• No results found

ATT ÅLDRAS I SVERIGE SOM ÄLDRE INVANDRARE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATT ÅLDRAS I SVERIGE SOM ÄLDRE INVANDRARE"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

ATT ÅLDRAS I SVERIGE

SOM ÄLDRE

INVANDRARE

- EN KVALITATIV STUDIE AV SEX INDIVIDERS

UPPLEVELSER AV ATT ÅLDRAS I SVERIGE

CHRISTOFFER ROSENKVIST

EDIN CERKEZ

Examensarbete i socialt arbete Malmö Högskola 15 hp 6 terminen Hälsa och Samhälle Socionomprogrammet 205 06 MALMÖ

(2)

TO GROW OLD IN

SWEDEN AS AN ELDERLY

IMMIGRANT

- A QUALITATIVE STUDY OF HOW SIX

INDIVIDUALS EXPERIENCE AGEING IN

SWEDEN

CHRISTOFFER ROSENKVIST

EDIN CERKEZ

Rosenkvist, C & Cerkez, E. Att åldras i Sverige som äldre invandrare – en kvalitativ studie av sex individers upplevelser av ett åldrande i Sverige.

Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och Samhälle, 2011

ABSTRACT

This study, carried through interviews with six individual elderly persons, describes their stories in regards to how they experience growing old in Sweden as well as the connection between having a different ethnic background in the aging process. Therefore, the main purpose of this study is to highlight important themes and issues, i.e. the shortcomings and the advantages of growing old in Sweden, which these persons experience in their everyday life. As many of them have not by their own choice chosen to grow old in Sweden, the importance of having a relationship with fellow countrymen, being able to communicate in their own native language as well as have a basic knowledge about the elderly care system are aspects these individuals emphasize to be of great importance. The result of this study, based on several theories that reflect over individuality and perspective ethnicity, indicates that aging is based on an individual primary

process experience and that there are no rights and wrongs of how one should deal

with/experience the growing old process. To understand the experience of each individual, you also have to have an insight in the individuals’ former life, which is the understanding of circumstances in the individual’s former social environment in their home country.

(3)

FÖRORD

Vi vill framföra ett stort varmt tack till alla som har medverkat och hjälp oss genom denna resa av vårt skrivande, för att slutföra vår uppsats. Först och främst vill vi säga tack till alla deltagarna från Diaspora som har tagit sin tid och ställt upp med att medverka i intervjuerna. Ni har delat mer er mycket spännande och intressant kunskap som vi har fått ta del av, som har varit viktig för oss och vår studie. Från Malmö Högskola vill vi tacka vår handledare Pelle Hallstedt, som har handlett och stöttat oss under denna tid, som har varit och har kommit med värdefulla ord och redskap i egenskap av att formulera nya infallsvinklar under denna skivande process.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 5

1.1 Problemformulering 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

1.3 Disposition 6

1.4 Begrepp och kategorier 7

2. METOD 8

2.1 Urval och avgränsning 9

2.2 Diaspora 10

2.3 Genomförande av intervjuer 11

2.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 12

2.5 Etiska överväganden 14

2.6 Presentation av deltagarna 16

3. TIDIGARE FORSKNING 17 3.1 Forskning om äldre och etnicitet i olika aspekter 17

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 19

4.1 Livsloppsteorin 20

4.2 Rootsteorin 20

4.3 Livsvärldsteori 21

5. RESULTAT 22

5.1 Talet om åldrandet i Sverige 22

5.2 Brister och förmåner 26

5.3 Betydelsen av ha relationer till landsmän samt tala modersmålet 31

6. ANALYS 36

6.1 Det nya livet 36

6.2 Modersmålet och samhörighet 37

6.3 Samhällets struktur, äldreomsorg samt det sociala livet 38 6.4 Att åldras i Sverige som invandrare 39

7. AVSLUTANDE DISKUSSION 41 REFERENSLISTA 44 ELEKTRONISK KÄLLA 45 BILAGOR 46 Bilaga 1 46 Bilaga 2 47 Bilaga 3 48 Bilaga 4 49

(5)

1. INLEDNING

I vår utbildning till socionomer har vi under många kurser tagit del av olika resonemang om etnicitet och åldrande samt om hur man ska ta hand om de äldre invandrarna gällande frågor om man ska ta till särlösningar och ha oliktänkande om en grupp människor som ”enbart” har gemensamt att man har flyttat till Sverige, eller att man ska fortsätta se och ”behandla” äldre invandrare som en grupp med likartade lösningar för alla. Dessa olika resonemang om åldrandet och etnicitet väckte ett intresse hos oss att undersöka och ta reda på vad de äldre invandrarna egentligen kände, och hur deras erfarenheter samt upplevelser av att åldras i Sverige gestaltades. Vi själva har utländsk härkomst samt band till utlandet, det finns äldre individer inom våra familjer som upplever känslor av uppgivenhet och som har svårt att helt acceptera att man inte längre bor kvar i sitt hemland,

Med att skriva en C-uppsats känner vi att det ligger i vårt intresse att förmedla äldres syn för att det berör oss personligen och kommer medverka till en förståelse för olika livshistorier som kommer yttras . Dock är vi också medvetna om att detta inte är något allmängiltigt för alla äldre invandrare. Vidare förstår vi att det inte är självklart att andra människor kan förstår hur dessa äldre individer känner sig, då man själv inte har upplevt något liknade, d.v.s. att man inte i något skeende av livet har tvingats till att lämna sitt gamla liv för något annat som är både nytt och främmande.

1.1 Problemformulering

Att lämna sitt hemland sin födelseort där man har format sitt ”egna jag” och identitet är något som alla individer upplever olika och formar egna upplevelser av olika skeenden i sitt liv. Gruppen av människor som har av någon anledning lämnat eller flytt sitt hemland får epitetet invandrare när man anländer till ett annat främmande land. Man kan ses som en homogen grupp i det avseendet att man delar erfarenhet av att lämna sitt hemland. Vårt syfte är dock inte att belysa problematiken med att en så heterogen grupp av människor homogeniseras genom att de kategoriseras under begreppet invandrare. Å andra sidan vill vi framföra att vi är medvetna om denna problematik, d.v.s. är vi medvetna om att alla individer är unika med olika erfarenheter, socioekonomiska bakgrunder samt med olika livssyn. Det vår målgrupp har gemensamt är just själva migrationen och ett efterlämnande från sitt hemland till Sverige i vuxen ålder. Vad denna grupp då delar är förståelsen av att åldras i ett främmande land som man ursprungligen inte härstammar ifrån. Denna gemensamma erfarenhet av att inte få och ha möjligheten (p.g.a. olika anledningar) till att åldras i sitt forna hemland vill vi bringa klarhet i, d.v.s. så vill vi belysa hur detta kan påverka äldre invandrares perspektiv av sitt åldrande. Enligt Dahl (1987) utsätts alla individer vid emigration från ett land till ett annat för påverkan från den nya kulturen. I det nya landet råder kanske nya kulturella normer samt värderingar som skiljer sig från de rådande värderingarna och normerna i ursprungslandet. Detta leder till en konflikt mellan det nya och det gamla som kan verka förvirrande för den äldre, vilket i sin tur kan skapa känslor av ångest samt ängslan. Desto mer kulturerna skiljer sig åt desto större är risken för en kollision mellan kulturerna (Dahl 1987). Landgren (1988) beskriver att åldern kan vara avgörande för hur väl man lyckas acklimatisera sig

(6)

till det nya samhället. således menar Landgren (1988) att desto äldre den enskilde är desto besvärligare blir det för denne att anpassa sig till de nya normerna samt värderingarna. Detta beror på att den som invandrat vid en hög ålder är mer fast vid de rådande värderingarna och normerna i hemlandet än vad en individ är som lämnat sitt land som ung (Landgren 1988). Vad innebär en sådan flytt för dessa individer, upplever de att det råder en konflikt mellan det nya och det gamla, samt vilka eventuella svårigheter medför detta för individen? På vilket sätt påverkas den enskilde när dennes värderingar samt normer inte stämmer överrens med de rådande i det nya samhället? Samtidigt vill vi påpeka att vi inte utesluter att detta även kan ha positiva konsekvenser för individen, för vi antar att vissa finner det som en möjlighet att då ha möjligheten till att lära sig nya saker samt få annorlunda perspektiv på saker och ting. Individen kanske finner detta tillfredställande, då denne möjligtvis nu kompletterar det gamla med det nya och på det viset kombinerar detta till en fungerande helhet.

