• No results found

Tillbaka till skolbänken - En studie om elevers strävan efter fullständiga gymnasiebetyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillbaka till skolbänken - En studie om elevers strävan efter fullständiga gymnasiebetyg"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Tillbaka till skolbänken

En studie om elevers strävan efter fullständiga gymnasiebetyg

Back to school

A study about the wish to finish upper secondary

school once and for all

Louise Hellström

Sandra Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-06-04

Examinator: Niklas Gustafsson Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder. Skälen till att eleverna senare valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid vuxenutbildningen grundar sig i deras tidigare möte med arbetsmarknaden samt svårigheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. De har med andra ord ställts inför fait accompli och vidgat sina handlingshorisonter och har justerat sina uppfattningar om betydelsen av fullständiga gymnasiebetyg.

(4)

4

Förord

Vi vill tacka de elever på Komvux som deltog i vår undersökning samt rektorn som tog sig tid och hjälpte oss att komma i kontakt med eleverna. Under processen har vi, i form av konstruktiva diskussioner och korrekturläsningar, haft ett givande utbyte med Maria Berglund och Glenn Rafors - tack!

Vi vill ge våra allra varmaste och bästa tack till vår handledare Roland Ahlstrand som med sitt engagemang och känsla för detaljer har handlett oss i forskningsprocessen. Sist men inte minst vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete i de med- och motgångar som vi påträffat under arbetet med denna uppsats.

Arbetsfördelning

Texten har vi skrivit gemensamt, med undantag för den tidigare forskningen som vi valde att dela upp, både i fråga om inläsning och vid sammanställningen av texten. Den löpande texten har bearbetats och korrigerats tillsammans med syftet att skapa ett enhetligt och sammanhängande språk från början till slut. Vi deltog båda vid den första intervjun medan vi delade upp de resterande fem intervjuerna som genomfördes var för sig. Transkriberingen delades upp genom att vi gjorde hälften vardera. Sökandet efter tidigare forskning, lämpliga teorier och formandet av syfte och frågeställningar har genomförts tillsammans. Vid handledningstillfällena med Roland har båda deltagit, likaså vid sammanställningen av synpunkter och kommentarer på Maria och Glenns uppsatsmanus.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

1.3 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Erfarenheter och upplevelser av studier ... 9

2.1.1 Gymnasiebetygets betydelse för framtida karriärval ... 9

2.1.2 Det sociala nätverkets betydelse för karriärutvecklingen ... 10

2.2 Orsaker till ofullständiga betyg ... 11

2.3 Avbrutna gymnasiestudier ... 12

2.4 Vuxenutbildningen som hinder och passage ... 13

2.5 Sammanfattning ... 14

3. Teoretiska utgångspunkter ... 15

3.1 Bourdieus habitus och kapital ... 15

3.2 Careershipteorin ... 16 3.2.1 Handlingshorisont ... 16 3.2.2 Brytpunkter ... 17 3.2.3 Fält och aktörer ... 17 3.5 Sammanfattning ... 18 4. Metod ... 19

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 19

4.2 Urval av respondenter ... 20 4.3 Datainsamling ... 21 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska ställningstaganden ... 22 5. Resultat ... 23 5.1 Presentation av respondenter ... 23

5.2 Orsaker till ofullständiga gymnasiebetyg ... 24

5.2.1 Relationer och svårigheter under gymnasietiden ... 24

(6)

6

5.2.3 Förbättringsområden inom gymnasieskolan ... 26

5.3 Valet att återuppta gymnasiestudierna på Komvux ... 27

5.4 Studietiden på gymnasiet kontra Komvux ... 28

5.5 För- och nackdelar med fullständiga gymnasiebetyg ... 29

5.6 Sammanfattning ... 30

6. Analys ... 31

6.1 Varierande orsaker till de ofullständiga betygen ... 31

6.1.1 Bortprioriterad skolundervisning ... 31

6.1.2 Konflikter och opassande strukturer på utbildningsfältet ... 32

6.2 Skälen till valet att återuppta gymnasiestudierna... 33

6.2.1 Strävan efter behörighet till högre studier och förbättrade lönevillkor ... 33

6.2.2 En ljusare framtid efter betygskomplettering ... 34

6.2.3 Nya möjligheter med fullständiga gymnasiebetyg ... 35

6.3 Sammanfattning ... 36

7. Diskussion ... 37

7.1 Resultatdiskussion ... 37

7.2 Metoddiskussion ... 39

7.3 Teoridiskussion ... 40

7.4 Förslag på framtida forskning ... 41

Referenslista ... 43

(7)

7

1. Inledning

Ett problem i det svenska samhället är den växande gruppen ungdomar som fullföljer sin treåriga gymnasieutbildning men utan att erhålla fullständiga gymnasiebetyg. Denna grupp riskerar i högre grad, jämfört med elever som har fullständiga betyg, att exkluderas från arbetsmarknaden då en slutförd gymnasieutbildning med fullständiga betyg är en förutsättning för både etablering på arbetsmarknaden samt behörighet till högre studier (Selin & Tydén, 2003, 4). Förra året var det uppemot 30 procent av gymnasieeleverna som slutförde sin gymnasieutbildning med ofullständiga gymnasiebetyg (Skolverket, 2014). Några av orsakerna till elevers ofullständiga betyg beskrivs i artikeln Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? (Skolverket, 2001a). De orsaker som framhölls var av process- och/eller individrelaterad karaktär. Processrelaterade orsaker var sådana som skolans personal själva kunde påverka (2001a, 7). Det kunde exempelvis gälla vad eleverna uppfattade som bristande stöd i form av brustna löften från personalen, återkommande lärarbyten och lärarlösa lektioner som medförde negativa konsekvenser för betygen (2001a, 48). De individrelaterade orsakerna handlade om elevernas sociala situation, såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund men också om skoltrötthet och brist på studiemotivation (2001a, 8, 49). I artikeln ges exempel på elevers förslag på förbättringar av skolans verksamhet med syftet att fler elever ska erhålla fullständiga gymnasiebetyg efter slutförd gymnasieutbildning. Förslagen var inriktade på att förändra relationen mellan elev och lärare. Ett av förslagen var att inrätta ett mentorssystem, vilket bland annat innebar att lärare skulle följa var och en av eleverna under hela gymnasietiden (2001a, 50).

Frågan vi ställer oss är emellertid inte varför ungdomar avbryter sina gymnasieutbildningar utan istället varför elever med ofullständiga gymnasiebetyg väljer att komplettera sina betyg vid vuxenutbildningen. Skälen till att elever erhåller ofullständiga gymnasiebetyg kan icke desto mindre bidra till förståelsen av att dessa elever senare återupptar sina studier. Under våra verksamhetsförlagda kurser på studie- och yrkesvägledarutbildningen har vi, i mötet med sökande till den kommunala vuxenutbildningen, fått ta del av deras önskan om att komplettera sina gymnasiebetyg. De sökande sade sig ofta att senare i livet ha insett betydelsen av att inneha fullständiga

(8)

8

gymnasiebetyg och menade att betygen hade avgörande betydelse för möjligheten till en anställning eller för att kunna fortsätta med högre studier. Erfarenheterna av de sökandes upplevelser samt deras önskan om att erhålla fullständiga gymnasiebetyg har inspirerat oss i valet av ämnesområde.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera sina ofullständiga gymnasiebetyg. Avstamp tas i följande frågeställningar:

 Hur kommer det sig att elever innehar ofullständiga gymnasiebetyg?

 Vad menar de var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier?

1.3 Disposition

Denna uppsats består vidare av kapitel två till sju. Kapitel två berör tidigare forskning som belyser studier om vilka orsaker som kan ligga till grund för ofullständiga gymnasiebetyg samt vilka konsekvenser betygen kan resultera i. Den tidigare forskningen innefattar även unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av övergångar mellan arbete och studier. I kapitel tre redogör vi för de teoretiska begrepp som använts i analysen av vårt empiriska material. Kapitel fyra innehåller ett metodkapitel där vi beskriver valet av metod, urvalsprocessen, tillvägagångssättet vid datainsamlingen, analysmetoden samt hur vi tagit hänsyn till etiska forskningsprinciper. I kapitel fem presenteras våra respondenter samt studiens resultat. Analysen redovisas i kapitel sex som efterföljs av diskussionskapitlet innehållande resultat-, metod- och teoridiskussion samt förslag på framtida forskning.

