• No results found

IKT - en resurs för lärande? Sett ur ett elevperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "IKT - en resurs för lärande? Sett ur ett elevperspektiv"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

IKT – en resurs för lärande?

- Sett ur ett elevperspektiv

ICT -A resource for learning?

- From a student perspective

Ola Stenqvist

KPU, 90 Hp Examinator: Laid Bouakaz Företagsekonomi

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att främja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspi-rerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att da-tainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsam-lingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom sko-lans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlär-ning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärinlär-ning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefin-nandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagseko-nomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisning-en. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverk-tyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagseko-nomi under pedagogisk ledning av läraren.

Nyckelord: digitala verktyg, elevperspektiv, företagsekonomi, inlärning, IKT, läroprocess, sociala media

(3)

Innehåll

Innehåll

1

1. Inledning

3

1.1 Syfte och frågeställning

5

1.2 Avgränsning och begreppsdefinitioner

5

2. Tidigare forskning om IKT och lärande

7

2.1 Att forska med datorn - lärande via IKT

7

2.2 Att använda elevers IKT-utrustning för lärande

8

2.3 Sociala media för att kommunicera lärande

8

2.4 Datorn i skolans tyskundervisning ur ett elevperspektiv 9

2.5 Mobilanvändande och stress hos unga vuxna

10

2.6 Slutsats av tidigare forskning

10

3. Teoretiska perspektiv

11

3.1 Dewey - pragmatism och pedagogik

11

3.2 Sociokulturellt perspektiv – lärande

12

3.3 Hur teorin skall användas vid tolkande av resultaten

13

4. Metod

14

4.1 Metodval

14

4.2 Fenomenografi

15

4.3 Datainsamlingsmetod

16

4.4 Sökmetoder

16

4.5 Workshop - medel för deltagarobservationer

17

4.6 Konstruktion av frågor

18

(4)

4.8 Genomförande

19

4.9 Bearbetning och analys

20

4.10 Tillförlitlighet och äkthet

21

4.10.1 Tillförlitlighet

21

4.10.2 Äkthet

22

4.11 Forskningsetiska överväganden

22

5. Resultat och analys

23

5.1 Hur resultaten ska förstås

23

5.2 Delaktig i lärandet - undran

24

5.3 Känsloliv och social miljö

24

5.4 Relationer och lärande i en social miljö

25

5.5 Nya medier

26

5.6 Utveckla kunskap

27

5.7 Val av IKT för inlärning

28

5.7.1 Tabell Enkätsvar från samtliga elever i studien

28

5.8 Inlärning och IKT

29

5.9 Sammanfattning av resultat

30

6. Analys och Diskussion

31

6.1 Resultatdiskussion

31

6.2 Lärdomar att ta till sig som pedagog

33

6.3 Metoddiskussion

33

6.4 Förslag på fortsatt forskning

34

7. Referenser

36

Bilaga 1. Agenda/manus: Workshop

40

(5)

1. Inledning

Under de senaste 10-15 åren har användandet av informations - och kommunikationsteknik (IKT) vuxit explosionsartat i hela samhället. IKT är till hjälp inom många olika delar av vårt samhälle genom att förenkla och effektivisera vår vardag, även om alla inte håller med om att utvecklingen inom IKT endast är positiv. IT-mogna människor, framförallt yngre men även äldre, har anammat en livsstil där man söker information och kommunicerar via IKT, till exempel i sociala media på sina smarta mobiler eller datorer. För unga människor idag är det en naturlig del av deras vardag att vara uppkopplad till internet för att hålla kontakt med sina vänner eller helt enkelt för att söka information. Alexander Bard (författare, debattör, föreläsare, m.m.) uttryckte det så här i TV4’s nyhetsmorgon (2016):

”Ungdomar i dagens samhälle använder sociala medier och internet som en primär värld och ser den verkliga världen utanför som sekundär”

Bard håller kanske inte för en närmare vetenskaplig granskning men alla som har att göra med ungdomar (föräldrar, lärare, fritidspersonal m.fl.) är nog böjda att hålla med till viss del. Säg den lärare som inte har sett sina elever helt uppslukade av sin mobil eller dator, svåra att kontakta och som i en egen värld. Vi är många inom skolvärlden som tänkt: hur skall vi fånga upp och kommunicera med dessa ungdomar? Hur kan vi använda dagens digitala teknik för att främja elevers lärande? Att vi skall använda oss av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är fastslaget i skolans styrdokument. Där står det bl.a. att eleverna skall ”kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt”, (Skolverket, 2011a, s.7). I styrdokumenten framgår även att det är rektorns ansvar att ”utbildningen utformas så att eleverna själva kan söka och utveckla kunskaper, få tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra läroverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel”,

(Skolverket 2011a, s 15). Vi kan alltså konstatera att vi skall använda oss av IKT i undervisningen.

Tack vare stora investeringar vad gäller IT-utrustningar och att många skolor nu anammat 1-1-metoden (en elev - en dator) så har den genomsnittliga datatätheten bland gymnasieelever sjunkit till 1,3 från lite över 2,0 vid förra mätningen 2008 (Skolverket,

(6)

2013a). De tekniska förutsättningarna för att eleverna skall kunna lära sig via IKT är m.a.o. bättre än tidigare. Trots att det är hög IT-täthet i Sverige presterar eleverna dåligt enligt PISA-provet (Skolverket, 2015). Skolinspektionen konstaterar att ”inköp av IT-utrustning i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IKT så att den blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och

lärande” (Skolinspektionen, 2012 s.1 ). Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet, blev intervjuad i Sveriges radio (2015) om de digitala läromedlen och hur de används i undervisningen. Enligt Gulz håller dagens digitala verktyg inte det pedagogiska måttet utan det råder en ”digital vilda västern” i skolvärlden idag. De digitala verktygen (IKT) har en jättepotential men utnyttjas inte optimalt. Vidare är de IKT som används inte utvärderade och testade utan det är upp till varje lärare att själv leta reda på vilka IKT som är lämpliga för deras ämnen. Gulz avslutar intervjun med att konstatera att det finns många digitala hjälpmedel som är bra men även många som är dåliga. Frågan som börjar ta form i mitt huvud är vilken sorts IKT skall vi använda och hur skall vi koppla ihop det med lärande?

Under min utbildning till lärare inom företagsekonomi har jag funderat på vilka olika hjälpmedel som skulle kunna hjälpa mina framtida elever i deras progression inom ämnet företagsekonomi. Ett hjälpmedel som har diskuterats flitigt under min utbildning liksom i arbetslagen under min praktik är användandet av IKT i undervisningen. Erfarenheten från lärarna är att IKT både kan hjälpa och stjälpa eleverna i deras inlärning av olika skolämnen. Kunskaperna om och inställningen till IKT är mycket varierande, både bland lärare och elever. Vidare saknas det generellt sett strategier och processer för att införliva IKT i undervisningen samt utbilda lärarna i hur de ska använda IKT på ett pedagogiskt sätt (Skolverket, 2013a). På den skola i Stockholmsområdet som jag praktiserade upplevde jag att eleverna använde datorer och mobiler mest för att snabbt söka efter fakta, samt för att chatta via olika sociala medier. Varför?

IKT är här för att stanna, både i samhället och i skolan. Jag anser att vi inom skolans värld måste sätta oss in i de olika IKT som florerar i samhället och som redan används av eleverna med förtrogenhet, för att på bästa sätt kunna integrera dem i undervisningen som ett pedagogiskt redskap/resurs för lärande. Det handlar ju om förmedlande av kunskap (lärare -

(7)

elev, elev - elev) och elevers förmåga att ta till sig denna kunskap i en värld där den analoga och den digitala verkligheten slåss om uppmärksamheten.

De rapporter och uppsatser jag läst om IKT och lärande utgår med få undantag utifrån lärarens perspektiv. Som blivande lärare med en magisterexamen i företagsekonomi, med en 20 årig bakgrund som marknadsförare och mångårig erfarenhet av internutbildning, gör det mig extra intresserad av att förstå hur elever tänker kring lärande och IKT i

undervisningen. För att kunna möta eleverna i deras lärande måste utbildningarna göras relevanta för dem och kopplas till deras verklighet (Skolverket, 2016). Vad anser eleverna själva om IKT, vilken IKT föredrar de, och hur upplever de att IKT används i

undervisningen? Anser de att IKT stjälper eller hjälper dem i deras progression mot en högre kunskapsnivå inom det ämne de studerar?

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. Jag ämnar genomföra undersökningen utifrån följande frågeställning: Hur kan IKT användas i undervisningen för att stödja elevers lärande i företagsekonomi på gymnasiet - sett ur ett elevperspektiv?

