Patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:22

Patienters upplevelse av att genomföra en

livsstilsförändring efter hjärtinfarkt

En litteraturstudie

Emelie Gustafsson

Eva-Maria Lindskog

Examensarbetets

titel: Patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie Författare: Emelie Gustafsson & Eva-Maria Lindskog

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Marita Gabre

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Kranskärlssjukdom är en av vår tids största folksjukdomar där hjärtinfarkt står för 30% av dödsfallen och utgör således den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. De som överlever kan minska risken att återinsjukna genom att ändra sina levnadsvanor till en mer hälsosam livsstil, till exempel sluta röka, lägga om kosten och öka den fysiska aktiviteten. Men att genomföra en livsstilsförändring kan upplevas som både fysiskt och psykiskt påfrestande då hälsan blivit förändrad. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. En ökad förståelse för patienternas situation kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan i omvårdnaden så att fler patienter med hjärtinfarkt genomför livsstilsförändringar. Litteraturöversikt användes som metod där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Dataanalysen resulterade i tre teman: En känsla av att kroppen sviker, Betydelsen av

autonomi och delaktighet och En väg mot hälsa. Med hjälp av totalt sex subteman har

struktur skapats. Ur resultatet framkom det att flera patienter upplevde rädsla, oro och brist på energi efter hjärtinfarkten. Det gjorde att genomförandet av livsstilsförändring kunde erfaras som svårt. Patienterna kände vidare ett behov av att vara delaktiga samt bli bekräftade för att livsstilsförändringen skulle bli betydelsefull och bestående. Stöd och en känsla av gemenskap utgjorde positiva faktorer och bidrog således till en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande. I slutet av uppsatsen diskuteras de svårigheter patienten upplever vid genomförande av livsstilsförändring, samt hur stöd från sjuksköterskan kan fungera som hjälp och gynna den hållbara utvecklingen.

Nyckelord: Hjärtinfarkt, livsstilsförändring, upplevelse, patientperspektiv,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Kranskärlssjukdom ________________________________________________________ 1 Definition ______________________________________________________________________ 1 Riskfaktorer ____________________________________________________________________ 1 Hjärtinfarkt ______________________________________________________________ 1 Epidemiologi ___________________________________________________________________ 1 Patofysiologi ___________________________________________________________________ 2 Symtom _______________________________________________________________________ 2 Behandling _____________________________________________________________________ 2 Riskfaktorer ____________________________________________________________________ 2

En hälsosam livsstil – Prevention efter hjärtinfarkt ______________________________ 3

Rökstopp ______________________________________________________________________ 3 Fysisk aktivitet __________________________________________________________________ 3

Hälsa ____________________________________________________________________ 4

Hälsa ur ett livsvärldsperspektiv ____________________________________________________ 4 Sjukdomslidande ________________________________________________________________ 5

Sjuksköterskans roll och ansvar ______________________________________________ 5

KASAM _______________________________________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ___________________________________________ 6 SYFTE ______________________________________________________________ 6 METOD _____________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 7 RESULTAT __________________________________________________________ 7

En känsla av att kroppen sviker ______________________________________________ 8

En opålitlig kropp och själ _________________________________________________________ 8 Brist på energi __________________________________________________________________ 8

Betydelsen av autonomi och delaktighet _______________________________________ 9

Behov av självbestämmande och kontroll _____________________________________________ 9 Att bli bekräftad som människa ____________________________________________________ 10

En väg mot hälsa _________________________________________________________ 10

Förbättrad hälsa och ökat välbefinnande _____________________________________________ 10 Behovet av stöd och betydelsen av gemenskap ________________________________________ 11

DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 14 SLUTSATSER ______________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16

BILAGA: Sökmatris _________________________________________________ 19 BILAGA: Artikelöversikt _____________________________________________ 21

INLEDNING

Under vår verksamhetsförlagda utbildning blev det uppenbart att tråden mellan livet, lyckan och sorgen är skör. Det blev framförallt tydligt hos patienter som hade drabbats av hjärtinfarkt eftersom livet då ställdes på sin spets. Vissa överlevde medan andra dog. För flertalet patienter som överlevde blev hjärtinfarkten till en vändpunkt. Patienterna uppmanades att förändra sina levnadsvanor för att förhindra ett återinsjuknande, men att genomföra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt kan tyckas vara lättare sagt än gjort speciellt då tilltron till hjärtats förmåga blivit förändrad. Därför vill vi genom den här litteraturstudien undersöka patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. En förhoppning är att vi som blivande sjuksköterskor skall kunna bemöta dessa patienter och tillgodose deras omvårdnadsbehov så genomförande av livsstilsförändring främjas.

BAKGRUND

Kranskärlssjukdom

Definition

I Sverige är kranskärlssjukdom en av det största folksjukdomarna med en förekomst på cirka 200 000 fall per år (Ståhle & Cider 2018). Begreppet kranskärlssjukdom innefattar både kärlkramp och hjärtinfarkt, den gemensamma nämnaren är att det uppstått patologiska förändringar i hjärtats kranskärl, så kallad åderförkalkning (ateroskleros). Ateroskleros leder till att blodflödet i ett eller flera kranskärl försämras och syretransporten till berörda hjärtmuskelceller blir otillräcklig (Ericson & Ericson 2012, s. 90).

Riskfaktorer

Riskfaktorer för kranskärlssjukdom kan delas in i påverkbara- och opåverkbara riskfaktorer. Påverkbara riskfaktorer är till exempel rökning, högt blodtryck, övervikt, negativ stress samt fysisk inaktivitet. Dessa riskfaktorer kan kopplas till livsstil och levnadsvanor. Opåverkbara riskfaktorer utgörs istället av ålder, manligt kön, ärftliga faktorer samt tidig menopaus. Anledningen till att män har en högre prevalens att insjukna jämfört med kvinnor beror på kvinnans östrogenproduktion, den fungerar som ett skydd fram till menopausen (Ericson och Ericson 2012, s. 90).

Hjärtinfarkt

Epidemiologi

Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige, vilket motsvarar en siffra på cirka 30%. Antalet personer som drabbas ökar med stigande ålder och hjärtinfarkt är tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor (Ericson och Ericson 2012, s. 100) Enligt socialstyrelsen (2019) drabbades 24 800 personer av en akut hjärtinfarkt 2018, av de drabbade avled nästan en fjärdedel på grund av hjärtinfarkt som underliggande eller

bidragande dödsorsak. 18% av männen och 17% av kvinnorna dog samma dag som insjuknandet.

Patofysiologi

En hjärtinfarkt uppkommer då hjärtats muskelceller inte får tillräckligt med syre på grund av minskat blodflöde i något eller några av kranskärlen. Orsaken till den trånga passagen kan antingen bero på att en blodpropp har bildats som helt stoppar blodflödet, eller att plack har lagrats in som hämmar cirkulationen i ett eller flera kranskärl. Bakgrundsorsaken är vanligtvis aterosklerotiska pålagringar i kranskärlen. Vid utveckling av ateroslerotiskt plack i ett större eller mindre kranskärl är det inte ovanligt att ett visst blodflöde kvarstår genom kärlet, det gör att hjärt-nekrosen (vävnadsdöden) inte blir lika omfattande. Om placket istället brister aktiveras kroppens koagulationssystem vilket leder till blodproppsbildning (trombos) och total avstängning av blodflödet (Ericson & Ericson 2012, ss. 100-101).

Symtom

Central bröstsmärta och tryck över bröstet är det vanligaste symtomet för såväl kvinnor som män. Kvinnor tenderar emellertid att få mer atypiska symtom, till exempel yrsel, illamående, magont samt stark trötthet. Detta medför att risken för misstolkning är större hos kvinnliga patienter än hos manliga patienter (Held & Johnston 2020).

