Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Mässan, huset, samtalet
En studie om gymnasievalets betydelsefulla insatser
The fair, the house, the counselling
A study on high school election significant efforts
Therese Bohnsack
Tittie Österström
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2010-12-07
Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Leif Andergren
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att titta på de insatser som elever genomgår under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse när eleven gjorde sitt gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka närmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs i Karlskrona kommun där 10 % av gymnasieskolans förstaårselever tillfrågas. Undersökningen visar att Gymnasiemässan, öppet hus och av eleven förbokat samtal med
grundskolans studie- och yrkesvägledare var de tre viktigaste insatserna.
Undersökningen visar vidare att eleverna tycker att insatserna är viktiga för deras gymnasieval. Olika anledningar ges till varför insatserna var viktiga, exempel på det är att det var viktigt att få information, bra att få se verksamheten på gymnasieprogram och att de tycker det är bra att prata med elever som redan går på gymnasiet.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 7
2. PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE ... 9
2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 2.2 AVGRÄNSNINGAR ... 9 2.3 BEGREPPSDEFINITION ... 10 3. TIDIGARE FORSKNING ... 13 4. TEORI ... 16 4.1 GOTTFREDSONSKOMPROMISSTEORI ... 16
4.2 PLANNED HAPPENSTANCESLUMPTEORI ... 17
4.3 SOCIAL COGNITIVE CAREER THEORY ... 18
5. METOD ... 20 5.1 VALAVMETOD ... 20 5.2 URVAL ... 22 5.3 UTFORMNINGAVENKÄT ... 23 5.4 GENOMFÖRANDE ... 24 5.5 BEARBETNINGAVRESULTAT ... 26 6. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 27
6.1 ÄRVÅRTVALAVÄMNEOETISKT? ... 27
6.2 KANVIVARAOPARTISKAIVÅRFRÅGESTÄLLNING? ... 27
6.3 DEFYRAHUVUDKRAVEN ... 28 6.3.1 Informationskravet ... 28 6.3.2 Samtyckeskravet ... 29 6.3.3 Konfidentialitetskravet ... 29 6.3.4 Nyttjandekravet ... 30 7. RESULTAT ... 31 8. RESULTATKORRELATION ... 37
9. ANALYS OCH DISKUSSION ... 42
9.1 ANALYS ... 42
9.1.1 Mässa, öppet hus och samtal ... 42
9.1.2 Insatsernas betydelse ... 43
9.1.3 Förklaringar ... 43
9.2 DISKUSSION ... 47
9.2.1 Önskat resultat ... 47
9.2.2 Gymnasiemässan som viktigaste insatsen ... 48
9.2.3 Kommer vårt resultat att påverka? ... 49
9.2.4 Intressanta frågor och tankar till vidare forskning ... 50
REFERENSER ... 51 BILAGOR ... 53 BILAGA 1 ... 53 BILAGA 2 ... 54 BILAGA 3 ... 55 BILAGA 4 ... 57 BILAGA 5 ... 59 BILAGA 6 ... 60 BILAGA 7 ... 61
1. Bakgrund
Tanken till denna uppsats kom när vi själva upplevde det svåra i att vägleda ungdomar till sitt gymnasieval. Ungdomar som gör sitt gymnasieval idag blir erbjudna studiebesök på gymnasieprogram, vägledningssamtal, gymnasiemässor med mera. De får också chansen att ta del av reklam och utskick från gymnasieskolor som vill ha just dem som elever till sina skolor. När elever står inför den strukturella brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997) som det innebär att välja gymnasieprogram får de insatser av olika slag. Insatser är ett ledord i denna uppsats. Vi vill ta reda på vilka insatser som har störst betydelse när ungdomar gör sitt gymnasieval.
Vi kan genom tidigare forskning utläsa mycket om vilka faktorer som påverkar när elever gör sitt gymnasieval. Dessa faktorer är nog så viktiga men vi väljer att inte titta på det, utan vårt intresse och undersökningsområde är just vilka gymnasievalsinsatser om påverkar när ungdomar gör sitt gymnasieval. En annan anledning till vårt intresse för vårt valda undersökningsområde är Lunds undersökning som kartlägger och utreder gymnasieelevers valhandlingar. I undersökningen kring ungas val (Lund, 2006) beskriver författaren sitt resultat genom att dela in elevernas valhandlingar i fem kategorier. De fem kategorierna är framtagna utifrån inre och yttre faktorer som påverkar eleven i sin valprocess. Det ger oss en inblick i en elevs valprocess samtidigt som läsningen skapar en nyfikenhet kring de insatser som vi som studie- och yrkesvägledare skall erbjuda eleverna som står inför sitt gymnasieval. Insatserna är inte något som Lund berör specifikt och det gör att vi här hittar en lucka i forskningsfältet, en lucka som vi gärna fyller i.
Från vår sida finns det ett stort personligt intresse i att ta reda på vilka insatser som påverkar mest när eleven gör sitt gymnasieval, eftersom vi som nuvarande och framtida vägledare ska lotsa elever i deras valprocess. Uppsatsens resultat är användbart i vår profession. Att veta vilka insatser inom valprocessen som har störst betydelse för eleven är en minst lika viktig kunskap som kunskapen om alla de andra
faktorerna som flertalet andra utredningar berör. Att som studie- och yrkesvägledare vara medveten om vilka insatser som har störst betydelse för eleven känns avgörande för att på ett professionellt sätt utföra de studie- och yrkesvägledningsinsatser som görs innan, under och till och med i vissa fall efter elevens gymnasievalsprocess. Med anledning av detta anser vi att vår uppsats behövs och kommer att komma till nytta. Att undersöka vad eleverna ser som viktigast av alla de insatser som förekommer gör att vi väljer ett helt kundperspektiv. Det ser vi som en förutsättning och enbart en tillgång i vår undersökning. Det är eleverna som kan berätta för oss vad som har störst betydelse och varför, enligt deras egen uppfattning.
2. Problemformulering och syfte
Syftet med uppsatsen är att få kännedom om vilka insatser som har varit mest betydelsefulla för eleverna i deras gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka varför ungdomarna anser att just de insatserna varit de viktigaste. Vårt syfte med undersökningen är också att finna förklaringar till elevernas uppfattning. Våra forskningsfrågor blir sålunda:
2.1 Frågeställningar
1. Vad är ungdomars uppfattning om vilka insatser som hade störst betydelse för dem när gymnasievalet gjordes?
2. Vad är ungdomars uppfattning om varför just dessa insatser var av störst betydelse?
3. Vilka förklaringar kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna?
2.2 Avgränsningar
Avgränsning är viktig i vårt uppsatsarbete eftersom vårt forskningsområde är brett. Efter val av ämne var avgränsning nödvändig för att skapa tydlighet i vår frågeställning (Larsen, 2008, s. 115). I vår uppsats väljer vi att helt utesluta andra faktorer än de nämnda insatser som styr ungdomars gymnasieval; vi finner det ointressant med tanke på vår frågeställning.
2.3 Begreppsdefinition
För att kunna besvara våra forskningsfrågor behöver vi definiera några nyckelord som finns i frågorna. Nyckelorden är: insatser, gymnasieval, gymnasieprocess och
ungdomar. Insatser innebär i denna uppsats de insatser som görs för eleverna i deras
gymnasievalsprocess. Insatserna kan komma från olika håll. Det kan vara insatser som görs av vägledare på grundskolan, vägledare på gymnasium, ett enskilt gymnasieprogram, en gymnasieskola etc. Det innebär att insatser i denna uppsats är allt som eleven utsätts för/blir erbjuden när hon/han gör sitt gymnasieval.
Gymnasieval innebär när eleven rent praktiskt gör sitt val till gymnasiet via Internet,
alltså när eleven tryckt på ok-knappen och föräldrarna skrivit på valblanketten.
Gymnasievalsprocess; Den tid som eleven har från att han/hon börjat fundera kring
sitt kommande gymnasieval fram till att eleven rent praktiskt gjort sitt val.
Ungdomar; i vår undersökning väljer vi att benämna våra respondenter som
ungdomar eftersom de är i olika åldrar men alla i den ålder då man klassas som ungdom. Respondenterna går alla i årskurs ett på gymnasiet.
