• No results found

Övervikt hos barn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Övervikt hos barn"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Övervikt hos barn

Overweight children

Michelle Faal

Lärarexamen 140

Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Caroline Ljungberg Höstterminen 2006 Examinator: Eva Kärfve

(2)

Abstract

Övervikt hos barn

Faal, Michelle (2006). Övervikt hos barn [Overweight children]. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö högskola

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityätgär-der och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället. Med andra ord så styr attityden hur överviktiga bemöts samt hur stödet och engagemanget ser ut. Min viktigaste uppgift som lärare i detta sammanhang kommer därför att vara, att tag i överviktsproblemet så att det inte leder till psykiska men som sätter spår för resten av livet.

(3)

Innehållsförteckning

Förord

5

1 Introduktio

n

6

2

1.1 Syfte 7

1.2 Frågeställningar

7

1.3 Studiens avgränsning och begränsning 8 1.4 Disposition 8

2 Kunskapsbakgrund

9 2.1 Teoretisk utgångspunkt 9

2.2 Övervikt – ett aktuellt samhällsfenomen

10 2.3 Tidigare forskning på området

12

2.4 Vad är övervikt? 12

2.5 Övervikt – en fråga om god kosthållning 14

2.6 Övervikt – en fråga om rörelse, hälsa och motion

15 2.7 Barn och övervikt

16

2.8 Skolans roll

18

3 Problemprecisering

19

4 Metodbeskrivning

20 4.1 Metodval

20 4.2 Forskningsetiska överväganden

20 4.3 Urval

21 4.4 Undersökningsgrupp

22 4.5 Genomförande

23

4.6 Presentation av empiriskt material 24

4.6.1 Övervikt – ett aktuellt samhällsfenomen

24 4.6.2 Vad är övervikt

?

25

4.6.3 Övervikt – en fråga om god kosthållning

25

4.6.4 Övervikt – en fråga om rörelse, hälsa och motion 26 4.6.5 Barn och övervikt

28

(4)

5 Resultat

30 5.1 Attityder 30 5.2 Bemötande 31 5.3 Psykisk hälsa

32 5.4 Fysisk hälsa

33 5.5 Stödet 33

5.6 Studiens huvudsakliga slutsatser 34

6 Diskussion

35

Referenslista

37

(5)

Förord

Tack till alla som har hjälpt mig i mitt arbete med denna uppsats. Tacket är särskilt rik-tat till Caroline Ljungberg för strålande handledning och tålamod. Tack till er som varit vänliga och delat med er av tid och erfarenheter med intentionen att hjälpa mig. Sist men inte minst vill jag tacka mina barn för all hjälp, förståelse och tålamod som ni har gett mig under denna ansträngande period då ofta känt att jag inte riktigt har haft tid för er.

(6)

1. Introduktion

Jag är intresserad av hur överviktiga barns situation ser ut, vilka attityderna gällande övervikt är och konsekvenserna av dels övervikt och dels samhällsattityder kring över-vikt. Jag kommer att undersöka hur överviktiga bemöts och vilka stöd som finns i sko-lan. Mitt intresse för ämnet har väckts dels på grund av olika larmrapporter i medierna om övervikt och dels för att jag själv anser mig se fler och fler överviktiga barn under VFT och generellt ute i samhället. Problemet är också av intresse eftersom jag inte vet hur överviktiga barn bemöts och vilket stöd de får och därför vill jag skaffa kunskap för mig själv och samtidigt belysa deras situation. Jag har vid många tillfällen varit vittne till när andra barn kallat överviktiga barn för olika glåpord och även sett de överviktigas reaktioner. Detta gör att jag är uppriktigt oroad över hur det ska gå för dessa barn i framtiden och hur barnen mår psykiskt på grund av sin övervikt.

Med hänsyn till förekomsten av övervikt i samhället så anser jag att ämnesområdet är viktigt att belysa eftersom det är av värde att alla som kommer i kontakt med övervikti-ga barn känner till de olika faktorerna och omständigheterna kring övervikt och hur de bemöts av andra så att man på bästa sätt kan hjälpa dessa barn. Uppsatsen kan vara an-vändbar som ett slags verktyg för andra som arbetar med barn eller på annat sätt vill förstå och hjälpa dessa barn i deras utveckling.

Det är enkelt att se när ett barn är överviktigt och bilda sig en uppfattning om hur situa-tionen ser ut, men för att förstå problematiken måste barnet och problemet ses utifrån ett helhetsperspektiv. Arv, familj, skola, kompisar, levnadsstandard, kulturella faktorer och andra omständigheter i samhället måste tas hänsyn till för att förstå barnets utveckling. Vår uppfattning om övervikt präglar vår attityd vad gäller hur vi ser och behandlar överviktiga och det påverkar i sin tur deras psykiska hälsa och livskvalitet. De övervik-tiga bemöts väldigt illa generellt i samhället och situationen ser inte mycket bättre ut i skolan. I takt med att antalet överviktiga barn ökar krävs det att jag har förståelse för övervikt och förmåga att stödja barn med övervikt, utifrån ett hälsoperspektiv, ett socialt perspektiv och ett prestationsperspektiv. Enligt min mening så möjliggörs detta endast när man är medveten om problemet, det vill säga, är insatt och har kunskap om de bi-dragande faktorer till övervikt samt kunskap om hur övervikt kan upplevas av barn i skolan och i samhället.

(7)

Mitt val av ämnesområde har även grundat sig i att jag som pedagog har ansvar för att alla barn får samma möjligheter i skolan och att jag bör motverka begränsningar på grund av sociala, kulturella eller andra skäl. Enligt Lpo 94 så ska pedagogen hålla sig informerad om elevens personliga situation. Verksamheten ska präglas av varje elevs välbefinnande och utveckling och uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Det krävs att pedagoger och elever strävar efter att få en människosyn som präglas av öppenhet och respekt för olikheter och skillnader och en förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckling. Det sägs vidare att varje elev ska ha grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Utbildningsdepartementet, 2001 kap.1).

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. Genom min studie vill jag också försöka fånga barns och vux-nas åsikter.

Jag vill även visa vilka kunskaper som redan finns i aktuell forskning. På detta sätt hop-pas jag bidra till en ökad förståelse av övervikt för min egen del samt för andra som kan ha nytta av större kunskap i syfte att förbättra barns situation på området. För att kunna få insikt och belysa min studie har jag valt att göra intervjuer.

1.2 Frågeställningar

1. Vad är åsikterna om övervikt?

2. Hur påverkas barnen fysiskt, psykiskt och socialt i skolan av övervikten? 3. Hur behandlas de överviktiga barnen av sina kamrater?

(8)

1.2 Studiens avgränsning och begränsning

När jag påbörjade min studie hade jag stora ambitioner och ville undersöka vilken ut-bredning övervikt hade i skolan och dessutom beröra många fler aspekter kring över-vikt. Jag hade flera och stora frågeställningar och ville intervjua en större yrkesgrupp och göra observationer på barnen men insåg snart att jag var tvungen att avgränsa både mina metoder och mina frågeställningar.

Jag hade inte bestämt mig för var mitt fokus skulle ligga förrän jag tog del av andras forskning. Ju mer forskning jag tog del av desto mer intresserad blev jag av de övervik-tigas psykiska hälsa och bestämde mig därför för att mitt fokus skulle ligga där. Jag vil-le undersöka och kasta ljus över hur överviktiga barn generellt kände sig i skolan på grund av övervikt och vilket stöd det fanns att få.

När jag hade kommit så långt begränsade jag antalet intervjuer till att omfatta en fritids-pedagog, en gymnastiklärare, ett skolmåltidsbiträde och en skolsköterska. Den empiris-ka studien har begränsats till att omfatta de professionellas erfarenheter och fokus är alltså på de professionellas perspektiv. Motivet för denna avgränsning är att de fråge-ställningar som jag först ville undersöka blev för omfattande och för svårt att utreda med tanke på tiden jag hade. Jag ansåg även att denna yrkesgrupp hade bra förutsätt-ningar för att ge mig den information jag behövde, på grund av deras erfarenheter och deras dagliga möte med överviktiga barn. Jag valde alltså att intervjua de professionella och inte barnen med tanke på att ämnet är så känsligt. Jag ville inte ställa frågor om övervikt till barn som kanske redan känner sig utpekade.

1.3 Disposition

Detta examensarbete består av en introduktionsdel där syfte och studiens avgränsning och begränsning beskrivs. Denna del följs av en kunskapsbakgrund där den forskning jag använt mig av presenteras. Kapitlet berör en teoretisk utgångspunkt, övervikt som ett aktuellt samhällsfenomen, tidigare forskning på området, vad övervikt är, övervikt och kosthållning, övervikt- rörelse, motion och hälsa, barn och övervikt och slutligen vilken roll skolan har. Därefter följer problemprecisering som i sin tur följs av metodbe-skrivning, presentation av mitt empiriska material som avslutas med en analysbeskriv-ning. Därefter följer resultatdelen som följs av en diskussion.

