• No results found

Ska vi ta ett klick?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ska vi ta ett klick?"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Ska vi ta ett klick?”

Om förskolebarns sociala samspel kring lärplattan

Preschool children´s social interaction with the eTablet

Cassandra Nilsson

Charlotta Strid Pålsson

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2016-06-01

Examinator: Mariann Enö Handledare: Gitte Malm

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)

1

Förord

Efter att ha skrivit en del arbeten tillsammans under utbildningens gång bestämde vi oss tidigt att även skriva examensarbetet tillsammans. Vi ser det som en stor fördel att arbeta tillsammans då vi har olika egenskaper vilket generar goda möjligheter att bolla idéer och tankar. Att få skriva ett arbete om lärplattan i förskolan har varit både spännande och utvecklande men även en stor utmaning. Det har varit jätteroligt att få djupdyka in i ett specifikt ämne som är högaktuellt för oss, och för vår profession. Vi valde att dela upp läsandet och sökandet efter litteratur och delgav varandra av det som vi fann intressant för studien. Själva genomförandet av projektet med observationer och intervjuer valde vi att göra tillsammans på förskolan, samt all transkribering. Därefter har vi skrivit de stora delarna av examensarbetet tillsammans, såsom tidigare forskning, analys och resultat.

Vi vill rikta ett stort tack till barnen som deltog i vår studie och självklart även till pedagogerna som ställde upp så att vårt examensarbete blev möjligt. Slutligen vill vi tacka vår handledare Gitte Malm som har stöttat och gett feedback genom kursens gång.

(3)

2

Abstract

Studiens syfte är att undersöka barns sociala samspel vid interaktion med lärplattan på förskolan, samt vilket lärande som sker. Vidare har vi även undersökt hur pedagogerna arbetar utifrån läroplanen med lärplattan. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur ser det sociala samspelet ut mellan barnen när de interagerar vid lärplattan? På vilket sätt synliggörs problemlösning och lärande vid användning av lärplattan? Hur arbetar pedagogerna med lärplattan utifrån läroplanen?

Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, inom vilken de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger, verksamma på samma förskola, men på två olika avdelningar. Primärmaterialet är observationer dokumenterade med filminspelning samt intervjuer. Studiens resultat visar att barnens sociala samspel främjas kring lärplattan med bland annat ord, gester och ögonkontakt. Appens design har stor betydelse för hur barn samspelar, lär och löser problem. Studien visar även att barn gärna frågar varandra om hjälp när de stöter på problem vid lärplattan. Pedagogerna i undersökningen uttrycker att lärplattan har många användningsområden i förskolan och att lärplattan är lätt att använda utifrån läroplanen.

Nyckelord: digitala verktyg, förskola, IKT, lärplatta

(4)

3

Innehållsförteckning

Abstract ... 2

Innehållsförteckning ... 3

Inledning ... 5

Syfte och frågeställningar ... 7

Begreppsförklaringar ... 7

Teoretisk bakgrund och tidigare forskning ... 8

Den digitala framväxten ... 8

Datorn i förskolan ... 8

Barns interaktion med lärplattan i förskolan ... 9

Samarbete och problemlösning ... 11

Sociokulturellt perspektiv ... 11

Mediering och artefakter ... 12

Den proximala utvecklingszonen ... 12

Språkets betydelse ... 13

Metod ... 14

Metodval ... 14

Urval ... 15

Genomförande... 15

Observationer och pedagogintervjuer ... 16

Etiska överväganden ... 17

Resultat och analys ... 18

Lärplattan som ett digitalt verktyg ... 18

Pedagogers förhållningsätt till lärplattan ... 18

Lärplattan som reflektionsverktyg ... 19

Barns sociala samspel ... 21

Barn som problemlösare ... 24

Barns digitala kompetens ... 25

(5)

4 Metoddiskussion ... 27 Resultatdiskussion... 27 Slutsats ... 30 Vidare forskning ... 30 Referenser ... 31 Bilagor... 33

(6)

5

Inledning

Idag förlitar sig nästan alla människor på olika sorters teknik – laptops, smarttelefon, och surfplatta är bara några saker som har förändrat vårt vardagliga liv. Små barn är inga undantag, de föds in i denna digitala värld. De konsumerar och inspireras av filmer, spel, appar och bilder dagligen och vill gärna testa på att göra saker själva. Det blir mer vanligt att lärare använder digitala medel i arbetet med att utbilda barn då många ser det som ett bra sätt att stötta och engagera barnen. Som förskollärare strävar man efter att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet, samt att utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. I läroplanen för förskolan står det att förskolans uppdrag är:

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (Lpfö, 2010, s. 7)

Därför blir det pedagogernas uppgift att göra barnen bekväma med att prova på de nya digitala verktygen. De flesta förskolor idag använder sig av lärplattor. De är tänkta att användas som ett digitalt komplement till förskolans verksamhet, men även som stöd och för att underlätta lärandet för barnen. Till dessa lärplattor det tänkt att man laddar ner applikationer, eller appar som vi säger i vardagligt tal. Tack vare lärplattan och många olika appar går det att utveckla mycket pedagogiskt arbete inom flera områden i förskolan. Den senaste trenden i förskolan är bland annat att barn ska lära sig att använda sig av green screen, kod och programmering. Många tror att detta är ett nytt sätt att se på teknik och ett sätt hur vi får barnen att bli aktiva producenter istället för passiva konsumenter.

EU (Europeiska Unionen, 2011) har satt upp rekommendationer för ett livslångt lärande som består av åtta nyckelkompetenser. Syftet med dem är att skapa en demokratisk skola för framtiden. Alla nyckelkompetenser är lika viktiga, då var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i vårt samhälle. En av dessa nyckelkompetenser är just digital kompetens. Alla länder som är med i EU (Europeiska Unionen, 2011) bör försöka se till att alla människor som efter avslutad skolgång har

(7)

6

utvecklat grundkompetenser till en nivå som gör att de klarar av livet i samhället och även utgör en grund för vidareutbildning. Det är i förskolan vi lägger grunden för barns utveckling och lärande. Pedagogers mål är att träna barnens färdigheter och förmågor så de känner sig trygga att möta framtiden. Även läroplanen för förskolan framhåller vikten av detta, och skriver att förskolans uppdrag är bland annat:

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö, 2010, s 6)

Under vår utbildning har vi inte haft någon kurs där varken IKT, mediepedagogik, IT eller digitala verktyg avhandlas, trots att högskolelagen (1993:100) säger att studenten ska “visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna”. Detta är för oss märkligt då IKT har börjat få en allt större roll i förskolan. Intresset för IKT väcktes hos oss redan under vår VFU, och vi insåg snabbt hur populär lärplattan är hos barnen. Pedagoger har förklarat för oss att den nya tekniken inbjuder barnen att bli intresserade av att lära sig nya saker.

Vi tycker att det är en spännande utveckling som ligger framför oss och har därför valt att djupdyka in i förskolans värld där de jobbar med lärplattan. Vi anser att det är viktigt för förskolans profession att forska vidare inom detta område, då det inte finns tillräcklig forskning om hur lärplattor påverkar barns utveckling och lärande. Därför tycker vi att det hade varit intressant att undersöka detta fenomen för att få en bredare kunskapsbild, samt att det hade varit bra inför vår kommande yrkesroll.

(8)

7

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet i interaktion med lärplattan mellan förskolebarn, samt se hur de löser dem problem som kan uppstå. Studien utgår från följande tre frågeställningar:

 Hur ser det sociala samspelet ut mellan barnen när de interagerar vid lärplattan?  På vilket sätt synliggörs problemlösning och lärande vid användning av lärplattan?  Hur arbetar pedagogerna med lärplattan utifrån läroplanen?

Begreppsförklaringar

Lärplatta - kan beskrivas som en surfplatta, det vill säga, en bärbar platt liten dator med tryckkänslig skärm och avancerade funktioner. De surfplattor som används i förskolan benämns som lärplattor.

