En skola för alla ur ett barnperspektiv

LÄRARUTBILDNINGEN

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

En skola för alla ur ett barnperspektiv.

A School for all in A Child’s Perspective

Linda Hallgren

Jessica Trulsson

Barndoms- och ungdomsvetenskap 210 hsp Examinator: Sara Berglund 2010-01-12 Handledare: Jutta Balldin

3

Abstrakt

Hallgren Linda, Trulsson Jessica (2010). En skola för alla ur ett barnperspektiv Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten?

Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt. Styrdokumentens riktlinjer ställs mot barnens beskrivningar för att se om deras intressen om en skola för alla påträffas där.

Teoretiska utgångspunkter är en begreppsdiskussion om en skola för alla, styrdokument och tidigare forskning med barnperspektiv från Barnombudsmannen.

Studien visar att barn oavsett ålder har många olika tankar om en skola för alla. Återkommande är inflytande, respekt och individuellt anpassad undervisning. Begrepp som även är centrala i styrdokumenten.

4

Förord

Vi har nu tillbringat varje dag i flera veckor för att tillsammans skriva detta examensarbete. Arbetets alla delar har vi utfört tillsammans. Det har varit både roliga och tuffa stunder men tillsammans så har vi rott detta i land.

Vi vill tacka alla barnen som ställde upp i vår studie och som gav oss så många givande svar att tolka. Vi vill även tacka Jutta Balldin som har varit vår handledare, hon har hjälpt och väglett oss hela vägen.

2009-12-23 Malmö Hallgren, Linda Trulsson, Jessica

5

Innehållsförteckning

1 Inledning………..………...7

1.1 Introduktion till problemområde ………..………...7

1.2 Syfte och frågeställningar ………..…………...8

1.3 Disposition ………..………9

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning………..……… 10

2.1 Begreppsdiskussion och historisk tillbakablick……….…….………10

2.1.1 Historisk tillbakablick……….…………10 2.1.2 Likvärdig utbildning……….…………..11 2.1.3 Integrering ……….……….…………12 2.1.4 Segregerad specialundervisning……….……….13 2.1.5 Inkludering……….……….…14 2.2 Skoldemokrati………...15 2.3 Värdegrunden………..……...16 2.4 Barnkonventionen……….……….17 2.5 Salamancadeklarationen……….…18

2.6 Tidigare forskning om barns intressen……….………..19

2.6.1 ”Vill man gå på toa så ligger man illa till”……….…....19

2.6.2 ” Hur kul är det på en skala”………...20

2.6.3 ”Tioåringar om deras vardagsliv”………..….……....20

3 Metod……….…22 3.1 Metodval………...22 3.2 Urval………...24 3.3 Genomförande………..…25 3.4 Forskningsetiska övervägande………...26 3.5Analysmetod………...28

6

4

4.1 En skola för alla barn enligt eleverna på Humleskolan………...29

4.1.1 ”Fler vuxna”………...……….29

4.1.2 ”Fler böcker att läsa”………...29

4.1.3 ”Kom och köp frukt”.………...…...30

4.1.4 ”Skolan ska vara rolig”………...…….………....30

4.1.5 ”Alla ska få vara med och leka”………,…...31

4.2 En skola för alla barn enligt eleverna på Nekterskolan?...31

4.2.1 ”Ta hand om varandra”……….31

4.2.2 ”Lite strängare lärare”……….…..32

4.2.3 ”Hissar så handikappade kan komma upp och ner”……….32

4.2.4 ”Mer träd som man kan och får klättra i”……….…………..…..33

4.2.5 ”Elever ska ha lika mycket rät som vuxna”………...…….…………..…....34

5 Analys……….………...…35

5.1 Barnens tankar om en skola för alla ……….……….…….35

5.1.1 Mobbning……….…….35

5.1.2 Lärarna……….…….…36

5.1.3 Individanpassad undervisning……….…..…...38

5.1.4 Skolmiljön……….…39

5.1.5 Elevers påverkan………..…………...40

5.2 Barnens intresse i styrdokumenten………...………...41

5.2.1 Individanpassad undervisning………...………41

5.2.2 Elevers påverkan……….…...42

5.2.3 Mobbning………...43

5.2.4 Respekt………...…………...44

5.2.5 Trygghet………44

5.3 Sammanfattning och slutsatser……….………..……….44

7

1

Inledning

”En skola för alla” är ett uttryck som har genomsyrat vår utbildning genom åren. En skola för alla är enligt oss en skola som bjuder in alla barn, en skola där alla har en given plats och allas olika behov blir tillgodosedda, i allt från särskilt stöd till att utmana varje individ. Det är upp till lärare, övrig personal och barn i skolan att se till att detta möjliggörs. I detta kapitel kommer vi att presentera en introduktion till problemområdet samt vårt syfte och våra frågeställningar.

1.1 Introduktion till problemområde

”Varje människa är unik. Därför ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs behov. Alla elever har rätt att lyckas i skolan” (Rydman, 2000: 25).

Vi har under hela vår utbildning haft tankesättet om en skola för alla med oss. Under vår praktik har vi både sett tillfällen när det har fungerat och när det inte har fungerat.

Vi har sett en lärares arbetssätt i klassrummet där detta inkluderande synsätt har fungerat utmärkt. Hon arbetade fantastiskt och alla barnen var delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. I denna grupp fanns det stor variation i förhållande till barnens kunskapsutveckling. Barnens skolarbete var individuellt anpassat, och varje barn arbetade efter sina egna mål. Vi har även varit med i en klass där läraren ifråga alltid använde de ”starka eleverna” som hon kallade dem för att hjälpa de ”svaga eleverna”. I denna klass anser inte vi att detta synsätt var synligt eftersom att de starka eleverna inte utmanades till ny kunskap. Vi anser inte att det är fel att barnen får hjälpa varandra och att det finns en öppen kommunikation i klassrummet, barnen lär ju av varandra. Men, det får inte bli så att barnen bara blir lärarens hjälpande hand.

Vårt fokus ligger på vad barnen själva anser om en skola för alla och vad de anser att deras olika intresse är. En skola för alla ska tillgodose alla barns behov. Vi frågar oss vidare om barnens intresse speglas i styrdokumenten, eller om styrdokumenten bara speglar det vuxna anser vara det bästa för barnen.

8

Studien är inriktad på barns intresse om en skola för alla. Vi anser att det är viktig att veta hur barn förstår och beskriver en skola för alla eftersom de är huvudfigurerna i skolan och det är för deras bästa vi ska arbeta. Ämnet är intressant eftersom en inkluderande skola är ett synsätt som genomsyrar dagens skolor. Grundtanken i en skola för alla är att alla barns behov ska tillgodoses. Men, om man ska kunna tillgodose någons behov måste man ta reda på vad denna någon själv anser att han eller hon behöver. Det är viktigt att ta reda på vad barnen tycker att vi måste jobba med för att alla ska må bra.

Det är intressant att se om det som barnen lyfter fram som viktigt också finns uttryckt i styrdokumenten. I Lpo 94 står det att eleverna ska ha inflytande över skolans utformning. Alla elever ska kunna påverka och ta ansvar och vara delaktiga. Alla som arbetar i skolan ska verka för demokratiska arbetsformer. Samt i skollagen står det att varje elev ska ha inflytande över hur deras utbildning ska utformas (Lärarförbundet, 2005). Man kan se i läroplaner och skollag att barnen har rätt till inflytande över deras skolgång. Frågan är om de själva anser att de har det?

1.2 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att försöka förstå hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse speglas i styrdokumenten. Vi har valt att fråga ett femtiotal barn om deras synsätt på hur de tycker en skola skulle vara som passade alla barn. Vi har valt två olika grupper av barn i åldrarna nio och elva. Vi har gjort en kvalitativ studie där vår uppgift var att tolka barnens olika svar så öppet och troget barnens perspektiv som möjligt. Vi har jämfört barnens beskrivningar med styrdokumentens riktlinjer för att se om deras tankas om en skola för alla påträffas där.

