KULTUR - SPRÅK - MEDIER
Självständigt arbete i förstaämnet
Modern digital multimodalitet
-
Elevers entusiasm för läsning och bearbetning av texter
-
Modern digital multimodality
- Pupils enthusiasm regarding reading and processing texts
Cim Rosvall
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs Examinator: Emma Tornborg 7–9, 240 högskolepoäng Handledare: Isak Hyltén-Cavallius Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15hp
Abstract
Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder
Innehållsförteckning
1.
Inledning
s. 5
1.1 Begrepp
s. 6
2.
Syfte
s. 7
3.
Metod
s. 8
3.1 Sökning
s. 8
3.2 Begränsning av sökning
s. 10
3.3 Urval av sökresultat
s. 11
3.4 Valda artiklar
s. 11
4.
Resultat
s. 14
4.1 Moderna multimodala verktyg
s. 14
4.2 Text kombinerad med bilder
s.19
4.3 Elevers intresse
s.
21
5.
Diskussion
s. 23
5.1 Metoddiskussion
s. 23
5.2 Didaktiska möjligheter
s. 23
6.
Källhänvisning
s. 26
1. Inledning
Detta arbete kommer att undersöka vad den pedagogiska forskningen säger om mötet mellan elever och texter i både korta format och andra format än den traditionella inbundna boken och hur denna multimodalitet påverkar både läsförståelse såväl som entusiasm till att lära med fokus på svenskundervisning.
Texter är någonting som alltid finns omkring oss, i allting från korta meddelanden i mobilen till multimodala uttryck på Instagram till filmer och serier eller böcker av alla slag. Multimodalitet och korta texter är någonting som bearbetas dagligen hos dagens elever, ett fåtal bilder kan kommunicera vad flera rader text skulle göra exempelvis som att skicka en tumme upp istället för att skriva ett bekräftande svar.. Detta är ett oerhört effektivt sätt att kommunicera vad man vill ha sagt. Att koncist kommunicera text är dock inte nytt, det har sedan länge funnits kortare versioner av texter, noveller, sammanfattningar och lättlästa versioner av bok-böcker.
Det som lägger grunden till detta arbete är personlig erfarenhet och en kommande problematik som lärare i svenska. Som före detta elev på fem olika grundskolor har jag personligen aldrig upplevt att litteraturen som eleverna möter har varit passande. Litteraturen jag själv har tagit del av har varit grundad i lärarens intresse och en imaginär kanon, inte anpassad till eleven eller tiden.
Som blivande lärare finns samma problematik fast omvänd: hur ska den valda litteraturen intressera den individuella eleven samtidigt som Skolverkets kvantitativa krav på texter och texttyper följs inom svenskämnets tidsram i skolan? Att en bok skulle intressera de 30
individuella eleverna i en klass är inte vidare sannolikt vilket fick mig att tänka matematiskt. En ungdomsroman är ungefär 55000-75000 ord, 55000 ord i Geramond i storlek 12pt, som denna text, resulterar i en text på ca. 215 sidor (Vulkanmedia.se), 215 (sidor) dividerat med 30 (elever) resulterar i ca. sju (sidor). Detta betyder att lärare skulle hypotetiskt kunna välja en text på på sju
sidor som intresserar varje individuell elev samtidigt som läraren får 30 olika möjligheter att exponera eleverna för olika texttyper samt att kunna individualisera texterna så att minst en av de hypotetiska 30 texterna skulle passa varje elev i en gemensam bearbetning.
I centralt innehåll för Svenskämnet på grundskolenivå delar Skolverket upp läsningen mellan de två punkterna “Läsa och skriva” där tre av sex punkter involverar läsning samt “Berättande texter och sakprosa” där åtta av åtta punkter handlar om läsning (Skolverket, 2019). Dessa punkter hänvisar inte till texters kvalitet utan till kvantitet och bearbetning såsom att jämföra stilistiska drag, syfte och ursprung. I svenskämnets syfte, specifikt “I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” (Skolverket, 2019). Det står ingenting om att eleverna ska läsa tryckta böcker utan mötet med litteraturen ska involvera den egna utvecklingen hos eleven gällande förståelse, både för språk såväl identitet och kontext av texterna. Detta korresponderar i sin tur med skolans värdegrund i LGR11 som tydligt
presenterar respekt och demokrati i ett mångkulturellt samhälle vilket i sin tur gör att ordet
omvärld inte längre enbart handlar om Norden utan hela världen eftersom elever har olika
etnicitet och bakgrund.
En annan viktig aspekt i detta arbete handlar om texter i olika format. Bok-boken som har varit en stor del i de flestas skolgång är inte lika relevant som den en gång varit. Enligt år 2019 statistik från Svenska Förläggareföreningen har försäljningen av e-böcker och digitala ljudböcker varit den enda typ av böcker som har ökat räknat i kronor under försäljningsperioden som har rapporterats, bundna böcker, pocket och böcker i annat format har alla sjunkit (Wikberg, Erik, U.Å). Bok-boken kommer med stor sannolikhet inte försvinna men den har konkurrens av andra format och medier såväl i klassrummet som i övriga världen. Även Skolverket lyfter i både svenskämnets syfte och centralt innehåll bearbetning av texter i olika typer av digitalt format.
1.2 Begrepp
Bok-bok
Denna retronym kommer användas för att urskilja den traditionella bundna pappersboken från de andra format som texten diskuterar.