App - En förkortning av engelskans ”application” som betyder tillämpningsprogram. Ett datorprogram som laddas ner via internet som är avsett för praktiskt arbete.

IKT – En förkortning av information- och kommunikationsteknik. Underlättar kommunikationen mellan människor som använder sig av IT.

(9)

8

Teoretisk bakgrund och tidigare forskning

I följande kapitel kommer litteratur kring tidigare forskning som rör de digitala verktygen presenteras. I sökandet av litteratur upptäcktes att forskningsfältet kring lärplattan är begränsat, däremot finns det mer tillgänglig forskning angående datorn i förskola och skola. Det är denna forskning som ligger till grund för studien. Underrubrikerna nedan presenterar den nyaste forskningen kring lärplattan i förskolan, samt datoranvändandet i förskola och skola. Studien har även utgått från internationella artiklar som beskriver den digitala framväxten. I slutet av kapitlet redogörs den teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för analysen.

Den digitala framväxten

Prensky (2001) är en amerikansk föreläsare och författare inom pedagogik och lärande. Han skriver att dagens ungdom är de första som växer upp med digital teknik. De har spenderat hela deras liv omringade av tv-spel, dator, mp3-spelare, webbkamera och smarttelefoner och andra saker från den digitala tidsåldern. Prensky myntade i början av 2000-talet uttrycket “digital natives” som på svenska kan översättas till “digitala infödingar”. Med detta menas barn som är födda efter år 1980 som har vuxit upp med all ny teknik. Man skulle kunna säga att dessa personer har det digitala språket som “modersmål”. Prensky menar att de som är födda innan 1980-talet är “digitala immigranter”, eftersom de vid ett senare skede i livet har tagit till sig kunskapen om den digitala världen. Han pratar även om olika accenter på de digitala immigranterna. Vissa anpassar sig bättre än andra, vilket har stor påverkan på barnens utbildning.

It´s very serious, because the single biggest problem facing education today is that our Digital

Immigrant instructors, who speak an outdated language (that of the pre-digital age), are struggling to teach a population that speaks an entirely new language. (Prensky, 2001, s. 2)

Datorn i förskolan

I Ljung-Djärfs (2004) doktorsavhandling i pedagogik har hon analyserat datoranvändandets praktik i förskolan. Studien visar att datorn över lag har använts som en sak att spela på och leka med under den fria leken i förskolan. Ljung-Djärf konstaterar att spel och andra

(10)

9

multimedieproduktioner begränsas i förskolan. Detta för att det finns olika syn på vad som är lärande och kunskap i datorprogram. Ljung-Djärf har således tagit fram en figur för att diskutera hur olika programvaror är skapade. De är uppdelade i fyra fält, varav två av dessa fält är relevanta för studien. De fyra fälten kallar Ljung-Djärf för begränsade användningsområden, mångsidiga användningsområden, öppna / aktiva program samt slutna / passiva program. De två som är relevanta för undersökningen är således ”öppna / aktiva program” vilket innebär att användaren styr innehållet. Den andra är ”slutna / passiva program” vilket innebär att programmet har förutbestämt innehåll.

Björk-Willén (2011) som är universitetslektor i pedagogik har bland annat studerat barns datorspelande med fokus på själva spelandet i förskola. Hon konstaterar att barns samspel framför datorn är liknande det som händer i andra kollaborativa aktiviteter i förskolan. Björk-Willén (2011) beskriver att de barn som håller i musen vid datorn är de som bestämmer över spelet. Vidare beskriver hon hur barnen tillsammans på ett bra sätt skapar och förhandlar om turordningsregler i väntan på tillgång till datorn.

Geist (2012) är bland annat filosofie doktor och har forskat kring barns tidiga barndom. Han menar att en viss nivå av fysisk och motorisk utveckling behövs för att använda ett tangentbord och datormus. Geist nämner även att det behövs en viss kognitiv förmåga för att förstå symboler på tangentbordet. Fördelen med lärplattor är att det varken finns en mus eller ett tangentbord. Detta bidrar till en enklare interaktion med lärplattan samt att barn får möjlighet att vara mer produktiva. En surfplatta är kognitivt enklare att använda då man får en mer direkt konsekvens av sitt agerande. Att vara produktiv med en digital enhet betyder att barnet förstår vad som förväntas av dem i användandet. De förstår gränssnittet, och vilka åtgärder som behövs för att ta sig framåt och producera ett svar från enheten.

Barns interaktion med lärplattan i förskolan

Kjällander (2013) har forskat kring lärplattor i förskolan under 2011-2013. Hennes undersökning gick ut på att införa digitala lärplattor i förskolans vardagliga verksamhet, att använda sig av digitala och stimulerande lärmiljöer samt att utveckla förskollärares kompetens inom IKT. Dessutom syftar hennes forskning till att undersöka hur barns lärande stimuleras genom lek och

(11)

10

hur det sociala samspelet stärks genom användandet av lärplattan. I Kjällanders forskning framkommer det fem nyckelresultat; Det första nyckelresultatet handlar om hur förskolebarn interagerar och samarbetar kontinuerligt, och med simultankapacitet. Med det menar Kjällander att barnen är hjälpsamma och stöttar varandra. De hjälper varandra genom ord, gester och andra teckensystem. Komplimanger förekom ofta och även kroppsliga kontakter, men sällan ögonkontakt. Vidare förklarar Kjällander i sitt andra nyckelresultat att barn har tydliga syften i sitt användande av digitala lärplattor, samt att barns handlingsutrymme vidgas i den digitala lärmiljön. Detta är tack vare de medforskande förskollärarnas intresse och engagemang i den digitala världen. Det tredje nyckelresultatet beskriver hur förskolebarn i olika åldrar engagerar sig olika i teckensystem. Kjällander hävdar att de yngre barnen ter sig mer till applikationer med auditiva teckensystem medan de äldre blir mer intresserade av bilder, teckningar och filmer samt att de lägger mer tid på att producera bildbaserade teckensystem. Det näst sista nyckelresultatet handlar om att vuxna och barn drar paralleller mellan den fysiska och virtuella miljön. Ett exempel på detta kan vara att man använder en applikation där man kan spela piano samtidigt som det finns möjlighet att spela på ett riktigt piano bredvid. Det sista nyckelresultatet som Kjällander kommit fram till i sin forskning är hur barn utmanar applikationens didaktiska design. Barnen tenderar i sin interaktion med lärplattan att utmana applikationens design genom medvetet svara fel för att se vilken respons lärplattan ger. Kjällander beskriver i sin slutrapport att man använt sig av lek- och lärprogram i forskningen. Dessa program har kritiserats för att hämma barns kreativitet, upplyser Kjällander. Att apparna skulle hämma barnen i deras kreativitet är dock inget Kjällander ser i sin undersökning, då barnen använder apparna för helt andra saker än det avsedda.

Walldén Hillström (2014) är doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Uppsala universitet och hon beskriver i sin studie att barnen är medskapande av de digitala aktiviteter som görs med lärplattan på förskolan. I studien beskrivs även hur Walldén Hillstöm närstuderat barnens samspel med lärplattan och hävdar att barns digitala kompetenser synliggörs i en mängd handlingar som barnen utför sinsemellan varandra. Det framkommer i Walldén Hillströms undersökning att barnen försvarar sitt interaktionsutrymme mellan sig och surfplattan samt för att få tillgång till den digitala aktiviteten. Vidare har Walldén Hillström konstaterat att lärplattans design var något som barnen fick förhålla sig till då lärplattans design begränsade barnen vid användandet. Hon ställer även frågan om fler barn skulle delta om applikationens design hade sett annorlunda ut.

