Ta min hand.
Hur kan man med hjälp av produktdesign stödja nedsatt muskelstyrka
i händerna för personer med MS?
Daniil Dumitrescu
PD163B
Kandidatexamen 15 Hp
Vårtermin 2019
Sammanfattning
Att inte kunna vara självständig i sitt eget hem och att ständigt behöva vara beroende av sambos, familjemedlemmar och personliga assistenter är en underliggande faktor för en försämrad livskvalité. Självständighet är ingen självklarhet för personer med Multipel Skleros (MS) på grund av deras funktionsnedsättningar som resulterar i funktionshinder i hemmet. Att inte vara kapabel till att utföra vardagliga sysslor som bland annat involverar städning, matlagning och hygien, leder till en låg självkänsla. Denna studie har genom produktdesign undersökt hur det går att stödja nedsatt handstyrka i hemmet för personer med MS. Teorierna som studien har grundat sig i har bestått av användarcentrerad design med ett underliggande stöd från emotionell design och ergonomisk design för en begränsad greppförmåga. Salutogen design och design för alla var ytterligare två teorier som använts för att besvara studiens frågeställning. Användarcentrerad design är ett tillvägagångssätt som ser till människans behov och förmågor genom en empatisk förståelse, för att sedan utveckla en designlösning anpassad för behoven. Studiens målgrupp har bestått av respondenter med olika MS typer, skovvis förlöpande MS, sekundär- och primär progressiv MS. Målgruppen var delaktiga i studiens enkätundersökningar och intervjuer som utfördes för att förstå målgruppens problemområden, förutsättningar och behov. Det som framkom var att det finns många problemområden, denna studie fokuserade på problem i hemmet, mer specifikt hamnade fokus på att lösa problematik som uppstår med nedsatt handstyrka som visat sig vara ett vanligt förekommande vardagsproblem för personer med MS. Studiens marknadsundersökning visar att hjälpmedel som underlättar funktionshinder i en hemmiljö som orsakas av en nedsatt handstyrka nästan är obefintlig. I denna studie utvecklades ett hjälpmedel som stödjer nedsatt handstyrka vid dammsugning, då den rörelse som krävs vid dammsugning kan medföra domningar, svaghet och värk vid utförande. Enligt studiens respondenter framkom även betydelsen av hjälpmedlets estetiska uttryck för att uppmuntra till användning och hur dagens hjälpmedel endast fokuserar på funktionaliteten och saknar en tilltalande estetik. Det slutgiltiga produktförslaget för denna studie är ett exempel på hur ett hjälpmedel kan se ut för personer med nedsatt styrka i händerna.
Abstract
Not being able to be independent in their own home and constantly having to be dependent on cohabitation, family members and personal assistants is an underlying factor for a deteriorated quality of life. Independence is not a matter of course for people with multiple sclerosis (MS) due to their disabilities resulting in disability in the home. Not being able to perform everyday tasks that include cleaning, cooking and hygiene, leads to a low self-esteem. This study has, through product design, investigated how it is possible to facilitate disability that occurs in the home due to a reduced strength in the hands of people with MS. The theories on which the study was based have consisted of user-centered design with an underlying support from emotional design and ergonomic design for disability. User-centered design is an approach that primarily focuses on human needs and abilities, and then adjusts the design and fulfills the desired needs. The study's target group has consisted of respondents in the various MS types, forest-like MS, secondary and primary progressive MS who had to answer questionnaires, were interviewed and observed for the collection of the empirical material. The study's conclusion shows that the market for assistive devices that facilitate disability in a home environment caused by a reduced hand strength is almost non-existent. According to the study's respondents, the significance of the aesthetic expression of the device emerged for a wider use and how today's aids only focus on functionality and lack a pleasing aesthetics. The final product proposal for this study became an aid that should be used in connection with vacuuming the home and facilitating this task for people with reduced strength in the hands.
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
1.2 Bakgrund 7
1.2.1 Vad är Multipel Skleros (MS) 7
1.2.2 Hur MS påverkar individens livskvalité. 9
1.3 Syfte & Mål 10
1.4 Frågeställning 10
1.5 Fördjupningsområde inom designforskning 10
1.6 Avgränsningar 10
1.7 Etiska övervägningar 11
2 Teoretiskt ramverk 12
2.1 Centrala begrepp 12
2.2 Användarcentrerad design (ACD) 12
2.2.1 Salutogen Design 13
2.2.2 Design för alla 14
2.3 Ergonomisk design för en begränsad greppförmåga 14
2.4 Det emotionella sambandet mellan användare och hjälpmedel 16
3. Metoder 17
3.1 Enkätutskick till personer med en MS diagnos 17
3.2 Kvalitativa intervjuer med personer med en MS diagnos 18
3.4 Marknadsanalys av befintliga hjälpmedel 18
3.5 Test – Få en större förståelse för målgruppens greppsvårigheter 19
3.6 Produktframtagningen 19
3.6.1 Utformning av kravspecifikation och funktionsanalys 20
3.6.2 idégenerering & skissning 20
3.6.3 Estetiskt uttryck 20
3.7 Utvärdering av det slutgiltiga produktförslaget 21
4. Resultat och analys 21
4.1 Resultat från enkäter 21
4.2 Resultat från kvalitativa intervjuer 22
4.4 Resultat från marknadsanalysen 24
4.5 Resultat av test - Förstå användarens greppsvårigheter 26
4.6. Resultat av Produktframtagningen 26
4.6.1 Resultat av kravspecifikation och funktionsanalys 26
4.6.2 Resultat från skisser och idégenereringar 28
4.6.4 Vidareutveckling av det valda konceptet 30
4.6.5 Estetiskt uttryck 34
4.7 Det slutgiltiga produktförslaget 35
4.7.1 Utvärdering av det slutgiltiga produktförslaget 37
5. Slutsats 38
6. Diskussion 39
6.1 Studiens resultat och utformning 39
6.2 Hur väl uppfylldes syftet? 43
6.3 Vidareutveckling av studien 44
7. Källförteckning 45
8. Figurförteckning 49
1 Inledning
Multipel Skleros (MS) är en sjukdom det inte talas mycket om. Intresset för MS uppstod när jag för första gången träffade en person med sjukdomen. Att leva med MS innebär att leva med diverse funktionsnedsättningar som i sin tur innebär flera prövningar i vardagen. Funktionsnedsättning är det kännetecken som sammanfattar MS. Funktionsnedsättningar i praktiken innebär att leva med funktionshinder (Fagius et.al, 2007). På socialstyrelsens hemsida definieras funktionshinder på följande sätt:
“Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.” (Socialstyrelsen, 2019)
Personerna som oftast är påverkade av symtomen från funktionsnedsättningar är de som är mest inkapabla att bland annat genomföra vardagligt hushållsarbete (Jones et al. 2013). Därför kan sysslor i en hemmiljö som tidigare varit en självklarhet att utföra, kan nu komma att bli ett hinder för den med funktionsnedsättning. De fysiska begränsningarna som är följden av MS, kan fullständigt förändra en persons livssituation. Att gå från att ha en helt fungerande kropp till att helt plötsligt inte kunna använda den som vanligt kan direkt kopplas till en försämrad livskvalité (Fagius et.al, 2007). Wynia et al (2008) stärker detta påstående i litteraturstudien “The impact of disabilities on quality of life in people with multiple sclerosis” där författarna skriver att en försämrad livskvalité är ett faktum för personer med funktionshinder i vardagen.