Våra frågeställningar är

• Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? • Speglas barnens intresse i styrdokumenten?

9

Vi har inte hittat någon tidigare forskning som är direkt riktad mot barnens förståelse av en skola för alla. Så vårt syfte är att kunna bidra med detta viktiga synsätt. Vi anser att det är viktigt att veta vad barnen anser deras intresse är eftersom att de är huvudpersonerna i en skola för alla och för att de har rätt till inflyttande i sin utbildning.

1.3 Disposition

Examensarbetet har sex övergripande kapitel. Första kapitlet består av inledning, syfte och våra frågeställningar. I det andra kapitlet tar vi upp teoretiska utgångspunkter i en begrepps diskussion om en skola för alla, styrdokumenten och tidigare forskning. Det tredje kapitlet handlar om vilken metod vi har använt oss av samt en beskrivning av genomförandet. I kapitel fyra presenterar vi vår empiri som vi sedan binder ihop med våra teoretiska utgångspunkter i analysen, som finns i kapitel fem. I det sjätte kapitlet diskuterar och reflektera vi över examensarbetet.

10

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

För att kunna studera en skola för alla ur ett barnperspektiv måste vi först föra en diskussion om vad uttrycket står för. Vi har valt att granska detta både utifrån hur man ser på det idag och hur det uppkom. Vi vill förstå synsättet bakom en skola för alla. För att kunna sätta oss in i detta använder vi texter av bland annat Peder Haug som är professor i pedagogik. Vi har även satt oss in i några av Barnombudsmannens rapporter för att se hur barns intresse gällande skolmiljö mm speglas i tidigare forskning.

2.1 Begreppsdiskussion och historisk tillbakablick

En skola för alla är ett uttryck för en skola med en explicit värdegrund som på många sätt skiljer sig från den ”etablerade” och traditionella skolan. Den är öppen för alla, ingen avvisas eller pekas ut. Det är en skola där alla barn går i en vanlig klass eller grupp, en skola där undervisningen är anpassad efter individen och inom gemenskapen. Det är en skola där medbestämmande gäller, och där alla deltar i och bidrar till gemenskapen efter egna förutsättningar. Det är en skola som alla barn upplever som sin, en skola där alla ska få personligt utbyte i form av självförtroende, insikt, kompetens, attityder, kunskaper och inte minst ett socialt nätverk (Nilholm, 2006:7-8).

2.1.1 Historisk tillbakablick

1962 kom den nya läroplansreformen och med den också den nya skollagen, vilket var början på diskussionen om och drivkraften att skapa en skola för alla. Detta innebar att lärarna skulle anpassa metod och innehåll till elevernas skilda förutsättningar och behov. Därmed ersatte grundskolan folkskolan och realskolan. Detta betydde att alla barn i stort sätt skulle undervisas tillsammans. När skolan strävade efter att integrera alla barn innebar det att alla elever hade rätt till att bli sedda och förstådda med utgångspunkt från sina egna förutsättningar (Egelund, Haug, Persson, 2006).

11

Därefter utvecklades tanken på en skola för alla. Det mest utmärkande i Lgr 62 var att eleverna nu skulle vara i centrum. I Lgr 69 framskrivs en demokratisk skola. Kännetecknet för Lgr 80 var en skola för alla. Med detta ville man framhäva att skolan skulle vara en plats i vilken alla barn och ungdomar var inräknade och att de hade rätt till en utbildning som var lämpad enligt deras egna förutsättningar (Egelund, Haug, Persson, 2006).

I Skollagen från 1962 står det att syftet med undervisningen är att meddela kunskaper och att barnen får träna deras färdigheter (Svensk författningssamling, 1962). Lärarna skulle anpassa undervisningen efter varje barns olika behov men synsättet var ändå att läraren skulle mata eleverna med kunskaper. Det är stor skillnad jämfört med dagens demokratiska skola där barnen har rätt att påverka innehållet i deras undervisning och ha inflytande över hur de vill arbeta i skolan. Rätt till inflytande betyder bland annat att läraren ska planera undervisningen tillsammans med eleverna (www.skolverket.se).

2.1.2 Likvärdig utbildning

I dagens Lpo 94 står det att undervisningen bör anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Utgångspunkten ska ligga på elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter samt språk och kunskaper, för fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Man måste ta hänsyn till alla elevers olika förutsättningar och behov. Eleverna kan nå målen på olika sätt, skolan har ett ansvar för elever som har svårigheter att nå målen. Utbildningen kan därför inte utformas lika för alla (Lärarförbundet, 2005). Det är upp till lärarna att se till att alla elever får en anpassad inlärningssituation. Lärarens uppdrag är att ge eleverna en erfarenhet av att de klarar saker, och de ska hjälpa barnen att utveckla ett positivt synsätt till sig själv (Asmervik mfl, 2001).

Likvärdighet, som är en central aspekt av en skola för alla uttrycks i skollagen som att,

Alla barn och ungdomar skall oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig varhelst den anordnas i landet (Lärarförbundet, 2005:55).

Peder Haug urskiljer begreppen samvaro, delaktighet, samarbete och utbyte i sin beskrivning av en skola för alla. Alla elever har rätt till samvaro med barn i sin egen hemmiljö, därmed har alla

12

barn rätt att gå i den skola som finns nära hemmet. Alla ska ha rätt att gå i vanliga klasser och ingen får skiljas ut på grund av kön, etnicitet, intressen eller personliga egenskaper. För delaktighet hänvisar han till två parallella processer varav den första innebär att alla elever ska kunna dra nytta av gemenskapen och vara delaktiga i problemlösningar. Den andra handlar om att alla elever ska bli uppskattade i gruppen och kunna samarbeta och få kunskapsmässigt utbyte av varandra. Förutom samvaro och delaktighet ska skolan arbeta utifrån demokratiska former vilket innebär att alla elevers röster skall höras (Egelund, Haug, Persson, 2006).

Brodin och Lindstrand (2004) beskriver olika perspektiv på en skola för alla, de menar att begreppet måste ses i sin helhet, vilket innebär ett livslångt lärande. Det finns en risk för att begreppet associeras till fysisk placering i skolan istället för ett samlingsbegrepp i vilket gemenskap, ömsesidighet, kommunikation och aktivt deltagande för alla belyses. De menar på att första steget mot en skola för alla är att sluta diskutera begrepp som normalitet och avvikelser och istället fokusera på variation och olikheter som något positivt och betydelsefullt i skolan.

2.1.3 Integrering

En förutsättning för en skola för alla är att barnen känner sig delaktiga i gemenskapen, och det är i det sammanhanget som integrering är ett viktigt begrepp. Integrering handlar inte om att ”placera” ett barn som tidigare varit någon annanstans i en vanlig klass. Utan hela skolan ska förändras i en integrerande riktning så att elevernas olikheter blir till resurser i den vardagliga skolan (Egelund, Haug, Persson, 2006).

Enligt Rosenqvist (1995) kunde Emanuelsson i sin forskning om specialpedagogiska frågor 1983 påvisa brist i studier om integration. Problemet var att skolan inte kunde definiera vad integrering innebar. Emanuelsson formulerade integrering med några fortfarande betydelsefulla visdomsord,

Med integration menas att var och en har möjlighet att helt och fullt delta i meningsfulla och utvecklingsstimulerande verksamheter utifrån sina förutsättningar… Integration innebär alltså inte i första hand ett adderande till ett givet sammanhang utan en utvecklingsprocess i en arbetsenhet som leder fram till nyskapande och omformning av denna enhet (Rosenqvist, 1995: 44).

13

Assarson (2007) menar att det inte har skett någon förändring av skolans sätt att organisera undervisningen i samband med integreringen, vilket komplicerar det för elever med svårigheter.