(9)

9

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras doktorsavhandlingen En resa med osäkra mål - Unga vuxnas

övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv (2009), skriven av Lena

Lidström, som avser att belysa unga vuxnas karriärutveckling och deras upplevelser och erfarenheter från övergångar mellan studier och arbete. Vidare presenteras process- och individrelaterade faktorer som orsakat elevers ofullständiga betyg på grundskolan och gymnasiet (Skolverket, 2001b). Därefter redogörs för en rapport av Göran Selin och Hans Tydén (2003) samt Gunnar Schedins (2010) studie där författarna fokuserat på vilka orsaker som haft betydelse för att elever avbrutit sina gymnasieutbildningar och hur elever upplever studiesituationen inom vuxenutbildningen.

2.1 Erfarenheter och upplevelser av studier

Lidströms avhandling bidrar med kunskaper om unga vuxnas karriärutveckling och deras övergångar mellan skola och arbete då författaren anser att denna kunskap är begränsad sedan tidigare. Studien fokuserar på arbetssökande unga vuxna och deras erfarenheter, vägval samt framtidsutsikter (2009, 10). För att samla in empiri till studien använde Lidström sig av kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes mellan åren 2005-2006 med 52 respondenter i åldrarna 25-29 (2009, 45, 126, 128). Resultatet analyseras utifrån Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori Careership (2009, 11).

2.1.1 Gymnasiebetygets betydelse för framtida karriärval

Valet av gymnasieutbildning inspirerades och varierades utifrån respondenternas intresse, värderingar och talang samtidigt som de gav uttryck för en osäkerhet, okunskap om sig själva och yttre påverkan från föräldrar, studie- och yrkesvägledare och lärare i samband med valet. Var fjärde respondent uppgav att de var missnöjda med gymnasietiden och beskrev bland annat att utbildningen varit för svår, tråkig eller att det

(10)

10

funnits brister i utformningen av undervisningen. Vilken påverkan detta fick för deras gymnasietid varierade där en del bytte gymnasieprogram medan andra valde att avsluta sin utbildning i förtid (Lidström, 2009, 53-56).

Efter slutförd gymnasieutbildning var det ungefär hälften av respondenterna som studerade vidare. Det var främst via eget initiativ som respondenterna beslutade sig för högre studier, med undantag för dem som kompletterade sina ofullständiga betyg vid vuxenutbildningen eller som deltog i kurser via Arbetsförmedlingen. De som valde att påbörja sina studier vid ett senare tillfälle förknippade detta med en avgörande vändpunkt som grundades i arbetslöshet, problem med ohälsa, att erhålla nya kunskaper samt att de kommit till insikt om vad de önskade studera.

Majoriteten av respondenterna som slutfört gymnasieskolan med ofullständiga betyg saknade fortfarande slutbetyg, trots komplettering inom vuxenutbildningen. Orsaker som låg till grund var bland annat inlärningssvårigheter, brist på motivation och opassande utbildningsformer. Respondenterna påtalade de ofullständiga gymnasiebetygens betydelse för möjligheten till högre studier samt arbetstillfällen och menade att betygen begränsade dem (2009, 57). Det var främst de manliga respondenterna som uppgav att studiesvårigheter, tillsammans med bristande motivation, var de bidragande orsakerna till de ofullständiga betygen eller den avbrutna gymnasieutbildningen. De menade att gymnasievalet var svårt och att de inte upplevt att de var förberedda och tillräckligt mogna vid valtillfället. Detta var det ingen kvinnlig respondent som erfarit men däremot uppfattade kvinnorna att övergångarna till arbete och studier var riskfyllda och att skolans stöd vid svårigheter i undervisningen var bristfälligt (2009, 115).

En av avhandlingens slutsatser var att de respondenter som konkurrerade väl i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden ansåg sig ha tämligen goda förutsättningar och valmöjligheter medan de resterande menade att de riskerade att stöta på mer omfattande svårigheter i fråga om arbete och studier. Respondenterna menade att övergångarna var skapade utifrån personliga handlingar, framgångar och misslyckanden (2009, 126).

2.1.2 Det sociala nätverkets betydelse för karriärutvecklingen

Det var vanligt förekommande att respondenterna arbetat inom liknande yrken eller studerat på samma gymnasieprogram som en familjemedlem eller nära vän då

(11)

11

släktingar, vänner och bekanta var betydelsefulla vid övergångarna. Dock var det respondenter som uppgav att det fanns skillnader mellan egna intressen och familjens eller vännernas där respondenten varit den första som till exempel studerat på högskola. De närståendes påverkan hade på ett eller annat sätt inverkan på respondenternas identiteter, sätt att tänka och agera och har därtill bidragit med stöd ekonomiskt, känslomässigt och praktiskt (2009, 60-61). Utöver bekanta, släktingar och vänner har arbetskamrater, lärare och ledare bidragit till och haft positiv påverkan på respondenternas självförtroende samt förmågor. Kärleksrelationer och familjebildning var ytterligare faktorer som var av betydelse för deras övergångar. Några menade att faktorerna främjat den personliga mognaden medan andra påstod att den begränsat karriärutvecklingen. Genom att prioritera barn och/eller partner kunde förutsättningarna för vidareutbildning och yrkesval ändras om det uppstod en konflikt mellan den nya prioriteringen och karriärutvecklingen (2009, 62-64).

2.2 Orsaker till ofullständiga betyg

Skolverket (2001b, 2) har funnit att det finns sammanhängande orsaker till elevers ofullständiga betyg på grund- och gymnasieskolan. De processrelaterade faktorerna, vilka skolpersonalen själva kan påverka, framträder genom att det finns brister i relationen mellan skolans personal, elever och föräldrar, brister i arbetssättets anpassning utifrån elevernas förutsättningar och behov samt brister hos personalens förväntningar på eleverna. De individrelaterade faktorerna, så som elevens sociala situation, påvisar att föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse för elevernas studieresultat.

Inom grundskolan är det fem faktorer på individnivå som identifierats vara de främsta orsakerna till att elever erhållit ofullständiga betyg. Dessa faktorer är sociala problem, inlärningssvårigheter, utländsk bakgrund, bristande motivation och låg utbildningsnivå hos föräldrarna. På processnivå framfördes att elevernas ofullständiga betyg grundats i inaktuella arbetssätt i kombination med åldersstrukturen hos lärarna (2001b, 7-8).

Inom gymnasieskolan uppmärksammades skoltrötthet som den mest framträdande orsaken till elevernas ofullständiga betyg. Andra orsaker som framkom var att elever

(12)

12

ansett att stödet som erbjudits varit vagt och missinriktat samt att de stött på brustna löften då till exempel skolpersonal utlovat en förändring som i slutändan uteblivit. En del elever beskrev att kraven och tempot inom gymnasieskolan var för högt medan andra menade att skolan var slapp och att kraven var lågt ställda. Även lärarlösa lektioner, diskriminering och återkommande lärarbyten påtalades som bakomliggande orsaker till de ofullständiga betygen. Eleverna riktar kritik mot betygssystemet då de anser att ”… det nuvarande betygssystemet är ett otympligt instrument…” (2001b, 36). Vid frågan om orättvist satta betyg av lärare menade eleverna att felet var ömsesidigt och att de själva bar det huvudsakliga ansvaret för sina icke godkända betyg (2001b, 35-36).

Förslag på förbättringar innefattas till största del av faktorer inom skolpersonalens ansvarsområde. Elever lärare, rektorer och förvaltningschefer fick ge förbättringsförslag och några av förslagen som beskrevs var att det krävs insatser för att underlätta övergången mellan grundskolan och gymnasiet, att relationen mellan lärare och elever bör förbättras samt att eleverna önskar anpassade utbildningsformer utifrån deras förutsättningar, behov och intressen. Ett ytterligare förslag var att förändra skolundervisningen där mer fokus på självstudier och hemtentor var önskvärt genom att elever menade att det skulle kunna resultera i förbättrade studieresultat (2001b, 36-37).