Uppenbarligen är detta en väldigt svår fråga som inte har något entydigt svar eftersom alla individer är olika samt med olika socioekonomiska bakgrunder. Men för oss som framtida socialarbetare blir det väldigt viktigt för oss att i alla fall ha en förståelse för denna komplexa fråga. Just därför tycker vi att det är viktigt att vidare belysa denna problematik vilket förhoppningsvis skall leda till att man som socialarbetare i alla fall är medveten om vad det kan innebära för den enskilde att emigrera som äldre och att alla är unika individer vilket också måste bejakas. 1.2 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med studien är att få en ökad insikt om hur äldre personer med invandrarbakgrund upplever sitt åldrande här i Sverige genom att presentera deras upplevelser vill vi identifiera vad konsekvenserna blir av att inte få åldras i sitt födelseland. Vi vill även undersöka om individen blir begränsad i den mening av att inte åldras i ett land där man inte delar samma modersmål, kultur, traditioner och liknande som ursprungsbefolkningen och vad detta innebär för individen.

1. Hur talar äldre invandrare om olikheter/skillnader med att åldras i det nya landet i förhållande till hemlandet?

2. Vilka brister respektive förmåner upplever de äldre invandrarna med att åldras i nya landet?

3. Är det betydelsefullt för äldre invandrare att ha relationer till andra individer som talar samma modersmål samt delar olika kulturella traditioner?

4. Vad innebär det att ha ett annat modersmål samt andra kulturella traditioner för åldrandet i det nya landet?

1.3 Disposition

Vår uppsats disposition starartar med ett kapitel ett som består av en inledning och problemformulering därefter i samma avsnitt följer en beskrivning av vårt syfte med problemformulering, slutligen presenterar vi olika begrepp som vi använder i studien . Efter denna del kommer metoddelen avsnitt två, där vi förklarat t.ex. hur vi har utfört intervjuerna samt presenterar olika överväganden såsom med urval och etiska principer. I samma kapitel presenterar vi sex informanter som har

(7)

deltagit i studien . I det tredje avsnitt presenterar vi relevant forskning inom vårt ämne och teman som man har tidigare forskat kring och undersökt. Nästa avsnitt det fjärde, redogör vi för vilka teorier vi har valt som vi kopplar samman med empirin i analysen . I det femte avsnitt presenterar vi vårt resultat som har framkommit från intervjuerna. I den sjätte delen av vår studie redogör vi vår analys med förankring av empiri. I det sista delen av vår studie kommer vi diskutera vad vår studie enligt oss kan vara av värde, vad vi har sett för intressanta ämnen i den aspekten för oss och för senare studier. Efter detta avsnitt kommer hänvisningar till referenserna samt fyra bilagor.

1.4 Begrepp och kategorier

Vi har valt att använda begreppet äldre invandrare om de människor som studien handlar om. Begreppet äldre invandrare kan härledas från den politiska sfären som definierar etnicitet och äldreomsorgen i olika sammanhang. När politikerna tittar på olika kartläggningar och probleminventeringar samt rapporter om äldreomsorgen så har man indelat denne i två kategorier av äldrebefolkning. Den ene utgörs av ”svenska äldre” medan den andra gruppen äldre utgörs av ”äldre invandrare” som är utlandsfödda äldre och som ses som en grupp på grund av deras utländska bakgrund och kulturella olikheter (Torres 2010).

Kategorisering är nödvändigt i det avseendet för hantera information om personer och sammanhang, vi använder kategorisering för att förenkla och göra begrepp och information mer lätthanterligt. Med kategorin etisk bakgrund menar Torres är en kategori som man använder sig av för att försöka förstå vem vi har att göra med och hur vi ska förhålla oss till personer man har framför sig (Torres 2010). När vi i denna studie använder oss av begreppet invandrare syftar vi på individer som bor i Sverige och som är födda i ett annat land av icke svenska föräldrar. Studien innefattar båda personer som har tvingas att lämna sina länder på grund av ekonomisk och materiellt obestånd och personer som tvingats att lämna sina länder på grund av politiska eller religiösa förföljelser samt anhörig invandring. Vi utesluter här det olika samförhållandet som kan finnas när man adopteras. Vi kommer också att använda oss av begreppet åldrande. Åldrandebegreppet kan ha olika mening beroende på sin kontext och vad man syftar till med åldrande. Tornstam (2005) beskriver att det kan användas som en beskrivande variabel för en orsak, exempelvis den ”avtagande fysiska rörligheten” beroende på åldrandet. Tornstam ser att begreppet åldrande i sig är en process av händelsekedjor eller transformationer som kan innebära en tidigare förändring på ett förhållande eller status. När vi till vardags talar om ålder, är det ett kronologiskt tidsmått vi använder oss av för att förstå den andres ålder i siffror, där pensionsålder i Sverige är kronologiskt tidsätt, t.ex. kategoriseras man ofta som äldre när man uppnått 65 år. Tornstam (2005) talar också om tidsmåttet med åldrande som det subjektiva tidsåldrandet som skiljer sig från det kronologiska åldrande, här är det endast den subjektiva upplevelse som är avgörande för hur gammal man är. D.v.s. är det inte någon siffra som avgör om man klassas som gammal eller inte, utan som sagt är det något som varierande och bundet till individen

Begreppet kultur är något som vi också kommer ta upp i studien men dess definition är ständigt omdefinierbara och icke statiska, begreppet är aldrig självklar om man inte själv beskriver sin position i frågan (Illman & Nynäs 2005). Kultur kan också förstås som en strävan att fånga något centralt och gemensamt i

(8)

människors umgänge med varandra och omvärlden (a.a.). Begreppet kultur har också ett stark förankrat symbolvärde det är mer tänkt att vi kommer se definitionen som ett eget värde. Enligt Illman och Nynäs (2005) innehåller symbolen relevanta associationer, som skapas av föreställningar och ger upphov till nya sätt att tänka och förstå varandra. Vidare skriver Illman att en symbol innefattar kunskaper, värderingar, känslomässiga ställningstaganden och personliga emotionella tolkningar. Dessa symboler blir relevanta för kulturen eftersom de även påverkar våra livstolkningar och hur vi beter oss (a. a.). Kulturen är något inlärt och förs vidare mellan genrationer, kultur beskrivs även som ett system som är beroende av att delas av en grupp människor som definierar gränser till andra grupper (Illman & Nynäs 2005). Vi definierar också kulturen som (a .a.) åsyftar att den blir närvarande när grupper förstår det subjektiva av kulturen som förts vidare av generationer och att kultur är symbolvärden som är inlärda just av generationers nedärvda berättelser.

2. METOD

För att besvara vårt syfte och frågor kring vårt valda ämne på ”bästa möjliga” sätt, har vi valt att använde oss av en kvalitativ forskningsansats. Vår bedömning med att ha kvalitativ forskningsansats som ett lämpligt tillvägagångssätt/redskap anser vi är grunden för att förstå och tolka subjektiva meningar och sammanhang som yttras från ett samtal mellan två personer. Eftersom våra frågeställningar handlar om individuella upplevelser och egna resonemang från respondenter ser vi att detta fungerar och lämpar sig mest adekvat som det rätta redskapet. Med en kvalitativ ansats vill vi få till en öppen och ärlig diskussion för att få så öppna svar som möjligt, dock utan att överskrida en linje som bara nära och kära kan överträda (Kvale 1997). Vår ambition med studien är således inte att få ett generellt svar som går att förklara ett åldrande i Sverige av samtliga äldre med invandrarbakgrund, utan vår ambition är att tala med äldre individer med invandrarbakgrund och höra deras livshistorier och subjektiva upplevelser av att åldras i Sverige. . For att tolka vår analys ändvänder vi oss utav grundad teori för att skapa teman som verifieras efter teorierna som presenteras framöver i texten. Våra intervjuer, har varit av en semistrukturerad form då vi redan hade formulerat klara frågor till vår intervjuguide som vi skulle ställa som baseras utifrån frågeställningarna och uppbyggda teman av vårt syfte. Men vi ansåg också att det fanns utrymme för att driva ett spontant samtal och inte endast förbinda oss till de färdigt formulerade frågorna. Istället ställde vi också vissa frågor utifrån de nya funderingar som väcktes under samtalets gång. Kvale (1997) beskriver att de kvalitativa intervjuernas syfte baseras på är att tolka livsvärden och dess meningar. Den semistrukturerade intervjun ger utrymme att omfatta en rad teman och förslag till relevanta frågor. Men på samma gång finns det möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form och ordningsföljd. Att samtala med informanterna kring ämnen har fört till att nya frågor och teman har utarbetats som har varit relevant för vår studie för att hitta kärnfrågor och teman. Genom att vi har valt att berätta om individers liv på ett narrativt sätt genom levnadshistoriska perspektiv har vi tagit del av informanters syn på ett ”tidigare liv” och ett nuvarande med dess relationer och situationer. Arvidson (1998) menar ha ett levnadshistoriskt synsätt påbjuder man informanten att samtala fritt om förändringar i sitt liv från ett eget perspektiv jag- perspektiv. Detta är väldigt

