Hälsa och samhälle
BLUNDA INTE FÖR
SÖMNPROBLEM
EN EMPIRISK STUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR
KRING PATIENTERS SÖMNPROBLEM
ANNA-ELISABETH HANSSON
LOVA ÅBJÖRNSSON
BLUNDA INTE FÖR
SÖMNPROBLEM
EN EMPIRISK STUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR
KRING PATIENTERS SÖMNPROBLEM
ANNA- ELISABETH HANSSON
LOVA ÅBJÖRNSSON
Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i
omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle,
Utbildningsområde omvårdnad 2011
Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning. Kortsiktiga sömnproblem behöver inte utgöra någon risk, däremot kan långvariga sömnproblem vara förenat med vissa hälsorisker. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor uppfattar patienters sömnproblem. Frågeställningar var 1) hur dessa patienter bemöts och 2) vilken rådgivning som ges. Studien är av kvalitativ
forskningsansats där sex intervjuer genomfördes på en medicinsk avdelning på ett universitetssjukhus i södra Skåne. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysenheterna har formats till tre teman och nio domäner som presenteras i resultatredovisningen. Sjusköterskornas uppfattning om hur
sömnproblem hanterades skiljde sig åt. Det framkom t ex att vila under dagtid uppmuntrades av samtliga, men att tidsaspekten, d v s längden av vilan, uppfattades olika hos sjuksköterskorna. En ökad kunskap om sjuksköterskors uppfattningar om sömnproblem kan vara ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga hälsorisker och skapa en bättre vårdmiljö för patienter.
Nyckelord: Sömnproblem, Sjuksköterska, Uppfattningar, Omvårdnad,
DO NOT CLOSE YOUR
EYES FOR SLEEP
PROBLEMS
EN EMPIRICAL STUDY OF NURSES´
PERCEPTIONS OF PATIENTS SLEEP
PROBLEMS
ANNA- ELISABETH HANSSON
LOVA ÅBJÖRNSSON
Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Do not close your eyes for sleep problems. An empirical study of nurses’ perceptions of patients sleeps problems.Degree project in nursing, 15 credits points. Malmö University, Faculty of Health and Society,
Department nursing 2011
According to research patients often express some form of sleep disorders during their hospital stay. Short-term sleeping problems may not constitute a risk, whereas a long term sleeping problem is associated with certain health risks. The aim of the study was to investigate how nurses perceive patients sleeping
problems. The Issues were 1) how are patients with sleeping problems treated and 2) what advice do they get. The study has a qualitative research approach based on six interviews and were conducted on a medical ward of a university hospital in southern Sweden. Data were analyzed using content analysis. Analysis units were formed into three themes and nine domains which are presented in the result section. The opinion of how patients sleep problems were handled differed between nurses. A rest during the day was encouraged by all nurses, but their opinions of the length of the rest differed. An increased knowledge of nurses’ opinions of sleep problems may be an important contribution to the work with preventing health risks and creating better care environment for the patients.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Sömnfysiologi 5
Sömnstadier 6 Olika former av sömnstörningar 6
Etiologi 6
Behandling 6
Diagnostisering 7
Teoretisk referensram 7
Tidigare forskning 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
Avgränsningar 8
Definition av sömn 8
METOD 9
Urval 9
Inklusionskriterier och exklusionskriterier 9
Datainsamling 9 Dataanalys 10 ETISKA ÖVERVÄGANDE 11 RESULTAT 11 Uppfattningar om sömnproblem 11 Sömnbehov 11 Orsaker 12 Kännetecken 12 Behandlingsmetoder 13 Farmakologisk 13 Icke farmakologisk 13 Omvårdnad 14 Rutiner 14 Kommunikation 14 Prevention 15 Förbättringar 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Urvalsprovess 15 Intervjufrågor 15 Genomförandet av intervju 16 Analysprocess 17 Tillförlitlighet 18 Överförbarhet 18 Giltighet 18
Resultatdiskussion 18 Uppfattningar om sömnproblem 19 Behandlingsmetoder 20 Omvårdnad 20 FRAMTIDA VÄRDE 21 SLUTSATS 21 REFERENSER 23 BILAGOR 25
INLEDNING
Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport (Socialstyrelsen, 2009) lider omkring en tredjedel av Sveriges befolkning över 18 år av någon form av sömnstörning, och är ett folkhälsoproblem som ökar. Kortvariga sömnproblem behöver i sig inte vara skadligt för hälsan (SBU, 2010). Däremot ifall problemet blir långvarigt är detta förenat med risker. Utvärderingar av sömn i Sverige har visat att många upplever långvariga sömnbesvär (a a).
En tänkbar orsak till att sömnproblem blir allt vanligare är enligt Wallskär och Åkerstedt (2008) att vi idag lever i 24-timmarsamhället, där sömn under natten inte är lika självklart för alla. Nackdelar med aktivitet närsomhelst under dygnet är att vi människor inte uppfattar kroppens trötthetssignaler vilket kan leda till en rubbad dygnsrytm och en störd nattsömn (a a). Ett sätt för att ta igen förlorad sömn på natten är att kompensera med vila under dagen. Detta förfarande är dock förknippat med att kvarhålla ett sömnproblem då dygnsrytmen blir förvriden (Hetta m fl, 2007).
Sömnproblem har ett samband med hälsorisker. Det behöver alltså inte endast betyda att sömnproblem kan leda till sjukdom, utan det kan även innebära att sjukdom kan leda till sömnproblem (a a). Eftersom sömn utgör cirka en tredjedel av livet och är förenat med hälsa så kommer det alltid att vara ett aktuellt ämne att diskutera (Wallskär & Åkerstedt, 2008).
Men hur uppfattas då sömnen enligt sjuksköterskor hos patienter som vårdas på sjukhus och som befinner sig i en ny miljö? Intresset för sömnproblem väcktes inom den verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet. Vi uppfattade då att många patienter har sömnproblem men att det sällan samtalas om detta, samt att det sällan ges information till patienterna på förslag till åtgärder.
BAKGRUND
För att en sömnstörning ska räknas som ett sömnproblem ska en del kriterier uppfyllas. Sömnproblemet ska bland annat uppträda mer än tre dagar under minst tre veckor, omfatta bland annat förkortad sömn med 90 minuter, förlängd
insomningstid med 45 minuter, fler än fem uppvaknande under natten eller mer än 60 minuter förtidigt uppvaknande (Wallskär & Åkerstedt, 2008).
Med primära sömnproblem innebär det att det inte går att urskilja något tydligt sjukdomstillstånd som orsakar problemet, medan sekundära sömnproblem är orakade av fysisk eller psykisk sjukdom (a a).
Sömnfysiologi
Sömnen kan ses som en överlevnad- och skyddsmekanism genom att många fysiska system i kroppen påverkas. Brist på sömn kan leda till att tillväxthormoner i kroppen sjunker. Det har även konstaterats att för lite sömn påverkar vårt
försämrat (Hetta m fl, 2007). Människan sover för att uppnå homeostas i kroppen och för att kunna återställa biologiska processer som drar resurser dagtid. Under sömnen är flera centra i hjärnan aktiverade, bland annat hypotalamus och hypofysen (Åkerstedt, 2001). I epifysen produceras hormonet melatonin som påverkar sömnen. Hormonet utsöndras under natten eftersom mörker stimulerar sekretionen. Frisättningen av detta hormon dämpas av dagsljus och därför
upplever människor sig mindre trötta under dagen då halten av melatonin är lägre (Bjålie m fl, 2008).
Sömnstadier
Sömnen delas in i insomningsstadiet, stabil sömn, djupsömn och REM-sömn (Rapid-Eye-Movement). De olika stadierna kommer och går inte i ordning, utan de passeras flera gånger under sömnen (Wallskär & Åkerstedt, 2008).