Multimodalitet är ett teoretiskt synsätt på kommunikation involverande olika typer av modi exempelvis text, ljud och video. Kombinationen av olika modus är det som skapar
multimodalitet.
2. Syfte
Syftet med detta arbete är att analysera vad existerande forskning säger om läsförståelsen hos elever i kombination med multimodalitet, exempelvis digitala texter. Då läsning är en stor del av svenskämnet och verktyg, texter och även undervisning i dagens läge sker mer och mer digitalt är det viktigt att skapa en förståelse om hur, om och varför digital multimodalitet kan påverka undervisningen. Syftet med arbetet är att besvara frågorna:
1. Vad säger den pedagogiska forskningen om mötet mellan elever och multimodala texter med läsförståelse i fokus?
2. Hur påverkas elevernas vilja att lära och läsa av multimodala tillvägagångssätt? .
3. Metod
3.1 Sökningen
För att besvara frågan som ligger grund till detta arbete inleddes sökningen med att hitta
synonymer och översättningar till “läsförståelse” och “korta texter” vilket resulterade i den första sökningen. I denna sökning avgränsas inte åren artiklarna var skrivna då denna sökning agerade som ett test för att få fram en grund till andra sökord och relaterade artiklar.
Sökning 1
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda artiklar 171120 ERIC Reading comprehension AND
short stories OR short fiction
Peer Reviewed 88 4
Från denna initiala sökning introducerades fler söksträngar som hade potential att få ett bättre och mer fördjupat resultat.
Sökning 2
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda artiklar 171120 ERIC Literacy or reading OR reading
skills OR literacy skills AND
short stories OR short fiction
Sökning 2 genererade ett stort antal träffar men många av träffarna var mindre relevanta för att de fokuserade på fel åldrar. De tre texter som valdes, valdes utifrån att samtliga abstract innehöll relevant information.
Sökning 3
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda artiklar 171122 ERIC literacy or reading or reading skills
or literacy skills
AND Short stories OR short fiction AND multimodal*
Peer Reviewed 3 1
Sökning 3 skulle utgöra den sista sökningen som sammanfattade alla de aspekter som skulle undersökas. Som tabellen ovan visar var resultatet ytterst begränsat. Träffarna var alla moderna, publicerade 2020, 2019 och 2017. Då intentionen är att hitta relevant information för den moderna skolan blev denna sökning som genererade en potentiell källa väldigt givande. Den valda källan undersöker exakt vad detta arbete ska analysera.
Sökning 4
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda artiklar 171122 ERIC literacy or reading or reading skills
or literacy skills AND
multimodal classroom
Peer Reviewed 88 7
Sökning 4 fungerar som ett komplement till sökning 2 och sökning 3. Eftersom sökning 3 är oerhört avgränsad och således visade hur lite information som finns om denna modernare syn på litteraturundervisning behövdes det någonting som kunde komplettera
aspekten av läsförståelsen gällande den modernare undervisningen, d.v.s. en undervisning mer eller mindre utan bok-böcker.
Sökning 5
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda artiklar 091222 ERIC (multimodality or multimodalities
or multimodal) AND (Literacy or Reading or “Reading skills”) AND Multimedia
Peer Reviewed 183 10
Efter att ha konsulterat MAUs bibliotek och “Sökguide till Självständigt arbete på grundnivå” ändrades tillvägagångssättet med att hitta rätt typer av källor. De tidigare valda artiklarna undergick en kortare inspektion som resulterade i den sista sökningen, sökning 5, där 10 källor valdes. Den nya sök-kedjan baserades på keywords från tidigare valda artiklar och därav krävdes
det inte ytterligare sökningar för att få ett givande resultat. Den nya sökningen visade dock en problematik. Eftersom swepub var otillfredsställande i sitt resultat, blev ERIC den portal som artiklarna skulle väljas från.
Källorna som valdes ut i sökning 1-4 kasserades, detta var inte på grund att de var irrelevanta, utan dessa artiklar visade ett resultat som jag instämmer med då de kom utifrån olika sök-kedjor och kunde således handplockas efter en partiskhet och skulle således visa på ett resultat som inte är objektivt och rättvist för syftet. För att utesluta att arbetet blir omedvetet partiskt valdes 10 nya källor som alla involverar det valda ämnet. De nya källorna gav även en ny insyn angående frågeställningen som därefter blev uppdaterad. Då majoriteten källor talade om elevernas
entusiasm till kombinationen lärande och multimodalitet ändrades frågeställningen från någonting jag personligen vill veta till någonting som är oerhört relevant för undervisningen, elevernas ställning till bearbetning av texter i olika format.
Den svenska databanken Swepub användes ytterst sparsamt. Det gjordes liknande sökningar via Swepub som resulterade i ett fåtal resultat, resultat som redan hade blivit uteslutna i ERIC. Det gjordes ett aktivt val att inte ändra sök-kedjan radikalt för att hitta passande resultat och på så sätt hålla sökningen så objektiv som möjligt.