(12)

11

Samarbete och problemlösning

Vidare framkommer det i Walldén Hillströms (2014) studie att barnen inte frågar pedagoger om hjälp vid deras strategier för att få delta i användandet av lärplattan. Förklaringen som nämns i undersökningen är att barnen antagligen har anpassat sig till det informella turordningssystem som finns i barngruppen som pedagogerna har skapat. Barnen förhandlar med hjälp av olika strategier för att få använda lärplattan och därmed omförhandlas deras turordningssystem som upprättats av pedagogerna. Walldén Hillström (2014) menar även att förhandlandet om turtagning försvinner i aktiviteter där pedagogerna deltar på grund av att “reglerna” bestäms av pedagogerna. Därmed utvecklar barnen inga strategier för att ta sig in i aktiviteten med lärplattan, vilket medför att barnen delvis blir underordnande pedagogernas val av vilka barn som får möjlighet till att delta i aktiviteter med lärplattan. I aktiviteter där en pedagog är involverad påvisade barnen en mängd olika digitala kompetenser när de löser en uppgift enligt Walldén Hillströms studie. Barnen visade att de kunde lösa problem och samtidigt ha ett samspel sinsemellan och tillsammans med pedagogen.

Sociokulturellt perspektiv

Vygotskij, en av dem mest inflytelserika teoretiker under 1900-talet, la grunden för det sociokulturella perspektivet (Smidt, 2010). Säljö (2002) har tolkat det sociokulturella perspektivet som att det undersöker människan som en grupp- och samhällsvarelse. En människa påverkas av den omvärld och den kultur man lever i, och på så sätt har det stor betydelse för hur man utvecklas och lär. Inom sociokulturell teori innebär lärande en process där personen samspelar med andra människor i ett sammanhang (Säljö, 2002).

Ett utgångsantagande i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande, som framgått, att människor handlar inom ramen för praktiska och kulturella sammanhang och direkt eller indirekt samspel med andra. Det är detta antagande som leder till att man föredrar att tala om mänskligt tänkande som delar av, integrerat i och bidragande till sociokulturella praktiker. (Säljö, 2002, s. 104)

(13)

12

Mediering och artefakter

Mediering är ett centralt begrepp inom ett sociokulturellt perspektiv. Människan utvecklar och använder fysiska och språkliga redskap (artefakter) och dessa är centrala i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Säljö (2002) hävdar att artefakter är olika verktyg som vi använder oss av i vår vardag, som till exempel instrument för mätning, vägning och olika former för informations- och kommunikationsteknologi, transportmedel och så vidare. Mediering är ett begrepp som menar på användningen av kulturella redskap som människan har skapat för att tolka och förklara omvärlden. Miniräknare och fickminne är exempel på att man måste ha kognitiva förmågor eftersom de inte tänker på egen hand. Tänkandet finns inte i apparaterna, men det finns inte heller enbart i en människas huvud. För att kunna se hur människor lär och bemästrar situationer när det kommer till kognitiva resurser måste vi kolla på hur vi fungerar i samspel med artefakter. Detta är ett av de mest utmärkande dragen i den sociokulturella utvecklingen (Säljö, 2002).

Den proximala utvecklingszonen

Enligt Vygotskij befinner människor sig ständigt under utveckling och förändring. Vi har hela tiden möjlighet att ta över och ta till oss kunskap från våra medmänniskor i samspelssituationer. Detta sätt att lära av andra kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Det vill säga “avståndet” mellan vad en person kan göra ensam och utan stöd och vad man kan åstadkomma med hjälp av en annan kompetent person (Vygotskij, 1978). Han hävdade bestämt att allt lärande är socialt. Han var intresserad av att iaktta och analysera hur det gick till för barnen i deras intellektuella framsteg. I en redogörelse angående den proximala utvecklingszonen skriver Vygostkij att utveckling och undervisning inte överensstämmer. Han menar att undervisning främjar när den går före utvecklingen. Inte förrän då, driver den fram, eller väcker till liv, en följd av funktioner på ett visst mognadsstadium, vilka är på väg att utvecklas. Potential är nära sammankopplat med den proximala utvecklingszonen. Potentialen handlar om vad barn skulle kunna göra med hjälp, att hjälpa barnet att gå från sin aktuella prestationsnivå till sin potentiella nivå. För Vygotskij (1978) handlade inte lärandet om vilka begränsningar en individ hade, utan om vilka möjligheter en individ hade att lära sig om den fick rätt hjälp.

(14)

13

Språkets betydelse

Språket är kanske det viktigaste kulturella redskapet – ett redskap som människor använder för att beskriva och förklara, förstå och tänka kring omvärlden. De språkliga verktygen får mening genom samspel med andra människor (Säljö, 2002). Språket är ett kommunikabelt system och får mening genom samspel med andra människor. Språket omfattar tal, lyssnande, läsning och skrivande och är ett nyckelfenomen i all uppfostran och lärande (Smidt, 2012). Språket är ett kulturellt redskap som är en metod för människan att hantera problemlösning och tänkande. Språket är inte medfött, utan skapat av människan som har uppstått i sociala sammanhang. I likhet med traditioner och normer, förs språkliga verktyg vidare till nästa generationer, vilket inom ett sociokulturellt perspektiv kallas för socialisation. Socialisation sker främst inom en individs primärgrupp, vilken vanligtvis består av familjen. Familjen har därför en nyckelroll i en persons socialisationsprocess, och påverkar således dennes uppfattningar och tolkningar av omvärlden. Sekundärgruppen i socialisationen blir följaktligen skola och andra institutionaliserade miljöer. Barnet har inte samma band till institutionen som till familjen och därför blir lärande annorlunda i många avseenden (Säljö, 2002).

(15)

14

Metod

I följande kapitel beskrivs de undersökningsmetoder som används i studien. Undersökningen består av en kvalitativ metod där forskaren möter informanten ansikte mot ansikte. Det är absolut en fördel när forskaren vill gå in på djupet i ett ämne, beskriver Larsen (2012). Här redogörs även för vilken form av intervju och observation som använts i studien samt de forskningsetiska överväganden som undersökningen förhållit sig till.

Metodval

Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansågs en kvalitativ metod mer lämpad än en kvantitativ metod. En kvalitativ metod intresserar sig för meningar eller handlingar och samband (Alvehus, 2014) och en kvantitativ metod intresserar sig för det mätbara, exempel hur mycket pengar förskolor lägger på lärplattor. En kvantitativ metods resultat redovisas oftast i form av siffror (Larsen, 2012).

De kvalitativa metoder som är valda för studien är videoobservation och intervju med pedagoger. Larsen (2012) skriver att det är enklare i kvalitativa metoder att säkerställa god validitet. Validitet i det här sammanhanget betyder att informationen är giltig och relevant utifrån den frågeställningen man valt.

Patel (2011) skriver att med en kvalitativ intervjumetod kan man upptäcka, identifiera egenskaper och uppfattningar om något fenomen hos den man intervjuar. Intervjufrågorna har varit strukturerade vilket Larsen (2012) menar är en lista med färdiga frågor som kommer i en särskild följd.

Observationer av informanterna gör det möjligt för forskaren att tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk vilket gör det lättare att förstå svaren. I studiens fall har vi sett både ögonkontakt och gester mellan de medverkande. Detta har noterats genom videoobservationer. En fördel med videoobservation är att man kan se informationen flera gånger, men det finns även nackdelar med detta tillvägagångssätt, som tillexempel risken att kontrolleffekten ökar. Att uppträda naturligt kan ibland bli ett problem när man vet att forskaren filmar (Larsen, 2012).

(16)

15

Urval

Förskolan som undersökningen utfördes på ligger i en storstad, i ett område där majoriteten av det talade språket är svenska. Eftersom studien har lärplattan som inriktning kontaktades en förskola som använder lärplattan som en naturlig del i förskolans lärmiljö. Totalt medverkade fem pedagoger från två av sex avdelningar i studien, varav en är IKT-pedagog. Att få tag på personer med vissa specifika erfarenheter kan kallas för ett strategiskt urval. Det innebär att urvalet är strategiskt utformat utifrån de undersökningsfrågor som ställts (Alvehus, 2014). En annan typ av strategiskt urval är när man är bekant med närmiljön som man ska studera. Ett genomtänkt strategisk urval gör det lättare komma åt delar som redan på förhand antas vara intressanta att få information om (Alvehus, 2014). Vi har båda anknytning till den utvalda förskolan, vilket underlättar för alla parter då det redan finns en typ av förtroende för varandra. På de två utvalda avdelningarna fick alla barn en samtyckesblankett (se bilaga 2) och endast de barn som fick samtycke från deras vårdnadshavare, samt själva ville delta i studien har medverkat. Totalt var det 15 stycken medverkande barn i åldern två till sex år.