Behandling

Behandling av hjärtinfarkt bör påbörjas så snart som möjligt eftersom hjärtmuskelceller inte klarar långvarig syrebrist. Blodprover kan påvisa om hjärtmuskeln har skadats och elektrokardiografi (EKG) utförs för kartläggning av hjärtats elektriska aktivitet med eventuella avvikelser. Patientens anamnes, det vill säga redogörelse för aktuella besvär och händelseförlopp är också en viktig uppgift för att fastställa diagnos och starta behandling. Som behandling vid hjärtinfarkt med tilltäppt kranskärl ges propplösande läkemedel och/eller kirurgiskt ingrepp där kärlet öppnas upp mekaniskt med hjälp av ballongvidgning. Det är inte ovanligt att patienten upplever smärta och rädsla i samband med insjuknandet vilket påverkar hjärtat negativt då belastningen och syrgasbehovet ökar. Därav ges smärtstillande läkemedel initialt för minska symtom i kombination med ett lugnt bemötande från sjukvårdspersonal (Ericson & Ericson 2012, ss. 103-105).

Riskfaktorer

Risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar med stigande ålder samt om ärftliga anlag föreligger och precis som vid kranskärlssjukdom finns det riskfaktorer som är mer eller mindre påverkbara. Risk för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt så hög hos personer som röker än hos personer som inte röker. Ett högt blodtryck kan på sikt öka åderförkalkningen samt påverka kärlväggarnas elasticitet så att hjärtats arbete med att pumpa runt blodet försämras. Vid förhöjda blodfetter har halten av det skadliga LDL kolesterolet ökat vilket leder till större risk för åderförfettning (Hjärt-Lungfonden 2019).

En hälsosam livsstil – Prevention efter hjärtinfarkt

Bland Sveriges befolkning är det vanligt med ohälsosamma levnadsvanor, där tobaksbruk, ohälsosamma matvanor eller fysisk inaktivitet utgör risker för vår tids folkhälsosjukdomar dit bland annat hjärt-kärlsjukdom räknas. Oavsett tidigare livsstil är det efter hjärtinfarkt viktigt att genomföra en kartläggning av patientens levnadsvanor för identifiering av vilka riskfaktorer och resurser patienten besitter. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor innehåller rekommendationer om åtgärder i syfte att förbättra hälsa samt förebygga och behandla sjukdom (Socialstyrelsen 2018b).

Rökstopp

Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och innebär för varje enskild person som röker en fördubblad risk att dö i förtid. För den som redan drabbats av hjärtinfarkt är risken ytterligare förhöjd varpå ett rökstopp förbättrar prognosen. Att erbjuda stöd för att sluta röka till personer som drabbats av kranskärlssjukdom är av högsta prioritet när det kommer till sekundärpreventiva åtgärder. Det stöd som erbjuds är i första hand rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med eller utan tillägg av läkemedel (Socialstyrelsen 2018a).

Fysisk aktivitet

Människan är byggd för ett liv i rörelse och fysisk aktivitet hjälper till att stärka samt underhålla flera av kroppens organsystem. För de individer som inte når upp till rekommendationen för fysisk aktivitet blir definitionen fysiskt inaktiva alternativt otillräckligt fysiskt aktiva. En stillasittande livsstil ökar risken för så kallade livsstilsrelaterade sjukdomar till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2, blodfettsrubbningar samt övervikt. Dessa tillstånd kan i sin tur orsaka åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke (Mattsson, Jansson & Hagströmer 2016).

Fysisk aktivitet innebär all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver energiförbrukningen vi har vid vila (Mattsson, Jansson & Hagströmer 2016). Efter hjärtinfarkt är regelbunden fysisk träning en potent åtgärd som sänker mortaliteten med 26 procent. Rekommendationen är konditionsträning tre till fem gånger i veckan samt muskulär motståndsträning två gånger i veckan. Träningspassen bör pågå ca 30-45 minuter. En generell målsättning för dessa patienter är förbättring av konditionen. Konditionsträningen kan antingen vara av intervallkaraktär eller distans. Distansträning innebär att träningen utförs i ett lugnare tempo fast under en längre tid. Viktiga aspekter vid val av fysisk aktivitet är den aktuella konditionsnivån, förutsättningar samt intresse. Raska promenader, jogging, cykling och vattengymnastik är exempel på aktiviteter som kan utföras (Ståhle & Cider 2018).

Genom att addera regelbunden fysisk aktivitet till sin livsstil kan även andra livsstilsfaktorer påverkas positivt. Till exempel minskar sannolikheten för rökning vid utförande av kontinuerlig fysisk aktivitet. En sänkning av stressfysiologiska reaktioner samt korttidsreduktion av aptit är ytterligare två potentiella hälsovinster (Ståhle & Cider 2018).

Kosthållning

I de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) (Livsmedelsverket 2012) beskrivs en kosthållning som bidrar till att främja hälsa och öka välbefinnande. NNR gäller för hela den Nordiska befolkningen och är således inte unikt för personer med genomgången hjärtinfarkt men patientgruppen har fördelaktiga hälsovinster att gå till mötes genom att följa dessa. NNR kan sammanfattas genom nedanstående tabell.

ÖKA BYT UT BEGRÄNSA

Grönsaker & baljväxter

Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl → Spannmålsprodukter av

fullkorn

Charkprodukter & rött kött

Frukt & bär Animaliska matfetter → _{Vegetabiliska matfetter} Drycker och livsmedel _{med tillsatt socker}

Fisk & skaldjur Feta mejeriprodukter → _{magra mejeriprodukter} Salt

Nötter & frön Alkohol

Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av våra gener samt av vad vi äter. Kolesterol behövs bland annat för att bilda hormoner och bibehålla cellstrukturer. Dock kan för mycket av det onda LDL-kolesterolet och/eller för lite av det goda HDL-kolesterolet bidra till att fett lagras i våra kärlväggar och gör det svårare för blodet att passera. Till viss del går detta att påverka i rätt riktning genom att följa NNR (Livsmedelsverket 2012).

Hälsa

Ur ett biologiskt perspektiv råder hälsa när det biologiska systemet fungerar optimalt. Hälsa kan därmed ses som frånvaro av sjukdom (Ekebergh 2015, s. 29).

Hälsa ur ett livsvärldsperspektiv

Ur ett livsvärldsperspektiv innebär hälsa en upplevelse av att befinna sig i jämvikt, både ur ett biologiskt perspektiv samt en existentiell synvinkel (Ekebergh 2015, s. 28). Mer konkret innebär det att människan är i stånd till att genomföra små samt stora livsprojekt som främjar ett gott liv och välbefinnande. Med hjälp av livskraften, som utgör en central del av den upplevda existentiella hälsan kan dessa livsprojekt förverkligas. Sjuksköterskan i sin profession kan hjälpa till att stödja och stärka livskraften genom till exempel samtal. För övrigt är återkommande perioder av rörelse

och stillhet dessutom en förutsättning för att rytm och balans skall råda och för att hälsa skall uppnås ur ett livsvärldsperspektiv (Ekebergh 2015, ss. 32-37).

Sjukdomslidande

Ett sjukdomslidande är ett lidande som uppstår i förhållande till ohälsa, sjukdom eller behandling. Det kan innebära att en patient känner farhågor inför vad sjukdomen ska föra med sig, eller en otillfredsställelse såsom längtan efter hälsa. Lidandet kan också utgöras av konsekvenser som uppkommer till följd av sjukdomen (Arman 2015, s. 42). I en studie gjord av Galdas, Oliffe, Kang och Kelly (2012) intervjuades patienter som överlevt hjärtinfarkt. Resultatet visade på en osäkerhet kring hjärtats kapacitet vid fysisk ansträngning till följd av tidigare hjärtinfarkt. Den minskade tilliten till kroppen medförde även en extra oro för att vara ensam, framförallt vid fysisk ansträngning. Sjukdomslidandet försvårade där med utövande av aktiviteter samt gjorde patienterna i mindre grad fysisk aktiva (Galdas et al. 2012).