3.3 Urval av sökresultat
Det initiala urvalet av artiklar resulterade i 15 artiklar vilka alla var relevanta på olika vis. Samtliga 15 artiklar är skrivna på engelska trots att denna kunskapsöversikt ska fokusera på mötet mellan högstadieelev i den svenska skolan och andra format av texter än bok-böcker. Detta gäller även för de nya 10 källor som ligger grund för resultatet av denna fördjupning. Samtliga källor är på engelska och tar upp den valda sök-kedjan. Artiklarna har olika utgångspunkter, somliga undersöker English as a foreign language (EFL), English as a second language (ESL) och andra
undersöker engelska som förstaspråk (L1). Eftersom de valda källorna talar om språklärande med fokus på engelska, är de inledningsvis inte de perfekta källorna för att analysera hur svenska högstadieelever fungerar i mötet med texter i andra format än bok-bok men det är inte vilket språk inlärandet sker på som är essentiellt i detta. Det som är essentiellt är mötet mellan elev och text och hur läsförståelsen och entusiasmen påverkas av bearbetning i olika format. En
avgränsning som gjordes i sökprocessen var att eliminera material som fokuserar på grammatik då den engelska och svenska grammatiken differentierar så pass radikalt att det inte skulle gå att använda på ett adekvat vis. Artiklar som involverar English as a lingua franca (ELF) är även
uteslutna ur sökningen då det inte korrelerar till lärandet av L1.
3.4 Valda artiklar
Cahyaningati, D.T & Lestari , L.A. (2018). The use of multimodal text in enhancing engineering students’ reading skill.
Denna studie fokuserar och jämför hur läsförståelse påverkas i en omfattande läskurs när NPMT, non-printed multimodal texts eller LT, linear text implementeras. Gruppen delas upp i två
grupper, en testgrupp som exponeras för multimodala texter (NPMT) och en kontroll grupp som fick linjära texter, vanlig traditionell text (LT).
Denna studie involverar 23 st svenska femteklassare. Syftet med deras undersökning var att förstå och undersöka hur elevernas förståelse och framställning av sina digitala narrativ. Studien tyder på att elevernas uppfattning av populärkultur influerade en stor del av deras texter. Fitriani, S.S., Erdiana, N. & Samad, I.A. (2019) Visual representations and comprehension: The exploration of image-word relations and types of design.
Denna kvalitativa studie fokuserar på läsarens inre multimodala texter, hur sinnet i relation till text skapat bilder. Studien använder elevernas egna teckningar för få en inblick i läsarens egna bild-text relation i den skrivna texten.
Ganapathy, M (2016) The Effects of Using Multimodal Approaches in Meaning Making of 21st Century Literacy Texts Among ESL Students in a Private School in Malaysia.
Denna studie involverade 15 malaysiska elever fokuserar på elevernas uppfattning av att använda multimodala tillvägagångssätt i lärandesammanhang. Studien fokuserar även på hur pass
förmånligt det kan vara för English as a second language att använda multimodala tillvägagångssätt i
undervisningen. Studiens utförs till stor del av intervjufrågor där elevernas svar ligger grund till resultaten presenterade.
Harvey. M, Deuel, A & Marlatt, R (2020) To Be, or Not to Be”:Modernizing Shakespeare With Multimodal Learning Stations.
Denna studie fokuserar på en amerikansk klass som får prova en modern multimodal
undervisningsform av Shakespeare. Studiens resultat visar hur entusiasm hos eleverna gällande moderna multimodala tillvägagångssätt hjälper både läraren och eleverna att bearbeta innehållet i ämnet.
Hoch, M.L., McCarty, R., Gurvitz, D., & Sitkoski, I. (2019) Five Principles: Guided Inquiry With Multimodal Text Sets.
Denna studie tat upp hur motivationen och tillvägagångssätt i undervisning kan främja elevers motivation till skolarbete. Denna studie tar upp fem olika principer involverande olika
multimodala metoder men även hur en ska förhålla sig till källor och olika former av stöd för eleverna där digitala multimodala verktyg fungerar som en röd tråd igenom alla 5 principer. Januarty, R., Nima, H.N.A. (2018). Energizing students’ reading comprehension through multimodal texts.
Denna lilla studie involverade 10 elever och en engelsklärare undersöker hur multimodala hur användningen av multimodala texter i lärandeprocessen. Resultatet redovisas i form av kvalitativa svar från eleverna som deltog i undersökningen. Trots det begränsade antalet deltagare visar studien tydligt hur motivation är en en viktig faktor i undervsining.
Pellicer-Sánchez. A., Tragant, E., Conklin, K., Rodgers, M., Serrano, R. & Llanes, À. (2020). Young learners’ processing of multimodal input and its impact on reading comprehension: an eye-tracking study.
Denna studie undersöker elevers ögonrörelser när de läser text kombinerad med bilder. Denna studie använder sig av högteknologiska metoder för att undersöka hur och om bilderna i texter fungerat som ett komplement till förståelsen av texten eller om bilderna fungerar separat till texten.
Reid, S.F. (2020) Playful Images and Truthful Words: Eighth-Graders Respond to Shaun Tan’s Stick Figures.
Denna studie undersöker hur amerikanska åttonde klass elever upplever den annorlunda texten
Stick figures av Shaun Tan där bilderna och text separerades och eleverna på egen hand fick skapa
ett eget narrativ till bilderna innan de exponeras för texten som ska ackompanjera bilderna. Studien belyser hur elever letat efter ett svar som ät “rätt” även om svaret inte är till elevernas belåtenhet.
Varaporn, S & Sitthitikul, P. (2019) Effects of multimodal tasks on critical reading ability and perceptions.
Denna studie fokuserar på elevers kritiska läsförmåga genom att använda multimodala metoder för att bearbeta innehållet av texterna. Resultat från eleverna samlas in i form av delvis
strukturerade intervjuer såväl som reflekterande läsloggar. De multimodala metoderna som presenteras för eleverna resulterade i att eleverna fick bättre analytiska förmågor såväl som att förbättra det autonoma lärandet.