2.3 Avbrutna gymnasiestudier

Selin och Tydén (2003) påvisar den problematiska situationen för gruppen ungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning men som erhållit ofullständiga gymnasiebetyg. Denna grupp ingår dock inte i studiens undersökningsmaterial och studerades därmed inte (Selin & Tydén, 2003, 10). En stor del av eleverna som avbryter sina gymnasiestudier inser senare betydelsen av en komplett utbildning och återupptar studierna vid vuxenutbildningen. Dessa elever, tillsammans med ungdomar som innehar ofullständiga betyg, studerar oftarei vuxen ålder jämfört med ungdomar som slutfört sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg. Däremot har det blivit svårare att komplettera ofullständiga betyg på till exempel Komvux och det krävs åtgärder för att målinrikta studierna samt för att öka genomströmningstakten inom utbildningssystemet eftersom vuxenstudier tenderar att bli utdragna (2003, 4, 8).

(13)

13

Exempel på bakomliggande orsaker till gymnasieelevers studieavbrott är felaktiga programval, bristande trivsel, stress, koncentrationssvårigheter och personliga problem. De personliga problemen kan förklaras utifrån elevernas familje- och uppväxtsituation, föräldrarnas engagemang i studierna och flytt mellan skolor. Konstaterandet att majoriteten av eleverna fortsätter till gymnasiet efter grundskolan är ytterligare en faktor som är av betydelse. Förr i tiden avslutade omotiverade och skoltrötta elever sina studier efter grundskolan och valde att komplettera studierna inom vuxenutbildningen vid ett senare skede i livet. Möjligheten till komplettering av betyg finns kvar men nu för tiden riskerar de omotiverade och skoltrötta eleverna att stöta på problem, vilket i sin tur kan leda till avhopp och ofullständiga betyg, då gymnasiet mer eller mindre anses vara obligatoriskt hos eleverna (2003, 9-10).

2.4 Vuxenutbildningen som hinder och passage

Schedin (2010) belyser erfarenheter och upplevelser som varit av betydelse vid valet av lärarutbildningen. Den fokuserar på likheter och skillnader hos kvinnor och män för att åskådliggöra vad som underlättade respektive försvårade vägen mot högskolestudierna. Författaren genomförde intervjuer med tio män och tio kvinnor i åldrarna 20-25 som studerade sin första termin på lärarutbildningen (2010, 127). Schedin, likt Lidström, analyserade sitt resultat utifrån Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership (2010, 142-143). Utifrån begreppen redogjorde författaren för hur valet till lärarutbildningen planerades och genomfördes. Det framkom bland annat att tidigare arbetslivserfarenheter påverkat respondenterna genom att de bidragit till en insikt om färdigheter och förmågor. Kvinnorna beskrev att det var planering inför framtiden och självförtroendet att kunna klara högre studier som var de främsta bidragande faktorerna till valet av utbildning medan männen menade att det var tidigare erfarenheter och positiva lärdomar från den tidigare skolgången som influerat dem. Både manliga och kvinnliga respondenter kompletterade gymnasiebetyg på Komvux. Männen ansåg att det var en oproblematisk åtgärd som krävdes efter beslutet att studera på högskolan fattats (2010, 136) men att kompletteringen var tidskrävande och hämmande för framtidsplanerna (2010, 140). Kvinnorna i sin tur menade att studietiden på Komvux

(14)

14

styrkt självförtroendet att klara av de kommande högskolestudierna. Att pröva sina kunskaper och lyckas med det stärkte kvinnorna i tron på sig själva (2010, 137).

2.5 Sammanfattning

Gruppen elever med ofullständiga betyg är ett växande problem i det svenska samhället genom att dessa elever tenderar att utebli från arbetsmarknaden och högre studier då de saknar behörighet. Respondenter upplevde att de var missnöjda med gymnasietiden och menade att de ofullständiga betygen grundades i brist på motivation, inlärningssvårigheter samt opassande utbildningsformer. Valet till gymnasiet anses vara obligatoriskt och skoltrötta och omotiverade elever riskerar därmed att avbryta sin gymnasieutbildning i förtid eller slutföra utbildningen med ofullständiga betyg. De processrelaterade faktorerna beskrivs vara orsaker till elevers ofullständiga betyg då det finns brister i relationen mellan skolans personal, elever och föräldrar, i arbetssättets anpassning utifrån elevernas förutsättningar och behov samt brister hos personalens förväntningar på eleverna. Vidare konstaterar de individrelaterade faktorerna att föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse för elevernas studieresultat. En stor del av de elever som erhåller ofullständiga betyg inser senare betydelsen av en fullständig gymnasieutbildning med fullständiga betyg och återupptar studierna vid vuxenutbildningen för att komplettera dessa. Valet att återuppta gymnasiestudierna var en oproblematisk åtgärd med syftet att erhålla behörighet till högre studier.

(15)

15

3. Teoretiska utgångspunkter

I kapitlet beskrivs den teori och de begrepp som används vid analysen av det empiriska materialet. Pierre Bourdieus begrepp habitus och kapital är centrala vid analysen av hur det kommer sig att våra respondenter har ofullständiga betyg. Vidare presenteras Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori Careership där begreppen brytpunkter och handlingshorisont bidrar till en förståelse för varför respondenterna valt att återuppta gymnasiestudierna. Kapitlet avslutas med en redogörelse för Phil Hodkinsons tolkning samt Pierre Bourdieus beskrivning av begreppen fält och aktörer.

3.1 Bourdieus habitus och kapital

Pierre Bourdieus begrepp habitus utgörs av en individs tankar, värderingar, föreställningar och tidigare erfarenheter. Begreppet formas, utvecklas och förändras från tidig barndom fram till livets slut och det är med hjälp av habitus som en individ väljer hur denne vill förhålla sig till omvärlden (Bourdieu & Passeron, 2008, 19). Habitus påverkar individens beteende genom de sociala relationer och samband som denne ingår i. Exempel på detta kan vara hur individen uppträder och vilket språk som används i sällskap av vänner, arbetskamrater och familj. Vidare redogör Bourdieu för hur individen anpassar sig till sammanhanget denne befinner sig i där individer med liknande livsstil och tidigare erfarenheter tenderar att inneha liknande habitus då deras normer, grundvärderingar och handlingsmönster påminner om varandra (2008, 247). Med begreppet kapital syftar Bourdieu på de olika resurser som en individ förfogar över och dessa benämns som kulturella-, sociala- och ekonomiska kapital. Det ekonomiska kapitalet består av individens tillgångar i form av pengar, ägodelar och antikviteter (1984, 114, 117). I det kulturella kapitalet ingår utbildning och ett ”kultiverat språkbruk” (Bourdieu & Passeron, 2008, 292). Det sociala kapitalet består av det personliga kontaktnätet och relationen mellan individen och familjen, vännerna, bekanta eller arbetskamraterna (Bourdieu, 1984, 310, 337). Kapitalen kan konverteras

(16)

16

genom att en resurs i ett kapital kan omvandlas och bli till en resurs i ett annat kapital (Bourdieu & Passeron, 2008, 225). Exempelvis kan resurser i det sociala kapitalet konverteras till det ekonomiska kapitalet där kontakter inom kontaktnätet resulterar i en anställning, som i sin tur medför en inkomst i pengar. Kapitalens betydelse avgörs utifrån vilken maktposition kapitalet har på fältet som individen befinner sig i (Bourdieu, 2005, 75). Till exempel har lärare och rektorer makt på utbildningsfältet genom att de har rika kulturella-, sociala och ekonomiska kapital i form av utbildning, anställning, kontaktnät och lön.

3.2 Careershipteorin

Hodkinson och Sparkes tog avstamp i Bourdieus tidigare arbete vid utformandet av sin karriärteori Careership. Teorin skildrar kunskapsgapet över en individs beslutsfattandeprocess och nedan presenteras de mest centrala begreppen

handlingshorisont, brytpunkter, fält samt aktörer.