Insomningsstadiet varar i ungefär 15 minuter. Under detta stadium går vi från vakenhet till en lättare form av sömn och är därför mer lättväckta. Den stabila sömnen utgör cirka hälften av den totala sömnperioden. Under detta stadium slappnar kroppen av och fysiologiska processer som sker är att andning, puls och kroppstemperatur sänks. Djupsömnen motsvarar cirka 10 till 15 procent av den totala sömnen. Längden av denna period påverkas av hur länge vi har varit vakna och hur nätterna har varit dagarna innan. Det är under detta stadium som största delen av kroppens återhämtning sker. Utsöndringen av tillväxthormoner och könshormoner ökar även under denna fas. REM-sömnen är den period där vi drömmer. Denna fas är endast ytlig och det som sker i kroppen är att andningen, pulsen och blodtrycket återgår till vakenhetsnivån (Hetta m fl, 2007).
Olika former av sömnstörningar
Enligt Åkerstedt (2001) delas sömnstörningar in i tre huvudgrupper: hypersomni, parasomni och insomni. Hypersomni innebär för mycket sömn och parasomni betyder avvikelser i det normala sömnmönstret. Den tredje och vanligaste sömnstörningen är insomni vilket innebär oförmåga att sova eller otillräcklig nattsömn. De flesta sömnstörningar är tillfälliga och kan egenvårdsbehandlas(a a).
Etiologi
Det finns många faktorer som orsakar sömnbesvär. Vissa personer lider av
sömnproblem på grund av att de snarkar, vilket i sig kan vara orsakat av för trånga luftvägar. Följden av detta kan leda till sömnapné (Wallskär & Åkerstedt, 2008). Övriga faktorer som påverkar sömnen är nattlig urinträngning, tandgnissling och mardrömmar. Stress, alkohol, koffein, fysisk inaktivitet och oro leder också till att sömnen påverkas negativt. Att ha liten påverkan på arbetsplatsen, vara utbränd eller arbeta i en enformig arbetsställning är förhållanden som kan förändra sömnmönstret (a a).
Långvariga sömnproblem ökar risken för att drabbas av infektioner, diabetes, hjärtsjukdomar och därmed för tidig död (SBU, 2010).
Behandling
Behandling av olika sömnproblem sker framförallt genom kombination av sömnråd och läkemedel. Den farmakologiska behandlingen utgörs ofta av bensodiazepiner t ex Sobril®, Zolipidem® och Stilnoct® (SBU, 2010).
Det som visat sig vara effektiva icke farmakologiska behandlingsmetoder är bland annat mindfullness, ljusbehandling och kognitiv beteendeterapi som benämns som KBT (Wallskär & Åkerstedt, 2008).
Diagnostisering
Ett effektivt verktyg för att kartlägga sömnvanorna är med hjälp av sömndagbok. Där bör anteckningar föras under några veckor om hur sömnen har varit och vilka faktorer som varit av betydelse för att underlätta sömnen. Utredningar av sömn sker med hjälp av anamnes och undersökningar som elektroencefalografi, EEG, och elektromyografi, EMG. Detta innebär att elektroder kopplas till olika ställen på kroppen och registrerar hjärnaktivitet och muskelrörelser (Wallskär &
Åkerstedt, 2008).
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen som ligger till grund för denna studie är Virginia Hendersons teori om omvårdnadens grundprinciper. Enligt Kirkevold (2008) menar Henderson att människan har vissa grundläggande behov och att omvårdnad innebär att utföra åtgärder som främjar hälsa och tillfrisknande. Sjuksköterskans funktion är att hjälpa patienten att utföra sådana arbetsuppgifter som individen själv skulle ha utfört om han eller hon hade haft förmågan. I teorin om omvårdnadens grundprinciper identifieras 14 komponenter som bör ingå i allmän omvårdnad. Några exempel på dessa komponenter är att hjälpa patienten med nutrition, elimination och mobilisering. Sjuksköterskan bör även hjälpa patienten till vila och sömn samt hjälpa patienten till en meningsfull sysselsättning (a a).
Enligt Kirkevold (2008) identifierar Virginia Henderson omgivningsfaktorer som anses vara viktiga för patientens psykiska och fysiska välmående, och menar att det är sjuksköterskans ansvar att upprätthålla en hälsofrämjande miljö.
Människans förmåga att uppfatta andras behov är däremot begränsad vilket kan leda till utebliven omvårdnad (a a).
Tidigare forskning
Prevalensen för sömnproblem har under senare år ökat. Denna ökning har framförallt skett bland yngre människor (Hetta m fl, 2007). Enligt Dogan m fl (2005) behöver sjuksköterskan vara mer engagerad i patienternas sömnproblem och kunna föreslå lämpliga åtgärder.
Enligt SBU (2010) visar receptförskrivningsstudier att många patienter tar sömnläkemedel under en längre period än rekommenderat. Detta trots vetskapen om att denna behandlingsmetod oftast skall vara temporär och intas under en kort tid. Biverkningar från sömnläkemedel kan öka risken för fallolyckor och
trafikolyckor. Vidare kan yrsel, minnessvårigheter, humörsvängningar, minskad koncentration- samt prestationsförmåga uppkomma till följd av
läkemedelsanvändningen (a a). Ett annat problem vid konsumtion av
sömnläkemedel är den så kallade reboundeffekten som kan uppstå efter avslutad behandling. Detta innebär att under en kort tid blir sömnstörningarna värre än före behandlingen, vilket delvis beror på att kroppen försöker kompensera
motkrafterna. Till följd av reboundeffekten kan ångest och sömnstörningar uppstå under övergångstiden (Åkerstedt, 2001).
Vilken behandlingsmetod som är effektivast beror på vilken sorts sömnbesvär patienten har, men enligt senare studier har det påvisats att KBT visat sig vara lika effektivt som vissa läkemedelsbehandlingar mot sömnbesvär. Till skillnad från den medicinska behandlingen ger KBT varken några biverkningar eller någon risk för beroende. Dock är bristen på terapeuter med kunskap inom området ytterst begränsad (Straten m fl, 2008).
En viktig del i det preventiva arbetet mot sömnproblem är patientundervisning, gällande information och undervisning till patienter om kost och fysisk aktivitet (Högqvist & Mkade, 2005). Behandlingsmetoder som avslappning och massage har även visat sig vara betydelsefulla åtgärder mot patienters sömnproblem. Komplementär medicin som akupressur är även effektivt genom att olika beröringspunkter på kroppen stimuleras (a a).
Otterstedt och Ryd (2007) visar även att det är viktigt att vara uppmärksam på patienternas tandstatus i förhållande till sömnstörningar. Detta eftersom tandlossning kan förändra den anatomiska uppbyggnaden i mun och övre
luftvägarna och på så sätt leda till sömnapné och sömnstörning. Ett av resultaten som Bekele och Sadik (2010) påträffade, var att läkare inte uppmärksammade symtomen hos patienter med sömnstörningar. Tvåhundra patienter hade fått fylla i en enkät, varav mer än hälften angav förekomst av sömnproblem som inte blev uppmärksammat. Enligt Dogan m fl (2005) uttrycker ofta inneliggande patienter att de har problem att sova under sin sjukhusvistelse. Detta på grund av att det finns många omgivande faktorer i sjukhusmiljön som påverkar.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med detta arbete är att undersöka sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem.
Frågeställningar är följande:
Hur bemöter sjuksköterskan patienter med sömnproblem?
Vilka rekommendationer ges till patienter som upplever sömnproblem? Finns det skillnader mellan natt- och dagsjuksköterskors arbete med
patienter som har sömnproblem?
Avgränsningar
Studien har genomförts på en medicinsk avdelning på ett universitetssjukhus i södra Skåne. Fokus är endast riktat till sjuksköterskors perspektiv.
Definition av sömn
Enligt Åkerstedt (2001) är sömn ett tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande med minskad mottalighet från omvärlden. Det som skiljer sömnen från
METOD
För att på ett empiriskt sätt kunna beskriva sjuksköterskors uppfattningar kring sömnproblem har en kvalitativ forskningsmetod valts. Intentionen var att erhålla ny kunskap om ämnet utifrån den miljö som den intervjuade befinner sig i. Enligt Lundman och Graneheim (2008) är den kvalitativa forskningsansatsen användbar om forskarna strävar efter en förståelse av individers erfarenheter.