4. Resultat och Analys
4.1 Moderna multimodala verktyg
I To Be, or Not to Be”: Modernizing Shakespeare With Multimodal Learning Stations (Harvey & Marlatt.
2020) beskriver de hur bearbetningen av Shakespeare och En midsommarnattsdröm gick till i en
liten studie i en 8th grade, den amerikanska motsvarigheten till en svensk nionde klass. Studien
involverade fem olika stationer med moderna multimodala verktyg i kombination med
traditionell läsning. De moderna verktygen de använde sig av var bland annat VR-glasögon vilket möjliggjorde att eleverna kunde virtuellt gå omkring på The Globe Theatre för att få en reell inblick i tiden såväl som omgivningen då Shakespeare var aktiv. Harvey & Marlatt (2020) formulerade även QR-koder som eleverna kunde scanna med sina egna mobiltelefoner. Denna oortodoxa metod att använda mobiler i utbildningen rättfärdigas av statistik från från Madden et al. (2013) som i sin tur hävdar att 75% av amerikanska tonåringar använder sina mobiler för dagliga klassrumsaktiviteter. De 7 olika QR-koderna som skapats var direkt länkade till rätt texter som eleverna skulle läsa vilket i stora drag blir samma princip som att dela ut rätt sidor i
pappersformat. I kombination med de olika multimodala verktygen delades ett häfte ut till eleverna innehållande både instruktioner som krävde kritisk läsning såväl som uppgifter som skulle besvaras efter varje station. Resultatet av undersökningen visade på en djupare förståelse av ett ämne som enligt Harvey & Marlatt är “often print-centric, lecture-driven topic” (2020, s. 5). Användandet av VR-glasögon resulterade i både en lärande upplevelse såväl som en metod för att skapa en större entusiasm hos eleverna. Ett belysande citat från resultatet av undersökning visar entusiasmen hos en specifik elev: “Whoa, I almost forgot where I was for a second. Dang, that thing is cool. Why can’t all our stuff be on that?” (Harvey & Marlatt 2020, s. 6)
Denna studie visade även på ett kollaborativt lärande då eleverna hjälpte varandra både med att komma underfund med hur de olika multimodala verktygen skulle användas men även de mer klassiska läsa-för-kunskap-stationerna såsom användandet av QR-koder och traditionell läsning av bok-bok som fanns som komplement till texterna online.
In a specific instance during second period, one group struggled to find the necessary information from the websites and texts to answer the questions in their interactive station guides. /../ Our recordings captured an inquiry-driven conversation filled with questions such as “Wait, then what’s the difference between a tragedy and a history play? Is Hamlet a history or tragedy?” and “What about A Midsummer Night's Dream?” These questions then turned into discoveries, with comments such as “Wait, here it is,” “Nice!” and “You got it, dude.” (Harvey & Marlatt, 2020, s. 6).
Harvey & Marlatts studie tar upp modernisering som en rubrik i sitt resultat där de går igenom hur tekniken konstant finns med i undervisningen oavsett om den är i förgrunden eller i bakgrunden. När eleverna på station fem skulle läsa traditionella texter kom frågan om de fick lyssna på musik i sina mobiltelefoner samtidigt upp för första gången, en elev undrade även om han kunde få tillgång till texten hemma på sin iPad. Stationen som involverade läsning av texter i pappersformat var även den enda station där eleverna frågade hur länge det var kvar till de skulle byta till nästa station till skillnad från de andra stationerna med mer moderna artefakter. Harvey & Marlatt skriver “Survey responses indicated that VR, QR codes, and smartphones afforded adolescents a comfort zone to absorb new information with confidence and curiosity.” (2020, s 7) vilket överensstämmer med en elevs svar som finns citerat: “It’s easier to do
something that’s, like, super old when you make it relevant again.” (2020, s. 8).
I kontrast till det positiva resultat i Harvey & Marlatts (2020) undersökning som använde
multimodala verktyg finns studien Effects of multimodal tasks on critical reading ability and perceptions av
Varaporn & Sitthitikul (2019) som fokuserar på kritisk läsning hos universitetsstudenter där gruppen delades upp i två, experimentgruppen, 35 st., som lärde sig kritisk läsning via multimodala medel och kontrollgruppen, 28 st., som lärde sig kritisk läsning via traditionella medel. För att försäkra sig om att undersökningen blev rättvis gjordes en förundersökning av grupperna som säkerställde att båda grupperna hade en likvärdig färdighet i kritisk läsning. Upplägget av experimentgruppen hade Learning by design-ramverket, framtaget av Kalantzis och
Cope (2005) som grund (bild 1). Detta ramverk innehåller fyra stora områden: upplevelse, konceptualisering, analys och tillämpning. Det originella ramverket har sin tur blivit anpassat till för att passa målen efter undervisningen som studien undersöker.
Bild 1, Learning by design (Varaporn & Sitthitikul 2019, s 11)
Studien använde sig av såväl kvantitativa som kvalitativa instrument för att inhämta data. Den kvantitativa datan inhämtas med hjälp av ett läsförståelsetest som involverar kritisk läsning och den kvalitativa datan inhämtas med hjälp av läslogg för att få en djupare insikt i deltagarnas erfarenhet av att lära sig att kritiskt läsa med hjälp av multimodala uppgifter.