Rosenqvist (1995) tar upp att Gustavsson & Söder framhäver att forskning ofta är inriktat på om integrering i skolan är bra eller dåligt. Istället anser de att forskningen borde fokuseras mer på vad som händer i ett klassrum när en elev integreras. Samt varför vissa lärare lyckas bättre än andra. Forskning som är fokuserad på vad som händer i klassrummet kan bidra till teoretiska diskussioner. Detta kan leda till en utveckling, istället för forskning som bara konstaterar faktum.

2.1.4 Segregerad specialundervisning

Peder Haug gästforskade på Skolverket 1997 och han gav då ut ett manuskript som heter ”Pedagogiskt dilemma: specialundervisning”. Han inleder detta med att skriva att han vill ha en skola som ska vara avsedd för alla, att alla ska kunna se skolan som sin. Hans forskning visar att det inte riktigt fungerar så i skolan.

Han hänvisar till Lpo 94 som understryker att solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Samtidigt som det i skollagen står att psykiskt utvecklingsstörda som inte kan nå målen i grundskolan ska gå i särskolan, och att synskadade, hörselskadade och barn med talsvårigheter som inte kan gå i grundskolan eller särskolan ska gå i specialskola. Detta menar han är ett stort hinder för de demokratiska värden som läroplanen lyfter fram. Han menar på att den svenska skolan har ett synsätt som stödjer eller skapar segregering. Skolan är uppdelad i grundskola, specialskola, särskola och att det inom dessa sker ytterligare uppdelning.

Enligt Haug anser Thomas Englund att detta leder till tvivel relaterat till idealet en skola för alla. Englund menar att den gemensamma skolan för alla håller på att försvinna och att en traditionell kunskapsorienterad skola är på väg tillbaka (Haug, 1998). Specialundervisningen är fortfarande segregerad i den svenska skolan och vilka elever som ska specialundervisas beslutas utifrån vilka brister eleven har eller att läraren har problem med enskilda elever i klassrummet (Haug, 1998).

14

Haug påpekar vidare att det finns särskild utbildning av specialpedagoger och att den inte sammanvävs med den vanliga lärarutbildningen. Meningen är att lärare ska ta del av den specialpedagogiska kunskapen för att kunna skapa en inkluderande skola men han ifrågasätter om detta är genomfört på ett sätt så det främjar dagens skola (Haug, 1998).

Brodin & Lindstrand (2004) anser att segregeringen ökar då eleverna blir äldre. De menar att en skola för alla verkar lättare att genomföra under förskoleperioden, medan skolan allteftersom barnen blir äldre allt mer tar formen av en skola för vissa men inte alla.

2.1.5 Inkludering

Inkludering i skolsammanhang handlar främst om individuell undervisning. Skolan ska anpassa hela verksamheten så att den passar så bra som möjligt för alla som går där (Egelund, Haug, Persson, 2006). Forskning om ”undervisning för alla” inriktar till stor del på inkludering i gruppen eller delaktighet i undervisningen. Delaktighet är väldigt viktigt i en skola för alla men det är även viktigt att lärarna vet hur de ska undervisa i en grupp med barn som har olika behov. (Assarson, 2007).

Enligt Nilholm (2007) står skolan inför det faktumet att barn är olika i alla avseende. Han menar att en viktig del av dagens skoldemokrati är begreppet inkludering. Det innebär att barn ska ha rätt till deltagande i den allmänna verksamheten och att den ska vara anpassad efter elevernas olikheter. Inkludering bör vidare innebära att skolan tar hänsyn till den naturliga variation som finns i klassen, snarare än att ”avvikande” elever integreras i undervisning som inte är anpassad för dem.

Haug (1998) menar att alla ska ha rätt till skolgång men den behöver inte vara lika för alla. Det ska finnas möjlighet för individuell anpassning så att undervisningen blir individualiserad. Man ska kunna skapa variation mellan eleverna både vad det gäller nivå och material.

Brodin & Lindstrand (2004) anser vidare att om man vill ge alla elever samma möjligheter måste man satsa olika. De elever som har svårigheter kanske behöver få mer för att få lika mycket som andra om man vill ge alla samma möjligheter.

15

2004 föreslog regeringen att alla elever i grundskolan, särskolan och specialskolan skall ha en individuell utvecklingsplan. Innehållet i dessa planer skall vara direkt inriktade på vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och utvecklas inom ramen för läroplanen och kursplanerna (Egelund, Haug, Persson, 2006).

Utbildningsdepartementet uttrycker sig så här om just detta:

För elever som inte når uppnående målen ligger det i sakens natur att utvecklingsplanen främst innehåller uppgifter om vilka insatser som krävs för att eleven skall nå dessa mål men den kan alltså även innehålla uppgifter om insatser som krävs för att eleven också i övrigt skall utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanen. För sådana elever som redan når uppnående målen är det naturligt att utvecklingsplanen främst innehåller uppgifter om vilka insatser som krävs för att eleven skall kunna gå vidare i utvecklingen (Egelund, Haug, Persson, 2006:133).

2.2 Skoldemokrati

De demokratiska principerna innebär att elever ska kunna påverka och ta ansvar och få inflytande på skolans utformning. Enligt skollagen ska alla som arbetar i skolan arbeta för demokratiska arbetsformer (Lärarförbundet, 2005).

En humanitär skola måste alltid och aktivt värna om vissa värden. Det är därför viktigt att skolan tar upp frågor om demokrati, alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter. Skoldemokratin ses av många som detsamma som elevinflytande. Men skoldemokratin och värdegrunden är mycket mer än bara elevinflytande det är också ett förhållningssätt, som handlar om hur man bryr sig och bemöter sina medmänniskor. Det handlar om att undersöka elevernas värderingar och frågeställningar, ge liv åt demokratin och alltid arbeta i demokratiska arbetsformer (Zackari & Modigh 2002).

16

I de lagar och regler som skolan styrs av står det att elever har rätt till att påverka sin skolgång, och även att de ska ta ansvar för sin egen skolgång. Deras inflytande och ansvar gäller både undervisningens form och arbetsmiljön. Det kan handla om påverkan på innehållet i undervisningen, hur arbetet med mobbning utformas och skolans ordningsregler. I alla klasser ska eleverna känna att de kan ta upp olika frågor med sina lärare (www.skolverket.se).

2.3 Värdegrunden

Värdegrunden som begrepp infördes under 1990-talet och det utgör en del i dagens läroplan och den ska ligga till grund för all verksamhet i förskola och skola (Zackari & Modigh 2002).

Skolans värdegrund handlar om att all utbildning måste bygga på att se individen i varje elev. Det handlar inte bara om att undervisa om värdegrunden utan hela skolan ska präglas av den. En viktig tanke bakom en skola för alla är intentionen att släta ut socioekonomiska skillnader och utjämna kulturella fördomar. Genom att barn och unga med olika bakgrund och erfarenheter möts och utvecklas tillsammans, lär de sig att ta hänsyn till varandra (Zackari & Modigh 2002).

De värden som lyfts i dagens läroplaner och som skolan ska gestalta och förmedla är,

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta (Lärarförbundet, 2005:9).

Läroplanens värdegrund är till för att bekämpa mobbning, sexuella trakasserier, våld, främlingsfientlighet och andra former av bristande respekt för andra människors värde (Zackari & Modigh 2002).

Varje skola ska ha en handlingsplan för att förebygga kränkande behandling. Det betyder att elever ska kunna gå till sin lärare för att få stöd och hjälp om de känner att de är utsatta för mobbning. Om inte det skulle hjälpa kan de vända sig till rektorn som är skyldig att se till att mobbningen upphör (www.bo.se) (1).

17

Det är viktigt att ständigt arbeta med värdegrunden och försöka förhindra mobbning i skolan. I ett pressmeddelande den 16 oktober 2006 gick regeringen ut med att de satsade 10 miljoner kronor på att utveckla åtgärdsprogram mot mobbning.

De menade att problem med mobbning bara kan lösas med långsiktigt arbete för att ett respektfullt klimat skapas för alla i skolan. En avgörande faktor för mobbningsarbetet är kunskap om hur mobbning uppstår, förebyggs och hindras. Jan Björklund menar att mobbning är det värsta uttrycket för bristande respekt för andra. Han säger att det är en punkt som står högt på agendan (www.regeringen.se) (1).