Urval
En kontakt etablerades med verksamhetschefen på en medicinsk avdelning via gatekeeper, d v s en kontaktperson från Malmö högskola. Dit sändes ett
informationsbrev om studiens syfte och metod. I brevet framgick vilka krav på inklusions- och exklusionskriterier som fanns för att få medverka. Avdelningen erbjöds även möjlighet till muntlig informationsträff angående studien.
Deltagarna valdes ut av verksamhetschefen genom bekvämlighetsurval utifrån de inklusions- och exklusionskriterier som angetts. Ett bekvämlighetsurval innebär att passande intervjupersoner väljs ut efter tillgänglighet (Trost, 1997). Sex tidsinbokade intervjuer tilldelades som var belagda både under dag- och nattjänstgöring. Medelåldern på deltagarna var 34 år där yrkeserfarenhet som sjuksköterska varierade från 2,5 – 28 år. Antalet år som sjuksköterskorna arbetat på avdelningen varierade från 1,5 - 15 år. Samtliga deltagare var kvinnor.
Inför varje intervju gavs en muntlig och skriftlig presentation av studiens syfte och metod. Deltagarna blev även informerade om att det var frivilligt att delta i studien och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att behöva ange någon anledning. Information gavs om att det som sades under intervjun skulle hanteras konfidentiellt och att allt datamaterial skulle förvaras i ett låst skåp. Det som sagts kunde användas i den slutgiltiga rapporten i form av citat. Därefter fick deltagarna skriva under en blankett med informerat samtycke.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
För att få en helhet i undersökningen inkluderades sjuksköterskor som arbetade dag, kväll och natt. En variation i åldern var önskvärt samt att båda könen inkluderades. Vikarierande personal samt extrapersonal exkluderades ur studien. På grund av risk för språkförbistringar valdes endast svensktalande personer.
Datainsamling
Inför intervjuerna hade en intervjumall tillverkats med strukturerade frågor. Med strukturerade frågor menas att frågorna är konstruerade så att den intervjuade har mindre möjlighet att svara på något annat sätt än efter frågorna som ställs (Trost, 1997). Dessa frågor var konstruerade efter kunskap om sömnproblem som erhållits från vald litteratur samt undervisning från sjuksköterskeutbildningen. Mallen omfattade frågor rörande orsaker, behandlingar och rutiner för sömn och sömnproblem (Bilaga 1). Intervjumallen prövades genom att testas på en
utomstående person som saknade kunskaper inom området, och vars svar ej har inkluderats i studien.
Intervjuerna inleddes med frågor om bakgrund, ålder och hur många år de arbetat på avdelningen. Detta för att få information om deltagarna och för att kunna påvisa eventuella likheter och skillnader.
Intervjuerna genomfördes i ett arbetsrum i anslutning till deltagarnas arbetsplats. Valet av arbetsrum skedde efter tillgänglighet och beroende på vilken tid på dygnet som intervjuerna ägde rum. De intervjuer som genomfördes under natten skedde i nära anslutning till patienterna då det endast fanns en sjuksköterska på avdelningen. De övriga intervjuerna blev förlagda i samtalsrum eller
sjuksköterskans enskilda arbetsrum. Intervjuerna spelades in med hjälp av två inspelningsanordningar. Under intervjun var endast författarparet och
intervjupersonen närvarande. Intervjumallen hade delats upp i två delar som var författare ansvarade för. Båda författarna var aktiva under själva intervjuandet, då den ena intervjuade sin del lyssnade den andra aktivt och var med och klargjorde eventuella frågor. Tidsåtgången för varje intervju varade mellan 30-90 minuter.
Dataanalys
Som dataanalysmetod har kvalitativ innehållsanalys valts efter Lundman och Graneheims (2008) metod. Eftersom denna metod gör det möjligt att granska och tolka texter som resulterat i stora mängder data, såsom i transkriberade intervjuer (a a), ansågs metoden vara lämplig.
Fokus är att beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehåll. Skillnaderna och likheterna uttrycks i kategorier och teman på olika nivåer (Lundman & Graneheim, 2008). Själva analysprocessen gick till på så sätt att efter genomförd intervju transkriberades och översattes den ordagrant. Därefter kontrollerades transkriberingen av både författarna. När samtliga intervjuer hade transkriberats började själva analyseringen av texterna. Detta genom att läsa innehållet och att plocka ut meningsbärande enheter som sedan kondenserades och därefter kodades. Samtliga koder tilldelades underkategorier som sedan sammanfördes till kategorier. Alla underkategorier fick egna numreringar för att lätt kunna gå tillbaka i intervjuerna och respektive meningsenhet. Första intervjun analyserade båda författarna tillsammans, de övriga intervjuerna gjordes var för sig och som sedan sammanfördes till ett resultat. Vid osäkerhet diskuterades beslut gemensamt fram. Kategorierna jämfördes sedan med likheter och skillnader och tilldelades teman och domäner. För att öka trovärdigheten för resultatet genomfördes triangulering med hjälp av handledare. Triangulering innebär att en oberoende granskare undersöker ifall kategorier och teman stämmer överens med resultatet (a a). Triangulering gjordes med en intervju.
Tabell 1. Exempel på analys av temat -Behandlingsmetoder (efter Lundman &
Graneheim, 2008, s 168).
Domän Underkategori Kategori Tema
Farmaka *Försenad medicinering -effekt dagen efter *Hangovers
Biverkningar Behandlingsmetoder
*Stående ordinationer (ordination sen tidigare) *Underhållsbehandling vid byte mellan
vårdenhet *Underhållsbehandling *Beroendeproblematik *Tillfällig behandling Läkemedels-behandling
farmakologiska avslappning *Rekommendationer/råd givning *Individanpassat *Bakomliggande faktorer/Orsaker *Vanligaste behandlingsmetoderna *Biverkningar metoder
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskning som involverar människor får endast utföras om den godkänts vid en etikprövning (Etikprövningslag, 2003:460). För att kunna genomföra denna empiriska studie skickades en ansökan till lokal etikprövningsnämnd vid Malmö högskola, avdelning för Hälsa och samhälle. Ansökan har prövats och blivit godkänd (Bilaga 2). Tillstånd av berörd verksamhetschef har även efterfrågats och också getts medgivande (Bilaga 3). Deltagarna har fått muntlig och skriftlig information om studiens syfte och förfarande (Bilaga 4) samt att deltagandet är frivilligt. Detta innebär att varje deltagare har rätt att avsluta sin medverkan när som helst under studiens gång utan att detta medför några följder. Deltagarna har blivit informerade om att allt material hanteras konfidentiellt och förvaras säkert. Efter avslutad studie kommer datamaterialet att förstöras.
RESULTAT
Utifrån sammanställningen av samtliga intervjuer framkom flertalet kategorier som delades in i ett antal olika domäner. Dessa domäner formade tre olika teman: Uppfattningar om sömnproblem, Behandlingsmetoder och Omvårdnad. Samtliga teman och domäner presenteras nedan som rubriker och underrubriker.
Under vissa rubriker styrks texten med citat från intervjuerna, detta för att förtydliga resultatet. Det har även angetts hur svarsfrekvensen varit fördelad. Vid majoritet och minoritet har gränsen satts vid tre personer. Med majoritet menas fler än tre och med minoritet färre än tre.
Uppfattningar om sömnproblem
Detta tema utgörs bland annat av domänerna: Sömnbehov, Orsaker och Kännetecken.
Sömnbehov
I samtliga intervjuer fick deltagarna skatta sömnens betydelse för patientens tillfrisknande på en skala från ett till tio. Där siffran ett innebar ”ingen betydelse alls” och siffran tio var ”mest tänkbara betydelse”. Alla deltagarna skattade sömnen mellan åtta och tio, och ansåg att sömnen var av stor betydelse.
