SJUK, ELLER?
En litteraturstudie om attityder till sjukskrivning
DRIFA HARDARDÓTTIR ANDERSSON
ANNA LARSSON
HANDLEDARE: KENT KARLSSON
Examensarbete 10 p Malmö Högskola
Folkhälsovetenskap (41-60 p) Hälsa & Samhälle
Folkhälsovetenskapliga programmet 120/160 p 205 06 Malmö
SJUK, ELLER?
– En litteraturstudie om attityder till sjukskrivning
DRIFA HARDARDÓTTIR ANDERSSON
ANNA LARSSON
Hardardóttir Andersson, D. & Larsson, A. Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005.
Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vårt samhälle. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka attityder till sjukskrivning det finns i Sverige idag samt hur attityder skiljer sig mellan olika grupper och länder. Den metod vi använder oss av är en litteraturstudie där vi analyserar och granskar undersökningar via databaser, myndigheters webbsidor, debattprogram på TV samt kurslitteratur. Resultatet visar att attityder tydligt skiljer sig mellan olika åldrar, kön och levnadsförhållanden. Attityderna är också olika mellan de länder vi har studerat, men att jämföra dessa ger ingen rättvis bild eftersom klassificeringen av sjukskrivning är olika i länderna. I vår studie har även framkommit att det förekommer ett antal tveksamma sjukskrivningar i Sverige idag.
Nyckelord: attityd, sjukskrivning, sjukfrånvaro, sjukpenning, långtidssjukskrivning,
SICK…?
– A review study about attitudes toward paid sick leave
DRIFA HARDARDÓTTIR ANDERSSON
ANNA LARSSON
Hardardóttir Andersson, D. & Larsson, A. Sick…? A review study about attitudes toward paid sick leave. Degree projekt in public health science, 10 credit points. Malmö University: Health and Society, the unit of public health science, 2005.
Knowledge about different attitudes might be an important component in the preventive efforts to reduce the number of sick leaves, which are causing a tremendous financial strain on our society. The aim of the study is to examine different attitudes toward sick leave in Sweden today, and how they differ between groups and other countries. The method is based on a review study where we analyze various statistics and research results pulled from data bases, Authorities’ Web sites, Debate Programs on television and Academic Course Literature. The results indicate that attitudes clearly differ among age groups, gender and living conditions. We also found that the attitudes differ between the countries included in. To compare these would not be accurate since the actual classification of “sick leave” is different. In conclusion, our study has shown there are an unnecessary amount of sick leave cases in Sweden today.
Keywords: attitude, sick leave, long-time sickness, sicklisting, sickness benefit, early
1 INLEDNING ... 4 2 BAKGRUND ... 4 2.1ATTITYDER... 4 2.2SJUKSKRIVNING... 5 2.2.1 Föreskrifter... 5 2.2.2 Utveckling... 7 2.2.3 Diagnoser ... 9
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 11
4 METOD ... 11 4.1LITTERATURSTUDIE... 11 4.2UNDERSÖKNINGSMETODIK... 11 4.3BEGREPPSDEFINITIONER... 12 5 METODDISKUSSION ... 12 6 TEORI... 13 7 RESULTAT ... 14
7.1”HELA SVERIGE – HALVA SJUKFRÅNVARON”... 14
7.2ATTITYD OCH NORMFÖRSKJUTNING... 17
7.3KVINNORS SJUKSKRIVNINGAR – ETT FORSKNINGSPROJEKT... 18
7.4SVERIGES SJUKSKRIVNINGAR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV... 19
8 RESULTATDISKUSSION... 20
8.1ATTITYDFÖRSKJUTNING... 20
8.2ARBETE ELLER SJUKSKRIVNING?... 21
8.3MYNDIGHETERS MEDVETENHET... 22
8.4DELTIDSARBETETS BETYDELSE... 23
8.5RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 23
8.6LIVSSTILSFAKTORER... 24
8.7ANSVAR... 24
8.8OGRUNDADE SJUKSKRIVNINGAR... 25
8.9ATT JÄMFÖRA SVERIGE MED ANDRA LÄNDER... 25
9 AVSLUTNING ... 26
REFERENSER... 27
LITTERATUR... 27
1 Inledning
Kostnaderna för sjukskrivningar fördubblades mellan år 1997 och 2002. Under 2002 var det 862 000 personer som någon gång under året hade fått sjukpenning. Regeringen satte upp ett mål när sjukskrivningarna var som högst, att halvera antalet sjukdagar till år 2008 i förhållande till hur det såg ut år 2002. De sammanlagda utgifterna för ohälsan, i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning, uppgick år 2004 till 92,4 miljarder kronor. Det innebär dock en sänkning med 300 miljoner kronor från 2003 och prognosen ser ut att fortsätta i samma riktning. Försäkringskassan menar att det är debatten i samhället som gjort att medvetenheten angående riskerna med sjukskrivning har ökat samt att allt färre sjukskriver sig. Samtidigt vill man att fler av dem som har sjukersättning idag ska få möjlighet att komma in i arbetslivet igen (Försäkringskassan Internet 2005-05-19). Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar ytterligare. Människors beteende bestäms delvis av vad de har för attityd till beteendet i sig. Man kan påverka människors attityder och motivation genom att låta människor uppfatta problemet och skapa intresse för en förändring, vilket i sin tur kan påverka individers val och beteenden i viss utsträckning. Det är framförallt kunskap som är en grundläggande faktor för att personer ska vilja ändra sina attityder och beteenden. Med tanke på de missuppfattningar angående sjukförsäkring som verkar förekomma i landet idag, så är information och kommunikation en viktig del i arbetet med att minska sjukfrånvaron.
2 Bakgrund
2.1 Attityder
Attityd är en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till utryck i att man är för eller mot något. Generellt blir de flesta företeelser i samhällslivet föremål för attityder. En attityd anses bestå av tre komponenter: den kognitiva, den affektiva och den intentionella. Den kognitiva komponenten avser vad en person tror eller tror sig veta om något. Den affektiva innefattar de känslor och styrkan i känslorna individen har för eller emot attitydobjektet. Den intentionella komponenten åsyftar den handlingsberedskap personen har inför föremålet. Ett attitydobjekt kan vara allt från det abstrakta eller generella till det konkreta eller specifika. En individs attityder går att ordna i ett mer eller mindre sammanhängande hierarkiskt system. Övergripande attityder anses mer varaktiga och svårrubbade medan de specifika anses mer lättpåverkade. Om generella attityder förändras så
kommer det med större sannolikhet att få konsekvens för attityder på lägre nivåer, medan det omvända inte gäller med samma sannolikhet (Brante m fl 1998).
Enligt teorier om beteendeförändringar bestäms människors beteende delvis av deras attityd till beteendet. En individs attityd till en specifik handling och avsikten att lägga sig till med en vana påverkas av övertygelse, motivation som i sin tur kommer från personens värderingar, attityder och drift eller instinkt samt påverkan av sociala normer. En människas moraliska uppfattning kan komma ifrån ens egna värderingar som i sin tur härstammar ifrån religion, kultur, ideologi, yrkesnorm, lagar eller livserfarenhet. Attityder är mer specifika än värderingar och beskriver relativt stabila åsikter om särskilda frågor (Naidoo & Wills 2000).
Individens beteende är baserat på dess övertygelse. En övertygelse baseras i sin tur på information som en person har om ett objekt eller en handling. Ett exempel: objektet förknippas med någon egenskap exempelvis att potatis (objekt) är fettbildande (egenskap). Om en person med denna uppfattning vill gå ned i vikt kommer denne att skära ned på sin konsumtion av potatis. Om man kan övertyga personen att potatis inte är fettbildande utan är nyttigt så börjar personen kanske äta potatis igen. Med andra ord, information kan påverka övertygelse som i sin tur påverkar beteendet (Naidoo & Wills 2000).
2.2 Sjukskrivning 2.2.1 Föreskrifter
Enligt Socialstyrelsen bör sjukskrivingar användas restriktivt, då passiv sjukskrivning och långtidssjukskrivning utan rehabilitering kan bidra till social isolering, depression samt ökad risk för utslagning från arbetslivet. Prognoserna för att återgå till arbete efter en lång tids sjukskrivning blir generellt sämre. Sjukskrivningar leder ofta till ytterligare sjukfrånvaro för den långtidssjukskrivne eftersom det normala aktivitetsmönstret lättare blir mer inaktivt. Denna passivitet blir ett normaltillstånd som gör det svårt för individen att återgå till att arbeta (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04).