1.2 Avgränsning och begreppsdefinitioner

I studien begränsar jag mig till att undersöka och belysa hur/om elever inom ämnet företagsekonomi lär sig med hjälp av IKT och hur de upplever att deras läroprocess påverkas av IKT. Det går att resonera att lärande är universellt och att resultaten i denna studie skulle kunna gälla flera ämnen än företagsekonomi, men då jag endast undersökt elever på ekonomilinjen väljer jag att avgränsa mig till just företagsekonomi. Företagsekonomi som ämne är brett med flera undergrupperingar. Vissa delar av undervisningen passar bättre för användande av IKT än andra. Jag begränsar mig dock inte till vissa delkurser inom företagsekonomi då jag utgår från att elevernas svar i undersökningen reflekterar deras totala erfarenhet av ämnet företagsekonomi, inte endast enstaka kurser.

(8)

Det finns negativa aspekter med användandet av IKT som har att göra med kränkning. Jag tar dock inte upp detta i undersökningen eftersom det av tidsbrist och utrymmesskäl inte låter sig göras. Jag är medveten om att jag därmed utesluter en viktig aspekt kopplat till användandet av IKT, men jag anser inte att det har någon inverkan på utfallet av min frågeställning.

Jag kommer i studien att återkomma till flera centrala begrepp som det är bra om läsaren vet vad de innebär för att kunna förstå studiens syfte, resultat och analys. Begreppen i sig utgör också en sorts avgränsning till hur studien bör tolkas:

- IKT står för ”Informations- och kommunikationsteknik”. IKT har med användandet av någon form av digital teknik som har med kunskap eller kommunikation att göra (Skolverket, 2011b). I denna undersökning innefattar den både hårdvaran såsom smarta mobiler, datorer, läsplattor samt annan digital utrustning, samt mjukvaran d.v.s. programmen eller apparna i dessa apparater.

- Begreppet digitala verktyg används på ett likvärdigt sätt som IKT.

- En läroprocess kan beskrivas som ett dynamiskt skeende, en aktiv process hos den lärande, oftast, men inte alltid, i interaktion med andra och med konsekvenser både för förståelse och handlande. (Carlgren & Marton, 2007) Det innebär att miljön, dagens samhälle och kulturella beteende påverkar individens och gruppens lärande i samspel med varandra och omgivningen. - Lärande/inlärning - i denna studie definierat utifrån ett fenomenografiskt

perspektiv på lärande. Inlärning sker när individen förändrar sin uppfattning av något, ”att man byter kategori, dvs att en kvalitativ förändring sker” (Larsson, 1986, s.20) Det vill säga när eleven byter uppfattning om något på grund av insikt. I den här kontexten med eller utan digitala verktyg. - Elever – I den här studien är det elever på gymnasiet i årskurs 2 och 3, dvs i

åldern 17-19 år.

- Sociala medier - I denna studie används sociala medier som ett samlingsbegrepp för många olika webbplatser och tjänster på internet. Sociala medier skall förstås som mötesplatser där användarna kan kommunicera och bilda nätverk med andra, samt skapa sitt egna innehåll. (Skolverket, u.å.)

(9)

2. Tidigare forskning om IKT och lärande

Mängden rapporter som berör IKT och lärande eller ”emerging technologies”, som Veletsianos (2010) beskriver kommande eller växande teknologier och deras relation till lärande, är enorm och ändras hela tiden p.g.a. den snabba utvecklingen inom IKT. Genomgående för de rapporter och artiklar jag läst om IKT och lärande är att det inte är tekniken i sig utan hur IKT konstrueras och används som leder till lärande, något som bekräftas av Veletsianos (2010), Myndigheten för

skolutveckling (u.å.), Skolverket (2012). För mycket användande av digital teknik kan dock vara skadligt för hälsan (Thomee et al, 2011), vilket kan inverka negativt på förmågan att lära sig. Med den begränsade tid jag har till förfogande för min studie låter det sig inte göras att presentera allt som skrivits om IKT och lärande eller potentiella hälsorisker av överanvändande av IKT. Jag har därför här nedan valt att presentera ett axplock av den forskning, svensk och internationell, jag fann relevant till min frågeställning:

Hur kan IKT användas i undervisningen för att stödja elevers lärande i företagsekonomi på gymnasiet - sett ur ett elevperspektiv?

2.1 Att forska med datorn - lärande via IKT

Alexandersson et al (2004) presenterar en delrapport inom projektet ELISA (Elevers Lärande i Sandvikens kommun) där de belyser elevers lärande via den nya informationstekniken. Rapporten är en delrapport i ett utvärderingsprojekt ELISA som belyser elevers lärande via IKT. Urvalet i studien omfattar för-, grund- och gymnasieskolan. Studien studerar tre nivåer i skolan: den strukturella, villkorsnivån (som handlar om stödet skolledare och lärare erhåller för att öka sin kompetens i att använda IKT för lärande), och elevnivån. Fokus för projektet är elevernas lärande i relation till kommunens IKT-satsning. Vidare berör rapporten elevers sökning och kunskapsskapande, samt deras samspel och kommunikation, vid datorn. Rapporten tar även upp pedagogernas förhållningssätt till elevers användande av datorer i undervisningen. Resultaten visar att lärarens kunskaper i ämnet och syn på lärande har en stor effekt på hur IKT används i undervisningen och vilket stöd IKT utgör för elevernas

(10)

forskning via datorn för att elevernas progression i forskningsämnet ska fortskrida. Om eleverna inte får pedagogiskt stöd från läraren är det risk att de bara söker svar på fakta istället för att fördjupa sina kunskaper i det aktuella ämnet.

Analys: Denna rapport är både relevant och har akademisk höjd. Datainsamlingen har skett både via intervjuer och deltagande observationer och undersöker IKTs inverkan på lärande. Den belyser dock inte min frågeställning fullt ut.

2.2 Att använda elevers IKT-utrustning för lärande

Lundin J. et al (2010) tar i sin artikel Integrating students’ mobile technology in higher education upp fördelarna med att använda sig av elevernas IKT-utrustning, t.ex. smarta mobiler och appar. Eleverna använder sig redan av teknologin för sin dagliga kommunikation via olika sociala medier och nätverkande. Lärarna har enligt författarna en möjlighet att utforska och utnyttja dessa plattformar för pedagogiska ändamål. Artikeln tar inte enbart upp studien av mobiltelefoner och appar i utbildningen utan hänvisar även till annan mobil IKT (bärbara datorer, läsplattor etc) som eleverna redan använder sig av och som skulle kunna integreras i utbildningen.

Analys: Artikeln är relevant och visar på att IKT kan användas på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Studien är gjord på elever som studerar på högskolenivå som får antas ha en mer mogen inställning till IKT än elever på gymnasiet, vilka är föremål för min undersökning. Då datamognaden går ner i åldrarna ser jag dock en poäng med att försöka integrera elevernas IKT i undervisning på gymnasiet i framtiden.

2.3 Sociala media för att kommunicera lärande

Rita Kop redogör i sin artikel ”Using social media to create a place that supports communication” (Veletsianos, 2010) för en case study som gjordes på ett engelskt universitet av en nätbaserad utbildning för vuxna. Studien kom fram till att mer och mer av kommunikationen och interaktionen mellan elever och lärare pågår över internet och att elever söker information om det de ska lära sig utanför läroinstitutionens väggar. Genom att skapa en plattform på sociala media som underlättar kommunikation och interaktion och som känns komfortabel för lärare och elever skapas en situation som gynnar både lärande och utlärning. Studien

(11)

identifierade tre viktiga komponenter för att lärande via sociala media skall kunna fungera: En engagerad och insatt lärare som lägger upp läromaterial i forumet samt följer elevernas läroprocess, elever som delar med sig av den information de finner på internet så att denna information kan diskuteras i det gemensamma forumet, samt en tekniker som genom sin inblick i läroprocessen hos eleverna stödjer den tekniska utvecklingen av läroplattformen. Kop avslutar med att konstatera att tekniken överför mer och mer av lärandet till eleverna men att eleverna ännu inte är redo att axla det ansvaret utan stöd från läraren.

Analys: Studien visar på att IKT kan användas för lärande men att både lärare, elever och teknisk personal behöver samarbeta för att det skall gagna elevens läroprocess. Gruppen som undersöktes bestod av totalt 15 personer, lärare, tekniker och elever, men alla var vuxna vilket inte är det jag undersöker. Studiens resultat vad gäller IKT’s möjligheter till ökat lärande styrker mina egna

antaganden om att IKT kan användas i undervisningen.

2.4 Datorn i skolans tyskundervisning ur ett elevperspektiv

I Forskning om undervisning och lärande nr 11 redovisar Christine Fredriksson

(2013) resultatet från en pilotstudie där gymnasieelevers användning av datorer i tyskundervisningen undersöktes. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur eleverna upplevde chattfunktionen som inlärningsverktyg jämfört med traditionell undervisning. Resultatet visade att bägge formerna av inlärning hade ökat

elevernas vilja att lära sig men att eleverna i chattgruppen hade större förståelse för IKT’s påverkan på lärandet, än eleverna i samtalsgruppen. Fredriksson menar att resultaten tyder på att IKT i form av chattfunktionen skulle gynna utvecklingen av kommunikativ kompetens i tyska. Det behövs dock en mer genomtänkt

pedagogisk insats för att påverka elevernas datoranvändning i positiv riktning. Analys: En relevant pilotstudie med gymnasieelever som belyser relationen mellan IKT och lärande ur ett elevperspektiv. Den fokuserar sig på språkstudier (tyska) och inte företagsekonomi, samt baseras på en liten grupp elever varför den inte kan generaliseras. Men studien indikerar att undervisning via IKT skulle har en positiv effekt på elevers inlärning.

(12)

2.5 Mobilanvändande och stress hos unga vuxna

Thomee et al (2011) utförde en studie av 4156 unga vuxna (20-24 år) och deras

mobilanvändande samt hur detta användande påverkade deras hälsa efter ett år. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon korrelation mellan användandet av

mobiltelefoner och de inrapporterade fallen av psykisk ohälsa och sömnstörningar. Fokus lades inte bara på hur ofta mobilen användes utan även på kvalitativa aspekter av

mobilanvändandet (såsom krav på och upplevd stress av - tillgänglighet, samt överanvändning av mobilen) i relation till rapporterad stress, depressioner och sömnstörningar. Resultaten av studien visar på en stark koppling mellan frekvent

mobilanvändande och sömnproblem samt stress hos män och depressioner hos kvinnor. Även upplevda krav på hög tillgänglighet via mobilen kopplades samman med stress, sömnproblem och depressioner i studien (hos både män och kvinnor). I studien lyfte Thomee et al (2011) fram att dagens mobiler är både telefoner och datorer som ställer höga krav på användarna att själva sätta gränser för sitt användande och sin tillgänglighet. Normerna hur man använder en mobil sätts i samklang med andra i den sociala grupp man tillhör. Om ”alla andra” i gruppen man tillhör alltid är tillgängliga skapas en stress på individnivå.

Analys: En statistiskt säkerställd studie som belyser de negativa hälsoaspekterna som kan kopplas till överanvändning av IKT (mobiltelefoner) och att ständigt vara tillgänglig i den digitala världen. Studien fokusera på sambandet mellan mobiltelefonanvändande och inrapporterade hälsoproblem hos unga vuxna. Även om studien inte direkt tar upp IKT’s påverkan på lärande kan man anta att upplevd stress, sömnproblem och depressioner sänker inlärningsförmågan. Jag anser därför att resultaten från studien har relevans för min studie om än indirekt.

2.6 Slutsats av tidigare forskning

Genomgången av dessa forskningsrapporter och studier visar på att det finns många studier om hur IKT kan/bör användas för att stödja elevers lärande, men endast några få sett ur ett elevperspektiv och ingen inom ämnet företagsekonomi. Vidare är det bevisat att fel använt kan IKT vara skadligt för hälsan, vilket kan ha en negativ inverkan på lärandet. Jag har därför blivit stärkt i min ambition att genomföra min undersökning.

(13)

3. Teoretiska perspektiv

Utifrån mitt syfte med denna studie har jag valt att presentera två teorier som kan kopplas samman med hur lärandet med inslag av IKT i undervisningen kan fungera: Pragmatism och det sociokulturella perspektivets syn på lärande. Dessa två teorier är möjliga utgångspunkter för en lärare när undervisningen med eller utan IKT skall planeras och kommer att utgöra grunden för tolkningen av

resultaten i min studie. De kursiverade orden i teoriavsnittet kommer att återfinnas i rubrikerna i resultatkapitlet där jag kopplar samman resultaten med teorin.

Synen på lärande och vad det är varierar i forskarvärlden och är inte helt lätt att definiera. Larsson (1986) definierar lärande som när någon förändrar sin uppfattning om något - när det sker en kvalitativ förändring av det medvetna i relation till ett specifikt innehåll.

3.1 Dewey - pragmatism och pedagogik

Amerikanen John Dewey (1859-1952) var en filosof och pedagog som kritiserade sin tids skola med stor skärpa. Han hade invändningar mot katederundervisning och att eleverna mekaniskt skulle återge teorier de lärt sig utantill ur skolläroböckerna. Dewey föreställde sig att det var människans samspel med naturen, samhället och medmänniskorna som formade henne och hennes uppfattning av omvärlden. Ur denna insikt växte den pragmatiska filosofin fram (Forssell, 2011). Pragmatismen hade ”intresse för hur kunskap fungerar för människor i deras vardag” (Lundgren et al, 2011, s.289) och skiljde sig från de empiriska och rationalistiska traditionerna genom att belysa ”relationen mellan individ, kultur och samhälle - en samhällsvarelse” (a.a., s. 291). Flera av Deweys idéer om pedagogik och lärande är lika aktuella idag som för hundra år sedan. Inte minst i den digitala värld vi lever i. Dewey ansåg att människan är en social samhällsvarelse. Samhälle, skola och individ interagerar och det måste vi ta hänsyn till när vi utformar skolan och dess pedagogik.

Dewey ansåg vidare att eleven inte bara ska sitta still och okritiskt lära sig olika teorier utantill utan måste själv vara delaktig i lärandet. (Forsell, 2011) Eleven lär sig genom att kritiskt granska och reflektera över fakta, något Dewey benämnde

(14)

Inquiry - undran. Tanken är att eleven ska utgå från ett problem eller en undran, söka egna lösningar på problem och sedan dra egna slutsatser. (Lundgren et al, 2014) Dewey ansåg även att det var viktigt att lärandet anknyter till elevens känsloliv och reflekterande erfarenheter. (Forsell, 2011) Pedagogen ska kunna möta elevens behov och intressen så att hen når sin optimala kapacitet/inlärning för samhällets bästa. Den optimala utvecklingen för individen blir således även den optimala utvecklingen för samhället (Utbildningsradion, 2006).

3.2 Sociokulturellt perspektiv – lärande

Inom sociokulturell teori ser man lärandet som något som skapas i en social miljö där allt runt den lärande påverkar. Därför intresserar sig de som ser på lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv för hur människor lär sig nya saker och hur de utnyttjar olika kognitiva och fysiska resurser till detta. (Säljö, 2000) Dysthe skriver ”lärande har med relationer att göra” (2003, s.31) och att lärandet ska ses som ett samspel mellan individ och det sociala i dennes läromiljö. Även Lundgren et al (2014) beskriver det sociokulturella perspektivet som en social teori om lärande och utveckling som betonar vikten av socialt samspel för lärande. Dysthe (2013) menar vidare att kunskap är beroende av den kultur den är en del av.

Inom sociokultuell teori använder man sig av begreppet mediering (från tyskans Vermittlung - fömedling) och avser människans användning av olika redskap i dess strävan att förstå omvärlden och hur man skall agera i den. Enligt Vygotskij använder sig människan av två olika redskap, det intellektuella och det materiella. Många inom den sociokulturella traditionen menar dock att det inte går att skilja mellan intellektuella och materiella redskap utan använder sig av termen kulturella redskap. Ett materiellt redskap såsom ett tangentbord är såldes ett kulturellt verktyg som innehåller både intellektuella redskap (bokstäver, siffror) och utgör i sig själv ett fysiskt redskap. (Lundgren et al, 2014)

En utgångspunkt för ett sociokulturellt perspektiv är mångfald i föreställningsvärldar. Utvecklingen av de nya medierna och hur de påverkar möjligheterna till att utveckla kunskaper är en aspekt i detta. Hur hänger det man lär sig i vardagen ihop med det man lär sig i skolan? Hur kan skolan koppla ihop

(15)

dessa olika läromiljöer så att det vi lär oss i skolan även är relevant i vardagen? Detta är frågor som den sociokulturellt traditionen försöker undersöka. (Lundgren et al, 2014)

De pragmatiska och sociokulturella perspektiven hamnar således rätt nära varandra vad gäller synen på kunskap och hur människan lär sig. Båda

perspektiven betonar vikten av samspel mellan lärare - elev och mellan elever för att kunskapen skall växa fram. (Lundgren et al, 2014)

3.3 Hur teorin skall användas vid tolkande av resultaten

I resultat och analyskapitlet (5) kommer jag att använda mig av de begrepp jag

kursiverat i detta kapitel om teoretiska perspektiv som del i rubrikerna. Det gör att läsaren enklare kan se med vilken teori för ögonen jag har analyserat vilka resultat av studien.

(16)

4. Metod

I denna studie ville jag få fram hur eleverna tänkte kring sitt lärande med och utan IKT. För att få fram en så oförvanskad bild som möjligt av elevernas upplevelser kring dessa fenomen valde jag en fenomenografisk forskningsansats. Studien som jag kommer att presentera tar sitt avstamp i deltagarobservationer i form av två workshop. Under dessa workshop ställdes semistrukturerade frågor av kvalitativ karaktär och vars svar utgör empirin till denna undersökning.

Jag börjar kapitlet med att förklara varför jag valde en kvalitativ forskningsstrategi följt av vad en fenomenografisk ansatts är. Därefter går jag igenom datainsamlingsmetoden följt av vilka sökmetoder jag använde mig av vid insamling av information om IKT och lärande, samt hur urvalet gick till. Jag kommer även att beskriva genomförandet av undersökningens olika delar och hur jag gick till väga vid analysförfarandet. Slutligen avslutar jag avsnittet med att diskutera undersökningens tillförlitlighet följt av de forskningsetiska övervägande jag tog hänsyn till.

4.1 Metodval

Vid metodval står de flesta forskarna mellan valet av en kvalitativ eller kvantitativ forskningsstrategi. Det finns många likheter mellan de både strategierna, t.ex. är båda intresserade av att reducera mängden data man samlar in för att kunna skapa en mening i den, båda vill koppla samman dataanalysen med relevant

forskningslitteratur, båda är intresserade av att utgå från frekvens (förekomst av olika teman) i sin analys, båda förespråkar transparens när det gäller redovisande av forskningsprocedurer och resultatgenerering och slutligen anser båda

strategierna att forskningsmetoderna ska anpassas till forskningsfrågorna. Det finns dock även skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. I en kvantitativ undersökning bestämmer forskaren, medan utgångspunkten i en kvalitativ undersökning är de undersöktas perspektiv. I en kvantitativ

undersökning vill forskarna ha distans till de undersökta personerna, medan en kvalitativ forskare söker en nära relation till de som undersöks för att bättre förstå deras uppfattning om världen. Kvantitativa forskare utgår från en teori innan de

(17)

samlar in data, medan en kvalitativ forskare börjar samla in data för att sedan skapa begrepp och teoretiska formuleringar. Slutligen vill kvantitativa forskare kunna generalisera deras data till en relevant befolkning, medan en kvalitativ forskare eftersträvar en djupare förståelse av beteenden, åsikter och uppfattningar utifrån den kontext undersökningen har genomförts. (Bryman, 2013)

Utifrån mitt syfte med uppsaten, att undersöka hur eleverna på

ekonomilinjen lär sig med och utan IKT, samt vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi, anser jag därför att en kvalitativ forskningsstrategi är mest lämplig.

4.2 Fenomenografi

Jag har i denna studie tagit avstamp i en fenomenografisk ansats för att kunna beskriva och analysera elevernas uppfattningar om olika fenomen kopplat till lärande med och utan IKT. Inom fenomenografin studerar man personers uppfattningar så som de är (Egedius, 2009). Larsson (1986) skriver att en fenomenografisk ansats beskriver uppfattningar. Det som är grundläggande för ansatsen är att den gör skillnad på hur något är och hur det uppfattas. Inom fenomenografin delar man in det i första och andra ordningens perspektiv. Den första ordningens perspektiv handlar om fakta - vad omgivningen kan observera utifrån. Den andra ordningens perspektiv handlar om hur något upplevs av någon. Larsson (1986) poängterar att det inte är viktigt om något är falskt eller sant utan hur någon upplever ett fenomen. Inom fenomenografin är det främst andra

ordningens perspektiv som man är intresserad av, vilket utgör det första särdraget. Det andra särdraget Larsson (1986) lyfter fram är att den fenomenografiska ansatsen tar avstamp i empiriskt grundad data eftersom den försöker att analysera och beskriva vad personerna i studien har sagt i undersökningen. Ur den empiriska datan söker fenomenografin göra en kvalitativ analys för att finna kvalitativt skilda kategorier. En kvalitativ metod innebär således att man gestaltar något och i en fenomenografisk ansats gestaltar man människors olika uppfattning av ett fenomen. En viktig sak att förstå vad gäller den fenomenografiska ansatsen är att inlärningsperspektivet legitimerar den metodologiska ansatsen. Det är nämligen

(18)

utmärkande för ansatsen att inte ha en på förhand bestämd teori om det fenomen som undersöks. (Larsson, 1986) Larsson (1986) menar vidare att den som gör en kvalitativ analys har en mängd perspektiv som man skall försöka utnyttja för tolkning av data. Man kan därför sammanfatta det som så att man ska se på den empiriska datan med ofärgade ögon och först därefter använda sig av sina kunskaper och erfarenheter man har för att kategorisera och analysera datan. Enligt Alvehus (2014) resonemang skulle den fenomenografiska ansatsen även kunna kallas en abduktiv ansats eftersom man växlar mellan empirisk och

teoretisk reflektion. Larsson (1986) avslutar med att betona vikten av att man bör vara förtrogen med det fenomen man skall undersöka för att kunna se alla nyanser.

4.3 Datainsamlingsmetod

Då jag har varit lärare för de elever som deltog i undersökningen är jag delvis medlem i den sociala miljö de befinner sig i under dagtid. Eleverna var dock väl medvetna vilken roll jag hade när vi genomförde undersökningen, nämligen forskarens. Även om jag inte deltog i själva datagenereringen så deltog jag som observatör då jag noterade samspelet och samtalen mellan eleverna när de

besvarade frågorna under workshopen. Datainsamlingsmetoden kan därför klassas som deltagarobservation (Bryman, 2013) där de bägge workshopen var ett medel för deltagarobservationerna.

4.4 Sökmetoder

Vid litteratursökningen om IKT och lärande sökte jag främst efter rapporter, artiklar och dokument via olika bibliotek ( mah.se, ub.gu.se och lu.se), men även via internet

(google.se, skolverket.se, m.fl.). De sökparametrar jag använde mig av var ”IKT och lärande”, ”Datorer i skolan” och ”mobilt lärande”. Jag sökte även internationellt med sökparametrarna ”ICT and learning”, ”Learning with computers”, ”e-learning” och

”mobile learning”. De böcker jag använder mig av i studien lånade jag via biblioteket i min kommun. Jag använde mig även av den studentlitteratur vi använt oss av under

(19)

utbildningens gång. Under min VFU-period fick jag erfarenhet av IKT i undervisningen som jag hade nytta av i studien.

Jag har under min tid som marknadsförare och internutbildare i näringslivet

kommit i kontakt med en mängd metoder för marknadsundersökningar respektive inlärning via samarbete. Jag har hållit i både Workshops och Fokusgrupper i olika former och för olika ändamål. Den erfarenheten har jag tagit fasta på i denna undersökning. I avsnittet ”6.3 Metoddiskussion” diskuterar jag för- och nackdelarna av dessa metoder och varför jag valde workshop som medel för deltagarobservation och datainsamling.

4.5 Workshop - medel för deltagarobservationer

En Workshop kan utformas på en mängd olika sätt beroende på vad man vill åstadkomma med workshopen. Om tanken är att generera idéer kan man till exempel använda sig av: Brainstorming, Brainwalking, reverse brainstorming eller bi-kupor.

Utifrån mitt syfte med studien valde jag att utforma workshopen utifrån Bi-kupemodell med inslag av reverse brainstorming. Bi-kupor används även vid vanlig undervisning och går ut på att man grupperas ihop i mindre grupper för att tillsammans ”surra” om en viss frågeställning. Tanken är att alla i gruppen skall vara aktiva och bidra med idéer eller upplevelser kring ett visst ämne. När en given tid löpt ut skriver gruppen ner det de kommit fram till på lappar som sätts upp på väggen eller tavlan under den aktuella frågan som det ”surrats” om. Reverse brainstorming går ut på att tänka tvärt om rörande ett problem (t.ex. ”Hur kan vi förbättra inlärning via IKT?” blir då istället ”Hur kan vi försämra inlärning via IKT?”, mitt eget exempel). När alla har fått skriva av sig om alla problem grupperar man ihop problemen och söker gemensamt lösningar till dessa. (Haapalainen, 2010)

Utifrån klassernas storlek (32 st i varje klass) och sammansättning (en relativt homogen grupp elever som känner varandra) bestämde jag mig för att endast ha 3-4 elever i varje grupp för att få maximalt ”surr” i varje grupp.

För att inte styra eleverna i deras svar ställdes s.k. ingångsfrågor - frågor som leder eleven vidare till nästa fråga (Larsson, 1986) och som småningom leder till den fråga jag söker svar på i undersökningen.

(20)

4.6 Konstruktion av frågor

Inom en fenomenografisk ansats söker man efter mönster i elevers och lärarens tänkande och omvärldsuppfattning genom intervjuer (Larsson, 1986). För att få med så många aspekter som möjligt använde jag mig därför av en form av semistrukturerad intervju (Bryman, 2013) med kvalitativa frågor under workshopen (Bilaga 1).

Jag började med att ställa en ingångsfråga som berör lärande rent generellt, sedan ställde jag en tvärtom-fråga, följt av en mer direkt fråga om lärande. Därefter ställde jag en öppen fråga om IKT följt av en specifik fråga om IKT’s roll för inlärning. De tre första frågorna rörde lärande och de två sista gruppfrågorna rörde IKT och lärande. Att röra sig ”utifrån och in” i ett intervjuförfarande är enligt Larsson (1986) bra då man kommer närmare den underliggande uppfattningen av fenomenet man söker undersöka.

För att eleverna skulle ”surra” om en fråga i sänder och för att jag inte ville påverka deras tankebanor skrev jag inte upp nästa fråga på tavlan förrän alla grupper hade satt upp sina lappar under föregående fråga.

Som avslutning fick eleverna svara på en individuell utvärdering (Bilaga 2) där de fick tycka till om vilket IKT de anser passar bäst som hjälpmedel vid inlärning. Denna fråga var av strukturerad karaktär (Bryman, 2009), även om det fanns möjlighet att komma med ett eget förslag. Den sista frågan var en kvalitativ fråga kring min frågeställning med undersökningen.

4.7 Urval

Efter samråd med läraren i företagsekonomi på min VFU-skola bestämde jag mig för att kalla en årskurs 2 och en årskurs 3 till vars en Workshop. Att jag valt att studera dessa elever är dock inget bekvämlighetsurval utan är mer av karaktären målinriktat eller

målstyrda urval (Bryman, 2013) då jag vill att eleverna ska ha kommit i kontakt med IKT i undervisningen för att kunna ha en uppfattning i frågan. Bryman (2013) beskriver

målstyrda urval som ett strategiskt urval av deltagare som är relevanta för forskningsfrågan man söker svar på.

När jag kontaktade eleverna (klassvis) informerade jag eleverna muntligt om de forskningsetiska riktlinjerna för studien. Jag upplyste dem om att den enda datan som

(21)

skulle synas var vilken årskurs de gick i, samt antalet tjejer/killar som deltog. Vidare berättade jag om syftet med Workshopen för att de skulle vara mentalt förberedda på vad som skulle diskuteras.

Larsson (1986) skriver att man i en kvalitativ studie skall sträva efter att få fram så många olika idéer som möjligt kring undersökningen, vilket jag anser att jag gör i och med valet av dessa elever. Urvalet representerar den grupp jag avsåg att undersöka -elever på gymnasiet som läser företagsekonomi och som använder sig av IKT i undervisningen. Klasserna bestod av ett något större andel tjejer än killar.

Datumet för workshopen med de två klasserna sattes i samråd med deras klasslärare utifrån deras normala schema och ersatte en lektion i företagsekonomi för vardera klass vid två olika dagar i november 2015.

4.8 Genomförande

Jag började med att hälsa alla välkomna och förklarade syftet med workshopen. Sedan informerade jag dem åter om de forskningsetiska riktlinjerna som reglerar undersökningen. Förfarandet och deltagarantal var lika i bägge workshopen. Därefter höll jag en kort introduktion och förklarade hur Workshopen var tänkt att gå till väga. Jag bad eleverna att dela in sig i grupper om 3 för att få så mycket ”surr” som möjligt. Eleverna var vana att arbeta i mindre grupper och fann sig snabbt. I bägge klasserna delades eleverna in i 5 grupper om 3 och 2 grupper om 4 elever (totalt 23 elever per klass). Eleverna fick själva välja var de ville sitta i klassrummet och valde spontant att sitta i tajta grupper en bit från varandra. Antingen runt ett bord eller i en liten trekant med endast stolar.

Innan vi startade informerade jag muntligen om vilka regler som gällde för workshopen. Därefter delade jag ut post-it lappar och pennor till alla grupper och startade workshopen.

Jag skrev en fråga i taget på tavlan och läste sedan upp den för att alla skulle förstå den likadant. Grupperna surrade och skrev ner sina svar på lappar som de satte upp under respektive fråga på tavlan. När alla hade svarat på en fråga gick jag vidare till nästa fråga och samma procedur upprepades tills alla frågor var avklarade. Jag var noga med att inte prata mellan frågorna utan endast observera

(22)

samarbetet i bi-kuporna. Endast vid ett tillfälle ställde jag en spontan fråga (efter fråga B i ena workshopen och efter fråga C i andra) och det var när jag såg att flera elever tog fram sina mobiler när de hade ”tankat ur” sig sina upplevelser kring ett fenomen (”Varför tar ni fram era mobiler så fort ni har lite tid över?”).

För att få med så mycket som möjligt av mina intryck och reflektioner under workshopen tog jag fortlöpande anteckningar om interaktioner och diskussioner mellan eleverna. Dessa anteckningar renskrevs direkt efter

workshopen medan det var färskt i minnet för att öka tillförlitligheten. (Bryman, 2013)

När alla frågor var avklarade fick eleverna sätta sig vid bänkarna och fylla i utvärderingsfrågorna individuellt. Därefter tackade jag för elevernas medverkan och samlade in svaren. Jag dokumenterade frågorna och lapparna på tavlan med min smartphone för framtida referens innan jag samlade in dem. Eftersom eleverna hade skrivit samma bokstav på sina lappar som stod framför frågan på tavlan kunde jag enkelt samla in de svar som hörde till rätt fråga, vilket ökar tillförlitligheten på genomförandet. All emperisk data från workshopen scannades och lagrades i min dator och i en moln-tjänst som endast jag har tillgång till via krypterade nycklar.

4.9 Bearbetning och analys

Inom fenomenografin försöker man analysera och beskriva variationen i uppfattningar enligt Larsson (1986). Han beskriver analysprocessen som en växling mellan läsning och reflektion av den empiriska datan och att man inte ska nöja sig med de resultat man först kommer fram till utan kritiskt granska sina kategorier. Varefter man kanske kommer att upptäcka nya dimensioner i materialet som kräver nya kategoriseringar. Larsson (1986) skriver att kärnan i analysen är själva jämförelsen mellan olika svar för att få fram likheter och skillnader. Själva analysprocessen menar Larsson (1986) går från en diffus helhet till att brytas ner i sina beståndsdelar, vidare via en gruppering och eventuellt kategorisering av delarna, till en ny helhet. Det är dock viktigt att man håller sig trogen utgångsmaterialet.

Det första steget i analysen skedde både efter första och andra workshopen. Jag renskrev då de samtal som eleverna hade haft med varandra och med mig. Det är enligt

(23)

Bryman (2013) en fördel att göra en transkribering av materialet så fort som möjligt efter intervjutillfället då man bibehåller personliga uttryckssätt och ordalag hos de

medverkande.

Därefter bearbetade jag den insamlade datan utifrån en fenomenografisk ansats (Larsson, 1986) för att kategorisera och analysera de olika upplevelserna och tankarna kring IKT och lärande som kom fram under Workshopen.

Jag analyserade svaren utifrån en egenhändig teknik som jag kallar ”solrosen”. Den följer den fenomenografiska ansatsen som jag presenterade ovan. Jag ritade först ut

kärnhuset i solrosen på ett A3 papper där jag skrev en fråga från workshopen. Därefter satte jag post-it lapparna med svaren från eleverna runt om kärnan. Efter det såg jag vilka svar som var likadana eller snarlika och vilka som var unika och grupperade dem därefter. Jag återkom sedan till denna ”solros” vid flera olika tillfällen för att försöka se svaren ur olika perspektiv varvid jag omtolkade vissa svar och flyttade lapparna till andra grupper. Därefter ringade jag in lapparna och kategoriserade ”bladen” i teman som bäst fångade den underliggande meningen av det aktuella ”bladet”. Bryman (2013) benämner detta tematisk analys. Förutom att analysera materialet utifrån teman eller kategorier valde jag även att analysera materialet utifrån relevanta teorier utifrån en fenomenografisk ansats;

pragmatism och sociokulturellt perspektiv.

4.10 Tillförlitlighet och äkthet

Bryman (2013) beskriver i sin bok samhällsvetenskapliga metoder hur reliabilitet och validitet kanske inte är relevanta i kvalitativ forskning.Jag har därför valt att se på undersökningen utifrån tillförlitlighet och äkthet.

4.10.1 Tillförlitlighet

Bryman (2013) beskriver tillförlitlighet som bestående av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Då jag genomfört undersökningen enligt de forskningsregler som finns uppsatta och hållit en öppen dialog med de elever och lärare som berörts av undersökningen anser jag att trovärdigheten är god. Överförbarheten kunde ha varit bättre genom att jag kunde ha beskrivit den

(24)

beskrivit alla faserna i undersökningen och redovisat för vilka personliga värderingar som påverkat genomförandet av och slutsatserna från undersökningen anser jag att både pålitligheten och möjligheten att styrka och konfirmera undersöknings är god.

4.10.2 Äkthet

Äkthet beskriver Bryman (2013 ) via fem äkthetskriterier. Jag anser att undersökningen ger en rättvis bild av de olika åsikter som framfördes under workshopen då allas svar togs med i analysen. På fråga om vad eleverna tog med sig från workshopen svarade flera att de fått en större förståelse för IKT och lärande, att de fått en bättre inblick i hur andra tänker och resonerar om IKT och lärande, samt att de skulle se över sina mobilvanor för att minska störande moment vid inlärningen. Jag anser därför att kriterierna för Ontologiska, Pedagogisk och Katalytisk autenticitet (Bryman, 2013) är uppfyllda. Eftersom eleverna inte har fått en möjlighet att påverka sitt användande av IKT vid inlärning anser jag inte att kriteriet för taktiskt autenticitet (Bryman, 2013) är uppfyllt. Som helhet anser jag dock att tillförlitligheten och äktheten i undersökningen är god.

4.11 Forskningsetiska överväganden

Studien utgår från de fyra forskningsetiska principer som återfinns i Vetenskapsrådets rapport 1:2011 God forskningssed och i Vetenskapsrådets publikation Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002) : informationskrav, samtyckekrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Det innebar att deltagarna

informerades om: syftet med studien, att deltagandet var frivilligt och närsomhelst kunde avbrytas om de så önskade, att deras bidrag i studien blev avidentifierade, samt att insamlade data endast används för forskningsändamål. Denna information gavs till deltagarna vid två tillfällen, dels vid förfrågan att delta och dels i direkt anslutning till själva workshopen. Jag anser därför att jag följt de forskningsetiska principerna i denna undersökning.

(25)

5. Resultat och analys

Jag kommer i detta avsnitt att presentera, analysera och tolka resultaten från undersökningen med hjälp av de teorier och begrepp som jag presenterade under teoretiska perspektiv.

5.1 Hur resultaten ska förstås

Det målstyrda urvalet jag gjorde är ett icke-sannolikhetsurval vilket innebär att de inte kan generaliseras till en större population (Bryman, 2013). Det ger dock en fingervisning om hur elever på ekonomilinjen på gymnasiet tänker kring sitt lärande och hur IKT kan bistå dem i deras progression inom ämnet företagsekonomi.

Jag höll i november 2015 två stycken workshop för gymnasielever. Den ena för en åk 2 och den andra för en åk 3 på ekonomilinjen. Jag hade kallat 32 st elever ur varje klass. Av dessa kom 23 st till respektive Workshop. Bortfallet var alltså 9 st i varje klass. Deltagarna i åk 2 bestod av 8 killar och 15 tjejer och i åk 3 var fördelningen 10 killar och 13 tjejer. När jag refererar till ”eleverna” i

undersökningen menar jag alla elever som deltog i workshop från de båda klasserna. Jag gör alltså inte någon skillnad på om de gick i åk 2 eller åk 3.

Frågorna A, B och C i workshopen berörde lärande och frågorna D och E berörde IKT och lärande (Bilaga 1). De avslutande individuella utvärderings-frågorna (Bilaga 2) kopplar ihop lärande och IKT ur ett elevperspektiv. Eleverna genererade fler begrepp kring frågorna A-C än kring frågorna D-E. Det beror troligen på att eleverna har en längre relation till fenomenet lärande än till fenomenet IKT i skolan.

Gruppernas uppfattning av en fråga skrevs ner på en post-it lapp som sattes upp. Varje lapp kunde innehålla flera begrepp. Alla begrepp fick en (1) poäng (p). Vissa begrepp förekom flera gånger. När jag grupperade och kategoriserade de olika begreppen följde poängen med, vilket gjorde att jag kunde vikta de olika kategorierna mot varandra för att se vilken kategori som var relativt sett störst i varje fråga. Här nedan är kategorierna understrukna.

(26)

För att ge en mer nyanserad bild av hur eleverna uppfattade olika fenomen rörande IKT och lärande har jag valt att ta med några av de begrepp de angav som svar på frågorna, samt citat från eleverna som framkom under de båda

workshop-tillfällena. Dessa begrepp och citat är satta inom ”citationstecken”.

5.2 Delaktig i lärandet - undran

Den första frågan på workshopen berörde lärande rent generellt. Det genererades 24 begrepp (totalt 63 p) av eleverna utifrån frågeställningen:

A) Hur har ni gjort när ni har lärt er något nytt?

De flesta eleverna angav begrepp som jag kategoriserade som skolan/lärare (21p). Exempelvis ”sammanfattning av litteratur vi blivit tilldelade” (av läraren),

”repetition”, ”memorerat”, ”övat och läst”. De enskilda begrepp som fick flest poäng var multimedia t.ex. ”kollat på youtube” eller ”internet” (10p), imiterar/ iakttar t.ex. ”kollar på någon annan och gör likadant" (7p) och frågar någon t.ex. ”frågar någon som redan kan, som kompisar eller föräldrar” (6p), men även egen erfarenhet som ”experimenterat och testat mig fram” (3p).

Alla dessa begrepp faller under det Dewey kallar delaktighet i lärande och undran. Jag tolkar svaren som att eleverna fortfarande är väldigt beroende av pedagogens hjälp för att lära sig något nytt, men att flertalet elever visar eget initiativ och söker upp informationen själv. De strategierna eleverna då använde sig av för att lära sig något nytt var antingen via IKT verktyg, genom att iaktta någon eller genom att kommunicera med någon i deras social miljö. Det kunde vara ansikte mot ansikte eller via sociala medier.

5.3 Känsloliv och social miljö

Den andra frågan var en tvärtom-fråga som skulle fånga upp vad som hindrade eleven från inlärning. Svaren gav dock även en intressant inblick i elevernas vardag. Det genererades 35 begrepp (totalt 87p) utifrån frågeställningen:

(27)

Nästan en tredjedel (30p) av begreppen hamnade i kategorin störande moment, t.ex. ”mobiler”, ”sociala media”, ”ljud”, ”buller”, ” störande kompisar”. Eleverna identifierade m a o IKT och arbetsmiljön som den enskilt största orsaken till att de lärde sig sämre i skolan. Den näst största orsaken till att elever hindras från

lärande i skolan återfanns i kategorin personligt välbefinnande (28p) och syftar på att eleverna av fysiologiska eller psykologiska orsaker inte orkar ta till sig

informationen i skolan. Exempel på det är: ”privatlivet”, ”stress”, ”depression”, ”familj”, ”sömnbrist”, ”Relationer och förhållanden”.

Utifrån Deweys teorier om lärande kan man resonera att elevernas känsloliv påverkar inlärningen. Inom sociokulturell teori ser man lärandet som något som påverkas av den sociala miljön runt den lärande, vilket även det bekräftas av svaren. Jag ser här ett klart samband mellan IKT, lärande och det personliga välbefinnandet.

5.4 Relationer och lärande i en social miljö

Denna frågeställning genererade flest begrepp, 36 st (totalt 81p) och var mera specifik till sin karaktär.

C) Vad hjälper er till bättre lärande i skolan?

De många begreppen som kom fram visar på att lärandet är högst individuellt och olika faktorer påverkar eleverna i deras lärande i skolan. Det som flest elever tyckte hjälpte dem till ett bättre lärande i skolan kategoriserade jag bra lärare (38p). En bra lärare skulle vara ”inspirerande”, ”motiverande”, ”engagerad”, ”pedagogisk”, ”ge återkoppling” och ”hålla strukturerade och välplanerade lektioner”. Det som eleverna ansåg vara näst viktigast var deras personliga välbefinnande och intresse (26p) t.ex. ”mår bra”, ”mätt och utvilad”, ”lagom arbetsbelastning”, ”kamrater”, ”diskussioner i klassen”, ”hög motivation” och ”intresserad av ämnet”, följt av arbetsmiljön (15p) t.ex. ”lugna klasser” och ”studiero”.

Inom sociokulturell teori menar man att lärandet har att göra med relationer och att lärandet skapas i samspel mellan individen och den social miljön. Det ligger således ett stort ansvar på pedagogerna att möta elevernas behov

(28)

i deras läroprocess så att han/hon kan nå sin optimala inlärning. Lärandet skapas i samspelet mellan läraren och eleverna och elever emellan. Jag ser resultaten som en bekräftelse på att pedagogerna har ett stort ansvar att hjälpa elverna i deras progression inom olika ämnen i skolan. Det gäller dock att inse att elverna även är en del av en social miljö som befinner sig utanför skolans värld, både fysiskt och digitalt, och att försöka koppla ihop och levandegöra dessa olika världar i

undervisningen. Man ska inte heller glömma kamrateffekten. Internationella studier påvisar att kamrater har en stor påverkan på lärandet (Skolverket, 2013b). Om eleverna har bra kamrater i klassen ökar deras motivation och vilja att lära sig. I studien identifierades kamrater som en orsak till personligt välbefinnande.

5.5 Nya medier

Syftet med denna frågeställning var att eleverna skulle blicka framåt och komma med idéer om vilken sorts IKT de ville se i undervisningen. Det genererades 28 begrepp (totalt 41p).

D) Vilken sorts IKT vill ni se i undervisningen i skolan i framtiden? Den kategori som fick flest poäng var IKT som underlättar inlärning (20p) vilken syftar till appar som stödjer eleverna i deras läroprocess. Eleverna eftersöker här något utöver det som erbjuds i klassrummen. Det kan vara ”appar som hjälper mig strukturera sina studier”, ”program som är relevanta för livet efter skolan”,

”gemensamma databaser för informationsdelning” och ”appar för kommunikation med läraren”. Eleverna söker alltså efter något som kan underlätta deras liv främst i skolan men även i samhället. Kategorin digitala verktyg kom upp som god tvåa (17p). Det som nämndes var ”datorer”, ”läsplattor” och ”Smartboards”. Datorer är något som eleverna redan känner till och som de tydligen gärna ser som en del i undervisningen även framledes.

Utgångspunkten för ett sociokulturellt perspektiv är mångfald i

föreställningsvärldar. Utvecklingen av de nya medierna är en aspekt i detta. Redan Vygotskij talade om att människan använde sig av materiella eller fysiska redskap för att lära sig. Inom den sociokulturella traditionen försöker man hitta svar på just

(29)

dessa frågor. Hur kan skolan koppla ihop elevernas olika läromiljöer så att det de lär sig i skolan även är relevant i vardagen?

Jag tolkar elevernas svar på denna fråga som att de är medvetna att funktionalitet går före plattform. Så länge de appar och program de använder fungerar och hjälper dem i deras progression spelar plattformen, det digitala verktyget, mindre roll. Läsplattor och Smartboards ingår dock inte i

undervisningen idag varför det får ses som ett förslag på digitala verktyg, utöver de datorer de har idag, som de skulle vilja se i undervisningen i framtiden.

5.6 Utveckla kunskap

Den sista frågeställningen i workshopen spetsade till frågan med fokus på IKT som en resurs för inlärning. Det genererades 15 begrepp (totalt 38p)

E) Vad behövs för att IKT skall fungera som ett hjälpmedel / resurs för inlärning?

Elevernas svar kan sammanfattas i Kategorierna: Enkla och fungerande program (16p) t.ex. ”IKT som är enkelt att använda”, ”program som fungerar” och ”IKT av så pass god kvalitet att den fungerar ett längre tag”. Avgränsningar (9p) t.ex. ”nätverket ska blockera all social media. Skolans nätverk alltså”, ”funktioner som kan blocka program som distraherar ex. Instagram” och ”Begränsningar vad man kan göra ex. inga sociala medier”. IKT-kompetenta lärare (7p) t.ex. ”Läraren kan tekniken”. Kategorierna kan ses som en mångfald i föreställningsvärldar som är en utgångspunkt inom ett sociokulturellt perspektiv. För att utveckla kunskap behöver eleverna enkla och fungerande program som stödjer deras progression inom olika ämnen. Likaså vittnar svaren om IKT-kompetenta lärare om att lärarna bör få utbildning inom olika IKT som används i undervisningen och hur de skall användas på ett pedagogiskt sätt. Något även Skolverket (2013a) lyfter fram. Eleverna verkar även ha nått en mognad vad gäller insikten om vad som stör dem vid inlärningen, men verkar inte förmögna att själva stänga av de social medierna utan önskar någon form av hjälp. IKT och hur de påverkar möjligheterna till lärande har här tydliga kopplingar till det sociokulturella perspektivet på lärande.

(30)

Jag tolkar svaren som att eleverna är väl medvetna om vad som krävs för att IKT skall fungera som stöd i undervisningen. Om programmen uppfattas som krångliga, eller inte fungerar som de ska, och om pedagogen saknar tillräcklig kompetens att använda IKT så stjälper istället för hjälper IKT inlärningen. Även på denna fråga kom önskan om blockering av sociala medier upp, vilket tyder på att det uppfattas som ett reellt problem av eleverna.

5.7 Val av IKT för inlärning

I den individuella utvärderingen som eleverna svarade på fick de först svara på två frågor, som Bryman (2013) benämner slutna; vilken sorts IKT ansåg de vara bästa hjälpmedlet för inlärning i skolan, respektive inom företagsekonomi? De fick fyra svarsalternativ på bägge frågorna. Tre förbestämda och ett öppet alternativ. Det alternativ de trodde på mest fick 3 poäng, näst mest 2p, sedan 1p och ett alternativ fick 0p. Sammanställningen av de båda frågorna presenteras i tabell 5.7.1 nedan.

5.7.1 Tabell Enkätsvar från samtliga elever i studien

Rankning av vilken IKT-plattform som eleverna anser passar bäst för inlärning generellt respektive inom företagsekonomi.

I Tabell 5.7.1 ovan ser man att det är datorer som är den IKT-plattform som eleverna anser vara den bästa för inlärning både generellt och inom

företagsekonomi. Därefter kommer läsplattor och smarta mobiler. Dysthe (2013) menar att kunskap är beroende av den kultur vi lever i. Resultaten som presenteras i tabell 5.7.1 kan ses som ett uttryck för det. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan val av IKT-plattform för inlärning i skolan respektive

IKT-plattform Inlärning i skolan Inlärning inom

företagsekonomi

Datorer 127 127

Smarta mobiler 48 45

läsplattor 86 85

(31)

inlärning inom ämnet företagsekonomi. Förvånande är att läsplattor intog en andraplats eftersom de inte ingick i undervisningen på den skola eleverna går på. Svaret skall troligen ses som en önskan om läsplattor i undervisningen. Under annat framkom önskemål om olika digitala plattformar ”film och media”,

”hologram” men också böcker. Resultatet gav inga nya uppslag att gå vidare med.

5.8 Inlärning och IKT

Den sista frågan i den individuella utvärderingen hängde ihop med själva

frågeställningen för denna studie. Av utrymmesskäl kan jag inte redovisa alla svar utan jag tar endast med representativa citat. För att kunna bedöma svaren på samma sätt som de övriga frågorna plockade jag ut begrepp ur meningarna och skrev ner dem på ett papper enligt solrosmetoden som jag presenterat tidigare i uppsatsen. Det blev 19 begrepp (totalt 73p) utifrån frågeställningen:

Hur ska IKT användas inom undervisningen för att på bästa sätt stödja din inlärning inom ämnet företagsekonomi på gymnasiet?