(9)

2. KUNSKAPSBAKGRUND

Kapitlet består av en kunskapsbakgrund där den forskning jag använt mig av presente-ras. Frågor som behandlas i denna översikt berör de områden som jag har funnit intres-santa med hänsyn till min studie. Kapitlet första del berör uppsatsens teoretiska ut-gångspunkt och beskriver vilka teorier jag har utgått ifrån. Denna del följs av en diskus-sion kring övervikt som ett aktuellt samhällsfenomen och därefter presenteras en del forskning som ligger till grund för området och som fångat mitt intresse. Så förklaras vad övervikt är och därefter kopplas övervikt till dels kosten och dels till rörelse och motion. Kapitlet efter det beskriver hur övervikt påverkar barn och slutligen diskuteras vilken roll skolan har.

2.1 Teoretisk utgångspunkt

Huruvida barn är överviktiga eller ej beror på olika faktorer och omständigheter, till exempel barnets arv eller miljö. En teori jag kopplar till detta är den utvecklingsekolo-giska som är utarbetad av Uri Bronfenbrenner. Enligt denna teori styrs barnets utveck-ling av ett samspel mellan till exempel familj, skola, kompisar, levnadsstandard och kulturella faktorer. Barns utveckling påverkas alltså av alla de olika faktorerna och varje faktor påverkar den andra och alla faktorer är viktiga för barnets utveckling. Utveck-lingsekologin är ett bra redskap när man ska förstå hur samspelet och relationerna mel-lan de olika faktorerna ser ut samt hur de påverkarna varandra och individen (Hwang & Nilsson, 1995, s.51-52).

Den utvecklingsekologiska teorin påpekar också att det är en ömsesidig process och att barnet också påverkar och formar sin omgivning på samma sätt som omgivningen och familjen formar barnet (ibid.).

Jag kommer att använda mig av dessa teorier i mitt arbete för att förstå hur olika fakto-rer kan påverka barnövervikt och varför barnövervikten ökar.

(10)

2.2 Övervikt – ett aktuellt samhällsfenomen

Sandberg (2004) hävdar, att vi till stor del får vår uppfattning om övervikt av medierna och därför är det viktig hur medierna presenterar övervikt till allmänheten. Befolkning-ens ställningstaganden i denna hälsofråga påverkar i sin tur invånarnas hälsoutveckling på längre sikt. Medierna har länge ansetts vara ett viktigt redskap i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Medierna har en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om övervikt till allmänheten. Övervikt är alltid aktuellt, viktigt och ett ofta kontroversiellt ämne i medierna eftersom det handlar om vår kropp och själ, våra bedrifter, brister etc. Därför är befolkningen väldigt intresserad av att läsa vad som finns skrivet om ämnet. Sandberg (2004) påpekar att, medierna inte rapporterar om övervikt som de gör med andra jämförbara risksjukdomar, vad gäller artikelstorlek, placering och textmängd. Medierna tycks hellre rapportera om amerikanernas och finländernas övervikt än om svenskarnas. De har dessutom reducerat frågan om övervikt till en fråga om utseende och sätter fokus på att det är självförvållat istället för att koncentrera sig på att männi-skorna inte mår bra psykiskt.

Vad allmänheten behöver är saklig information om övervikt och hur den kan förebyg-gas, det vill säga att stora krav måste ställas på informationen om övervikt. Informatio-nens budskap skall motverka övervikt och inte förstärka fördomar och anorektiska kroppsideal. Massmedia bör ha ansvar för saklig information om övervikt och för att inte sprida förhoppningar kring tvivelaktiga mirakelkurer (SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2000).

Jag anser att massmedierna har en ofantlig makt i sina händer och det är både på gott och ont. När det gäller övervikt är det på ont eftersom det är medierna som rapporterar det mesta om övervikt. De är också de som gör bedömningen om vad som är viktigt att rapportera om, oavsett om övervikt ökar och tycks hota folkhälsan

Attityder och uppfattningar gör att olika sjukdomar tillmäts olika status beroende på graden av självförvållade. Kjöller frågar sig varför vi till exempel inte säger till en som har brutit armen att rycka upp sig, när vi säger det till de överviktiga (Kjöller, 2006)? I en utgiven studie visade SBU att sjukvårdens bemötande ofta upplevs som

(11)

ovälkom-nande. De överviktiga upplever inte att de få den förståelse och det engagemang som de skulle behöva (SBU, 2002).

En annan studie visade att sjukvårdspersonalen generellt hyser ännu större förakt mot överviktiga än den övriga befolkningen. I studien beskrev läkare och läkarstuderande svårt överviktiga patienter som obegåvade, misslyckade, inaktiva och viljesvaga och ville helst undvika att behandla denna grupp. Sjutton procent av läkarna fann det mot-bjudande att undersöka svårt överviktiga kvinnor gynekologiskt. Sjuksköterskorna sa att de inte fann det meningsfullt att arbeta med denna grupp. Tjugofyra procent av dem tyckte att det var motbjudande att vårda denna grupp (Kjöller, 2006).

De överviktiga är väl medvetna om sjukvårdens förakt och många undviker därför att gå på medicinska undersökningar när de kallas, speciellt undersökningar som kräver att man tar av sig kläderna. Kjöller menar också att om människorna utanför och inom vår-den anser att de överviktiga bara behöver skärpa till sig och äta mindre och motionera mer så är det inte så konstigt att resurserna till förebyggande åtgärder och behandling av övervikt i vården uteblir (ibid.).

SBU (2002) påpekar att forskning och mer kunskap om livskvalitet bland de överviktiga skulle kunna bidra till att förändra de allmänna attityderna till övervikt som i sin tur kan resultera i att skuldbeläggning av patienterna upphör samt att bättre hälso- och sjuk-vårdsinsatser görs.

Sandberg (2004) hänvisar till ÖR, de överviktigas intresseorganisation. Organisationen kritiserar politiker, sjukvård och samhället för deras attityd mot övervikt och för att ha nonchalerat överviktsproblemet och behandlingen av överviktiga. De säger att övervikt är en behandlingsbar sjukdom som kräver livslång behandling.

(12)

2.3 Tidigare forskning på området

Den forskning jag har tagit del av är bland annat en sammanställning av forskningsre-sultat som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU har gjort (SBU, 2002). Jag har valt att läsa denna rapport eftersom den granskar och täcker ett vetenskapligt under-lag på området. Vidare har jag läst en bok om övervikt som är skriven av en kvinna som själv varit överviktig. Boken var bland annat intressant för att hon och andra som varit eller är överviktiga, med egna ord berättar, hur de upplever/upplevde tiden som övervik-tig. Det som var mest intressant i boken var framför allt de sociala aspekterna, andra människors attityder, hur överviktiga kan behandlas av andra människor och hur de överviktiga mår psykiskt (Kjöller, 2006).

Jag har även läst en avhandling som granskar mediers texter om övervikt. Denna av-handling ansåg jag vara intressant eftersom den berör hur övervikt framställs i medier och konsekvenserna av hur texterna presenteras (Sandberg, 2004). På Internet fann jag också en studie som bland annat har undersökt sambandet mellan sociala förhållanden, psykiskt välbefinnande och självkänsla. Jag valde den på grund av att den är aktuell och behandlade aspekter i min studie. Denna hittade jag på Statens folkhälsoinstituts hemsi-da (www.fhi.se).

2.4 Vad är övervikt?

Barnövervikt är när man väger mer än vad som anses vara normalt för barnets ålder och kön. Det finns två grader av övervikt där fetma är den allvarligare varianten. Övervikt mäts för det mesta genom hjälp av BMI, kroppsmassindex (SBU 2002).

En del definierar övervikt som en sjukdom och för andra är det ett normaltillstånd. Andra anser att det är en kosmetiskt kroppslig defekt och andra pratar om ett samhälls-ekonomiskt problem, som kan mätas i kronor och ören (Sandberg, 2004). Övervikt är ett medicinskt, psykologiskt och socialt problem (Kjöller, 2006). Vetenskapliga tidskrifter debatterar och tycks inte komma överens om huruvida övervikt ska betraktas som en sjukdom eller ej (SBU, 2002).

Kan det vara så att övervikt inte tas på större allvar av befolkningen och hälso- och sjukvården på grund av de vida definitionerna? De olika definitionerna kanske förvirrar

(13)

allmänheten och sjukvårdspersonal eftersom det är oklart vad övervikt ska betraktas som. Övervikt hade kanske betraktats annorlunda och tagits mer på allvar om alla hade använt samma definition på övervikt?