Denna undersökning hade två huvudsakliga frågor som skulle besvaras varav den första löd “To What Extent do Multimodal Tasks Enhance Critical Reading Ability of Thai University
Students?”. I resultatet framgår det att experimentgruppen fick ett bättre resultat än kontrollgruppen utan multimodala uppgifter. Varaporn & Sitthitikul sammanfattar den kvantitativa delen: “The results from the descriptive and inferential statistical analysis of the pretest and posttest scores suggested that multimodal tasks had significant positive effects on critical reading ability of students.” (2019, s. 14).
Den andra frågan som ska besvaras i undersökningen, “What Are Students’ Perceptions Towards Multimodal Tasks?” (Varaporn & Sitthitikul, 2019) besvaras av kvalitativa data, studenternas läslogg och intervju. I denna del av resultatet framkommer det en lägre entusiasm inför
multimodala verktyg än i Harvey & Marlats (2020) undersökning. Varaporn & Sitthitikuls resultat visar på ett positivt resultat från 52% av experimentgruppen om huruvida multimodala uppgifter anpassas till studenternas individuella olikheter. Eftersom den ena uppgiften i denna
undersökning krävde att studenterna visade ett multimodalt resultat av vad som hade
framkommit i den kritiska läsningen kunde de studenter som inte var bra på att skriva visa ett större engagemang inför innehållet, “It was found that the multimodal tasks increased higher levels of engagement among the participants, especially those who were not good at writing.” (Varaporn & Sitthitikuls, 2019, s. 15). Vidare i resultatet visar den kvalitativa datan på att 42% anser att de multimodala uppgifterna är relevanta för deras liv utanför skolan. En deltagare kommenterade: “doing the multimodal task gives me fun time and lots of useful experience that I can use in real life.” (2019, s. 16). Endast 32% av experimentgruppen i Varaporn & Sitthitikuls undersökning angav att de fann de multimodala uppgifterna som kul, intressanta och stressfria vilket är i direkt motsats till Harvey & Marlats (2020) överväldigande positiva resultat gällande nöje och intresse.
Ganapathys kvalitativa undersökning “The Effects of Using Multimodal Approaches in Meaning Making of 21st Century Literacy Texts Among ESL Students in a Private School in Malaysia” (2016) som involverar elever på en junior high school fick även positiv feedback. I
undersökningen framgår det att deltagarna spenderar 1-8 timmar per dag både i och utanför skolan på online-aktiviteter på tekniska enheter såsom mobil eller dator som i sin tur visade att merparten av eleverna var bekväma med att använda applikationer i undervisningen. Samtliga svar som presenteras i Ganapathys undersökning tyder på en entusiasm inför att använda multimodala verktyg men även att eleverna föredrar elektronisk läsning över bok-bok: “I feel comfortable using all those websites because it’s easier compared to books because we have to find resources in book by reading it but in the internet all the information are easy to be found and summarise. (B:FG2)” samt
Eleverna i Ganapathys undersökning visade även att samtliga deltagare ansåg att multimodala verktyg skulle användas oftare vilket överensstämmer med Harvey & Marlats (2020) resultat från elever i samma ålder.
Ett liknande resultat redovisas i “The use of multimodal text in enhancing engineering students’ reading skill” (Cahyaningati, 2018) där studenter hade i uppgift att läsa texter uppskattade att ligga på en komplexitet passande från årskurs åtta till tredje året av gymnasiet: “Thus, it revealed that the use of non printed multimodal text material in extensive reading program was proven significant in improving students’ TOEIC scores than the use of linear texts.” (Cahyaningati, 2018, s. 6). TOEIC-testen (Test of English International Communication) utfördes både av gruppen
som använde sig av non-printed multimodal text samt gruppen som fick linjära tryckta texter. Testet
utfördes både innan och efter arbetet med texterna för att kunna jämföra resultaten och således kunna peka på resultatet som nämnt ovan.
Bild 2, resultat av TOEIC (Cahyaningati, 2018, s. 6)
Statistiken i bild 2 visar test poängen mellan non-printed multimodal text (NPMT) och linear text
(LT). Ett vanligt TOEIC test visar resultat mellan 10 och 990. Cahyaningati valde i denna studie att eliminera halva testet som i vanliga fall består två delar, läs-och hörförståelse, och bara fokusera på läsförståelse vilket gör att graderingen är mellan 5 och 495. Som det framgår i bild 2, presterade NPMT överlag bättre med en signifikant skillnad på post-test. Trots att de lägsta resultaten är bättre hos LT visar NPMT en förbättring på 111% till skillnad mot LT som endast har en ökning på 50%.
Eleverna i Ganapathys (2016) studie fick frågan om hur ofta de tilldelades läsmaterial
kombinerad med visuella uttryck. Eleverna svarade att de ofta fick den typen av texter varav de två svar som citeras båda tyder på att texter med bilder förenklar läsning: “Quite often. Because some of us might not understand the words, we could use the pictures to understand the words. (A:FG3)” (s. 6). Ett liknande resultat visas i “Young learners’ processing of multimodal input and its impact on reading comprehension: an eye-tracking study” av Pellicer-Sánchez m.fl. (2020) I denna undersökning studeras ögonrörelser i relation till RWA (reading with audio) och RO (reading only) där eleverna fick i uppgift att läsa texter med bilder, där halva texten läses RO och den andra hälften lästes RWL (reading while listening). Ett av resultaten talade för att läsning med bilder generellt ökade förståelsen av texten samtidigt om som de hörde texten. Genom att lyssna på texten kunde eleverna spendera mindre tid på att aktivt läsa och mer tid på att titta på bilder, genom att spendera en rimligt lång tid på att titta på bilderna fick eleverna en fördjupad läsförståelse. Eleverna i Ganapathys (2016) undersökning hävdade även att de enklare kunde se texten i sin helhet med hjälp av bilder. Januartys (2018) resultat visade på ett liknande resultat då 80% ansåg att bilderna i text hjälpte dem att få en förkunskap om texten innan de började läsa stycken eller en hel text, 20% ansåg att bilderna inte bidrog till en djupare förståelse av texten då de ansåg att de var tvungna att noga genomläsa texten för att få en djup förståelse.
Pellicer-Sánchez m.fl. (2020) som nämnt ovan undersökte på djupet relationen mellan skriven text och bilder. Texten presenterades på skärmar som eleverna var placerade framför med en kamera som kunde mäta elevernas ögonrörelser. Den kvantitativa mätningen skedde i olika steg: ett läsförståelsetest involverande frågor som besvarades genom läsningen och frågor som enbart kunde besvaras genom bilderna i texten i relation till mätningen av ögonrörelser. Som tidigare nämnt delades läsningen upp i RWL och RO. I Pellicer-Sánchezs m.fl. (2020) resultat framgår det att RWL spenderade proportionerligt mer tid på att titta på bilderna när texten lästes upp. “As Serrano and Pellicer-Sánchez (2019) argue, because the verbal input is presented auditorily, learners can look at the pictures more often and make a better use of them, which allows them to better integrate the verbal and nonverbal sources of input” (Pellicer-Sánchez m.fl. 2020, s. 17). Trots detta citat visar undersökningen inte på att en längre tid spenderad på bilder bidrar till en ökad förståelse av bilden i sig utan bilderna i texten korrelerar snarare med läsförståelsen av texten:
Importantly, the present study also supports the use of images to support young learners’ comprehension. Despite claims that images may pull attention away from the text (e.g., Hill,
2013), this study has shown that the amount of attention allocated to images seems to support reading comprehension. (Pellicer-Sánchez m.fl. 2020, s. 18)
Denna studie avslutas med att belysa studiens resultat och hävdar att eleverna som spenderade proportionerligt mer tid på texten visade på ett lägre läsförståelseresultat medan läsning som involverade mer tid på bilderna visade på en bättre läsförståelse.
I den kvalitativa studien “Energizing students’ reading comprehension through multimodal texts” av Januarty (2018) svarar samtliga deltagare att de känner sig mer intresserade av läsa texter involverande bilder. Deltagarna menar även är både mer intressant och uppmuntrande att läsa från början till slut om texten involverar bilder. Hennes kvalitativa resultat visade att 80% av eleverna anser att bilder och grafer hjälper dem att dels förstå texten men även kunna gissa eller förutse vad texten ska handla om, vilket gör att den kvalitativa studien av Januarty (2018) stämmer överens med Pellicer-Sánchez m.fl. (2020) kvantitativa studie.
“Playful Images and Truthful Words: Eighth-Graders Respond to Shaun Tan’s Stick Figures” (Reid, 2020) undersöker hur texten “Stick figures” upplevs när den är uppdelad i bild och text separat. Eleverna visade en stor fantasi gällande bilderna och skapade sina egna narrativ när enbart bilderna presenterades vilket enligt Reid kräver en viss nivå av tolkning. Reids läsning av elevernas svar på vad de såg i bilderna visade på en tydlig koppling till atmosfär och stämning. Eleverna kopplade även ihop bilderna med varandra med väldigt olika handlingar som alla pekade på olika tolkning av bilderna. När eleverna fick reda på att det fanns en text blev
reaktionen att de skulle få ett “rätt” svar och en elev menade att det är bättre att bli besviken på den riktiga handlingen snarare än inte veta vilket enligt Reid tyder på att text är auktoritärt. Till elevernas besvikelse handlade den “rätta” texten inte om bilderna eleverna hade analyserat utan om avsaknaden av det som bilderna visade. Till skillnad från de andra artiklarna som förespråkar en djupare läsförståelse med hjälp av text kombinerat med bilder Reids (2020) på bildernas egen signifikans och hur text interagerar med bilder. Sammanfattningsvis visade studien på elevernas uppfattade hierarki i de olika modus multimodalitet innebär.
I likhet med Reid (2020) visar Dahlstöm & Damber i “Meanings Made in Students’ Multimodal Digital Stories: Resources, Popular Culture, and Values” (2020) svenska elevers förståelse av sambandet mellan bilder och text. Studien analyserar elevernas framställning av multimodala texter där olika modus används som ett komplement till texterna. Texternas tema var alla
baserade på elevernas erfarenhet av populärkultur. Resultatet uppmanar lärare att bli mer insatta i elevernas kultur och deras sätt att kommunicera och framställning av vad de vill kommunicera. Studien syftar till att läsare av elevernas multimodala framställningar kan få en inblick i elevernas kultur.
“Visual representations and comprehension: The exploration of image-word relations and types of design” av Fitriani, Erdiana & Samad (2019) undersöker relationen mellan texter och den inre visualisering som sker, detta undersöks genom att eleverna gör en framställning utifrån vad de kan se i sitt eget huvud när de läser, kombinationen av den egna bilden och den presenterade texten. Denna studie speglar någorlunda vad Reid (2020) kom fram till i sin studie fast ur det motsatta perspektivet där texten presenteras men inte bilderna. En elevs bilder visade tydligt sambandet mellan bild och text där elever väljer att ha pratbubblor: “The language inside the speech balloon cannot communicate information alone without the image of the king to show that the words are used by the king to express his thinking” (Fitriani, Erdiana & Samad 2019, s. 9). Detta visar på att det har skett en förståelse utifrån texten och kan således enkelt presenteras med hjälp av en figur med krona och en pratbubbla.