Här nedan beskriver vi de insatser som vi har valt att ha med i vår undersökning;
Gymnasiemässa: kommunens och närliggande kommuners gymnasieskolor och
program visar upp sig och informerar om sina utbildningar (www.gymnasiet.karlskrona.se).
Framtidståget: Syftet med Framtidståget är att ge eleverna i årskurs nio en så bred
information som möjligt om branscher och yrken inför valet till gymnasieskolan samt inspirera ge tips och råd inför ett kommande arbetsliv. Detta är ett arrangemang som reser runt i Sverige till högstadieskolorna där skolan som besöks samlar samtliga nior i en aula exempelvis och där få ta del av Framtidstågets verksamhet och inspiratör. Inspiratören visar film om olika yrken, de yrken som visas på filmen är de som finns på de företag som sponsrar Framtidståget (www.ditttval.nu).
Bokat vägledningssamtal: Vi avser här ett möte som har bokats i förväg av elev hos
flesta fall gå till enligt någon slags vägledningsmodell. Exempel på det kan vara en vägledningsrelation som sker i flera steg eller faser. I första fasen klarlägger men den nuvarande situationen och utforskar problemet som det ser ut idag och en relation etableras mellan vägledare och vägledningssökande. Vidare så försöker vägledaren att ”utmana” den sökande genom att vidga perspektivet och få denne att se sin situation ur andra synvinklar. I stadium två diskuteras den sökandes önskade situation och mål formuleras, det vill säga dit den sökande önskar komma. Stadium tre är helt inriktat på handling, ex utifrån brainstorming formuleras realistiska handlingsplaner (Hägg och Kouppa, 2007, s. 42).
Information om gymnasieskolan av grundskolans studie- och yrkesvägledare:
Tillfällen då grundskolans studie- och yrkesvägledare informerar sina elever om vad gymnasieskolans verksamhet innebär.
Föräldramöte med information om gymnasieskolan: Vi avser här föräldramöte som
har som syfte ifrån grundskolan att ge elever och föräldrar information inför gymnasievalet.
Hemsidor angående gymnasium: Det finns idag ett stort utbud av hemsidor som berör
gymnasievalet. Det finns både allmänna sidor såsom exempelvis Gymnasieguiden, Framtidsvalet med flera likväl som att gymnasieskolorna har sina egna hemsidor. Där verksamheten beskrivs och information om olika program kan tillhandahållas, (www.karlskrona.se/sv/gymnasieskolor/gymnasieval)
Hemskickad (via Posten) information från gymnasieskolan: Här avser vi den
information beträffande speciella skolor som de själva skickar ut till eventuella blivande elever.
Prao: Praktisk arbetslivsorientering innebär att elever i främst skolår 5 till 9
tillbringar mellan en dag eller några veckor på en arbetsplats. Praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan, är en del av läroplanens (Lpo94) riktlinjer för skolan och omvärlden (Arbetsmiljöverket, 2009).
Spontanbesök hos skolans studie- och yrkesvägledare: Här avser vi att eleven i sin
skolvardag på grundskolan kommer på en fråga angående sitt gymnasieval och därmed besöker grundskolans studie- och vägledare, utan att i förväg ha bokat tid.
Studiebesök på gymnasieprogram: De flesta gymnasieskolor erbjuder sina framtida
presumtiva elever att besöka skolverksamheten under skoltid. Ska en elev exempelvis besöka den kommunala gymnasieskolan i Karlskrona så går eleverna själva in på kommunens hemsida och bokar sitt besök själv.
Tillfällen då din grundskola hade besök av gymnasieprogram: Vi avser här de
tillfällen då en fristående eller kommunal skolas program hörde av sig till grundskolan för att komma ut till skolan i syfte att marknadsföra sina program och svara på frågor ifrån eleverna.
Utskick ifrån gymnasieprogram: Den information som finns för ett visst
gymnasieprogram beträffande exempelvis kursplan.
Öppet Hus: De tillfällena som skolorna öppnar upp sina dörrar för presumtiva elever
3. Tidigare forskning
Vi kommer under denna rubrik behandla området tidigare forskning genom att på ett strukturerat sätt redovisa den forskning som har koppling och är intressant för våra frågeställningar
Stefan Lund har i sin avhandling skrivit att ”precis som för tidigare generationer har utbildningsvalen med ungdomars samtida liv att göra”. En viktig skillnad mellan dåtid och nutid, är att äldre generationer kunde relatera sina utbildningsval till utstakade och kollektivt burna utbildningsvägar. För elevernas vidkommande byggde detta bland annat på en tydlig koppling mellan skola och arbetsliv. Idag har denna relation förändrats och ungdomar förväntas ha ett individuellt förhållningssätt till sin gymnasieutbildning. Ett utökat antal utbildningsalternativ inbjuder till öppna och personligt intressegrundade val (Lund, 2006, s.9). Vidare så skriver Lund att;
”samtalen med studie- och yrkesvägledaren var för det andra ett bra komplement till gymnasieskolornas översiktliga information som enligt eleverna mer
handlade om själva gymnasieskolan än om vad programmen och inriktningarna egentligen innebär. Vägledningssamtalen medförde att de fick mer fullständig information om de program- och inriktningsalternativ som var av intresse för var och en. Och så fick man veta mer om vad det handlade om och vad man kunde välja, vilka valmöjligheter man har för det kunde man inte riktigt innan (Sara, samhällsvetenskapsprogrammet)” (Lund, 2006, s 147).
Lovén (2000) visar på faktorer som påverkar vid ungdomars gymnasieval. Studien visar också att elever främst söker hjälp av föräldrar och vägledare. Insatser ifrån studie- och yrkesvägledare benämns inte så detaljerat, tyngdpunkten ligger på andra faktorer som påverkar.
I läroplanen kan vi läsa att elever har rätt att få tillräckliga kunskaper för att kunna hantera sin valsituation. Utifrån elevens behov behöver de information för att kunna göra väl underbyggda val (Skolverket, 1994).
I stödmaterial som tillkommit för att höja kvalitén inom studie- och yrkesvägledning beskrivs vikten av att vägledning är just hela skolans ansvar. Det gör att insatser för eleven under deras gymnasievalsprocess kan komma från olika håll. Många av insatserna kommer från studie- och yrkesvägledaren men insatserna kommer också från skolornas, lärarnas, och annan personals håll. Det gör det viktigt att titta på alla insatser som förekommer för eleven under sin gymnasievalsprocess (Myndigheten för skolutveckling, 2008).
I Skolverkets Sammanställning av metoder för livslång vägledning kan vi läsa att man vid EU-toppmötet i Lissabon år 2000 konstaterade att utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning spelar en viktig roll för att uppnå målet för att Europa skulle bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, kapabel till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning. Då spelar i synnerhet möjligheten till livslångt lärande för alla en viktig roll. Vidare kan vi läsa att det fastslogs att tre tjänster för livslång vägledning för Europas medborgare skulle ingå i arbetsprogrammet Utbildning 2010. För att därmed stödja vägledningens politiska utveckling skapade Europeiska kommissionen en expertgrupp med följande huvuduppgifter: Att komma fram till en gemensam syn på de grundläggande och underliggande principerna för vägledning, och att därmed fundera över kvaliteten på den erbjudna vägledningen för att upprätta gemensamma riktlinjer och kvalitetskriterier för ackreditering av vägledningstjänster och produkter (Skolverket 2007-03-06).
Dresch och Lovén (2003) beskriver att det stora flödet av information sågs som ett problem av såväl vägledare som elever. En typisk elev sa efter sitt besök på Kunskapsmässan
”Det var för mycket, jag gitter inte gå runt på alla, vi bara roffade åt oss av godiset.”
En annan elev uttryckte sig så här:
”Vi fick så många broschyrer, jag tog hem dem men sedan kastade jag nästan alla utan att titta på dem, jag tittade bara på broschyren om det jag ville gå.”
Denne elev ger intryck av att ha bestämt sig redan innan utbildningsmässan och därefter endast läste broschyren som kunde bekräfta hennes val. De stora mängderna informations- och rekryteringsmaterial blir till slut till ett enda brus som försvårar för eleverna att få saklig information. Samtliga av de elever som ingick i deras undersökning använder Internet på olika sätt, men mest för informationssökning och chattande. Dock har de använt Internet betydligt mindre för att söka information om utbildning (Dresch och Lovén, 2003).