En individ anses överviktig både om personen väger 5 kilo över sin normala vikt eller 50 kilo över vad som anses normalt. Det finns två grader av övervikt där den mildare varianten är övervikt och den allvarligare varianten benämns fetma (Sandberg, 2004). En del är överviktiga på grund av gener, och har ärtliga anlag för att utveckla övervikt. Det kan till exempelvis vara på grund av lägre halter mättnadshormon eller högre halter aptithormon. Övervikt kan även bero på andra faktorer som medicin t.ex. Många blir överviktiga av medicin till exempel antidepressiva läkemedel, låga halter av mättnads-hormonor, höga halter av aptithormonor eller genetiskt med mera. Många blir övervik-tiga av dagens mat, bland annat av för mycket fett i kosten, söta drycker som ger mindre mättnadskänsla trots många kalorier och för lite motion eller fler kombinationer av ovanstående faktorer (Kjöller, 2006).

När det gäller vem som anses vara överviktig så tror jag att det beror på i vilket um-gänge, bostadsområde och land man befinner sig. Har man t.ex. en del vänner som är mulliga eller överviktiga så ser man inte övervikt på samma sätt som andra människor som kanske bara har smala vänner i sitt umgänge, eftersom övervikt blir mer vanligt och normalt i det umgänget. I mitt hemland Gambia så är övervikt ett tecken på status. Det anses fint att vara överviktig eftersom då har man pengar, är välmående, lever gott samt är utan bekymmer.

De vanligaste modellerna som används för att beräkna övervikt hos barn och ungdomar är BMI, midjemått och Midja/höftkvot metoderna eller en kombination av dessa model-ler (se bilaga 5). BMI är en internationell metod som används såväl i Afrika som i Eu-ropa. Metoden har kritiserats eftersom den inte tar hänsyn till om det är muskler eller fett som väger, var på kroppen fettet sitter eller var musklerna sitter. BMI tar inte heller hänsyn till hur långa eller kortväxta barn är. Den andra metoden är måttbandsmetoden, som återinfördes eftersom forskarna numera vet att de skadliga effekterna av övervikt mest beror på var på kroppen fettet sitter och därför mäter fördelningen på kroppen. Den

(14)

sista metoden som även används för att mäta BMI är midja/höftkvots metod, den ger också en korrekt bild av hur fettet fördelar sig på kroppen (Kjöller, 2006).

2.5 Övervikt – en fråga om god kosthållning

Vår attityd till mat har förändrats. Inställningen till livet generellt sett har förändras ef-tersom gränserna mellan vardag och fest har suddats ut. Det är ett resultat av den rika världens överflöd av lättillgängliga kalorier, men övervikt är inte bara en fråga om mat utan det är mer komplicerat än så, för trots att konsumtionen av fett och socker har minskat och konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat under 1900-talet så har övervikten inte minskat (www.fhi.se).

Goda och nyttiga matvanor hemma är väldigt viktigt för barnen för att orka med hela dagen och må bra. Det vill säga att alla barn bör äta frukost, lunch, middag och två mel-lanmål regelbundet. Många föräldrar är mycket stressade på morgonen och har inte tid att se till att barnen har ätit. En del föräldrar till de överviktiga barnen tänker till och med att det är bättre om barnen inte äter frukost och går ner i vikt. Detta kan i många fall bero på bristande kunskaper om vad bra näring är. I många fall ersätter barn frukos-ten med någonting sött till exempel en kanelbulle eller en chockladkaka på väg till sko-lan (Jansson & Davidsson, 2003 ).

Med tanke på den stigande övervikten så menar SBU att det kanske snart är på tiden att börja diskutera åtgärder för att påverka livsmedelutbudet, till exempel ökade krav på märkning och information om fett och sockermängder i livsmedel, men även skatt efter näringsinnehåll, det vill säga att livsmedelsbranschen betalar skatt efter kalori och sock-ermängden i livsmedel (SBU, 2002). Det kanske också finns en anledning att överväga en höjning av matmomsen på kaloririka livsmedel eller att subventionera livsmedel med lägre kaloriinnehåll (www.fhi.se). Författaren menar att medborgarna blir manipulerade av de stora livsmedelsföretagen eftersom det är omöjligt för en vanlig kund att veta vad maten innehåller när de ska köpa snabbmat och färdiglagad mat om kunden inte är ut-bildad i nutrition. Författaren skriver också att det behövs ett statligt ingripande för att det ska ske en förändring (Svedin, 2003).

(15)

År 2002 visade SBU:s studie, att det även bör finnas restriktioner i livsmedelreklamen när livsmedlet anses vara ohälsosamt. Svedin (2003) håller delvis med och tillägger att, idag har vi en lag som säger att TV- och radioreklam inte få rikta sig till barn men trots detta så gör radio och TV just detta. De stora livsmedelföretagen tjänar för mycket pengar på sina produkter för att vara intresserade av förändringar som kan gagna all-mänheten.

2.6 Övervikt – en fråga om rörelse, hälsa och motion

Lönnö hänvisar till Örjan Ekblom, doktorand vid Idrottshögskolan i Stockholm som menar att skolans katederundervisning stör barnens naturliga rörelsemönster. Han menar att barnen i skolan sitter stilla, ibland fler timmar i sträck utan att röra på sig (www.svd.se). Det är oroande att mellan tjugo och trettio procent av Sveriges barn och ungdomar inte utövar någon form av fritids- eller sportaktivitet eftersom familjen inte anser att de har tid att engagera sig eller har råd att låta barnen delta i några fritidsintres-sen (Janson & Danielsson, 2003).

Det finns mycket som samhället medvetet kan göra för att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen. Barn på ur-och-skur förskolor till exempel som har möjlighet till stör-re och friastör-re lekytor och som är ute oavsett väder är smidigastör-re och har bättstör-re muskel-styrka än barn i traditionella förskolor (SBU, 2002). Samhällsbyggandet kan också sti-mulera till ökad fysisk aktivitet genom att ha säkra och belysta lekplatser, gång- och cykelbanor och genom att ha attraktiva trappor och trapphus istället för rulltrappor och hissar. De kunde också ha fler motionsanläggningar som lätt kunde nås av medborgarna (SBU, 2002).

Kjöller (2006) refererar till en professor i fysiologi, Suzanne Dickson, som säger att den bästa metoden mot övervikt är att aldrig bli överviktig. Har man gått upp ett par kilo så bör personen i frågan försöka gå ner dem så fort som möjligt eftersom ju längre kilona suttit och ju fler de är, desto svårare är det att bli av med dem. Kroppen kommer att göra allt för att kämpa emot.

(16)

Det är bättre att hålla vikten för när en person väl är överviktig så finns det inte så många metoder som fungerar, i alla fall inte på längre sikt. Med andra ord är det bättre att satsa på förebyggande åtgärder än på behandlingar (www.fhi.se). Det är brist på ef-fektiva behandlingsmetoder och långtidsresultat generellt sett. De flesta åtgärder som används för att hjälpa överviktiga barn skiljer inte sig principiellt från dem som används för vuxna. Behandlingen är riktad till föräldrarna respektive till överviktiga barn. De metoder som används mest är kost- och motionsråd eller detta i kombination med olika metoder för att förändra beteendet när det gäller ätmönster och fysisk aktivitet. I de svå-raste fallen kan även de mer otraditionella metoderna såsom läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling användas, men det sker i sällsynta fall (SBU, 2002).

Den vanligaste metoden för att gå ner i vikt är kost- och motionsråd, dietister kopplas in i de fall där kunskapen inte räcker till. Numera finns det även viktväktarbehandling spe-cifikt utformad för barn. Det finns olika slags familjeterapi, där man till exempel försö-ker hitta orsaken till övervikten. Det kan vara bakomliggande störningar eller att de be-höver förändra de beteenden som leder till övervikt. Det finns möjlighet att ta hjälp av läkare, psykolog eller kurator (ibid.).

2.7 Barn och övervikt

Utbildningsdepartementet (2001) oroar sig när det gäller barn och ungdomar och den ökade förekomsten av psykisk, social och psykosomatisk ohälsa bland dem. Oron berör inte minst ökningen av överviktiga barn. SBU (2002) menar att under de senaste tjugo åren har övervikt bland barn och ungdomar ökat med fyra procent. Ökningen bland unga sker redan i förskoleåldern. Övervikt måste därför förebyggas hos barn och unga för att bromsa den nuvarande snabba ökningen av övervikt. För att göra det och förbätt-ra situationen för människor med övervikt krävs det förändförbätt-rade attityder. Förändförbätt-rade attityder kan i sin tur leda till en bättre förståelse för övervikt, vilket är en viktig förut-sättning för att bättre kunna åtgärda konsekvenserna som övervikt innebär.