Enbart läkare (och i särskilda fall tandläkare) kan sjukskriva, det vill säga att intyga arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Sjukskrivningen bör enligt Socialstyrelsen ske utifrån
om sjukskrivning grundar sig på en bedömning av patientens arbetsförmåga i det aktuella arbetet (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04). Hur arbetsförmågan påverkas av de olika sjukdomarnas symptom varierar och arbetsförmågan beror bland annat på arbetets karaktär. Likväl finns inga utmärkande kriterier för huruvida en sjukdom leder till nedsatt arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Möjligheten att kunna arbeta är ändå viktig, både för individen och för samhället, även om arbetsförmågan är nedsatt (Socialstyrelsen 2005). För att bedöma arbetsförmågan krävs såväl medicinska kunskaper som kunskaper om socialförsäkringssystemet, men även kunskap om de krav som arbetssituationen ställer på individen. Läkarintyg medför dock inte automatiskt rätt till sjuklön utan utgör en del av beslutsunderlaget vid bedömningen av rätt till sjukpenning (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04).
Från och med 2003 svarar arbetsgivaren för bedömningen av rätten till och utbetalningen av sjuklön till anställda under de första 21 dagarna av en sjukperiod (Försäkringskassan Internet 2005-05-16). Sjuklönen är den ersättning som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren för den tid då denne är hindrad att utföra sitt arbete på grund av sjukdom. Ersättningen är 80 procent av den vanliga lönen och utbetalas för dag 2 till dag 21. Den första dagen är karensdag, då ingen ersättning erhålles. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljö och rehabilitering, samt är skyldig att inom ramen för den egna verksamheten rehabilitera långtidssjuka arbetstagare. På motsvarande sätt har den sjukskrivne arbetstagaren skyldighet att medverka i rehabiliteringsutredningen och att bidra till att den information som behövs kommer fram. Dessutom skall arbetstagaren medverka aktivt i sin egen rehabilitering. Rätten till sjukpenning och eventuell rehabiliteringsersättning förutsätter att arbetstagaren medverkar aktivt i processen. Företagshälsovården fungerar som konsult för arbetsgivaren och de anställda när det gäller arbetsmiljön (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04). Enligt lagen om sjuklön och Riksförsäkringsverkets föreskrifter krävs läkarintyg från den sjunde dagen efter att man har sjukanmält sig. För rätten till sjuklön behöver intyget inte innehålla uppgift om diagnos utan enbart ett intygande av att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Efter 21 dagars sjukfrånvaro är det försäkringskassans uppgift att besluta om rätten till sjukpenning. Sjukpenning är en ekonomisk ersättning som erläggs via försäkringskassan och grundas på individens inkomst, vilket beräknas per dag. För att få ersättning från försäkringskassan finns det kriterier som individen måste uppfylla. Kriterierna beror på oförmågan att kunna arbeta. Individen lämnar in en ansökan som sedan ligger till grund för försäkringskassans beslut om rätt till ersättning (Försäkringskassan Internet 2005-05-16).
Läkaren ansvarar för att lämna ett utlåtande till försäkringskassan om den sjukskrivne vid sjukperioder som överstiger fyra veckor. Utlåtandet skall innehålla uppgifter angående behovet av rehabilitering, pågående och planerad behandling eller rehabiliteringsåtgärder och, om möjligt, beräknad återstående sjukdomstid. Med hänsyn till arbetsgivarens respektive arbetstagarens ansvar är det lämpligt att läkaren vid behov tillsammans med eller via arbetstagaren tar kontakt med arbetsplatsen. Om arbetsförmågan är nedsatt och läkaren bedömer att patienten inte kan återgå i arbete utan särskilda rehabiliteringsåtgärder, bör kommunikationen ske med arbetsplatsen för rehabilitering. Då arbetsförmågan är helt nedsatt är det läkarens uppgift att sjukskriva patienten på heltid. Med hänsyn till sekretessbestämmelserna får läkaren dock inte ta kontakt med arbetsgivaren mot arbetstagarens vilja. När det av olika skäl inte går att få kontakt direkt med arbetsgivaren, eller när patienten kan förväntas ha svårt att föra sin talan bör läkaren kontakta försäkringskassan, vilket även detta förutsätter patientens medgivande. Det är också försäkringskassan som bedömer om återgång till den ordinarie arbetsplatsen är möjlig. Om det är möjligt prövas arbetsförmågan för det ordinarie arbetet, annars i förhållande till något annat arbete som arbetsgivaren har att erbjuda. Då arbetsgivaren inte har något arbete att erbjuda eller om sjukskrivningen kräver en lång rehabilitering får arbetstagaren prova sin arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04).
När det gått ett år med sjukpenning ska försäkringskassan ha utrett om det finns förutsättning för att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. År 2003 ersattes förtidspensionen och sjukbidragen med dessa två begrepp. Aktivitetsersättning är till för de mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga under minst ett år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psykiska eller den fysiska prestationsförmågan. Detsamma gäller för sjukersättningen som är till för de mellan 30 och 65 år. Efter att ha lyft ersättning finns möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet, vilket man inte gjorde tidigare vid förtidspensionering (Nationalencyklopedin Internet 2005-04-27).
2.2.2 Utveckling
Under de senaste två decennierna har sjuktalen varierat mycket kraftigt. Sjuktalen ökade i slutet av 1980-talet men sjönk igen i början av 1990-talet. I slutet av 1990-talet steg sjuktalen fram till slutet av 2002 då sjuktalen var som högst. De senaste åren har sjukfrånvaron börjat minska (Gustafsson & Lundberg 2004).
Kön/Åldersgrupp 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kvinnor 16-19 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,5 0,3 20-24 3,1 3,9 4,8 6,3 7,2 7,4 6,4 25-29 7,6 9,1 11,0 13,3 15,1 15,1 13,5 30-34 11,3 13,9 17,0 20,7 22,9 22,7 20,4 35-39 13,4 16,7 20,9 25,4 28,2 28,1 25,1 40-44 15,1 18,8 23,6 28,3 31,6 31,0 28,0 45-49 18,2 22,6 27,8 32,2 34,6 34,2 30,5 50-54 22,3 27,6 33,3 37,8 39,4 38,1 33,9 55-59 26,9 33,5 39,8 44,2 45,2 42,6 36,9 60-64 20,1 27,0 32,8 39,0 41,5 40,4 35,2 Samtliga 13,7 17,3 21,2 24,9 26,9 26,3 23,3 Män 16-19 0,2 0,2 0,3 0,4 0,4 0,3 0,2 20-24 1,9 2,3 2,8 3,7 4,2 4,1 3,6 25-29 3,9 4,4 5,1 6,0 6,9 6,9 6,3 30-34 5,6 6,8 7,8 9,0 9,9 9,6 8,5 35-39 7,5 9,0 10,7 12,3 13,3 12,9 11,1 40-44 9,1 10,8 12,7 14,9 16,4 16,2 14,3 45-49 11,1 13,2 15,5 17,8 19,2 18,7 16,4 50-54 14,1 16,6 19,1 21,6 23,0 22,2 19,4 55-59 19,3 22,7 25,4 27,7 28,8 27,3 23,8 60-64 17,7 22,3 26,0 29,5 30,3 29,1 25,3 Samtliga 8,7 10,5 12,2 14,1 15,1 14,7 12,9
Tabell 1. Sjuktal, antalet utbetalade dagar med sjukpenning per person, uppdelade på kön
samt åldersgrupp 1998-2004 (Efter: Riksförsäkringsverket Internet 2005-04-10a).
Under perioden 1998-2004 har sjuktalen för kvinnor ökat med 70 procent, från 13,7 till 23,3 dagar. Motsvarande ökning för män är 48 procent, från 8,7 till 12,9 dagar. Sammanlagt innebär detta en ökning med 61 procent sedan 1998. Kvinnors sjukskrivningar har legat på en högre nivå än männens sedan 1980-talet. Under 2004 var kvinnornas sjuktal ungefär 81 procent högre än männens, vilket är den största skillnaden vi haft. Förklaringen till de stora könsskillnaderna är svåra att förklara, men beror troligtvis på olika biomedicinska, socioekonomiska, hälsomässiga samt arbetsrelaterade skäl. Att sjuktalet stiger högre upp i åldrarna är inget onaturligt. Bland män ser man ett tydligt mönster, men för kvinnor är sjuktalet högst i åldersgruppen 55-59 år. En del av dessa mönster kan förklaras med att en trend har varit att allt fler av de långtidssjukskrivna beviljas sjukersättning, vilket leder till att de långtidssjukskrivna försvinner från arbetsmarknaden. Att de yngre grupperna har låga tal beror dels på att de är friska, dels på att de inte har börjat arbeta i så hög utsträckning än.