(9)

viktig för vår studie att individen har fått initiera fria samtal om sin egen historia genom en konversation, som således har ägt rum vid intervjutillfällena

2.1 Urval och avgränsning

Som urval har vi haft kriteriet att endast söka informanter inom Malmö kommun för att underlätta sökandet av informanter. Enligt SCB (2010) finns det 5603 kvinnor i Malmö med utländsk bakgrund i åldern 65 och uppåt medan antalet män är 4337. Dessa personer utgör vårt urval av informanter som population. Deltagarna i vår studie är fem kvinnor och en man mellan åldrarna 66 – 80 år. Detta är den population vi har som bakgrund till vår studie som presenterats härvid från SCB statistisk.

För att finna våra respondenter till studien, har vi kontaktat per telefon och e-post olika verksamhetschefer som arbetar inom någon form av organisation som arbetar med äldre människor med en utländsk bakgrund. Vi har även använt oss av vårt kontaktnät för att komma i kontakt med informanter där vi har med hjälp av anhöriga funnit informanter till studien. De föreningar som valde att delta i vår undersökning som vi kontaktade är Diaspora och den Iransk-svensk förening,(ISF) varav båda föreningarna verkar i Malmö. Vi skickade en skriftlig information om vad syftet med vår undersökning är, samt vilken skola vi studerar i och handledarens namn . I den skriftiga informationen förklarar vi att deltagarna som ingår i studien kan avstå när som helst under studiens gång samt att deltagandet är frivilligt. Vidare uppgav vi att vi kommer behandla all information med konfidentialitet, därmed kommer vi inte att ta med namnen på informanterna som medverkar, utan vi kommer endast att använda oss av fiktiva namn.

Deltagarna i vår studie är alla pensionerade, antigen p.g.a. naturlig pensionsålder eller fysiska besvär som tvingat de till förtidspension. Intervjupersonerna har alla uppehållit sig i Sverige längre än ett år, vilket är ett av kriterierna för vårt val av informanter, dock varierar längden på den period som varje informant tillbringat i Sverige samt den åldern som varje informant befann sig i vid ankomsten till Sverige. Alltså befann sig vissa informanter i arbetsför vuxen ålder vid ankomsten till Sverige medan andra redan hade uppnått naturlig pensionsålder och/eller hög ålder vid flytten till Sverige. Detta var ett medvetet val då vi på detta sättet fick en spridning som vi sedan kunde jämföra och vidare urskilja likheter samt skillnader mellan dessa två grupper som kunde vara utav stort intresse för vår studie.

De tillfrågade i studien har vi inte valt efter det kriteriet med vilket ursprungsland man är född i för vi ville ha en spridning och mångfald med uppväxtförhållanden och bakgrund så vi förhöll oss till kriteriet att man inte ska vara född i Sverige samt att man flyttat till Sverige under vuxen ålder. Sedan inriktade vi inte oss endast på en grupp informanter som skulle ha en specifik socioekonomisk bakgrund men det vår strävan att få in personer med ”olika” social bakgrunder men inget absolut kriterium angående olika kategorier . Denna information gällande socioekonomisk bakgrund framkom för oss under intervjuernas gång, det vill säga detta var ett medvetet val av oss att fråga efter deras socioekonomiska bakgrund istället för att ställa klara kriterium gällande denna fråga, eftersom vi i så stor mån som möjligt ville ha en spridning, när vi använder ordet spridning syftar vi exempelvis på alla olika samhällsklasser som informanterna eventuellt tillhört i sina hemländer. Vidare strävade vi även att ha en olikartat spridning på

(10)

den grad av utbildning med det såg vi inte som ett klart kriterium heller enbart en önskan för att göra en vidare analys . På detta viset att ställa frågor om bakgrund kunde vi förmå oss att undersöka om det fanns eventuella likheter/skillnader av upplevelser att åldras i Sverige i förhållande till den socioekonomiska bakgrunden.

Av våra sex informanter var det två som hade flyttat till Sverige när de redan var 50 år eller äldre, den ene informanten hade vistats i Sverige sedan 1995 och befann sig i redan i naturlig pensionsålder, medan den andre ankom till Sverige 1983 och var 51 år gammal vid ankomsten, denna informant är även en medlem i föreningen Diaspora. Vidare härstammade den ena informanten från Bosnien Hercegovina, medan den andras ursprungsland är Chile.

De övriga fyra informanterna hade alla invandrat till Sverige vid en vuxen arbetsför ålder, av dessa var det två som hade Peru som ursprungsland och en som härstammar från Chile, medan en informant härstammade från Danmark. Av dessa informanter var det två som var som tillhörde vår bekantskapskrets, de övriga två tillhörde föreningen Diaspora.

Tidigt under studiens gång hade vi, som redan nämnt, kommit i kontakt med ISF vars några medlemmar skulle delta i vår studie. Tyvärr uteblev denna förening samt dess medlemmar från vår undersökning. Detta bortfall kan förklaras med missförstånd som uppstod med denna förening då vi i väntan på ett godkännande från Malmö högskolas etiska råd inte kunde utföra några intervjuer. Vi gjorde det felaktiga antagandet att vi skulle få ett godkännande från det etiska rådet i god tid inför våra planerade intervjuer som skulle äga rum på ovannämnda förening med dess medlemmar. När vi sedan fick ett godkännande för utförandet av vår studie gick det inte att komma överens om en ny tid där eventuella intervjuer skulle utföras med tilltänkta informanter. Vidare skulle vi även vilja tillägga att vi generellt gärna hade velat utföra fler intervjuer med informanter och på detta viset styrka validiteten för vår studie ännu mer. Men p.g.a. tidsbrist och det olyckliga sammanträffandet att vår studie fick genomföras under jul- och nyårsförberedelser kunde vi helt enkelt inte använda oss av fler informanter.

2.2 Diaspora

Eftersom föreningen Diaspora och dess medlemmar deltagit i vår undersökning tänkte vi att kort presentera här vilken sorts förening Diaspora är och vad dem medverkar till.

Diaspora är en frivilig organisation/förening som arbetar med äldre spansktalande individer vars mål är erbjuda medlemmarna verksamheter som tillgodoser medlemmarnas psykiska, fysiska samt sociala behov. Föreningen får också besök från många länder från Latinamerika som informerar medlemmarna om aktuella händelser i länderna. Vidare erbjuder Diaspora sina medlemmar hjälp när denne blir exempelvis sjuk. En del av medlemmarna får hjälp med det svenska språket vid t.ex. läkarbesök och liknande. Föreningen erbjuder också hjälp med matlagningen till de medlemmar som har ett behov av detta. Ett annat syfte med föreningen är att helt enkelt fungera som en mötesplats för äldre spansktalande som kan träffas och utbyta både kunskap och erfarenheter. För många är det också en plats var de kan träffas, integrera samt kommunicera med andra medmänniskor, vilket för många kan vara svårt då vissa medlemmar inte talar det

(11)

svenska språket. För dessa människor är det utav stor vikt att då kunna träffa andra som är i en liknande situation som man kan socialt integrera med.

2.3 Genomförande av intervjuer

Alla intervjuer ägde rum hemma hos informanterna, då informanterna fann detta som den mest lämpliga platsen för studiens genomförande. Intervjuerna utfördes utifrån en intervjuguide som vi hade skapat utifrån våra frågeställningar samt teman som vi hade kommit fram till. När vi utförde intervjuerna med våra informanter hade vi aldrig en och samma följd på våra frågor, utan dessa anpassades efter informanternas svar och berättelser.