3.2.1 Handlingshorisont

Begreppet handlingshorisont är området hos en individ där beslut fattas och val genomförs (Hodkinson & Sparkes, 1997, 34; Hodkinson, 2008, 4). Handlingshorisonten kan både begränsa och vidga perspektiv angående vilka karriärval som anses möjliga och inte. Hur individen väljer att förhålla sig till valmöjligheterna påverkas i sin tur av habitus, där det som individen inte vet eller har kunskap om inte kan ingå i handlingshorisonten eftersom alternativet därmed inte existerar (1997, 34-35). Till exempel skulle en kvinna omedvetet kunna välja bort yrket brandman, och begränsas av detta, om hon anser att det är ett mansdominerat yrke som därmed inte ingår i hennes handlingshorisont. Skulle någon däremot uppmuntra eller påvisa kvinnans lämplighet för yrket skulle hon kunna överväga detta som ett möjligt alternativ och handlingshorisonten skulle vidgas. Ett annat exempel är om en individ inte har vetskap om att utbildningar inom yrkeshögskolan finns. Utbildningarna ingår i och med det inte i individens handlingshorisont, som begränsas, men om individen får kunskap om att utbildningarna erbjuds skulle handlingshorisonten vidgas för valbara alternativ.

(17)

17

3.2.2 Brytpunkter

Brytpunkter inträffar när en individ genomgår någon form av förändring. Det finns tre

kategorier av brytpunkter, där den första är av strukturell karaktär. Sådana brytpunkter är påverkade av externa strukturer som exempelvis politiska beslut och betygssystem. I

självinitierade brytpunkter har individen självmant valt att genomföra en förändring och

den blir därmed frivillig. I de påtvingade brytpunkterna påverkas en individ av externa och bestämda händelser vilket medför att förändringen blir ofrivillig. Brytpunkterna kan vara en kombination av de tre ovan nämnda och får positiv eller negativ utkomst beroende på hur individen väljer att förhålla sig till brytpunkterna och de kan bli utvecklande, behagliga och/eller traumatiska (Hodkinson & Sparkes, 1997, 39). Ett exempel kan vara när en person blir uppsagd från sitt arbete vilket, beroende på individens habitus, uppfattas som en utmaning och nystart eller ett misslyckande och motgång. Brytpunkten är i och med uppsägningen påtvingad och skulle till en början kunna upplevas som traumatisk för individen men i slutändan bli utvecklande och leda till nya möjligheter.

3.2.3 Fält och aktörer

Beslutsprocessen sker i interaktion mellan individer, vidare nämnda som aktörer, inom det fält de befinner sig. Aktörerna kan, förutom individer, utgöras av organisationer, företag och myndigheter beroende på fältet de verkar inom. Aktörens position på och i förhållande till fältet samt dennes handlingar bidrar till den fortsatta bildningen och reformationen av fältet (Hodkinson, 2008, 4-5). Fältteorin bidrar med en förståelse till att sociala miljöer är dynamiska och komplexa samt att de består av interaktion mellan olika krafter, vilket framgår i följande citat:

Thus, the employment field in any geographical location entails complex interactions between employers, education providers, local, regional, national and international labour markets and production relations and wider but pervasive influences of social structure (class, gender, ethnicity, age) national and international politics and policies, national and international economic climates, and globalisation. (Hodkinson, 2008, 4-5)

(18)

18

Interagerandet mellan de olika medför att en förändring hos en part resulterar i förändring hos samtliga (2008, 5). Till exempel kan politiska beslut, som tas inom skolväsendet, resultera i förändringar inom alla delar av utbildningssystemet.

Aktörernas handlingar, reaktioner och interaktioner påverkas av varandra och har betydelse vid karriärvalet (2008, 9-11). Det är aktörernas positioner på respektive fält som tillsammans skapar den struktur som råder, bland annat genom normer och regler. Det kan uppstå konflikter mellan aktörerna där de, i jakten på tillgångar inom fältet, vill bevara eller förändra de rådande maktpositionerna (Bourdieu, 1986, 243, 246). Handlingarna avgörs utifrån aktörens position samt dennes ekonomiska-, kulturella- och sociala kapital och kapitalen får i sin tur avgörande betydelse för vilken makt aktören erhåller inom fältet (Hodkinson, 2008, 7). Aktörernas maktposition kan även bestämmas av den rådande hierarkin inom fältet (Bourdieu, 1998, 7, 27-28). Exempel på de båda maktutövandena är att lärare å ena sidan erhåller makt över elever eftersom det, i lärarens yrkesroll och arbetsuppgifter, ingår förutbestämda uppdrag och förväntningar. Å andra sidan kan läraren erhålla en högre maktposition genom att de har ett rikare kapital i form av högre utbildning, ”kultiverat språkbruk”, arbetskamrater och lön.

3.5 Sammanfattning

Det finns flera begrepp för att förstå de karriärval individer ställs inför. Habitus kan bidra med att förklara hur tankar och värderingar formas samt hur individens beteende och anpassningsförmåga i relation till andra bildas och förändras. När en förändring sker inträffar en brytpunkt och, beroende på habitus, så upplevs brytpunkten som utvecklande, behaglig och/eller traumatisk. Kapitalen innefattas av individens resurser som kan konverteras genom att en resurs inom ett kapital omvandlas och blir en resurs i ett annat kapital. Begreppet kan påverka aktörens position inom ett fält, beroende på vilken makt kapitalet har. Makten avgörs även av den hierarki som råder inom fältet. Ett fält består av olika aktörer och det är vid interaktionen dem emellan som beslut fattas. Beslut, som anses möjliga och inte, ingår i handlingshorisonten. Denna vidgas och/eller begränsas beroende på hur individen väljer att förhålla sig till valen men när en individ inte har vetskap om att alternativet existerar ingår det inte i handlingshorisonten vilken begränsas.

(19)

19

4. Metod

I detta kapitel presenteras vår valda metod samt hur vi gått tillväga vid insamlingen och analyserandet av vårt empiriska material. Vidare redogör vi för urvalsprocessen av respondenter samt de etiska principer som vi förhållit oss till.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vi valde den kvalitativa metoden då den bidrog till att vi, genom våra respondenters erfarenheter och upplevelser, kunde skapa oss en djupgående förståelse för vårt valda ämnesområde. Vi beslutade oss för att genomföra intervjuer och metoden gav oss möjlighet att ställa följdfrågor, vilket beskrivs som en av fördelarna med den kvalitativa metoden. En nackdel med metodvalet var att tillvägagångssättet med behandlingen av det transkriberade materialet kunde upplevas som tidskrävande efter intervjutillfällena (Larsen, 2009, 26-27). Detta var inget vi upplevde eftersom vi transkriberade hälften av intervjuerna vardera. Vi upplevde inte heller att respondenterna uppfattade det som svårt att tala sanning vid intervjutillfällena trots att vår egen påverkan som intervjuare kunde ge effekt genom att respondenten istället berättade det denne trodde att vi ville höra alternativt förskönade sitt svar (2009, 27-28).

Vi valde att genomföra ostrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide som var anpassad efter vårt syfte, frågeställningar och valda teoretiska begrepp för att respondenterna skulle ges möjlighet att prata fritt. Vi som intervjuare ställde uppföljningsfrågor samt styrde samtalet åt det håll som vi ansåg lämpligt (2009, 84). Vid första intervjutillfället deltog båda där en av oss ställde frågorna medan den andra observerade. Syftet med detta var att vi ville att det skulle vara tydligt för respondenten vem denne skulle fokusera på samt att vi önskade att undvika ett så kallat

maktövergrepp, vilket kan uppstå när de som intervjuar är två medan respondenten är

ensam (Trost, 2010, 67). De resterande fem intervjuerna genomfördes enskilt för att effektivisera vårt tillvägagångssätt. Vi upptäckte att vi missade möjligheten att komma i

(20)

20

kontakt med respondenter, tiden som respondenterna tillbringade i cafeterian där vi befann oss var begränsad.

4.2 Urval av respondenter

Urvalet av respondenter till vår studie bestod av elever som fullföljt sin gymnasieutbildning med ofullständiga gymnasiebetyg och som sedan valt att återuppta sina gymnasiestudier på vuxenutbildningen. Inför intervjuerna skickade vi en förfrågan via mejl till studie- och yrkesvägledaren och rektorn som arbetade på Komvux, där vi valt att genomföra vår undersökning. Valet av utbildningsanordnare grundade sig i att vi ville genomföra våra intervjuer hos en anordnare som erbjöd schemalagd undervisning. Detta underlättade för möjligheten att komma i fysisk kontakt med respondenterna. Vi ville undersöka möjligheten att få komma och presentera oss och vår studie på lektionstid för att komma i kontakt med respondenter. Detta tillvägagångssätt var inspirerat av urval enligt självselektion och respondenterna fick själva bestämma om de ville delta eller inte (Larsen, 2009, 77). Efter kontakt med rektorn fattades beslutet att rektorn själv skulle informera eleverna om vår studie och när vi skulle infinna oss. Vid rektorns klassinformationer och inför respektive intervju redogjordes det för respondenternas rättigheter (se rubrik 4.5).