Det övergripande temat för svaren var att eleverna sökte IKT som fungerade som ett samarbetsverktyg t.ex. ”En samarbetsuppgift kan ha installerats till

undervisningen”, ”att det finns uppgifter som man kan göra direkt i plattan/datorn tillsammans” och ”både lärare och elever ska använda samma programvara”. De digitala verktyg som eleverna ansåg på bästa sätt stödde deras inlärning var ”Win-konto” (13p) och ”Excel” (11p) t.ex. ”bokföringsprogram där man kan öva på att bokföra olika sorters affärshändelser, som Win-konto”. Orsaken till det är att det är program som ingår i undervisningen inom företagsekonomi. Även under denna fråga beskrevs de sociala medierna som störande moment som borde blockeras (7p) t.ex. ”De ska användas på ett sätt så att de inte missbrukas. Exempelvis innehålla program som hindrar en att använda andra sociala medier som

Facebook”. Det fanns även de som förespråkade en återgång till endast penna och papper i undervisningen (6p) t.ex. ”IKT ska inte överanvändas för papper och penna är ändå nödvändig kunskap”.

Inom sociokulturell teori pratar man om mediering vilket avser

(32)

även vikten av socialt samspel för lärande (Lundgren et al, 2014). Elevernas svar i studien bekräftar detta. Jag tolkar resultaten som att eleverna är väl medvetna om fördelarna och nackdelarna med IKT i undervisningen. För att IKT ska stödja elevernas inlärning måste den konstrueras som en samarbetsplattform där lärare - elev och elever sinsemellan kan kommunicera ostörda kring företagsekonomi.

5.9 Sammanfattning av resultat

I detta kapitel har jag presenterat och analyserat resultaten av min studie kopplat till de teorier jag presenterat i denna uppsats. Jag ämnar här göra en kort

sammanfattning av resultaten.

Resultaten visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och söker efter svar på sin undran främst i skolan men även via olika IKT och bekanta i deras sociala närmiljö. Nästan en tredjedel av eleverna anger att störande moment, såsom ”mobiler, sociala media, buller och störande kompisar”, är den största orsaken till att de inte lär sig i skolan. Även det personliga välbefinnandet påverkar lärandet i skolan och kan kopplas till allt från för kalla/varma/bullriga lokaler, bra/dåliga kamratrelationer, till händelser i privatlivet. Elverna är sociala samhällsvarelser som påverkas av sin omgivning och som tar med sig tankar och känslor kring dessa fenomen in i klassrummet. Något som pedagogerna måste vara medvetna om när de planerar sin undervisning så att de kan motivera och engagera eleverna till att vilja lära sig.

Resultaten i studien gav också till handa att datorer även framgent är det digitala verktyg som eleverna helst ser kopplat till undervisningen, men även andra digitala verktyg såsom läsplattor och Smartboards efterlystes. Det viktiga var dock inte de digitala verktygen, utan att de program och de appar man använde var enkla att använda och att de stödde elevernas inlärning. Helst ska IKT

införlivas i undervisningen som en samarbetsplattform eller forum där lärare kan stötta elever och där elever sinsemellan kan stödja varandra i sin

(33)

6. Analys och Diskussion

I min studie har jag haft för avsikt att undersöka vilka strategier eleverna på gymnasiet använder sig av i deras läroprocesser samt hur IKT skulle kunna främja deras progression inom ämnet företagsekonomi. I min resultatdiskussion

diskuterar jag min huvudfråga i relation till studiens resultat och till tidigare forskning. Därefter presenterar jag några lärdomar från studien som jag tar med mig som pedagog. Vidare förs en metoddiskussion och avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. Jag undersökte detta utifrån min frågeställning:

Hur kan IKT användas i undervisningen för att stödja elevers lärande i företagsekonomi på gymnasiet - sett ur ett elevperspektiv?

Alexanderson et al (2004) visar i sin rapport att lärarens kunskaper i ämnet och syn på lärandet har en stor effekt på hur IKT används i undervisningen och vilket stöd IKT utgör för elevernas progression. Resultaten i min studie visade också att eleverna ansåg att lärarens kunskaper inom ämnet och inom IKT var en avgörande parameter för deras inlärning. Jag kan dock tänka mig att eleverna tänkte att lärarens kompetens i ämnet var av större betydelse för inlärningen än kunskaperna inom IKT. Vad gäller betydelse för

inlärning rankades kategorin ”bra lärare” högre än ”multimedia” av eleverna i studien. En fingervisning om att läraren har ett fortsatt högt förtroende hos eleverna.

Både Alexanderson et (2004) och Fredriksson (2013) pekar på att läraren måste ge eleverna ett genomtänkt pedagogiskt stöd vid lärande med digitala verktyg för att eleverna skulle fördjupa sina kunskaper i ämnet. Något som även Rita Kop's (Veletsianos, 2010) studie pekar på. Kop lade dock till vikten av en fungerande IKT-support för att få

undervisningen med IKT att gynna elevernas lärande. Resultaten i min studie bekräftar alla dessa parametrar för att IKT skall stödja lärandet inom företagsekonomi. Min studie pekar

(34)

således i samma riktning men eleverna i studien ville gå ett steg längre och mer aktivt använda olika IKT plattformar för samarbete inom ämnet företagsekonomi.

När jag analyserade resultatet av studien reflekterade jag över den stora andelen IKT-positvia svar eleverna hade gett. Är det ett utslag av att de flesta är positiva till IKT i undersökningen eller kan det hända att de som inte kom på workshopen (nästan en tredjedel av klassen) inte hade intresse för IKT och därför inte deltog i undersökningen? Jag tror att det kan vara både och. Det fanns de i studien som var kritiska till IKT i

undervisningen även om de var i minoritet. Slutsatsen vad gäller deltagarna i studien är att de som kom fann IKT intressant och ville göra sin röst hörd medan de som inte dök upp saknade intresse i ämnet. Hade dessa elever dykt upp hade resultatet eventuellt sett annorlunda ut.

Lundin et al (2010) menade att eleverna redan använder en mängd IKT-utrustning såsom smarta mobiler och appar och att lärarna borde utforska och utnyttja dessa

plattformar för pedagogiska ändamål. I min studie föreslog inte eleverna ens mobiler utan nämnde bara olika sorters datorer och Smartboards. Det kan vara att de inte anser att mobilen är ett digitalt verktyg som lämpar sig för undervisning men det troliga är att de är vana användare av datorer och att ingen lärare ännu har integrerat mobilanvändningen i undervisningen. De saknar med andra ord erfarenhet i området. Att Lundin et al’s (2010) studie är gjord på elever som studerar på högskolenivå kan reflektera detta.

Något som inte togs upp i den tidigare forskningen, men som framkom i studien, var mobilers och sociala mediers inverkan på elevernas lärande och välbefinnande.

Resultaten i studien pekar på att mobiler och sociala medier utgör ett reellt störmoment vid inlärning och påverkar eleverna både positivt och negativt vad gäller deras välbefinnande. På frågan om varför de inte stängde av mobilerna angav eleverna FOMO (Fear Of Mising Out) som den största orsaken. De syftar alltså till en rädsla av att missa något viktigt i deras sociala relationer eller omvärlden. Vilket visar hur viktig den digitala världen har blivit för dessa elever. Något som bekräftar både Dewey’s och det sociokulturella perspektivets bild av människan som en samhällsvarelse som påverkas av sin sociala omvärld och som lär sig i samverkan med denna. Ett resultat av hur vårt samhälle ser ut idag med outtalade krav på att att alltid vara nåbar och uppdaterad på vad som händer i den sociala närmiljön skapar dock en stress. Thomee et al (2011) kopplar denna stress och ohälsa till mobilanvändandet.

References

Related documents

Den här tryggheten i att använda sig av IKT i undervisningen, som lärarna har på den här skolan även om inte alla har utbildning inom IKT, tror vi bottnar i det stöd som finns

We investigate the optimal braking and steering patterns in completely autonomous (in the sense that no driver or driver- model is assumed) safety-critical manoeuvres in the

Om kapacitet för utbildning och delaktighet Vår stad 2030 och efterföljande Rådslag handlar om att lära sig och samtidigt bidra till ökad social och ekologisk hållbarhet i

Jag har, tillsammans med skolans bibliotekarie, i denna organisation fått ett ansvar för att se till att IKT-utrustningen för både elever och lärare fungerar men även ett uppdrag

Genom att man, precis som Jedeskog (2007) skriver, exempelvis involverar lärare mer i ett tidigt stadium och ger tid och stöd till lärare att anpassa sig till nyare innovationer.

Med tanke på att vi som lärare i undervisningen ska använda IT som ett verktyg för kunskap och lärande, och skapa förutsättningar för eleverna att kunna navigera i dagens

Informations- och kommunikationsteknologi har blivit en stor del av vår vardag och ett viktigt verktyg för att överhuvudtaget kunna delta i samhället och borde därför vara integrerat

 Teknik som inte fungerar (gäller främst den kommunala skolan). Pedagogerna ger uttryck för sin frustration: ”Man blir galen om man inte kommer ut på nätet”, ”Man