Från intervjuerna framkom att äldre har ett annorlunda sömnbehov jämfört med yngre patienter, då de sover färre sammanhängande timmar under natten. Äldre patienter uppfattades sova fyra till fem timmar, medan yngre upplevdes ha en
längre nattsömn på cirka sju till åtta timmar. Det var dock inte bara ålder som ansågs förändra sömnbehovet, utan deltagarna uppfattade att sjukdom i sig även var en anledning till förändrat sömnmönster. För att hjälpa patienten till att få en mer sammanhängande sömn ansågs den farmakologiska behandlingen vara ett bra hjälpmedel.
Samtliga sjuksköterskor tyckte att tupplurar under dagen var positivt för patienterna, framförallt för de äldre. En längre tupplur under dagen ansågs kompensera en dålig nattsömn. Undersökningar på natten som resulterade i störd nattsömn ersattes med vila under dagen. Olika uppfattningar fanns kring längden av en tupplur. Det framkom att vissa patienter kom in i en ond rytm och sov mer på dagen än på natten. Nedan följer två citat angående tupplurar.
”Tror jag är bra, men att man inte ska sova för länge. Att man får ligga en stund efter lunch tillexempel, och en del vill ligga en liten stund på
eftermiddagen. Men jag tror problemet är om man får för djup sömn och sover för länge. Men en liten tupplur tror jag är bra.”
(Intervjuperson blå)
”Absolut viktigt att de tar en tupplur på dagen./…/I och med att vi har äldre patienter här så tror jag att dom gör de även hemma och det är viktigt att de fortsätter med samma rutiner på avdelningen. Oftast kanske de lägger sig en till två timmar på dagen./…/Men absolut en timme skulle rekommenderas till alla för att det skulle vara hälsosamt.”
(Intervjuperson grön)
Majoriteten av deltagarna bekräftade att patienterna själva var duktiga på att berätta om sitt sömnbehov och om de hade sovit dåligt på natten. Det ansågs även att vidbehovsmedicin av sömnläkemedel ofta efterfrågades. Dock var det upp till sjuksköterskan att observera ifall behovet av sömntablett förändrades.
Orsaker
Informanterna tycks uppfatta orsakerna till sömnproblem olika. De flesta antydde att orsaken var oro fast med olika innebörder. Någon angav att oron berodde på miljöombytet, någon att det inte fanns en förklaring. Oron var även kopplad till sjukhusvistelsen och att befinna sig i ny miljö. Det kunde även handla om tankar inför hemgång och hur de skulle klara sig i hemmet.
Patientgrupper med flest sömnproblem uppfattades av deltagarna vara personer med sjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom, hjärtsvikt, patienter med andningsbesvär samt äldre.
Kännetecken
De flesta tyckte att det var svårt att bedöma om kännetecken för sömnproblem berodde på trötthet eller på grund av sjukdom.
”Man måste jämföra alltid kanske hur patienten varit dagen innan och även andra diagnoser måste räknas in för att särskilja och det kan vara svårt. Så det är inte så enkelt att säga att man är trött för att man har sovit dåligt.”
En minoritet ansåg att patienterna blev kontaktsökande och att de ofta pratade om sina nattmediciner eller efterfrågade sin sömntablett tidigt på eftermiddagen. Andra kännetecken var miktionsbesvär, förvirring och ibland även
andningsbesvär i samband med oro.
”En viss förvirring kan man märka så om man sover dåligt många dagar i sträck så kan man nästan bli lite euforiska eller vad man ska säga, lite förvirrade och oklara, vilket är ett bra kännetecken.”
(Intervjuperson blå)
Behandlingsmetoder
Det andra temat som presenteras innehåller uppfattningar kring behandling. Domänerna är: Farmakologisk- och icke farmakologisk behandling.
Farmakologisk behandling
Patientens begäran och önskemål gällande sömnläkemedelsförskrivningen uppfylls nästan alltid enligt majoriteten av sjuksköterskorna. En patient som är ordinerad insomningstablett sen tidigare får oftast den insatt under vårdtiden.
”Har man väl fastnat för att ta sömnmedicin då håller man väldigt hårt i den. Då är det liksom katastrof om man inte får den”
(Intervjuperson röd)
Uppfattningarna var olika kring behandlingslängden för sömnläkemedel. Ungefär hälften av deltagarna uppskattade att patienten bara behövde medicinsk
behandling några dagar under vårdtiden. De andra trodde att
sömnläkemedelsbehandling följde patienten livet ut och inte endast under tiden på avdelningen.
Biverkningar som kunde förekomma av sömntabletter var konfusion, trötthet och så kallade ”hangovers” enligt samtliga deltagare. Innebörden av hangover
beskrevs som att patienten blivit medicinerad för sent på kvällen så att effekten kvarstod dagen efter. Patienten blev då inte lika aktiv än vad som hade förväntats.
Icke farmakologisk behandling
Samtliga deltagare var överens om att förutsättningar för att kunna komma till ro och somna var att få patienten att känna sig tillfredsställd. Förslag på avslappning för att komma till ro var att ge något varmt att dricka som till exempel te med honung, varm choklad och en så kallad ”sängfösare” (en blandning av yoghurt, frukt och bär). Samtliga deltagare gav även förslag på att minska intrycken och att på så vis underlätta sänggåendet, såsom att dämpa belysningen. Det ansågs även vara viktigt att påverka yttre faktorer genom att t ex vädra rummet och stänga dörren ut till korridoren. En deltagare tyckte att smörjning av benen gav god effekt för oron eftersom det ökade cirkulationen och värmen i kroppen. Detta moment uppskattades av patienterna då de även fick mänsklig beröring.
En minoritet av deltagarna uttryckte att det var viktigt att tänka på
patientplaceringen. Det ansågs olämpligt att oroliga patienter delade rum med övriga. Anledningen till detta var att oro kunde påverka de övriga patienterna genom att ge dem sämre förutsättningar för att kunna somna.
Majoriteten av deltagarna tyckte även att det var viktigt att tänka på vilket slags bemötande sjuksköterskan hade till patienten. Om personalen uppvisade tecken på stress under dagen kunde detta iakttas genom att de då blev mer oroliga under kvällen. I dessa lägen kunde avledning hjälpa patienten att åter komma till ro genom att t ex titta en stund på tv. Denna avledningsmetod kunde dock istället verka uppiggande, då människors uppfattningar om vad som är rogivande skiljer sig åt. Detta ansågs vara viktigt att ha i åtanke.
Omvårdnad
Sista temat består av uppfattningar av omvårdnaden. Domäner som ingår i detta tema är rutiner, kommunikation, prevention och förbättringar.
Rutiner
Rutiner på avdelningen försökte anpassas efter patientens sömn, men då sömnmönstret är individuellt gick det inte alltid hand i hand med rutinerna.
Kontroller för puls, blodtryck och temperatur sköttes av nattsjuksköterskan. Dessa kontroller togs tidigt på morgonen, redan vid halv sex - sextiden varvid
patienterna eventuellt vaknade.
Majoriteten av deltagarna var överrens om att det var sjuksköterskans ansvar att vara observant på patientens sömn, biverkningar av läkemedel samt förändringar i sömnmönstret. Däremot förekom det delade meningar om hurvida utvärderingen av patienternas sömnproblem hanterades. Snabba vårdtider uppfattades utgöra ett hinder för att kunna följa upp patienten.
I samband med administrering av nattmedicin erbjöds patienterna något litet att äta eller dricka. Patienter som ville gå och lägga sig tidigt tilläts även det.
Kommunikation
Kommunikationen kollegor emellan, gällande patienters sömnproblem, uppfattades generellt sätt vara god. Däremot ansåg några enstaka deltagare att kommunikationen kunde vara bristfällig vid personalbyten. Det fanns även uppfattningar om att det var en lång kommunikationskedja främst då patienten uttryckte ett behov av sömnläkemedel men saknade ordination. Då fick
nattpersonalen meddela dagpersonalen som i sin tur pratade med läkaren som satte in läkemedlet. Detta gällde behov utöver den generella ordinationen av sömnläkemedel som fanns på avdelningen.
I händelsen av att en patient uttryckte sömnsvårigheter men inte hade någon ordination, tillämpade hälften av sjuksköterskorna sig av den generella
ordinationen för att hjälpa patienten till sömn. Den andra hälften försökte antingen ta reda på orsaken bakom, erbjuda något varmt att dricka eller sitta ner en stund med patienten och samtala, innan de erbjöd den generella ordinationen.