Skolverket (2009) skriver att elever har idag tillgång till en i stort sett obegränsad mängd information men saknar ofta nödvändiga kunskaper för att värdera den. Den digitala kompetensen har därför en betydelsefull roll för studie- och yrkesorienteringen och det är viktigt att skolans personal erbjuds kompetensutveckling inom detta område. Det gäller både lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är också väsentligt att studie- och yrkesvägledare tar hjälp av och blir förtrogna med de hjälpmedel som finns för att hämta information om utbildningar på bland annat Skolverkets, Högskoleverkets och Verkets för högskoleservice webbplatser. På dessa finns söktjänster och en stor mängd information som alla elever behöver kunna använda, vilket kräver kompetenshos studie- och yrkesvägledare och lärare.
4. Teori
I detta avsnitt kommer vi att redovisa de teorier som vi anser vara tillämpningsbara på vårt examensarbete.
De tre vägledningsteorier som vi använder i detta examensarbete är till för att tolka, förstå och analysera vårt forskningsresultat. Vi valde just dessa tre teorier för att vi anser dem tillämpningsbara på vårt resultat. Gymnasievalet är en komplex process som flera forskare har berört. När vi utför vår forskning och sedan ska tolka vårt resultat hjälper våra teorier oss att bättre förstå den komplexa process som eleverna går igenom.
4.1 Gottfredsons kompromissteori
Gottfredsons kompromissteori grundar sig i tanken att människor gör val genom att de kompromissar. När en individ gör yrkesval, sker det genom kompromisser. Kompromisserna har sitt ursprung i individens egna förutsättningar. Gottfredson delar in den kognitiva mognaden i fyra stadier. Varje stadium återspeglar vad individen anser om sin självbild och sina yrkesönskningar. Andra stadiet då barnet är mellan 6 och 8 år väljer barnet bort vissa yrken på grund av upplevda könsroller. När barnet går in i steg tre som är i 9 till 13-årsåldern förstår de sambandet mellan inkomst, utbildning och yrke. De har också lärt sig vilka yrken som familjen och omgivningen tycker är acceptabla. I steg fyra ålder 14 år och uppåt börjar barnet fundera över önskvärda och möjliga valmöjligheter. De börjar nu titta på yrkesalternativ som är uppnåbara. Målet baseras på den egna självbilden men tonåringen har svårt att precisera sina intressen, egenskaper och värderingar. Val av yrke startar en kompromissprocess hos individen som därmed får ett livsperspektiv. Gottfredson menar att yrkesvalet är ett resultat av fyra utvecklingsprocesser som tillsammans leder fram till ett antal acceptabla karriäralternativ. De fyra processerna är kognitiv
utveckling, utveckling av självet, avgränsningar och kompromisser (Gottfredson, 2002). Gottfredsons slutsats är att ungdomar socialiseras in i yrkesbestämda mönster som styrs just av dessa fyra utvecklingsprocesser. Gottfredson beskriver de fyra utvecklingsprocesserna genom att ungdomar begränsas av de sociologiska intryck som de får, och dessa påverkar deras självuppfattning som i sin tur påverkar ungdomars uppfattning om vad som är möjligt för dem. Dessa ovanstående sociologiska faktorer kallar hon för det sociala rummet. I det sociala rummet gör individen val utifrån olika kompromisser. Enligt Gottfredson är de kompromisserna i första hand utifrån den egna självuppfattningen, i andra hand utifrån sin sociala ställning och i tredje hand utifrån sitt intresse. När ungdomar väl hamnar i en valsituation delas de enligt Gottfredsons teori in i tre olika kategorier som är kategoriserade beroende på hur ungdomarna kontrollerar tillgängligheten av information vid valprocessen.
Kategori ett tar enbart till sig information som är närmast tillgänglig i deras sociala omgivning och gör sedan val med den informationen som utgångspunkt. Kategori två ser valet som viktigast och gör valet först. Anser ungdomarna sedan att de vill eller behöver information så söker han eller hon den informationen. Kategori tre är aktiva och söker information själva i sin omgivning under deras valprocess. Informationen behövs och söks ofta inför gymnasieval eller karriärsbyte. Grundtanken i teorin är att val alltid görs genom kompromisser. Däremot beskrivs av Gottfredson att för att kunna skapa en förståelse om sig själv och sin kringmiljö behöver individen lära sig att komma ihåg fakta, förstå likheter och skillnader, värdera och analysera information. Individen behöver tillräcklig informationför att kunna bedöma vilket val som är det bättre (Gottfredson, 2002).
4.2 Planned Happenstance slumpteori
Planned Happenstance är en teori som beskriver tyngdpunkten i slump och tillfälligheter i individens yrkesval. Teorin är utvecklad av Kathleen E Mitchell, City College of San Francisco, Al S. Levin, California State University, samt John D
Krumboltz, Stanford University. Teorin är en förlängning av Krumboltz Social Learning Theory. Teorin visar på det viktiga i att individen har ett öppet sinne. Genom att ha ett öppet sinne så är individen mottaglig för det som teorin kallar Planned Happenstance. Individen lär sig då att skapa, känna igen och införliva tillfälligheter och slumpen i sin karriärutveckling. Individen ska komma in på spår som ger dem möjlighet att utvecklas och utmanas. Författarna lägger fram olika färdigheter som ger individen möjligheter att ta tillvara tillfälligheter. Färdigheterna presenteras här nedan;
• Nyfikenhet, att vilja utforska nya möjligheter för att lära sig saker
• Framhärdande, att fortsätta framåt, fast det kan vara kämpigt
• Flexibilitet, att förändra attityder och förhållningssätt
• Optimism, att betrakta nya omständigheter som möjligheter och uppnåeliga
• Risktagande, att handla trots man inte känner till utfallet
Dessa färdigheter är också sådana som vägledaren ska uppmuntra för att klienten ska utveckla sina kunskaper i att se och ta möjligheter. Individen ska själv se när möjligheten finns till att utvecklas i nya miljöer. Teorin betonar att ett öppet sinne skapar större möjlighet att hamna i de situationer som ger individen chans att växa. Författarna säger att en obeslutsam person är öppen för nya möjligheter (Krumboltz, Mitchell, 1999).
4.3 Social Cognitive Career Theory
Social Cognitive Career Theory, SCCT, har formulerats av Robert W. Lent, Steven D. Brown. Teorin har som utgångspunkt att människor försöker styra sina val så att de hamnar i miljöer där de får uppleva sociala förstärkningar. Teorin handlar om hur vi utvecklas, hur vi ser på oss själva och vår omgivning. Lent och Brown har i sin teori faktorer som påverkar karriärsval, t.ex. speciella förmågor, begåvningar, skicklighet och omgivning. Det är en kontextuell teori där allt skall ses i sitt
sammanhang. SCCT har tre huvudfaktorer som påverkar våra val i arbetslivet/karriären.
Den första är ”self – efficacy”, dvs. den egna uppfattningen om den egna kapaciteten.
Det kan också liknas med individens självförtroende. Denna del handlar om vilken föreställning individen har om vad hon klarar av inom yrke och utbildning. Det är en slags självärdering.
Den andra faktorn är ”outcome expectations”. Denna del handlar om vilket resultat eller konsekvens vi får av den handling vi väljer.
Den tredje och sista faktorn är ”personal goals”, alltså de egna målen. Det handlar om de beslut som individen tar för att uppnå sina personliga mål.
Enligt denna teori utgör dessa tre faktorer individens handlingsutrymme. Dessa tre, områden prestationsförmåga, förväntat resultat och personliga mål påverkar varandra. Författarna påpekar också starkt hur positiv respektive negativ respons kan påverka dessa tre faktorer hos individen. Exempel på detta kan vara om individen får negativ respons från sin omgivning kring sin yrkesförmåga och genom det gör en lägre självvärdering. Den påverkan på självvärderingen kan göra att faktorerna ändras och att nya beslut tas. Även om individen gör en lägre självvärdering på grund av negativ respons har besluten ändå som syfte att skapa positiva reaktioner i individens omgivning (Brown 2002 s. 272).
5. Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra och argumentera för vårt val av metod. Förberedelse till vårt val av metod gjorde vi genom att väga kvantitativ metod och kvalitativ metod mot varandra i förhållande till våra frågeställningar. När vårt val föll på kvantitativ metod var vi tvungna att överväga de nackdelar som följer vid användandet av metoden. Nackdelarna presenters i detta avsnitt med argumentation om hur vi i vår undersökning har på bästa sätt försökt förhindra dessa negativa konsekvenser. I avsnittet kommer urval att beskrivas och diskuteras. Utformningen av vår enkät beskriver vi grundligt tillsammans med förklaring och argumentation. Vi kommer också att redogöra för hela genomförandet. Vi kommer också att redogöra för hur vi har behandlat vårt kvantitativa resultat. För att på bästa sätt kunna göra detta överskådligt har vi delat in avsnittet i fem underrubriker: Val av metod, Urval,
Utformning av enkät, Genomförande samt Bearbetning av resultat.
5.1 Val av metod
Som metod har vi valt en tvärsnittsdesign i form av en kvantitativ enkätundersökning (Bryman, 2007, s. 56). Anledningen till detta val är att metoden bäst passar för att besvara de forskningsfrågor vi har. Då vi ville att våra frågeställningar skulle styra vår metod (Larsen, 2008, s. 23) frågade vi oss själva ”Vilken metod ger oss, på bästa sätt, svar på vår frågeställning”? Genom den frågan var det naturligt att genomföra undersökningen med hjälp av kvantitativ metod. Våra forskningsfrågor kräver nämligen ett generaliserat svar (Bryman, 2007, s. 93). Utefter det resultat vi får fram ska vi kunna skapa oss en generaliserad bild av vad eleverna i Karlskrona kommun anser om insatserna under deras gymnasievalsprocess.
Vi är medvetna om den kritik som finns mot kvantitativ metod och det är viktigt att vi, innan undersökningen startar, skapar oss en bild av den kritiken. Vi överväger den kritik när vi väljer att arbeta med vår kvantitativa metod.
Kritik finns mot kvantitativ metod för att den blundar för skillnaden mellan naturen och samhället, detta innebär att alla människor tolkar den värld de lever i. Det gör att med kvantitativ enkätundersökning som metod kan den svarande tolka sin egen värld annorlunda än vi som utformat enkäten. Den stora frågan blir då ”svarar våra urvalspersoner sanningsenligt på frågorna och framförallt kan de ens göra det med deras individuella tolkningar i åtanke”? (Bryman, 2007, s.94). Det finns egentligen ingen metod för att komma runt detta problem, dock är det viktigt att ha i åtanke när vi utformar vår enkät. Det är viktigt att vi utformar enkäten på så allmänt och generellt sätt som möjligt så att individuell världsbild har så liten påverkan som möjligt. Självklart måste vi också ha detta i åtanke när vi tolkar vårt statistiska resultat.
En annan nackdel med kvantitativ metod är att personerna som svarar på vår enkät inte kanske tolkar enkäten så som vi menar som har skrivit den (Bryman, 2007, s. 95). Eftersom det är en enkät som ska skickas ut kan vi inte heller ställa följdfrågor (Larsen, 2008, s. 26. Det gör det otroligt viktigt för oss att utforma enkäten på ett förståligt och tydligt sätt. För att förhindra missförstånd gjorde vi en pilotstudie, vilken vi förklarar senare i avsnittet Genomförande.
A. Cicourel frågar sig hur den som frågar kan veta att respondenten har tillräckligt med kunskap för att besvara de frågor som ställs (Cicourel, 1982). Detta är också något vi får ha med oss när enkäten utformas och när resultatet analyseras. I denna del blir det viktigt att titta på vår målgrupp. Det är ungdomar vi vänder oss till och deras ålder kan ha betydelse när de tolkar de frågor vi ställer.
Ett annat problem som kan uppstå vid användning av kvantitativ metod är att forskningsmetoden kan ge en statisk bild av verkligheten. Det kan bli så att resultatet är helt åtskilt från de individer som faktiskt skapat den (Bryman, 2007, s. 95). Precisionen blir på det sättet inte tillförlitlig, vilket kan göra att felaktiga slutsatser
dras utifrån resultatet (Larsen, 2008, s. 26). Det statiska resultatet kan inte förändras utan det får accepteras vid användning av kvantitativ metod. Dock kan precisionen förbättras och på det sättet skapas en högre reliabilitet. Med reliabilitet menas tillförlitlighet, att mätningarna är korrekt gjorda. Undersökningen ska bygga på ett representativt urval så att inte tillfälligheter påverkar resultatet (Thurén, 2007, s. 22). Under rubriken Urval redogör vi utförligare om hur arbetet med urvalet gått till. Reliabilitet handlar också om att andra forskare ska kunna göra samma observationer flera gånger (Ejvegård, 2003). Flera undersökare som använder samma metod ska kunna komma fram till samma resultat (Thurén, 2007, s. 22). Validitet innebär att vi som forskare verkligen har undersökt det vi ville undersöka och ingenting annat (Thurén, 2007, s. 22). Det är svårt för oss i en enkätundersökning att testa validiteten. I en enkätundersökning kan man testa validiteten genom att ha något annat mått på det man mäter att jämföra med (Ejvegård, 2003). Det är en djupare process än vad vi, rent tidsmässigt, klarar av. Däremot försöker vi genom vår konkreta och precisa enkät se till att vi enbart undersöker det som ligger inom ramen för våra frågeställningar. Genom det får vi en så hög validitet som bara är möjligt, detta har vi beskrivit grundligare under rubriken Utformning av enkät.
5.2 Urval
Våra frågeställningar avgör vår undersökningsgrupp. Eftersom vi vill veta vilka insatser som har störst betydelse för en elev som gör sitt gymnasieval och varför de insatserna är viktigast är det givet att målgruppen är elever som gör eller har gjort sitt gymnasieval. Eftersom vi vill vara säkra på att eleverna har fått möjlighet att uppleva alla insatser rent tidsmässigt gör vi valet att fråga gymnasiestudenter som går årskurs ett. Vår enhet blir således de elever som gjorde sitt gymnasieval för cirka 8 månader sen. Vårt urval (Larsen, 2008, s. 42) är elever som går årskurs ett på gymnasiet i Karlskrona kommun, som till antalet är 661 stycken. Urvalet är ett sannolikhetsurval med enkelt slumpmässigt urval. Antagningsenheten hjälpte oss att via datorn och register över alla elever i årskurs ett på samtliga gymnasieskolor i Karlskrona slumpmässigt välja ut 70 stycken som räknas ut till cirka 10,5 % och därmed hade vi vårt slumpmässiga urval. Vårt mål var 10 % eftersom det kunde ge oss ett statistiskt säkerställt urval. Men vi ville samtidigt ha ett spelrum eftersom vi inte kan räkna med
full svarsfrekvens och valde därför lite högre procenttal än 10 %. Bortfallet i vår studie blev 11 % av de 70 tillfrågade. Det innebär att vi har en svarsprocent som ligger över 85 %, som ger betyget utmärkt (Bryman, 2007, s. 148). Orsaker till detta bortfall är fyra personer som tackade nej och fyra som ej gick att nå med vår enkät, alltså var bortfallet externt. Vi har i vår undersökning inget internt bortfall (Bryman 2007, s.101), detta beror på att vi la till en funktion i vår nätbaserade enkät som sa att man var tvungen att svara på alla frågor för att kunna lämna in sina svar.
I vår första pilotstudie med syfte att få kännedom om vilka insatser som eleverna mindes från gymnasievalet valdes 5 elever ut genom bekvämlighetsurval eftersom de fem eleverna var tillgängliga just den dag och tid då vi befann oss på en gymnasieskola i Karlskrona Det gör att vi på grund av tidsbegränsning valde att använda ett ickesannolikhetsurval (Bryman 2007, s. 114). Vidare så använde vi oss av en expert i form av en studie- och yrkesvägledare då vi genomförde vår första pilotstudie, denna person befann sig just den dagen på den skolan.
I vår andra pilotstudie var syftet att testa vår enkät som ligger till grund för vår undersökning. I denna pilotstudie gjorde vi vårt urval på samma sätt som i pilotstudie ett.