Genomförande

Först kontaktades de pedagoger som var tilltänkta att delta i studien och syftet med studien förklarades. Efter pedagogernas godkännande skrevs samtyckesblanketter till de barnens föräldrar som går på förskolan. Dessa blanketter delades ut på två utvalda avdelningar. Observationstillfällena bestämdes utifrån pedagogernas önskningar och kort därefter börjades empirin genom videoobservation samlas in. Observationerna har gjorts på pedagogiska aktiviteter kring lärplattan i förskolans verksamhet, där kameran har varit riktad mot lärplattan. Fältanteckningar gjordes samtidigt som observationerna ifall någon händelse inte skulle komma med på videon på grund av till exempel en dålig vinkel. Observationerna transkriberades (se ett exempel i bilaga 3) samma dag som inspelningen. Det gav oss möjlighet att formulera individuella intervjufrågor utifrån filmsekvenserna till varje medverkande förskollärare. Alla förskollärare fick först sju frågor och sedan ytterligare några individuella frågor om specifika utvalda sekvenser från deras egna observationer. Intervjuerna gjordes när alla observationer var insamlade, pedagogerna fick själva bestämma datum och tid. Därefter jämförde vi pedagogernas svar med vad vi såg i

(17)

16

observationen för att öka studiens validitet. Totalt var det fem pedagoger som deltog och med hänsyn till konfidentialitetskravet har vi valt att benämna dem som enbart förskollärare eller pedagoger i arbetet. Barnen har fått fiktiva namn för att säkra deras anonymitet med hänsyn till konfidentialitetskravet. Totalt gjordes sex stycken observationer under tre veckors tid. Observationstillfällena motsvarar sammanlagt 1 timme och 58 minuters film. Därefter gjordes intervjuerna med pedagogerna vilket tog mellan 20-30 minuter per pedagog. Efter varje genomförd intervju transkriberades materialet. Detta gjorde det lättare för oss att sedan analysera empirin. All empiri skrevs ut och kategoriserades efter teman. De teman som framkom i empirin var lärplattan som digitalt verktyg, pedagogernas förhållningsätt till lärplattan, problemlösning, digital kompetens och barns sociala samspel. Dessa teman är grunden till rubrikerna i resultat- och analyskapitlet. Analysen är gjord på deduktivt angreppsätt eftersom empirin är analyserad utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Observationer och pedagogintervjuer

Det finns många olika sätt att observera på. I undersökningen observerades barn som var aktiva kring lärplattan tillsammans med en pedagog. I studien valdes videoobservation där vi tog en passiv roll. I en passiv deltagande observation önskar forskaren att hens närvaro inte påverkar situationen. Här vill forskaren fokusera på att beskriva det som sker. Med en videoobservation finns det möjlighet att se detaljer flera gånger (Larsen, 2012). Observation är relativt resurskrävande och tar lång tid att färdigställa och det kan vara svårt att få tillräcklig information. Därför valdes en kvalitativ intervjumetod med förskollärarna där händelserna kring videoinspelningen var i centrum för intervjun. Efter varje genomförd observation fick förskolläraren som deltagit i observationen möjlighet att se utvalda sekvenser från videoinspelningen. Därefter ställdes det sju frågor till förskollärarna (se bilaga 4) relaterade till studiens syfte men även frågor som specifikt var utformade efter de utvalda filmsekvenserna. Förskollärarna fick se och analysera mellan en till tre utvalda sekvenser från deras observationsdeltagande och svara på de intervjufrågor som specifikt var utformade efter observationen.

(18)

17

Etiska överväganden

Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning har vetenskapsrådet (2002) formulerat fyra forskningsetiska principer. I artikeln beskrivs de fyra kraven om hur forskare värnar om de personer som deltar i forskningen. I vår studie var det frivilligt både för pedagoger och för barn att delta.

Det första kravet som vetenskapsrådet (2002) skriver om är informationskravet. Det innebär att alla deltagare i forskningen ska tillges information om studiens syfte samt forskarens institutionsanknytning. Det ska även upplysas om att uppgifterna enbart kommer användas till forskning och att deltagandet är helt frivilligt och går att avbrytas när som helst. När forskningen involverar barn ska även informationen ges till barnets vårdnadshavare och få deras samtycke. I studiens fall skickades blanketter ut till barn och deras vårdnadshavare där vi hade en kort beskrivning av oss själva (se bilaga 1) och studiens syfte. På vår blankett fick föräldrarna fylla i om barnen ville / fick vara medverka eller ej.

Samtyckeskravet innebär att deltagaren ger sitt samtycke att delta i forskningen och att forskaren endast bedriver forskning på de som deltar (Vetenskapsrådet, 2002). I vår studie har vårdnadshavaren till barnet gett sitt samtycke genom att skriva på en samtyckesblankett. Vi har även fått ett muntligt godkännande från barnen innan vi började videoobservationen.

I studien klargjordes för både barn, föräldrar och pedagoger att materialet och förskola skulle anonymiseras. Därför har vi i uppsatsen angett fiktiva namn till både pedagoger och barn som deltagit i studien. Detta gjordes med hänsyn till konfidentialitetskravet som innebär att materialet ska bevaras på ett betryggande sätt och att informationen inte sprids till obehöriga.

Vetenskapsrådets (2002) sista krav är nyttjandekravet som innebär att forskaren ansvarar för att materialet inte används för andra ändamål. Därför kommer vi att förstöra allt material som används i vår undersökning när studien är slutförd.

(19)

18

Resultat

och analys

I denna del kommer studiens empiri presenteras utifrån de teman som nämnts tidigare under kapitlet metod. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och den tidigare forskningen som är relevant för undersökningen. Inledningsvis kommer lärplattans användning i relation till läroplan för förskolan presenteras samt pedagogernas förhållningssätt. Vidare i analysen görs en granskning på barns sociala samspel kring lärplattan, samt vilken betydelse appens / programmets design har för barnens samspel. Barns problemlösningsförmåga och lärande kring användandet av lärplattan presenteras även i resultatet.

Lärplattan som ett digitalt verktyg

Förskolan där studien genomfördes på började använda sig av lärplattor 2014. Redan 2011 fanns det möjlighet att låna lärplattor och barndatorer på ett center där man samlat medarbetare med särskilda kunskaper och kompetenser inom pedagogik. Detta öppnade upp för stor nyfikenhet och utforskande hos förskollärarna. På förskolan insåg man tidigt att detta var ett verktyg som skulle främja både barnens och verksamhetens utveckling. Pedagogerna framhåller i intervjuerna att lärplattan ses som en naturlig del i förskolan och används som ytterligare ett verktyg. Lärplattan är ett komplement i verksamheten för att utforska på flera sätt, men pedagogerna betonar att den inte ska ersätta det pedagogiska uppdraget. Läroplanen för förskolan framhåller även vikten av att få kommunicera och uttrycka med hjälp av olika former, bland annat multimedia och informationsteknik (Lpfö, 2010).

Pedagogers förhållningsätt till lärplattan

Vidare i intervjuerna berättar samtliga förskollärare att vi lever i en digitaliserad värld och det är viktigt för barnen att i en tidig ålder få ta del av det. Även Prensky (2001) hävdar att vi lever i en digitaliserad värld och att personer födda efter 1980-talet är digitala infödingar och att de har ett “digitalt modersmål”. Detta är något som pedagogerna är medvetna om och i intervjusamtal framkom det mestadels fördelar med lärplattan. Pedagogerna hade svårt att hitta en nackdel med lärplattan men var eniga om att som i alla andra aktiviteter på förskolan spelar pedagogernas förhållningssätt stor roll. Flera förskollärare framhöll vikten av att vara en medforskande pedagog.