Det ansågs vara svårt att avgöra om biverkningar berodde på bakomliggande sjukdom eller på grund av läkemedelsbehandling. Men överlag så ansåg deltagarna sig själva vara duktiga på att observera och koppla eventuella biverkningar av sömnläkemedel.
Prevention
Vid utskrivningen var samtal om den primära orsak till varför patienten befunnit sig på avdelningen prioriterat. Därför hade ingen av deltagarna någon uppfattning om det gavs någon rådgivning om sömn till dessa patienter. Sömnbesvär ansågs vara sekundärt till sjukdom och togs istället upp vid inskrivning
Förbättringar
Alla sjuksköterskorna uppgav enkelrum som ett önskemål för att minska sömnproblem. Även förslag som t ex bättre isolerade rum framkom.
Ett mindre antal deltagare beskrev även tänkbara åtgärder för sömnproblem i form av mer personal. Materiella saker såsom varmare täcken och kuddar önskades också.
DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka sjusköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Utgångspunkten fanns i frågeställningarna som berörde
bemötande, rekommendationer samt likheter och skillnader i arbetslaget.
Metoddiskussion
Metoddiskussionen är uppdelad i: Urvalsprocess, Intervjufrågor, Genomförande av intervjun samt Analysprocessen.
Urvalsprocess
Vid planeringen av studiens utformande eftersträvades ett urval mellan sex till tio deltagare. Anledningen till att urvalet begränsades grundades på författarnas uppfattning om hur mycket data som kunde hanteras till den tidsåtgång som var ämnad för studien. Urvalet valdes ut genom ett så kallat bekvämlighetsurval, vilket egentligen inte var planerat. Tanken var att värva deltagare genom en informationsträff på avdelningen. Denna informationsträff genomfördes inte, utan istället valde verksamhetschefen på avdelningen ut vilka som skulle få delta utifrån studiens inklusions- och exklusionskriterier. Fördelen med
bekvämlighetsurvalet var att författarna på ett smidigt sätt blev tilldelade
tidsinbokade intervjuer. Nackdelen var att inte samma möjlighet till medverkan i studien hade erbjudits till personalen på avdelningen. Det var även oklart hur mycket information de personer som blivit utsedda hade fått angående studiens syfte och metod.
Det urval som representerade studien var kvinnor med variationer av både ålder och yrkeserfarenhet. Även om det är svårt att urskilja likheter och skillnader mellan ett sådant litet antal, hade det ändå varit intressant att se om manliga representanter hade gett ett annorlunda resultat.
Intervjufrågor
Innan intervjuerna genomfördes tillverkades en intervjumall med strukturerade frågor. Enligt Trost (1997) skall inga frågeformulär med formulerade frågor användas för kvalitativa studier. Men då vi kände oss okunniga som intervjuare ansåg vi att det genererade trygghet genom att i förväg strukturera frågorna.
Frågorna sammanställdes utifrån allmänna problem om sömnstörningar som hämtats från litteratur. Nu i efterhand har många brister i denna intervjumall upptäckts. Exempel på brister är att intervjun omfattade 32 stycken frågor vilket borde ha reducerats. En del av frågorna som ingick i mallen var även ledande och irrelevanta för studiens syfte. Resultatet för dessa frågor ingår inte i
resultatbeskrivningen utan har uteslutits. Vilka frågor som uteslutits har markerats med X och kan ses i Bilaga 1.
Nackdelen att använda en intervjumall med strukturerade frågor är att deltagarna inte ges möjlighet att uttrycka det som han eller hon uppfattar vara relevant. Det positiva med att använda sig av strukturerade frågor i en intervjumall är att materialet blir likartat och lätthanterligt (Kvale & Brinkmann, 2009). I efterhand hade det dock varit önskvärt att intervjuerna hade inletts med en öppen fråga om hur deltagarna uppfattade innebörden av ett sömnproblem. Detta för att få sjuksköterskornas perspektiv av eventuella problemet. Dock försökte
författarparet uppmuntra deltagaren genom ett aktivt lyssnande med uttryck som nickningar, instämmande ”mm”, detta i ett led för att deltagaren skulle fortsätta sin utläggning.
En viss formulering av en fråga kan forma svarets innehåll enligt Kvale och Brinkmann (a a) men menar även att ledande frågor faktiskt är nödvändiga i många sammanhang. Användningen av ledande frågor beror på studiens ämne och syfte. Relaterat till studiens syfte om att undersöka uppfattningar anser
författarparet det vara både positivt och negativt att ha använt sig av dessa typer av frågor. Detta eftersom de strukturerade frågorna inte ger intervjuaren samma möjlighet att sväva ut i sin beskrivning i svaret. Detta relaterade till en enhetlig och lätthanterlig data. Däremot kan formuleringen av frågan ha styrt deltagaren i intervjun och på så sätt kan viktig data ha missats. Men den centrala frågan enligt Kvale och Brinkmann (2009) är inte huruvida intervjufrågorna är ledande eller inte, utan vart frågorna ska leda.
Genomförandet av intervjun
Under intervjun skapades en avslappnad stämning. Ingen av deltagarna visade tecken på nervositet eller ovilja att delta i studien.Pauser beviljades att tas under samtalet för att den medverkade skulle få tid att reflektera över sitt svar. Vid något tillfälle avbröts intervjun då kollegor till den medverkade kom in i rummet eller av telefon som ringde. Dock ansågs detta inte störande utan blev en naturlig paus.
Tidsåtgången för intervjuerna hölls inom de ramar som förväntats, trots att intervjumallen innehöll ett stort antal frågor.
Från början planerades att intervjuerna skulle genomföras i samma miljö för att samtligas förutsättningar skulle vara likartade. Intervjuer hölls i anslutning till avdelningen men dock i fyra olika rum. Vid något tillfälle genomfördes intervjun på deltagarens eget kontor och vid ett annat tillfälle i konferensrum. Intervjuerna på natten genomfördes i ett rum i anslutning till sjuksköterskeexpeditionen för att kunna vara nära patienterna. Huruvida detta kan ha påverkat resultatet är svårt att avgöra, men en tanke är att trygghet kan genereras i en miljö som personen är van att arbeta i. En annan aspekt är att arbetsmiljön kan skapa onödig press då
Analysprocessen
Transkriberingarna genomfördes efter varje avslutad intervju genom att var intervjuare transkriberade sin del. Därefter kontrollgranskades hela
transkriberingen av båda för att på så viss upptäcka och fylla i eventuella
avsaknader av information. Vid några tillfällen var det svårt att höra inspelningen och vid dessa luckor utelämnades meningarna då de var ofullständiga.
Intervjuerna registrerades med hjälp av två uppsättningar ljudinspelare, en via dator och en via telefon. Uppspelningen av intervjuerna kunde ställas in i slow motion för att förtydliga vissa meningar och ord. Pauser i samtalet markerades med punkter. Även skratt, hostningar eller harklingar skrevs ut i transkriberingen. Detta gjordes i försök att återskapa en levande text då Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att en transkribering av intervju lätt kan bli livlös och nyanslös vid uppläsning. Texten kan då bli svårtolkad och osammanhängande.
En frågeställning till studien var om det gick att urskilja några skillnader mellan de olika arbetsskiften i deras arbete för att hantera patienternas sömnproblem. Då urvalet utgörs av endast sex deltagare har denna frågeställning inte kunnat
besvaras. Vid resultatskrivning har även majoritet och minoritet angetts vilket är svårt att säga då urvalet är så pass litet.
Några meningsenheter som valdes ut uppfattades som stora. Lundman och Graneheim (2008) förklarar att detta kan bidra till att flera tolkningar kan vara möjliga. Vid analys har dessa meningsenheter därför delats upp till mindre enheter för att undvika flera betydelser.
Första intervjun analyserade författarparet tillsammans, för att sätta sig in analysprocessen. Resterande intervjuer analyserades var för sig för att sedan sammanställas till ett resultat.