Arbetet med värdegrunden utvecklas hela tiden, i ett pressmeddelande den 14 maj 2009 kunde man läsa att skolverket har i uppgift av regeringen att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund. Det ska nu bli bättre värdegrundsarbete i skolan. Skolans värdegrund fastställs i både skollag som läroplaner. Skolan ska förmedla grundläggande demokratiska värden och visa vad allas lika värde innebär i praktiken. Skolorna ska arbeta flitigt för att hindra mobbning och annan kränkande behandling (www.regeringen.se) (2).

Skolverkets ska hjälpa till genom att bidra med stödmaterial och konkreta metoder och verktyg för lärare att arbeta med värdegrunden, diskriminering och kränkande behandling. Jan Björklund menar att föräldrarna har huvudansvaret för att fostra eleverna, och skolans uppgift är att stödja hemmen (www.regeringen.se) (2).

2.4 Barnkonventionen

Varje barn har rätt att få sina basbehov tillfredställda, rätt till hälsovård och utbildning. Varje barn har rätt till trygghet och skydd mot övergrepp och exploatering. Varje barn har rätt till att uttrycka sin mening och bli respekterad (Helleberg,1998:3).

Den internationella konventionen om barns rättigheter trädde i kraft 1998 och då fick alla världens barn sina rättigheter klargjorda. Det bestämdes att barn har sina egna rättigheter och att det är upp till de vuxna att se till att de fullföljs. Barnkonventionens grundtanke är ”barnets bästa”, med det menar de att det alltid är barnets bästa som ska prioriteras i alla lägen.

18

Det betyder att makthavare, beslutsfattare och resursfördelare måste tänka ur ett barnperspektiv. Barnets bästa ska ligga till grund i alla beslut som tas i samhället och det ska genomsyra vardagslivet (Helleberg, 1998).

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav 41 sakartiklar som slår fast vilka rättigheter världens barn har, de andra handlar om hur länderna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet, det går inte att lyfta ut dem ur sitt sammanhang. Men fyra av artiklarna är vägledare för hur helheten ska tolkas. När man läser de andra sakartiklarna ska man ha de fyra huvudprinciperna i åtanke för att förstå helheten. En av dessa huvudprinciper är artikel tolv som handlar om barnens rätt att uttrycka sig och få sina åsikter hörda och att deras åsikter ska tillgodoses i beslut som rör dem (www.bo.se) (2).

Barnkonventionens artikel nummer 23 slår fast att handikappade barn har rätt till förutsättningar i skolan som gör att de får ett normalt liv (Wikare mfl, 1999).

2.5 Salamancadeklarationen

Salamancadeklarationen som kommer ifrån Salamanca i Spanien handlar om att alla barn har rätt till undervisning och att barn som behöver särskilt stöd ska vara inkluderade i den vanliga skolan (Persson, 2007).

Vi är alla olika och har olika behov. Detta är en naturlig och värdefull del av samhället och ett faktum som måste vara den grundläggande utgångspunkten för allt arbete med barn och ungdomar. Skolan har till uppgift att skapa möjligheter för det enskilda barnets utveckling och lärande utifrån hans eller hennes egna förutsättningar och behov (www.unesco.se:2).

I Sverige talar vi ofta om en skola för alla i betydelsen en gemensam skola som ska ge alla barn maximala förutsättningar enligt sina egna behov. Målet att skolan är till för alla barn, uppfylls om skolan har en miljö där barnen är delaktiga och jämlikhet värdesätts (www.unesco.se).

19

2.6 Tidigare forskning om barns intressen

Vi har satt oss in i två studier från Barnombudsmannen som handlar om barns olika intressen i skolan. Den första heter ”Vill man gå på toa ligger man illa till” och den andra heter ” Hur kul är det på en skala”. Vi presenterar även resultatet från en annan studie om barns intresse som är gjord i England med samma metod som vi har använt oss av.

2.6.1 ”Vill man gå på toa så ligger man illa till”

Det är en enkätstudie som är gjord med främst grundskoleelever, i sjutton olika skolor runt om i landet. Många barn är nöjda med sin skola men Barnombudsmannen får ofta signaler om att det finns brister i arbetsmiljön och därför frågade Barnombudsmannen barn och ungdomar i en enkätstudie hur de ser på sin arbetsmiljö. Resultaten presenteras i den här studien och syftet är att barn och ungdomar själv ska få vara med och påverka sin arbetsmiljö.

Många elever i denna studie klagade på skolmaten, de ansåg att den var för kall och att köttet ibland var slut i grytorna samt att det alltid är grisigt i matsalen. I en fråga om den psykosociala arbetsmiljön kom det upp att det fanns barn som kände oro för mobbning. De uttryckte både en oro för att bli mobbade och för att finnas med i något sammanhang där mobbning förekommer. 42 procent av eleverna kände sig illa behandlade i skolan på ett eller annat sätt. 53 procent av dem kände sig illa behandlade av sina klasskamrater, 42 procent av någon annan på skolan och tolv procent kände sig illa behandlade av lärare. Elevinflytande togs också upp i denna studie men bara 32 procent av barnen upplevde att de får vara med och bestämma hur arbetet i skolan ska utformas. Dessa siffror talar sitt tydiga språk att det antagligen är långt kvar innan elevinflytandet slagit igenom i den svenska skolan. Studien visade också att många elever tycker skoldagen är för lång och 26 procent av eleverna var missnöjda med sin skolgård.

Elevers respektive lärares status var vidare något som barnen i den här studien tog upp, de ansåg att det var orättvist att lärarna fikar varje rast och att eleverna inte ens får ha tuggummi. De tyckte även att det var orättvist att lärarna blir arga om de kommer försent, men om lärarna själva kommer försent ursäktar de sig bara med att de försov sig (BO, 2006).

20

2.6.2 ”Hur kul är det på en skala”

Denna studie är gjord på hundra olika skolor i Sverige med barn i årskurs två till nio. Det är ett resultat av en enkätundersökning i Barnombudsmannens projekt ”rätten att komma till tals”, som är ett Sidafinansierat projekt som man gjort ihop med fem pilotländer. Syftet är att utveckla en undersökningsmetod för att försöka förstå hur barn och unga ser på sina liv. Resultaten är sedan till för att beslutsfattare ska ha relevanta beslutsunderlag i frågor som rör barn och ungdomar.

Det som kom fram i projektet visar vad barnen tycker om sin situation i skolan och alltså inte vad vuxna anser är bra eller dåligt för barnen. 88 procent av barnen i studien är i genomsnitt tillfredställda med livet och 80 procent är nöjda med skolan i allmänhet. De är nöjda med vad de lär sig i skolan, hur de läser och skriver samt den idrott de har. Något som eleverna inte är lika nöjda med är den sociala och fysiska skolmiljön, inflytande i skolan, undervisningen och läromedlen. Men, även om de inte är lika nöjda med dessa aspekter som de är med skolan i allmänhet så är det inte så låga siffror att det kan räknas som missnöje. Inflytande är eleverna som sagt tidigare inte så nöjda med, drygt 30 procent anser att de har för lite inflytande i skolan. Skolverkets resultat från en annan undersökning visar att ju oftare eleverna få vara med och bestämma om en viss sak desto vanligare är det att de tycker den saken är bra. Det visade sig att hela 73 procent av eleverna i undersökningen är nöjda med den viktiga faktorn rättvisa.

När det gäller elevernas fysiska miljö är de inte särskilt nöjda någonstans i Sverige oavsett om de bor på landet eller i en större stad. De barn som är mest missnöjda är elever i årskurs fem till nio. Det som de är mest missnöjda med är skoltoaletterna, maten i skolan och skolgården.

Det är drygt 80 procent som är nöjda med den sociala skolmiljön. I genomsnitt är de nöjda med det skydd som finns mot mobbning (BO, 2005).