Sjuksköterskans roll och ansvar

Sjuksköterskans roll vid omhändertagandet av en patient är att ansvara för samt leda omvårdnadsarbetet. Det innebär att sjuksköterskan utför omvårdnad som är riktad mot patientens upplevelser i det dagliga livet men också grundläggande behov vilket inkluderar fysisk, psykosocial kulturell och andlig dimension. Vårdmötet skall utgå från patientens berättelse och karakteriseras av öppenhet, vilket går under begreppet ”personcentrerad vård”. I den personcentrerade vården ska varje patient bli sedd som en unik person med individuella behov, resurser och värderingar. Genom patientberättelsen skall sjuksköterskan identifiera vad hälsa betyder för den enskilda patienten för att kunna skapa förutsättningar för hälsofrämjande åtgärder i vårdteamet (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

KASAM

Känsla av sammanhang (KASAM) utgörs av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Begriplighet handlar om människans förmåga att uppfatta, förstå och förutsäga sin tillvaro i stort. Hanterbarhet innebär att människan har resurser till att möta de krav som ställs. Slutligen handlar meningsfullhet om människans motivation och delaktighet, i vilken utsträckning hen tycker det är värt att investera energi samt engagemang i något (Wiklund 2003, s. 250). KASAM utgår ifrån ett salutogent synsätt, vilket innebär att fokus riktas mot patientens egna förmågor som kan hjälpa till att upprätthålla hälsa trots sjukdom. Vid vissa sjukdomstillstånd försämras patientens egna initiativförmåga och då behöver sjuksköterskan stötta samt guida patienten. Minskad initiativförmåga kan leda till inaktivitet och att patienten upplever en minskad tilltro till den egna förmågan samt en rädsla för att vara fysisk aktiv (Skoglund & Hildén 2018).

PROBLEMFORMULERING

Hjärtinfarkt är idag den enskilt vanligaste orsaken till plötslig död i Sverige. 2018 fick cirka 24.800 personer en akut hjärtinfarkt och nästan en fjärdedel av de drabbade dog till följd av händelsen. Fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt sänker mortaliteten med 26 procent och kan ha en positiv inverkan på andra livsstilsfaktorer, exempelvis kost och rökning. Genom att anta en hälsosam livsstil skulle antalet riskfaktorer för eventuellt återinsjuknande hos patienterna kunna reduceras. Dock kan patienter som drabbats av hjärtinfarkt erfara ett sjukdomslidande på grund av en känsla av minskad tillit till kroppen. Upplevelsen av att genomföra en livsstilsförändring kan då erfaras som både fysisk och psykiskt påfrestande för patienten. Är dessutom den existentiella hälsan i obalans kan det vara svårt att förverkliga livsprojekt som främjar välbefinnandet. För att få en bättre förståelse rörande patienters upplevelse av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt genomförs en litteraturstudie baserat på vårdvetenskaplig forskning inom området. En bättre förståelse för patienternas situation kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan i omvårdnaden så att fler patienter med hjärtinfarkt genomför livsstilsförändringar.

SYFTE

Syftet är att belysa patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.

METOD

Som metod valdes att genomföra en litteraturstudie i form av en litteraturöversikt enligt Fribergs metod (Friberg 2017 s. 141.) En litteraturstudie innebär att analysen baseras på tidigare relevant forskning. Eftersom vi vill få en förståelse för patientens upplevelse av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt valdes att endast inkludera kvalitativa artiklar då det syftar till att öka förståelsen med avseende på det förväntningar, erfarenheter eller behov som patienten kan besitta.

Datainsamling

Den primära datainsamlingen gjordes i databasen Cinahl, en databas som fokuserar på vetenskapliga artiklar med inriktning mot vård och hälsa. Tre grundläggande söktermer användes; Myocardial infarction, Life style samt Experience. Då sökningen gav få träffar kombinerades orden med synonymer för att ge ett bredare sökresultat med fler relevanta artiklar. Synonymer togs fram med hjälp av svensk MeSH, var på det placerades bredvid den grundläggande söktermen med ”OR” i mellan.

För att avgränsa antalet artiklar i Cinahl valdes att applicera begränsningar i sökningen. Begränsningarna som användes var; peer reviewed, english language samt publikation mellan 2010-2020. Artiklar som inte var vårdvetenskapliga eller kvalitativa exkluderades vid granskning.

Första sökningen innehöll de grundläggande söktermerna inklusive begränsningar och gav 26 träffar. Abstraktet lästes igenom på samtliga artiklar var på fem artiklar valdes ut som ansågs relevanta och svarade till studiens syfte. Synonymord applicerades i två steg (se bilaga 1) och sökresultatet utvidgades med ytterligare artiklar. Nytillkomna artiklar granskades i enlighet med tidigare utförande. Totalt urval till datamaterial blev tio kvalitativa artiklar (se bilaga 2).

Dataanalys

För att analysera artiklarna användes metoden beskriven av Friberg (2017, s. 141). Analysen startade med att utvalda artiklar skrevs ut samt översattes från engelska till svenska för att lättare kunna bearbetas. Därefter lästes artiklarna igenom grundligt, först enskilt av författarna sedan tillsammans, med avsikt att identifiera övergripande områden. Anteckningar om studierna noterades vid den enskilda läsningen och jämfördes därefter, på så sätt kunde det väsentliga verifieras. En tabell skapades där artiklarnas syfte, metod, urval och resultat kort beskrevs (se bilaga 2). Utifrån tabellen urskildes likheter samt skillnader till exempel ålder, geografisk utgångspunkt samt metodologiska tillvägagångssätt.

Artiklarna lästes sedan återigen i sin helhet och huvudfynd som svarade an på syftet identifierades och markerades. Genom färgmarkeringen kunde likheter och skillnader mellan artiklarna bestämmas och nya meningsbärande enheter i form av teman och subteman växte fram. Artiklarnas delar granskades och jämfördes för att skapa en ny förståelse. Den nya hel helheten presenteras i resultatet genom tre teman och sex subteman som svarar an på studiens syfte.

RESULTAT

Under analysarbetet identifierades sex subteman som skildrar patientens upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Subteman med liknande innehåll grupperades därefter in i tre huvudkategorier i enlighet med studiens syfte. Samtliga teman och subteman presenteras i tabellen nedan och följs av ytterligare förklaring i text.

EN KÄNSLA AV ATT KROPPEN SVIKER

BETYDELSEN AV AUTONOMI OCH

DELAKTIGHET EN VÄG MOT HÄLSA

En opålitlig kropp och själ självbestämmande och Behov av kontroll

Förbättrad hälsa och ökat välbefinnande

En känsla av att kroppen sviker

En opålitlig kropp och själ

Genomförandet av en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt upplevdes av många patienter vara förknippat med rädsla och osäkerhet, en farhåga för att på nytt insjukna. Upplevelsen kunde avspegla sig vid utförandet av en livsstilsförändring i form av ökad fysisk aktivitet där patienterna kände rädsla och osäkerhet. När pulsen steg i samband med fysisk aktivitet och andnöden tilltog upplevde patienterna en känsla av oro för att deras hjärta var i fara eller att det skulle provocera fram en ny hjärtinfarkt. Symtomen patienterna kände under den fysiska aktiviteten beskrevs som något de förknippade med skräck och dödlighet. Osäkerheten kunde leda till att patienterna kände en tvekan inför att utföra den fysiska aktiviteten eller ville avbryta träningspassen (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Simonÿ, Pedersen, Dreyer & Birkelund 2015).

Upplevd rädsla inför fysisk ansträngning som utgör en del av den rekommenderade livsstilen efter hjärtinfarkt var inte bara kopplad till de ordinära träningsaktiviteterna utan påträffades också inom äktenskapets mer intima tillfällen. Flera patienter beskrev en rädsla för att inte kunna prestera sexuellt eller att återuppta ett normalt sexliv. Detta väckte känslor som ångest och värdelöshet hos patienten (Kazimiera Andersson, Borglin & Willman 2013). Mendes, Roux och Ridosh (2010) beskrev på samma sätt att rädsla för dödlighet samt brist på förtroende till hjärtat gjorde att patienter undvek att återgå till sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkten trots att det tidigare varit en återkommande aktivitet i vardagen. Rädslan för fysisk ansträngning kan möjligen ses som en negativ upplevelse av livsstilsförändring.

Efter hjärtinfarkt är det inte bara den biologiska hälsan som hotats utan också den existentiella hälsan vilket påverkade patienten vid genomförandet av livsstilsförändring. I samband med hjärtinfarkten blev många patienter medvetna om livets bräcklighet och att framtiden inte kunde garanteras vilket skapade rädsla. Hos de yngre patienterna var rädslan framförallt nära kopplad till att inte kunna fullfölja sitt föräldraansvar eller se sina barn växa upp. Många patienter kände att det ville skydda sig själva samt sina barn och rädslan för att misslyckas med detta begränsade utförandet av fysisk aktivitet som livsstilsförändring. Anledningen var att patienterna inte ville riskera att anstränga sig för hårt med risk för negativa följder. Dessutom kunde tanken på en ny hjärtinfarkt inte bara leda till begränsning av träning, utan även göra dem återhållsamma med vardaglig rörlighet. En rädsla för att vara ensamma hemma eller resa bort uttrycktes av flera patienter. En oro över att inte få hjälp i tid om något skulle hända inverkade på den existentiella hälsan och upplevdes försvåra utförandet av livsstilsförändring (Kazimiera Andersson, Borglin & Willman 2013; Simonÿ et al. 2015).

Brist på energi

Många patienter beskrev bristen på energi som ett hinder för att genomföra en livsstilsförändring i vardagen efter utskrivning från sjukhuset. Upplevelsen av trötthet påverkade patienterna såväl fysisk som mentalt och gick ut över flera aktiviteter samt sammanhang. Vardagliga aktiviteter tvingades skjutas upp, överges eller utföras i reducerad skala på grund av minskad ork och hjärtkapacitet. Bristen på energi fick dessutom flera patienter att dra sig undan sociala sammanhang vilket medförde förlust

av glädje och brist på meningsfullhet. Sammantaget ledde detta till att patientens livskvalité och livsstilsbefrämjande aktiviteter påverkades ogynnsamt (Kazimiera Andersson, Borglin & Willman 2013; Simonÿ, Pedersen, Dreyer & Birkelund 2017; Strömbäck, Engström & Wälivaara 2019).

En minskning av den fysiska förmågan gjorde att patienterna inte lyckades vara lika aktiva som tiden före hjärtinfarkten vilket upplevdes bidra till svårigheter i att genomföra livsstilsförändringen. Patienternas erfarenhet var att det var svårt att hitta energi för att orka genomföra aktiviteter under återhämtningen, där bland träning. På grund av tilltagande trötthet upplevde vissa patienter att de alltid behövde vila efter genomförd aktivitet, oavsett om de hade besvärats av hjärtrelaterade symtom eller inte. Patienterna beskrev att de var medvetna om rekommenderade livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten, men avsaknad av fysisk och mental energi utgjorde ett hinder. Genomförandet av livsstilsförändringen upplevdes utmanande (Strömbäck, Engström & Wälivaara 2019).

Flera patienter som klarade av att genomföra fysisk aktivitet efter hjärtinfarkten beskrev att de lyckades reducera känslan av trötthet samt öka det fysiska och psykiska välbefinnandet. I en studie av Simonÿ et al. (2017) framgår det att patienter som deltagit i gruppträning upplevt det som både uppmuntrande och energigivande. Fysisk aktivitet som utgör en del av den rekommenderade livsstilen efter hjärtinfarkt gav inte bara patienterna ökad energi utan genererade också i ett växande förtroende för hjärtat. Patienterna upplevde att fysisk aktivitet stärkte känslan av säkerhet samt medförde att det vågade utföra fler aktiviteter som de tidigare erfarit sig begränsade av. Fysisk aktivitet upplevdes ge energi och bidrog till en positiv livsstilsförändring.

Betydelsen av autonomi och delaktighet

Behov av självbestämmande och kontroll

Vissa patienter upplevde att det varken behövde eller ville göra några väsentliga livsstilsförändringar trots att de varit med om en hjärtinfarkt. Istället valde de att hantera den påfrestande situationen genom att leva så normalt som möjligt. Rekommendationer om livsstilsförändring gavs till patienterna, bland annat betydelsen av rökstopp, men somliga upplevde det ändå inte som ett alternativ att sluta röka. Behovet av självbestämmande samt en känsla av kontroll visade sig ha betydelse för att patienterna valde bort att implementera rekommenderade livsstilsförändringar. Vissa patienter trodde dessutom att förändringarna skulle vara svåra att underhålla samt påverka deras liv negativ, vilket också utgjorde bidragande faktorer till att behålla rådande livsstilsvanor (Fålun, Fridlund, Schaufel, Schei & Norekvål 2016; Junehag, Asplund & Svedlund 2014).

Många patienter klarade av att följa rekommendationerna till en början, men på grund av upplevd svårighet med att känna kontroll och vidmakthålla förändringarna tenderade flera patienter till att falla tillbaka till tidigare livsstilsvanor (Admi et al. 2020; Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Strömbäck, Engström & Wälivaara, 2019). Framförallt gällde det patienter som innan hjärtinfarkten haft osunda levnadsvanor. Patienterna upplevde det svårt att förändra levnadsvanor som de ansåg som njutbara, till exempel rökning och en viss typ av mat (Admi et al. 2020 ). De patienter som hade upphört med

rökning, efter att ha varit rökare under många år, erfor förändringen som att något saknades i tillvaron (Jones, Williams, Bydalek, Elkins & Fruh 2019). En känsla av misslyckande var en återkommande upplevelse hos patienterna när de inte klarade av att fullfölja livsstilsförändringen. En misslyckad livsstilsförändring kunde ge upphov till ångest och sömnlösa nätter (Jones et al. 2019).

Att bli bekräftad som människa

Upplevelsen av att känna sig sedd och bekräftad erfors vara av stor betydelse beträffande motivationen till att vilja genomföra livsstilsförändring hos patienterna. Hälso- och sjukvården utgjorde en viktig del i patientens tillvaro när det kom till inverkan på efterlevnad. För att vidmakthålla den nya livsstilen upplevde och ansåg patienterna att uppföljningsbesök var betydelsefulla. När uppföljningsbesöken blev glesare eller inställda tenderade följsamheten till en hälsosam livsstil att försämras och motivationen minska (Admi et al. 2020).

Hos de yngre patienterna som drabbats av en hjärtinfarkt mitt i livet och var i behov av att göra en livsstilsförändring upplevdes svårigheter med att kombinera jobb och familj med den nya livsstilen. Önskemål fanns om att hjärtrehabiliteringsteamet skulle frågat vad som var viktigast för dem, just nu. Några ansåg att arbetet de hade innebar tillräcklig fysisk ansträngning medan andra inte upplevde sig själva som sjuka. Gemensamt var att informationen de fick upplevdes som standardiserad och anpassad till en äldre patientgrupp. Önskemål framkom om ett mer individanpassat träningsprogram från fysioterapeut eller personlig tränare för att uppnå sina mål (McAnirn et al. 2015; Kazimiera Andersson, Borglin & Willman 2013).

En väg mot hälsa

Förbättrad hälsa och ökat välbefinnande

Livsstilsförändring efter hjärtinfarkt erfars av flera patienter som en positiv och motiverande åtgärd. Många drabbade förstod att de behövde ändra sitt sätt att leva för att förhindra ett nytt insjuknande vilket gjorde att omställningarna upplevdes som nödvändiga. Genom hjärtinfarkten hade många patienter blivit både känslomässigt starkare och mera beslutsamma om att lära från tidigare erfarenheter, vilket förenklade antagandet av en ny livsstil. Vissa patienter upplevde dessutom livsstilsförändringen som en hjälp till att kunna gå vidare i livet samt våga tro på en hoppfull framtid (McAnirn et al. 2015).

Deltagare i en studie av Junehag, Asplund och Svedlund (2014) upplevde på liknande sätt förändrade livsstilsvanor som gynnsamma och värdefulla. Flera patienter upplevde att deras fysiska kapacitet förbättrades efter hjärtinfarkten tack vare genomförda livsstilsförändringar. Somliga patienter i studien fick i samband med genomförandet också en ny erfarenhet och uppfattning kring vad som räknades till rörlighet och motion. Det bidrog till att upplevelsen av fysisk aktivitet förändrades vilket kunde ses genom en studiedeltagare som gick från att aldrig ha tränat till att börja träna regelbundet. Livsstilsförändringen resulterade i att patienterna uppskattade de små glädjestunderna i livet och antog ett mer positivt förhållningssätt.

Behovet av stöd och betydelsen av gemenskap

Vid genomförandet av en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt fick flera patienter stöttning från omgivande personer i vardagen vilket upplevdes påverka hälsan positivt. Stödet kom främst från den närmsta familjen då de oftast var mest involverade. Men eftersom det sociala nätverket varierade runt patienterna var förutsättningarna olika och erfarenheterna delade. Patienter som genomförde livsstilsförändringar tillsammans med andra familjemedlemmar upplevde gemenskap och förändringen kändes viktig vilket gav motivation till att fortsätta. Matlagning blev för flera en gemensam aktivitet i hemmet och bidrog till att de inte upplevde sig ensamma om att genomföra livsstilsförändringen (Admi et al. 2020; Fålun et al. 2016). För patienter som hade goda rutiner före hjärtinfarkten erfors det lättare att ta åt sig och följa rekommendationerna gällande hälsosamma levnadsvanor efter insjuknandet (Admi et al. 2020). Vidare kunde somliga upplevda sina anhöriga som överbeskyddande istället för stöttande vilket ledde till att patienterna kände sig förminskade och fråntagna sitt självbestämmande. Dock förstod patienterna att det i grund och botten handlade om en oro hos anhöriga och att de bara ville dem väl (Admi et al. 2020: Strömbäck, Engström & Wälivaara, 2019). Simonÿ et al. (2015) belyste patienters erfarenhet och upplevelse av att delta i ett träningsbaserat rehabiliteringsprogram tillsammans med andra patienter i samma situation. Denna väg mot en bättre hälsa beskrevs av patienterna som ett viktigt och värdefullt stöd för att bana väg mot en hälsosammare livsstil. “Vi är alla i samma båt” satte ord på den gemenskap deltagarna kände av att träna tillsammans. En känsla av att inte vara ensam beskrevs också av Junehag, Asplund & Svedlund (2014), patienter som tilldelats mentorer med tidigare erfarenhet av hjärtinfarkt bekräftar betydelsen av stödet i att känna sig förstådd. Patienterna upplevde en ökad känsla av sammanhang vid utförandet av fysisk aktivitet som livsstilsförändring framförallt när den utfördes i gemenskap med andra.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studien grundar sig i metoden som beskrivs av Friberg (2017, ss. 141-152) och utgår ifrån riktlinjer för examensarbete på̊ kandidatnivå i huvudområdet

vårdvetenskap (Högskolan i Borås 2019). Artiklarna som användes i

litteraturstudien är högst tio år gamla. Detta eftersom en så aktuell forskning som möjligt eftersträvades. Då syftet var att belysa patienters upplevelse av

livsstilsförändring efter hjärtinfarkt togs beslutet att enbart använda kvalitativa studier. Patienters upplevelser, erfarenheter samt behov framkommer i större utsträckning inom kvalitativa studier jämfört med kvantitativa studier vilket motiverar valet (Dalborg Lyckhage 2017 ss. 33-34). Genomförande av en empirisk studie hade också kunnat belysa patienters upplevelse av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt men valdes inte på grund av studiens begränsade tidsram.

Artiklarna söktes fram via Cinahl eftersom databasen fokuserar på vetenskapliga artiklar med inriktning mot vård och hälsa. Att endast Cinahl användes kan ses som en svaghet

eftersom ett användande av ytterligare databaser hade kunnat stärka trovärdigheten. Av artiklarna som söktes fram var mer än hälften från Norden, vilket inte var ett medvetet val. Mycket forskning kring hjärtinfarkter förekommer i Norden vilket kan vara en orsak till att många artiklar identifierades därifrån. Två av de Nordiska artiklarna är dock skrivna av samma författare vilket kan ses som en svaghet. Artiklar från USA, Storbritannien och Israel inkluderades även vilket gjorde att studien inte enbart berörde forskning från Norden. Att patienter från olika härkomst och kulturer togs med i litteraturstudien skall ses som en styrka eftersom det möjliggör olika aspekter kring patientens upplevelse av livsstilsförändring. Om patienternas erfarenheter är snarlika oavsett geografisk utgångspunkt styrks upplevelsen av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.

Litteraturen bygger på tio stycken artiklar vilket vi anser vara tillräckligt många relaterat till arbetets omfattning och tidsram. Skulle fler artiklar inkluderats hade eventuell väsentlig information missat på grund av ökad textmassa, även om resultatet i studien blivit bredare. Om studien genomförts med färre än tio artiklar hade resultatet blivit mindre trovärdigt. Artiklarna som användes i studien inkluderade såväl kvinnor som män, dessutom varierade ålder på deltagarna i studierna. Det breda urvalet skall ses som en styrka eftersom det ger möjlighet till att identifiera specifika upplevelser som är kopplade till kön eller ålder. Ett brett perspektiv förstärker resultatet i studien.

Artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna eller besvarade studiens syfte valdes bort i artikelsökningen. Ett inklusionskriterium var publikation på engelska, vilket gjorde att vissa artiklar exkluderades med risk för påverkan på resultatet. Hade artiklar med språk som ej behärskas av författarna inkluderats hade det funnits risk att artiklarna feltolkats och översatts fel. Det hade i så fall genererat i ett missvisande resultat. Att båda författarna har läst och granskat utvalda artiklar skall ses som en styrka. I avsikt att underlätta översättandet från engelska till svenska har en konstant dialog runt innehållet i artiklarnas resultat förts dessutom har översättningsprogram i vissa fall använts som komplement och hjälpmedel för att minska risken för felaktiga tolkningar relaterat till språket.

Resultatdiskussion

Studien syfte var att belysa patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Under arbetet med dataanalysen framkom tre övergripande huvudteman som kunde knyta an till syftet. Det första temat inkluderade två underteman som sammanlänkades till svårigheter med en livsstilsförändring. Här visade det sig att det fanns mycket hinder kopplat till livsstilsförändringar, framförallt de förändringar som berörde fysisk aktivitet. Men också att det förelåg en ångest över att inte kunna sluta röka eller ändra sina kostvanor. Det andra temat innefattade två underteman som tillsammans berörde patientens behov av självbestämmande och delaktighet. Att bli bekräftad som unik individ föll således in under detta tema. Det tredje och sista temat beskrev faktorer som hjälpte till att bana väg från sjukdom mot hälsa. Ur temat framkom det att stöd samt en känsla av gemenskap upplevdes vara viktiga delar vid genomförandet av en livsstilsförändring. Dessutom visade det sig att flera av deltagarna erfor en förbättring av hälsan trots hjärtinfarkten.

Studieresultatet visar i helhet på att det finns både fysiska och existentiella faktorer som försvårar genomförandet av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Genom att belysa dessa hinder blir det lättare för sjuksköterskan att förstå innebörden samt upplevelsen hos patienter som behöver genomgå dessa förändringar. I enlighet med kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017) ingår det i sjuksköterskans ansvar att tillsammans med patienten och dennes närstående identifiera hinder samt resurser för att på så vis kunna tillgodose omvårdnadsbehovet samt att hälsa främjas. Bedömningen görs likväl utifrån patientens subjektiva upplevelser som objektiv fakta. Denna resultatdiskussion kommer fokusera på de svårigheter patienten upplever vid genomförande av livsstilsförändring, samt hur stöd från sjuksköterskan kan fungera som hjälp och gynna den hållbara utvecklingen. Enligt resultatet framkommer det att flera patienter upplever rädsla och oro i samband med fysisk aktivitet som livsstilsförändring. Detta gjorde att många patienter undvek pulshöjande aktiviteter eftersom de inte vill riskera symtom, återinsjuknande eller plötslig död. Dessutom visade det sig att trötthet var ett vanligt symtom efter hjärtinfarkt som också försvårade genomförandet av livsstilsförändring samt påverkade den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För vissa patienter uppstod ett sjukdomslidande till följd av hjärtinfarkten och de begräsningar som erfors. Brink, Alsen, Herlitz, Kjellgren & Cliffordsson (2012), menar på att trötthet efter hjärtinfarkt har en inverkan på patientens självförmåga (self efficacy) samt minskar livskvalitén såväl fysiskt som psykiskt. När det gällde att hantera konsekvenserna av hjärtinfarkten samt bemöta de krav som omgivningen ställde spelade patientens självförmåga en stor roll enligt Brink et al. (2012). Detta styrker antagandet om att patientens livssituationen efter hjärtinfarkt är komplex. Att upplevelserna patienterna erfar utgör hinder för genomförandet av livsstilsförändring.

Resultatet i denna litteraturstudie visar samtidigt på att en inre och yttre styrka växte fram i samband med genomförandet av livsstilsförändring. Patienter som lyckades ta sig förbi hindren och utföra fysisk aktivitet efter hjärtinfarkten upplevde en förbättring av såväl det fysiska som psykiska välbefinnandet, samt en reduktion av trötthetskänslor. Dessa erfarenheter utgör nästintill motsatsen. Insikt om patientens upplevelse i början av livsstilsförändring kontra vid ett senare tillfälle utgör värdefull kunskap för sjuksköterskan. Vid kännedom om att patientens självförmåga till en början kan vara begränsad, skulle ett erbjudande om extra stöd samt motivation kunna hjälpa patienten vid genomförandet av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Stöd ifrån sjuksköterskan skulle också kunna bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang och upprätthålla hälsa trots sjukdom.

Behovet av stöd utgör följaktligen ett huvudfynd i studieresultatet, både för att komma förbi de fysiska och existentiella hinder som uppstått efter hjärtinfarkt men också för att livsstilsförändringen skall erfaras som betydelsefull och bli bestående. Information och bekräftelse från sjuksköterskan utgör därmed en viktig del vid bemötandet av patientens känslor och upplevelser. För att stödet skall bli personcentrerat bör sjuksköterskan utgå från patientens livsvärld och förhålla sig till dennes tidigare erfarenheter samt befintliga kunskapsnivå. Enligt Ekebergh (2015 ss. 66-70) karaktäriseras livsvärlden av sammanhang och mening, som sjuksköterska behövs kunskap om människan och den mänskliga existensen för att vårda på bästa sätt. Kristofferzen, Löfmark och Carlsson

(2008) drog liknande slutsatser i sin studie. De poängterar att stöd i form av information bör vara individualiserad och relevant för patientens unika situation. Att lyssna omtänksamt på patientens berättelse för att få en förståelse för hur han eller hon upplever situationen och utifrån det stötta på bästa sätt. Det kan handla om stödja patienten i att sätta rimliga krav på sig själv, motstå krav från omgivningen och prioritera sig själv utan att få skuldkänslor. Vidare indikerar deras resultat på att patienter kan behöva stöd från hälso- och sjukvården under längre period än vad som ges idag. Sjöström-Strand, Ivarsson och Sjöberg (2011) tar också upp svårigheten med att upprätthålla en hälsosamlivsstil på egen hand. Deras studieresultat visar på att patienter som deltagit i rehabiliteringsprogram efter hjärtinfarkt upplevt svårigheter med att behålla den nya livsstilen samt fortsätta göra ytterligare förändringar utan stöd från sjukvården.

Hållbar utveckling

I stor utsträckning ligger hälso- och sjukvårdens fokus idag på att behandla tillstånd som redan uppkommit. Dock kan de flesta av de stora kroniska sjukdomarna, där bland hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas enligt Socialstyrelsen (2015) och generera i positiva trender inom hälsa och vård. En strategi för hälso- och sjukvården att förbättra det förebyggande arbetet och därmed gynna den hållbara utvecklingen är genom riktade hälsosamtal. Syftet med hälsosamtalen är att ge individen möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa samt förbättra den. Samtalen utgår från patientens livssituation och genom egna prioriteringar kan patienten motiveras till aktiva val för en god hälsa. Dessutom kan hälsosamtalen ge möjlighet till att tidigt identifiera patienter med särskilt hög risk eller med fynd som kräver åtgärder (Socialstyrelsen 2015). Riktade hälsosamtal skulle kunna bemöta det behov av stöd som framkommer ur studieresultatet. Vidare skulle riktade hälsosamtal kunna möjliggöra en mer individanpassad vård efter hjärtinfarkt där patientens behov tillgodoses för att uppnå hälsa såväl fysiskt som existentiellt.

Eriksson och Engström (2015) menar också på att det sjukdomspreventiva arbetet får stå tillbaka för det mer sjukdomsorienterad arbetet, det vill säga att vårda och behandla. Tidsbrist och dåliga förutsättningar utgör två omständigheter till att distriktssköterskor inom primärvården tvingas åsidosatta det sjukdomspreventiva arbetet. På grund av arbetssituationen valdes livsstilsförändringar att inte tas upp även om patienten beskrivit ohälsosamma levnadsvanor.

En viktig del i det sjukdomsförebyggande arbetet är att få fler patienter till att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Även om hälsan redan blivit påverkad spelar genomförandet av en livsstilsförändring en stor roll för framtiden och för att förhindra ett återinsjuknande. Sunda livsstilsvanor utgör dessutom ett komplement till den farmakologiska behandlingen. I studieresultatet framgår det att patienten upplever rädsla och osäkerhet kring hjärtats kapacitet vilket påverkar utförandet av fysisk aktivitet som livsstilsförändring. Den negativa upplevelsen utgör en betydande orsak till att fysisk aktivitet utförs i mindre grad. Sjuksköterskan skulle genom stöd, exempelvis hälsosamtal, kunna hjälpa till att reducera rädslan och öka antalet aktiva patienter. Men då sjuksköterskorna upplever tidsbrist påverkar det möjligheten till att verkställa det hälsofrämjande arbetet och risk för att patienten inte får den hjälp och stöttning som

behövs föreligger. Sjuksköterskan kan i vissa fall identifiera behovet men tvingas blunda för problemet då möjligheterna till sjukdomsförebyggande åtgärder är begränsade.

Begreppet hållbar utveckling är förenat med medvetenhet liksom långsiktigt tänkande för att hälsa och miljö skall vidmakthållas till generationer längre fram i tiden. God folkhälsa är ett grundläggande och nödvändigt mål för att lyckas med den hållbara utvecklingen (Kjellström, Håkansta & Hogstedt 2005, s. 25). Resultatet i examensarbetet kan tillämpas i arbetet för en hållbar utveckling. Genom att bemöta de känslor patienten upplever i samband med livsstilsförändring samt anpassa behovet av stöd och informations kan fler livsstilsförändringar genomföras samt bevaras. Genom stöttning vid genomförandet av fysisk aktivitet kan patientens upplevelse av rädsla minskas och istället väcka motivation eller skapa självförtroende. Information samt regelbundna uppföljningsbesök kring kost och rökning kan fungera som hjälp för patienten att stå fast vid hälsosamma förändringar och därmed minska risken för återinsjuknande. En livsstilsförändring kommer påverka patientens välmående såväl fysiskt som psykiskt med gynnsamma effekter för både patient och landets hälso- och sjukvård. Detta genererar även i ekonomiska besparingar för samhället vilket främjar den hållbara utvecklingen. Resurser och kapital som läggs på patienter som återinsjuknar kan istället omplaceras och tilldelas det hälsofrämjande arbetet, vilket på sikt minskar antalet hjärtinfarkter. För att uppnå en bra folkhälsa är det inte det ekonomiska tillgångarna som spelar roll utan en bra fördelning utav resurserna i samhället (Pellmer, Wramner & Wramner 2012, s. 255). I framtida forskning vore det intressant att också studera sjuksköterskans perspektiv på att vårda patienter som är i behov av att genomföra livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.

SLUTSATSER

• Oro för hjärtats kapacitet, rädsla inför livets existens samt brist på energi är tre vanligt förekommande upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt. Upplevelserna får en betydande roll vid genomförandet av livsstilsförändring då flera patienter väljer att avstå rekommendationer om fysisk aktivitet.

• För att genomföra samt bibehålla en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt måste patienten själv känna sig delaktig och motiverad i beslutet.

• Stöd från omgivningen samt att genomföra livsstilsförändringar i gemenskap upplevs som betydelsefulla åtgärder vid förändring

• Genomförda livsstilsförändringar erfars generera i positiva följder både fysisk och mentalt. Positiva erfarenheter av livsstilsförändring bidrar till en hållbar utveckling av sjukvården där mer resurser kan läggas på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

REFERENSER

* = Artiklar som används i resultatet.

* Admi, H., Eilon-Moshe, Y., Levy, H., Eisen, I, Nikolsky, E., Gepstein, L., Satran, C. & Ore, L. (2020) It's up to me with a little support – Adherence after myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 101(1), doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103416

Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 27–60. Brink, E., Alsen, P., Herlitz, J., Kjellgren, K. & Cliffordsson, C. (2012). General self- efficacy and health-related quality of life after myocardial infarction.

Psychology, He- alth & Medicine, 16(3), ss. 346- 355.

Dalborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-36.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. 4:8. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, A. & Engström, M. (2015). Distriktssköterskors beskrivningar av

sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete. Nordic Journal of Nursing Research. 35(2). ss. 77-84.

https://doi.org/10.1177/0107408315569122

Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66-75.

Ekebergh, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 27–60. Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats -

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 141-152.

* Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E. & Norekvål, T. M. (2016) Patients goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular

Nursing, 15(7), ss. 495–503. doi: 10.1177/1474515115614712.

Galdas, P., Oliffe, J., Kang, H., & Kelly, M. (2012). Punjabi Sikh patients’ perceived barriers to engaging in physical exercise following myocardial infarction. Public Health

Nursing (Boston, Mass.), 29(6), ss. 534–541.

Held, C. & Johnston, N. (2020). Hjärtinfarkt hos kvinnor.

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5817[2020-03-12]

Hjärt-lungfonden (2019). Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt. https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/ [2020-03-10]

Högskolan i Borås (2019). Riktlinjer för examensarbete på kandidatnivå i

huvudområdet vårdvetenskap. Borås: Högskolan i Borås.

https://www.hb.se/Global/Akademi%202/Student/Riktlinjer%20och%20mallar/H 19_Riktlinjer%20-%20KANDIDAT_exarbete_Vårdvet.pdf [2020-04-29]

* Jones, L. Williams, S. Bydalek, K. Elkins, C. & Fruh, S. (2019). African American Women’s Perceptions of Cardiovascular Disease After Myocardial Infarction: A Phenomenological Inquiry. Journal of Cardiovascular Nursing, 34(6), ss. 503–510. doi: 10.1097/JCN.0000000000000614

* Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), ss. 289–296. doi: 10.1111/scs.12058.

* Kazimiera Andersson, E., Borglin, G & Willman, A. (2013). The experience of younger adults following myocardial infarction. Qualitative health research, 23(6), ss. 762-772. doi: 10.1177/1049732313482049

Kjellström, T., Håkansta, C. & Hogstedt, C. (2005). Folkhälsa, hållbar utveckling och

globalisering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

https://www.yumpu.com/sv/document/view/20818643/folkhalsa-hallbar-utveckling-och-globalisering-233-mb-statens-[2020-04-12]

Kristofferzon, M.‐L., Löfmark, R. and Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4–6 months after

myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), ss. 367-375. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x

Livsmedelsverket (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012 - Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. [broschyr]

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf [2020-03-12]

Mattsson, M., Jansson, E. & Hagströmer, M. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. Järna: Yrkesföreningar fysisk aktivitet

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf * McAnirn, G., Lusk, L., Donnelly, P., McKenna, N. Hamill, C. & Fitzsimons, D. (2015). Shocked and guilty, but highly motivated: Younger patients’ experience post MI. British Journal of Cardiac Nursing, 10(12), ss. 610-615. doi:

* Mendes, B., Roux, G. & Ridosh, M. (2010) Phenomenon of inner strength in women post-myocardial infarction. Critical Care Nursing Quarterly, 33(3), ss. 248–258. doi: 10.1097/CNQ.0b013e3181e6d809

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

* Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015) Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients lived experiences. Journal of Clinical Nursing, 24(17– 18), ss. 2581–2590. doi: 10.1111/jocn.12867.

* Simonÿ, C. P., Dreyer, P., Pedersen, B. D. & Birkelund, R. (2017) It is not just a Minor Thing - A Phenomenological-Hermeneutic Study of Patients’ Experiences when afflicted by a Minor Heart Attack and Participating in Cardiac Rehabilitation.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), ss. 232–240. doi: 10.1111/scs.12334.

Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B. & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), ss. 459-466. doi:http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x Skoglund, A-K. & Hildén, M. (2018). Orörlighet, komplikationer - översikt.

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hjalpmedel/ororlighet-komplikationer/oversikt/ [2020-02-13]

Socialstyrelsen (2015). Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-4.pdf [2020-04-12]

Socialstyrelsen (2018a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - Stöd för styrning och

ledning [broschyr].

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf [2020-03-12] Socialstyrelsen (2018b). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning [broschyr].

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf [2020-03-12] Socialstyrelsen (2019). Statistik om hjärtinfarkter 2018.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6490.pdf [2020-03-09]

* Strömbäck, U., Engström, Å. & Wälivaara, B-M. (2019). Realising the seriousness – The experience of suffering a second myocardial infarction: A qualitative study.

Intensive & Critical Care Nursing, 51(1), ss. 1–6. doi: 10.1016/j.iccn.2018.12.002

Ståhle, A. & Cider, Å., FYSS (2018). Kranskärlssjukdom. http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/02/28.-Kranskärlssjukdom.pdf [2020-02-13]

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-03-12]

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur

BILAGA: Sökmatris

Begräsningar: Peer reviewed, English language, Publikation mellan 2010-2020.

Databas

Sökdatum Sökord Antal träffar Antal valda artiklar

Cinahl

200203 "Myocardial infarction" AND "Life style" AND Experience* 26 5

Cinahl 200203

"Myocardial infarction" AND "Life style" OR Rehabilitation AND

Experience* 78 4

Cinahl 200203

"Myocardial infarction" AND "Life style" OR Rehabilitation OR

"Physical activity" AND Experience*

93 1

BILAGA: Artikelöversikt

Titel, Författare,

Årtal, Tidskrift Syfte Metod och urval Sammanfattning av resultat African American Women's

Perceptions of Cardiovascular Disease After Myocardial Infarction: A Phenomenological Inquiry.

Jones, L., Williams, S., Bydalek, K., Elkins, C. & Fruh, S.

(2019)

Journal of Cardiovascular Nursing

Att undersöka den levda erfarenheten hos Afroamerikanska kvinnor som är 50 år eller äldre och genomgått en hjärtinfarkt.

Metod:

Kvalitativ studie med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Semistrukturerade intervjuer. Urval: Deltagare rekryterades genom annonser på 3 hjärtkliniker i en stad på södra Gulf-kusten. Afro-amerikanska kvinnor > 50 år som genomgått en hjärtinfarkt Deltagare: - 7 kvinnor - Ålder: 55-86 år Resultat: Livsstilsändringar måste genomföras för att förhindra en andra hjärtinfarkt. Att delta i hjärtrehabilitering och inkludera regelbunden fysisk träning rekommenderas för att förhindra ytterligare problem med hjärtat och för att förbättra livskvaliteten.

Teman:

Livet före hjärtinfarkt Orsaker till hjärtinfarkt Varningstecken Livsuppfattning efter hjärtinfarkt

Hjärtrehabilitering Socialt stöd

Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a

phenomenological-hermeneutic study of patients' lived experiences.

Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015)

Journal of Clinical Nursing

Att undersöka patienternas upplevda erfarenheter av träningsbaserad hjärtrehabilitering. Metod: Kvalitativ metod bestående av etnografiska fältobservationer, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Fältanteckningar och transkriberade intervjuer tolkades med en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. Urval:

Deltagarna till studien tillfrågades på ett danskt sjukhus. Där deltagarna erbjudits en

träningsbaserad hjärt-rehabilitering. Studien varade mellan 2012-2013. Patienter skall ha haft en NSTEMI eller instabil angina för första gången.

Resultat:

Även om det var både fysiskt och psykiskt utmanande uppmanades patienterna att upprätthålla en aktiv livsstil. Teman: Oro/ångest angående träning Patienterna var från början osäkra på hur de ska uppträda med sina sjuka hjärtan. Uppmuntran i att träna tillsammans

Patienterna stöttade varandra i träningen. Växande förtroende till hjärtat

Patienterna tyckte om att vara fysiskt aktiva.

Deltagare:

-9 män och 2 kvinnor It is not just a Minor Thing – A

Phenomenological‐Hermeneutic Study of Patients’ Experiences when afflicted by a Minor Heart Attack and Participating in Cardiac Rehabilitation Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2017)

Scandinavian Journal of Caring Sciences

Att få en fördjupad förståelse för hur patienter som drabbats av en mindre hjärtinfarkt upplever sin livssituation efter hjärtrehabilitering. Metod: Inom en fenomenologisk-hermeneutisk ansats valdes en kvalitativ design. Patientens upplevelser av deras livssituation undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Urval:

Deltagarna till studien tillfrågades på ett danskt sjukhus. Där deltagarna erbjudits en

träningsbaserad hjärt-rehabilitering. Studien varade mellan 2012-2013. Patienter skall ha haft en NSTEMI eller instabil angina för första gången.

Deltagare:

-9 män och 2 kvinnor

Resultat:

Patienterna tyckte det var det en omskakande resa att drabbas av hjärtinfarkt, resultatet mynnade ut i tre teman.

Teman:

Svårighet att acceptera sjukdomen

Att möta sjukdomen är en svår utmaning för patienterna, vilket leder till känsla av sårbarhet och hjälplöshet Förståelse över att livet blivit skört

Patienter känner sig tagna när de inser att sjukdomen är kronisk och livshotande En förändrad vardag Patienter måste anpassa sig till nya

begränsningar i vardagen. ''It's up to me with a little

support'' – Adherence after myocardial infarction: A qualitative study.

Admi, H., Eilon-Moshe, Y., Levy, H., Eisen, I, Nikolsky, E., Gepstein, L., Satran, C. & Ore, L.

(2020)

International Journal of Nursing Studies

Att få djupare insikt om uppfattningar och tolkningar som ligger till grund för hälsorelaterade följsamma beteenden, ur perspektiv från

människor som upplevt hjärtinfarkt. Metod: Fenomenologiskt induktivt tillvägagångssätt samt metoden för innehållsanalys. En semistrukturerad fördjupad intervju genomfördes Urval: Deltagarna rekryterades från hjärtrehabiliteringskliniker i norra Israel. Samtliga deltagare har genomgått en hjärtinfarkt Deltagare: - 22 stycken Resultat: Studien resulterade i två övergripande huvudteman av vad som påverkar patienten att följa medicinsk behandling och upprätthålla en hälsosam livsstil.

Teman:

Inre motivation: Var otillräcklig även om det var den mest avgörande motivatorn enligt patienterna. Självkompetens och förmåga till anpassa sig till förändringarna i livet var nödvändiga för att omvandla viljestyrka till praktik. Yttre motivation: Familjemedlemmar och vårdpersonal var viktiga för att stärka den egna motivationen

Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E. & Norekvål, T. M.

(2016)

European Journal of Cardiovascular Nursing

Att innan utskrivning från sjukhus, identifiera mål, resurser och hinder för framtida livsstilsförändringar hos hjärtinfarktpatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med patienter som genomgått hjärtinfarkt. Alla intervjuer genomfördes före utskrivning från sjukhus och analyserades med kvalitativ

innehållsanalys.

Urval:

Hjärtinfarktpatienter rekryterades från olika avdelningar på ett sjukhus i Norge.

Deltagare:

- 12 män och 8 kvinnor

Resultat:

Patientens syn på hjärtinfarkt visade sig vara olika och komplexa. Teman: Nytt livsperspektiv - Förändring till en hälsosam livsstil. - Kartlägga en ny riktning - Ha en positiv syn på livet Förstå sammanhanget - Vara medveten om sin hjärthälsa - Att vara förutseende Fortsätta leva - Ta en dag i taget - Acceptera situationen och att leva så normalt som möjligt.

Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M.

(2014)

Scandinavian Journal of Caring Sciences

Att beskriva individuella uppfattningar om livsstil och stöd, 1 år efter akut hjärtinfarkt, med eller utan mentorskap. Metod: Kvalitativ beskrivande design och innehållsanalys. Intervention och kontrollgrupp (med eller utan mentorskap)

Urval:

Deltagarna rekryterades av sjuksköterskor i hjärtsjukvården under ett uppföljningsbesök cirka två veckor efter

utskrivning. Alla deltagare kom från glest-befolkade län i mellersta och norra Sverige och hade haft en hjärtinfarkt.

Deltagare:

-14 män och 6 kvinnor - Ålder: 46-73år Interventionsgruppen (med mentor) utgjordes av 11st deltagare

Resultat:

Studien jämförde patienter som efter sin hjärtinfarkt fått en mentor, en del av rehabiliteringen. Att ha en mentor med samma erfarenhet kan vara värdefullt för vissa människor, men mer forskning behövs för att förstå bristen på motivation för att göra positiva

livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

Teman:

Att vara i en drabbad kropp

Kunna behålla eller förändra livsstil Kunna hantera händelsen

Phenomenon of inner strength in women post-myocardial infarction

Mendes B., Roux, G. & Ridosh, M.

Att undersöka faktorer associerade med inre styrka hos kvinnor efter hjärtinfarkt som behandlats med stent.

Metod

- Kvalitativ-studie Grounded theory design”

Urval:

Engelsktalande vuxna

Resultat:

Resultaten ger en grund för hur sjukvården kan främja hälsan hos kvinnor som upplevt en livshotande infarkt