Transkriberingarna resulterade i en stor mängd data som i sig var ganska rik på information, men som även innehöll mycket tomt prat. Författarparet inser att om de hade haft mer kunskap inom intervjuteknik så hade de kunnat få fram en kortare intervju med mer koncentrerad fakta. Kvale och Brinkmann (2009) bekräftar att om intervjuaren vet vilka frågor som ska användas och hur dessa ska ställas kan det resultera i en koncist och berikad intervju.
Metoden för kvalitativ innehållsanalys har gjorts efter Lundman och Graneheims (2008) metod. En kvalitativ innehållsanalys kan både vara manifest och/eller latent. Latent innehållsanalys innebär att forskaren gör en tolkning av ord som ligger till grund för intervjun, medan manifest innehållsanalys går ut på att forskaren arbetar med textmaterialet och dess innehåll (Krippendorff, 2004). Under processens gång har författarna märkt att studien mer efterliknat manifest innehållsanalys genom att det beskrivits element utifrån textmaterialet. Olika tolkningar finns dock från det textmaterial som ligger till grund för analysen.
Författarparet har strävat efter konfidentialitet under framställandet av studien, därmed har citaten angetts med intervjuperson och färgkodning som källa. Vid svar som bestod av endast en deltagares tyckande har detta svar försökt att utelämnats. Detta på grund av att ingen ska kunna koppla resultatet till vederbörande. Dock har det vid något tillfälle ändå inkluderats vad endast en deltagare tycker.
Efter genomförda intervjuer har syftet med studien blivit justerat. Denna justering har utförts i samråd med handledare. Justeringen omfattade en ändring av orden upplevelser av behandlingsmetoder hos patienter med sömnproblem, i dåvarande syftet, till uppfattningar av patienters sömnproblem. Författarparet tyckte att intervjufrågorna inte mätte intervjupersonernas upplevelser, vilket skulle leda till ett mätfel om det dåvarande syftet hade angetts som det slutgiltiga. Informerat samtycke har sökts från intervjupersonerna, och det har förklarats inför varje intervju att syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär ett informerat samtycke bland annat att den intervjuade blir informerade om studiens generella syfte. Risken att intervjupersonerna skulle medföras skadliga konsekvenser av denna justering anser författarparet som minimal. Därmed har inte författarparet underättat de intervjuade om denna justering.
Tillförlitlighet
Enligt Polit och Beck (2006) innebär tillförlitlighet att man försöker förstå det komplexa av ett underförstått fenomen. För att öka trovärdigheten i resultatet har triangulering genomförts av handledaren och respektive författare.
Enligt Trost (1997) innebär tillförlitlighet att undersökningen är stabil och ska kunna ge samma resultat vid en ny undersökning. Då frågorna till denna studie var formulerade i förväg så är kongruensen, d v s likheten i frågorna, samma. Därmed undersöks samma sak i samtliga intervjuer. Däremot är det svårt att säga att samma resultat skulle kunna frambringas i ny undersökning, då kunskaper om ämnet utvecklas.
Överförbarhet
De uppfattningar som fanns gällande symtom, orsaker och behandlingsmetoder stämde överens i relation till litteraturen. Författarna anser att resultatets överförbarhet kan ge vägledning för andra som tar del av studien, oavsett arbetsplats eller omgivning. Dock utgjordes studien endast av ett lågt antal deltagare och därmed är det svårt att avgöra graden av överförbarhet. För avdelningen som representerar studien kan resultatet överföras genom ny kunskap.
Giltighet
Giltighet innebär enligt Trost (1997) att intervjuerna mäter det den är avsedd att mäta. I och med att frågorna är ledande så har sjuksköterskorna inte kunnat uttrycka sin egen uppfattning om vad sömnproblem innefattar. Utan samtalet har utgått ifrån uppfattningar kring frågorna. Därmed har studien inte varit objektiv eftersom författarna varit partiska med respektive frågor.
Resultatdiskussion
Syftet för studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar kring
sömnproblem. Sammanfattningsvis ansåg sjuksköterskorna att sömnen var av stor betydelse för patientens tillfrisknande. Däremot var uppfattningarna varierande gällande hur ett sömnproblem hanterades. Det gick dock inte att utgöra några skillnader mellan natt- och dagpersonal då urvalet var litet. Nedan diskuteras resultatet utifrån teman: Uppfattningar om sömnproblem, Behandlingsmetoder och Omvårdnad.
Uppfattningar om sömnproblem
Uppfattningarna om sömnbehov skiljde sig åt mellan äldre och yngre patienter. Där bland annat de yngre patienterna ansågs ha ett större sömnbehov. Enligt Socialstyrelsen (2009) har andelen sömnproblem hos yngre ökat på senare år. Med tanke på dagens 24 – timmars samhälle med aktiviteter tillgängliga dygnet runt, kan detta vara en förklaring till ökningen. En av punkterna i Virginia
Hendersons teori är att hjälpa patienten till vila och sömn (Kirkevold, 2008). Men för att omvårdnaden ska bli så bra som möjligt måste sjuksköterskan kunna uppfatta vad patienten upplever var god hälsa (a a). Om en patient upplever sig själv vara morgonmänniska bör omvårdnaden utformas efter detta. På
motsvarande sätt också om patienten är en kvällsmänniska.
Att tupplurar var positivt och ansågs hälsofrämjande uttrycktes från alla deltagare i studien. Däremot varierade uppfattningen om varaktigheten av vilan. Den ideala längden av en tupplur är enligt Wallskär och Åkerstedt (2008) inte fastställd men att 20 minuters sömn anses vara tillräcklig. Det anges även att en tupplur på mer än en timme kan påverka nattsömnen negativt. En studie gjord av Xu m fl (2010) visar att tupplurar kan bidra till negativa konsekvenser för hälsan, bland annat genom att öka risken för diabetes och fetma. Som tidigare nämnts är människans förmåga att bedöma andra behov begränsad (Kirkevold, 2008). Om patienter upplever att han eller hon har ett behov att sova under dagtid bör detta kanske utvärderas. Detta genom att beakta hur patienten själv bedömer sitt behov. Upplever patienten att behovet av en tupplur endast behövs under
sjukhusvistelsen, eller är det ofta? Kanske har patienten inte den kunskap om hur sitt behov blir främjat på bästa sätt. Kirkevold (a a) hävdar även att Henderson menar att omvårdnadens primära mål är att hjälpa patienten till oberoende. Genom att ge patienten information om hur turtupplurar kan och bör utnyttjas, kanske vi kan motverka långsiktiga besvär. Det anges även i Hendersons teori (Kirkevold, 2008) att sjuksköterskan bör vara uppfinningsrik och bidra till skapandet av meningsfull sysselsättning. En tanke kan vara att patienter som befinner sig på sjukhus, och som drabbats av sjukdom, bör vila. Men livsstilen är något personlig vilket betonas av Kirkevold (a a). Så det som är avkopplande aktivitet för en person, kan ha en annan betydelse för någon annan. Genom att skapa
meningsfulla aktiviteter, och som för den delen inte behöver vara ansträngande, kan det skapas bättre förutsättningar för sömn genom att patienten inte vilar hela dagarna.