(20)

19

Att vara en medforskande pedagog är viktigt för utvecklingen hos både barnet och förskolläraren. En medforskande pedagog förhåller sig öppet till barns utforskande och nyfikenhet och de fenomen som barn undersöker och de frågor som väcks under arbetes gång (Palmer, 2012). Enligt Prensky (2001) lär barnen idag det nya digitala språket lättare. De digitala immigranterna som inte känner till den digitala världen så väl, drar nytta av barnen för att lära sig och förstå mer. Barnen idag lär sig på ett helt annat sätt och har ett annat sätt att tänka, vilket försvårar utbildningssyftet. De digitala immigranterna som går mot strömmen av digitalitet och alltid pratar om hur bra det var förr i tiden kommer inte så långt enligt Prensky (2001). Detta är en utmaning för flertalet pedagoger inom förskolans värld då de arbetar som om de hade ett digitalt modersmål, trots att de inte har det. Som tidigare nämnts anpassar pedagoger sig olika bra, det beror största delen på kunskap men även på intresse (Lundgren Öhman, 2014).

På förskolan där studien utfördes berättar samtliga pedagoger att förhållningsättet och intresset hos pedagogerna är avgörande för barnens digitala utveckling. De beskriver sin pedagogiska roll som medforskande, stöttande, närvarande och med hjälp av digitala verktyg kan man “levla” upp lärandet. Att "levla" upp menas i detta avseende att ta lärandet till en högre nivå.

Det var just för att de skulle få möta “detta” med digitala verktyg. Att det är en sån naturlig del av vår värld och att de då får möjlighet att utforska på flera sätt än det vi har haft tidigare, eller hade haft hittills. Och där är det ju, eller där var de ju, där fick vi ju själva också sätta oss in i vad det finns för appar och ha diskussioner på pedagogiska måndagar och diskussioner i arbetslaget kring användandet. (Förskollärare).

Lärplattan som reflektionsverktyg

Lärplattan beskrivs som att den används kreativt och ger barnen möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. Pedagogerna i undersökningen är eniga om att många mål i läroplanen för förskolan uppfylls i användandet av lärplattan.

Teknik är inget konstigt, man använder det. Men jag ser ju också att det finns så många andra mål som kommunikation och skapande och så vidare som också kan kopplas till användningen så att säga. Men vi försöker tänka mycket kring att, alltså när vi jobbar matematiskt, eller

(21)

20

överhuvudtaget att jobba med många olika språk samtidigt, och det här med det digitala är bara ett av språken så att säga (Förskollärare).

Enligt läroplanen för förskolan ska verksamheten utgå från barnens intressen, deras erfarenhetsvärld och motivation. Det framhålls även att man ska utgå från barns drivkraft att söka kunskap, vilket barn erövrar genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Vidare i läroplanen förklaras att barns kunskapsutveckling främjas av att iaktta, samtala och reflektera tillsammans. Ett sätt att lära mångsidigt och sammanhängande enligt läroplanen för förskolan är att arbeta temainriktat.

Vid ett observationstillfälle på förskolan synliggörs hur barnen reflekterar över sitt temaarbete med hjälp utav lärplattan. Här skapar barnen en film i appen Imovie där de utvärderar vad de lärt sig i sitt temaarbete. Lärplattans bild projiceras från en projektor framför barnen och gör det möjligt för fler barn att se vad som sker på lärplattan. Totalt är det tolv barn som deltar i reflektionen.

Observation 1

Pedagog: “Tycker ni filmen är färdig?” Kevin: “Nej, den är dålig!”

Pedagog: “Varför är den dålig?” Kevin: “Vi måste ha mer grejer i den!” Pedagog: “Jaha, saknar ni något?” Alla barn: “JA!”

Sara: “Ett riktigt träd!”

Pedagog: “Hur ska vi lösa det då?” Sara: “Går på baksidan och fotar.”

Pedagog: “Kan ni gå till baksidan och fota?” [Pekar på Sara och Maja]

Barnen får lärplattan och går ut i hallen, sätter på sig skorna och går ut på gårdens baksida. Allt detta kan följas på bilden från projektorn eftersom den fortfarande speglar bilden från lärplattans kamerafunktion. Barnen på mattan ser Sara och Maja rikta lärplattan mot ett träd och ser hur fotot tas.

(22)

21

Detta är ett exempel som inte hade varit möjligt att göra utan lärplattan. Här används lärplattan som en medierande artefakt, ett redskap där barnen får bearbeta omvärlden och få utveckla nya kunskaper. Det sker alltså en lärprocess mellan barnen i samspel med hjälp av lärplattan. I en intervju med en av förskollärarna, berättar hen att de reflekterar mycket med barnen med hjälp av lärplattan. Detta leder till samtal mellan barnen om vad de har gjort och genom projicering kan fler barn delta i reflektionen. När barn och pedagoger reflekterar tillsammans blir det också ofta tydligt att vi tolkar och förstår på olika sätt. Genom att förstå händelser utifrån flera perspektiv skapas fler möjligheter att förstå det lärande som sker. Lärplattan i föregående observation används som ett reflektionsverktyg där barn får möjlighet att lyssna, reflektera, ge uttryck för egna uppfattningar samt, efter förmåga, bidra till att utveckla ordförråd och begrepp, att kunna berätta, förklara, uttrycka sig, lösa problem, argumentera och kommunicera.

Barns sociala samspel

I följande två observationer synliggörs hur lärplattan främjar barnens sociala samspel. Det är fyra barn och en pedagog som ska skapa en film med appen Stop Motion, och har lagt fram det gröna tyget på golvet. Det gröna tyget är till för att skapa en green screen-effekt. Barnen har valt ut föremål som ska symbolisera olika djur i filmen. Fotograferingen till filmen har börjat och Sandra berättar för Lisa att “ormen” inte syns i bild. Pedagogen som är med i aktiviteten frågar Sandra om hon kan förklara för sin kompis Lisa hur hon ska gå till väga så föremålet syns i bild.

Observation 2

Sandra: “Lisa, om du lägger den här [visar med handen] så syns den inte. Om du lägger den här [visar med handen] så syns den. [Lisa lägger ormen närmre lärplattan på den gröna duken]

Pedagog: “Syns den nu Sandra?” Lisa: “Ja!”

Pedagog: “Kolla! Där syntes den. Vad ska hända med... Du ser hajen är också där, ska den också vara i bild, hajen?”

(23)

22 Observation 3

Barnen arbetar även här med appen Stop Motion och har precis tagit bort en figur eftersom den blev uppäten. Den ligger vid kanten av green screen-bordet och syns lite i ena hörnet av lärplattans bild.

Emil: “Nu syns inte den. Vi måste flytta den. [Går fram till green screen-bordet och flyttar fram figuren.]

Lisa: [Tar tag i figuren] “Den var uppäten.” [Söker kontakt med pedagog] Emil: “Eh, Lisa, ska vi ta en klick?”

Lisa: “Eh, ja.” [Flyttar sig från green screen-bordet] Emil: “Är du färdig?” [Tar en bild]

Lisa: “Ja.”

Emil: “Nu har jag tagit en klick Lisa.” [Lisa går fram och ändrar figurerna, flyttar sig sedan ur bild och söker ögonkontakt med Emil.]

Lisa: “Nu.” [Gör gest med handen som i att Emil kan ta en bild och Emil tar en bild. Sedan går Lisa fram och ändrar figurerna, medan Emil tar ytterligare en bild. Efter det raderar han dem två senaste bildsekvenserna.]

Pedagog: “Du behöver ju inte ta bort bilderna. Några kan ju vara kvar. Eh, har du tagit en bild på detta som Lisa gjorde? Det sista?”