Studien kommer därför undersöka, hur man genom produktdesign kan stödja nedsatt handstyrka och på så sätt underlätta för personer med MS att utföra dagliga hushållssysslor, eftersom alla människor med funktionshinder har behovet och mår bra av att klara sig själva (Chang & Johnson, 2008). Författaren kommer även att fokusera på estetiken runt hjälpmedlet då denna aspekt utgör en stor grund för studien. Graham (2009) tydliggör i sin bok “Design Meets Disability” att hjälpmedlets funktion och estetik är lika viktiga, då detta samspel tillåter användaren att skapa ett känslomässigt band till hjälpmedlet som i sig leder till en fortsatt användning av det.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Vad är Multipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) är den vanligaste orsaken för neurologisk funktionsnedsättning i världen hos unga och medelålders vuxna (Socialstyrelsen, 2016). Personer som oftast drabbas av MS är personer inom intervallet 15-50 år och de är oftast kvinnor. De första symtomen kommer vanligtvis mellan 20-40 års åldern. MS är däremot en sjukdom som inte är speciellt vanligt förekommande, i världen är det cirka 2,3 miljoner som är diagnosticerade med MS (National MS Society, 2018). I Sverige är det drygt 1 person på 800 som är drabbade av MS (Fagius et al, 2007).
MS är en så kallad autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens egna immunförsvar angriper celler i det centrala nervsystemet (CNS). Nervsystemet består av flera miljoner nervceller som samspelar med hjärnan där signaler skickas mellan CNS och hjärnan. Nervcellerna är omslutna av den fettrika substansen som kallas för myelin och fungerar som ett isolerande skikt. Myelinet förenklar transporten av nervcellernas signaler mellan hjärnan och CNS för en normal funktion (Medicinsk access, 2019). Enligt Fagius et al (2007) slår sjukdomen ut när immunförsvarets vita blodkroppar angriper myelinet, detta skydd förstörs då och nervcellernas transport mellan hjärnan och CNS slutar att fungera (figur 1). Konsekvensen av en försämrad transport mellan hjärna och CNS är funktionsnedsättningar som uppstår i delarna av kroppen där myelinet är skadat, detta på grund av att nervsignalerna inte längre når fram till hjärnan och därför kan inte musklerna fungera på ett naturligt sätt.
Symtomen vid MS är bland annat förlamningar, spasticitet, koordinationsstörning, känselnedsättning, synstörning, nedsatt muskelstyrka, artikulationssvårigheter och trötthet. Alla dessa symtom och komplikationer behöver dock inte uppstå när MS diagnosticeras. Symtomen och försämrings förloppet är inte likadant för alla med MS, då detta är en individuell sjukdom som träder fram på olika sätt från person
till person (Runemarker, 2016).
På MSguidens (2018) hemsida går det att läsa om de tre olika MS typerna, skovvis förlöpande MS, sekundär - och primär progressiv MS. Skovvis förlöpande MS är en tillfällig försämring, där symtomen träder fram periodvis. Symtomen från skoven brukar oftast försvinna då kroppen har en läkande förmåga men i vissa fall förblir symtomen permanenta och sjukdomen kan övergå till sekundär progressiv MS. Sekundär progressiv MS är resultatet av skov som blir permanenta och symtomen från dessa skov försämras successivt. Den tredje typen är primär progressiv MS och den hoppar över “skov-stadiet” och går direkt till diverse funktionsnedsättningar som gradvis försämras. Funktionsnedsättning är det kännetecken som sammanfattar denna sjukdom, fast det är mer förekommande att gravare funktionsnedsättningar uppstår hos de progressiva MS typerna. Hur snabbt sjukdomstillståndet försämras är alltid individuellt (MSliv, 2018).
Det är fortfarande oklart varför MS uppstår men i dagsläget har forskningen inom MS kommit längre och det finns en bredare kunskap som tros ha göra med genetiska- och miljöfaktorer. Sjukdomen är mer förekommande i norra delen av södra halvklotet. Därför drar forskare en slutsats att detta är på grund av det kyligare klimatet och bristen på D-vitamin som förekommer i dessa delarna av världen (Fagius et al, 2007).
1.2.2 Hur MS påverkar individens livskvalité.
Mar Mendibe (2018) skriver i sin artikel Quality of life and MS, att livskvalité är ett begrepp som World Health Organization (WHO) definierar som individens position och inställning till livet. Livskvalitén kan ses som en referens som fokuserar på individuella eller samhälleliga förväntningar av vad som anses vara ett bra liv. Dessa förväntningar styrs av individens värderingar, mål, bekymmer, normer och sociokultur. Studier visade att MS patienter upplever en sämre livskvalité än personer som drabbas av andra kroniska sjukdomar som, diabetes, vissa reumatiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.
I Novartis (U.Å) undersökning Quality of life of people living with MS in Ireland där 541 personer med MS deltog, påvisades att livskvalitén skiljer sig mellan de tre olika MS typerna. Respondenterna med skovvis förlöpande MS noterades ha bäst livskvalité och följs sedan av primär- och sekundär progressiv MS, där livskvalitén inte skiljdes åt mycket mellan dessa två typer (figur 2).
Livskvalité mäts i EQ-5D score och detta mått mäter individens rörlighet, självvård, vardagliga aktiviteter, smärta/obehag och ångest/depression. Det framkom även att kvinnorna hade en högre livskvalité än männen, kvinnorna hade en EQ-5D score som låg på 0.72 respektive männens som låg på 0.63. I samma undersökning visade det sig att livskvalitén hos personer med MS är 32% lägre än hos den allmänna befolkningen. 78% av alla respondenterna som deltog i undersökningen kämpade dagligen med utförandet av vardagliga aktiviteter. Gångförmåga, handmotorik och att ändra samt bibehålla en statisk kroppsposition tillförde oftast svårigheter i utförandet av vardagliga aktiviteter.
Personer med en mildare sjukdomsutveckling anses fortfarande ha problem med kognitiva funktioner och nedsatt känslomässigt tillstånd, där följden av detta är en enorm känslomässig börda och reducerad livskvalité (Coenen et al, 2011). Självständigheten i utförandet av vardagliga aktiviteter och sysslor är högt prioriterad för en bättre livskvalité. Därför är det viktigt för personer med fysiska begränsingar att de får vara självständiga, då deras självständighet bidrar till en högre självkänsla och hur samhället uppfattar deras värde som människa (Chang & Johnson, 2008).