En orsak till patienternas sömnproblem uppfattade sjuksköterskorna vara oro med flera innebörder, bland annat oro över att befinna sig i en ny miljö. Enligt
Kirkevold (2008) så påverkar omgivningen patientens fysiska och psykiska välmående, och att omgivningen bör anpassas efter patienten. Men med tanke på att vi människor har olika behov och att våra sömnvanor skiljer sig åt, kan det vara svårt att anpassa miljön efter patienterna. Vissa av oss är vakna längre under kvällarna medans andra betraktar sig som morgonmänniskor, och vaknar tidigt. Allas behov kanske inte kan tillfredställas, men kan däremot stödjas. Det är således sjuksköterskans ansvar att upprätthålla en hälsofrämjande miljö, med hänsyn till luft, ljud och ljus till tidsplanering (a a). Men frågan är då vad som menas med hälsofrämjande och utifrån vems perspektiv? Kanske bör det
förtydligas vad som menas med hälsofrämjande arbete, utifrån patienternas ålder, hälsa och behov. Enligt Kirkevold (2008) hävdar Henderson att för att
omvårdnaden ska uppnå vad patienten uppfattar vara hälsa, så måste
Enligt hälso och sjukvårdslagen (1982:763) ska vården planeras och utföras i samråd med patienten. En beskrivning av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden återges i den etiska koden för sjuksköterskor (ICN, 2007), ansvarsområden som att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Men en hälsofrämjande åtgärd i detta sammanhang kan innebära ett lidande för en annan. Det gäller nog för sjuksköterskor att även kunna bedöma vad människor har för gemensamma grundläggande behov, för att kunna skapa en miljö som genererar trygghet för patienterna. Sjuksköterskorna från denna studie kunde påverka miljön i den omfattningen att de släckte ljuset, vädrade och stängde till om patienten. Dock var många av rummen på avdelningen flersalar, och då varje patient har individuella behov, skulle det t ex kunna innebära att en vädring inför sänggåendet uppfattades negativt av någon och positivt av en annan. Att tillgodose alla patienters individuella behov blir således svårt att genomföra.
Behandlingsmetoder
En oro som patienten kunde uttrycka var rädsla över att sömnmedicinen skulle bli bortglömd. Flera av deltagarna bekräftade detta genom att berätta om patienternas behov av sömnläkemedel. Uppfattningarna om behandlingslängden skiljde sig däremot åt, bland annat ansåg vissa deltagare att patienterna var ordinerade sömnmedel livet ut. Hetta m fl (2007) anger att sömnmedicin inte utgör en optimal behandling. Ett behov av sömnläkemedel kan utvecklas till ett psykologiskt beroende och patienten kan inte sova av den anledningen. Behandlingen är förenad med beroendeproblematik och skall endast vara
temporär (a a). I sjuksköterskans arbetsuppgifter enligt Hendersons teori ingår det att hjälpa en människa att återfå sitt oberoende (Kirkevold, 2008). Dock kanske det bör ifrågasättas ifall sömnen med hjälp av kontinuerlig läkemedelsbehandling innebär att vara oberoende. Låt säga att om en patient med t ex endokrina
funktionshinder, som alltså på patologiskt sätt inte kan sova, skulle
läkemedelsbehandling innebära att denna patient kan förbli oberoende. Medan en patient som lider av sömnsvårigheter orsakat av t ex stress på jobbet, innebär inte läkemedelsbehandlingen att han eller hon blir oberoende. Tvärtom blir denne patient temporärt beroende av läkemedelsbehandlingen, under den stressiga tiden på arbetet, med mål att så småningom kunna återgå till sitt oberoende. Skillnaden är viktigt att kunna se för att förstå hur man kan få en patient oberoende, vilket alltid bör eftersträvas, även om det innebär olika följder för olika personer
I Kirkevold (2008) presenteras 14 komponenter som ligger till grund för Virginia Hendersons omvårdnadsteori. Dessa komponenter påminner om de förslag på icke farmakologiska behandlingsmetoder som framkom ur denna studie. Deltagarna angav till exempel att ge patienten något att äta eller dricka. Komponenterna som berör bland annat nutrition, mobilisering och upprätthållandet av en normal kroppstemperatur (a a), kan därför utgöra en grund för hur sömnproblem kan åtgärdas.
Omvårdnad
Från vår studie framgick det att kommunikationskedjan gällande nya ordinationer av sömnläkemedel var lång. Detta var i de fall som nattpersonalen var förste person att önska ordination. Eftersom nattpersonalen sällan träffar läkare innebär detta att informationen först måste gå till dagpersonalen som sedan i sin tur tar upp det på ronden. Inom hälso- och sjukvård är kommunikationen mellan
fl, 2010). SBAR-modellen, vilket står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation, är en modell framtagen för att underlätta säker överföring av information, (a a). Genom att ha dessa ord med sig i bakhuvudet är det lättare att komma ihåg vad som är viktigt att nämna vid överförandet av informationen. Att först ta upp något kort om den aktuella situationen, sedan lite bakgrundsfakta om patienten, vad som är det aktuella tillståndet med värden som t ex temp, blodtryck och puls, samt sist berätta eventuell rekommendation som också skulle kunna vara en möjlig diagnos. Denna metod skulle kunna tillämpas för att
minimera eventuella risker för fel i detta långa kommunikationsled. Inga brister klargjordes dock ifrån intervjuerna på denna avdelning, men möjligheterna för framtida kommunikationsmissar finns ändå.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vårdpersonal arbeta för att förebygga ohälsa. Detta genom att bland annat ge lämpliga upplysningar om metoder som kan förebygga sjukdom för de som söker vård. Deltagarna angav att de inte visste om patienterna fick någon information vid utskrivningen angående sömnen. Detta anser vi vara viktigt i det preventiva arbetet mot sömnproblem.
Varmare täcken och kuddar troddes kunna påverka patienternas sömn positivt bland deltagarna. En studie av Hvolby och Bilenberg (2010) visar att användande av bolltäcke är en effektiv metod vid behandling mot sömnproblem. Detta bland annat genom att insomningstiden förkortas. Bollarnas tyngd påverkar centrala nervsystemet genom att skapa tryck. Effekten blir rogivande och skapar trygghet för användaren (a a). Enligt patientsäkerhetslag (210:659) skall hälso- och
sjukvårdspersonal utföra sitt arbete i överensstämmelse med beprövad erfarenhet. När det finns flera behandlingsmetoder ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.
FRAMTIDA VÄRDE
Eftersom sömnbesvär är ett ökande folkhälsoproblem tror vi att en beskrivning av sjuksköterskors uppfattningar kan bidra till bättre kunskap för att förebygga hälsorisker samt för att skapa en bättre vårdmiljö för patienterna. En ökad kunskap om behandlingsmetoder hos patienter med sömnproblem bidrar förhoppningsvis till att fler evidensbaserade behandlingsmetoder
uppmärksammas.
SLUTSATS
Ambitionen var från början att sträva efter att förnya och utveckla kunskap. Resultatet från denna studie har kanske inte bidragit till så mycket ny fakta.
En vanligt förekommande behandlingsmetod idag är sömnläkemedel, något som kanske skulle kunna ersättas med omvårdnadsåtgärder. Genom noggrannare observationer och bättre utredning kan vi identifiera hälsorisker i ett tidigt skede, och därmed göra det möjligt att förebygga eventuella långsiktiga problem.
Som tidigare beskrivits kan sömnstörningar vara både primära och sekundära. För att allmänsjuksköterskan ska kunna arbeta preventivt mot uppkomst av sjukdom anser vi det vara viktigt att bemöta och hantera patienternas sömnproblem i ett tidigt skede. För om vi nu kan behandla primära sömnproblem kanske vi på så sätt även kan förebygga sjukdom, därför är sömnlöshet en åkomma man inte kan blunda för.
REFERENSER
Bekele, B & Sadik, Z (2010) Störd nattsömn och dess åtgärder. Malmö högskola,
institutionen för hälsa och samhälle (publicerat examensarbete).
Bjålie, JG m fl (2008) Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm:
Liber AB.
Dogan, O m fl (2005) Sleep quality in hospitalized patients. Blackwell publishing Ltd. Journal of clinical nursing 14, 107-113.
Etikprövningslag (2003:460)
Hansen, I m fl (2010) SBAR för strukturerad kommunikation. Ljungbergs Trycker
Hetta, J m fl (2007) Bli fri från dina sömnproblem med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
Hvolby, A & Bilenberg, N (2010) Use of Ball Blanket in
attention-deficit/hyperactivity disorder sleeping problems. Nord J Psychiatry. Vol 65. No 2. 2011: 90-94
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Högqvist, M & Mkada, J (2005) En god natts sömn - En litteraturstudie om vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn.
Malmö högskola, Institutionen för hälsa och samhälle (publicerat examensarbete).