Emil: “Jag ska se på alla bilderna som vi har gjort” [Bläddrar bland bildsekvenserna i lärplattan]. Lisa: “Man kan, man kan, sätta igång den där” [Pekar på play-symbolen i lärplattan.]

Emil: “... Jag vill” [Tar ett lätt grepp kring Lisas hand.] Pedagog: “Vill ni titta på den?” [Emil släpper Lisas hand.] Lisa: “Aaa” [och trycker på play-symbolen.]

Hur lärplattan främjar barnens sociala samspel synliggörs i flera av våra observationer och intervjuer. Observation två och tre kan kopplas samman med Kjällanders (2013) forskning som lyfter fram att kreativitet och kommunikation via olika teckensystem såsom ljud och bild stöttas särskilt i en digital miljö. I Kjällanders (2013) undersökning, men även i våra observationer kan man se att barnen samarbetar kontinuerligt tillsammans runt lärplattan och är hjälpsamma. Detta sker genom ögonkontakt, gester, uppmuntrande komplimanger samt att de stöttar varandra med ord. Utgångspunkten i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande är att människor lär

(24)

23

indirekt eller direkt i samspel med andra, vilket barnen i observationerna ovan gör. Säljö (2002) menar att språket är en viktig artefakt vid lärande. Genom att barnen deltar i kommunikativa samspel lär de sig sedan att använda det som en resurs för att förstå och kommunicera i framtida situationer (Vygotskij, 1978). I föregående observation visar sig vikten av kommunikation och samarbete som sker med hjälp av lärplattan som blir en medierande artefakt där barnen tillägnar sig ett lärande. I barnens skapande använder de sig utav lärplattan som är ett fysiskt redskap där det är viktigt att barnen kan tolka olika tecken och symboler. Dessa tecken förekommer i en mängd olika former. Geist (2012) nämner att för att kunna förstå och tolka tecken och symboler krävs en viss kognitiv mognad. I observation tre kan vi tolka hur Lisa förstår innebörden och betydelsen av en “play-symbol”. Här kan vi se att flickan har lärt sig vad “play-symbolen” representerar och symboliserar, och i detta fall att spela upp bildsekvensen. Det är väsentligt för barnen att känna igen dessa tecken och symboler, de utgör några av de främsta kulturella redskapen i denna situation. I observationerna två och tre kan man se att barnen drar nytta av varandra för att lösa den gemensamma uppgiften. Detta är även något som pedagogerna poängterar i intervjuerna när frågan om samspel och lärande ställs. En av förskolläraren säger att “det handlar inte om att styra, det handlar om att vara med och bjuda in de andra, så sker ju lärande kooperativt”.

I studien frågades förskollärarna vilken typ av appar de brukar använda med barnen. Samtliga förskollärare var överens om att de enbart använde sig av “kreativa / producerande” appar och appar där man kan vara flera barn samtidigt. En förskollärare uttryckte i intervjun att med kreativa appar får barnen möjlighet att utforska och utmanas mer, samt att fler kan delta. Ytterligare en förskollärare förhåller sig till detta och berättade i intervjun att i producerande appar tillåts barnen att få vara kreativa, samt att hen inte ser någon vinst med appar där man inte får vara kreativ. “Kreativa / producerande” appar i det här sammanhanget är när appens design tillåter en att vara kreativ och skapa något, gärna med flera barn samtidigt. Walldén Hillström (2014) beskriver att barnen vill vara medskapande av de digitala aktiviteter som görs med lärplattan, vilket vi kan se en parallell med i vår studie eftersom det alltid var flera barn som deltog vid lärplattan. Pedagogerna beskriver att det finns mindre “kreativa / producerande” appar där designen begränsar barnens användande och där således färre barn kan delta. Man kan tolka att pedagogerna är medvetna om, precis som Vygotskij (1978) att utveckling och lärande sker i samspel med andra utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En av förskollärarna berättar i intervju att

(25)

24

de som pedagoger alltid uppmuntrar barnen till samtal när de interagerar med lärplattan, för att styrka den verbala kommunikationen. För att stödja ett sociokulturellt lärande har appens design stor betydelse, eftersom det finns mindre kreativa appar som kan begränsa det sociala samspelet. Walldén Hillström (2014) har också i sin undersökning sett begränsningar i appars design. Ljung-Djärf (2004) påvisade också i sin undersökning att designen av olika datorprogram begränsade kreativiteten och användandet och delade därefter upp programmen i kategorierna “öppna” och “slutna” program. Genom att använda sig av kreativa / producerande appar utvecklar barnen sin skapandeförmåga, och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter. Detta är ett av strävansmålen i Läroplan för förskolan (2010).

Barn som problemlösare

Metoder för hur människor hanterar problem är inte medfödda, utan det är något som människan har skapat själv och detta sker i sociala sammanhang. När en av pedagogerna fick se en filmsekvens på tre barn tolka hen “Det är så mycket problemlösning de försöker hitta här. Där är någon som gärna vill styra väldigt mycket, där är en som bara gör. Och där är en som gärna vill fotografera men som inte riktigt tar den platsen.” Björk Willén (2011) menar att barn på ett bra sätt skapar och förhandlar om turtagningsregler i väntan på sin tur. Utifrån vår empiri finns det ett exempel på när två barn ska fotografera på lärplattan. På filmen kan man se hur de förhandlar om sin tur. De visar med fingrar hur många gånger var och en ska fotografera “Vill du köra så? Eller vill du köra fem?”. Säljö (2002) menar att de situationer och problem som uppstår hanterar vi med hjälp av rutiner, men vi har också förmågan att ta steget utanför det invanda. I filmsekvensen som visades för pedagogen kan man se vid flera tillfällen att hen uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra och försöka lösa problemet tillsammans. Liksom Walldén Hillström (2014) menar att i en aktivitet där en pedagog är involverad visar barnen att de kunde lösa problem och samtidigt ha ett samspel sinsemellan varandra. I flera av våra observationer kunde vi se att barnen tog hjälp av varandra när ett problem uppstod genom att kommunicera med ord, det kunde både handla om turtagning och användning av lärplattan. Språket används här som ett kulturellt redskap, där barnen delgav varandra information, beskrev och förklarade (Säljö, 2002). Vi kan fokusera på kommunikationen i händelsen där samtalet blir betydelsefullt där barnen lär av varandra och språket blir ett verktyg att förstå världen. Det kan tolkas som att barnen diskuterar fram en gemensam uppfattning för vad de ska göra med lärplattan. I läroplan för förskolan betonar de att

(26)

25

kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samt förmåga att samarbeta och lösa problem främjar varje barns utveckling och lärande (lpfö, 2010).

Barns digitala kompetens

Det vi kan tolka i våra observationer är att barn i tidig ålder erövrar digital kompetens med hjälp av lärplattan. Vi kan även se hur barnen samarbetar med varandra och tar del utav varandras kunskap. I följande exempel kan vi se hur Lisa tar hjälp av Emil för att radera en bild i appen Stop Motion.

Lisa och Emil står vid lärplattan och ska fotografera green screen-bordet där figurer av hajar finns. Robin är den som flyttar på figurerna.

Lisa: “Nu kom Robin.” [Robin kom med i den tagna bilden på lärplattan] Pedagog: “Vad gör man då?

Robin: “Ta bort.” Lisa: “Tar bort den.”

Pedagog: “Ja.” [Emil tar ett steg närmare lärplattan] Lisa: “Hur gör man det Emil?”

Emil: “Så, så, man trycker ta bort.” [Emil visar med sina fingrar hur man tar bort en bildsekvens genom att trycka på bilden sedan på “papperskorgen” på lärplattan] “Så tar man bort!”

Pedagog: “Tjusigt Emil! Vad bra du visade för Lisa.”