Övervikt hos barn kan leda till sjukdomar i rörelseorganen, i andningsorganen, andnöd, ämnesomsättningssjukdomar, höga blodfetter, högt blodtryck och rygg- och ledbesvär och depression. Övervikt måste också behandlas långsiktigt för att minska risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, vilka är sjukdomar som främst drabbar vuxna, men

(17)

redan i barndomen kan läkare se tecken som höjt blodtryck, blodnivåförändringar, höga insulinnivåer och hjärtrytmstörningar. SBU poängterar att all behandling för övervikt måste innefatta råd och beteendeförändring angående kost, motion och livsstil (SBU, 2002).

I en nyligen utgiven studie visade Lönnö, att fler barn är överviktiga, deras allmänkon-dition sjunker och att muskulaturen försvagas för varje år (www.svd.se). Vi vuxna mås-te hjälpa och leda de unga på rätt väg efmås-tersom barn inmås-te känner till alla konsekvenser av sin livsstil (www.fhi.se). Barnen måste redan i en tidig ålder få positiv stimulans till god livsstil med näringsriktig och varierande kost och motion. Detta kan bland annat ske genom skolan, media och via olika föreningar och idrottsrörelsen. Detta eftersom ju äldre det överviktiga barnet är desto mer ökar risken för övervikt även som vuxen. Barn som är överviktiga i sjuårsåldern löper fyrtiofem procent större risk för att förbli över-viktiga som vuxna och barn mellan 10 och 13 år löper femtio procent risk att förbli överviktiga som vuxen. Tonåringar med övervikt uppvisar ännu sämre prognos, nästan alla femtonåringar med BMI över 30 kommer att vara överviktiga även som vuxna Samtidigt varnar SBU för att den starka önskan om viktnedgång samt bristen på effekti-va metoder har öppnat marknaden för alldeles för många tveksamma och opröeffekti-vade pro-dukter (SBU, 2002).

Eftersom behovet tydligen är så stort på grund av den ökade övervikten är jag orolig för att det kan finnas för många olika tveksamma preparat på marknaden. Kunderna som köper dessa vet kanske inte alltid vad det är för preparat och vad dessa innehåller eller om produkten för den delen fungerar. Preparatet kan till och med vara farligt för hälsan eftersom den som köper produkterna inte alltid vet vad dessa innehåller. Tanken på att dessa metoder kan komma att användas på barn av föräldrar som vill hjälpa sina barn gör det ännu mer angeläget för samhället att arbeta och sträva efter att i första hand fö-rebygga nu än att så småningom behöva behandla de överviktiga.

Viktreducering är inte bara positivt utan det finns även nackdelar med att gå ner i vikt. Det finns en hel del biverkningar som behandlingarna medför för barn och ungdomar, menar SBU. Dessa effekter uppstår på grund av att barnen fortfarande växer och inte är färdigutvecklade. Viktreduktion kan påverka längdtillväxt, pubertet, muskelmassa och

(18)

lingen med en outvecklad kroppsuppfattning och personlighet kan bli konsekvenserna. Vissa hungerdämpande läkemedel påverkar det centrala nervsystemet och medför andra komplikationer (SBU, 2002).

2.8 Skolans roll

Enligt arbetsmiljölagen är skolan och elevernas arbetsmiljö inte bara en förutsättning för lärande utan miljön ska även vara en förutsättning för elevernas fysiska och psykiska hälsa (Utbildningsdepartementet, 2001).

Skolan anses båda vara syndabock och samtidigt förväntas skolan lösa överviktspro-blematiken. Skolan anses ha stor del i att barn och ungdomar försoffas och blir övervik-tiga och sjuka vuxna och man vill därför att skolan ska bära ansvaret för våra barns häl-soutveckling. Man kan tycka att ansvaret för barnens hälsa och matvanor i först hand ska ligga hos föräldrarna. Sandberg frågar sig om det inte är en del av föräldraskapet att se till att ens barn får rätt näring och kan växa sig friska och starka? Hon säger också att det finns en ovilja eller rädsla bland journalister och läkare att säga som det är och slå fast att man som förälder har ansvar för sitt barns liv och hälsa. Nej, det är skolan som får ansvaret och de flesta skolorna kan erbjuda mer idrott men det kan inte fungera som en slags vaccination mot framtida onyttigt levnadssätt och ohälsa. Det tycks vara ok att unga ska fostras till att lära sig om nyttigt levnadssätt men det anses inte acceptabelt eller politiskt korrekt att bilda vuxna till ett hälsosamt levnadssätt så att vuxna i sin tur kan fostra sina barn. Det tycks inte vara föräldrarnas fel att barnen äter fel mat och rör sig för lite utanför skolan, det är skolans fel och skolan anklagas för att ha försummat hälso- och idrottsundervisningen (Sandberg, 2004).

(19)

3. PROBLEMPRECISERING

Jag har genomfört min studie med hjälp av intervjuer. Studien presenterar bara en tolk-ning av barnens situation och verklighet utifrån informanternas uttalanden och erfaren-heter i skolan och resultatet kan i grunden se helt annorlunda ut i ett annat sammanhang. Slutsatserna är därmed inte generaliserbara.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. Genom min studie vill jag också försöka fånga barns och vux-nas åsikter om övervikt och konsekvenserna av åsikterna.

Jag vill även visa vilka kunskaper som redan finns i aktuell forskning. På detta sätt hop-pas jag bidra till en ökad förståelse av övervikt för egen del samt för andra som kan ha nytta av större kunskap i syfte att förbättra barns situation på området. För att kunna få insikt och belysa min studie har jag valt att göra intervjuer.

Studiens frågeställningar och perspektiv växte först fram när jag hade tagit del av aktu-ell forskning. Anledningen till mitt perspektiv är att jag blev berörd och inspirerad men även lite förvånad över hur överviktiga ofta bemöts på ett negativt sätt och hur det på-verkar deras psykiska hälsa. Jag blev även intresserad av att undersöka hur situationen såg ut eftersom forskningstexten jag tog del av inte skrev så mycket om hur barn drab-bades utan bara snuddade vid ämnet. Jag ville förstå hur övervikt påverkar barnen inte bara fysiskt men framförallt psykiskt.

Eftersom den psykiska hälsan bland annat följder av människors uppfattning och åsikter så föll det sig naturlig att ta reda på vilka åsikterna var. Åsikterna påverkar som bekant hur människor behandlar varandra och även hur man prioriterar insatser och därför an-såg jag att frågan om stöd var viktigt.

(20)

Mina frågeställningar är:

1. Vad är åsikterna om övervikt?

2. Hur påverkas barnen fysiskt, psykiskt och socialt i skolan av övervikten? 3. Hur behandlas de överviktiga barnen av sina kamrater?

4. Vilka stöd finns för att förebygga och för att hjälpa de barn som redan är överviktiga?

4. METODBESKRIVNING

Metodöversikten består av metodval, forskningsetiska överväganden, urval, undersök-ningsgrupp, genomförande samt en presentation av det empiriska materialet. Upplägget presenteras i den ordning i vilket de olika momentena genomfördes.

4.1 Metodval

Jag har valt att använda mig av intervjuer för att få grunden för mitt empiriska material. Jag har valt denna metod för att jag ville ha informanternas uttalanden och erfarenheter angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgärder som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt.

Jag valde intervjuformen för att jag ville träffa och tala med informanterna personligen, vilket jag uppfattar som relevant med hänsyn till studiens syfte. Repstad (1999) menar att metoden är flexibel och ger möjlighet att ställa uppföljningsfrågor, göra tillägg, ställa frågor eller förtydligande om och när det uppstod tveksamheter.

4.2 Forskningsetiska överväganden

Jag bestämde mig för att göra intervjuer på grund av att ämnet är ytterst känsligt. Jag ville inte peka ut en del barn eller deras föräldrar av respekt för dessa. Inför intervjuerna tog jag personligen kontakt med respondenterna på skolan och frågade om de ville delta med sina erfarenheter om övervikt. Alla mina informanter tyckte att området var intres-sant på grund av att övervikt numera är så utbrett och en av dem ansåg att ämnet var relevant för att senare kunna använda som verktyg för att förstå de olika faktorerna kring övervikt. Det var en som reagerade genom att visa upp en försvarsattityd och jag fick känslan att hon kände sig granskad eller lite kritiserad av mina frågor.

(21)

Jag berättade om syftet med min studie och metoden eftersom jag inte ville föra deltaga-re bakom ljuset angående studiens syfte. Jag berättade även att de när som helst kunde ställa frågor om undersökningen och få ärliga svar på sina frågor och att de även kan tacka nej till att delta utan några negativa följder. Jag informerade också informanterna om att material bara skulle användas i examens syfte och att deras skola eller identitet inte skulle avslöjas. Därför har jag valt att tar bort alla namn eller annat som skulle kun-na avslöja informanterkun-nas identitet eller vilka elever det rör sig om. Detta eftersom stu-dien ska framföras på ett sådant sätt det inte går att identifiera plats eller person. Jag har även valt att inte redogöra var jag har gjort min undersökning för att bevara informan-ternas identitet och för att den uppgiften inte är relevant för studiens syfte.