Elevernas enkla teckningar förmedlar hela texten de har bearbetat genom bara ett fåtal bilder, vilket i sin tur påminner väldigt mycket om Reids (2019) resultat.
4.3 Elevers intresse
Ganapathys kvalitativa studie visade på att elever föredrar kortare texter, en elev uttryckte det som följer: “Yes, because it’s easier than reading the entire book. People may not have the interest in reading the entire book and handouts are easy, summarised and short. (B:FG1)” (2016, s. 7). Samtliga elever ansåg även att utdrag och sammanfattningar kunde hjälpa dem att lära känna olika textstilar. Hoch, McCarty, Gurvitz & Sitkoski (2019) skriver: “Because the odds of a single source being equally motivating for an entire class are minimal, using multiple texts increases the chance that students will encounter personally motivating content.” (s. 5)
Engagemang och intresse är nödvändigt för att elever ska uppleva texterna som någonting givande är en genomgående i samtliga artiklar nämna. Både i Cahyaningati (2018) och Harvey & Marlatt (2020) är det metoden att bearbeta text som är det som bjuder in eleven medan Hoch, McCarty m.fl. (2019) talar om texterna i sig.
Hoch, McCarty, Gurvitz & Sitkoski (2019) i “Five Principles: Guided Inquiry With Multimodal Text Sets” grundar sig i en sommarskola som är relativt intensiv, två elever per lärare för att kunna individualisera utbildningen och stärka elevernas läsning. En av de fem principer som undersöks är “Attend to motivation and Engagement” (Hoch m.fl. 2020, s. 4) som tar upp relevansen med att låta elever ha inflytande i val av texter. I studien framgår det att en inre motivation (elevens motivation) var en grund till att få eleverna att arbeta med texterna på djupet. Att eleverna själva får vara med och välja ämne och texter visade på positiva resultat vad gäller både läsning och källkritik. “For example, Sarah (all names are pseudonyms), a fourth grader reading at a second-grade level, explained in her blog that an informational article she found on the History channel website (https://www.history.com/topics) was “more credible because the information [found] in the book was dated.” (Hoch et. al. 2020, s. 5).
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Av de tio artiklar som granskats i denna kunskapsöversikt visar majoriteten på ett positivt resultat gällande läsförståelse i multimodala format. Som nämnt i metoddelen är alla artiklar valda utifrån relevans för frågeställningen och utan värderande ord i sök-kedjan för att kunna analysera vad den existerande forskningen säger om det valda fokusområdet. Man hade, i förhållande till denna uppsats syfte, gärna sett att fler studier tar upp kortare texter då de enklare kan tillämpas i en klass med blandade intressen. Trots att resultaten inte visade mycket angående kortare texter visade majoriteten av studierna på att eleverna ska ha en egen vilja eller ett intresse för att bearbeta texten. Om texten känns intressant eller relevant för eleven blir den således enklare för eleven att ta åt sig. Även om inte texten inte är något eleven finner intressant kan metoden och de modus man väljer att bearbeta texten på vara det som motiverar eleven till att bearbeta texten. Även om alla artiklar har olika metoder för att nå en slutsats så pekar de ändå åt samma håll. Multimodalitet är någonting positivt för elevers inlärning och behöver inkorporeras in undervisningen.
5.2 Didaktiska möjligheter
Många didaktiska möjligheter har framkommit i studien och många av dem visar att entusiasm är en drivande faktor hos eleverna. Entusiasm hos eleverna är en viktig del i utbildningen men detta gäller även för läraren. Genom att skapa en entusiasm hos eleverna och få dem att vilja lära blir lärarens roll således mer relevant i klassrummet och attityden gentemot lärande blir överlag mer positiv. Detta är positivt för lärarens psykosociala arbetsmiljö vilket i sin tur kan reflektera tillbaka på elevernas utbildning, vilket skapar en allmänt mer positiv lärandemiljö.
Harvey & Marlatt (2020) presenterade i sin studie den, för denna studie, mest intressanta metoden. Deras sätt att presentera ett så pass tungt ämne som Shakespeare med moderna metoder och få ett så pass positivt resultat är inspirerande. Om jag som lärare använder mig av en liknande metod när jag planerar min litteraturundervisning i det moderna klassrummet kan jag således både skapa ett lärandemoment som är kul för eleverna, baserat på forskning och även kunna beta av kraven för svenskämnet. Dahlstöm & Damber (2020) belyser hur elever påverkas
elevernas egna intressen kan man som lärare både motivera till läsning samt engagera eleverna så som Hoch et. al. (2019) skriver: “Because the odds of a single source being equally motivating for an entire class are minimal, using multiple texts increases the chance that students will encounter personally motivating content.” (s. 5)”. Citatet är egentligen vedertagen kunskap men det belyser väsentligheten med att både individualisera utbildningen för eleverna samt den proximala utvecklingszonen gällande innehåll. När man som lärare behöver introducera texter vars innehåll inte är intressant för eleverna visade Cahyaningati (2018), Harvey & Marlatt (2020), Hoch et. al (2019) och Ganapathy (2016) studier på att en användning av multimodala verktyg kan fungera som den drivande kraften för att intressera eleverna, exempelvis Harvey & Marlatts användande av VR-glasögon.