1.3 Syfte & Mål
Syftet är att undersöka hur design kan stödja nedsatt handstyrka i hemmet för personer med MS och på så sätt underlätta deras vardag. Målet är en produkt som ska stödja målgruppens nedsatta styrka i händerna, vid vardagliga aktiviteter som utförs i hemmet, så som dammsugning och erbjuda användaren mer självständighet i sitt hem. Produkten ska även kunna användas av personer med andra neurologiska sjukdomar som karaktäriseras av liknande problematik och inkluderar nedsatt muskelstyrka i händer men också av personer utan fysiska begränsningar som endast har ett behov av att underlätta sin dammsugningsprocess.
1.4 Frågeställning
Hur kan produktdesign stödja nedsatt handstyrka i en hemmiljö för personer med MS?
1.5 Fördjupningsområde inom designforskning
Användarcentrerad design (ACD) är en teori som utgör grunden för denna studie med dess principer som fokuserar på användarens behov med inslag av en empatisk ansats för att försöka få en större förståelse för målgruppen. Emotionell design och ergonomi för handen är ytterligare två designteorier som kvalificerar sig inom användarcentrerad design. Emotionell design och ergonomisk design för en begränsad greppförmåga kommer användas som komplement till ACD och tillsammans kommer de svara på studiens frågeställning med hjälp av salutogen design och design för alla. Studien kommer även beskriva vad MS är och hur sjukdomen uppstår samt påverkar den insjunknas livskvalité.
1.6 Avgränsningar
Begränsningar har gjorts för att passa studiens storlek som är en kandidatuppsats utförd på 10 veckor. Målgruppen i denna studie har varit personer diagnosticerade med olika typer av MS, bosatta i Sverige, både män och kvinnor utan specifik ålder. Respondenterna som intervjuades var bosatta i Skåne för att underlätta kommunikationen, utvärdera koncept och det slutgiltiga produktförslaget,
Produktionskostnader för slutprodukten är något jag inte kommer ha med i undersökningen eftersom jag endast kommer fokusera på funktionen, användarvänligheten och estetiken av produkten på grund av studiens tidsbegränsning. Materialval för produkten kommer vara begränsat och endast tas upp i en mindre omfattning utan en vidare detaljerad specifikationsbeskrivning.
Kognitiva funktionsnedsättningar som kan förekomma hos personer med MS kommer även utelämnas eftersom det tillhör en psykologisk aspekt och därför är en psykologisk forskning mer lämpad för det. Författaren valde även att fokusera på funktionshinder som enbart förekommer i en hemmiljö.
1.7 Etiska övervägningar
Respondenterna i studien kommer hållas anonyma då MS kan vara ett känsligt område för många. Som tidigare nämnt så finns det flera typer av MS med funktionsnedsättningarna som är individuella och framträder på olika sätt, därför går det inte att dra en slutsats som stämmer in på alla respondenter. Från den insamlade empirin från respondenterna stärktes detta påståendet om att funktionsnedsättningar som förekommer inom MS inte går att generalisera och på grund av detta kommer inte alla med denna diagnos kunna använda sig av det slutgiltiga produktförslaget.
2 Teoretiskt ramverk
Studiens frågeställning kommer besvaras med hjälp av ett teoretiskt ramverk som består av fem designrelaterade teorier. De följande teorierna som studien grundar sig på är, användarcentrerad design, salutogen design, design för alla, ergonomisk design för en begränsad greppförmåga och emotionell design. Dessa teorier inkluderar designrelaterade metoder som fokuserar på användarens behov.
2.1 Centrala begrepp
- Empati är en färdighet där en person känner vad en annan person upplever. (Nationalencyklopedin, U. Å)
- Centrala nervsystemet (CNS) Består av hjärnan och ryggraden, där emellan transporteras nervsignaler som möjliggör rörelser av de olika kroppsdelarna (Fagius, 2009)
- Funktionsnedsättning innebär att individen har en fysisk eller psykisk förmåga som är nedsatt (Socialstyrelsen, U. Å)
- Skov är en period där individen lever med nya symtom eller får återkommande symtom. Symtomen framträder alltid oregelbundet och det finns ingen ”garanti” på hur länge symtomen stannar (MS-guiden, 2018).
- Neurologiska sjukdomar drabbar det centrala nervsystemet och bidrar med olika sorters fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Exempel på olika neurologiska sjukdomar är Alzheimer, Stroke, ALS och Parkinsons sjukdom (Nervsjukdomar, 2016).
- Fatigue är en onaturlig trötthet som förknippas med MS och det finns inget säkert belägg om varför denna trötthet uppstår men det spekuleras, att det uppstår i samband med det skadade myelinet eller på grund av ämnen som frisätts i hjärnan som resultatet av en inflammation MS-guiden, 2018).
2.2 Användarcentrerad design (ACD)
Användarcentrerad design är den centrala teorin i studien som grundar sig på, hur design utförs på bästa sätt för att möta användarens behov. Norman (2013) skriver i boken ”The design of everyday things” att användarcentrerad design är ett tillvägagångssätt som främst sätter människans behov och förmågor i fokus, för att sedan anpassa designen och uppfylla de önskade behoven som ska resultera i en begriplig och användbar slutprodukt. Han förklarar att användarcentrerad design även kan ses som en filosofi och att förstå människors beteenden är grunden för att lösa ett problem genom design. Denna studie fokuserar på kunskap om fokusgruppen, att få ett aktivt deltagande av fokusgruppen och att ha en iterativ arbetsgång gällande produktutveckling. Detta är grundläggande principer inom
användarcentrerad design (Earthy & Bevan, 2012). Alla steg behöver itereras tills den slutgiltiga produkten uppfyller fokusgruppens behov (Coton et. al, 2014).
ACD bygger på empati vilket innebär att designern försöker få en större förståelse för användarens behov och problematik. Denna förståelse kan stärkas genom en empatibyggande aktivitet som simulering av kroppsliga nedsättningar (Bennett & Rosner, 2019). Det är viktigt att designers får en ökad kunskap och tillmötesgår alla, människor med funktionsnedsättningar är inte bara en liten hjälplös grupp, de representerar oss alla och därför måste deras behov mötas genom utbildning, medvenhet och empati (Norman, 2007). Gasparini (2015) skriver i studien ”Perspective and Use of Empathy in Design Thinking” hur betydelsefullt det är för designern att försöka skapa empati för användaren tidigt i designprocessen för att resultera i relevanta lösningar. Genom empati erhåller designern även nödvändiga kompetenser och insikter för att kunna prioritera användarens behov för en mer önskvärd process. Pullin (2009) förstärker detta påstående i boken “Design meets disability”, där han poängterar betydelsen av att involvera personer med funktionsnedsättning i designprocessen, hur det ger en bättre förståelse för behovet och framtagning av mer funktionsdugliga och användarvänliga lösningar.
2.2.1 Salutogen Design
Antonovsky (1991) myntade begreppet salutogenes. Det salutogena synsättet handlar om att främja en individs hälsa trots att personen har en sjukdom hen tvingas att leva med. Det salutogena synsättet fokuserar på förståelsen för vilka faktorer som bevarar en persons hälsa och välmående snarare än vad det är som orsakar ett besvär/lidande.