Från början hade vi en önskan om att intervjua personer som fullföljt sin gymnasieutbildning för högst fem år sedan men eftersom vi under första dagen på Komvux insåg att tillgången till respondenter inom vår urvalsgrupp var begränsad valde vi att förbise vår avgränsning gällande ålder. Inte heller kön och etnicitet har haft betydelse för urvalet på grund av svårigheten med att finna respondenter. Däremot valde vi att avgränsa urvalsgruppen genom att endast intervjua respondenter som påbörjat och slutfört sina gymnasieutbildningar i Sverige på grund av att vi hade en önskan om att de skulle ha erfarenheter från en skolgång med liknande förutsättningar från utbildningssystemet.

(21)

21

4.3 Datainsamling

Validitet är ett begrepp som är omtalat i samband med kvalitativ metod då begreppet främst är förknippat med den kvantitativa metoden. Trots detta har vår studie präglats av begreppet eftersom vi menar att vi endast samlade in empiriskt material som var av relevans för vårt syfte och våra frågeställningar (Larsen, 2009, 80-81). För att öka trovärdigheten var det viktigt att vi som författare kunde redogöra för processen vid insamlingen av data (Trost, 2010, 134). Med detta som utgångspunkt har vi bifogat vårt intervjuformulär (se bilaga 1) samt sparat det transkriberade materialet fram till studiens slut. För att forma intervjufrågor som var väl anpassade till studiens syfte och frågeställningar genomförde vi en provintervju som bidrog till möjligheten att testa intervjufrågorna på en person som ingick i kriterierna för vår urvalsgrupp. Detta bidrog till att vi fick feedback på hur frågorna upplevdes vilket medförde att vi omformulerade några av intervjufrågorna samt att vi fick reda på hur lång tid en intervju kunde ta. Sammanlagt genomförde vi sex intervjuer med två män och fyra kvinnor. Under tre halvdagar befann vi oss i cafeterian belägen på Komvux då vi i samråd med rektorn ansåg att det var en lämplig plats att befinna oss på i sökandet efter respondenter som kunde ingå i vår urvalsgrupp. Vi tog kontakt med elever genom att vi presenterade oss själva och studien samt frågade om de ville delta i vår undersökning. I samband med denna första kontakt var vi noga med att påtala elevens frivilliga deltagande. Efter godkännande genomfördes intervjun i ett avskilt rum vid en tidpunkt när respondenten hade möjlighet att delta. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning för att vi vid ett senare tillfälle skulle kunna transkribera materialet. Tidsintervallet för intervjuerna varierade utifrån respondenternas scheman och hur mycket tid de var villiga att avsätta.

4.4 Analysmetod

Analysen tog avstamp i de valda teoretiska begreppen, vilka även låg till grund för intervjufrågorna. Efter transkriberingen av det empiriska materialet jämförde vi svaren och identifierade mönster och teman. Vi utgick från en respondent och dennes svar och ställde det i relation till de övriga respondenternas svar. På så sätt kunde vi identifiera

(22)

22

motsvarigheter och avvikelser, vårt tillvägagångssätt var inspirerat av det Larsen kallar innehållsanalys (2009, 101-102).

Inspelningen och transkriberingen av intervjuerna underlättade arbetet eftersom vi kunde läsa och lyssna igenom intervjuerna vid flera tillfällen. Våra citat valdes med omsorg för att återge respondenternas upplevelser på ett tydligt och lättöverskådligt sätt och resultatkapitlet formades på liknande sätt för att texten skulle spegla respondenternas personliga och varierade ordval.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi informerade respondenterna och tog hänsyn till de etiska principer vilka är utarbetade av det Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet bestående av fyra olika krav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2000). Genom att vi informerade respondenterna om vårt syfte med studien levde vi upp till informationskravet (2000, 7-8). Samtyckeskravet innebär att respondenten själv har bestämmanderätt över sin medverkan utan att den på något sätt kan få negativa konsekvenser om den väljer att inte delta i undersökningen (2000, 9-10). Detta var både vi och rektorn på Komvux noga med att informera vid förfrågan om respondenternas deltagande i undersökningen. Vi tog hänsyn till konfidentialitetskravet genom att vi informerande om respondenternas rätt till att avidentifieras. Det ska inte gå att utläsa vem som sagt vad samt att intervjumaterialet, i form av transkriberingar, ska förvaras från obehöriga och raderas efter studiens slut (2000, 12-13). För att respondenternas identiteter skulle skyddas valde vi att namnge dem efter de vanligaste namnen på nyfödda flickor och pojkar (SCB, 2015). Detta medförde att respondenterna blir anonyma för läsaren men inte för oss som intervjuare. Nyttjandekravet medförde att vi berättade för respondenterna att deras uttalanden enbart skulle ta plats i vår studie (Vetenskapsrådet, 2000, 14).

(23)

23

5. Resultat

Kapitlet inleds med en kort presentation av våra respondenter. Därefter redogörs för vad respondenterna menade var orsakerna till de ofullständiga gymnasiebetygen samt vad som låg till grund för att de återupptog sina gymnasiestudier vid Komvux. Slutligen presenteras respondenternas upplevelser av studietiden på gymnasiet och Komvux samt de för- och nackdelar som de menar att deras fullständiga gymnasiebetyg kan komma att medföra.

5.1 Presentation av respondenter

Nedan följer en kort presentation av respondenterna där vi bland annat valt att belysa ålder, skälen till de ofullständiga betygen, tankar om gymnasievalet, orsakerna till att de valde att återuppta sina studier på Komvux samt vilka framtidsplaner de har.

Lucas är 28 år och gick på en privat gymnasieskola där psykisk ohälsa var skälet till hans ofullständiga betyg. Han ansåg inte att gymnasievalet var frivilligt utan snarare ett krav och gymnasieprogrammet valde han utifrån intresse. Lucas kompletterar kurser på Komvux med önskan att söka vidare till högskolan för att i framtiden kunna inneha en utbildning som kan leda till arbeten han är intresserad av med goda lönevillkor.

Elsa är 20 år och gick frisörutbildningen. Hennes mål var att få arbeta som frisör i framtiden och valet att börja gymnasiet föll sig naturligt, hon menade att alla andra gjorde det. Hon studerar på Komvux för att komplettera i ämnen som hon hade underkänt i på gymnasiet. Under gymnasieutbildningen insåg Elsa att hon inte längre ville arbeta som frisör och nu vill hon istället söka in till sjuksköterskeutbildningen för att utbilda sig till barnmorska.

William är 22 år och sökte in till vildmarksgymnasiet då han alltid varit intresserad av friluftsliv. Han ville även sticka ut ur mängden och inte välja som alla andra. Gymnasievalet grundade sig i att han ville erhålla betyg som han sedan kunde visa upp som ett bevis på att han, trots läs- och skrivsvårigheter, klarat av gymnasiet. På Komvux

(24)

24

kompletterar han kärnämnen för att i framtiden kunna söka in till antingen Försvarsmakten eller polishögskolan.

Agnes är 33 år och hon ansåg att gymnasiet var det enda valbara alternativet efter högstadiet. Hon gick hotell- och restaurangprogrammet vilket var grundat i att hon hade ett intresse för matlagning. Agnes kommer sammanlagt att ha studerat på Komvux i ett och ett halvt års tid och hon har sökt in till högskolan då hon helst vill utbilda sig till grundlärare men har även sökt in till socialpedagogiska- och studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Alice är 24 år och gymnasiet ansågs vara, både av Alice själv samt föräldrarna, det enda alternativet. Att det blev gymnasieprogrammet samhälle/turism grundade sig i tidigare arbetslivserfarenheter samt att hon ville lära sig mer om olika kulturer och språk. Hon befinner sig på Komvux för att komplettera i ämnen som hon inte fick godkänt i under gymnasiet samt för att kunna söka vidare till högre studier.