Enligt Kvale & Brinkmann (2009) baseras narrativa intervjuer på de historier som intervjupersonen berättar och dess struktur. Dessa historier kan komma upp när som helst under intervjuns gång samt kan de ha initierats av intervjupersonen i fråga eller framkallats av intervjuaren (a. a.). Våra intervjuer utfördes på detta sätt var informanten fick fritt berätta om sin livshistoria. Oftast började informanten själv berätta utförligt om vissa skeenden i sitt liv efter frågan om varför man lämnat hemlandet och vad det var som ledde fram till att man bestämde sig för att stanna permanent i Sverige. När vi använder begreppet livshistoria i detta sammanhang syftar vi på livshistoria i de ramar var denna livshistoria berörs av flytten från hemlandet samt vad ens etnicitet innebär för denne i det nya landet. Så med andra ord utvecklades våra intervjuer till berättelser var de intervjuade hade huvudrollen som berättare. Vi som intervjuare styrde intervjun i så stor mån som möjligt så att den inte skulle hamna utanför ramarna för vårt syfte och frågeställningar. Vi är av den uppfattningen att detta blev väldigt givande för oss då vi på detta viset fick höra varje individs enskilda upplevelser samt subjektiva upplevelser av att åldras i Sverige. Och det är just det som vi ville skulle utgöra essensen i vårt arbete, att få fram autentiska svar samt känslor av att åldras som invandrare i Sverige, om dessa känslor och svar som vi fick var övervägande positiva respektive negativa spelade ingen roll för vår undersökning. Vi anser även att informanterna var väldigt ärliga vid sitt berättande, eller vi kunde i alla fall inte urskilja eller finna någon anledning till att informanterna skulle känna obehag med att bli intervjuade av oss och därför ge oärliga utsagor. Detta är vår största förhoppning, dock vill vi starkt betona att man aldrig med absolut säkerhet kan avgöra om allt vad den enskilde säger är autentiskt. Därför förklarade vi också för våra informanter att intervjuerna är kvalitativa och att den största vikten ligger i vad individen säger samt att dennes egen sanning är det mest relevanta för oss. Vidare förklarade vi för informanterna att när vi använder vi oss av begreppet ”äldre invandrare” i studien gör vi det enbart för att förenkla och konkretisera vad vi skriver om och inte för att generalisera och sammanslå alla våra informanter till en homogen grupp.

Vi hade inte satt upp några ramar för längden på våra intervjuer med deltagarna då vi ansåg att detta skulle kunna verka stressande för dem. Detta skulle kunna medföra till att viktiga delar utav informanternas utsagor utelämnades p.g.a. den intervjuade eventuellt skulle känna sig pressad till att tillfredsställa våra tidsramar. Dock varade alla intervjuer inte under 50 minuter och inte längre än 1 timme och 20 minuter.

Under alla intervjuer hade vi en bandspelare med oss, innan användandet av bandspelare informerade vi intervjupersonerna om detta och frågade om deras

(12)

samtycke. Vi förklarade varför vi skulle använda en bandspelare och att det inspelade samtalet endast skulle användas till studiens genomförande och att all inspelad material skulle förstöras efter studiens publicering. Ingen informant motsatte sig detta.

Intervjuerna utfördes vid fem tillfällen på svenska (danska), medan den ena intervjun utfördes på bosniska vilket inte medförde några besvär för genomförandet av intervjuerna då en av oss talar flytande bosniska .

Redan under intervjuernas gång började vi reflektera över det som sagts under samtalets gång, även en tidig analys av informanternas utsagor ägde rum under samtalets gång. Dessa första analytiska tankar nedtecknades ner direkt. Efter intervjuerna lyssnade vi igenom det inspelade samtalet och försökte hitta röda trådar, sammanhängande teman och underliggande meningar. Dessa användes sedan för att styrka våra resultat som kommer att redovisas under analysdelen av vår studie. Exempelvis använde vi oss av vissa citat från våra informanter som också redovisas i denna studie och som påvisar våra hypoteser samt slutsatser. 2.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Vid en kvalitativ studie som består av intervjuer erfordras av skribenten att överväga, ifrågasätta och diskutera vilket resultat man får ut av det inhämta empirin, då dessa ser skilt olika ut för varje respondent utsagor när man utför en kvalitativ intervju. Att förmedla vid en kvalitativ studie är att i hög grad osannolikt att få samma resultat vid ett annat tillfälle om man intervjuar samma person igen . Informanten och intervjuaren kan ge olika svar samt att man påverkar varandra beroende på framställningen av intervjuerna. Kvale (1997) menar att fasställa intervjuresultaten generaliserbarhet, reliabilitet och validitet hanför sig till konsistensen av det man avser att undersöker ska undersökas. För att försäkra oss om att vårt undersökningssyfte och dess framställning av frågeställningar är av den vikt som går att ”undersöka” valde vi att göra en provintervju med förvalda teman, intervjufrågor och frågeställningar för att verifiera och ”kalkylera” ut för oss själva som skribenter att vi i själva verket använder och har utformat ”rätt” frågor för att systematisk ifrågasätta dessa som är centralt under en skrivandeprocess för att uppnå hög validitet. Till följd av att göra detta med preparerade intervjuer innan den reella studien att falsifiera och precisera frågor bejakar man att få till en korrekt ändpunkt i forskningsprocess att avlägsna tidigt material som inte är hållbart eller validerbart. Kvale (1997) betonar att skribenten genom sitt forskningshantverk ska utgå ifrån att validerar påstående hållbarhet och trovärdighet genom egenkontroll, ifrågasättande och teoretisk tolkningar av resultat är av stor vikt för att uppnå valida resultat. Kvale hävdar att ju större granskning av källor av invaliditet är chansen större att ett påstående har överlevt dessa falsifieringar är att påståenden blir till hållbar kunskap. Validitet beskrivs av Kvale (a.a.) som en egen kvalitetskontroll som ständigt är närvarande i hela processen av stadier från start till slut. Kvalitetskontrollen har varit närvarande vid utskrifter av intervjuer, då vi valt att ha blanda talspråk och skriftspråk från intervjuresultaten för att inhämta nyanses av vad som verkligen har sagt att inte för subjektiv omtolka eller omskriva det som yttrats.

En form av validitet är begreppsvaliditet. Används vid koppling av teori som ger ett starkt samband mellan två olika teoretiska begrepp. Om teorin överensstämmer blir det ett tidigare konstaterade av en teorin mer valid genom att se likheter

(13)

mellan teorierna (Rosengren & Arvidson, 2002) . För att validera vårt material har vi sammankopplade olika teorier för att utläsa och undersök vårt material som ett teoretiskt mätinstrument.

Reliabilitet beskrivas av Kvale (1997) i egenskap av tillförlitlighet vid mätning av det som ska undersökas. För att uppnå en tillförlighet vid kvalitativa intervjuer ska man försöka vara neutral och objektiv för att för mycket yttre påverkan av intervjun. Det (a. a.) framför är att mycket minspel och ”ostandardiserad” miljö, sjukdom och tillfälliga fenomen som oljud med mera påverkar svaren. Men även hur mycket man försöker reducera slumpmässiga förhållanden går det inte helt, att undvika men man ska reflektera över det som uppstår för att anpassa intervjun i dess situation. Vi har båda har varit närvarande vid alla intervjutillfällen med samma metod förfaranden förutom frågornas följd där vi har anpassat oss efter det som har förtäljs av informanten. För att uppnå en högre reliabilitets frekvens ska man undvika ledande frågor, för då styr man samtalet åt en vald riktning. Kvale (1997) invänder mot detta, att helt utesluta ledande frågor, istället ska man använda ledande frågor för att fånga individuella informanters åsikter och attityder som är viktigt för en kvalitativ studie, för då fångar man och verifierar åsikter och ökar tillförlitligheten i ett svar (Kvale 1997). Även detta har vi försökt bejaka vid intervjutillfällena så vi valde att ställa direkta och ledande frågor för att påbjudas informanten att svara på ”känsliga” frågor och frågor som är förankrade till individens eget ställningstagande.

Vid analys och kategorisering av inhämtat material har vi även skrivit detta tillsammans och bekräftat varandra gällande den intersubjektiva förnimmelsen av empirin. Genom att validera varandra överensstämmer vi att båda parterna fårstår och tolkar ungefär dylikt. Vid analys momentet har det gjorts med meningskategoriseringar (grundad teori) av olika frågor för att förstå materialet individuellt, därefter ställa samman det i olika kategorier för att göra materialet mer överskådligt. En bestående invändning mär det gäller kvalitativ forskning är framförallt den essensen av en intervju går inte att reproducera att olika intervjuare kommer fram till olika resultat . Kvale (1997) menar detta är inget problem att resultaten är olika det visar bara på att man har olika intersubjektiva förståelse och tänker man för mycket på att få ett enhetligt svar så motverkar man den kreativa och föränderliga forskningen. Vi kan inte hävda eller postulera med vår studie att vi kommer få samma resultat om vi hade gjort dessa igen men vi har samarbetat i de flesta momenten för att uppnå en kongruens av varandras förstålelser för att få en reliabilitet som är tillförlitlig. Det finns andra faktorer som kan påverka studien det är om informanten har valt att inte tala sanningsenligt men det är någon vi inte kan inverka på, men vi drar slutsatsen att så är inte fallet då vi ser ingen anledning till varför och till vilken nytta, då alla har talat från sitt eget liv och presenterat vederbörlig information.

Enligt Kvale (1997) kan generaliserbarhet ses från ett, naturalistisk synsätt som vilar på personlig erfarenhet och tyst erfarenhet om hur saker förhåller sig som kan appliceras i ord . Vi som intervjuare har ett subjektiv förhållanden till vår studie i den aspekten av att vi själv har invandrarbakgrund och har äldre människor med invandrarbakgrund i vår familjekrets som närvarande del av vårt liv så olika förehållanden och kunskap och generaliserbar fakta om situationer är vi implicit införstådda med. Att applicera frågor till ord har vi som (a.a.) syftar till en naturlig fallenhet att utforma en studie som man innan skriver den förstår via tyst kunskap.

(14)

För att få ut en population eller urvals koefficienter har vi slumpviss fått tillträde till informanter och organisationer. Kvale (1997) skriver att oftast väljs intervjupersoner efter tillgänglighet och slumpen. Resultat från självvalda urval kan dock inte statistisk generalisera till en population i sin helhet. Detta argument att få en statisk hållbar data om en grupp har således aldrig varit en ambition från vår sida . Det går inte att tillämpa vår studies resultat i grupper då detta resultat ska fungera enbart som individuella representationer och tolkningar.

Vi har genom våra kontakter fått in olika informanter efter våra kriterier därefter har personen visat intresse för att delta för att det är ett ämne om etnicitet och ålderdom som har berört informanter i det mån att det handlar om att berätta egna historier som vi lagt av stor vikt. Vid varje intervjutillfälle informerade vi deltagarna, att vi inte vill homogenisera men återberätta deras information i vår studie som säregna. Vi strävade efter att en spridning av informanterna gällande språk, land, ålder och kön för att öka undersökningens analys för olika data. Vad som framförs till vår studie bygger på sex informanter med olika variabler men enligt krav för en hållbar generaliserbarhet ska det vara mycket fler intervjuer men vi förbehåller detta åt någon annan kan göra, vi har tagit dela av adekvat och relevant information som håller i den mån att det bekräftar och återger informantens åsikt om att åldras i Sverige med att ha en annan bakgrund än svensk som är mer informationsrikt än generaliserbart.

2.5 Etiska överväganden

Vid ett genomförande av en kvalitativ studie är det obligatirskt från vår sida att och redovisa våra etiska åtaganden med vårt arbete som prövas av den etiska prövningsnämndens regelverk, d.v.s. att man uppfyller deras krav om vad som är

etisk genomförbart. Innan detta godkännande får det inte förekomma några

intervjuer. Bilaga finns med etiska rådet beslut.

Efter ett godkännande av etiska prövningsnämnden, initierade vi våra intervjuer genom att göra en prov intervju för att sammanföra och planera rätt utformning av intervjufrågor och samtidigt ta lärdom av de svårigheter som dök upp. Det uppstår etiska problem i intervjuforskning framförallt på grund av svårigheter att forska om den enskildes privata liv för att sedan presentera redogörelser på den offentliga arenan av dem (Kvale & Brinkmann 2009). Genom planering av en förstudie eller intervjuer kan man minimera de etiska svårigheter som kan uppstå. samt ges chansen att revidera olika frågor

Det finns många krav och riktlinjer att följa för att skriva en kvalitativ studie som involverar människor och deras utsagor. Det är ett individuellt åtagande av informanten att välja att delta i studien, därför är det vår uppgift som forskare att upprätthålla kraven att tillge informanten allt av det som kan kallas vital information för att upprätthålla etikens grunder.

Vi har som regel alltid informerat muntligt under intervjutillfället deltagna vad syftet med studien är och om intervjupersonen anser i slutändan av intervjun att det är något som inte stämmer eller vill ha reviderat kan det uteslutas helt från transkriberingen, trots att detta inte står som krav för etiska riktlinjer, alltså att ge intervjupersonen en ”chans” att omvalidera sina svar. Genom vår första ”provintervju” uppdagade vi att personen såg frågvis ut. Vi frågade personen i fråga efter samtalet om det fanns något i samtalet som denne ville styrka eller

(15)

omformulera, denne svarade då att just framställningen av någon av vår fråga är tvetydlig och borde omskrivas . Intervjupersonen ansåg att frågan inte kunde besvaras adekvat. Genom att fråga intervjupersonen efteråt, blev vi mer klara över vilka misstag man kan göra under en intervju som vi kunde reflektera över. Eliasson (1995) menar att en av de stora riskerna i social forskning är att man inte reflektor över sin egen forskarroll samt förstår olika vetenskapliga paradigm och värderingar, då finns risken att man förenklar verkligheten.

Kvale & Brinkmann (2009) resonerar om rapporterns etik som väcker moraliska frågor om vad för effekt som en rapport kan få, för ett skrivande är värdeskapande genom att man narrativt återskapar andras berättelser. Där har man som skribent det etiska ansvaret att ta det narrativa ansvaret och avge sanningsenligt text som återspeglar en rätt bild.

Det finns etiska riktlinjer som är förbundna när man tar en kvalitativ forskningsansats och som baseras på tre viktiga pelare, dessa är informerat

samtycke, konfidentialitet och konsekvenser (Kvale 1997).

Kvale (1997) uppger att Informerat samtycke innebär att man som forskare ordagrant att man informerar och beskriver för deltagarna som är med i undersökning vad det generella syfte med undersökningen är och hur den är upplagd i den mån som detta är möjligt och om vilka risker respektive fördelar detta kan medföra för deltagarna. Ett Informerat samtyckeinnebär också att informanterna i studien deltar frivilligt och har möjligheten till avsluta sin medverkan i processen när som helst (Kvale 1997).

Vi informerade våra informanter genom text och muntig presentation om vad syftet med vår undersökning var och att deltagande var frivilligt samt att han/hon kunde lämna intervjuerna vid önskemål, detta gjordes vid intervjuns början, vid intervjuns avslutning uppgav vi för intervjupersonen att denne nu kunde lyssna igenom det inspelade samtalet samt ändra7ta bort oönskat material. Med ett informerade samtycket skapas en överensstämmelse där parterna förstår varandra och alla premisser. För att underminera konflikter eller meningsskillnader har vi även tillhandhållit skriftligt underskrift för parten.

Konfidentialitet i forskningssammanhang innebär att privata data, som t.ex. informantens identitet eller andra egenskaper som skulle kunna identifiera den enskilde, inte kommer redovisas i studien (Kvale 1997). Därför har vi i vår studie, som tidigare nämnt, inte använt oss av informanternas riktiga namn eller annan privat information som han/hon i samråd med oss har uppgivit skulle kunna röja dennes riktiga identitet. Sedan har vi också tre informanter som är medlemmar i samma förening, därvid finns också risken att de skulle kunna röja varandras identitet även om viss privat data inte redovisas. Enligt Kvale (1997) måste man i sådant fall informera de berörda om detta, vilket vi också givetvis gjorde. Informanterna uppgav att de inte upplevde något obehag med detta och gav oss att godkännande att vidare fortsätta med vår undersökning.

Kvale (1997) beskriver att det finns en etisk princip när man utför en kvalitativ undersökning, denna etiska princip går ut på att undersökningspersonen skall lida så liten skada som möjligt utav undersökningen, d.v.s. skall konsekvenserna för informanterna vara så bra som möjligt. Så som vi ser det skall denna studie synliggöra äldre invandrares subjektiva känslor samt upplevelser av att åldras i Sverige, vilket i sin tur kommer att synliggöra de som individer och inte enbart

(16)

som medlemmar av en grupp. Våra förhoppningar är då att detta vidare skall belysa den svåra samt komplicerade frågan om äldre invandrare och dess situation. På detta viset medför detta, anser vi, övervägande positiva konsekvenser för våra deltagare vilket vi förmedlat till dem genom att lyfta fram frågor och diskutera, hur det är att åldras med en annan etnisk bakgrund än svensk genom deras utsagor och perspektiv få fram läsvärd och ny kunskap som är vår ambition 2.6 Presentation av deltagarna

Alla namn och platser som presenteras här, kommer framställas med fiktiva namn på personernas identitet . Vi berättar om erfarenhets berättelser som kallas för Self

stories och levnadshistorisks perspektiv som bygger på individuella berättelser

från en informant (Arvidsson 1998).

Elena är 68 år och kommer från Peru som ligger i västra Sydamerika . Hon är ensamstående och utan några barn. Mestadels av hennes familj och släktingar finns kvar i Peru. Elena flyttade till Sverige via USA, New York där hon bodde ca tre år innan hon flyttade i december 1973 till Malmö. Hon är väldigt social person som umgås med många vänner och tycker om att vistas ute i naturen till skillnad från att sitta hemma. Hon har en progressiv sjukdom som hon har haft i många år som hon accepterat att leva med. Som ung studerade hon till lärarinna och har ett stort språkintresse. Detta språkintresse gjorde att svenska språket inte var problematisk för henne att lära sig. Hon har själv använt sin spanska och svenska språkkunskaper som ett redskap, ett redskap som hon använt till att exempelvis hjälpa spansktalande äldre som inte talade svenska vid t.ex. läkarbesök och liknande. Att resa till Peru är något hon gärna gör så ofta som möjligt . Hon flyttade tillbaks till Peru 2005 men flyttade tillbaks till Sverige på grund av hälsoskäl efter 2 år.

Soledad är 66 år och kommer från Peru. Hon är gift och har tre barn. Hon kom till Sverige av personliga grunder, det fanns inget politiskt som ledde till hon flyttade till Sverige. Hon hade en bekant som befann sig i Sverige som rekommenderade för Soledad att resa dit och arbeta. Hennes plan var att resa tillbaks till Peru, men hon träffade en man I Sverige som resulterade i att hon bosatte sig i Sverige permanent 1974. I Sverige studerade hon till förskolelärare, som förskolelärare lärde hon sig svenska för att specifikt jobba med tvåspråkiga barn, där hon både använde spanska och svenska i sin pedagogik.

Soledad bor nu med sin man, nära till sina barn och har två barnbarn som hon ägnar mycket av sin tid med.

Maria är 77 år gammal, från Chile, kom till Sverige 1983 från Chile med hennes familj. Hon kom till Sverige på grund av politiska grunder. Hon kom till Sverige med hennes make och barn. Idag är hon änka sedan 20 år tillbaka. Maria bor nära hennes barn och barnbarn som hon umgås mycket med - Hon aktriv medlem i en frivilig organisation som heter Diaspora . Innan hon pensionerades jobbade hon ca i tolv år på ett sjukhus som kokerska i en annan stad. Vid pensionsåldern flyttade hon till den staden där familjen bor.

Eva är 75 år gammal, utbildad jurist i hemlandet, hon kom från Santiago, Chile till Sverige på grund av politiska oroligheter i hemlandet. Hon kom med maken och deras fem barn till Sverige. Idag är hon änka och bor ensam, med närhet till

(17)

familjen, d.v.s. till sina barn och barnbarn. Eva är medlem i friviligorganisationen Diaspora som hon ägnar tid engagemang för.

Hejno är 75 år gammal han kommer från en by i Danmark och kom till Sverige i slutet av 50- talet med sin broder för att söka jobb. Han arbetade på många olika platser, men den sista arbetsplatsen var på färjorna mellan Limhamn och Dragör, där han arbetade i köket. Efter en tids sjukdom och problem med hälsan blev han förtidspensionerad som resulterade i att han blev tvungen att sluta arbeta. Han har hjärtsjukdomar och diabetes.. Hejno är änkling med två barn och barnbarn som han får mycket ofta besök från. Dagarna för honom består av att ta promenader med hundarna och samtala med barnen i telefonen. Får ingen hemhjälp då han själv klarar av sin medicinering.

Aisha är 80 år gammal och kom till Sverige 1995 p.g.a. det krig som ägde rum i Bosnien och Hercegovina under 1990-talet. Hon har tre barn, varav ett barn är bosatt i Sverige, ett i USA samt ett barn som stannade i Bosnien. I Bosnien jobbade hon aldrig utan hon var en hemmafru. Hennes make gick bort 1999 i Sverige. Hon bor ensam i en lägenhet, dottern bor i samma fastighet. Aisha har flera barnbarn i Sverige, USA och Bosnien. Hon talar ingen svenska och hennes dagar består främst av att umgås med dottern, dotterns make samt barnbarnen.

3. TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt kommer vi presentera relevant forskning kring valda ämnen såsom etnicitet, åldrande emigration, omsorg och hälsa. Vi har lagt fokus på den forskning som har handlat om äldre i Sverige och deras etnicitet och bakgrund samt att vederbörande forskning har någon förankring till Sverige. Även har vi i stor omfattning relevant forskning om äldre med invandrarbakgrund i andra länder, USA och Storbritannien som vi kan koppla till vår studies diskurs.

3.1 Forskning om äldre och etnicitet i olika aspekter

Gaunt (2002) redogör att den dominerade forskningen om äldre invandrare och minoriteter kännetecknas av lokala empiriska studier av enskilda etniska och religiösa grupper. Teorierna om dessa grupper har mestadels hämtas från den socialpolitiska debatten som är relevant för tidsperioden (Gaunt 2002). Mestadels av forskningen som har sammanförts av oss i detta avsnitt har en förankring till det (a. a.) hävdar eller beskriver, att forskningen är mestadels baserad utifrån grupper och etnicitet p.g.a. att det är komplicerat att finna studier som enbart riktar sig in på forskning om begreppen äldre och etnicitet. Därför väljer vi att även ta med relevant forskning om hälsa och omsorg som kan knytas samman till ämnet ”äldre invandrare”.

Fariba Hajighasemi (1994) har forskat om äldre iranier bosatta i Stockholm som emigrerade till Sverige på ”äldre dagar” genom anhöriginvandring. Hon kommer fram till att de äldre iraniernas situation är motsägelsefull. På grund av deras sena ankomst till Sverige har man inte haft möjlighet att integrera sig i samhället samt lära sig det svenska språket. Dessa individer har fått skapa sig ett unikt iransk-svenskt åldrande, i den mening av att man har format en livsstil som är annorlunda än svenska pensionärers, en livsstil som även är annorlunda än det liv

(18)

de skulle ha haft om de fortfarande varit bosatta i Iran. Hajighasemi (1994) menar också att de äldre får andra oanade möjligheter som man kanske inte hade fått i Iran, möjligheter som att leva ett oberoende liv, att bo i egen bostad ha en egen ekonomi. I Iran beskriver hon att de äldre inte skulle kunna vara lika oberoende av sina barn som de är i Sverige, då familjen får ta det största vårdansvaret för de äldre, medan i Sverige har man möjlighet att få avlastning och omsorg från kommunen.

Sophia Ponzio (1996) har presenterat i en rapport om äldre invandrare från Italien och assyrier/syrianer som på många sätt påvisar liknande resultat som de som Hajighasemi framför genom sin studie, alltså att något nytt händer med äldre invandrare med olika traditioner och värderingar när dem möter det svenska samhället. Att man vill och försöker skapar en egen åderdom i Sverige som skiljer sig ifrån de äldre som har en svensk bakgrund. De skapar sig en åldersdom i Sverige anpassad till förhållandena här, men efter egna premisser. Man utvecklar egna former av omsorg för sina äldre samt sin ålderdom. Man har en efterfrågan efter eget språk, mat och firande av sina högtider. Detta namnger Ponzio (1996) ”traditionalisering” där begreppet traditionalisering innebär att man följer samt refererar till traditioner, detta är en metod för dessa människor. Genom detta tillvägagångssätt skapar och upprätthåller de det förflutna. Invandare är som alla andra människor, kulturbyggare. Att följa en tradition är att göra en tolkning av traditionen. Men de nya omständigheterna och erfarenheterna som finns i Sverige innebär att traditionerna har omformas och ges ett nytt innehåll och mening för individen, men skapar ett band till det förflutna som är relevant och viktigt för människor som har invandrat.