ICN (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Brommatryck & Brolins AB
Kirkevold, M (2008) Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering, Malmö: Holmbergs AB
Krippendroff, K (2004) Content analysis. An introduction to its methodology. (2nd d) Sage publication, United States of America. ISBN 978-0-7619-1544-7
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Lundman, B & Graneheim, H (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s159- 172.
Otterstedt, B & Ryd, G (2007) Sova med fiender - En litteraturstudie om obstruktiv sömnapné syndrom. Malmö högskola, Institutionen för hälsa och
samhälle (publicerat examensarbete).
Polit, D F & Beck C T (2006) Essentials of Nursing research, Methods,
Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
SBU (2010) Behandling av sömnbesvär hos vuxna- en systematisk
litteraturöversikt. Rapportnummer 199. ISBN 978-91-85413-35-5 >2011-02-11
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. (Artikelnr 2005-105-1).
Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen (Artikelnr 2009-126-71).
Straten, A m fl (2008) Self- help treatment for insomnia trought television and book: a randomixed trial. Elvsevier Ireland Ltd. Doi 10.1016
Trost, J (1997) Kvalitativa intervjuer.Lund: MultiFine Offset
Wallskär, H & Åkerstedt, T (2008) Goda sömn boken. Nacka Brombergs bokförslag och Apoteket AB
Xu, Q m fl (2010) Day Napping and Short Night Sleeping Are Associated With Higher Risk of Diabetes in Older Adults. Diabetes care, Vol 33, No 1, Januari 2010: 78-83
Åkerstedt, T (2001) Sömnens betydelse för hälsa och arbete- Fakta och goda råd. Falun: Bauer bok
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjumall
Bilaga 2: Ansökningsblankett- etisk prövning
Bilaga 3: Informationsbrev
BILAGA 1 – INTERVJUMALL
1. Vilka tider arbetar du främst?
2. Hur viktig anser du att sömnen är för patientens tillfrisknande på en skala från 1-10, där 1 är inte viktig alls och 10 är mest tänkbara betydelse. 3. Anser du att sömnsvårigheter är ett vanligt förekommande problem? 4. Finns det någon patientgrupp enligt dig som utmärker sig mest med
sömbesvär?
5. Vilka behandlingsmetoder upplever du är de vanligaste förekommande när en patient har svårt att sova?
6. Finns det några icke farmakologiska?
7. Vad är den vanligaste orsaken till sömnbesvär enligt dig? 8. Vilka rutiner finns det för uppvakning?
9. Vad anser du om tupplurar dagstid för patienter?
10. Vilka omgivningsfaktorer kan du påverka för att underlätta patientens sömnkvalitet?
11. Hur ofta gör du detta?
12. Vilka möjligheter önskar du hade funnits för att främja patientens sömnkvalitet?
13. Om en patient kommer till dig och uttrycker att han/hon inte kan sova men är inte ordinerad sömnmedicin, vad gör du då?
14. Kan du beskriva förloppet från det att en patient upplever sömnproblem till det att läkaren ordinerar hypnotika.
15. Hur är din uppfattning om förskrivningen av sömnmedicin?
16. Har du någon uppfattning om vilken patientgrupp som behandlas med mest sömnläkemedel?
17. Upplever du att det finns några biverkningar av läkemedel som ordinerats? 18. Hur länge brukar en patient vara ordinerad sömnläkemedel?
19. Anser du att detta är rimligt?
20. Vilka läkemedel är de vanligaste ordinerade? 21. Hur avslutas en sömnbehandling?
22. Har patienten möjlighet att välja behandlingsmetod mot hans/hennes sömnproblem?
23. Är det många som efterfrågar sin vb medicinering mot sömnbesvär? 24. Hur utvärderas behovet?
25. Får du som sjuksköterska någon utbildning om sömn? 26. Följer du upp hur patientens natt har varit?
27. Vad anser du om dokumentationen om patientens sömn?
28. Hur tycker du att rapporteringen er kollegor emellan av patientens sömnproblem fungerar?
29. Vilken rådgivning ges till patienter som ska skrivas ut och som upplever sömnbesvär?
30. Finns det någon behandlingsmetod som du hade rekommenderat men som inte är medicinskt beprövad? X
31. Om vi skulle säga här och nu att vi har svårt för att sova vilken rådgivning skulle du ge oss? X
Bilaga 2: Ansökningsblankett- etisk prövning
MAH / Hälsa och samhälle Etiknämnden Lena Winslow sekreterare
UTLÅTANDE
2011-03-04 Dnr HS60-11/192:2Kopia till handledaren
Projekt Utlåtande
Ansökan om etisk prövning av projekt ”Sjuksköterskors upplevelser av olika behandlingsmetoder hos patienter med sömnprogram”
Anna-Elisabeth Hansson, Lova Åbjörnsson
Ingrid Bolmsjö Ordförande
Etikprövningsnämnden
Nämnden har inget att erinra utom att Tillstånd från verksamheten bör efterfrågas.
Nämnden är inte beslutsfattande utan endast ett rådgivande organ. Nämnden rekommenderar att ändringar och tillägg gås igenom med handledare och
kursansvariga.
Ändringar ska inte skickas in till Etikprövningsnämnden.
Etiknämnden påpekar generellt att total anonymitet ej kan garanteras utan endast att materialet behandlas konfidentiellt. .
Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post
Malmö högskola Hälsa och samhälle 040-665 74 54 040-665 81 00 www.mah.se lena.winslow@mah.se Hälsa och samhälle
Bilaga 3: Tillstånd från verksamhetschef
Formulär
Tillstånd
(skrivs under av verksamhetschef/motsvarande) Bilaga 3
Projektets titel: (ifylles av student) Datum: (ifylles av student)
Studieansvarig/a: (ifylles av student)
Din E-post som student vid Malmö högskola:
ej din privata e-post (ifylles av student)
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning: (ifylles av student)
Nivå: (ifylles av student)
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ………
Bilaga 4:Informationsbrev Projektets titel (obligatoriskt):
Sjuksköterskors upplevelse av olika behandlingsmetoder hos patienter med sömnproblem
Datum: 2011-02-17
Studieansvarig/a: (student/er)
Anna- Elisabeth Hansson Lova Åbjörnsson
Din E-post som student vid Malmö högskola:
(ej din privata e-post)
Hss09040@student.mah.se LL070844@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Termin 5
PROJEKTSINFORMATION
Hej!Våra namn är Anna-Elisabeth Hansson och Lova Åbjörnsson och är studerande på sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola.
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av olika behandlingsmetoder hos patienter med sömnproblem. Vår uppfattning är att sömnproblem är ett mycket vanligt problem hos patienter och att det är många som behandlas med mycket sömnmedicin. De vi vill undersöka är hur teoretisk kunskap hos sjuksköterskor omsätts i praktiken, och hur sjuksköteskor gör bedömningar för att behandla patientens problem. Använder sig sjuksköterskor av omvårdnadsåtgärder eller administreras läkemedel?
Vi tycker detta är ett viktigt område dels för att vi anser att många patienter tar allt för mycket läkemedel i onödan och vilka vars problem skulle kunna behandlas med andra åtgärder.
Undersökningen kommer att genomföras genom intervjuer med sjuksköterskor, ca 10 st. Vi vill gärna att dag, kväll och nattpersonal deltar i intervjuerna för att kunna få ett helhetsperspektiv i området. Intervjuerna kommer att spelas in efter informerat skriftligt samtycke och med en tidsåtgång mellan 30-80 minuter. Det är frivilligt att delta i studien, och de som vill delta i studien kan när som helst avbryta sitt deltagande om så önskas utan att behöva motivera sitt val.
Vi strävar efter största möjliga konfidentialitet under hela studietiden genom att inga obehöriga får ta del av materialet som samlas in. Datamaterial kommer att förvaras i ett låst skåp. Alla informanter kommer att avidentifieras vid
rapportering av uppsats samt vid publicering.
Ytterligare uppgifter:
Anna Elisabeth Hansson: Hss09040@student.mah.se tele: xx Lova Åbjörnsson: LL070844@student.mah.se tele: xx
Handledare: Charlotta Sunnqvist:
