom allt, men sedan blev det så avhugget på slutet. Det skulle vara mer individuellt upplagt. Alla var inte färdiga med att gå vidare, sen var där andra som tyckte sig klara långt innan. ”
4.2 Analys
Här följer en kort sammanfattning av resultaten.
Vi tolkar de insamlade uppgifterna så att även om de intervjuade personerna har olika bakgrunder så har de ändå liknande upplevelser/erfarenheter av sin sjukskrivning. Orsakerna till sjukskrivningarna har varit av varierande slag allt från utbrändhet till kronisk sjukdom. Vi har genom resultaten kommit fram till att gemensamt för samtliga var att de vid
påverkan svarade alla att det sociala livet hade blivit lidande på olika sätt och att de konstant blev ifrågasatta. Av resultaten kan vi avläsa att alla kom i kontakt med Zenit genom
försäkringskassan.
Det var bara en person som var negativt inställd till att få komma till Zenit. De andra såg det som en möjlighet att komma vidare eller att komma på ”rätt väg” igen. Men även
personen som var negativt inställd i början ändrade uppfattning och ansåg precis som de andra att här fanns det möjligheter till att få hjälp med att lösa sina problem på ett konstruktivt sätt. I resultaten kan vi utläsa att alla upplevde samvaron med människor i liknande situation som något positivt och stimulerande.
Om rehabiliteringen har det framkommit som resultat av våra frågor att alla är mycket positivt inställda till arbetet på Zenit. Detta är något som vi även kunde avläsa i deras
kroppsspråk och ansiktsuttryck under intervjuerna. Det bokstavligen strålade om samtliga och man kunde känna att de blev harmoniska då Zenit kom på tal. De har blivit mentalt stärkta och vågar tro på sig själva. De har också lärt sig att se positivt på sin tillvaro.
Orsaken till att en del fått arbete medan andra förblev arbetslösa efter projektets slut, tror vi kan bero på att de personer som fått arbete kommit längre i sin personliga utveckling, men kan också bero på deras situation samt hur de mådde när de kom till Zenit.
Den enda spontana kritiken mot Zenit som framkom i vår undersökning är
tidsperspektivet. En del av dem som inte fått arbete hade behövt längre rehabiliteringstid för att vara bättre rustade inför kommande uppgifter, vilket vi tror hänger ihop med att en del fått arbete och andra inte.
5. Diskussion
I detta avslutande kapitel kommer vi att diskutera hur väl resultaten av vår undersökning stämmer överens med den litteratur som vi har använt oss av. Vi kommer även att försöka besvara våra frågeställningar, redogöra för om vi har uppnått syftet med vår undersökning samt diskutera val av metod. Slutligen kommer vi att ge förlag på vidare forskning.
5.1 På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens
personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på
arbetsmarknaden?
Trots att alla våra intervjupersoners bakgrunder skiljde sig åt, i from av familjeförhållande och utbildningsnivå, var alla rörande överens om att den rehabilitering som de fått på Zenit var av stor betydelse för deras syn på antingen sin framtida yrkesroll, eller sin nuvarande arbetssituation. Vilken typ av rehabilitering man som långtidssjukskriven blir erbjuden av försäkringskassan, tror vi beror på vilken handläggare man har och hur väl personkemin fungerar dem emellan.
Alla de personer som vi intervjuat var sjukskrivna av olika anledningar, men gemensamt för dem var att den orsakats av psykiska problem. På grund av vårt arbetes begränsade
omfattning kan vi inte dra några definitiva slutsatser men vi kan dock konstatera att vårt resultat stämmer överens med statistiken från försäkringskassan och andra studier, som visar att psykiska problem är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.
Vi såg ett tydligt mönster i intervjusvaren att depression antingen orsakade eller var orsaken till sjukskrivningen. Detta kopplar vi till den del i vår litteratur som handlar om identitet. Som Giddens skriver kan vår identitet hotas av externa händelser som gör att vi ifrågasätter vår identitet, detta kan i sin tur leda till depression. Faktorer som oroskänslor, nära till gråten och ångest var något som flertalet av de intervjuade hade upplevt någon gång. Dessa symptom stämmer väl överens med den beskrivning av tillståndet depression som vi redogjorde för i kunskapsbakgrunden och teorin. Som utomstående, när man själv inte har varit med om en depression kan det ibland vara svårt att sätta sig in i deras situation. Detta kan leda till att många sjukskrivna ofta kan känna sig missförstådda och ”påhoppade” av människor i sin omgivning, vilket även våra intervjupersoner betonade.
Alla våra intervjupersoner uttryckte att hjälpen från Zenit kom i rätt tid. Här fick de hjälp att återfå livsglädjen och att lära sig att vända det negativa till något positivt. Som Björn Nilsson tar upp i sin bok ”I ord och handling”, påverkas individen av hur andra ser på
honom/henne, självkänslan och självbilden blir förstärkt ju fler positiva reaktioner han/hon får från sin omgivning.
Som man kan läsa i litteraturdelen är arbetet en viktig ingrediens i våra liv. Arbetet fyller en viss funktion och tillfredsställer ett visst behov. Enligt Maslows behovshierarki kan det vara svårt att uppnå tillväxtbehoven om inte de fysiologiska behoven är tillgodosedda. Vi har kunnat utläsa av resultaten att man på Zenit arbetade med detta genom att först försöka bygga upp individernas självkänsla och självkännedom, för att sedan kunna arbeta vidare med att ge varje individ de verktyg de behövde, för att kunna handskas med eventuella framtida hinder och motgångar men även möjligheter och framgångar i livet. Detta tycker vi är en väldigt viktig del i Zenits rehabiliteringsarbete då arbetsklimatet och arbetsmarknaden blivit allt tuffare. Som vi tidigare har tagit upp i vårt arbete är gränsen idag mellan arbete och fritid otydlig vilket medför otydliga riktlinjer i ens arbetsuppgifter. Idag är det mycket lättare att bära med sig arbetet hem, vilket i sin tur kan medföra ökad stress och en känsla av
otillräcklighet både i hemmet och på jobbet. På Zenit arbetade man mycket med att försöka hitta en balans mellan arbete, vila och privatliv.
Lugn och ro var något som en del av de intervjuade kände ett starkt behov av innan de kom till Zenit. Detta var något som de alla tyckte sig bli bemötta av, då de första gången kom dit. Ett oerhört lugn, en harmoni och ett varmt välkomnande var något som vi också upplevde då vi var där på studiebesök. Som vi har nämnt tidigare i arbetet är just dessa ingredienser av stor vikt för en person som har drabbats av depression, då depressionen påverkar hela
människan, både till kropp och själ.
5.2 Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra
förblev arbetslösa?
Vi har kunnat dra slutsatser från vår undersökning att de personer som fick arbete efter avslutad tid hos Zenit hade kommit längre i sin personliga utveckling än de som inte fick arbete. Det var också faktorer som till exempel det sociala nätverket som vi fann spelade stor roll i denna process. Men även vilken psykisk balans de befann sig i och den bakomliggande orsaken till sjukskrivningen från första början spelade en viktig roll. För en av personerna som inte fick arbete var detta för att man på Zenit i samarbete med bland annat försäkringskassan
och läkare, kommit fram till att med anledning av personens kroniska sjukdom var en återgång till arbete inte någon möjlig lösning. För de två andra personerna som inte fått
arbete, berodde det inte på ett misslyckande i rehabiliteringen från Zenits sida. Det var snarare så att de här personerna skulle ha behövt längre tid för att kunna klara av en återgång till arbetsmarknaden. För en av personerna som fått arbete handlade det mycket om det stora stöd som hon fått från sin familj, där hennes man alltid har stöttat henne och trott på henne. Detta har medfört att hennes rehabilitering och återgång till arbete, enligt henne själv, hade kunnat gå fortare, än om hon inte hade haft sin familj att ”luta sig mot”. För en annan av deltagarna som också fått arbete, var det mycket hennes tankesätt och drivkraft om att komma ut i arbetslivet så fort som möjligt efter rehabiliteringen, som gjorde att hon först fick en praktikplats och senare ett arbete. Under denna period hade hon tid att växa och få det självförtroende som krävdes för att komma vidare. För den ende mannen i vår undersökning var det den egna viljan att söka sig ut på arbetsmarknaden tidigt, som fick honom att hitta ett arbete. Vi kan inte dra någon generell slutsats med tanke på att vi endast har med en man i vår undersökning, men som vi kan tolka av resultatet och som Giddens tar upp, var känslan av att inte vara behövd något som påverkade honom negativt. Han kände sig vilsen i tillvaron, saknade en yrkesidentitet och den sociala kontakten som man kan ha med sina arbetskollegor. Till skillnad från kvinnorna i vår undersökning identifierade sig mannen i större utsträckning med sitt yrke och kände att han hade ett ansvar i sitt arbete.
Efter genomförd undersökning har vi funderat över hur Zenit skulle kunna förbättra sitt projekt genom att göra programmet mer individanpassat vad gäller tiden på rehabiliteringen. Personerna som kommer till Zenit är på olika plan i sin personliga utveckling som tidigare nämnts och vissa behöver mer tid än andra innan de kan återgå till arbete
5.3 Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning
kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna
arbetslösa?
En professionell studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara till stor hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna då man som vägledare har en stor kunskap om arbetsmarknaden, olika yrken och inte minst utbildningar. Detta skulle vara en stor tillgång om man skall hitta nya vägar på arbetsmarknaden till de långtidssjukskrivna som av olika anledningar inte har möjlighet att återgå till sitt tidigare arbete. En studie- och yrkesvägledare kan kartlägga den
sjukskrivnes hela situation och verkligen gå på djupet när det gäller att hitta rätt utbildning eller en passande arbetsplats. I våra resultat har vi kunnat avläsa att samtliga personer har varit nöjda med den vägledning de har fått på Zenit, då främst vägledning inom den
personliga utvecklingen mer än studierelaterad vägledning. Vad det gällde vägledning som rör studier fann tre personer att detta var något de hade velat få mer hjälp med, medan de övriga tre inte kände att detta var något de behövde hjälp med.
5.4 Analys av metodval
När det gäller val av metod är vi nöjda. Vi känner inte att vi hade kunnat komma fram till de resultat som vi gjort genom att använda oss av en kvantitativ metod. Då bland annat en upplevelse, känsla eller ett ansiktsutryck inte är variabler som går att mäta när det gäller att mäta mängder som man gör med en kvantitativ metod. Genom att använda oss av en
kvalitativ metod har vi kunnat undersöka just det som vi hade bestämt oss för att undersöka. Vi anser att vi har haft tur när det gäller bortfall. Bland de personer som vi kontaktade för intervju var det ingen som tackade nej. Vidare infann sig samtliga vid intervjutillfället och vi har kunnat använda oss av alla de intervjuer som genomfördes. Detta innebar att vi på så sätt inte fick något bortfall. Alla de tillfrågade hade en väldigt positiv inställning till vårt arbete vilket medförde att vi såg fram emot intervjuerna. Valet av hjälpmedel till våra intervjuer var inte helt självklart, men den ekonomiska aspekten och tidsbristen begränsade oss i vårt val av hjälpmedel, vilket gjorde att vi valde liten bandspelare. Då vi valt att genomföra intervjuerna på så sätt att en av oss höll i intervjun och den andre förde anteckningar anser vi inte att den ibland dåliga ljudkvaliteten har påverkat våra resultat. Resultatet hade säkert kunnat bli annorlunda om vi hade haft en större intervjuvana och mer praktisk erfarenhet av
samtalsmetodik, då denna metod bygger på kommunikationen och samspelet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Något som vi hade gjort annorlunda till en annan gång är genomförandet av de intervjuer som vi gjorde hemma hos de långtidssjukskrivna
arbetslösa. Här var det svårare att få utföra intervjuerna utan störande inslag, så som att övriga familjemedlemmar var hemma. I efterhand kan vi se att vi borde ha varit tydligare och kanske lite mer bestämda då vi talade om vilka riktlinjer som vi satt upp för intervjun.
Avslutningsvis kan vi såhär i efterhand känna att om vi hade gjort om denna
undersökning i dagsläget hade vi valt att formulera våra intervjufrågor på ett annat sätt. Vi tror att vi på det sättet hade haft lättare att uppfylla syftet och svara på våra frågor.
5.5 Avslutande slutsatser
Vi har genom detta arbete kunnat komma fram till följande slutsatser och delvis kunnat besvara våra frågeställningar. Zenits rehabilitering har hjälpt de personer som vi har intervjuat att hitta tillbaka till sig själva och att hitta de verktyg de behövt för att kunna utvecklas på det personliga planet. Vad det gäller synen på framtida möjligheter på arbetsmarknaden, såg de tre personerna som hade fått jobb positivt på sina möjligheter att antigen stanna kvar på sina arbetsplatser eller möjlighet till att kunna utvecklas vidare och få ett mer tillfredsställande arbete. De personer som fortfarande var långtidssjukskrivna hade återfått tron på sig själva och hopp om att någon gång i framtiden hitta ett intressant och stimulerande arbete.
Som studie- och yrkesvägledare skulle man kunna vara ett kompletterande element till teamet på Zenit med att genomföra gruppvägledning som inriktar sig på arbetslivet, yrken och studier. Vidare skulle man som studie- och yrkesvägledare kunna komma in i ett senare skede av den personliga utvecklingsprocessen som man erbjuder på Zenit, då tror vi att de
långtidssjukskrivna personerna har kommit så långt att de är redo för att få hjälpa med att skriva cv, göra arbetsansökningar, ordna studiebesök på olika arbetsplatser etc. Vi vet att denna hjälp redan finns till viss del, men vi som studie- och yrkesvägledare med våra kunskaper skulle kunna vara ett stöd för övrig personal då det rör sig om dessa bitar.
Vi har förstått hur viktigt det är för dessa personer, som befinner sig i en ofta utsatt situation, att dels få träffa andra människor i samma eller liknade situation och dels få möjligheten att på ett professionellt sätt arbeta med sig själv som man gör på Zenit. Att bli sedd och hörd är oerhört viktigt för att hitta tron på sig själv igen, man måste lära sig att se sina möjligheter istället för sina begränsningar, detta är något som vi alla borde dra lärdom av.
5.6 Förslag till fortsatt forskning
Om omständigheterna hade varit annorlunda, det vill säga om det hade varit lättare att komma i kontakt med och kunna genomföra en intervju med den kategori av människor som vi ville undersöka hade vi kanske valt en jämnare genusfördelning. Detta för att kartlägga skillnader och likheter mellan de olika könen. Detta skulle kunna vara ett förslag till vidare forskning.
Litteraturförteckning
Angelöw Bosse & Jonsson Thom, Introduktion till socialpsykologi, Studentlitteratur, Lund 2000
Arvidson Peter & Rosengren Karl Erik, Sociologisk metodik, Daleke Grafiska AB, Mamlö 2002
Davidson Bo & Patel Runa, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund 2003 Egan Gerard, The Skilled Helper, Books/Cole, CA, USA 2001
Eklund Klas, Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomi, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2004
Giddens Anthony, Sociologi, Studentlitteratur, Lund 1998 Lester David, Personlighetsteorier, Studentlitteratur, Lund 1996 Lindh Gunnel, Vägledningsboken, Studentlitteratur, Lund 1988
Nilsson Björn, I ord och handling – Aspekter på samtal, Studentlitteratur, Lund 1993 Svenning Marianne, Rehabilitering – Idé och verklighet, Studentlitteratur, Lund 1998 Svensson Per-Gunnar & Starrin Bengt, Kvalitativa studier i teori och praktik,
Studentlitteratur, Lund 1996
Artiklar
Personal & Ledarskap, nr 4 2006, Linda Badner, ”Hälsa och friskvård”