Däremot är det oroväckande att det är de yngre gruppernas långtidssjukskrivningar som mer än fördubblats sedan 1998 (Gustafsson & Lundberg 2004).
Faktorer som påverkar sjukskrivningarna är många. Det kan röra sig om individanknutna förhållanden som familjeproblem, arbetsförhållanden samt skillnader i attityder och hälsa. Man måste dessutom ta hänsyn till flera samhällsförändringar som regeländringar, arbetsmarknadsfaktorer och konjunktur (Gustafsson & Lundberg 2004). Flera studier har visat att framförallt kortvariga sjukskrivningar varierar med den ekonomiska konjunkturen. När vi i Sverige har högkonjunktur minskar antalet arbetslösa medan sjukskrivningar ökar. En tolkning är att takten i arbetslivet ökar, vilket leder till att folk därför inte hinner med och sjukskriver sig som följd. I lågkonjunktur sker däremot motsatsen, antalet arbetslösa ökar och sjukskrivningarna minskar i antal. En förklaring är att hög arbetslöshet leder till att sjuka lättare slås ut och blir arbetslösa i större utsträckning än friska, vilket därmed minskar sjukfrånvaron under lågkonjunktur. Dessutom blir de som är anställda sannolikt mer angelägna om sin anställning och minskar benägenheten att sjukskriva sig. I studier har det framkommit att de ökade sjuktalen efter 1997 orsakades till största del av minskad arbetslöshet och andra sociala faktorer (a a). En ytterligare faktor som har visat sig ha betydelse för sjukfrånvaron är alkoholkonsumtion. Hög konsumtion ökar risken för ohälsa och sjukskrivning enligt studier (a a). Då alkoholkonsumtionen ökade avsevärt under senare delen av 90-talet kan även detta tänkas ha betydelse för de ökade sjuktalen (a a).
2.2.3 Diagnoser
Den vanligast förekommande sjukskrivningsdiagnosen för både kvinnor och män är rörelseorganens sjukdomar. Därefter följer de psykiska sjukdomarna. Kvinnor sjukskrivs i större utsträckning för psykiska sjukdomar och symptom medan cirkulationsorganens sjukdomar samt skador och förgiftningar är vanligare hos män. Den vanligaste anledningen till sjukskrivning är problem med ryggen hos båda könen (Riksförsäkringsverket Internet 2005-04-10b).
Kvinnor
Diagnos 1999 2000 2001 2002 2003
Rörelseorganens sjukdomar 31,2 32,3 31,7 31,2 29,1
Psykiska sjukdomar inkl. utbrändhet 12,4 17,3 19,9 21,1 22,9
Cirkulationsorganens sjukdomar 3,7 3,1 2,7 2,9 2,6
Graviditetskomplikationer 6,1 5,5 5,9 6,5 7,9
Sjukdomar i urin och könsorgan 3,6 3 2,3 2,5 2,5
Symptom & ofullständigt preciserade fall 4,4 4 4,3 5,1 5
Skador & förgiftningar 6,5 7,3 7 6,9 6,3
Övriga sjukdomar 32,1 27,5 26,2 24 23,7
Män
Diagnos 1999 2000 2001 2002 2003
Rörelseorganens sjukdomar 30,5 34,5 35,6 36,7 33,7
Psykiska sjukdomar inkl. utbrändhet 12,4 14,8 16,4 17,1 18,3
Cirkulationsorganens sjukdomar 6,2 5,9 5,4 5,8 5,6
Sjukdomar i urin och könsorgan 1,4 1,4 0,5 1,2 1,5
Symptom & ofullständigt preciserade fall 2,1 3 3,5 3,6 3,6
Skador & förgiftningar 13,7 12,7 11,6 12,4 12,1
Övriga sjukdomar 33,6 27,8 27 23,3 25,3
Tabell 2. Andel sjukskrivningar längre än 14 dagar fördelat på diagnoser och kön i åldern
16-64 år (Efter: Riksförsäkringsverket Internet 2005-04-10b).
Kvinnor inom kategorin symptom och ofullständigt preciserade fall har mer än fördubblats sedan perioden 1992-1994. Detta kan till viss del förklaras genom ökningen av olika stressrelaterade besvär. Den största förändringen i sjukskrivningspanoramat berör psykiska orsaker. Andelen har stigit avsevärt för båda könen, men tydligast för kvinnor. Dessa sjukskrivningar är till stor del relaterade till olika tillstånd som depression, ångest och stress (Gustafsson & Lundberg 2004). En form av stress är den så kallade yrkesrelaterade stressen som framförallt förekommer i yrken där man har mycket kontakt med eller har stort ansvar för andra människor. Sådana arbeten kan vara vårdyrken eller chefspositioner. Den yrkesrelaterade stressen uppträder ofta på arbetsplatser där man omorganiserat, vanligtvis som en följd av ekonomiska nedskärningar (Socialstyrelsen 2005).
3 Syfte och frågeställning
Vårt syfte är att studera individens attityd till sjukskrivning. Ämnet för uppsatsen har valts för att det ofta saknas ett sådant perspektiv i olika undersökningar om sjukskrivningar. Vår övergripande frågeställning är: Hur ser attityden till sjukskrivning ut i Sverige? Det är även av betydelse att ställa delfrågan: Skiljer sig attityden till sjukskrivning åt mellan olika åldersgrupper och ur ett genusperspektiv? Vidare är det relevant att ställa delfrågan: Hur förhåller sig attityderna i Sverige i jämförelse med andra länder?
4 Metod
4.1 Litteraturstudie
Denna uppsats är utförd som en litteraturstudie. Syftet med en litteraturstudie är att göra en beskrivande bakgrund som motiverar en empirisk studie eller att föra fram den kunskap som finns inom ett visst ämnesområde (Forsberg & Wengström 2003). Vi har sammanställt tidigare empirisk forskning i form av publicerat material inom området attityder till sjukskrivning för att söka svar på de presenterade frågeställningarna. Vi vill även bilda oss en uppfattning om hur attityderna ser ut för att senare eventuellt kunna genomföra vidare studier inom området. Intresset väcktes av artikeln ”Dålig jämställdhet ökar risk för sjukskrivning” publicerad i Sktf-tidningen nr 3/2005. Efter kontakt med artikelförfattaren hänvisades vi till Wombris och Karolinska Institutets studie ”Kvinnors sjukskrivningar – ett forskningsprojekt” (Wombri Internet 2005-05-16).
4.2 Undersökningsmetodik
Därefter har vi sökt vidare på databaser (ARBLINE, ArtikelSök & PsycINFO), där vi funnit försäkringskassans undersökning ”Hela Sverige – halva sjukfrånvaron” (Försäkringskassan Internet 2005-04-22). Våra sökord på ARBLINE och ArtikelSök har varit attityd, sjukskrivning, sjukpenning, förtidspensionering, långtidssjukskrivning, sjukfrånvaro samt normer. Sökord på PsycINFO har varit attitude, sick leave samt long-time sickness. Ytterligare sökningar har gjorts på myndigheters webbsidor, såsom försäkringskassan, Arbetslivsinstitutet och SCB. Sökningarna gjordes genom att kombinera olika sökord för att hitta relevanta artiklar. Vi har även granskat debattprogram (”Uppdrag granskning” 2005) på TV och kurslitteratur. Eftersom attityder ständigt förändras ville vi inhämta så nytt och relevant material som möjligt.
I försäkringskassans undersökning (Försäkringskassan Internet 2005-04-22) har vi analyserat tabellrapporten, istället för att använda försäkringskassans egen klusteranalys. Anledningen till detta är att endast en av frågorna i studien var relevant för vår frågeställning.
4.3 Begreppsdefinitioner
– Aktivitetsersättning är en form av ersättning till personer i åldrarna 19–29 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga under minst ett år. Infördes 2003 och ersätter tidigare bestämmelser om förtidspension. (Nationalencyklopedin Internet 2005-04-27).