Det enda negativa resultat i denna analys har varit från artiklar med undersökningar på äldre elever som exempelvis Varaporn & Sitthitikul (2019) vars forskning är utförd på studenter på college istället för grund- eller gymnasienivå. En av anledningarna till detta torde vara att äldre grupper inte är uppväxta med den typ av teknik som är vanligt förekommande i samtidens digitala multimodaliteter. Studierna som undersöker yngre elever och deras möte med texter i multimodala format är överväldigande positivt. I Hoch, McCarty, Gurvitz & Sitkoskis (2019) studie som citeras i resultatet ansåg amerikansk forth grader, att en tryckt bok inte är lika säker att
använda då den inte kan uppdateras på samma vis vilket visar på en mycket god källkritik och logiskt tänkande. Självfallet betyder inte det att böcker är redundanta men det visar att elever även i unga åldrar kan förstå sambandet med uppdaterade källor och tryckt text som inte kan uppdateras. I vår samtid är ett klimatsmart ett uttryck som är vanligt förekommande och detta spelar stor roll i just tryckta böcker. Att uppdatera ett fåtal ord i en bok kräver otroligt mycket resurser för den lilla ändring som ska göras. Om elever har ett kritiskt förhållningssätt till böcker såsom denna elev kan man hoppas att fler böcker kommer att digitaliseras så att man kan komma ifrån det vanliga fenomenet med nya och reviderade upplagor som man vanligtvis ser i högre studier. Eleven är på rätt spår angående digitala källor, det betyder dock inte att en ska inte förkasta tryckt litteratur på grund av att den är gammal utan snarare hålla sig kritisk till den. Många aspekter av digitala multimodala metoder har uppmärksammats i denna analys men många saknas fortfarande. Forskning gällande multimodalitet och svenska elever högstadieålder är oerhört svårt att finna. I framtida forskning bör både längd av text och andra språk än engelska undersökas. Många artiklar handlar om inlärning av engelska. Trots att många av metoderna som analysen har tagit upp för lärande av L1 språk går att implementera i andra
språk, går det inte att ta forskningen rakt av och använda i svenskundervisning eftersom
exempelvis grammatik i svenska och engelska skiljer sig för mycket från varandra. Metoder som involverar film eller hörövningar går inte lika enkelt att implementera då materialet inte finns i lika stor utsträckning i svenska som på engelska. Eftersom svenska är ett väldigt litet språk i jämförelse till engelska blir det svårare att hitta filmer, ljud och andra digitala material med hög kvalitet. Därav behöver vidare forskning göras på just svenska elever för att man enklare ska kunna hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse.ää
Källhänvinsing
Cahyaningati, D.T & Lestari , L.A. (2018). The use of multimodal text in enhancing engineering students’ reading skill. International Journal of language Education, Vol. 2(2) 65-73. DOI:
10.26858/ijole.v2i2.6360
Dahlstöm, H. & Damber, U. (2020) Meanings Made in Students’ Multimodal Digital Stories: Resources, Popular Culture, and Values. Designs for Learning, 12(1), 45–55. DOI: 10.16993/dfl.145
Fitriani, S.S., Erdiana, N. & Samad, I.A. (2019) Visual representations and comprehension: The exploration of image-word relations and types of design. International Journal of Language Education,
3(2). 27-40. DOI: 10.26858/ijole.v3i2.9414
Ganapathy, M (2016) The Effects of Using Multimodal Approaches in Meaning Making of 21st Century Literacy Texts Among ESL Students in a Private School in Malaysia. Advances in
Language and Literary Studies, vol. 7(2). 143-155. ISSN: 2203-4714
Harvey. M, Deuel, A & Marlatt, R (2020) To Be, or Not to Be”:Modernizing Shakespeare With Multimodal Learning Stations. Journal of Adolescent & Adult Literacy, vol 63(5). 559–568. doi:
10.1002/jaal.1023
Hoch, M.L., McCarty, R., Gurvitz, D., & Sitkoski, I. (2019) Five Principles: Guided Inquiry With Multimodal Text Sets. The Reading Teacher, 72(6). 701–710. DOI: 10.1002/trtr.1781
Januarty, R., Nima, H.N.A. (2018). Energizing students’ reading comprehension through multimodal texts. International Journal of language Education, Vol. 2(2) s. 14-22. DOI:
10.26858/ijole.v2i2.4347
Pellicer-Sánchez. A., Tragant, E., Conklin, K., Rodgers, M., Serrano, R. & Llanes, À. (2020). Young learners’ processing of multimodal input and its impact on reading comprehension: an eye-tracking study. Studies in Second Language Acquisition vol. 42. 577–598.
Reid, S.F. (2020) Playful Images and Truthful Words: Eighth-Graders Respond to Shaun Tan’s Stick Figures. Journal of Language and Literacy Education Vol. 16(1). (1-22) ISSN: EISSN-1559-9035
Svenska förläggareföreningen hämtad 291120
https://www.forlaggare.se/bokforsaljningsstatistik
Varaporn, S & Sitthitikul, P. (2019) Effects of multimodal tasks on critical reading ability and perceptions. Reading in a Foreign Language, vol. 31, no. 1. 81-108. ISSN 1539-0578
Vulkanmedia.se hämtad 041220
https://www.vulkanmedia.se/egenutgivning/boksidor/