Maja är 20 år och hon började först på idrottsprogrammet med inriktning fotboll men bytte senare till det samhällsvetenskapliga programmet på grund av att hon inte trivdes i klassen. På Komvux kompletterar hon tre ämnen och hon vill erhålla fullständiga betyg för att kunna studera vid universitet, gärna på annan ort.

5.2 Orsaker till ofullständiga gymnasiebetyg

Upplevelserna av gymnasietiden skilde sig åt för respondenterna och det fanns olika anledningar till att de fullföljt sina gymnasieutbildningar med ofullständiga betyg. Några exempel på bakomliggande orsaker var psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter och vantrivsel. De redogjorde även för vad de själva kunnat göra annorlunda samt vad de hade önskat att skolan och personalen gjort för dem.

5.2.1 Relationer och svårigheter under gymnasietiden

Maja uppgav att hon vantrivdes i sin första klass och att hon under hela gymnasietiden kämpade med att finna en studieteknik som passade. Hon upplevde en avsaknad av lärarnas engagemang då de inte tog hänsyn till att hon var i behov av andra undervisningsmetoder än de som redan användes. Även Alice påtalade avsaknaden av engagemang från lärare vilket i hennes fall bidrog till att motivationen för studierna

(25)

25

avtog. Maja beskrev att antalet elever i klassen var många i relation till antalet lärare och att det blev svårt att få den hjälp hon upplevde att hon var i behov av. Ytterligare en respondent som upplevde relationen med lärarna som problematisk var William. Han uppfattade att lärarna varken hjälpte eller tog hänsyn till hans läs- och skrivsvårigheter, vilket var det främsta skälet till att han fullföljde gymnasieutbildningen med ofullständiga betyg. Han beskrev en gymnasietid som präglats av diskussioner och bråk med lärare och trots att han var i kontakt med rektor, studie- och yrkesvägledare samt Skolverket kom ingen förändring att ske.

Elsa har, likt William, upplevt en skoltid fylld av konflikter med skolan och dess personal. Hon började frisörutbildningen på en privat gymnasieskola men bytte till den kommunala frisörutbildningen efter en termin för att hon hellre ville gå där samt att den privata skolan saknade utbildade frisörlärare. På grund av hennes byte mellan skolorna kom hon att mista sina betyg från den första terminen. Den privata skolan påstod att hon inte varit närvarande på lektionerna och att hon inte slutfört inlämningar, vilket hon menar att hon hade gjort. Enligt Elsa lovade rektorn på den kommunala skolan att hon inte skulle behöva läsa om en av kurserna, vilket senare visade sig vara en lögn, och bidrog till att ännu en kurs inte var avklarad efter hennes tre års gymnasiestudier. Denna problematik bidrog till att hon kompletterar ämnen på Komvux. Oengagerade lärare och intresset för att hellre umgås med kompisar var ytterligare skäl till Elsas ofullständiga betyg och skolan kom inte längre att prioriteras i första hand.

Lucas menade att det var psykisk ohälsa som var skälet till de ofullständiga betygen. Hans mående uppmärksammades av gymnasielärarna och samtal med psykolog och stödinsatser erbjöds. Under denna period var Lucas inte mottaglig och hjälpen togs inte emot. Efter gymnasietiden har Lucas insett att han med största sannolikhet var deprimerad och att han hade behövt tackat ja till stödet för att han skulle kunnat må bättre och eventuellt fullföljt sin gymnasieutbildning med ett fullständigt betyg.

5.2.2 Vad eleverna hade kunnat göra annorlunda

Respondenterna uppgav att de i efterhand insett att de var omogna, tog beslut utifrån intresse samt vad de önskade där och då under gymnasietiden. Framtiden upplevdes som avlägsen och de menade att prioriteringarna var annorlunda jämfört med idag. Alice gav exempel på att hon inte ansåg att gymnasiet var viktigt eftersom ingen påtalat gymnasieutbildnings betydelse för hennes kommande karriärval. I efterhand har hon

(26)

26

insett att hon kunde ansträngt sig mer och deltagit på lektionerna istället för att ha umgåtts med kompisar. Agnes uppgav en liknande upplevelse av det Alice beskrev där även hon påpekade att närvaron i skolan samt ett engagemang för studierna var exempel på vad hon kunde gjort annorlunda.

Elsa, som bytte frisörutbildning, reflekterade över att hon eventuellt hade fullföljt sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg om hon istället valt att börja om gymnasiet året därpå. Hon menade att hon inte borde litat på rektorn utan att hon själv kunde tagit ansvar för att kursen blev slutförd. Även William ansåg att han hade kunnat hantera situationen och konflikterna annorlunda. Hans missnöje över skolans insatser var påtagliga och han beskrev att han genom kontakter inom media kunde valt att belysa sin orättvisa situation.

5.2.3 Förbättringsområden inom gymnasieskolan

Alice ansåg att lärarna på gymnasiet borde varit mer noggranna med närvaro och krävt att alla elever skulle vara på plats vid lektionstillfällena. Detta skulle inneburit att hon hade haft en högre närvaro och att det inte blivit så stor omställning från grund- till gymnasieskolan som hon upplevde att det blev. Ett annat förbättringsförslag kom från Maja som menade att skolan borde haft tillgång till fler lärare per elev och att det borde erbjudits läxhjälp vid fler tillfällen. Hon uttryckte att lärarna kunde utvecklat och anpassat lektionsmetoder för att fler skulle kunna tillgodogöra sig dem samt att lärarna kunde engagerat eleverna och inte enbart låtit dem sitta ner och lyssna när de föreläste. Detta tror hon hade bidragit till att lektionerna blivit roligare och att fler elever hade erhållit fullständiga betyg.

William önskade att skolan och dess personal erbjudit honom den hjälp han var i behov av då det hade påverkat betygen i positiv bemärkelse. En idé han tagit del av var att betygssätta lärare. William tyckte att detta var bra eftersom han upplevt att lärarnas arbetssätt inte alltid varit lämpligt. Han nämnde bland annat att lärare favoriserat vissa elever medan andra blivit åtsidosatta och ignorerade, den sistnämnda gruppen var den som William identifierade sig med. Till skillnad från William så var Elsa inte i behov av hjälp från lärare, däremot yrkade hon på att rektorn inte borde lovat något som inte kunde genomföras. Hon uttryckte att hon haft otur men att skolan bar det yttersta ansvaret för hennes ofullständiga gymnasiebetyg. Elsas erfarenheter av en

(27)

27

frisörutbildning utan frisörlärare har bidragit till insikten om att en gymnasieutbildning inte borde få starta utan behörig personal i framtiden.

5.3 Valet att återuppta gymnasiestudierna på Komvux

När Maja blev uppsagd från sin arbetsplats hade hon en tanke om att ta en paus från yrkeslivet. I samband med detta valde hon att söka in till Komvux för att komplettera sina betyg med önskan om att kunna söka vidare till högskolan. Majas mamma hade åsikter om att hon borde komplettera gymnasiebetygen så snart som möjligt för att tiden inte skulle rinna iväg men Maja menade att det var hennes egna beslut att återuppta studierna. Likt Maja var Lucas anställd på ett företag som varslade. Lucas tog tillfället i akt att genomföra förändringen som han länge funderat på, vilket var att återuppta sina gymnasiestudier. Beslutet var hans eget och han menar att utan ett fullständigt gymnasiebetyg begränsas valmöjligheterna i fråga om arbete, utbildning och möjligheten till en högre lön.

Det var ett missnöje på den dåvarande arbetsplatsen och önskan om en förändring som bidrog till att Agnes fann motivationen till att komplettera sitt ofullständiga gymnasiebetyg.

Det är ju att jag vill ha en förändring att jag inte vill jobba kvar där jag är för jag trivs inte utan jag vill liksom komma vidare/…/jag är ju outbildad så detta behövs för att kunna ta mig framåt. (Agnes)

Något som även påverkat Agnes var familjesituationen då hon skapat nya referenspunkter om vad som ansågs betydelsefullt. Exempel på detta var lön och arbetsvillkor eftersom faktorer var avgörande för en fungerande familjesituation. Familjesituationen var avgörande även för Alice när hon tog beslutet att återuppta studierna. Hon menade att det dessutom var i brist på andra alternativ och att det föll sig bra i tiden. Alice insåg betydelsen av ett fullständigt gymnasiebetyg vilket krävs för att kunna studera på högskola. Högskolestudier hägrar även för William och han vill söka in till Försvarsmakten eller polishögskolan. Han undersökte vilka kurser som krävdes för behörighet och har tillsammans med dem kompletterat i de kurser som han haft

(28)

28

underkänt i sedan gymnasieskolan. Beslutet var på eget initiativ men han fick stöd från både mamma och syster vid den beslutsfattande processen.