Jag informerade mina informanter om att jag även hade tystnadsplikt och att allt jag ser, hör eller på annat sätt uppmärksammar inte avslöjas för att kränka eller skada någon, varken deltagare i min undersökning eller andra. Under intervjun tänkte jag på att inte vara dömande eller ställa ledande frågor utan jag strävade efter att vara neutral när jag framställde mina frågor både utav respekt för mina informanter och för att behålla ett professionellt tillvägagångssätt (Johansson & Svedner, 1998).

4.3 Urval

Mitt urval grundas på uppsatsens syfte och frågeställningar. Jag gjorde bedömningen att den valda gruppen hade relevant information för min studie. Jag ansåg att urvalsgrup-pen, en fritidspedagog, en gymnastiklärare, ett skolmåltidsbiträde och slutligen en skol-sköterska hade de bästa förutsättningarna för att ge mig den information jag behövde på grund av deras erfarenhet och deras dagliga möte med överviktiga barn. Mitt urval grundar sig även på det faktum att jag utbildas för ett kommande yrkesliv som fritidspe-dagog och anser att övervikt är en av många utmaningar som jag kommer att stöta på i mitt kommande yrkesliv. Jag anser av den anledningen att jag behöver vara insatt i olika aspekter av övervikt och hur det kan upplevas av de drabbade. Repstad (1999) påpekar att urvalet ska vara baserat på om personerna anses ha viktig och relevant information. Den empiriska studien har begränsats till att omfatta de professionellas erfarenheter och utifrån de professionellas perspektiv. Vuxna som arbetar med barn har förmedlat bar-nens situation, tankar och känslor till mig, men studien är även från ett barnsperspektiv

(22)

eftersom de vuxna återberättar barnens situation, man kan till och med säga att det är utifrån vuxnas barnsperspektiv. Motivet för denna avgränsning är på grund av att ämnet är så känsligt. Jag ville inte ställa frågor om övervikt till barn som kanske känner sig utpekade.

4.4 Undersökningsgrupp

I början var det tänkt att jag skulle genomföra observationer på en årsklass samt inter-vjua en kurator, en fritidspedagog, en gymnastiklärare, ett skolmåltidsbiträde och en skolsköterska. Kuratorn som arbetade på lågstadiet hade slutat och skolan hade inte an-ställt en ny än så därför kom inte den personens erfarenhet med i min studie. Jag skulle även genomföra observationer på en årklass ett men var tvungen att begränsa arbetet eftersom planering, och renskrivning av intervjuarna tog längre tid än jag trodde det skulle göra.

Min undersökningsgrupp blev till slut en fritidspedagog, en gymnastiklärare, ett skol-måltidsbiträde och slutligen en skolsköterska på en grundskola i Skåne. Dessa yrkes-grupper menar jag, är de som har den största erfarenheten och kunskapen om hur bar-nens vardag påverkas av övervikt. Dessa yrkesgrupper valdes också för att jag anser att de inte så ofta förekommer i forskningssammanhang. Jag informerade mina informanter vad syftet var med min undersökning. Repstad (1999) påpekar vikten av att informera informanterna vad syftet är med undersökningen, att det är frivilligt att medverka och att de när som helst kan sluta medverka i undersökningen.

Styrkor i att använda just den här gruppen är att den består av fyra olika yrkeskategorier. Gruppen består även av en yrkesgrupp som inte är typiskt i studiesammanhang och jag anser därför att deras erfarenheter var av värde. Det kanhända att studien hade sett an-norlunda ut om jag hade haft mer erfarenhet av intervjuer och kanske fått intervjua en större grupp som även innefattar en kurator som jag hade tänkt från början.

4.5 Genomförande

Jag har, som jag tidigare varit inne på, utfört intervjuer för att samla in empiriskt mate-rial till studien. Inför intervjuerna tog jag personligen kontakt med respondenterna på skolan och berättade om syftet med min studie och jag frågade om de ville delta med

(23)

sina erfarenheter. Samtidigt talade jag också om att de när som helst kunde avsluta pro-jektet om de inte ville medverka, att materialet skulle användas i ett examensarbete och att deras identitet inte skulle avslöjas i arbetet.

Intervjuerna utfördes en och en, i förbokade rum för oss själva, för enligt Repstad (1999) så ska man välja en plats där respondenten kan känna sig hemma och där man kan vara ostörd. Av den anledningen intervjuade jag fritidspedagogen på fritidshemmet, skolsköterskan på sin mottagning, gymnastikläraren i gymnastiksalen och skolmåltids-biträdet i skolmatsalen .

Mina frågor berörde bland annat barnens välbefinnande, hur personalen upplevde att de överviktiga barnen generellt mådde psykiskt sett, hur de behandlades av sina kamrater, vilket stöd som finns på skolan, hur barnens matvanor och motionsvanor ser ut, med mera. Jag valde att anteckna istället för att spela in på band eftersom jag inte känner mig bekväm i inspelningssituationer. Jag anser att det är viktig att jag kände mig avslappnad för att kunna vara mer delaktig, uppmärksam och engagerad på vad som sades och så att inte min otrygghet smittar av sig på respondenterna.

Repstad (1999) menar att man inte båda kan anteckna och samtidigt vara engagerad i intervjun för att fånga upp lösa trådar i svaren eller komma med uppföljningsfrågor. Där håller jag inte riktigt med för jag kunde komma med många relevanta uppföljningsfrå-gor, både andra frågor som inte fanns med i frågeformulären och komma in på andra perspektiv. Dessutom så fann jag det inte så svårt att till exempel fråga respondenterna, hur menar du, när jag inte förstod vad respondenterna menade med sina svar. Jag hade olika frågor vid de olika intervjuerna och frågorna var anpassade efter informantens yrkesområde och efter vad informanten hade erfarenhet av.

Varje intervju tog ca 30 minuter och efter det att jag hade genomfört alla mina intervju-er skrev jag rent matintervju-erialet inklusive kommentarintervju-er och utsagor som inte fanns med i frågeschemat men som var relevanta för studien. Jag noterade även när det kändes som om informanterna avvek ifrån svar eller svar som gavs för att de kändes som det var det rätta svaret att ge mig. Jag sorterade efter tema och sammanfattade materialet till an-vändbart stoff som jag kunde använda till min studie. Renskrivningen och

(24)

sammanfatt-4.6 Presentation av empiriskt material

Jag har gjort mina intervjuer på en grundskola som ligger i en stad i södra Sverige. Sko-lan ligger i ett heterogent bostadsområde där nittionio procent av föräldrarna är av ut-ländsk härkomst. Grundskolan är från förskoleklass till nionde klass och varje årskurs-består av tre klasser. Jag har gjort mina intervjuer med personer som arbetar på lågstadi-et.

Intervjupersonerna består av fyra personer som alla arbetar med barn. Barnen de arbetar med är från små förskolebarn till barn i årsklass fem. Varje intervjuperson har erfaren-het av barn med övervikt i sitt arbete. Intervjupersonernas yrkeserfarenerfaren-heter varierar från nio till trettiofem år och alla har olika mycket erfarenhet av övervikt.

Jag har valt att sammanfatta vad intervjupersonerna säger under rubriker som följer. Dessa följer samma upplägg som den forskningsbakgrund jag tidigare presenterat. Mo-tivet till detta är att resonemangen som förs i den litteratur jag tagit del av, även genom-syrar intervjupersonernas utsagor. Strukturen bygger också på de frågor jag ställt under intervjuerna (se bilagor 1-4), vilka delvis baseras på diskussionsteman och röda trådar som återfinns i de rapporter och den forskning jag läst in mig på.

4.6.1 Övervikt – ett aktuellt samhällsproblem

Alla de som har intervjuats är överens om att barn är kraftigare idag och att de är krafti-gare ner i åldern. Till exempel tar skolsköterskan hand om fler och fler barn som är överviktiga. Fritidspedagogen säger att hon har märkt att överviktiga barn äter mer och mer, som om de inte hade någon mättnadskänsla och att de också ökar snabbt i vikt. Hon reflekterar över om problemet inte är större i just det aktuella området på grund av de låga priserna på snabbmat, läsk och sötsaker.

4.6.2 Vad är övervikt?

Tre av intervjupersonerna är överens om att övervikt är en sjukdom på grund av dåliga kostvanor, fel mat och för lite rörelse. Fritidpedagogen menar att man blir överviktig om man har sämre ämnesomsättning. Skolsköterskan menar att barn som äter rätt och mo-tionerar inte bli överviktiga. Övervikt är när man väger över normalstrecket. Det är ock-så när en person mår illa, skäms, eller inte kan klara av sina aktiviteter på grund av vik-ten.