Begreppet dubbel utsatthet, samt dess motsvarighet i dess engelska benämning ”Double Jeopardy”, är en teori som bygger på två olika kategoriseringar som kan betecknas som utsatt i en viss kontext. En minoritetsgrupp kan exempelvis vara ”invandrare”, och ”äldre”. Teorin bygger på hypotesen att man kan hamna i en position av dubbel utsatthet om man tillhör två minoritetsgrupper. Man utgår ifrån att man genom att sammanföra olika variabler så kan man uppfatta ett negativt mönster i en viss kontext t.ex. lägre hälsa och välbefinnande (Ronström 1996) Det har även gjorts en del forskning i Sverige gällande äldre invandrares med dubbel utsatthet. Ett exempel på detta är Heikkilä (1994) med studien prövar Heikkilä hypotesen om dubbel utsatthet. Heikkiläs diskuterar huruvida frågan om äldre människor som tillhör olika slags minoriteter, däribland invandrare har det sämre ställt än genomsnittet. Resultaten tyder att upplevelser av en sämre hälsa, ekonomi samt mindre kunskap om de förekommande äldreomsorgsformerna beror på språket bristfällighet. Med ”oadekvata” kunskaper i det svenska språket indikerar till ökade risken för utsatthet. Om ett socialt nätverken enbart består av finsktalande pensionärerna riskerar de bli mer ensamma och isolerade enligt studien. Men när det gäller boende, olika aktiviteter och föreningslivet samt kontakt med vården finns det ingenting som tyder på dubbelutsatthet.

En annan studie från Heikkilä (2004) handlar om äldre personer från Finland som har emmigretat till Sverige och deras upplevelser av den vård och omsorg man får i Sverige. Heikkilä kom fram till att de flesta av de som deltog i studien upplevde en god och välutformad omvårdnad i Sverige. Något annat som också framgår från studien är att äldre finska invandrarna förväntade sig att omsorgen skulle upplevas som mer fördelaktig och givande om man får vård av en person som

(19)

delar samma språk och etnisk bakgrund, för det skapar en bekant miljö och närvaro av den finska kulturen. Sammanfattningsvis skriver (a. a.) att den gemsamma nämnaren med språk och miljö spelar en viktig roll för den äldre individens upplevelse av hur den anser sig bli bemöt och hur denne upplever sin situation av att ta emot vård.

I litteraturstudien hemmets betydelse för äldre invandrare studerar Lewin (2000) konsekvenser av hur äldre invandrare uppfattar begreppet ”hem”. I studien framhåller Lewin, att för äldre invandrare innebär invandringen en drastisk förändring av en tidigare boendemiljö och familjeförhållande. Många av de äldre invandrarna har under sin uppväxtperiod upplevt den trygga storfamiljens miljö som en kärna för stöd och gemenskap. Lewin (2000) skriver vidare att konsekvenserna av inte uppleva samma förhållanden som i tidigare hemland utgör en isolering från kärnfamiljen samt påverkar individens hälsa negativt både fysiskt och psykiskt. Att ta hänsyn till äldre invandrare inom äldreomsorgen och sjukvården i Sverige, innebär enligt (a.a.), att öka kunskapen om äldre invandrares kulturella och sociala bakgrund för att kunna utforma och erbjuda en miljö samt levnadsförhållande som individer själva föredrar för att förebygga inkongruens om vad ett hem är.

Gaunt (2002) hävdar att den allmänna uppfattningen om äldre invandrare är att de vill ha en särskild vård och omsorg. Detta baseras utifrån teorier från Arthur Kleinmans syn om hälsosystem, att man socialiseras in ett system som genererar till att detta system kommer man att alltid att föredra och favorisera gentemot det nya landets system. Men å andra sidan är det inte så enkelt menar (a.a.), det finns grupper som erhåller en omsorgsservice grupper som inte vill alltid bli bemötta med särskilda vårdinrättningar med exempelvis egen mat och personal som talar samma språk. Dessa grupper tolkar detta med olikheten som ett rasdiskriminerande förhållningssätt medan andra grupper vill ha ett sådant förhållningssätt som särbehandlar en p.g.a. etnicitet. Sålunda påvisas här av Gaunt (2002) hur komplext ämnet och forskning kring äldre och etnicitet är, avslutningsviss måste man tolka resultaten efter dess enskilda kontexter för att inte dra paralleller som inte stämmer med hela grupper och etnicitet.

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Inom detta avsnitt i texten ska vi redogöra de centrala teoretiska utgångspunkterna, utifrån dessa ska vi förstå och analysera vårt material för studien. Med hjälp av dessa teorier har vi utformat frågor som är relevanta för den kontext av teorier vi använder oss av. För att förstå äldre med annan etnisk bakgrund än svensk ser vi att det är relevant att ha teorier som baseras utifrån etnicitet och åldrande i olika avsikter, såsom med tidigare händelser i livet, upplevelser, grupptillhörighet och roller. Eftersom vårt syfte är att ta reda på, förstå och belysa individuella upplevelser och information är det relevant att använda teorier som kan precisera etnicitet och åldrande i olika kontexter och betydelser för att begripliggöra materialet.

(20)

4.1 Livsloppsteorin

För att förstå och begripliggöra en individs upplevelser, i vårt fall äldre individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska, måste man förstå vad denne personen har varit med om i livet, d.v.s. vad har format individen till den man är idag. Ronström (1996) uppger att hög ålder inte kan separeras från andra åldrar. Gamla människors liv, deras fysiska, psykiska, sociala och kulturella resurser kan inte avskiljas från deras tidigare liv och studeras som något separat. Att vara gammal är en oundviklig följd av att ha varit yngre. För att då få svaren på varför den äldre individen är som han/hon är idag måste man söka svaren i deras tidigare liv.

Ronström (1996) beskriver att livsloppsteorins baseras utifrån individens upplevelser som ska betraktas som något eget och inte generaliserbart för grupper av människor. Teorin vilar på tesen att inga människor har levt samma liv eller har samma subjektiva uppfattning om livets händelser. Vi delar denna uppfattning som skribenter, att människor inte har samma subjektiva förståelse för en händelse. Därför finner vi livsloppteorin användbar för att analysera etnicitet och det egna åldrandet i den kontexten av individuella subjektiva avseenden, inte som något allmängiltigt eller kollektivt. Denna teori kan fungera som en beskrivande och förklarande redskap av händelser som avspeglar livet i anslutning till hur individen lever idag och förstår sin livsvärld.

Ronström (1996) beskriver att man i praktiken och inom forskning använder livsloppsidén till hela kollektiv av individer, t.ex. etniska grupper för förstå deras realitet. Man tränger samman grupper för att översätta sanningar och idéer, exempelvis med hanterandet av äldre invandrare i Sverige, lycklig ålderdom uppnås om alla äldre invandrare ges möjligheten att behålla invanda livsmönster och få kontinuitet i tillvaron genom att fortsätta att “ha sin kultur“. Genom att göra dessa antaganden kan det finnas äldre som etnifieras av offentliga representanter som försöker skaffa sig kunskaper om olika etniska grupper i Sverige, om hur de äldre invandrarna kan, bör och ska ges omsorg på bästa sätt och bemötas. Man dikterar svar som riskerar att individerna reduceras till medlemmar av sin grupp och homogeniseras, som kan få det svårt att känna igen sig i dessa sanningar (a. a.).

Äldre invandrare är egentligen ingen homogen grupp, utan individer med olika socioekonomiska bakgrunder. En individ som har varit bosatt i Sverige under flera årtionden kanske har en helt annan syn på vad gott åldrande är i jämförelse med en individ som har ”nyligen” anlänt till Sverige. Vi anser då att man inte kan ha samma förhållningssätt gentemot alla äldre invandrare enbart p.g.a. deras etniska bakgrund, eller ha samma förväntningar på vad dessa individer finner som ett gott åldrande. För att komma kring detta har vi som tidigare bekräftat valt att rikta oss in på de subjektiva upplevelserna och inte förhålla oss till de enskilda som enbart medlemmar i en större grupp.