Elsa berättade att hon, via sina vänner, fick reda på att det i juni år 2015 var sista chansen att utfärda slutbetyg och att hon annars riskerade att gå miste om gymnasiekurser eftersom det numera existerar ett nytt betygssystem. Hon fattade beslutet att komplettera sitt gymnasiebetyg medan hon hade chansen, däremot uppgav hon att gymnasiestudierna fått vänta om inte tidsgränsen funnits.

Jag hade förväntningar om att det skulle bli jättetråkigt och att jag bara skulle ta mig igenom detta och få mitt betyg sen så jag kan börja på sjuksköterske-utbildningen men nu är det jätteroligt och jag säger det till lärarna med, att jag tycker att det är jättekul att plugga och jag har aldrig tyckt att det har varit roligt att plugga. Ser verkligen fram emot mina tre år till sjuksköterska. (Elsa)

Elsa redogjorde för den negativa inställningen hon haft inför kompletteringen på Komvux som istället resulterade i en studietid med positiva upplevelser.

5.4 Studietiden på gymnasiet kontra Komvux

Som tidigare nämnts präglades respondenternas gymnasietid av konflikter, ohälsa, vantrivsel med mera. Deras upplevelser och erfarenheter av gymnasietiden har varit av negativ karaktär och haft inverkan på deras ofullständiga gymnasiebetyg samt valet att återuppta gymnasiestudierna. Trots de negativa upplevelserna har respondenterna valt att komplettera sina betyg på Komvux, vilket resulterat i uteslutande positiva uttalanden. Alice hade inte reflekterat över gymnasieutbildningens betydelse tidigare men kände att hon studerade för sin egen skull på Komvux och att motivationen, som tidigare inte fanns, har infunnit sig.

Det är klart att man blivit äldre och man har en helt annan relation till lärare och man går här med vuxna människor och det är en stor skillnad. Man gör det för sin egen skull, på gymnasiet gjorde man det mer för att man skulle men nu förstår jag att det här behöver jag och jag behöver lägga ner mer tid på det liksom. (Alice)

Alice uppfattade gymnasietiden som oseriös men på Komvux ställer lärarna krav på eleverna vilket hon uppfattar som positivt. Agnes berättade att hennes relation till lärarna förändrats till det bättre och att hon tar ansvar för sina studier, något hon inte

(29)

29

gjorde tillräckligt mycket tidigare. Att känna ett syfte med studierna och att alla elever intresserar sig på lektionerna var skillnader som Lucas upplever finns på Komvux. Han beskrev moralen bland eleverna på Komvux som positiv då han haft en avsaknad av denna under gymnasiet. Exempel från respondenterna på vad som haft betydelse för trivseln på Komvux var bland annat mindre grupper samt intresserade och engagerade lärare och elever. Tiden mellan gymnasiet och Komvux har bidragit till en mognad och respondenterna upplever att de funnit ett intresse och syfte med studierna. Mognaden har även medfört att respondenterna numera vill prioritera studierna framför andra sysselsättningar.

5.5 För- och nackdelar med fullständiga gymnasiebetyg

Respondenterna ansåg att det framför allt finns fördelar med fullständiga gymnasiebetyg men också nackdelar. Exempel på fördelar var möjligheten till inträde på arbetsmarknaden, behörigheten till högre studier och bättre lönevillkor. Betyget kan dessutom liknas vid ett bevis på att elever, trots svårigheter under skoltiden, klarat av att slutföra en gymnasieutbildning. Respondenterna framförde att valmöjligheterna ökar i takt med den slutförda gymnasieutbildningen då den betraktas som ingången till den mängd utbildningar som erbjuds. Att endast nöja sig med arbeten som inte fordrar utbildning var inte längre alternativ för våra respondenter och de ville istället arbeta med yrken som kräver utbildning på högre nivå. Elsa uttryckte att hon inte ville riskera att arbeta på en Icabutik resten av livet då hon har en önskan om att vidareutbilda sig och arbeta inom ett yrke som är betydelsefullt, vilket i hennes fall är barnmorska. Elsa var den respondent som påpekade en nackdel med fullständiga gymnasieutbildningar, om de var yrkesinriktade, vilket hennes var. I de fall eleverna inte längre vill arbeta inom det område de utbildat sig så begränsar gymnasieutbildningen dem, menar Elsa. En del får kanske komplettera sin utbildning för att kunna tillgodogöra sig den grundläggande behörigheten medan andra vill söka arbete utanför sitt utbildningsområde. I båda fallen kan det innebära att det krävs komplettering via vuxenutbildningen.

(30)

30

5.6 Sammanfattning

Valet till gymnasiet uppfattades som obligatoriskt eftersom det, efter grundskolan, ansågs vara det enda tänkbara alternativet. Gymnasietiden präglades av konflikter med lärare, vantrivsel, bristande motivation, ohälsa och skoltrötthet och det var dessa händelser som orsakade respondenternas ofullständiga gymnasiebetyg. Åren mellan gymnasieskolan och studierna på Komvux gynnade respondenterna i form av personlig mognad, insikt om gymnasieutbildningens betydelse samt erfarenheter av anställningar utan krav på gymnasieutbildning. Trots tidigare negativa erfarenheter och upplevelser av gymnasietiden har respondenterna själva tagit initiativet till att återuppta studierna vid Komvux, där de numera trivs med lärarna, klasskamrater och studiesituationen i övrigt. Respondenterna beskriver att de upplever ett syfte med studierna samt ser fördelarna med ett fullständigt gymnasiebetyg. De önskar att söka vidare och bli behöriga till högre studier och har därför valt att återuppta gymnasiestudierna vid Komvux för att komplettera de ofullständiga betygen. I nuläget begränsas de av sina ofullständiga betyg i strävan efter att finna ett meningsfullt och intressant yrke med goda arbets- och lönevillkor.

(31)

31

6. Analys

I detta kapitel analyseras vårt resultat utifrån de teoretiska begreppen habitus,

handlingshorisont, brytpunkter, kapital, fält och aktörer. Analysen tar utgångspunkt i

våra frågeställningar: hur kommer det sig att eleverna innehar ofullständiga gymnasiebetyg samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier.

6.1 Varierande orsaker till de ofullständiga betygen

I första delen av analysen studeras orsakerna till respondenternas ofullständiga betyg utifrån begreppen habitus, fält och aktörer.

6.1.1 Bortprioriterad skolundervisning

Habitus utvecklas och förändras under hela livet och får avgörande betydelse för hur en

individ väljer att förhålla sig till sin omgivning genom att habitus består av tankar, värderingar och föreställningar. Dessa kan i sin tur bidra till att förklara individers beteende (Bourdieu & Passeron, 2008, 19). Individer anpassar sig till omgivningen och habitus tenderar att formas och påverkas av livsstilar och tidigare erfarenheter (2008, 247). Istället för att prioritera skolan valde exempelvis Alice och Elsa att umgås med kompisar som hade liknande livsstil och erfarenheter, där det var accepterat att prioritera bort studierna. Båda förklarade att deras frånvaro var främsta skälet till att deras gymnasieutbildning resulterade i ofullständiga betyg. Något som de, tillsammans med Agnes, menar att de kunnat göra annorlunda var att närvara i skolan. Insikten tyder på att deras habitus förändrats och utvecklats sedan gymnasietiden eftersom Alice, Elsa och Agnes i efterhand insett värdet av deltagandet i skolan. Även Lucas uppvisade en förändring av sitt habitus genom att hans förhållningssätt till hjälpen som erbjöds vid hans psykiska ohälsa förändrats. Han tror såhär i efterhand att hjälpen hade kunnat bidra till ett bättre mående samt fullständiga gymnasiebetyg.

(32)

32

William däremot beskrev att han tillsammans med sju andra i gymnasieklassen blev åtsidosatta av lärarna. Han förklarade att lärarna hade sina favoritelever men att gruppen han ingick i inte hörde till dem. Genom att William och gruppen identifierade sig och fann en tillhörighet i varandra kan detta förklaras utifrån habitus då gruppen formades och påverkades av varandras livsstilar. Att spela dataspel och att undvika lektioner var de handlingsmönster som identifierades som gemensamma.