(25)

4.6.3 Övervikt – en fråga om kosthållning

Fritidspedagogen menar att barnen generellt äter stora och få måltider istället för att äta små och många måltider. Många barn köper godis, kakor och läsk på väg till och från skolan. Vissa barn äter inte frukt i skolan och då kan man ju undra om de äter frukt hemma. Gymnastikläraren påpekar att barnen kan lämna skolgården efter årsklass fem och fritt ta sig till olika butiker om de känner för att handla sötsaker.

Alla intervjupersoner är överens om att barnen inte äter särskilt nyttosam mat hemma. De flesta lågstadiebarnen i det här rektorsområdet äter sällan frukost hemma och många av dem som äter frukost ansvarar själva för att ta fram och göra sin egen frukost.

Intervjupersonerna menar också att det är svårt att få en riktig uppfattning om hur och vad de flesta barnen äter. Men säger vidare att, vi får däremot lite hum om hur deras mat kan se ut när barnen ta med sig matsäck inför till exempelvis en utflykt. Fritidspedago-gen säger att vissa barn har bra mat med sig medan andra ibland har med sig godis, kex, kakor och läsk som de ska klara sig på hela dagen. Många barn, ända ner till årsklass ett får ansvara för att själv packa egen mat och då blir det ju därefter. Fritidspedagogen menar också att godis- och läskpriset är lägre här och att det kan vara ett bidragande faktum till varför barnen äter mer godis och läsk i stadsdelen.

En intervjupersons erfarenhet är att föräldrarna inte hinner laga mat till sex, sju barn och att det resulterar i att barnen får en tjuga att handla för när föräldrarna inte hunnit med maten. Sjuksköterskan säger att det serveras mycket snabbmat hemma, som till exempel pizza, kebab, falafel och hamburgare.

Skolmåltidsbiträdet menar att skolmaten smakar bättre idag och att den har mer ut-ländska inslag och rätter på grund av att fler utut-ländska barn och kökspersonal påverkar menyn. Det är mycket vegetarisk mat eftersom det svenska köttet inte är halalslaktat men av 122 barn som äter vegetariskt så är det bara en som är vegetarian. Hon menar också att barns sätt att äta har förändras eftersom många barn är jätteduktiga på att pro-va nya saker när vi säger att de i alla fall måste smaka på maten innan de säger nej. De äter också mer grönsaker idag eftersom barnen är vana vid det hemifrån. Visst är det barn som aldrig vill äta men då tar man först upp det med läraren och även med

(26)

skol-sköterskan vid behov. Det är blandat vad barnen tycker om skolmaten och det beror ju på vad det är för mat och cirka hälften av alla barn tycker om skolmaten.

En annan intervjuperson som brukar sitta tillsammans med barnen när de äter menar att, barnen sällan tycker om skolmaten och därför ofta äter för lite eller för dåligt. Hon me-nar att skolan har annorlunda mat än vad barnen är vana vid hemifrån och att skolan blandar maten för mycket. Barn vill se vad de får och äter och de vill inte ha för många olika grönsaker i en gryträtt till exempel. Skolan borde servera färre gryträtter och andra rätter med för många olika grönsaker i och servera grönsakerna för sig, om de vill att barnen ska äta bättre. Hon påpekar trots det att skolmaten är ok för barnen. Hon menar att det i alla fall inte är i skolan som barnen har dåliga vanor eftersom i skolan får bar-nen i alla fall regelbundna, varierade och hälsosamma måltider

4.6.4 Övervikt – en fråga om rörelse, hälsa och motion

En intervjuperson med erfarenhet av barns fysiska aktivitet svarade jakande på min frå-ga om barns fysik har förändras genom åren. ”Månfrå-ga barn har inte varit på dagis och har därför inte rört på sig speciellt mycket, man märker skillnaden. Kroppen är mer seg och barnen är klumpigare”. Han menar också att de flesta barn härute inte utövar lika mycket aktiviteter som på andra områden eftersom vissa föräldrar inte har råd till det eller så har barnen syskon att hålla reda på. Många barn som börjar på fysisk aktivitet slutar av den orsaken att barn lätt tröttnar härute. Intervjupersonen anser att det är skill-nader i fysisk aktivitet ur ett könsperspektiv och ett kulturellt perspektiv. Anledningen till det är att de flesta som slutar är flickor och de slutar för att mammorna inte är före-bilder för sina barn vad gäller fysisk aktivitet. Intervjupersonen menar att graden av fysisk aktivitet bland barn hänger ihop med hur föräldrarnas vanor ser ut. Flickorna ten-derar att ta efter sina mammor och pojkarna efter sina pappor. Få mammor tränar efter-som träning anses vara en manlig grej. Flickorna uppmuntras därför inte till fysisk akti-vitet på samma som pojkarna eftersom flickor helst inte ska eller bör idrotta.

En annan intervjuperson har gjort iakttagelser och berättar att många överviktiga barn inte vill vara med på gymnastiken på grund av att de inte tror att de kan prestera som kompisarna eller är rädda för att misslyckas. Det är viktigt att man låta barnen få miss-lyckas och få prova allt de vill på gymnastiken och att till exempel se till att arbeta

(27)

ak-tivt för att lyfta fram barn som annars inte skulle ses eller märkas på grund av övervik-ten. På detta sätt kan man aktivt arbeta med dessa barns självkänsla. Vissa barn duschar och byter om snabbt efter gymnastiken eftersom de helst inte vill visa sig utan kläder inför kompisarna.

Alla som jag intervjuat är överens om att barn inte rör på sig eller aktiverar sig på sam-ma sätt som förr och menar att de rör sig mindre på grund av TV, data och tv-spel som mer eller mindre har ersatt rörelse och utomhuslekar. En annan intervjuperson berättar att många barn inte utövar någon fysisk aktivitet på grund av brist på engagemang hos föräldrarna. Han fortsätter med att säga att ”många föräldrar har många barn och ingen bil så det är lite svårt att hämta och skjutsa till olika föreningar och klubbar som inte ligger i området”.

Intervjupersonen menar att idrott inte prioriteras på samma sätt som till exempel mate-matik eller svenska, även om skolan anser att idrott och rörelse är viktigt. Han menar att idrott inte anses vara viktigt när skolan har skurit ner på timmarna. Intervjupersonen förklarade att anledningen är att idrott inte anses ha samma status som till exempel ma-tematik och svenska. I de flesta klasserna på lågstadiet är det klasslärarna eller fritidspe-dagoger som håller i gymnastiken. Han menar att ”det är många lärare som inte precis brinner för idrott men som ändå håller i det”, för att skolan kräver det av dem. Resultatet blir därefter och respondenten menar därför att det är mycket bättre att anställa idrottslä-rare till arbetet för att få ut det bästa engagemanget.

Idrottsläraren anser att skolan har satt in mer rörelse och idrott i form av MFF eller MALBAS samt att varje klass ska röra på sig i 40 min varje dag, de dagar klassen inte har idrott, för att kompensera för de idrottstimmar som skolan har skurit ner på. De 40 minuterna kan vara i form av en promenad eller aktiva lekar utomhus. MALBAS och MFF är idrottsföreningar för barn i Malmö stad. De håller i till exempel lekar, basket, brännboll, fotboll, stafett med mera, en gång i veckan.

En intervjuperson som har erfarenhet av att arbeta med de utsatta barnen säger att hon ser en ökning av barn som har, astma, orkar mindre, svettas lätt, har knä- rygg, led- och andningsbesvär samt dåliga tänder och karies som är följder av övervikten eller dålig

(28)

4.6.5 Barn och övervikt

Erfarenheten hos alla dem jag intervjuat är att de flesta barnen tänker mer på att de är överviktiga ju äldre de blir. De tänker på det när de upptäcker att de inte orkar springa runt och leka på samma sätt som kompisarna och blir mer medvetna om att de ser an-norlunda ut än sina kompisar. En intervjuperson misstänker att vissa barn väljs bort eller själv inte vill vara med på grund av övervikt vid olika lekar och aktiviteter som kräver fysisk ansträngning.

Idrottsläraren säger att vissa barn inte bryr sig om att de är överviktiga och menar att de kanske är för unga än. Han säger också att övervikt uppfattas annorlunda i det här rek-torsområdet än i ett område, där de flesta är svenska och menar att barn i de områdena mobbas mer. Reflektioner skolsköterskan har gjort är att det går på andra hållet för vissa av de smala barnen. De går för mycket upp i sitt utseende och i sig själva och fokuserar mycket över hur de ser ut och vad de tar på sig.

De intervjuade är alla överens om att generellt så behandlas överviktiga som andra barn men ibland blir de retade. De menar att visst kan andra barn var elaka och att för det mesta så är de elaka genom att använda ord. Vidare så påpekar de att andra barn kallar de överviktiga barnen för ord som tjockis, fetto, tjockhuvud, du tar hela platsen, här kommer hon den stora, sån tjockis, kolla den tjockisen där borta.

Skolsköterskan säger att ”de barn som retas är ledsna och behöver hjälp men vågar ofta inte be om det” på grund av brist på kurage. Ibland rapporterar de händelsen till en vux-en mvux-en för det mesta så säger barnvux-en ingvux-enting. Det var mest barn från andra klasser som retades. De kunde till exempel gå förbi och säga hej tjockis. Men även bästisen kunde säga kränkande ord vid bråk.

4.6.6 Skolans roll

Skolsköterskan påpekar att skolan uppmanar barnen att vara ute och leka när de kom-mer hem istället för att sitta inne och spela data- och TV-spel eller titta på TV. Skolan uppmanar även barnen att gå ut och cykla istället för att till exempel åka buss eller bil till skolan eller till andra platser. En intervjuperson berättar att ett problem som skolan har är barn som tar med sig godis och andra sötsaker till skolan. Skolan anser därför att

(29)

det är viktig att prata om att man inte får ta med sig sådant till skolan och att förklara varför barnen inte får det.

En intervjuperson säger att det är upp till varje pedagog att det blir gjort något när de upptäcker överviktiga barn. Pedagogerna ska i första hand själva ta tag i det genom att först och främst hålla koll på barnets matvanor i skolan och skulle inte det visa resultat så skickas barnet till skolsköterskan.

Många pedagoger låter bli och undviker att ta tag problemet på grund av det är så käns-ligt. En annan intervjuperson menar att ibland så går skolsköterskan i klassrummet och då upptäcker hon barn som är överviktiga och tar tag i det då. De överviktiga barnen kommenterar nästan aldrig sin egen vikt eller ber om hjälp. Intervjupersonen tror att det är något som barnen pratar om i familjen.

En annan intervjuperson som har erfarenheter av att arbeta med överviktiga påpekar att sjuksköterskan kallar föräldrarna till ett samtal och rådgivning rörande barnets kost- och motionsvanor men att det är ett känsligt ämne att ta upp och att barn och föräldrars reaktion är väldigt olika. Barnen blir ofta ledsna när man talar om att de är överviktiga och har ett problem och vissa föräldrar uppskattar att man vill ta upp problemet medan andra kan känna sig kritiserade eller utpekade och anser att man lägger skulden på dem. Ibland får man titta på om även föräldrarna är överviktiga så man kan utesluta att barnet är överviktigt på grund av arv innan olika åtgärder sätts in.

(30)

5. RESULTAT

Jag har intervjuat fyra personer som alla arbetar med barn. De yrkesgrupper jag har vänt mig till är en fritidspedagog, en gymnastiklärare, en skolsköterska och ett skolmåltidsbi-träde, totalt tre kvinnor och en man. Varje intervjuperson har erfarenhet av att arbeta med barn med övervikt i sitt arbete. Deltagarnas yrkeserfarenheter varierar från nio till trettiofem år och alla har olika mycket erfarenheter av övervikt.

Jag började analysen med att först läsa igenom alla svaren och placerade därefter dessa i olika kategorier. Jag utgick ifrån om svaret var intressant för mitt arbete, det vill säga relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Jag fann även annan intressant in-formation för studien under genomläsningen. Den teori jag bland annat har utgått ifrån är att barns situation beror på olika faktorer och omständigheter, till exempel barnets arv eller miljö. Under arbetets gång har jag också analyserat och tolkat det empiriska mate-rialet och försökt hitta en sammanhängande helhet i texten, för att försöka formulera en mer generell analys utifrån studiens syfte och för att få svar på mina frågeställningar. Jag har också egna idéer och föreställningar och det är ofrånkomligt att ovanstående teorier och mina föreställningar kommer att färga de teorier som produceras (Klerfelt, 2002).

Idag kan man redan i förskolan se tendenser till övervikt bland barn och därför är det viktig att i ett tidigt utvecklingsskede sätta in förebyggande åtgärder för att hjälpa och leda de unga på rätt väg. Det är vi vuxna som måste stå för den hjälpen eftersom barn inte känner till alla konsekvenser av sin livsstil. Vi måste också leda barnen på rätt väg eftersom ju äldre de är desto mer ökar risken att förbli överviktig även som vuxen och därmed också gå igenom de negativa konsekvenser som övervikt kan innebära.

5.1 Attityder

En av de negativa konsekvenserna är människors attityder gentemot överviktiga. I en studie visade SBU (2002), att samtidigt som övervikt har blivit vanligare, har det också skett en utveckling mot ökad utseendefixering och mot ett kroppsideal som förstärker negativa attityder mot överviktiga människor. Barn är benägna att välja kompis på grund av att kompisen är smal istället för en kompis med bättre inre kvalifikationer (Mackay, 1994). Kjöller (2006) påstår att de flesta människor menar att övervikt är

(31)

självförvållad och därför uppfattas kanske de överviktiga som lata och trögtänkta. SBU (2002) skriver att andra barn beskriver överviktiga barn som fula, smutsiga, lata och dumma. Det finns inte så många andra sjukdomar som så ofta framställs som personens eget fel, trots att många idag vet att det inte är så enkelt och att det är andra faktorer som är orsaken till övervikt.

Allmänhetens attityder kan vara bedömande och den generella uppfattningen är att överviktiga ska skärpa till sig och äta mindre och motionera mer. Eftersom vi får en stor del av vår uppfattning genom medierna är det viktigt hur medier presenterar övervikt för att inte förstärka de redan förekommande attityderna och fördomarna (Sandberg, 2004). Enligt mig så är vår attityd den största anledningen till varför överviktsproblemet inte tas på större allvar än det gör och varför det finns så begränsade åtgärder för övervikti-ga. Det är nödvändigt att känna till dessa attityder för att kunna stödja barnen i deras utveckling.

5.2 Bemötandet

Överviktiga barn behandlas generellt som andra barn men ibland kan de bli retade och förlöjligade. Andra barn kan till exempel gå förbi och säja hel tjockis men även bästisen kunde säga kränkande ord vid bråk. Det kan ske på skolgården, i klassrummet, i gym-nastiksalen, i matsalen eller var som helst. En teori jag kopplar till detta är den socio-emotionella utvecklingen som utvecklas under hela barndomen och några av de avgö-rande faktorerna för att kunna utveckla en god självkänsla är uppmuntran och stöd från omgivningen. Självkänslan försämras om barn blir medvetna om att de utelämnas eller behandlas annorlunda i något avseende (Hwang & Nilsson, 1995, kap. 9).

Eftersom överviktiga barn riskerar att mobbas, att uteslutas ur kamratgemenskapen eller undviker situationer där den överviktiga påminns om sin vikt så anser jag att de missar viktiga delar i sin sociala utveckling, som är så viktig för vilka individer de är i dag och vilka de kommer att vara i framtiden. Detta är någonting som de inte har kontroll över men som påverkar och formar självförtroende, självbild och identitetsutveckling för resten av livet. Genom att utgå från ett socialt perspektiv får man en närmare förståelse för barns utveckling, det vill säga hur de formas till unika individer, deras samspel med andra människor och hur de påverkas av olika faktorer och omständigheter(sid. 25-26).

(32)

5.3 Psykisk hälsa

Siffrorna på vågens display eller BMI säger inte någonting om hur barn mår av övervikt eller om de trivs med sin kropp eller om individen är glad sjuk eller frisk, glad eller led-sen, stolt eller skamsen (Kjöller, 2006). Jag tycker att det sätts för stort fokus på BMI, på kostnader och risker och inte så mycket på människans livskvalitet och deras psykis-ka hälsa. Det är väl ändå det som är det viktigaste anser jag. Det är klart att man måste fokusera på riskerna eftersom det handlar om hälsan, men det är sällan man läser eller hör talas om välbefinnandeperspektivet när det gäller överviktsdiskussionen.

En del barn bryr sig inte om att de är överviktiga medan andra barn tänker på det ju äld-re de blir, i takt med att de upptäcker att de inte orkar springa runt och leka på samma sätt som kompisarna eller ser annorlunda ut än dem. Utifrån den kunskap jag tagit till mig, så är det uppenbart att den fysiska hälsan påverkar det allmänna välbefinnandet även om barnen inte gärna berätta om hur de mår. Detta menar jag påverkar deras själv-känsla och sätter spår eftersom deras identitet blir att de är överviktiga, ser annorlunda ut och inte kan hänga med vid lekar som kräver fysisk ansträngning. Många barn väljs bort eller undviker själv att vara med på grund av vikten.