– Långtidssjukskrivning avser sjukskrivning som pågått 60 dagar eller mer (Riksförsäkringsverket Internet 2005-04-10b). I uppsatsen förekommer även långtidssjukskrivning som gäller 90 dagar eller mer, vilket i dessa fall framhålles.
– Sjukersättning är en form av ersättning till personer i åldrarna 30–65 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga under minst ett år. Infördes 2003 och ersätter tidigare bestämmelser om förtidspension. (Nationalencyklopedin Internet 2005-04-27).
– Sjukpenning är en ekonomisk ersättning som erläggs via försäkringskassan och grundas på individens inkomst samt beräknas per dag (Nationalencyklopedin Internet 2005-04-27).
– Sjukskrivning omfattar någon som är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller skada (Nationalencyklopedin Internet 2005-04-27).
5 Metoddiskussion
Att avgöra vad som är en attityd eller inte kan vara komplicerat. Attityder är svåra att mäta och de kan inte användas för att direkt förutsäga individers beteende. Studierna försvåras också av att attityder kontinuerligt förändras. Därför har vi studerat så aktuellt material som möjligt inom vårt valda område. Några av de studerade artiklarna har fått kritik för att ha politiska syften och är snarare av debattkaraktär än vetenskapligt material, därmed inte sagt att de blir mindre intressanta. En styrka är att det material vi valt att fördjupa oss i kommer
från olika aktörer med skilda perspektiv och förhållningssätt till sjukskrivning. En svårighet med ämnesvalet är att begreppsdefinitioner ofta saknas, inte är helt tydliga eller varierar från källa till källa. I material på försäkringskassans och Socialstyrelsens hemsidor finns information om att arbetsgivaren ansvarar för sjuklönen de första 14 dagarna av en sjukperiod. I tryckt material från försäkringskassan framgår däremot att det är 21 dagar som gäller från och med år 2003. Det är också begränsat med material som innefattar attityder till sjukskrivning. Med anledning av detta är vår frågeställning ”hur ser attityden till sjukskrivning ut i Sverige?” medvetet av omfattande karaktär.
Wombri och Karolinska Institutet har i sin studie om sjukskrivning (Wombri Internet 2005-05-16) exkluderat sjukskrivna kvinnor med cancer, njursvikt, graviditetskomplikationer, hjärtinfarkt, hjärnblödning och tunga psykiska diagnoser. Är det så att de anser att dessa diagnoser är självklara för sjukskrivning och resterande sjukdomar mer tveksamma?
6 Teori
Hur attityder påverkar beteende har framförallt studerats utifrån två modeller, Theory of reasoned action och Theory of planned behaviour (Naidoo & Wills 2000). Utgångspunkten i Theory of reasoned action är att individen tolkar all tillgänglig information på egen hand och beter sig därefter på ett visst sätt, med hänsyn till tolkningen. Om man känner till vilka data som en person använder i sin tolkning eller utvärdering av ett fenomen så kan man också med stor sannolikhet förutse individens beteende. Agerandet är alltså följden av en attityd som bildats under tolkningsfasen. I denna teori är två faktorer extra viktiga: attityd och subjektiv norm. Med den subjektiva normen menas den sociala pressen att bete sig eller att tänka på ett speciellt sätt, som man upplever i samband med tolkningen av ett fenomen. Dels beror den sociala normen på hur individen själv upplever att andra, för denne, betydelsefulla personer tycker, tänker och agerar och dels beror den på i vilken grad individen vill anpassa sig efter dessa betydelsefulla personer. Intentionen, personens avsikt med sitt handlande, baseras alltså på attityder och den sociala normen och intentionen påverkar i sin tur individens agerande. En nackdel med Theory of reasoned action är att den inte tar hänsyn till de tillfällen då individen inte har full egenkontroll, därför utvecklades den till att bli Theory of planned behaviour som tar hänsyn till de handlingar då personen har liten eller ingen kontroll över utgången (Figur 1). Med denna teori avses att en handling bara kan utföras då individen känner att denne har
kontroll över situationen eller händelsen (Aizen I. Internet 2005-05-29 & Statens Institut för Kommunikationsanalys Internet 2005-05-29).
Figur 1. Theory of planned behaviour (Efter: Aizen I. Internet 2005-05-29).
Av figuren framgår hur attityder, sociala normer samt upplevd självkontroll leder till en vilja att bete sig på ett visst sätt som slutligen skapar ett beteende. En person utför ett beteende om denne tror att resultatet av ett visst agerande kommer att vara positivt för en själv. Samma sak gäller omvänt, om man tror att resultatet av ett visst agerande är negativt så undviker personen att utföra handlingen. En handling har alltså större chans att bli utförd om den anses vara till nytta för personen. Konklusionen är att ju starkare attityd, subjektiv norm och känsla av kontroll desto större är intentionen att bete sig i överensstämmelse med sin övertygelse. För att ändra personers beteende kan man enligt teorin påverka människors attityder, den subjektiva normen eller den upplevda kontrollen. Vilken faktor som är viktigast för att få en individ till att förändra eller skapa en intention att ändra ett beteende beror på vilket beteende det handlar om. Enligt teorin påverkas beteende även av andra variabler såsom kön, ålder, personlighet etc. men eftersom det sker indirekt så ökar inte modellens förklaringsvärde om fler variabler tas med (Mitthögskolan Internet 2005-05-29 & Statens Institut för Kommunikationsanalys Internet 2005-05-29).
7 Resultat
7.1 ”Hela Sverige – halva sjukfrånvaron”
Försäkringskassan har relativt nyligen utfört en undersökning angående människors kunskap och attityder till hur sjukförsäkringen skall användas. Undersökningen gjordes i juni 2004, med en uppföljning i januari 2005 då 1021 personer mellan 16 och 64 år intervjuades. Mellan undersökningstillfällena genomfördes en informationskampanj ”Hela Sverige – halva
sjukfrånvaron”, vilken har varit ett led i att öka kunskapen om och påverka attityderna till sjukförsäkringen. Under kampanjen har det även pågått utbildning av läkare inom området försäkringsmedicin, skett förtydligande av regelverk samt gjorts satsningar menade för arbetsgivare och vården (Försäkringskassan Internet 2005-04-22).
Enligt försäkringskassans undersökning har befolkningens attityd till hur man kan använda sjukförsäkringen blivit mer restriktiv den senaste tiden. Åkommor såsom trötthet, strejk på dagis och stress på arbetsplatsen anses inte längre vara lika godtagbara skäl till sjukskrivning. Exempelvis har attityden till sjukskrivning orsakad av trötthet förändrats på några månader. Vid första mätningen, juni 2004, ansåg 58 procent att det sällan eller aldrig var ett godtagbart skäl att sjukskriva sig på grund av trötthet. Efter kampanjen ”Hela Sverige – halva sjukfrånvaron” har attityden förändrats. Detta visar den nya mätningen som utfördes i januari 2005, då 73 procent av undersökningsgruppen inte tyckte att man kan sjukskriva sig för trötthet. Attityderna till sjukskrivning har även förändrats vad gäller stress på arbetsplatsen, osämja med chefen, strejk på dagis eller dålig arbetsmiljö. Dessa skäl anses sällan eller aldrig acceptabla för att stanna hemma ifrån arbetet. De två mest godtagbara av samtliga skäl för sjukskrivning är enligt undersökningen förkylning med feber samt problem i familjen (Försäkringskassan Internet 2005-04-22).
En av frågorna i kunskaps- och attitydundersökningen var "i vilken utsträckning är olika skäl godtagbara för att sjukskriva sig?". Svarsalternativen var problem i familjen, strejk på dagis, stress på jobbet, dålig arbetsmiljö, trötthet, förkylning med feber samt osämja med chef och/eller arbetskamrater. Man fick svara enligt en tiogradig skala där siffran 1 betydde "aldrig godtagbart" och 10 betydde "alltid godtagbart" (Försäkringskassan Internet 2005-05-02).