Detta är eftersträvansvärt för personer med MS då deras funktioner och funktionsnedsättningar kan ge begränsningar i vardagen vilket kan ha en direkt påverkan på deras livskvalité. Antonovsky (1991) skriver i boken ”Hälsans mysterium” att om individen har en hög föreställning av hanterbarhet i livet blir det lättare att inte känna sig utsatt av förutsättningarna och därför mer lättsinnigt kunna acceptera omständigheterna som i sin tur bidrar till en starkare självkänsla.
Salutogen design är ett begrepp som innebär att underlätta och utesluta stress i interaktionen mellan människa och artefakt. Artefakter vi omringar oss med har en tendens att antingen öka ohälsan eller välbefinnandet på grund av den karaktär och funktion den har, då vi som användare skapar en direkt dialog med artefakten vid användning. Stress och ohälsa är ett tydligt tecken på att denna interaktion är i obalans. Som tidigare nämnt är hanterbarhet grunden för en bättre självkänsla och hanterbarhet kan även appliceras i interaktionen mellan individ och artefakt. Det blir en lyckad interaktion ifall individen tror att den kan förstå artefakten, att individen har resurserna som krävs för att hantera artefakten och att individen ska vilja hantera artefakten (Ilstedt Hjelm, 2004). Detta i sin tur kan ge goda förutsättningar för människor att upprätthålla en god livskvalité som kan minska risken för ohälsa.
2.2.2 Design för alla
Norman nämner i boken ”The Future of Everyday Things ” att designlösningar ämnade för funktionsnedsättning resulterar i en mer övergripande och fördelaktigare design som gynnar både “vanliga” individer och de med fysiska svårigheter och begränsningar. Han menar att när människor med funktionsnedsättning inkluderas i tankeprocessen, skapas produkter som är generellt bättre för alla människor oberoende av deras förmågor eller begränsningar.
I Elise Roys (2016) Ted-talk, “When we design for disability, we all benefit” förstärker talaren detta argument med förklaringen, att om designers ändrar sitt tankesätt och designar utifrån att produkten ska vara användarvänlig även för personer med funktionsnedsättningar leder detta ofta till bättre produkter än de som endast är designade för användare som inte är begränsade utav sin fysik. Norman (2016) förklarar att en designer måste ha god förståelse för människor samt deras behov för
att kunna applicera detta tankesätt och få fram produkter som är lämpade för alla oavsett deras svårigheter. Denna kunskapen fås i första hand genom att designern observerar sin fokusgrupp. Pullin (2009) beskriver i boken “Design meets disability” hur betydelsefullt det är att designern även fokusera på individens förmågor och inte bara funktionsnedsättning när produkter tas fram. Ett exempel på detta är potatisskalaren “OXO” (se figur 3) som togs fram för personer med artrit som ofta har greppsvårigheter, men som på grund av sin komfort, användarvänlighet och genomtänkta design fick även ett positivt mottagande av allmänheten. OXO har inga attribut som kan associeras med ett hjälpmedel för funktionsnedsättning. Den besitter en minimalistisk och neutral design som inte på något vis indikerar att den är skapad för personer med artrit. Marknadsföringen är även en viktig ståndpunkt som är avgörande om produkten är ämnad för personer med en specifik fysisk begränsning eller för allmänheten. Produkten fick erkännandet av ”The American Arthiritis
Foundation” att säljas som ett hjälpmedel för målgruppen men skaparen till OXO valde trots detta att inte marknadsföra produkten som en potatisskalare för artrit, eftersom han tänkte att den resterande befolkningen aldrig hade köpt den annars (Wilson, 2018).
2.3 Ergonomisk design för en begränsad greppförmåga
Ergonomisk design är ett område inom användarcentrerad design som kännetecknas genom en mer djupgående förståelse för människans egenskaper. Under designprocessen fokuserades det på hand-ergonomi för att studera målgruppens kapacitet, förmågor och begränsningar. Dessa egenskaper skapar
en större förståelse för hur ett hjälpmedel för personer med nedsatt handstyrka kan tas fram (Dinize & Soares, 2011).
Vink (2005) skriver i boken ”Comfort and Design” att ett frekvent användande av redskap och verktyg kan leda till fysiska problem från följande riskfaktorer, ogynnsamma hållningar och rörelser i handled och axlar, höga vridmoment, repetitiva rörelser, tryck i handgreppet, vibrationer och hög precision. Han nämner att en böjd vrist är ett exempel på en dålig hållning där handens led inte får vara i en neutral position. Vid rörelse eller till försök att upprätthålla en hållning för handen är det optimalt att lederna får vara i en neutral position, (se fig 4) så mycket som möjligt (Dul & Weerdermeester, 2017). Handens muskler och ligament utsätts för mindre påfrestning och stress i en neutral position eftersom de då inte är utsträcka och handen har då större kraft och uthållighet. När händerna sätts i arbete bör de ha en position så nära det neutrala läget som möjligt eftersom både precision och styrka minskar drastiskt vid de extrema ändarna av vårt rörelsemönster (se fig, 4). Några typiska arbetsrelaterade problem som kan leda till skada eller försämring av handens funktion är, repetitiva uppgifter, felaktigt grepp, vibrationer och felaktig design av handverktyg. Att arbeta med handen i en dålig hållning kan leda till specifika åkommor i handled och en kontinuerligt böjd vrist kan inflammera nerver. Detta resulterar i handledssmärta och en stickande känsla i fingrarna (Berlin & Adams, 2017). Detta kan bli extra problematiskt för personer som är diagnosticerade med MS då de redan har skadade nervtrådar som ytterligare försämrar styrkan och rörligheten i handen (Fagius et.al, 2007).
En stor del av dessa besvär kan åtgärdas genom en mer ergonomisk anpassning som innebär att hålla redskap i en mer neutral vinkel. Dinize & Soares (2011) berättar hur ergonomiska principer används för att skapa förbättringar i produkten som erbjuder bättre komfort, förbättrad användbarhet, enkel hantering och minimering av kraftbehov. Dessa förbättringar fokuserar på användarens behov och hjälper till att utforma produkter som är mer användbara och tillfredsställande. Några viktiga riktlinjer för att uppnå god ergonomiska produkter är bland annat att designen är tydlig för både användare och miljö, användaren är involverad och delaktig genom hela designprocessen, designen drivs av en användarcentrerad utvärdering och att hela designen är inriktat på användarens upplevelse (E. Ladner, 2015).
Figur 4 Handens kraft reduceras ju mer vristen böjs antingen upp eller ner
2.4 Det emotionella sambandet mellan användare och hjälpmedel
En produkt är mer än bara dess funktionella egenskaperna, en produkt kan även ha ett identitetsvärde som tillfredsställer användarens emotionella behov och som fastställer individens självsyn och plats i världen (Norman, 2004).Pullin (2009) förklarar att om en kontinuerlig användning av hjälpmedlet ska upprätthållas, är det viktigt för användare att produkten inte tillåter den funktionsnedsatta att identifiera sig med sin fysiska begränsning. Funktionshinder kan underlättas med hjälpmedel men dock är det inte ovanligt att personer med MS inte vill använda sig av hjälpmedel på grund av stolthet eller att de inte vill bli påminda om sin sjukdom (Fagius, 2009).