5.3 Utformning av enkät
Arbetet med vår enkät var en process som vi beskriver närmare under rubriken
Genomförande. Det vi kommer att göra i detta avsnitt är att ge en bild av varför vår
enkät ser ut som den gör. Vi kommer att förklara våra val samt argumentera för dem. Larsen anser att respondenten ska bli erbjuden rader där de kan svara på frågan annat i en enkätundersökning med stängda frågor. Trots detta har vi valt att ha mest stängda frågor då vi med hjälp av våra pilotstudier fick fram en för vår undersökning fungerande enkät (Larsen, 2009, s 47). Vi har förvisso en öppen fråga där respondenterna uppmanas att svara på frågan vilken av insatserna som var viktigast och varför.
Vissa av våra frågor är personliga faktafrågor vars syfte är att respondenten ska ge personlig information om faktorer såsom exempelvis kön. Faktafrågor kan också bygga på respondenternas minnesbilder (Bryman, 2007, s. 162). Personliga faktafrågor passar in i vår undersökning eftersom vi ber respondenterna att minnas insatser under deras gymnasievalsprocess. Vi valde här att be dem markera de tre viktigaste insatserna, för att få resultatet av frågan hanterbart. Vi har även använt oss av attitydfrågor då vi till exempel bad respondenterna att svara på hur viktiga insatserna var i förhållande till annat som påverkat under deras gymnasievalsprocess. Resonemanget kring varför vi valt att utforma fråga 5 är för att vi ska kunna visa på tyngden i insatserna. Det kan vara så att respondenterna väljer olika insatser som i det stora sammanhanget inte hade så stor påverkan. Föräldrar, kompisar etc. var kanske av större betydelse. För att lösa detta och få svar på hur viktiga insatserna egentligen var låter vi respondenterna svara på hur viktiga insatserna var om de väger in allt som påverkade dem till att välja det gymnasieprogram som de gjorde. Vi använder oss av ytterligare en attitydfråga (Bryman, 2007, s. 163) när vi ber respondenten ge svar på varför just de insatser de markerat var de viktigaste.
Beträffande regler för formulering av enkätfrågor har vi tagit till oss den generella tumregeln att alltid ha undersökningens syfte och frågeställning i åtanke. Vi har med andra ord säkerställt att enkätfrågorna ger oss informationen som täcker undersökningens syfte och problemformulering (Bryman, 2007, s. 164). Vi har i vår undersökning valt att undvika frågor som kan missförstås såsom långa frågor, dubbla frågor, generella frågor, ledande frågor och flertydliga frågor (Bryman, 2007, s. 165-167).
5.4 Genomförande
Vi började vår forskningsprocess med att söka efter tidigare forskning inom vårt valda ämne. Vidare så sökte vi efter relevant litteratur. När vi upplevde att vi hade tillräckligt med kunskap inom vårt valda forskningsområde, började arbetet med insamlingen av vårt forskningsmaterial.
Vi började med att göra ett utkast till vår enkät, där vi bland annat radade upp insatser som vi tror att elever blir erbjudna inför sitt gymnasieval. Se bilaga 1.
Därefter skapade vi en fråga inför vår första pilotstudie som vi genomförde med fem elever och en expert i form av en utbildad studie- och yrkesvägledare, anställd på en av Karlskronas kommuns grundskolor. Se bilaga 2.
Härnäst blev det dags att genomföra vår pilotstudie. Vi gick sålunda ut till en av Karlskrona kommuns kommunala gymnasieskolor och sökte upp fem elever som går i årskurs ett och kunde tänka sig att svara på vår pilotstudie. Vi träffade även där tursamt nog på en studie- och yrkesvägledare från grundskolan som även han fick svara på vår fråga utifrån sin expertfunktion i sammanhanget.
Handledaren ansåg att vi skulle lägga till frågor om skolform. Det kan bli intressant för oss att se om det finns någon skillnad i svar beroende på om eleven kommer från friskola eller nu går på en friskola. Därför beslutade vi att ta den inputen till oss vilket utmynnade i förändringar i vår enkät, se bilaga 3.
Därefter genomförde vi pilotstudie två där vi testade vår enkät i syfte att se om den var förstålig och tydlig. Efter synpunkter från elever som deltog i pilotstudien fick vi göra en liten justering, eftersom vi inte lyckats förmedla vårt budskap i den sista frågan. Även nu fick vi tips av vår handledare på Malmö högskola om att lägga till en fråga vilket vi tog till oss och därmed la till en graderingsfråga. Det sista vi gjorde var att sortera alla våra insatser i alfabetisk ordning. För att se den slutgiltiga enkäten, se bilaga 4.
Vi skapade vår enkät i ett nätbaserat program eftersom vi avsåg att maila ut enkäten till respondenterna. Därefter tog vi kontakt med antagningsenheten i Karlskrona för att få ta del av registerutdraget, alltså de utdrag på alla elever som går ett gymnasieprogram i Karlskrona kommun. Antagningen slumpade ut 70 namn och adresser till oss vilket därmed gjorde att vi kunde gå vidare i vårt arbete med undersökningen.
Vi la nu in elevernas namn och mailadresser och skapade enskilda värden till varje elev. Vi formulerade även ett missivbrev, se bilaga 5, till enkäten som vi bifogade mailet. Enkäten fanns på en länk som eleverna kunde nå genom att klicka på länken. De svarande fick nu åtta dagar på sig att svara på vår enkät. När sex dagar hade passerat hade vi endast fått in elva svar, vi skickade då ut en påminnelse, se bilaga 6. Dock så gav den ingen respons ifrån eleverna. Vi bestämde oss då för att ringa till eleverna som av någon anledning inte svarat på vår enkät. För att vårt resultat skulle påverkas så lite som möjligt av att vi nu blev tvungna att ringa upp våra respondenter följde vi en mall, se bilaga 7, i alla våra samtal. I telefonsamtalen fick vi då läsa upp den nätbaserade enkäten för eleverna och kunde fylla i svaren direkt i systemet för varje individ.
5.5 Bearbetning av resultat
Eftersom vi genomförde en nätbaserad enkätundersökning så fick vi vårt resultat sammanfattat genom det nätbaserade programmet. Vi hade dock inte tillgång till några andra funktioner och har därför fått kopiera vårt resultat från vår systemenhet in i Excel. I Excel har vi sedan skapat diagram. Ett diagram är skapat över varje fråga. Efter detta har vi valt att korrelera vissa för oss intressanta förhållanden. På detta sätt får vi en direkt överblick över intressanta samband (Larsen, 2009, s. 117). Sista frågan i enkäten, som är en öppen fråga, har vi med hjälp av en kodningsmall försökt att tolka. Vi har upprepade gånger läst igenom respondenternas svar och med hjälp av det formulerat flera teman i svaren. Vi hänförde svaren till olika teman för att kategorisera svaren och därmed bearbeta dem på ett hanterbart sätt. Därigenom fick vi elva teman. (Bryman, 2007, s. 159).
6. Etiska överväganden
I detta avsnitt kommer vi att överväga de etiska aspekter som finns när forskningsarbete utförs. Det är viktigt för oss att titta på de etiska dilemman som kan uppstå innan vi börjar vår undersökning. För att kunna veta vilka etiska dilemman som kan uppstå och hur vi på bästa sätt ska förhindra dem utgår vi från relevant litteratur. Därför börjar vi med att ställa oss själva två frågor. Genom att besvara dem blir vi tvingade att verkligen tänka över hur pass etisk vår undersökning är. Efter detta tittar vi på de fyra huvudkrav som Vetenskapsrådet satt upp för forskningsetiska principer. De fyra huvudkraven hjälper oss före, under och efter undersökningsprocessen.
6.1 Är vårt val av ämne oetiskt?
I en forskningsprocess kan det hända att man väljer ämne eller forskningsfrågor som kan uppfattas som oetiska (Halvorsen, 2003). När vi hade valt ämne var vi tvungna att granska våra forskningsfrågor med denna fråga som utgångspunkt. Vi som forskare måste se till att ingen av våra svarande tar illa upp av det ämne vi har valt. Det ämne vi har valt ligger till grund för våra forskningsfrågor och våra forskningsfrågor ligger i sin tur till grund för de frågor vi ställer till våra undersökningspersoner. Därför måste vi se till att vi inte ställer frågor i vår enkät som någon kan ta illa upp av. Därför är våra enkätfrågor så neutrala som möjligt. Inget får heller lämnas till slumpen. Därför är vår enkät väl genomarbetad, där varje fråga fyller sitt syfte.