2.6.3 ”Tioåringar om deras vardagsliv”

Detta är en undersökning som gjorts med tioåringar i norra England. Där varje elev i en klass skulle beskriva hur deras vecka såg ut. Syftet var att visa upp variation i gruppen även om barnen var i samma ålder. Eftersom att forskarna kritiserade det faktum att ålder används som en huvudsaklig kategori när man dela upp barn.

21

Barnen fick i uppdrag att beskriva sin vecka, både i skolan och på deras fritid, genom att rita och skriva på ett papper med en cirkel. De blev tillsagda att de skulle dela upp cirkeln efter vad de brukar göra i veckan och hur lång tid de olika sakerna tar. Detta fick de göra hur de ville. Det var många av dem som valde att dela upp cirkeln i tårtbitar. De som utförde undersökningen tror att de valde att göra så här för att de precis hade arbetat på detta sätt på matematiken.

Även om barnen i undersökningen var i samma ålder så kunde de visa upp varierade svar. Vilket visar att det finns stor variation bland barnens intressen även om de är lika gamla. Vissa barn svarade att skolan utgjorde en stor del av deras vecka medan andra ansåg att det var andra saker som tog mer tid, som till exempel sova och spela data spel (Christensen & James, 2000).

22

3 Metod

I detta kapitel tar vi upp vilken metod vi har valt samt en beskrivning av den. Vi presenterar även vårt urval och hur vi har genomfört undersökningen. Vi tar också upp de forskningsetiska övervägandena och till sist beskriver vi vår analysmetod.

3.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ datainsamling. Vi har frågat ett femtiotal barn som är i åldrarna nio samt elva om vad de anser om en skola för alla. Vi gav dem ett papper med en cirkel på där de fick rita eller skriva vad de ansåg. Vi har använt oss av en öppen fråga för att vi ville fånga in barnens perspektiv och det som man kanske inte förutser som vuxen. Svaren vi fick har vi sedan tolkat på ett hermeneutiskt sätt, genom att analysera delar utifrån helheten och vice versa. När man gör en hermeneutisk tolkning vänder man och vrider på det tills man funnit en rimlig mening. Hermeneutik är en forsknings metod där tolkningen står i fokus (Kvale, 1997). Tolkningen bygger endast på det som framkommit under datainsamlingen och ingen annan information räknas in (Lantz, 1993).

I studier med barn är det viktigt att man tänker på vilka frågor man ställer och vilka frågor man inte ställer. Den största utmaningen i studier med barn är skillnaden i status mellan barn och de vuxna. Barn svarar ofta det de tror att de vuxna vill höra. Det är svårt att bryta detta synsätt och vuxnas maktposition gentemot barn, men det är viktigt att barnen kan uttrycka sina åsikter och bli hörda (Christensen & James, 2000).

Vi har använt en metod som innebär att man använder sig av grafisk design. Den är inspirerad av Claire O´ Kanes deltagardemokrati arbete med barn. Med deltagardemokrati menas att alla människor ska vara aktiva, och att man inte bara ska välja en representant som för deras talan. Claire O’Kane menar på att barn ska vara involverade i beslut som påverkar dem. Både de som påverkar dem som individer till det som påverkar dem i grupp (Christensen & James, 2000).

23

Denna metod innebär att man ger barnen ett papper med en symbol på. Barnen får en fråga som de ska svara på genom att rita eller skriva. Symbolen är till för att det ska finnas något för barnen att utgå ifrån. Om man hade haft ett blankt papper hade det varit för öppet för barnen att komma igång. Eller om det hade varit ett linjerat papper hade barnen kanske varit för inriktade på att skriva en berättelse. När man ger barnen en symbol ger man dem något att utgå ifrån, det inbjuder till att tänka annorlunda än vad de är vana vid. De får en sorts ram att arbeta med. De kan hålla sig innan för ramen (symbolen) eller gå utanför (Christensen & James, 2000). Vi valde att använda oss av en cirkel i vår undersökning. Barnen fick skriva och rita vad de tänkte på när vi ställde frågan.

Hur skulle en skola vara som passade alla barn?

Vi valde cirkeln för vi ansåg att den symbolen minst påminde om en skola. En kvadrat eller en rektangel kan associeras till själva skolbyggnaden, och vi ville att barnens fokus skulle ligga på skolans innehåll.

Detta sätt bjuder in barnen och ger dem möjlighet att beskriva och säga det de vill istället för att svara det de tror är rätt svar. Genom att man har en öppen fråga och en tom symbol inbjuder man barnen till att skapa något på egen hand och tolka uppgiften på ett personligt sätt. Denna typ av datainsamling görs oftast med barn i åldern åtta- tolv år (Christensen & James, 2000). Vi ansåg att denna metod var bra eftersom att vi hade valt att ställa en öppen fråga. Genom att ställa riktigt öppna frågor så får intervju personen fördelen att svara med sina egna ord och utifrån sina egna förutsättningar. Inom kvalitativ forskning använder man sig ofta av öppna frågor vilket gör den hermeneutiska tolkningen möjlig (Kjaer Jensen, 1995).

24

Vi delade ut ett papper med cirkeln på och ställde vår fråga. Vi svarade inte på några frågor för vi ville inte riskera att styra in svaren åt något håll. Barnen fick inte heller prata med varandra under tiden. Vi valde att göra på detta sätt för att inte barnen skulle svara vad de trodde att vi ville att de skulle svara, utan vi ville se varje enskilt barns intresse om en skola för alla. Man behöver inte göra denna undersökning på samma sätt som vi har valt att göra. Man kan låta barnen göra undersökningen i grupp, eller individuellt och sedan prata om svaren som varje barn kommit fram till (Christensen & James, 2000). Vi valde att inte diskutera efteråt med barnen om vad de alla hade skrivit, utan vi var noga med att berätta för barnen att det var anonymt för att vi ville få så ärliga svar som möjligt.

Det är viktigt att man anpassar undersökningen efter den barngrupp som man ska intervjua. Att man tar hänsyn till de kulturella och sociala aspekter som finns i gruppen (Christensen & James, 2000). I de grupper som vi har undersökt visste vi att det fanns barn som varit utsatta för mobbning och vi kunde tänka oss att det kunde vara något som de tog upp i sin beskrivning och därför ansåg vi inte att det passade sig med en gemensam diskussion efteråt.

3.2 Urval

Ett femtiotal barn har medverkat i studien. Vi valde detta antal barn för att få ett fylligt material där det finns olika genus och etniciteter. Men, samtidigt ville vi hålla oss inom en rimlig gräns för att kunna utföra den kvalitativa undersökningen och göra den hermeneutiska tolkningen på bästa möjliga sätt.

Vi har gjort vår studie på två olika skolor, vi ger dessa två skolor fingerade namn. Vi kallar dem för Humleskolan och Nekterskolan. Humleskolan ligger i en mindre kommun där majoriteten barn är av svenskt ursprung. Vi har där valt att göra denna studie i en årskurs tre med tjugofem elever.

Nekterskolan ligger i en större mångetisk kommun. På denna skola har vi valt att intervju en årskurs fem även i denna klass är de tjugofem elever.

Vi har valt att ha två olika åldersgrupper för att se hur deras tankar om en skola för alla ser ut. Vi ville se om barnens ålder leder till att de har olika tankar och föreställningar om hur en skola för alla ser ut. Som vi nämnde tidigare görs denna undersökning ofta på barn som är i åldrarna åtta-

25

tolv år. Barnen som var med i vår undersökning var nio samt elva år. Vi ville att det skulle skilja några år mellan de två olika grupperna så att vi kanske kunde studera skillnader mellan dem.

Vår tanke med valet att utföra studien i två olika kommuner var att vi ville se om barnen tycker ungefär lika eller om de skiljer sig åt med tanke på de olika sociala och kulturella aspekterna.