Studier visade också att det finns ett starkt samband mellan psykosocial ohälsa och övervikt bland barn. SBU fann också att överviktiga barn har en benägenhet till en säm-re livskvalitet framförallt i tonåsäm-ren. Standarden på livskvaliten kan bli mycket låg på grund av bland annat de allmänt förekommande fördomarna. Fördomarna kan leda till nedsättande och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och därför har överviktiga barn lägre självtillit än barn som väger normalt i samma ålder (SBU, 2002). Den överviktige känner lidande på grund av sitt problem och lägger skulden på sig själv för att den har hamnat i situationen (Kjöller, 2006). Många överviktiga har på grund av dessa faktorer, känslor av utanförskap. Den negativa inverkan som övervikt har på livs-kvalitet är det vanligaste skälet för att försöka gå ner i vikt. Studien visar även koppling mellan lyckad viktnedgång och ökad självkänsla (SBU, 2002).

(33)

5.4 Fysisk hälsa

Övervikten kan bland annat leda till att allmänkonditionen sjunker. Den kan leda till att barn får andningsbesvär, svettas lätt, drabbas av astma eller att muskulaturen försvagas och följderna är bland annat knä, rygg – och ledbesvär. Tänderna påverkas också och barnen riskerar att få karies som en konsekvens av övervikt eller dålig kost.

Barnen orkar inte springa runt och leka på samma sätt som kompisarna eftersom deras kroppar är för tunga. Utifrån ett hälsoperspektiv och ett framtidsperspektiv är det up-penbart att övervikt också måste behandlas långsiktigt för att minska risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar i en vuxen ålder.

5.5 Stödet

Utvecklingsekologin är ett bra redskap när man ska förstå hur viktigt samarbetet är mel-lan hem och skola för att ge barnet bäst stöd. Enligt denna teori styrs barnets utveckling av ett samspel mellan till exempel familj, skola, kompisar, levnadsstandard och kultu-rella faktorer. Barns utveckling påverkas alltså av de olika faktorerna och varje faktor påverkar den andra och alla faktorer är viktiga för barnets utveckling (Hwang & Nils-son, 1995, sid. 51-52).

I skolan får barnen varierande, hälsosamma och regelbundna måltider vilket kan förebygga övervikt. När överviktiga barn upptäcks av pedagoger, tar de först och främst hand om det genom att hålla koll på barnets matvanor i skolan, att till ex-empelvis se till så barnet inte äter mer än sina kamrater. När det inte räcker så skickas barnet till skolsköterskan som kallar föräldrarna till ett samtal och skol-sköterskan erbjuder barnet och föräldrarna först och främst en individanpassad hjälp i form av kost- och motionsråd. Om inte det skulle fungera så finns det möj-lighet att ta hjälp av läkare, kuratorer eller psykolog för att förändra beteendet när det gäller ätmönster och fysisk aktivitet. Läkemedelbehandling och kirurgisk be-handling används men det sker i sällsynta fall.

Skolan uppmanar barnen till att vara ute och leka när de kommer hem istället för att sitta inne och spela data- och TV-spel eller titta på TV. De uppmanar barnen att gå ut och

(34)

lan kompenserar för de idrottstimmar som de har skurit ner på genom att sätta in mer rörelse och idrott som olika idrottsföreningar erbjuder.

Vad gäller den fysiska hälsan så är överviktiga barn mer missnöjda med sin fysiska pre-stationsförmåga (SBU, 2002). Många barn vill inte vara med på gymnastiken på grund av att de inte tror att de kan prestera som kompisarna eller är rädda för att misslyckas. Utifrån ett prestationsperspektiv är det därför viktigt att man låter barnen få misslyckas och få pröva på allt de vill på gymnastiken och att till exempel se till att arbeta aktivt för att lyfta fram barn som annars inte skulle ses eller märkas på grund av övervikten. På detta sätt bygger man upp deras känsla för kroppen, vana att röra på sig och arbetar samtidigt aktivt med utveckling av självkänslan.

5.6 Studiens huvudsakliga slutsatser

Det jag kommit fram till under min studie är att överviktsproblemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället. Med andra ord så styr attityden hur överviktiga bemöts samt hur stödet och engagemanget ser ut.

Min viktigaste uppgift som lärare i detta sammanhang är att tag i överviktsproblemet så att det inte leder till psykiska men som sätter spår för resten av livet. Detta kan jag göra genom att sätta mig in i och förstå hur barnet mår och upplever övervikten för att däref-ter kunna ge det stöd barnet behöver för att kunna gå i skolan utan begränsningar. Skolan bör satsa på lika mycket stöd för att hjälpa barnen psykiskt som fysiskt. Visst har barnen möjlighet att tala med skolans personal om problemet men utifrån den kun-skap jag har tagit del av, så vågar inte de barn som behöver stöd be om det. Därför mås-te man fånga dessa barn på annat sätt för att ge barnen det psykiska stöd som de också behöver i samband med övervikten för att bygga upp sin självkänsla. Detta måste sker i samarbete med föräldrarna. Det kan även vara bra att tala med familjen för att de kanske behöver stöd för att kunna hjälpa det drabbade barnet.

(35)

6. DISKUSSION

Vad gäller metod så har mina intervjuer fungerat bra under mina studier även om brist på erfarenhet från min sida har gjort att jag kunde ha fokuserat mina intervjufrågor till att bara bestå av frågor som skulle besvara mina frågeställningar och mitt syfte. Jag kunde ha koncentrerat mig på dessa frågor istället för att ställa alla frågor till mina in-formanter. Jag är medveten om att det finns olika faktorer kring övervikt, det vill säga, arv och miljö, kost och motion med mera. Om jag fick göra om allting så skulle jag ha gjort en studie som baserade sig på överviktiga barns egna utsagor, och använt mig av en större yrkesgrupp. Metoderna skulle vara enkät till barnen och intervju till yrkes-gruppen.

Under mitt sökande efter kunskap har jag förstått att det pågår mycket forskning på om-rådet. Forskningen berör framför allt hur övervikt påverkar kroppen fysiskt men det jag anser att det behövs mer forskning kring är hur det psykiskt drabbar de överviktiga. Mer kunskap skulle kunna bidra till en ökad förståelse som skulle kunna leda till ändrade attityder samt till ändrade förhållningssätt och bemötanden.

Om barnen är en spegling av de vuxna i samhället så är det kanske på tiden att vi vuxna börjar ändra attityder gentemot överviktiga för att på det sätt föra över positiva attityder på barnen. För hur kan vi förvänta oss att barnen i skolan ska kunna ha en annan attityd och bemöta varandra på ett trevligt sätt när vuxna ute i samhället inte gör det mot var-andra utan är väldigt fördömande gentemot överviktiga? Jag anser att skolan till exem-pel skulle kunna bidra mycket mer när det gäller hur barnen bemöts i skolan men för att göra det så krävs det mer kunskap om hur den drabbade mår och upplever övervikten.

Efter vad jag har förstått av den forskning jag tagit del av så förväntas skolan lösa över-viktsproblemet, men var kommer föräldrarna in i bilden? Skolan har huvudansvaret för barnen när de är i skolan och de gör en hel del både för att förebygga och för att hjälpa de drabbade. Jag förstår också om skolan ska hjälpa föräldrarna så att de i sin tur kan hjälpa sina barn eftersom vissa föräldrar kanske inte har möjligt att hjälpa sina barn eller inte har den kunskap som krävs. Men skolan kan inte göra allt. Jag tycker inte att man ska peka finger eller diskutera vems fel det är men det är trots allt inte skolan som har

References

Related documents

Scrum-möten är ungefär 15 minuter långa som hålls varje dag där alla medlemmar i projektet berättar vad de gjort, vilka svårigheter de har haft sen senaste mötet, vad de ska

Min övertygelse är att det borde vara mycket svårt att skapa en skola där så gott som alla elever inte bara uppnår målen, utan också närmast briljerar med goda kunskaper och

För att få bidrag krävs att uppföljningsbara handlingsplaner har tagits fram, som visar hur bidraget ska användas som ett komplement till den skapande och estetiska verksamhet

Att regeringen har valt skolan som arena för sin stora satsning på kultur för barn och unga beror på att skolan har förmåga och skyldighet att nå ut till alla barn.. Skapande

Our aim is to analyze how foreign investors approach entering markets in transition and whether this process reflects in known international theories.. MAIN PROBLEM Do

Genom att dra i olika kulor, medan andra eventuellt blockeras, erhålls olika resultat. Hur ser

Bägge skolorna anser att kompetens är den faktorn som har störst påverkan på elevernas möjlighet till utveckling inom språk och kommunikation.67 procent av svaren från Skola 1

Svensk tidskrift