I försäkringskassans tabellrapport för den uppföljande undersökningen framgår att kvinnor i något högre utsträckning i jämförelse med män anser att det är godtagbart att sjukskriva sig för stress på jobbet såväl som för trötthet. Det genomsnittliga värdet för kvinnor uppgår till 3,4 på den tiogradiga skalan såväl för trötthet som för osämja med chef/arbetskamrater, medan männens värden uppgår till 2,7 respektive 3,2. Den största skillnaden mellan könen är acceptansen att sjukskriva sig för förkylning med feber, där männens värde uppgår till 7,4 och kvinnorna 8,3. Övriga skäl för sjukskrivning som anges i undersökningen skiljer sig inte nämnvärt mellan könen (Försäkringskassan Internet 2005-05-02).
Betraktar man olika åldersgrupper framgår det att toleransnivån sjunker med åldern då det handlar om att stanna hemma på grund av problem i familjen. Detsamma gäller för strejk på dagis. Vidare anses dålig arbetsmiljö vara mer godtagbart att sjukskriva sig för i åldersgruppen 16-25 år än i gruppen 46-55 år. Åsikterna går även isär när det gäller trötthet. Åldersgruppen 26-35 år ligger i genomsnitt på 2,6 medan de övriga grupperna är mer toleranta och då i synnerhet 46-55 åringarna. Den yngsta gruppen, 16-25 år, har minst överseende med sjukskrivning för förkylning med feber i förhållande till de andra grupperna. Mest accepterat är det i gruppen 36-45 år (Försäkringskassan Internet 2005-05-02).
I undersökningen tillfrågades även personerna om de arbetade heltid, deltid eller inte alls. När sjukfrånvaron rör problem i familjen har de icke-arbetande en lägre toleransnivå än de som arbetar deltid medan heltidsarbetande ligger mittemellan de båda grupperna. Man ser störst olikheter i fråga om förkylning med feber där samma mönster visar sig, nämligen att de ej arbetande har en lägre toleransnivå och deltidsarbetare en högre. Något mer som skiljer sig är att dålig arbetsmiljö, som anledning till sjukskrivning, anses vara godtagbart i högre grad hos dem som inte arbetar i jämförelse med framförallt heltidsarbetande men även deltidsarbetande. På övriga punkter skiljer sig grupperna inte nämnvärt (Försäkringskassan Internet 2005-05-02).
Slutligen kan man se stora olikheter i attityder beroende på respondenternas familjeförhållanden. Sex procent av dem som är 30 år eller yngre och som bor hos sina föräldrar samt de som är sammanboende, utan barn och är i åldern 15-40 år anser att det aldrig är ett godtagbart skäl att vara hemma på grund av problem i familjen. För dem som bor ensamma utan barn och är 41-59 år uppgår samma andel till 27 procent. Gruppen som är mest negativ till sjukskrivning som följd av problem i familjen är de som bor 1-2 personer i samma hushåll utan barn och är i åldersgruppen 60-64 år. Vidare är åldersgruppen 30 år eller yngre och boende hos sina föräldrar mest toleranta för sjukskrivning orsakad av strejk på dagis, medan gruppen ensamboende utan barn, i åldersgruppen 41-59 år är minst toleranta. De som tycker det är mest acceptabelt att sjukskriva sig för trötthet är åldersgruppen 41-59 år och är ensamboende utan barn. De som är i åldersgruppen 15-40 år utan barn tycker att det är minst godtagbart att sjukskriva sig för trötthet. Vad åldersgrupperna bedömer som godtagbart skiljer sig markant i fråga om förkylning med feber. De som är upp till 30 år och bor hos sina föräldrar har ett genomsnittligt värde på 6,1 och gruppen som är ensamboende utan barn i åldersgruppen 41-59 år har värdet 8,6 (Försäkringskassan Internet 2005-05-02).
7.2 Attityd och normförskjutning
Flera studier har genomförts för att kartlägga människors inställning till socialförsäkringen, bland annat av SVT som har redovisat sin undersökning i TV-programmet ”Uppdrag granskning” under temat ”Fusket med bidrag”. Enligt SVT:s studie råder det ingen tvekan om att fusk med sociala förmåner förekommer och att det förekommer i alla typer av sociala grupper i samhället. Det är dock oklart hur mycket fusket kostar årligen. Att bidragsbedrägeri kan äga rum beror bland annat på sekretess och skyddet av den personliga integriteten, vilket gör det svårt för myndigheter att samarbeta och agera. Det går inte heller att se om en person får bidrag samtidigt från olika kommuner eftersom det inte finns gemensamma register för hela landet. Däremot går det enkelt att ta reda på olika fakta genom att ha kontakt mellan olika myndigheter. Uppdrag granskning informerade om att av ungefär 3 000 ärenden i Helsingborg visade det sig att 46 procent var fusk och följaktligen hade bidragen ändrats eller dragits in. Detta innebar en besparing på 36 miljoner kronor (SVT Internet 2005-05-23).
Våren 2004 gjorde försäkringskassan i Kalmar län en fallstudie om fusk och bedrägeri inom socialförsäkringen. Studien visar framförallt på två typer av bedrägerier. I första hand handlade det om systematiskt missbruk av försäkringen i kombination med annan brottslighet och i andra hand bedrägeri med sjukförsäkring där denna använts som arbetslöshetsförsäkring då individen samtidigt arbetade heltid. Kostnaderna i fallstudierna som avser bedrägerier med sjukförsäkringen uppgick i de enskilda fallen upp emot miljonbelopp. Om man dessutom räknar med bedrägerierna med a-kassa och skatter kan varje fall komma upp i flera miljoner kronor (Försäkringskassan Internet 2005-05-23).
Fram till och med 1980-talet gjorde försäkringskassans personal hembesök regelbundet hos individer som var sjukskrivna. Under 1990-talet skedde en attitydförskjutning hos allmänheten där villkoren för socialförsäkringen blev snedvriden (Försäkringskassan Internet 2005-05-23). Gränsen mellan den enskildes rättigheter och skyldigheter verkar nu vara oklar för många. Att attityderna har förändrats syns tydligt då det finns lagstiftare i den politiska debatten som benämner sjukförsäkringen för ett bidrag (a a).
Bedrägeri inom socialförsäkringen drabbar främst de individer som är beroende av försäkringen för sin överlevnad. Därför anser försäkringskassan att det är angeläget att motverka fusk med socialförsäkringen samt att bedrägerier och fusk ska ses som en stöld från
de utsatta och svaga grupperna som är i behov av försäkringen (Försäkringskassan Internet 2005-05-23).
7.3 Kvinnors sjukskrivningar – ett forskningsprojekt
I januari 2005 publicerade Karolinska Institutet en rapport med syftet att identifiera orsaker till långtidssjukskrivning bland kvinnor. Resultatet visar att de långa sjukvårdsköerna är ett stort problem för de sjukskrivna då väntetiden kan sträcka sig över flera månader eller över ett år i värsta fall. För nästan hälften av kvinnorna finns det ingen plan för hur de ska komma tillbaka till arbetslivet. De kvinnor som är sjukskrivna har generellt sett fått barn tidigare i livet och har fler barn än övriga kvinnor i genomsnitt. Andra gemensamma faktorer hos de sjukskrivna kvinnorna är att de har arbetat deltid i större utsträckning samt att de känner att de har för lite kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Vidare saknar de ofta kompetens eller är överkvalificerade och de har generellt sett skiftat arbetsgivare mer sällan än andra (Wombri Internet 2005-05-16).
Majoriteten av kvinnorna (93 procent) i studien som är långtidssjukskrivna vill arbeta igen. Nästan en femtedel skulle kunna tänka sig att arbeta direkt om arbetet anpassades till dem och en fjärdedel anger att de kan börja arbeta direkt om de får en ny arbetsgivare eller en ny sysselsättning. De långtidssjukskrivna kvinnorna och kontrollgruppens kvinnor skiljer sig inte åt när det gäller viljan att byta arbete. Ungefär hälften av båda gruppernas kvinnor vill byta arbete. Kvinnorna som är sjukskrivna anser dock att deras arbete inte passar dem ur flera aspekter. Trots detta har de inte bytt yrken eller arbetsgivare lika ofta som kvinnorna i kontrollgruppen. Långtidssjukskrivning kan vara en följd av att vissa kvinnor inte haft tillfälle eller förmåga att bryta sin situation. De menar att de gärna skulle ha haft ett annat arbete eller en annan arbetsgivare, men att de inte vetat hur de skulle agera. Om arbetstiden reduceras skulle mer än hälften av kvinnorna kunna tänka sig att gå tillbaka till verksamheten, men 38 procent anser att de inte kan gå ned i arbetstid av ekonomiska skäl. 12 procent av de sjukskrivna har varit i kontakt med arbetsförmedlingen för att diskutera möjligheter till annat arbete (Wombri Internet 2005-05-16).