4.2 Rootsteorin

Vi har tidigare kritiserat föreställningen om att alla äldre invandrare tillhör en homogen grupp och att de bör behandlas därefter, men enligt rootsteorin kan det vara positivt att tillhöra en etnisk grupp, eller att det kan vara en resurs för de

(21)

äldre invandrarna (Ronström 1996). Carl Holzberg i (Ronström 1996) uppger att övergången från vuxen till gammal kan påverka åldrandet negativt, då det finns vissa kulturellt präglade värderingar om att man som gammal skall bibehålla sitt oberoende samt självständighet, dock innebär åldrandet för många att man just blir mindre självständig och oberoende. Här kan etnicitet då fungera som en resurs som kompenserar förlusten av självständighet samt beroende, etnicitet kan medföra en känsla av exklusivitet och en känsla av att man tillhör en större grupp där sammanhållningen är stor. Enligt grundsynen med rootsteorin ökar detta även känslan av självmedvetenhet, samtidigt är upplevelsen av att tillhöra en speciell grupp positiv då man har något gemensamt som man kan dela med andra gruppmedlemmar. Vidare blir det då lättare för de enskilda att komma över mentala samt fysiska förluster som åldrandet eventuellt för med sig. Där kan man även dra paralleller till vår studie, om hur det är att åldras i ett främmande land som äldre invandrare, då detta eventuellt för med sig vissa kulturella förluster för dessa äldre individer kan tillhörandet av en etnisk grupp kompensera dessa förluster. Vad rootsteorin syftar till är att grupptillhörigheten även fungerar som skydd gentemot samhällets utestängande värderingar samt rådande stereotyper, för trots detta negativa förhållningssätt från omgivningen fungerar ens etnicitet som en resurs som stärker känslan av samhörighet och stolthet. Enligt Ronström (1996) visar olika studier att etnicitet även kan fungera som en ”metod” för att lösa åldersrelaterade problem, d.v.s. är ens etnicitet länken till ett kulturellt arv som redan ”innehåller” accepterade tillvägagångssätt och metoder på hur man ska agera för att klara av de problem som ålderdomen för med sig. Vi har också den uppfattningen att grupptillhörighet samt en känsla av gemenskap inom ett kollektiv kan stärka ens självkänsla och fungera som ett positivt redskap för de äldre invandrarna som försöker finna sin plats i ett nytt och främmande samhälle. Att tillhöra en grupp som man kan dela erfarenheter samt upplevelser med kan även motverka känslan av isolering som en äldre nyanländ individ kan uppleva. Att helt enkelt ha någon som du kan kommunicera muntligt med är utav stor betydelse, anser vi.

4.3 Livsvärldsteori

Enligt Alfred Schutz, föds vi och formas alla i en livsvärld som är självklar för den enskilde (Månson 2003.) Denna livsvärld är en egen verklighet för den enskilde och är inget individen reflekterar över eller ifrågasätter. Ifrågasättande samt reflektion över sin livsvärld kan aktiveras genom att livsvärlden som individen lever i skakas om p.g.a. olika anledningar. Enligt Schutz i Eliasson (1995) har Människan/ individen en upplevelse av en gemensam social verklighet, som till vardags kallas ” common sense-kunskap”. Denna kunskaps ses som given, verklig och organiserad. Denna verklighet måste emellertid tolkas och göras meningsfull av individen genom tolknings kunskap (a. a.). Exempelvis kan en plötslig flytt p.g.a. krig eller förföljelse från ett land till ett annat medföra till detta. Detta är en drastisk förändring som eventuellt får individen att börja ifrågasätta det som en gång varit uppenbart vilket kan leda till omtolkningar av det förflutna, nuet samt framtiden. Vi är utav den uppfattningen att många av de äldre individernas livsvärld blivit ”omskakad” p.g.a. just drastiska förändringar som tvingat de till att emigrera. Utifrån detta vill vi undersöka hur deras livsvärld förändrats samt om de har gjort nya omtolkningar av tillvaron och i så fall vad detta inneburit för de som individer.

(22)

5. RESULTAT

I detta avsnitt ska vi presentera vad som har framkommit från intervjuerna. Vi ska på ett narrativt sätt skildra personernas uttalanden i form av deras egna utsagor. Resultatet presenteras tematiskt efter våra frågeställningar, samt utifrån huvudtemat att åldras i Sverige och ha en annan etnisk bakgrund. De frågor och teman som användes vid intervjuerna har varit samma men med olika resultat och personligt präglade. Därefter ska vi sammanföra dessa resultat i en analysdel där vi kopplar samman empiri med teori för.

5.1 Talet om åldrandet i Sverige

I detta avsnitt ska vi framföra resultaten kopplade till våra frågeställningar, vi kommer redogöra resultat från varje deltagare individuellt.

En tydlig skillnad för Elena är synen på familjen och det ansvar man har som familjemedlem mot varandra. Elena upplever åldrandet som ensamt och isolerande i Sverige då hon anser att den äldre individen överges av nära släktingar. I Peru, anser man, att familjen och släktingar ska ta ett större ansvar vilket motverkar isolering . I sitt hemland upplever Elena att hon hade haft ett mycket större socialt nätverk runtomkring, ett nätverk bestående av släktingar som i Sverige kanske inte anses vara lika viktiga. Elena anser att äldre inte löper samma risk som i Sverige att råka ut för isolering då det alltid finns personer som har viljan att finnas där för den äldre släktingen, detta är på många sätt naturligt för Elena och inte något som bör/kan ifrågasättas. Men denna familjestruktur har också börjat förändras, särskilt bland de yngre då dem kanske inte lever efter samma förutsättningar som tidigare generationer gjorde.

”I Sverige slutar familjen med att någon gifter sig och får barn, alltså kärnfamiljen, detta tycker jag är absurt, att familjen slutar där. Min familj är alla släktingar som jag har, jag har ett ansvar för de även om dem har gift sig eller har barn, fortfarande ser jag dem som mina släktingar och familj. Men i Peru har detta också börjat förändras, speciellt bland de yngre”.

En annan tydlig skillnad som Elena diskuterar är den mellanmänskliga gemenskap som existerar i Sverige samt den allmänna synen på de äldre och sociala interaktionerna i övrigt. Hon upplever inte samma värme bland medmänniskorna i Sverige som i Peru. Samhället anses vara för individbaserat där det inte verkar finns samma kollektivkänsla där människorna visar varandra större omtänksamhet.

”Jag tycker att den svenska mentaliteten är kall. Man umgås inte med varandra eller visar kärlek på samma sätt som hemma”.

Elena pratar också om rädslor för att uppleva ett ”ensamt” åldrande eller att hamna på ett boende, äldreboenden upplevs som väldigt isolerande institutioner som bör ”undvikas”. Hennes uppfattning om ett sådant boende är väldigt negativ, Elenas negativa uppfattning grundar sig i rädslan för att förlora sin identitet, att man inte kommer ha någon att prata med på sitt språk och liknande. Samtidigt grundar sig denna rädsla i att Elena har bekanta som vistas på äldreboenden, Elena

References

Related documents

Detta för att gruppen enligt tidigare forskning har både sämre hälsa och ekonomi än gruppen äldre infödda svenskar och som tidigare nämnts kan ekonomin även styra huruvida

Undersökningar som genomförts av Hajighasemi (1994), Emami & Ekman (1998), Emami et al (2000) och Emami & Torres (2000) av »sent-i-livet-invandrare« från Iran

Nej, jag vill inte ha skuldkänslor, och när jag kommer hem ringer jag henne direkt: ”Du, du tänker aldrig på att ringa upp mej när vi har bråkat!” ”Nej”, säger hon, ”jag

Syftet med studien var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänsten undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre skulle

Vår tanke med att även tillfråga yrkesverksamma som möter äldre invandrare i sitt arbete var att få fram hur kommunen praktiskt arbetar för en god integration och en

Emellertid är detta inte någon unison åsikt utan det finns även respondenter som menar att alla dessa förändringar företaget genomgått istället har medfört en

MATEMATIKENS GUIDE till Ganymedes går för första gången den här terminen och är även den kurs som flest pensionärer läser i höst.. En anledning till detta kan vara att

Även om vi av svaren inte säkert kan säga var enskilda personer har haft sina arbetsplatser blir slutsatsen med tanke på att vi vet att nära nog att alla har bott i Ydre under