Vi kontaktade lärarna i de klasser som vi ville besöka och frågade om vi fick komma ut till skolorna. Vi välkomnades direkt och fick komma när vi ville, och studien fick ta den tid det tog. Vi valde att komma ut till de olika skolorna och genomföra undersökningen i barnens klassrum där de förhoppningsvis känner sig trygga.

3.3 Genomförande

Vi började med att utföra vår studie i gruppen med nioåringarna. De var lyriska när vi kom in och berättade att vi skulle utföra en studie med dem. Vi berättade för dem att vi skulle ställa en fråga och att de skulle få varsitt papper som de kunde rita eller skriva vad de tyckte på. Vi var noga med att berätta att det var anonymt och att de inte behövde skriva namn på pappret, samt att vi inte kommer att svara på några frågor under tiden. Sen ställde vi vår fråga - Hur skulle en skola vara som passade alla barn?

När de fick pappret och såg cirkeln var allas händer uppe i luften och vi fick påminna dem om att vi inte skulle svara på några frågor. Men då började de prata rakt ut istället och menade att de inte alls förstod vad de skulle göra med cirkeln. Men vi påminde igen att vi inte svarar på några frågor. I allt förvirrande runt cirkeln hade de glömt frågan vi ställde så vi skrev upp den på tavlan. Efter det var deras fokus åter på frågan och de började skriva eller rita. Vi hade sagt att de inte fick prata med varandra undertiden. Men några pratade rakt ut om vad de skrev eller ritade även om vi sa att det skulle vara tyst. Man kunde även se någon som sneglade över på vad kompisen bredvid skrev eller ritade. Det var en pojke som tyckte det var jobbigt. Han berättade att han kände så för att han inte skriver så bra. Vi föreslog då att han skulle rita istället. Men det ville han inte förmodligen för att han sett att kompisarna vid bordet satt och skev. Han ville kanske inte ha det utmärkande pappret. Vi frågade honom vad han ville skriva och han svarade mobbningsdocka och beskrev vad det var. Vi hjälpte honom då genom att skriva

26

mobbningsdocka i hans cirkel. Han valde själv vart på pappret vi skulle skriva det. Sen fick han lite glöd och började skriva lite själv.

Det var vidare en flicka som inte riktigt accepterade att vi inte svarade på några frågor. Hon sa flera gånger att hon inte förstod vad vi ville att hon skulle göra. Hon såg sig runt omkring och såg att andra skrev eller ritade. Men hon kunde inte släppa sina spärrar, att inte riktigt veta vad hon skulle göra. Men tillslut så skrev hon motvilligt ner lite. En annan kille ritade och ritade och när alla andra var klara ville han inte lämna in för han ansåg sig inte vara klar. Vi lät honom rita klart sin teckning. Barnens reaktioner var alltså väldigt olika men tillslut så skrev eller ritade de flesta och det var bara ett fåtal som lämnade in blanka papper.

Vi fortsatte sedan vår undersökning med elva åringarna. Även i denna klass var barnen väldigt ivriga, de tyckte det var väldigt spännande att få hjälpa oss och tyckte det var roligt att vi ville veta vad de tyckte. När vi gjorde den här studien bestämde vi oss för att skriva frågan direkt på tavlan. Detta gjorde vi för att försöka undvika så många frågor. Barnen fick ta fram penna och suddgummi, sedan berättade vi att denna undersökning skulle ske under tystnad. Även här kom det frågor om cirkeln men vi förklarade att vi inte kunde svara för då skulle undersökningen bli förstörd. Några uppgivna miner visades men snart var alla i full gång. Eleverna i denna klass höll på väldigt länge och var väldigt engagerade vilket syntes på resultatet.

En elev blev irriterad för att vi inte hjälpte till med frågorna som hon ville ha svar på. Eleven sökte kontakt under hela genomförandet då hon tyckte det var jobbigt att inte göra rätt. Vi förklarade till slut att det inte fanns något rätt eller fel och då började hon efter ett tag att skriva. En annan elev skrev först sedan suddade hon ut allt och började rita men efter ett bra tag suddade hon ut även detta, det slutade med att hon lämnade in ett tomt papper. Hon förklarade efteråt att hon inte visste vad vi ville ha. Resultatet av båda undersökningarna blev mycket bra. Många skrev och ritade väldigt kreativt så vi fick mycket material att tolka.

3.4 Forsknings etiska övervägande

De etiska övervägandena är väldigt viktiga och de har vi tagit hänsyn till i vår empiriska insamling. Vi var noga med att barnen var medvetna om att de skulle förbli anonyma i studien

27

och uppsatsen. Vi diskuterade med lärarna i de två klasser där vi genomförde vår undersökning, och frågade om vi skulle skicka hem lappar och få föräldrarnas godkännande.

Men båda lärarna ansåg inte att det var nödvändigt eftersom att det var en anonym undersökning. De ansåg vidare att det inte var något som var känsligt för barnen, eftersom detta är något som de skulle kunna ha pratat om på livsviktigt, och i arbetet med värdegrunden. Vi antog att mobbning skulle tas upp av några elever eftersom att vi vet att det har förekommit på skolorna. Men lärarna ansåg ändå inte att vi behövde föräldrarnas samtycke eftersom att mobbning är ett ämne som de nästan dagligen pratar om, så det är inget nytt för barnen och eftersom att vår undersökning är anonym så hängs ingen ut.

I Vetenskapsrådets forskningsetiska principer står det om fyra krav inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det första är informationskravet som innebär att forskaren ska informera personerna som undersöks om deras uppgift i projektet samt vilka villkor som gäller. De ska även informeras om att undersökningen är frivillig och att de närsomhelst kan dra sig ur (Vetenskapsrådet, 2002). Vi var därför noga med att alla barnen förstod vad vi menade med att det var anonymt och vad vi skulle ha undersökningen till. Vi informerade dem om att det bara är vi som kommer att titta på det de skrivit eller ritat och att det var frivilligt och att de inte behövde delta. Det var bara ett fåtal som inte deltog, intresset var annars stort och de uttryckte sig att de ville hjälpa oss.

Det andra är samtyckeskravet det innebär att det är viktigt att forskaren inhämtar godkännande från undersökningspersonerna, vilket i vissa fall kan vara vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2002). Vi var noga med att undersöka om vi behövde föräldrarnas intyg. Men eftersom att lärarna inte ansåg det på grund av att vår fråga skulle kunna vara med i deras egen undervisning på livsviktigt och att det var anonymt, så ansökte vi aldrig om föräldrarnas intyg.

Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som innebär att forskaren har tystnadsplikt och att de enskilda individerna inte ska kunna identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har bara diskuterat vår datainsamling med varandra och den förvaras säkert för att inte kunna hamna i händerna på någon som kan identifiera något av barnen.

28

Det sista kravet är nyttjandekravet och det innebär att man inte får använda uppgifterna man får in till något annat än den undersökning man håller på med (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har endast denna datainsamling för att genomföra vår undersökning.

3.5 Analysmetod

Den analysmetod som vi har använt oss av är hermeneutik som är en metod där tolkningen står i fokus. Hermeneutisk tolkning sker genom en process där man ständigt växlar mellan delar och helheten (Kvale, 1997). Vi tolkade det material vi fick fram av de femtiotal barn som medverkade i vår studie, och hade hela tiden frågan, Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? med oss i tanken.

Vi har tittat på det ur flera olika synvinklar och vänt och vridit på det. Det som vi fick fram jämförde vi sedan med våra teoretiska utgångspunkter och styrdokumenten. När vi gjorde detta hade vi vår andra fråga i huvudet, nämligen, Speglas barnens intresse i styrdokumenten?

Vi tolkade vad barnen uttryckte i studien och drog slutsatser till vad de kan ha menat i andra ord för att sedan se om deras intresse speglas i styrdokumenten.

Vår strävan med denna analysmetod var att tolka det material vi fick fram på många olika sätt för att försöka förstå hur barnen i studien beskriver en skola som passar alla. Vad en skola för alla betyder för barnen och hur de tycker att denna skola skulle se ut.