För de kvinnor som är långtidssjukskrivna är anledningarna att börja arbeta igen inte helt övertygande. Då hänsyn tas till de olika merkostnader som tillkommer vid yrkesarbete visar det sig att 90 procent av kvinnorna förlorar ekonomiskt på att arbeta. Detta gäller särskilt
kvinnor som är lågutbildade och har låga löner. De som inte förlorar på att arbeta är således kvinnor med högre utbildning (Wombri Internet 2005-05-16).
I rapporten framgår att livsstilsfaktorer och personliga egenskaper spelar en viss roll, både när det gäller att bli sjukskriven men också då det gäller konsekvenser av sjukskrivningen. Av de sjukskrivna kvinnorna uppger 63 procent att de fått nya besvär och sjukdomar under de senaste två åren. Det vanligast förekommande symptomet hos långtidssjukskrivna kvinnor är sömnproblem. Det är inte helt lätt att avgöra om sjukfrånvaro är en följd av dålig fysisk kondition eller om konditionen försämrats till följd av sjukskrivningen eller om sjukdomen lett till sjukskrivningen. Därför bör faktorer som till exempel dålig kontroll, dåligt självförtroende, övervikt och för lite motion tas i beaktande vid prevention och behandling. I jämförelse med kontrollgruppens kvinnor har de sjukskrivna kvinnorna ett högre BMI (body mass index), ett mått som uttrycker kroppsmassan i relation till längden. Det ger en bild av att de sjukskrivna kvinnorna i större utsträckning är överviktiga än kvinnorna i kontrollgruppen. Enligt undersökningen motionerar de sjukskrivna kvinnorna mindre (Wombri Internet 2005-05-16).
7.4 Sveriges sjukskrivningar i ett internationellt perspektiv
I en undersökning som gjordes hösten 2003 jämfördes sjukskrivningar mellan ett antal europeiska länder (Sverige, Danmark, Frankrike, Västtyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien). Personerna som ingick i undersökningen skulle ha varit sjukskrivna i minst fem dagar samt under tiden haft en anställning. Resultaten visar att Sveriges höga sjukstatistik liknar situationen i Norge samt Nederländerna. Intressant är att i dessa länder finns ett tydligare konjunkturellt mönster då det gäller sjukskrivningar. I undersökningen konstaterades även att Finland, Danmark och Tyskland visar ett helt annat sjukfrånvaromönster, trots att de ligger geografiskt nära de övriga länderna (Statens kvalitets- och kompetensråd Internet 2005-04-27). Sjukpenningnivån i länderna spelar en viss roll för sjukskrivningstalen. De EU-länder som har generös sjukersättning såsom Sverige, Norge och Nederländerna har även flest sjukskrivningar (Suntliv.nu Internet 2005-05-02a). Det kan också vara arbetsmarknadsfaktorer som är orsaken till skillnaderna mellan länderna. Något man också bör komma ihåg är att Sverige och Norge har en äldre arbetskraft. I många andra länder har man slutat arbeta vid 60 års ålder. (Statens kvalitets- och kompetensråd Internet 2005-04-27).
Det finns inga indikatorer på att svenskar har sämre hälsa än övriga länder. Det är snarare tvärtom. Människor i Danmark har exempelvis lägre förväntad medellivslängd. Skillnaden mellan Sverige och Danmark består framför allt i försäkringssystemen. I Danmark behandlas ärenden tidigare än i Sverige och dessutom skall den som är sjukskriven i Danmark antingen förtidspensioneras eller återgå till arbetet efter ett år. Arbetsmarknaden i Danmark anses även vara flexiblare än i Sverige, vilket gör att människor oftare byter arbete. Dessutom är det helt i sin ordning i Danmark att på grund av sjukfrånvaro avskeda en anställd (Suntliv.nu Internet 2005-05-02b). Det finns de som anser att man har en liberalare attityd i Sverige då det gäller att utnyttja sjukfrånvaron. I Sverige har man lättare för att sjukskriva sig istället för att lösa problem eller byta arbetsplats (Statens kvalitets- och kompetensråd Internet 2005-04-27).
En annan förklaring till skillnaderna mellan länder är hur man klassificerar långtidssjukskrivning. Merparten av dem som är långtidssjukskrivna enligt den svenska statistiken skulle klassificeras arbetslösa eller vara förtidspensionerade om de bodde i ett annat land (Suntliv.nu Internet 2005-05-02a). I Sverige långtidssjukskrivs människor i upp till sju år medan man i de flesta andra länder blir arbetslös, förtidspensionerad eller omskolad efter högst ett års sjukskrivning. Det svenska tillvägagångssättet att mäta sjukskrivning är inte samma som i de andra länderna. Exempelvis framstår sjukfrånvaron i Finland som betydligt lägre, men om sjukfrånvaron räknades på samma sätt i de olika länderna skulle sjuktalen i Finland bli högre än de svenska (a a).
8 Resultatdiskussion
8.1 Attitydförskjutning
Ju starkare attityd, subjektiv norm och känsla av kontroll man upplever desto större är intentionen att bete sig i överensstämmelse med sin övertygelse, enligt Theory of planned behaviour (Aizen I. Internet 2005-05-29). I syfte att sänka sjukskrivningstalen är det därför betydelsefullt att ta reda på vilken inställning människor har till sjukskrivning.
Det är oroväckande att det finns politiker som kallar socialförsäkringen för bidrag. När man benämner försäkringen för bidrag ser man mottagaren som ett offer, som man inte kan ställa krav på. Detta är en stor attitydskillnad i jämförelse med att benämna socialförsäkringen för just försäkring, då man rimligtvis uppfattar att det innebär vissa skyldigheter. Att människor
uppfattar försäkringen som ett bidrag är en indikator på att normerna i samhället har förändrats.
Attityderna till vad som anses vara godtagbara skäl för sjukskrivning har enligt försäkringskassans studie i januari 2005 förändrats (Försäkringskassan Internet 2005-04-22). Om det har med försäkringskassans kampanj att göra eller inte är svårt att avgöra, då två tredjedelar i studien inte överhuvudtaget lagt märke till kampanjen. Undersökningen sträcker sig bara över sex månader och det är svårt att tro att kampanjen påverkat attityderna i någon större utsträckning. En anledning till attitydförändringarna kan vara en följd av regeringens mål att halvera sjukfrånvaron till 2008 med dess medföljande lag- och regeländringar, vilket troligtvis har lett till att korttidssjukfrånvaron har minskat.
Det mest godtagbara skälet för att sjukskriva sig är, enligt försäkringskassans studie, förkylning med feber, även om det finns stora avvikelser mellan olika grupper. Att förkylning är definierat med feber kan vara en faktor som bidragit till att det är mer acceptabelt, genom att man tydliggjort graden av ohälsa, till skillnad från de andra anledningarna till sjukskrivning som ingår i studien. Även om acceptansen ligger generellt högt så utmärker sig gruppen 16-25 åringar. Endast 43 procent anser att det oftast är godtagbart att sjukskriva sig med förkylning med feber som anledning. Detta kan bero på att dessa tillhör en friskare del av befolkningen och har mindre förståelse för sjukdomar. Även om de är friska i jämförelse med andra grupper är det de yngre gruppernas sjukskrivningar som fördubblats sedan 1998. Detta kan vara ett tecken på att psykiska besvär har ökat hos denna grupp, att yngre individer lättare drabbas av hälsoproblem eller att kraven i arbetslivet har ökat. Yngre personer tillhör kanske också en grupp som lättare förändrar sina normer. De flesta sociala normer anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande inom olika grupper. Om fler och fler sjukskriver sig så blir det också mer accepterat och lättare att ta efter.