6.2 Kan vi vara opartiska i vår frågeställning?
Om forskaren väljer en viss frågeställning som ligger i dennes intresse, kan då forskaren vara opartisk? (Larsen, 2008, s.13). Denna fråga blir för oss högst intressant, eftersom vi har valt ämne och forskningsfrågor som vi själva är
involverade i. Det är bra eftersom vi då har en insikt som hjälper oss i vår forskningsprocess men samtidigt kan det vara en nackdel. Nackdelen är att våra svaranden kan påverkas av att vi berättar att vi läser just på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Samtidigt vill vi berätta vilka vi är eftersom det skapar en förståelse för varför vi genomför den här undersökningen. Det viktiga är att vi har en vetskap om det och att vi faktiskt funderar över det innan vi genomför vår undersökning. Som forskare vill vi absolut inte att vår forskning ska främja våra egna åsikter och intressen. Som blivande studie- och yrkesvägledare kanske det inte är så svårt att förstå att vi gärna ser att vår undersökning visar att vi har betydelse för eleverna när de gör sitt gymnasieval. Trots detta får vi absolut inte under några omständigheter rikta eller förvränga vår undersökning så att den får de resultat som vi önskar.
6.3 De fyra huvudkraven
Vetenskapsrådet har utarbetat etiska principer som de rekommenderar vid forskning inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer är antagna av Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars 1990. Principerna är uppdelade i fyra olika krav. De fyra kraven redovisas här nedan tillsammans med förklaring på hur vi applicerar dem på vår forskning.
6.3.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att vi som forskare har som skyldighet att informera de som är berörda om syftet med vår forskning (Vetenskapsrådet, s.7). Denna del uppfyller vi genom den text, se bilaga 5 och 6, som beskriver vår forskning i det mail som skickas ut till våra svarspersoner. När vi sedan blev tvungna, på grund av låg svarsfrekvens, att ringa till svarspersonerna beskriver vi vårt syfte muntligt på ett konkret sätt, se bilaga 7. Det är också viktigt i denna del att svarspersonerna kan kontakta ansvarig forskare för att kunna ställa frågor kring forskningens syfte (Vetenskapsrådet, s. 7). Denna del har vi löst lätt genom att i mailet skriva den adress där vi som ansvariga svarar på frågor. När vi ringer till våra svarspersoner anser vi att de när som helst under samtalet kan ställa de eventuella frågor som se har.
6.3.2 Samtyckeskravet
Detta krav beskriver hur vi som forskare måste se till att vi har deltagarnas samtycke till att genomföra vår undersökning. Att samtycka för våra deltagare är enkelt via mail eftersom de snabbt kan trycka på en länk som gör att de avregistrerar sig. Det krävs inte heller något särskilt samtycke för den information vi fått fram om deltagarna eftersom informationen kommer från ett existerande myndighetsregister. Att alla deltagarna är över 15 år gör också att vi inte behöver tänka på samtycke från föräldrar/vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, s. 9). Samtyckeskravet handlar också om att svarspersonerna ska kunna avbryta undersökningen om de önskar (Vetenskapsrådet, s. 10). De deltagare som svarar via mail kan som sagt när som helst avbryta sin medverkan. De som vi ringde upp hade självklart samma rätt att avbryta undersökningen men vi är såklart medvetna om att det kan vara svårare att säga nej direkt till oss i telefon. Framförallt kan vi se svårigheten för de svarande att avbryta den undersökning de redan påbörjat. Vi tror att risken finns att om någon kände att de ville avbryta så valde de trots det kanske att fortsätta med den påbörjade undersökningen. Det här var dock inget vi kände när vi gjorde undersökningen via telefon och vår förhoppning är att ingen av våra svaranden kände på detta sätt. Det är också viktigt i samtyckeskravet att det inte finns någon beroendeställning till oss som forskare (Vetenskapsrådet, s. 10). Vi är helt övertygade om att någon beroendeställning inte existerar i vår forskning. Detta eftersom vi inte har någon som helst relation till våra respondenter.
6.3.3 Konfidentialitetskravet
Det är viktigt att deltagarna är säkra på att deras svar behandlas konfidentiellt (Vetenskapsrådet, s. 12). Vi skriver detta i vårt mail (se bilaga 5 och 6) och beskriver det i våra telefonsamtal (se bilaga 7). Detta krav handlar också om försiktighetsåtgärder i hanteringen av vårt resultat. Det är viktigt att det inte finns någon möjlighet att utläsa vem som har svarat på vilken enkät enbart genom att titta på svaren (Vetenskapsrådet, s. 12). Just detta ser vi inte som ett så stort problem eftersom de frågor vi ställer inte är så pass detaljerade så att någon, i efterhand, skulle kunna identifiera enskilda individer enbart genom att granska specifika enkätsvar.
6.3.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet handlar om att vi som forskare inte visar detaljerad information om vår forskning till någon som inte själva är inom forskningsområdet (Vetenskapsrådet, s. 14). Vi kommer att presentera vårt forskningsresultat för intresserade såsom vägledare, rektorer etc. Däremot kommer vi absolut inte att visa några enskilda resultat utan enbart de överhängande resultaten.
Genom denna, som vi anser, grundliga etiska genomgång har vi fått en bred bild av vilka etiska dilemman vi kan komma att stöta på. Genomgången ger oss också en chans att förebygga etiska dilemman genom att fundera över alla dessa frågor och krav innan vi sätter igång med vårt forskningsarbete.
7. Resultat
Vi kommer att redovisa vårt resultat fråga för fråga i den ordning som vi ställt dem. Genom diagram kommer ni att kunna se hur respondenterna har svarat. Diagrammen kommer att efterföljas av en kort text som har för syfte att ge en förklaring på vad diagrammen visar.
Tabell 1
Könsfördelning
50,00%
50,00%
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
Tjej
Kille
P
ro
ce
n
t
Ovan beskrivs könsfördelning på respondenterna i undersökningen. Som framgår har vi hälften killar, hälften tjejer som svarat på enkäten.
Tabell 2
Skolform i grundskolan
27,40%
72,60%
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
80,00%
Friskola
Kom m unal skola
P
ro
ce
nt
Här presenteras fördelningen av vilken skolform respondenterna gick i under sin gymnasievalsprocess. Den större delen av dem gick i kommunal skola, cirka ¼ av respondenterna gick på friskola.
Tabell 3
Skolform i gymnasiet
4 ,80 %
9 5,20 %
0,00 %
10 ,00 %
20 ,00 %
30 ,00 %
40 ,00 %
50 ,00 %
60 ,00 %
70 ,00 %
80 ,00 %
90 ,00 %
1 00,00%
F risko la
K o m m u na l skola
Pr
oc
en
t
Här ser vi att övervägande del nu går på kommunal skola.
6 2 ,9 0 %
1 1 ,3 0 %
3 3 ,9 0 %
2 2 ,6 0 %
3 ,2 0 %
2 5 ,8 0 %
2 7 ,4 0 %
1 4 ,5 0 %
4 ,8 0 %
2 9 ,0 0 %
1 6 ,1 0 %
1 2 ,9 0 %
3 5 ,5 0 %
G y m n a s ie m ä s s a
F ra m tid s tå g e t
F ö rb o k a t s a m ta l m e d g ru n d s k o la n s s tu d ie - o c h
y rk e s v ä g le d a re
In f o rm a tio n o m g y m n a s ie p ro g ra m a v g ru n d s k o la n s
s tu d ie - o c h y rk e s v ä g le d a re
F ö rä ld ra rm ö te k rin g g y m n a s ie s k o la n
H e m s id o r a n g å e n d e g y m n a s iu m
H e m s k ic k a d (v ia p o s te n ) in f o rm a tio n f rå n
g y m n a s ie s k o lo r
P R A O
S p o n ta n b e s ö k h o s g ru n d s k o la n s s tu d ie - o c h
y rk e s v ä g le d a re
S tu d ie b e s ö k p å g y m n a s ie p ro g ra m
T illf ä lle n d å d in g ru n d s k o la h a d e b e s ö k a v
g y m n a s ie p ro g ra m
U ts k ic k f rå n g y m n a s ie p ro g ra m
Figur 1
Vilka insatser var de viktigaste
Diagrammet visar att Gymnasiemässan var av störst betydelse för de tillfrågade när de gjorde sitt gymnasieval. Näst viktigast var enligt respondenterna Öppet hus tätt följd av Förbokat samtal med grundskolans Studie- och yrkesvägledare.