29

4 Presentation av empirin

I detta kapitel presenterar vi empirin från de två skolorna som vi har utfört vår studie på. Vi börjar med Humleskolan och sedan presenterar vi resultatet fån Nekterskolan. Rubrikerna i detta kapitel är citat från barnen i vår studie.

4.1 En skola för alla barn enligt eleverna på Humleskolan?

Här kommer en inblick i vad eleverna som gick i årskurs tre på Humleskola svarade på frågan - Hur skulle en skola vara som passade alla barn?

4.1.1 ”Fler vuxna”

I årskurs tre på Humleskolan ansåg majoriteten av eleverna att de ville ha fler lärare. De vill ha fler lärare ute på rasterna för att hindra mobbningen som sker. Lärarna ska hjälpa till med att reda ut problem som uppstår. De uttrycker att de vill ha polisvakter och ordningsvakter som ska finnas där för dem när det uppstår bråk. Eleverna vill även ha fler vuxna inne på lektionerna, för att kunna få mera hjälp. De vill få hjälp när de behöver det istället för att behöva köa och vänta. De känner många gånger att de inte får något gjort på lektionerna på grund av att de måste vänta. Eleverna vill ha samma hjälp som de elever som går iväg i mindre grupper till speciallärare och räknar matte. De menar på att dessa elever hinner räkna flera sidor för att de får hjälp direkt när de behöver det.

4.1.2 ”Fler böcker att läsa”

Eleverna i studien var väldigt fokuserade på materiella ting. Många tog upp att de ville ha projektor i taket. Vilket man ser på bilden till höger där en av eleverna har ritat en projektor. Detta bottnar sig i att de precis haft inbrott och deras

30

projektor blev stulen, de tycker nu att det är orättvist att de andra klasserna har projektor och inte dem. Vi kan även se att de vill ha ett akvarium med fiskar och ett terrarium med vandrande pinnar och det är på grund av att den andra trean på skolan har dessa två sakerna.

Barnen vill också ha mer saker ute, de har varit på skolgårdar där de anser att de har roligare gungor som de också vill ha på sin skolgård. De vill ha mer leksaker på skolgården. ”Fler fotbollar så vi slipper fråga femmorna” (elev, åk 3). Andra saker som eftertraktas är hopprep och bandyklubbor.

Två elever ville att skolan skulle ha ett större sortiment med böcker som barn kan läsa. Det finns ett bibliotek med ett stort utbud av böcker, men ändå är det något som dessa två barn saknar. Man kunde se på barnens teckningar att en stereo var av stort intresse i klassrummet, de vill ha lugn bakgrundsmusik när de jobbar. Detta är ännu en sak som vi fick reda på att klassrummet bredvid har. Många har även ritat pennor och suddgummi som de anser att alla barn i skolan ska ha.

4.1.3 ”Kom och köp frukt”

Barnen uttrycker besvikelse över att det finns en statusskillnad mellan lärare och elever. Många tar upp att de vill ha saft och bullar i klassrummet, för det tror de att lärarna har i lärarrummet. Man kan se på bilden tidigare att den eleven har ritat saft och bullar. Flera av eleverna tar upp att de vill ha tillgång till frukt, visa uttrycker att de vill ha en fruktaffär på skolan medan andra menar på att de vill ha tillgång till gratis frukt varje dag precis som lärarna. Många av eleverna påpekar också att många barn har med sig frukt hemifrån varje dag vilket kan bli orättvist mot de barn som inte har med sig det.

4.1.4 ”Skolan ska vara rolig”

Barnen vill ha en roligare skola med roligare lektioner, och de säger att de vill ha mer estetiska ämnen som teater och musik. Eleverna har vidare tagit upp att de vill ha bra lärare, i betydelsen en rättvis lärare som låter alla svara på frågor och som inte alltid ger samma elev skulden när något har hänt.

31

4.1.5 ”Alla ska få vara med och leka”

Mobbning är något som eleverna återkommer till. De flesta har uttryckt sig att ingen mobbning får förekomma. Deras förslag till att motverka mobbning är som nämns tidigare fler lärare, polisvakter och ordningsvakter på rasterna. Det kom upp förslag på att kunna ha mobbningsdockor på skolgården som man ska kunna slå på istället för att slå på en elev. Barnens beskrivningar handlar inte bara om att mobbning inte ska förekomma utan det handlar också om hur man ska vara som vän mot varandra. De anser att alla ”ska ha en vän” (elev, åk 3) och att det är viktigt att vara snäll.

4.2 En skola för alla barn enligt eleverna på Nekterskolan?

På Nekterskolan genomförde vi studien med en klass i årskurs fem. Vi har i denna undersökning fått fler utförligare svar samt mer variation i svaren än vad vi fick i årskurs tre. Många har använt cirkeln som en tankekarta och varje elev har bidragit med många olika infallsvinklar.

4.2.1 ”Ta hand om varandra”

Vi börjar med att redogöra för vad många elever tog upp, nämligen mobbning. De tog upp att de inte ska förekomma någon mobbning, och de menar på att det är upp till lärarna på skolan att ta tag i mobbningen. För att förebygga mobbning föreslogs videokameror på skolgården, och att lärarna ska vara mer uppmärksamma. Några barn beskrev att lärarna inte ser saker på rasterna för att de bara står och pratar med varandra. Ett barn tycker att lärarna ska vara ute och smygtitta på dem på rasterna. Det kom också upp som förslag att det borde finnas ett rum, dit elever som blir mobbade kan gå.

32

Mobbningen beskrivs mest i termer av fysisk mobbning, de är noga med att understryka att man inte får slåss. De betonar också att ingen ska känna sig utanför. ”Alla ska kunna trivas, därför måste alla respektera alla” (elev, åk 5). Respekt är ett begrepp som många av barnen återkommer till. Och de är noga med att påpeka att man inte får mobba någon på grund av hur de ser ut eller hur de väljer att vara.

4.2.2 ”Lite strängare lärare”

Barnen vill ha lärare som är strängare och som lyssnar på barnen. De vill att lärarna ska ta hand om barn som behöver hjälp, och de uttrycker att läraren ska hjälpa eleverna istället för att inte bry sig. Eleverna beskriver att de vill ha bättre lärare som lär ut mer och lärare som är mer engagerade. De beskriver att de vill ha fler lärare så att det finns tid för att ge alla elever den tid de behöver. De vill ha tillgång till mer hjälp. Ett förslag är att det ska finnas en plats på skolan dit elever som behöver extra hjälp kan gå. En elev poängterade att skolan är en plats dit man går för att lära sig saker, och att lärarna inte får ta förgivet att man redan kan saker bara för att andra i klassen kan det. ”Jag tycker att lärarna och personalen ska vara hjälpsamma och respektera att eleverna ska lära sig i skolan och inte redan kunna om man inte redan har lärt sig det” (elev, åk 5).

4.2.3 ”Hissar så handikappade kan komma upp och ner”

Eleverna anser att skolan ska vara handikappsanpassad och de föreslog anpassningar i form av hissar, platser för rullstolar samt speciella avdelningar för blinda och döva. De anser även att det måste finnas mer hjälp för handikappade i undervisningen. Ett exempel som gavs var att ”hörselskadade måste få sina instruktioner ner skrivna” (elev, åk 5). De är väldigt fokuserade på undervisningens uppbyggnad de vill att skolan ska ha individ anpassad undervisning.

33

En elev uttryckte att han eller hon vill ha ”ämnen som passar alla för att vissa elever har svårare att förstå läraren än andra” (elev, åk 5). Några tyckte även att elever som inte har svenska som modersmål borde få mer svenskundervisning. De har också föreslagit att skoldagen ska vara längre för de elever som orkar och kortare för de som inte orkar.