I observationen ovan kan vi se att ett lärande har skett mellan Lisa och Emil med hjälp av lärplattan. Det vi kan se är att Emil med sin befintliga kunskap visar Lisa hur man raderar bilden. Här kan en parallell dras till Sommers (2012) tankar kring kompetensutveckling. Han menar att kompetenser tillkommer, förfinas och utvecklas. Observationen kan även kopplas samman med hur Vygotskij beskriver sina tankar kring den proximala utvecklingszonen. Det vanligaste sättet att lösa ett problem som man inte klarar av på egen hand är att be någon mer kapabel om hjälp (Vygotskij, 1978). Lisa som ännu inte har kunskapen om hur man raderar en bild får den genom att Emil som har kunskapen visar henne. Han visar stegvis för Lisa hur man raderar bilden genom både ord och gester. Här används språket som ett kulturellt redskap för att nå den proximala utvecklingszonen. Säljö (2002) beskriver Vygotskijs idévärld som att människor ständigt befinner sig i utveckling

(27)

26

och förändring. Lisa har i denna samspelssituation möjlighet att ta till sig kunskaper från Emil. I intervju med pedagoger framhäver de att barnen hjälps åt hela tiden för att föra arbetet framåt. En förskollärare poängterar att både den som lär ut, och den som får lära sig något nytt av en kompis stärks, men även samspelet mellan kompisarna stärks när de hjälper varandra.

(28)

27

Diskussion

Inledningsvis i detta kapitel diskuteras och utvärderas val av metod. Därefter följer en diskussion av studiens resultat med utgångspunkt i syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur barns sociala samspel ser ut kring lärplattan. Vi har även tagit reda på vilket sätt problemlösning och lärande synliggörs vid användandet av lärplattan, samt hur detta kan kopplas till läroplanen. Studien har haft ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt.

Metoddiskussion

Den valda metoden har varit tidskrävande, framförallt transkribering av intervjuer och observationer. Transkriberingarna har dock varit ett värdefullt råmaterial i bearbetningen av insamlad data. Då respondenternas svar återgetts ordagrant i transkriberingarna har dessa även kunnat användas som citat och ge tyngd till, samt förklara resultat och argumenteringar. En brist med kvalitativ metod är som Bryman (2013) redogör för är att omfånget behöver hållas nere på grund av dess tidsåtgång, så även vårt fall. Studien har limiterats till ett urval bestående av fem förskollärare från två olika avdelningar, vilket vi anser inte kan representera den stora massan, dock har studien gett en god bild av hur barn samspelar kring lärplattan. För ett resultat med mer validitet hade det varit önskvärt med fler förskolor samt fler observationer. Detta har dock inte varit möjligt att åstadkomma inom denna studies tidsram.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att de pedagoger som deltog i studien var eniga om att många strävansmål uppfylls i användandet med lärplattan, dock beroende på hur man går tillväga. Det framkom också att lärplattan var till stor hjälp vid reflektion med barnen. Lärplattan kan ses som ytterligare ett verktyg som förskolan erbjuder barnen, som möjliggör att barns berättande sker på fler sätt än verbalt eller i text. I våra observationer kunde vi se hur lärplattan med projicering gjorde det möjligt för många barn att delta vid reflektion. Vi ser det som en stor fördel eftersom det gör det möjligt för barnen att få större makt i sitt eget kunskapande där de kan få syn på sina egna och andras lärprocesser samt reflektera över sitt lärande tillsammans. När lärplattan används som ett reflektionsverktyg blir lärandet synligt och barnen lär av varandra. Vi anser att barnens

(29)

28

reflektionsarbete gör att de växer, både som konsumenter och producenter och i ett större perspektiv växer de även som medborgare. Vi har sett i vår undersökning att samspel, samarbete och tillit till den egna förmågan har utvecklats. Detta blir grunden för en god personlig utveckling eftersom självkänslan stärks, och det gör även individens förmåga att lära. Säljö (2002) menar att utveckling och lärande sker i samspel med andra. Genom kommunikation blir individen delaktig i kunskaper och färdigheter. Det görs genom att höra vad andra talar om och hur de ser på världen. Det gör att barnet blir medvetet om vad som är intressant och värdefullt. Enligt läroplanen för förskolan (2010) ska lärandet i förskolan vara baserat på att barn lär sig av varandra, såväl samspelet mellan vuxna och barn sinsemellan. Barngruppen är en viktig och aktiv del i barns utveckling och lärande på förskolan. Barn ska även utveckla sin förmåga att förstå teknik i vardagen, samt undersöka hur enkel teknik fungerar (Lpfö, 2010).

I vår undersökning kunde vi tydligt se ett socialt samspel mellan barnen som bland annat innefattar turtagning och att de hjälper varandra samt uppmuntrar varandra genom gester och ord. Vi kunde även se att barnen ofta hade ögonkontakt med varandra, vilket skiljer sig från Kjällanders (2013) forskning, där hon beskriver att barnen sällan hade ögonkontakt. I vår studie använde barnen sig av appar som pedagogerna ansåg vara kreativa / producerande, detta bjöd in till samarbete mellan flera barn. Vi såg att många barn ville vara delaktiga i produktionen, och precis som i Ljung-Djärfs (2004) studie ville de gärna ha sällskap vid det digitala verktyget. Att barnen sällan hade ögonkontakt i Kjällanders forskning anser vi beror på att hon har använt sig av “lek- & lärprogram”. Kjällander har även i sin forskning kommit fram till att barn ofta utmanar appens didaktiska design genom att svara “fel”. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att apparna som användes i vår studie var beroende av barnens kreativitet och vilja till att producera. Det fanns inget förutbestämt innehåll i appen, därför gick det inte att svara “rätt” eller “fel”. Barnen styrde själva hela innehållet tillsammans och var producenter. I kreativa / producerande appar får barn utrymme för egna planer, fantasier och kreativitet, vilket Läroplan för förskolan (2010) understryker att verksamheten ska förhålla sig till. Detta anser vi vara en bidragande faktor till det sociala samspelet mellan barnen. Vi såg att denna typ av aktivitet tillåter barnen att vara delaktiga, förmedla sina tankar och uttryck där barnen fick chans att berätta för sin omvärld om sina upplevelser. Genom aktiviteter med lärplattan får barnen möjlighet att berätta på fler sätt, och därför få syn på din egna och andras lärprocesser. Vygotskij (1978) menar att människor lär i

(30)

29

praktiska och kommunikativa samspel. Resultatet visar att lärplattan blir ett verktyg i barnens lärprocess och gynnar barns sociala samspel då de kommunicerade sinsemellan med vänliga ord och uppmuntringar, gester och ögonkontakt för att kunna skapa tillsammans i appen. Resultatet beskriver även att barn vill vara medskapande av digitala aktiviteter som görs med lärplattan. I ett socialt sammanhang spelar artefakterna stor roll för lärandet. I våra observationer används lärplattan som en medierande artefakt. Lärplattan blir ett redskap där barnen får möjlighet att bearbeta omvärlden och få nya kunskaper. Beroende på vilket syfte och hur lärplattan används menar Säljö (2002) att artefakter ger oss olika erfarenheter i skapandet.

I analysen framkom det att barnen ofta hjälpte varandra vid användandet av lärplattan och löste problemen som uppstod tillsammans. Vi anser att det är viktigt att använda oss av olika språk och verktyg för att tillgodose barnens behov och lärprocesser, och för att möta dem där de befinner sig. Detta görs genom att skapa kreativa lärmiljöer samt utmana de lite extra. Den proximala utvecklingszonen synliggjordes flera gånger i resultatet, där ett lärande skedde med hjälp av lärplattan. Här hjälpte barnen varandra att lösa de digitala problem som uppstod. Barnen guidade bland annat varandra i appens design för att lösa problemen. I empirin visas det hur barnen sökte kunskap genom att fråga varandra om hjälp och barnen hjälpte varandra med att till exempel spela upp bildsekvenserna och radera bilder. Vygotskij (1978) menar att det är individen själv som är aktör och skapar sin egen utveckling. Vi anser att den proximala utvecklingszonen inte hade varit möjlig om det sociala samspelet inte funnits vid lärplattan. Den största bidragande faktorn som gjorde att den proximala utvecklingszonen blev möjlig var framförallt språket. Språket är det kraftfullaste kulturella redskapet enligt Säljö (2002), där man förhandlar och förmedlar tankar och idéer.