Tabell 4
Hur viktiga är insatserna egentligen?
11,30%
25,80%
56,50%
6,50%
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
P
ro
ce
nt
Här ser vi att majoriteten av de svarande anser att de påverkande insatserna var viktiga för dem när de gjorde sitt gymnasieval. Några få tyckte att de var mycket viktiga medan cirka 10 % tyckte att de inte hade någon betydelse alls.
14%
18%
3%
4%
8%
9%
22%
4%
5%
3%
9%
Bra att få prata m ed elev er på gym nasieprogram m en
Fick all inform ation
Fick insyn i ett yrke
Fick öv ersikt om gym naiseprogram m en
Få detaljerad inform ation såsom tim planer, behörigheter
etc.
Få prata m ed lärare på gym nasieprogram m en
Se/Få v ara m ed i v erksam heten på gym nasieprogram m en
Se lokalerna på gym nasieprogram m en
Studie- och yrkesv ägledaren hjälpte till
Ö v rigt
Figur 2
Förklaring till valen av insatserna
22 % av respondenterna ansåg att Se/Få vara med i verksamheten på gymnasieprogrammen var den största orsaken till att just deras valda insatser var de viktigaste. Näst största kategori var att de fick all information. Tredje störst med 14 % var förklaringen att det var bra att prata med elever på gymnasieprogrammen.
22%
13%
6%
8%
14%
3%
10%
5%
6%
4%
6%
1%
1%
G ym nasiem ässa
F örbokat sam tal m ed grúndskolans S tudie- och
yrkesv ägledare
P rao
H em sidor angående gym nasium
S tudiebesök på gym nasieprogram
U tskick från gym nasieprogram
Ö ppet hus
F ram tidståget
Inform ation om gym nasieprogram av grundskolan
S tudie- och yrkesv ägledare
T illfällen då din grundskola hade besök av
gym nasieprogram
H em skickad (v ia posten) inform ation från
gym nasieskolor
F öräldrarm öte kring gym naiseskolan
S pontanbesök hos grundskolans S tudie- och
8. Resultatkorrelation
I detta avsnitt presenterar vi korrelation av resultatet i syfte att på ett utförligare sätt besvara våra två frågeställningar. Korrelationen är också till för att visa intressanta sammanhangsom finns att utläsa ur våra resultat.
Figur 3
Viktiga insatser och tjejer
Figuren visar hur tjejerna, i vår undersökning, har svarat på frågan om vilka insatser som var viktigast för dem när de gjorde sitt gymnasieval. Som vi ser har majoriteten av tjejerna skrivit att de anser att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen. Studiebesök på gymnasieprogram och Förbokat samtal med grundskolans Studie- och yrkesvägledare kommer tätt efter.
20%
10%
3%
11%
5%
5%
14%
2%
9%
6%
11%
1% 2%
Gym nasiem ässa
Förbokat sam tal m ed grúndskolans Studie- och
yrkesvägledare
Prao
Hem sidor angående gym nasium
Studiebesök på gym nasieprogram
Utskick från gym nasieprogram
Öppet hus
Fram tidståget
Inform ation om gym nasieprogram av grundskolan
Studie- och yrkesvägledare
Tillfällen då din grundskola hade besök av
gym nasieprogram
Hem skickad (via posten) inform ation från
gym nasieskolor
Föräldrarm öte kring gym naiseskolan
Spontanbesök hos grundskolans Studie- och
Figur 4
Viktiga insatser och killar
Figuren visar hur killarna, i vår undersökning, har svarat på frågan om vilka insatser som var viktigast för dem när de gjorde sitt gymnasieval. Denna korrelation visar att killarna anser att Gymnasiemässan är den viktigaste insatsen. Som nummer två kommer Öppet hus på 14 %. Tredje viktigaste insatsen är enligt killarna Hemsidor som berör gymnasium.
22%
8%
2%
6%
20%
2%
16%
2%
10%
6%
6%
2%
Gym nasiem ässa
Förbokat sam tal m ed grúndskolans Studie- och
yrkesvägledare
Prao
Hem sidor angående gym nasium
Studiebesök på gym nasieprogram
Utskick från gym nasieprogram
Öppet hus
Fram tidståget
Inform ation om gym nasieprogram av grundskolan
Studie- och yrkesvägledare
Tillfällen då din grundskola hade besök av
gym nasieprogram
Hem skickad (via posten) inform ation från
gym nasieskolor
Spontanbesök hos grundskolans Studie- och
Figur 5
De som ansåg i fråga 6, att det var bra att se/få vara med i verksamheten
på gymnasieprogrammen, vilka insatser var viktigast för dem?
I fråga 6 är det 22 % av de svarande som blivit inkodade i gruppen ”Se/Få vara med i verksamheten på gymnasieskolor”. I denna grupp så är det 22 % som ansåg att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen. 20 % tyckte att studiebesök på gymnasieprogram var den viktigaste insatsen. Tredje viktigaste insatsen enligt denna grupp var öppet hus.
15%
5%
3%
18%
13%
13%
3%
8%
8%
15%
G ym nasiem ässa
Förbokat sam tal m ed grúndskolans Studie- och
yrkesv ägledare
Prao
Hem sidor angående gym nasium
Studiebesök på gym nasieprogram
Ö ppet hus
Fram tidståget
Inform ation om gym nasieprogram av grundskolan
Studie- och yrkesv ägledare
Tillfällen då din grundskola hade besök av
gym nasieprogram
Hem skickad (v ia posten) inform ation från
Figur 6
De som ansåg i fråga 6, att de fick all information, vilka insatser var
viktigast för dem?
I fråga 6 har 18 % av de svarande blivit inkodade i gruppen ”Fick all information”. Av dessa 18 % är det i sin tur 18 % av dem som anser att hemsidor kring gymnasium var den viktigaste insatsen. Tätt efterföljande kommer Gymnasiemässan och
Hemskickad (via posten) information från gymnasieskolor.
30%
9%
3%
9%
9%
12%
3%
6%
6%
9%
3%
Gym nasiem ässa
Förbokat sam tal m ed grúndskolans Studie- och
yrkesvägledare
Prao
Hem sidor angående gym nasium
Studiebesök på gym nasieprogram
Öppet hus
Fram tidståget
Inform ation om gym nasieprogram av grundskolan
Studie-och yrkesv ägledare
Tillfällen då din grundskola hade besök av gym nasieprogram
Hem skickad (via posten) inform ation från gym nasieskolor
Figur 7
De som ansåg i fråga 6, att det var bra att prata med elever på
gymnasieprogrammen, vilka insatser var viktigast för dem?
I fråga 6 är det 14 % som har blivit inkodade i gruppen ”Bra att prata med elever som går på gymnasieprogrammen”. I denna grupp är det 30 % som ansåg att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen. 12 % tycker att Öppet hus var den viktigaste insatsen. Tätt efter detta kommer insatser som Studiebesök på gymnasieprogram, Hemsidor angående gymnasieprogrammen etc.
9. Analys och diskussion
Nedan följer vår analys och diskussion. Vi har valt att analysera utifrån vårt syfte. Därför har i delat upp analysen i tre delar som tydligt följer våra frågeställningar. Analysen följs av en diskussion där resultat, teorier, forskning, litteratur och våra egna tankar genererar relevanta slutsatser.