Att ständigt bli påmind om sin sjukdom kan påverka användarens sinnestillstånd och livskvalité till det sämre (Wynia et al, 2008). Norman (2004) beskriver i sin bok “Emotional design” att den emotionella sinnesstämningen för en produkt är indelad i tre faktorer som består av en känslomässig-, en beteende- och en reflekterande faktor. Den känslomässiga reaktionen aktiveras av det första intrycket av produkten, det är därför den känslomässiga faktorn som Norman nämner spelar en så stor roll för användarens vidare utforskning av produkten. Användaren kan även se förbi produktens bristande funktionsdugligheter om den första upplevelsen av produkten var väldigt positiv. De två andra faktorerna kompletterar användarens helhetsintryck och användning av produkten. Beteende faktorn innebär att produkten måste ha en god användarvänlighet samt den reflekterande faktorn är avgörande för användarens fortsatta användning av produkten. Därför kommer produkten vara utformad utifrån de tre faktorerna som utgör grunden för emotionell design som ska resultera i en fortsatt användning av hjälpmedlet.
3. Metoder
En metodkombination beståendes av både kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att få en bredare uppfattning om målgruppens behov (Denscombe, 2016). Insamling av studiens empiri genomfördes genom enkäter och kvalitativa intervjuer. Alla respondenter som var delaktiga i de olika metoderna hölls anonyma på grund av etiska skäl. Denna förstudie blev grunden för vidare designprocess. Enkäter skickades ut för att snabbt få en överblick samt ta reda på om det fanns ett återkommande behov för målgruppen. Enkäterna följdes av kvalitativa intervjuer med respondenterna, vilket gav en djupare insikt och större kunskap angående deras problematik samt behov. Utöver de användarcentrerade metoderna gjordes en marknadsundersökning för att kartlägga befintliga hjälpmedel på marknaden som avser underlätta ett funktionshinder på grund av nedsatt styrka i händerna. Den insamlade empirin från studiens metoder användes som riktlinjer för sammansättningen av en funktionsanalys och kravspecifikation. Funktionsanalysen och kravspecifikationen blev sedan grunden för utformningen av de olika konceptförslagen i designprocessen. De olika konceptförslagen utvärderades tillsammans med respondenterna i en användarutvärdering för att få reda på konceptens användarvänlighet, funktionalitet samt attraktionsvärde.
3.1 Enkätutskick till personer med en MS diagnos
Denscombe (2016) beskriver en enkät som en lista med frågor vars uppgift är att genom de insamlade svaren samla in selektiv utvald information som berör studien.
Syftet med enkäten var att ta reda på vilka gemensamma funktionsnedsättningar som var mest förekommande bland de samtliga MS typerna. Enkäten inleddes med allmänna frågor om hur
respondenterna påverkas av MS i vardagen. Frågorna skulle bidra till kunskap om i vilken omfattning respondenterna upplever begränsad rörlighet i vardagen.
Två enkäter skickades ut i en befintlig MS grupp på Facebook som var relevanta för studiens syfte och besvarades av sammanlagt 239 respondenter. Facebook användes som plattform eftersom det är ett effektivt medel för forskare att lätt och snabbt komma i kontakt med en större grupp
människor som är av intresse (Denscombe, 2016). Det skickades ut två enkäter i olika omgångar som inleddes med frågan om vilken typ av MS respondenterna hade, eftersom fysiska begräsningar är individuella beroende på vilken typ av MS personen har samt hur långt gången sjukdomen är. Den andra enkätens frågor formulerades efter de insamlade svaren från den första enkäten som ansågs vara relevanta för vidare undersökning.
Första enkäten som skickades ut innehöll 16 frågor kring funktionsnedsättningar som uppstår från MS och vidare bidrar till diverse funktionshinder. Exempel på frågor som ställdes var, hur ofta
stöter du på funktionshinder i vardagen på grund av din MS, finns det något eller några funktionshinder i vardagen som du upplever som extra problematiska? och finns det något hjälpmedel som du använder dig av när funktionshindret uppstår? Den första enkäten skickades ut för att få en överblick över vilka komplikationer majoriteten av respondenterna upplevde och få reda på hur de tog itu med dessa.
Den andra enkäten innehöll fyra frågor om var respondenterna upplevde flest funktionshinder, i en hem- eller utomhusmiljö samt vilka rörelser i hem- respektive utomhusmiljö som ansågs orsaka störst funktionshinder för respondenten.
3.2 Kvalitativa intervjuer med personer med en MS diagnos
För att få reda på målgruppens tankar och behov utfördes ostrukturerade intervjuer med respondenterna. Denscombe (2016) menar att ostrukturerade intervjuer tillåter respondenten att tala fritt om ämnet utan att tillåta intervjuaren forma deras tankesätt. Grytten & Måseide (2006) förklarar i sin litteraturstudie ”When I am together with them I feel more ill” att stigmatiseringen av MS är relaterat till fysiska begräsningar och en begränsad livsstil som förekommer av denna sjukdom. Därför var det viktigt att låta respondenterna styra intervjun och inte tvärtom för att inte riskera och kränka deras integritet med olämpliga frågor. Intervjuaren inledde dock de olika intervjutillfällena med samtalsämnen som ansågs vara relevanta för studien. Intervjuerna hölls enskilda för att respondenterna inte skulle påverkas av varandras svar eller känna sig bedömda av de andra personerna i rummet.
Intervjuerna användes som en komplettering till enkäten för att få en mer djupgående bild av respondenternas åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter (Denscombe, 2016). Intervjuerna gjordes med respondenter inom varje typ av MS, en respondent hade förlöpande skovvis MS medan de två andra respondenterna hade primär- respektive sekundär progressiv MS. Alla intervjuer utfördes hemma hos respondenterna. Samtliga intervjuer spelades in då det finns en risk att information utelämnas då endast anteckningar utförs och diskussionen flyter på utan avbrott eftersom intervjuaren inte avbryter diskussionen för att hinna anteckna det som sägs. Intervjuerna pågick mellan 1,5-2 timmar och alla respondenter fick vara anonyma på grund av etiska skäl. Kontakten med de intervjuade respondenterna bevarades genom hela studien då deras feedback ansågs vara värdefull för framtagningen av den slutgiltiga produkten.
3.4 Marknadsanalys av befintliga hjälpmedel
En marknadsanalys genomfördes parallellt med de övriga metoderna för att få en överblick över befintliga hjälpmedel som stödjer en nedsatt muskelstyrka i händerna för personer med MS eller neurologiska sjukdomar med liknande problematik som innefattar greppsvårigheter. En
marknadsanalys kan användas för att få en större uppfattning om hur marknaden ser ut i dagsläget och genom denna undersökning, se hur stor potential produkten har för att utmärka sig från konkurrenterna (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015).
Marknadsanalysen utfördes bland annat genom sökningar på Google och Pinterest och det skapades ett kollage av relevanta bilder på hjälpmedel för vidare utvärdering av utbudet. Sökorden som användes för dessa sökningar var bland annat hjälpmedel för en nedsatt handstyrka, hjälpmedel för nedsatt greppförmåga, hjälpmedel för MS, produkter för MS och hjälpmedel för neurologiska sjukdomar. Sökningarna gjordes både på svenska och engelska.
3.5 Test – Få en större förståelse för målgruppens greppsvårigheter
För att förstå användarens nedsatta handstyrka utfördes ett test. Genom att trötta ut handen och direkt efter dammsuga i ca 10 minuter. Detta gjordes genom en hantelträning för att trötta ut musklerna i- och runt händerna. Testet gjordes i två omgångar på olika dagar, första gången utan hjälpmedlet och den andra gången gjordes efter att en prototyp hade tagits fram. För att få ett bättre resultat går det att sätta sig in i användarens roll och simulera greppsvårigheten som ger designern en större inblick för behovet (Elise Roy, 2016).3.6 Produktframtagningen
Metoderna tillsammans med det teoretiska ramverket var grunden för resultatet av den slutgiltiga produkten som ska stödja nedsatt styrka i händerna för personer med MS i en hemmiljö. För att få en större insikt samt att närma sig den önskade lösningen för behovet gäller det att den användarcentrerade designprocessen är iterativ (Coton et. al, 2014). Respondenternas behov och önskemål användes senare i processen för framtagningen av det slutgiltiga produktförslaget.
Den användarcentrerade designprocessen för denna studie är iterativ enligt (se figur 3) och är indelad i fyra aktiviteter, att förstå problematiken kring behovet samt hur användaren agerar i sin naturliga miljö, idégenerering och skiss, utformning av prototyper och sist en utvärdering av prototyperna med fokusgruppen (Norman, 2013). Nedanför i följande kapitel presenteras de olika metoderna som användes vid framtagningen av det slutgiltiga produktförslaget.
3.6.1 Utformning av kravspecifikation och funktionsanalys
Kravspecifikation och funktionsanalys användes som underlag där respondenternas önskemål och behov listades i form av kärnvärden. Det var viktigt att kravspecifikationen och funktionsanalysen var färdigställd innan konceptualiseringen påbörjades eftersom denna metod låg som grund för slutproduktens egenskaper. Kärnvärdena sammanställdes från resultatet av intervjuer, observationer och enkäter. Kravspecifikationen och funktionsanalysen ändrades under hela designprocessen allt eftersom nya kärnvärden, information och önskemål dök upp.
3.6.2 idégenerering & skissning
Kravspecifikationen och funktionsanalysen låg som grund för idégenereringen och skissning av olika konceptförslag. Idégenereringar gjordes i flera omgångar utifrån respondenternas nedsatta muskelstyrka i händerna. Det gjordes idégenereringar i grupp med andra kursare samt på egen hand. Idégenereringarna på egen hand utfördes genom mindmapping och brainstorming utfördes i en grupp på fyra personer. Efter att ha fått en inblick i vad respondenterna eftertraktade i sitt hjälpmedel, kategoriserades det bland idégenereringarna och skisserna för att hitta de bästa koncepten respondenterna kunde ge feedback på. Skissningar gjordes efter ergonomiska principer som är anpassningsbara för denna typ av problematik så att produkten kunde uppnå sitt syfte – att underlätta för personer med nedsatt handstyrka (E. Ladner, 2015).
3.6.3 Estetiskt uttryck
En moodboard är en sammansättning av bilder, skiss eller ord som visualiserar en känsla (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015). Detta är ett kraftfullt verktyg för att kommunicera användarnas känslor, erfarenheter, ambitioner och uppfattningar till designers. En moodboard ger visuella stimuli och innehåller inspirerande material som uppmuntrar till diskussion mellan designer och användare (McDonagh et al, 2002). Moodboarden skickades fram och tillbaka mellan designer och respondenterna tills det estetiska uttrycket blev godkänt. Moodboarden skapades genom att visuellt samla former, föremål och färger som tillsammans skulle ge ett neutralt och harmoniskt uttryck. Den sammanställda moodboarden skickades sedan till samtliga respondenter. Respondenterna fick då komma med förslag om förbättringar gällande färg och formspråk. Det underlättade att endast ha tre respondenter eftersom det annars lätt kunde ha blivit rörigt med fler än tre respondenter på grund av allas subjektiva åsikter. Desto tydligare respondenterna var kring det estetiska uttrycket de föredrog i slutprodukten ju lättare var det att sätta ihop den slutgiltiga moodboarden. Moodboarden skickades fram och tillbaka fyra gånger innan den var färdig. Detta var för att inte lägga ner onödig tid på att börja designa på hjälpmedlet innan det estetiska uttrycket blev godkänt av respondenterna för att sedan få justera om moodboarden
efter deras tycke. Den färdiga moodboarden användes sedan som mall för det estetiska uttrycket av det slutgiltiga produktförslaget. Det slutgiltiga produktförslaget togs fram med hjälp av de visuella kontributionerna från moodboarden, som färg och form.
3.7 Utvärdering av det slutgiltiga produktförslaget
Det slutgiltiga produktförslaget utvärderades med fokusgruppen för att se hur väl det uppfyller respondenternas behov och önskemål som anges i funktionsanalysen och kravspecifikationen. En utvärdering med fokusgruppen ger designern en uppfattning om hur bra produktens mottagande är från fokusgruppen och ifall produkten lämnar utrymme för justeringar samt potential för vidare utveckling (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015). Respondenterna fick svara på frågor som var anknutna till det slutgiltiga produktförslaget. (Se bilaga 4) för intervjumall.
4. Resultat och analys
4.1 Resultat från enkäter
185 enkätsvar samlades in från respondenter med, förlöpande skovvis, sekundär- och primär progressiv MS. Från de insamlade svaren framkom det tydligt att majoriteten av respondenterna bestod av personer med skovvisförlöpande MS (se figur 4) som är den mildaste typen av MS (MSguidens, 2018).
Denna enkät visade tydligt att majoriteten av respondenterna snabbt blir trötta av diverse rörelser i hemmet, där de fick svara “instämmer helt” och “instämmer delvis” (se figur 5). Med den insamlade informationen behövde studien utforma en ny enkät för att få mer specifika svar om vilka rörelser det handlade om, som medförde trötthet och utmattning. Baserat på de 65 svaren från den nya enkäten, framkom det att dessa rörelser förekom inom aktiviteterna, städning och matlagning.
Det gick inte att veta om det var samma respondenter från den förra enkäten som även hade svarat på
den nya på grund av anonymiteten och detta var författaren tvungen att ta hänsyn till vid utvärderingen av den insamlade empirin. Dessa rörelser bestod av fysiska symtom som exempelvis känselbortfall, nedsatt finmotorik och nedsatt styrka i händerna som bland annat ledde till begränsad greppförmåga. Enligt Fagius et al (2007) är detta vanligt förekommande för personer med MS när myelinet skadas uppstår det nedsatt muskelstyrka som är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna.
I den nya enkäten hade majoriteten av respondenterna svarat att flest funktionshinder förekom utomhus. Respondenterna som svarade på att de upplevde flest funktionshinder utomhus hade allihop likartade svar som var relaterade till en gångproblematik samt fatigue som uppstod av längre promenader. Studiens författare valde trots detta att fokusera på funktionshinder i hemmiljö på grund av hur mättad marknaden är för denna typ av hjälpmedel som är avsedda för hjälp med gången. Ytterligare resonemang till varför denna problematik valdes bort var på grund av problemets omfattning och tidsbegränsning. Det bedömdes även att det hade behövts längre tid och flera faktorer att ta hänsyn till för att undersöka denna problematik som till exempel, hur väl anpassat samhället är för personer med funktionsnedsättningar och en breddare anatomisk och ergonomisk kunskap.
4.2 Resultat från kvalitativa intervjuer
De ostrukturerade intervjuerna inleddes med en allmän diskussion om hur MS har påverkat respondenternas liv. Svaren från de två respondenter som hade primär- respektive sekundär progressiv MS och som både satt i rullstol skiljde sig en del från respondenten med skovvis förlöpande MS som inte hade lika grava fysiska begränsningar. I samtliga intervjuer diskuterades det mest kring svårigheter inom matlagning och städning som uppstod på grund av nedsatt muskelstyrka i händerna. Detta var på grund av svaren från enkätundersökningarna visade att majoriteten av respondenterna var påverkade av
denna begränsade rörlighet. De två respondenterna uttryckte sin frustration kring den nedsatta muskelstyrkan i händerna som de både var påverkade av i olika grader, då MS är en individuell sjukdom där symtomen träder fram i olika omfattningar (Runemarker, 2016). Konkreta exempel på när den nedsatt handstyrkan blev som mest påtagliga var när de skulle borsta tänderna, tvätta fönster, laga mat, dammsuga och hålla i bestick. Respondenten med sekundär progressiv MS utvecklade detta påstående och förklarade att det problematiska var att greppa ett föremål under en längre tid eftersom styrkan i händerna snabbt avtog och greppförmågan försämrades och det blev svårt att hålla kvar föremålet.
Respondenten med primär progressiv MS inledde intervjun med att uttrycka sin åsikt om estetiken kring dagens hjälpmedel genom följande beskrivning, “Hur otroligt fula dom är, speciellt svenska produkter som enbart fokuserar på funktion och inte på design” och att “det hade varit önskvärt att kombinera de två delarna, funktion och design”. Respondenten tyckte att estetiken var lika viktig som funktionen för vidare användning av hjälpmedlet. Detta är riktlinjer inom emotionell design där Norman (2004) tar upp innebörden och betydelsen av produktens estetik som gör att användaren emotionellt värderar produkten för vidare användning.
Respondenten med sekundärprogressiv MS förklarade att sjukdomen har tagit över stora delar av livet på grund av de fysiska begräsningarna som uppstått, även de lite mindre och inte enbart för den obefintliga benfunktionen. Vardagliga uppgifter i hemmet som till exempel matlagning, städning och hygien som alla var relaterade till nedsatt handstyrka som innefattar en begränsad greppförmåga. Dessa uppgifter som en gång i tiden kunde skötas självmant, hade nu blivit en belastning för respondenten. I dagsläget var respondenten beroende av sin sambos hjälp för utförandet av dessa uppgifter och detta skapade frustration hos respondenten. Att inte kunna vara självständig i utförandet av vardagliga aktiviteter leder ofta till en försämrad livskvalité (Chang & Johnson, 2008).
Respondenten med skovvis förlöpande MS berättade om den mest begränsade rörligheten i hemmet var kopplad till nedsatt handstyrka och hur de allihop förknippades med uppgifter inom städning. Dammsugning och fönstertvättning var de jobbigaste momenten som tog mest på krafterna och respondenten konstaterade att detta till en stor del berodde på ”handtagets” utformning och handens vinkel i relation till redskapets handtag som inte var anpassat för personer med en nedsatt muskelstyrka i händerna.
Dammsugning var en uppgift som inte kunde slutföras i en omgång, respondenten var tvungen att pausa när belastningen blev för stor eller fick tas över av sambon. Även denna respondent förklarade hur jobbigt det kändes att vara beroende av någon annan för att utföra vardagliga uppgifter i hemmet och inte kunna vara hundra procent självständig. Respondenten förklarade även att stress var en underliggande faktor som påverkade muskelstyrkan negativt samt kunde leda till skakningar i händerna. Efter resultatet från intervjuerna konstaterades det att en nedsatt handstyrka ledde till försämrad greppförmåga och att majoriteten på grund av detta upplevde begränsningar när de skulle städa. Denna funktionsnedsättningen var mer eller mindre problematiskt för alla respondenter. Därför kan ett hjälpmedel som uppfyller detta behovet vara av intresse för många användare inom de olika typerna av
MS. Av det insamlade resultatet från intervjuerna framkom det även att samtliga respondenter har behovet och mår bra av att klara sig själva. Även de mindre funktionshindren som inte uppstår från en obefintlig benfunktion kan ge upphov till ett nedsatt känslomässigt tillstånd och leda till en försämrad livskvalité (Coenen et al, 2011) och måste därför underlättas på bästa möjliga sätt.
4.4 Resultat från marknadsanalysen
Hjälpmedlens estetiska uttryck resulterade i att respondenterna inte ville använda sig av produkterna. Denna estetiska faktorn grundar sig i respondenternas motvilja för att använda dessa hjälpmedel. Respondenterna förklarade att många av dessa hjälpmedel har ett sterilt och livlöst uttryck som associeras med en funktionsnedsättning, även färgvalen kändes tråkiga och gav en känsla av hjälpmedel
för funktionsnedsättning. Detta avseende är något som Norman (2006) tar upp när han förklarar att en produkts första intryck måste vara betydelsefullt för användaren, för vidare utforskning av produkten.
I (figur 8) presenterades diverse hjälpmedel som på något sätt underlättar för en nedsatt muskelstyrka i händerna. Efter marknadsanalysen konstaterades det att marknaden är relativt liten för denna typ av hjälpmedel. Det var även svårt att hitta hjälpmedel för denna sorts av problematik och internet gav inte många träffar när sökningar gjordes. Respondenterna frågades varför de inte använder sig utav något hjälpmedel för deras nedsatta styrka i händer, då svarade dem på grund av dålig marknadsföring blev det svårt att hitta produkterna .
Figur 8 Här visas relevanta hjälpmedel på marknaden för en nedsatt handstyrka och begränsad greppförmåga
4.5 Resultat av test - Förstå användarens greppsvårigheter
Efter den intensiva träningen där händerna hade utsatts för belastning och påfrestning med hjälp utav vikter utfördes dammsugning i ca 10 minuter både med (se figur 9) och utan hjälpmedel. Det blev en liten skillnad mellan de olika typerna av dammsugning men fortfarande svårt att avgöra ifall en person med MS hade upplevt någon skillnad. Detta test kanske inte är lämpat för denna typen av begränsad rörlighet eftersom det är svårt att veta hur mycket en person med MS känner av sin nedsatta
handstyrka då det är en individuell sjukdom som kan variera från person till person.