8.2 Arbete eller sjukskrivning?
I försäkringskassans tabellrapport framgår att 27 procent anser att det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet. Graden av trötthet går inte att avläsa och därför är resultatet svårtolkat. En fråga är om man skall, eller bör, klassificera allmän trötthet som en sjukdom? Trötthet kan jämföras med ålder, som inte kan räknas som en sjukdom utan som en biologisk process som är fullständigt normal. Vi tänker oss att man i försäkringskassans undersökning
tänka sig att sjukskriva sig för. Detta framgår tydligt då man studerar gruppen 41-59 år som bor ensamma och inte har några barn, de är mest toleranta till sjukskrivning på grund av trötthet, vilket kan bero på att det förekommer i större utsträckning i denna grupp. Samma grupp är desto mindre tolerant för exempelvis sjukfrånvaro till följd av strejk på dagis samt problem i familjen. Att kvinnor i större utsträckning anser det vara godtagbart att sjukskriva sig för trötthet är troligtvis en följd av att de i större omfattning drabbas av detta problem. Trötthet föreligger ofta tillsammans med psykisk ohälsa. Vid jämförelser av diagnoser framgår det att kvinnor har högre andel sjukskrivning på grund av psykiska sjukdomar i jämförelse med män (Riksförsäkringsverket Internet 2005-04-10b). Skillnaderna mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro kan förklaras med att kvinnor arbetar i hemmet i större utsträckning samt att villkoren i arbetslivet skiljer sig åt för könen. Med villkor som skiljer sig menar vi bland annat att kvinnors inkomster generellt är lägre än männens vilket betyder att de inte förlorar lika mycket som män vid sjukskrivning. I Wombris och Karolinska Institutets studie (Wombri Internet 2005-05-16) framkommer att 90 procent av kvinnorna förlorar på att arbeta i jämförelse med att vara sjukskrivna, då hänsyn tas till de merkostnader som tillkommer vid ett arbete såsom resekostnader, eventuella arbetskläder osv. Detta kan mycket väl vara en av anledningarna till att kvinnor ofta är mer toleranta än män för de olika svarsalternativen till sjukskrivningar som har tagits upp i försäkringskassans undersökning, samt att kvinnor generellt sett är mer sjukskrivna än män.
8.3 Myndigheters medvetenhet
Det finns en medvetenhet hos försäkringskassan att sjukförsäkringen används på fel sätt, med tanke på att de, i sin studie, tar upp olika skäl till sjukskrivning såsom problem i familjen, strejk på dagis, stress på jobbet, dålig arbetsmiljö samt osämja med chef eller arbetskamrater. Lagen (1991:1047) om sjuklön säger att sjuklön ska betalas ut då arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och ej av sociala eller arbetsmarknadsmässiga skäl (Socialstyrelsen Internet 2005-04-04). Vilken sorts stress som menas framkommer inte i studien, vilket är av betydelse då stress kan vara av olika karaktär.
I försäkringskassans undersökning visar det sig att toleransnivån för sjukskrivning som följd av problem i familjen som exempelvis skilsmässa och mobbing av barn i skolan, stress på jobbet samt dålig arbetsmiljö ligger relativt högt, speciellt med hänsyn till att dessa ej är medicinska komplikationer. Strejk på dagis, trötthet samt osämja med chef eller arbetskamrater är minst accepterat att stanna hemma för, men ändå är det bara drygt hälften
av respondenterna i undersökningen som anser att det aldrig är godtagbart att sjukskriva sig för dessa anledningar, vilket vi anser vara alldeles för få. Att till exempel sjukskriva sig för osämja med personer på arbetsplatsen gör att man inte kommer till rätta med problemet eftersom det är en arbetsplatsproblematik och problemet skjuts upp till framtiden.
8.4 Deltidsarbetets betydelse
Personer som inte arbetar samt de som arbetar heltid har generellt sett lägre toleransnivå än de som arbetar deltid när det gäller sjukskrivningar. En förklaring till att deltidsarbetare har högre acceptans är sannolikt förankring på arbetsplatsen. De som arbetar deltid känner inte samma anknytning till arbetet i jämförelse med dem som arbetar heltid, vilket innebär att man har sämre möjligheter att lära sig rutiner och att kompetensutveckla sig, har svårare att hänga med i omorganisationer, har sämre inflytande samt deltar mindre i gemenskapen på arbetsplatsen. I Wombris och Karolinska Institutets studie (Wombri Internet 2005-05-16) framgår dessutom att kvinnor som har arbetat deltid är sjukskrivna i högre grad. Ändå skulle mer än hälften av samtliga kvinnor i undersökningen vilja gå tillbaka till arbetet om arbetstiden reducerades. Av ekonomiska skäl anser många att det inte är möjligt, då de behöver ekonomisk försörjning som motsvarar en heltidstjänst. För att sjukskrivningar ska kunna minskas och förebyggas måste därför de ekonomiska förutsättningarna förbättras för lågavlönade.
8.5 Rättigheter och skyldigheter
Det är förvånansvärt att bara 12 procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna har varit i kontakt med arbetsförmedlingen, med tanke på att 25 procent säger att de kan börja arbeta direkt om de får en ny arbetsgivare eller en ny sysselsättning (Wombri Internet 2005-05-16). Eftersom sjukskrivningar ska ske utifrån nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl ställer vi oss frågor såsom: Hur sjuk är man då egentligen och på vilka grunder har sjukskrivningen kunnat godkännas? Vi tolkar dessa sjukskrivningar som en följd av arbetsmarknadsmässiga skäl, exempelvis att kvinnorna inte haft möjlighet eller inte vågat byta yrke/arbetsplats. Det kan också tolkas som att kvinnorna inte anstränger sig för att söka ett nytt arbete, kanske med anledning av bekvämlighet, att man vill vara hemma eller att det inte lönar sig att arbeta. I Wombris och Karolinska Institutets undersökning (a a) framgår dock att 93 procent av kvinnorna vill börja arbeta igen. Att dessutom drygt hälften skulle kunna gå tillbaka till arbetet om arbetstiden minskar påvisar återigen att många är heltidssjukskrivna i
skulle vara till fördel för individen mer än i undantagsfall, till exempel vid infektionssjukdomar (Sihm 1994). Som vi skrivit tidigare så leder sjukskrivning ofta till ytterligare sjukskrivning, vilket framkommer markant då 63 procent av kvinnorna angett att de har fått ytterligare besvär eller sjukdomar under sjukskrivningstiden. Individer baserar sitt beteende och sina val efter sin övertygelse/attityd, i enighet med Theory of planned behaviour. Det verkar dock vara så att sjukskrivning är en tillfällig lösning på en sjukdom eller ett problem. Människor tänker däremot inte på att sjukskrivningar kan vara ett ytterligare hot mot den egna hälsan i längden.
8.6 Livsstilsfaktorer
Enligt Folkhälsorapport (2005) ökar fetma risken för sjukdomar i rörelseorganen. Då de sjukskrivna kvinnorna i Wombris och Karolinska Institutets studie (Wombri Internet 2005-05-16) visade sig vara överviktiga i större utsträckning än kontrollgruppens kvinnor, kan man ifrågasätta hur stor andel av sjukskrivningarna idag som egentligen beror på fetma, men som har fått diagnosen rörelseorganens sjukdomar. Är det så att man försöker dölja fetman bakom rörelseorganens sjukdomar? Ämnet verkar vara tabu och vi har inte läst något om sjukskrivning som följd av fetma. Det är trots allt mer än hälften av männen och lite mer än en tredjedel av kvinnorna i åldern 16-74 år som är överviktiga eller har fetma i Sverige, enligt Folkhälsorapport (2005). Om man sjukskriver någon för en följdsjukdom av fetma finns risken att man rehabiliterar fel problem. Hög konsumtion av alkohol är en annan faktor som ökar risken för ohälsa och sjukskrivning (Gustafsson & Lundberg 2004). Alkoholkonsumtionen ökade under senare delen av 90-talet, vilket kan ha lett till ytterligare sjukskrivningar. Alkoholanvändning är också något som inte alltid blir uppmärksammat vid sjukskrivning, prevention eller rehabilitering, utöver i de fall då överkonsumtionen är tydlig och redan gjort stor skada. Anledningarna till sjukskrivningar är såklart många och svåra att undersöka, men då en ansenlig del av sjukskrivningar beror på individens livssituation såväl som av medicinska orsaker är det viktigt att se till patientens totala situation. Därför är det viktigt att man tar både livsstil och medicinska problem i beaktande när det gäller prevention och behandling.
8.7 Ansvar
Från och med 1/1 2005 ska arbetsgivaren betala 15 procent av sjukpenningskostnaderna för anställda som är sjukskrivna på heltid. Frågan är om det är försvarbart att arbetsgivare skall bekosta sjukfrånvaro som är relaterade till problem som beror på människors livssituation.