9.1 Analys
9.1.1 Mässa, öppet hus och samtal
Gymnasiemässan var det som våra respondenter ansåg var den viktigaste insatsen när de gjorde sitt gymnasieval. Näst viktigast för dem var Öppet hus. Tredje viktigaste insatsen för våra respondenter var det förbokade samtalet hos grundskolans Studie- och yrkesvägledare. Den tredje insatsen skiljer sig från de två som var populärast, Gymnasiemässan och öppet hus. Respondenterna har som tredje viktigaste insats valt ett möte med annan bestämd person vid en bestämd tid. Det är förutbestämt att just eleven och studie- och yrkesvägledaren ska mötas. Till skillnad från Gymnasiemässan och öppet hus där eleven går in i en helt ny miljö och kanske inte alltid vet vad eller vilka de ska träffa. Gymnasiemässan, Öppet hus och Förbokat samtal med Grundskolans Studie- och yrkesvägledare var de insatserna som hade störst betydelse under våra respondenters gymnasievalsprocess. Trots detta kan det vara så att flera respondenter väljer dessa insatser men i det stora sammanhanget kanske insatserna inte hade så stor påverkan. Föräldrar, kompisar etc. var kanske det som betydde mest. Just detta resonemang är anledningen till varför vi valt att utforma fråga 5 i vår enkät. Vi vill kunna visa på tyngden i insatserna. Det gör vi genom att respondenterna får svara på hur viktiga insatserna var om de väger in allt som påverkade dem till att välja det gymnasieprogram som de gjorde. Resultatet av fråga 5 blev att majoriteten av de svarande ansåg att insatserna var viktiga för dem.
9.1.2 Insatsernas betydelse
I korrelation för de som kodats in i gruppen Se/Få vara med i verksamheten på gymnasieprogram, figur 5, är det 22 % som ansåg att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen. 20 % av dem tyckte att studiebesök på gymnasieprogram var den viktigaste insatsen. Tredje viktigaste insatsen i denna grupp var öppet hus. Tittar vi på korrelationen för dem som blivit inkodade i gruppen Fick all information, figur 6, så svarar 18 % av dem att Hemsidor kring gymnasium var den viktigaste insatsen. Korrelationen för dem som förklarade sitt val av insatser med att det var bra att få prata med elever på gymnasieprogrammen, figur 7, var det 30 % av dem som ansåg att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen, 12 % av dem tyckte att öppet hus var den viktigaste insatsen. Slutsatsen vi kan dra utifrån dessa korrelationer är att de som tyckte att Gymnasiemässan var den viktigaste insatsen tyckte det för att de då fick en inblick i det gymnasieprogram som de funderar på att välja. Inblicken fick de antingen via att prata med elever, eller se verksamheten på ett gymnasieprogram. Båda dessa kan uppfyllas på Gymnasiemässan. För även om eleven inte få vara med i verksamheten på ett gymnasieprogram på Gymnasiemässan så visar sig ändå programmet upp sig på pass att eleven får en inblick. Förklaringen till att öppet hus anses vara den näst viktigaste insatsen, enligt våra respondenter, är att eleverna anser att de får se verksamheten på det gymnasieprogram samt få prata med elever som redan går det gymnasieprogram som de funderar på. Förklaring till varför Förbokat samtal med grundskolans studie- och yrkesvägledare blir tredje viktigaste insatsen är svårare att utläsa från våra resultat.
9.1.3 Förklaringar
Vår tredje frågeställning får vi inte svar på genom vår enkätundersökning. Där får vi istället använda oss av våra teorier. Vi kan hitta flera svar i våra teorier på frågan om varför respondenternas svar se ut som de gör.
Enligt Gottfredson görs valet utifrån olika kompromisser och grundar sig i första hand på den egna självbilden (Gottfredson, 2002). Det skulle innebära att elever sorterar bland alla utställare direkt när de anländer till lokalen där Gymnasiemässan hålls. Eleverna går då och hämtar information om de program/skolor som de själva
attraheras av. Attraktionen kommer främst ifrån den sociala ställningen och intresse, enligt Gottfredson. Det innebär att eleverna både väljer och väljer bort program, skolor, utställare och yrken. Enligt Gottfredsons teori skulle liknande scenario kunna spelas upp när de träder in på öppet hus på en gymnasieskola. Eleven går inte då heller till ett program som inte stämmer överens med den egna självbilden, den sociala ställningen eller intresset (Gottfredson, 2002).
Planned Happenstance är en teori som beskriver tyngdpunkten i slump och tillfälligheter i individens yrkesval. De Gymnasiemäss- och öppet hus besökaresom träder in i lokalen med öppet sinne, såsom det beskrivs i Mitchell och Krumboltz teori, kan tillgodogöra sig och ta till sig ny information. Med hjälp av färdigheterna; Nyfikenhet, Framhärdande, Flexibilitet, Optimism och Risktagande, som beskrivs i teorin, kan besökaren ta till sig av utbudet på Gymnasiemässa och Öppet hus. Nyfikenheten är viktig då eleven utnyttjar sitt öppna sinne och besöker program som de kanske inte haft i åtanke från början. Förmågan att kunna ändra sina åsikter är en viktig del i det flexibla förhållningssättet, dock kan det innebära ett risktagande i att vara flexibel. Det flexibla förhållningssättet och förmågan att kunna ändra sig kan komma till stor nytta på Gymnasiemässan respektive öppet hus eftersom eleven då kan besöka program som de från början inte funderat på. Innehar eleven också färdigheten risktagande kanske han/hon vågar prova på det programmet. Det gör att eleven som innehar dessa färdigheter och har förmågan att använda dem kan komma runt sin egen självbild och sin sociala ställning som Gottfredson beskriver styr individens val (Gottfredson, 2002). Eleven har då övervunnit sin sociala ställning genom att ha ett nyfiket, flexibelt och risktagande förhållningssätt (Krumboltz och Mitchell, 1999).
När eleverna träder in på Gymnasiemässan eller öppet hus kan vi enligt SCCT-teorin (Brown, 2002) anta att eleverna gör en slags självvärdering. De använder sig av ”self efficacy”, alltså funderar över vilket yrke och utbildning som de klarar av på det som visas av Gymnasiemässans och öppet hus aktörer. Är de mogna för sin ålder så har de en bra bild av vad som passar dem som personer. Kan de tänka enligt ”outcome expectations”, alltså se konsekvenserna av deras val om de exempelvis lockas av hantverksprogrammets bageriinriktning. Här kan valet av program antingen infria
fakta ”personal goals” eller inte, besluten som eleven tar för att uppnå sitt val till exempel att bli konditor efter valet av hantverksprogram och gesällprovstagning. Eller så kan det rentav bli så att när eleven stiger in på Gymnasiemässan eller öppet huset så lockas den av till exempel estetprogrammet som ger ett livligt och häftigt uppträdande vilket lätt kan påverka ungdomen då denne enligt SCCT är starkt mottaglig för positiv respektive negativ respons. Enligt denna teori ska allt ses i ett sammanhang. Samtalet kan erbjuda i högre grad att ämne som självbild, social ställning och intressen behandlas. Gottfredsons teoris tre huvudpunkter; självbild, social ställning och intressen som ligger till grund för den kompromiss som görs när beslut tas ska behandlas under vägledningssamtalet (Gottfredson, 2002). Det gör att eleven genom fakta från gymnasiemässa och öppet hus tränar i sig att förstå liknelser och skillnader och vardera och analysera den tidigare inhämtade informationen. Vägledarsamtalet kan vara en arena för att främja de fem färdigheterna, Nyfikenhet, Framhärdande, Flexibilitet, Optimism och Risktagande som ingår i teorin Planned Happenstance. Eleven uppmuntras av vägledaren att utveckla sina kunskaper i att se och ta möjligheter till att utvecklas i nya miljöer.
I vägledarsamtalen där SCCT-teorin praktiseras är prestationsförmåga, förväntat resultat och personliga mål centrala (Brown, 2002). Vägledaren arbetar med att eleven utvecklas, ser på sig själv och sin omgivning. Det kan handla om speciella förmågor, begåvningar, skicklighet och omgivning, ingredienser som vägledaren kan och ska behandla.
Insatserna kan jämställas med det informationsbehov som individen behöver tillfredställa inför valet. Vidare beskriver Gottfredson hur färdigheterna som att komma ihåg fakta, förstå likheter och skillnader, värdera och analysera information i sin tur kan skapa en förståelse om sig själv och sin kringmiljö (Gottfredson, 2002). Insatserna kan liknas med färdigheterna och det kan ge en förståelse till varför ungdomarna själva anser att insatserna är viktiga, även när de tittar på allt som påverkat dem i sin gymnasievalsprocess.