6.1.2 Konflikter och opassande strukturer på utbildningsfältet

Det är i interaktionen mellan aktörerna på fältet de befinner sig inom som beslut fattas och aktörernas handlingar, reaktioner och interaktioner påverkas av varandra (Hodkinson, 2008, 4-5, 9-11). Aktörens position påverkas av de olika kapitalen samt den rådande hierarkin, vilka blir avgörande för makten som aktören erhåller på fältet samt hur strukturen utvecklas (Bourdieu, 2005, 75; Bourdieu, 1998, 7, 27-28). Våra respondenter har varit del av det vi valt att kalla utbildningsfältet, vilket präglats av aktörer som rektorer, lärare och annan pedagogisk personal, elever, Skolverket, formella- och informella regler och normer. Genom att sociala miljöer är dynamiska och komplexa samt består av interaktioner mellan politiska beslut, arbetsgivare och ekonomiska förutsättningar så påverkas fälten av händelser som inte alla gånger går att råda över (Hodkinson, 2008, 4-5). Då respondenterna behövde förhålla sig till respektive skolas normer och regler vid betygssättning, scheman och närvaroplikt kan utbildningsfältets struktur bidra till att förklara respondenternas ofullständiga betyg genom att de inte förhöll sig till dessa. Alice och Elsa valde att prioritera sina vänner före skolundervisningen och kom i slutändan att erhålla icke godkända betyg i vissa ämnen. Hade de prioriterat annorlunda skulle de eventuellt fått godkända betyg och därmed inte behövt återuppta gymnasiestudierna vid Komvux. Konflikter med lärare och upplevda lögner från rektor var ytterligare skäl till respondenternas ofullständiga betyg. Deras maktövertag gentemot respondenterna ingår som en naturlig del i yrkesrollen där makten, i relation till konflikterna dem emellan och frånvaron från undervisningen, inte kom att bli till respondenternas fördel vid betygssättningen eftersom de erhöll ofullständiga betyg.

Alice upplevde att omställningen från utbildningsfältet på grundskolan till utbildningsfältet på gymnasieskolan var stor och hon förklarade att gymnasielärarna inte var lika noggranna med närvaron som grundskolelärarna. Interaktionen mellan Alice

(33)

33

och lärarna, tillsammans med deras valda handlingar, resulterade i att hon inte prioriterade att närvara i skolan, trots undervisningsfältets regler och normer. Gymnasieskolans struktur var inte anpassad efter hennes behov och önskemål. Respondenternas upplevda omognad under gymnasiet resulterade i betyg och beslut som de senare fått ångra. Besluten som respondenterna fattade inom fältet och deras handlingar och reaktioner genererade i ofullständiga gymnasiebetyg, trots slutförda gymnasieutbildningar.

6.2 Skälen till valet att återuppta gymnasiestudierna

I andra delen analyseras skälen till att respondenterna valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid Komvux utifrån begreppen handlingshorisont, brytpunkter och kapital.

6.2.1 Strävan efter behörighet till högre studier och förbättrade lönevillkor

Det ekonomiska kapitalet består av tillgångar och resurser, i form av pengar, ägodelar och antikviteter (Bourdieu, 1984, 114, 117). Kapitalets betydelse var ett av skälen till valet att komplettera de ofullständiga gymnasiebetygen genom att respondenterna påtalade att ett arbete med högre lön var önskvärt. Det kulturella kapitalet innefattas av utbildning och ett ”kultiverat språkbruk” (Bourdieu & Passeron, 2008, 292). Konstaterandet av det kulturella kapitalets betydelse för respondenternas framtid var påtaglig då de menade att de, utifrån sina tidigare erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden, insett att den i högre utsträckning kräver fullständiga gymnasiebetyg. Genom att studera vid till exempel högskolan kan den slutförda utbildningen resultera i en anställning inom ett yrke med goda löneförmåner. Utbildningen, som ingår i det kulturella kapitalet, konverteras på så sätt till en resurs, i form av pengar, inom det ekonomiska kapitalet (Bourdieu & Passeron, 2008, 225). Respondenterna har i efterhand insett betydelsen av en fullföljd gymnasieutbildning med fullständiga betyg eftersom den ökar valmöjligheterna beträffande utbildningsalternativ och arbetstillfällen. Insikten om det fullständiga gymnasiebetygets värde var, förutom förbättrade lönevillkor, en bidragande orsak till respondenternas val att komplettera på Komvux.

(34)

34

Det sociala kapitalet innefattar exempelvis vänner, familj och klasskamrater (Bourdieu, 1984, 310, 337). Detta kapital blev avgörande för Elsa i valet att återuppta gymnasiestudierna. Det var via sina vänner som Elsa fick informationen om att det fanns ett kortsiktigt slutdatum för slutbetyg. Även Agnes och Alice har påverkats av sina sociala kapital genom att båda valde att prioritera utifrån familjesituationen. Agnes menade att ett fullständigt betyg skulle innebära möjligheten till att söka in till högskolan, vilket i sin tur skulle generera i en tryggare tillvaro i form av möjligheten till anställning med förbättrade arbets- och lönevillkor. Alice hade också en förhoppning om att studera på högskola och menade att familjesituationen var den främsta påverkansfaktorn i valet att komplettera betygen.

6.2.2 En ljusare framtid efter betygskomplettering

En brytpunkt kan vara självinitierad, påtvingad eller strukturell, alternativt en kombination dem emellan (Hodkinson & Sparkes, 1997, 39). Skälen till att Lucas och Maja återupptog sina gymnasiestudier vid Komvux grundades i en brytpunkt av påtvingad karaktär eftersom valet inte var deras eget. De arbetade på företag som varslade personal vilket innebar att de inte längre kunde arbeta kvar. Deras brytpunkter var även av självinitierad karaktär genom att båda valde att frivilligt återuppta studierna. Alice, William och Agnes brytpunkter var också av självinitierad karaktär eftersom de tog beslutet att komplettera sina studier på eget initiativ. De hade beslutat sig för någon form av förändring och tog tillfället i akt vid en tid som ansågs lämplig.

Elsas ofullständiga betyg hade delvis att göra med att rektorn och personalen på den privata frisörskolan inte hanterade hennes övergång och betygssituation på ett rättvist sätt. Hennes val att börja studera på Komvux var även påverkat av att hon erhållit ny information angående slutdatum för utfärdandet av slutbetyg. Händelserna medförde att brytpunkten blev strukturell, på grund av att den var påverkad av betygssystem, samtidigt som den var självinitierad då beslutet att återuppta studierna togs på eget bevåg. Elsas brytpunkt skulle dessutom kunna anses som påtvingad eftersom hon menade att hon inte valt att komplettera betygen om det inte vore för slutbetygets tidsgräns. Respondenternas beslut att återuppta gymnasiestudierna på Komvux bestod av, trots vissa avvikelser, självinitierade brytpunkter och det låg i deras intresse att med hjälp av ett fullständigt gymnasiebetyg säkerställa en bättre framtid.

References

Related documents

• Justeringen av RU1 med ändring till terminalnära läge för station i Landvetter flygplats är positiv - Ett centralt stationsläge i förhållande till Landvetter flygplats

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika

Även detta mönster återfinns i tidigare undersökningar, dock inte i Östlund-Stjärnegårdhs där flickorna har något högre värden än pojkarna.. Att pojkarnas texter har

Vägledning kan stödja individers rörlighet på arbetsmarknaden genom att bidra till att individen kan göra väl underbyggda val och fatta beslut avseende studier, yrke och arbete.

Vi är intresserade av vilka strategier i möten och arbetsmetoder som förskollärare beskriver samt hur normer, makt och delaktighet har en betydelse för hur det är att arbeta med

Genom att ta stöd i de verksamheter som jag har urskilt i studien och de förutsättningar för lärande i matematik som finns där, finns möjlighet för lärare att på ett mer

Men public service skiljer sig från de kommersiella kanalerna när det gäller tittarsiffror som en variabel för utbudet på så sätt att det inte behöver vara styrande

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning och utveckling avseende fossilfri elproduktion och tillkännager detta för