Försäkringssystemet grundar sig på människors ärlighet samt medvetenhet angående rättigheter och skyldigheter. Att människor anser att försäkringen är ett bidrag indikerar att normerna i samhället har förändrats. Skillnaden mellan ett bidrag och en försäkring verkar vara oklar för majoriteten, på alla samhällsnivåer. Eftersom normer och attityder verkar ha blivit förskjutna samt att vetskapen om att försäkringskassans kontroll är begränsad kan detta fusk med socialförsäkringen riskera att fortsätta. Den allmänna försäkringens trovärdighet riskerar att minska om de som bekostar den upplever att människor utnyttjar resurserna felaktigt. Det är allas ansvar att inte missbruka försäkringen.
8.8 Ogrundade sjukskrivningar
Theory of planned behaviour utgår från att en handling kan utföras då individen upplever sig ha kontroll över en situation eller händelse (Aizen I. Internet 2005-05-29). Beteendet utförs om personen tror att resultatet av handlandet är till fördel för honom/henne. Missbruket av sjukförsäkring kan vara en följd av att det faktiskt är möjligt att fuska samt att det är lätt att sjukskriva sig. Som det ser ut idag är dessutom risken att bli ertappad minimal, med få verksamma kontrollanter, vilket bidrar till att individers upplevda kontroll över situationen ökar. Omvänt gäller om individen upplever att resultatet av en handling kommer att bli negativt, då kommer denne inte att utföra handlingen. För att minska antalet omotiverade sjukskrivningar behövs, enligt Theory of planned behaviour, att någon av eller alla tre komponenterna påverkas: attityd, subjektiv norm samt upplevd kontroll. För att påverka människors upplevda kontroll anser vi att det behövs mer samarbete mellan myndigheter, mer tillgänglig information om att det faktiskt är olagligt att sjukskriva sig av fel orsaker samt förtydligande av begrepp såsom ”sjukskrivning av medicinska skäl”, ”nedsatt arbetsförmåga” och så vidare. Vi anser också att ett ökat antal kontrollanter i Sverige skulle minska individers upplevda kontroll. Det är trots allt bara 49 personer, av de 16 000 anställda hos försäkringskassan, som idag arbetar heltid med att kontrollera fusk och missbruk av försäkringar (SVT Internet 2005-05-23).
8.9 Att jämföra Sverige med andra länder
Med subjektiv norm anses i Theory of planned behaviour att det finns en social press att agera på ett visst sätt, vilket i sin tur påverkar intentionen till ett beteende (Aizen I. Internet 2005-05-29). I de länder där sjukpenningnivån är mer generös och möjligheterna att sjukskriva sig är större ges intrycket att det är mer acceptabelt att sjukskriva sig i större utsträckning än i
skiljer sig attityderna i förhållande till Danmark, där det exempelvis är lättare att bli avskedad under sjukskrivningstiden, vilket påvisar mindre tolerans för sjukskrivning och vi anser att detta kan vara en anledning till att sjukfrånvaron är betydligt lägre där.
Klassificeringen av sjukskrivning skiljer sig mellan länderna och därför blir jämförelser vilseledande. Bland annat skulle individer som är långtidssjukskrivna i Sverige klassificeras som arbetslösa eller förtidspensionerade om de bodde i något av de andra länderna i studien (Statens kvalitets- och kompetensråd Internet 2005-04-27). För att lyckas med regeringens mål att halvera antalet sjukdagar till år 2008 i förhållande till år 2002 skulle Sverige ändå kunna ta efter andra länder genom exempelvis att minska väntetiderna till vården och inte tillåta människor vara sjukskrivna i alltför långa perioder.
9 Avslutning
Sjukskrivning verkar nästan vara en universell lösning på individuella livssituationer idag. Det är motsägelsefullt att sjukskrivningarna ligger så högt som de gör i Sverige samtidigt som vi anses vara en av världens friskaste befolkning. Medelåldern stiger, barnadödligheten är obefintlig och vi lever under goda levnadsförhållanden (Pellmer & Wramner 2001).
Resultatet i uppsatsen visar att attityder till sjukskrivning påverkas av att det är lätt att sjukskriva sig. Attityderna kan även påverkas av hur arbetsmarknaden ser ut samt att människor har dålig kunskap om sjukförsäkringssystemet och vad den är ämnad för. För att komma till rätta med de höga sjukskrivningstalen är det viktigt att inte bara ändra attityderna, utan även villkoren och förutsättningarna. På arbetsplatser bör man även fokusera mer på individens möjliga arbetsförmåga istället för på individens begränsningar.
Det verkar råda en enorm individualism i vårt samhälle när det gäller attityder till sjukskrivning. Attityderna påverkas av vilken situation man själv befinner sig i och attityderna ändras kontinuerligt. I denna studie framkommer tydligt att respondenterna svarar enligt vad som skulle gagna dem själva bäst. Det ligger mycket i det som Kant ansåg: ”Människan är med sitt förnuft och sin vilja sin egen lagstiftare i moraliska frågor” (Andersen & Kaspersen 1999, sid. 507).
Referenser
Litteratur
Andersen H. & Kaspersen L. B. (red). (1999). Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Brante T., Andersen H. & Korsnes O. (red). (1998). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg C. & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Gustafsson R. Å. & Lundberg I. (red). (2004). Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Naidoo J. & Wills J. (2000). Health Promotion Foundations for Practice. 2nd ed. London: Baillière Tindall.
Pellmer K. & Wramner B. (2001). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB Sihm S. (1994). Tidig rehabilitering, aktiv sjukskrivning. Den sjukskrivande läkarens ansvar. Läkartidningen 91 (5).
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. Internet
Aizen I. TpB Diagram. <http://www-unix.oit.umass.edu/~aizen/tpb.diag.html - null-link> (2005-05-29). Försäkringskassan. Pressmeddelande. Attityder till sjukskrivning mer restriktiva.
<http://www.forsakringskassan.se/press/pressmed/pm2005/pm12_05/index.php> (2005-04-22).
Försäkringskassan. Tabellrapport.
<http://www.forsakringskassan.se/press/pressmed/pm2005/pm12_05/dokument/FK_tabellrapport05.pdf>
(2005-05-02).
Försäkringskassan. Sjuk - Information om socialförsäkringen för dig som är sjuk och inte kan
arbeta. <http://www.forsakringskassan.se/pdf-broschyr/sjuk.pdf> (2005-05-16).
Försäkringskassan. Pressmeddelande. Sammantagna utgifter för ohälsan ner med en miljard
kronor nästa år. <http://www.forsakringskassan.se/press/pressmed/pm2005/pm26_05/> (2005-05-19) Försäkringskassan. Fallstudie. Fusk och bedrägeri inom socialförsäkringen - Kalmar län
våren 2004. <http://svt.se/content/1/c6/32/15/46/Kalmar.pdf> (2005-05-23).
Mitthögskolan. Tobaksinformation på cd-rom. <http://www.tobaksfakta.se/files/206_CDStudie.pdf> (2005-05-29).
Nationalencyklopedin. Sökord: sjukskrivning, sjukpenning, sjukersättning &
aktivitetsersättning. <http://www.ne.se/> (2005-04-27). Riksförsäkringsverket. Ordinarie årsstatistik.
<http://statistik.forsakringskassan.se/rfvexcel/sjf/ars/sjukt_b.xls> (2005-04-10a).
Riksförsäkringsverket. Orsaker till skillnader i kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster - en
kunskapsöversikt. <http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/ana0416.pdf> (2005-04-10b).
Socialstyrelsen. Socialstyrelsen allmänna råd om sjukskrivning SOSFS 1992:16. <http://www.sos.se/> (2005-04-04).
Statens Institut för Kommunikationsanalys. Lönsam persontrafik på järnväg. Analyser för
Järnvägsutredningen. <http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/65/544f8dd3.pdf> (2005-05-29). Statens kvalitets- och kompetensråd. Ett arbetsliv för alla.
<http://www.kkr.se/dokument/Arena030321.pdf> (2005-04-27).
Suntliv.nu. Rundgång i välfärdssystemet. <http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=1187> (2005-05-02a).
Suntliv.nu. Olika syn på sjukskrivningar i Europa.
<http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=1202> (2005-05-02b).
SVT. Uppdrag granskning. Tema: Fusket med bidrag.
<http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=26543&a=326754> (2005-05-23).
Wombri. Kvinnors sjukskrivning. En studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning.