Pedagogerna i studien framhåller att det pedagogiska förhållningsättet till de digitala verktygen är avgörande för hur man använder lärplattan i verksamheten. Det är förskolechefen som är en pedagogisk ledare som ska ta ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att man ska kunna utföra sina uppgifter. I undersökningen var förhållningssättet det enda som skulle kunna ses som en nackdel i användningen med lärplattor i förskolan. På förskolan där studien gjordes har pedagogerna både intresse och goda kunskaper om IKT. Vi anser att förskollärarutbildningen borde införa ännu mer kunskaper inom IKT för att få en bra grund. Det

(31)

30

vore en god idé om läroplanen för förskolan kunde se digital kompetens som lika viktig som andra kompetenser. Vi anser att det är av stor vikt för vår profession att få utbildning inom IKT för att kunna arbeta så optimalt som möjligt med barnen och lärplattan. Det är viktigt att man som pedagog är öppen för hur man kan använda lärplattan på annat sätt än tänkt, samt att inte vara rädd för att utforska med den. I vår empiri ser vi hur förskolan arbetar temainriktat där de använder lärplattan på många olika sätt. Världen som dagens barn växer upp i blir med och mer digitaliserad och det är viktigt för oss som är verksamma på förskolan att ta vara på de nya kunskaperna och digitala verktyg för att kunna möta barnen. Vi har bland annat sett att de har använt lärplattan med iMovie, Stop Motion med green screen-effekt, samt som ett verktyg vid reflektion. Temainriktat arbete är något som Läroplan för förskolan förespråkar, och vi tror att det underlättar arbetet med lärplattan då det blir mångsidigt, och mer sammanhängande. Detta i sin tur leder till ett kreativt yrke som vi ser framemot att arbeta inom.

Slutsats

Utifrån studien drar vi slutsatsen att barn samspelar kring lärplattan genom turtagning, gester och kommunikation, vilket har varit bland annat ögonkontakt och verbalt språk. Det verbala språket har innefattat uppmuntrande ord och instruktioner, som förskolebarnen även har använt sig av vid problemlösning vid lärplattan. Lärandet kring lärplattan har synliggjorts genom digital kompetens, samt att barnen tog lärdom av varandra. Studien har även visat att många mål i Läroplan för förskolan uppfylls i användandet av lärplattan, dock beroende på hur man går till väga och även hur pedagogerna förhåller sig till det digitala verktyget.

Vidare forskning

Studien har gett oss större inblick på intressanta områden att forska vidare på. Vi hade tyckt att det var intressant att undersöka barns sociala samspel utifrån ett makt- och genusperspektiv, där barn är vana vid användning av kreativa / producerande appar. Vem tar makten? Hur fördelas makt mellan barn? Har pojkar och flickor lika mycket inflytande? Detta hade varit intressant att göra utifrån passiv deltagande observation, då ens närvaro inte påverkar situationen.

(32)

31

Referenser

Alvehus, Johan. (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber

Björk Willén, Polly (2011) Händelser vid datorn - Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens Tillgänglig på internet (2016-04-28)

http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A559879&dswid=-2086

Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Europeiska Unionen, (2011). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. Tillgänglig på internet (2016-04-28) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV%3Ac11090

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: vetenskapsrådet Tillgänglig på internet (2016-04-20)

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Geist, Eugene A (2012) A Qualitative Examination of Two Year-Olds Interaction With Tablet Based Interactive Technology. Journal of Instructional Psychology v 39 nl p 26- 35 2012. 10pp Tillgänglig på internet(2016-04-19)

http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/1081186339?accountid=12249 Kjällander, Susanne (2013) Appknapp – peka, lek & lär i förskolan.

Tillgänglig på internet (2016-04-04)

http://appknapp.se/slutrapport/SV_rapport_appknapp_slutversion.pdf

Larsen, Ann Kristin (2012) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups

Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Diss. Lund : Univ. Tillgänglig på Internet (2016-04-15)

http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_486/soc_486.pdf

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget

Marc, Prensky (2001) Digital Natives, Digital Immigrants. From On the Horizon MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001. Tillgänglig på internet (2016-04-19)

http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket

(33)

32

Patel, Runa (2011) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi - Utveckling i en förändrad värld Stockholm: Liber

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Vygotskij, L.S (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press

Walldén Hillström, Kristina (2014) I samspel med surfplattor- Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Tillgänglig på internet (2016-04-11)

(34)

33

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Våra namn är Cassandra och Charlotta.

Vi går just nu termin 6 av 7 på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola och vi ska nu påbörja vårt examensarbete.

Under veckorna 15-17 kommer vi att befinna oss på avdelningarna Lärkan och Haren för att få in material till vår undersökning.

Det övergripande syftet med vår studie är att ta reda på hur barn samspelar kring en lärplatta. För att ta reda på det behöver vi observera och videofilma barn när de interagerar med en lärplatta på förskolan.

Vi har därför tagit fram en samtyckesblankett som ni kan få skriva under, och hoppas såklart att så många barn som möjligt kan delta.

Mvh,

Cassandra Nilsson & Charlotta Strid Pålsson, Förskollärarstudenter vid Malmö Högskola

(35)

34 Bilaga 2

Medgivande

För barndeltagande i en undersökning om lärplattan i förskolan

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn samspelar kring lärplattan på förskolan. Undersökningen kommer att bestå i att videofilma barnen på förskolan när de interagerar med lärplattan, sedan transkriberar vi materialet. Observation med filminspelning kommer att ske under veckorna 15-17. Utifrån det kommer vi att välja ut sekvenser och analysera.

De medverkande i analysen kommer att få fingerat namn och det kommer inte vara möjligt att identifiera någon person eller förskola. Insamlad data kommer endast att användas till vårt examensarbete, och därefter kommer det att raderas.

För att få göra dessa observationer måste de fyra forskningsetiska principer enligt vetenskapsrådet uppfyllas. Dessa är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Personerna som deltar i studien ang. lärplatta i förskolan blir härmed informerade om att deras deltagande i studien sker frivilligt och vårdnadshavare till barnen kan när som helst välja att avbryta sin medverkan. Undersökningen kommer att presenteras i ett examensarbete, vilket beräknas vara färdigställt sommaren 2016. Examensarbetet kommer därefter att publiceras offentligt på MUEP.

Ja, mitt barn vill delta i undersökningen.

Nej, mitt barn vill inte delta i undersökningen.

Datum:_______________________ Barnets namn:_______________________________

Underskrift:____________________________

Ta gärna kontakt med oss om ni har frågor eller andra funderingar. Tack på förhand

References

Related documents

Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén

Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother´s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 and temporal trends for the time

Under observationen då Marie gav instruktioner till eleverna att mäta olika föremål med hjälp av garntrådar som är en meter långa, ger även Ahlberg (2001)

Undersökningen visar på en stor variabilitet inom byggnadsteknik både vad gäller geografisk utbredning där tidigare forskning dragit skarpa gränser mellan förekomsten

Det mätinstrument som kommer användas för insamling av data i den fullskaliga studien, är den svenska versionen av Intensive Care Experience Questionnaire (Bilaga 1).. I

Det är således viktigt att så många patienter som möjligt fullföljer hela studien för att kunna utvärdera studien och komma fram till ett resultat. När sista patienten

Orsaken till detta är att det finns anledning att tro att man måste stå på studieläkemedel under tre års tid för att ha effekt av behandlingen. Det är således viktigt att

För många föräldrar är det svårt att veta hur man ska göra och det kan vara svårt att få tillräckligt stöd till att göra förändringar i vardagen.. Vilket stöd ska vi