4.2.4 ”Mer träd som man kan och får klättra i”

Barnen återkommer till betydelsen av materiella ting, saker som de behöver men saknar, både ute och inne. Eleverna vill ha ”fler datorer så man kan hitta faktatexter till de arbete som man jobbar med” (elev, åk 5). De anser att de inte har möjlighet till det idag eftersom det inte finns så många datorer att tillgå på skolan. De nämnde att de jobbar mycket med tema och då ska de söka själv efter fakta, vilket blir svårt när de inte har tillgång till datorer och ett bibliotek som alltid håller öppet. Bristen på bibliotek är något som flera barn tog upp. De vill ha tillgång till ett större utbud av böcker, och många har önskat mer läsning i

skolan.

De vill vidare att skolans centrum ska vara en rasthall där alla barn ska få vara till exempel när det regnar. Även materiella ting ute på skolgården är av stor vikt, de vill ha klätterställningar och fler fotbollsplaner. Men samtidigt poängterades det att allas intresse ska tillgodoses och att det ska finnas mer än fotbollsplaner. De vill ha mer grönt på sin skolgård för den består idag mestadels av asfalt, de vill till exempel ha träd som de kan klättra i. Skolmaten uppmärksammas mycket i denna undersökning och barnen berättar att de vill ha

”mer mat och godare inte bara något man rört ihop” (elev, åk 5). De skulle vilja ha ett större antal rätter att välja på och de vill att den vegetariska maten ska bli bättre.

Barnen beskriver vidare att de vill ha en roligare skola. De vill göra fler utflykter och ha mer av de praktiska ämnena som till exempel slöjd. De vill inte att undervisningen ska vara som deras

34

lektioner i engelska, där de bara ska lyssna på lärarens prat, som de tycker är tråkigt. De anser att det hade varit roligt om de fick spela teater och göra roligare saker istället.

4.2.5 ”Eleverna ska ha lika mycket rätt som vuxna”

Något som också togs upp av barnen var deras möjlighet att påverka på ett demokratiskt sätt. ”Att alla elever på en skola har rätt till att bestämma vad som händer” (elev, åk 5). De ansåg att alla ska få vara med och ta beslut, och de vill ha fler klassråd så att alla får säga vad de tycker. Men, ibland vill de att lärarna ska ingripa och ta vissa beslut för rättvisans skull. Annars, menar dem att det kan det bli så att det alltid är samma elever som blir valda till skolkompis eller till elevrådet.

Eleverna beskriver klassrumsmiljön som mycket viktig. Det ska finnas en trygghet och en känsla av att man tar hand om varandra. Ingen rasism får förekomma. Det är viktigt med en känsla av hemtrevnad i klassrummet. De ger förslag på att de vill ha levande ljus och fler blommor. ”Blommor och växter men inte sådana man kan vara allergisk mot” (elev, åk 5). Barnen vill att klassrummet ska kännas mer som hemma. Det ska finnas en arbetsro i klassrummet och alla ska komma i tid, för annars tas det för mycket tid av annat för att diskutera den sena ankomsten.

Respekt är ett begrepp som tas upp, det handlar om både respekt elever emellan samt respekt från lärare. Det ska vara mer lika lärare och elever emellan, de ska till exempel få rätt att ha godis eftersom lärarna har kakor i lärarrummet. Alla elever ska ha samma rätt som vuxna och barnen ska våga säga till när de tycker något är fel. En önskan som framkom var att alla lärare borde avsluta dagen med att säga tack för idag.

35

5 Analys

I detta kapitel har vi analyserat det empiriska materialet. Vi har jämfört de två olika skolorna utifrån våra frågeställningar. Vi har delat in detta kapitel i två huvudrubriker. Det ena är barnens tankar om en skola för alla och den är kopplad till vår första frågeställning om vad en skola för alla är enligt barnen i studien. Den andra rubriken är Barnens intresse i styrdokumenten och den är direkt kopplad till vår andra frågeställning om barnens intressen speglas i styrdokumenten.

5.1 Barnens tankar om en skola för alla

Vi kommer här att närmare diskutera vad barnen på de två skolorna anser är viktigt för en skola för alla barn. Vi har fått fram mycket intressanta förslag på vad skolan behöver och kan ändra på för att den ska vara till för alla barn.

5.1.1 Mobbning

Barnen i båda årskurserna ville ha fler lärare ute på skolgården. Eleverna på Humleskolan uttryckte att de ville ha polisvakter. På skolorna finns trots allt redan lärare ute på rasterna men ändå förekommer mobbning. Eftersom barnen tagit upp att de vill ha mer hjälp kan de inte tycka att den hjälp de har är tillräcklig. Det kan vara därför de uttrycker att de vill ha polisvakter istället för lärare. Detta kan bero på att de anser att poliser är mer skrämmande och har högre status än lärare. De vill ha tuffare tag mot den hårda miljö som kan förekomma på dagens skolgårdar. På Nekterskolan tar barnen upp att det behövs fler lärare, de vill att de ska finnas lärare som smygtittar på dem ute på skolgården. Detta kan vara för att när eleverna kommer upp i åldrarna vill de vara mer självständiga utan lärarens ständiga närvaro. Men samtidigt behöver de veta att någon finns där och backar upp dem om något händer.

De elever som var med i en undersökning som Barnombudsmannen genomfört (BO, 2005) var i genomsnitt nöjda med de skydd som finns mot mobbning. I en annan studie av Barnombudsmannen (BO, 2006) uttrycker däremot många barn att de känner sig illa behandlade i skolan. De var inte bara rädda för att bli mobbade själv utan även rädda för att hamna i situationer där mobbning förekommer.

36

Dessa två studier visade olika resultat men i vår studie framkom det att de flesta på båda skolorna kände likadant. Vi tolkar det som att barnen i vår studie/skolor idag inte känner sig trygga, och att det måste göras mer för att förebygga mobbningen. Detta är något som regeringen har uppmärksammat sedan länge och det är beslutat att skolorna ska jobba för att förebygga mobbning och annan kränkande behandling (www.regeringen.se) (2).

Eleverna på båda skolorna hade förslag på hur man kan hantera den mobbning som finns på skolorna. I den yngre gruppen var det någon som tyckte att man skulle ha mobbningsdockor ute på skolgården för att mobbarna skulle kunna slå på dem istället för att slå på något barn. I gruppen med äldre barn gavs förslaget att de som blir mobbade ska kunna gå till ett speciellt rum. I dessa förslag föreslår elever inte att mobbning ska motverkas och förhindras. Mobbning är något som finns i deras vardag och de ger exempel på hur barnen inte ska komma till skada i den verklighet som de uppfattar och beskriver. Det handlar inte om att mobbarna ska sluta slåss. Utan att ingen ska komma till skada. Därför ska de få något annat att slå på. Förslaget om ett speciellt rum innebär att mobbade elever ska få en frizon där ingen kan göra dem illa. Eleverna verkar inte vara medvetna om att varje skola ska ha en handlingsplan för att förebygga kränkande behandling. Det betyder att barnen ska kunna gå till sin lärare för att få stöd och hjälp om de känner att de är utsatta för mobbning. Om inte det skulle hjälpa kan de vända sig till rektorn som är skyldig att se till att mobbningen upphör (www.bo.se)(1).

5.1.2 Lärarna

Barnen i båda årskurserna vill att det ska finnas fler lärare inne på lektionerna, men deras beskrivningar skiljer sig åt angående vad de vill att lärarna ska vara där för. De yngre barnen vill ha bra lärare som ska finnas där och kunna hjälpa dem så fort de behöver hjälp. De önskar att de fick samma hjälp som vissa får hos specialläraren. Haug (1998) menar att specialundervisningen fortfarande är segregerad i den svenska skolan och vilka elever som ska specialundervisas beslutas utifrån vilka brister eleven har eller att läraren har problem med enskilda elever i klassrummet. Barnen vill åt den segregerade specialundervisningen för att få mer hjälp, det är viktigt att barnen känner att de får samma hjälp inne i klassrummet som de barn som går iväg får. När vi gjort praktik under utbildningen har vi sett att en del yngre barn fastnar när de inte får hjälp direkt med en matte uppgift, de räknar inte vidare utan de kan sitta med en uppgift en hel lektion om de inte får hjälp med den.