4.6. Resultat av Produktframtagningen
Nedan beskrivs resultatet av studiens produktframtagning. Produktframtagningen innefattar konceptualisering av de olika idéerna, valet av det estetiska uttrycket, utformning och materialval.
4.6.1 Resultat av kravspecifikation och funktionsanalys
Resultatet från intervjuer och enkäter var grunden för kravspecifikationen (se figur 11) och funktionsanalysen. För vidare idégenerering, skiss och konceptualisering var det viktigt att ta reda på vilka egenskaper som var tvungna att vara med i den slutgiltiga produkten. I det teoretiska ramverket
och resultatet av intervjuerna samt enkäterna framkom det att greppförmåga och nedsatt handstyrka var ett stort problem för målgruppen. I en hemmiljö applicerade majoriteten av respondenterna dessa funktionsnedsättningar på just dammsugning och beskrev denna problematik som det största funktionshindret. Huvudfunktionen för produkten blev att underlätta dammsugning i hushållet. Av resultatet från intervjuerna framkom det även att produkten måste vara estetisk tilltalande för vidare användning av produkten. (Se figur 10) för hela funktionsanalysen.
Funktion Klass Anmärkningar
Stödja Nedsatt handstyrka HF För användaren
Erbjuda Avlastning N För hand och arm
Erbjuda Ergonomi N För användaren
Upplevas Estetiskt tilltalande N Av målgrupp
Uppmuntra Användning N Av målgrupp
Avse Tillförlitlighet Ö För användaren
Tåla Rengöring N Ska kunna rengöras
Figur 10 funktionsanalysen visas huvudfunktionen för produkten samt andra nödvändiga och önskade krav.
4.6.2 Resultat från skisser och idégenereringar
Från idé- och skissgenerering kom flera idéer fram. Det valdes att gå vidare med tre av idéerna (se figur 12, 13 & 14). Dessa koncept visades och utvärderades av målgruppen. De tre koncept som valdes ut var baserade på respondenternas behov och önskemål enligt kravspecifikation och funktionsanalys. Koncepten blev rangordnade av respondenterna efter konceptet med störst möjlighet att uppfylla respondenternas behov.
Koncept 1
Är ett hjälpmedel som stabiliserar arm och hand och avlastar handens fysiska påfrestning som uppstår från dammsugning och fönstertvättning. Detta hjälpmedel ska stödja nedsatt styrka och förbättra greppförmågan i handen när användaren behöver dammsuga eller tvätta fönster (se figur 12).
Koncept 2
Detta koncept är en handske som underlättar nedsatt styrka i händerna och erbjuder användaren bättre greppförmåga (se figur 13). Detta hjälpmedel ska hjälpa till och underlätta olika utföranden av vardagliga aktiviteter i hemmet där handstyrka är ett måste.
Det mörk-orangea området på handsken kommer bestå av en “Slap Wrap” funktion. Den fungerar på följande sätt, att när användaren försöker greppa ett föremål, då omsluter fingrarna sig runt det önskade området likt en “Slap Wrap” och fingrarna stabiliseras för ett fastare grepp.
Figur 12 Koncept 1
Koncept 3
Är ett hjälpmedel som underlättar förflyttning av kastruller i köket. Detta hjälpmedel avlastar händer och armar och med hjälp av denna produkt förebygger användaren en kroppslig påfrestning som orsakas av transportering av tunga kastruller (se figur 14).
4.6.3 Resultat från utvärderingen av de olika koncepten
Det utfördes en utvärdering av de olika koncepten, där tre olika konceptförslag presenterades. Respondenterna listade konceptens för- och nackdelar. Nedanför presenteras en översikt av respondenternas feedback kring de olika konceptförslagen.
Koncept 1: Respondenterna hade svårt att komma med kritik kring detta konceptet då många inte kunde komma på några nackdelar med detta hjälpmedel. En av respondenterna skrev på konceptets fördelar – ”snygg design som inte skriker hjälpmedel för handikappade”och ”att den skulle passa vem som helst oavsett svårighet/normalt fungerande”. Hade passat hela marknaden. Många av respondenterna trodde även att ett spänne för armen hade förebyggt att fönsterskrapan och dammsugarröret tappats. Den enda nackdelen konceptet fick var att en respondent var tveksam till dammsugaren, eftersom hjälpmedlet behövde vara följsamt då armen böjs vid dammsugning.
Koncept 2: Detta konceptet gillades av många respondenter då de ansåg att produkten hade många användningsområden och att den möjligtvis hade minskat domningarna i handen som uppstår från nedsatt styrka i händerna på grund av stödet den erbjuder. De gillade även tanken med att en handske hade kunnat vara ett hjälpmedel eftersom en handske kan tas med överallt och hade antagligen inte dragit åt sig lika mycket ”nedlåtande” uppmärksamhet som med övriga hjälpmedel för funktionsnedsättningar. En handske som hade använts på offentliga platser hade den antagligen väckt mer nyfikenhet och klassats som en “häftig produkt” mer än till exempel hjälpmedlen som käppar och rullatorer t.ex. som lätt kan förknippas med begränsad rörlighet av olika slag. De ansåg att en handske inte associeras med ett ”klassiskt” hjälpmedel. Nackdelen med detta konceptet var att det kommer uppstå problem om den används i köket och man bränner sig på en kastrull eller dylikt och snabbt behöver släppa föremålet. En handske som är tillverkade utav tyg blir även snabbt smutsig både ut – och invändigt och kommer antagligen behövas tvättas ofta.
Koncept 3: Detta konceptet hade antagligen flest nackdelar och majoriteten av respondenterna ansåg att detta hjälpmedel istället kunde bli en fara för användaren. Respondenterna sa att det skulle vara rädda
att använda detta hjälpmedel då det finns en risk att få kokande vatten eller mat över sig. Personer i rullstol skulle haft svårt att använda den och att den kändes överflödig med tanke på hur kort stund man behöver lyfta en kastrull. Den hade varit mer intressant om fästanordningen hade kunnat användas på andra föremål än kastruller.
Konceptet som blev mest omtyckt och ansågs ha störst potential för att lyckas stödja en nedsatt handstyrka var koncept 1. Detta koncept fick bäst feedback och många av respondenterna bedömde att detta hjälpmedel även skulle kunna användas av personer utan en nedsatt handstyrka men som bara behövde mindre belastning och bättre greppvänlighet när de utförde vardagliga aktiviteter i hemmet som dammsugning och tvättning av fönster. De ansåg att hjälpmedlet var hanterbart och begripligt och därför inte kände sig avskräckta för att hypotetiskt tänka sig använda det. På grund av studiens tidsram valdes det att endast arbeta vidare med stödfunktion/hjälpmedel för dammsugning eftersom det var det mest återkommande problemområdet gällande vardagsproblematik i hemmet och nedsatt handstyrka.
4.6.4 Vidareutveckling av det valda konceptet
Vidareutveckling av koncept 1 börjades med att tillverka en prototyp i frigolit (se figur 15) för att hitta rätt dimensioner och proportioner för hjälpmedlet i relation till dammsugaren. Det var viktigt att hålla hjälpmedlet så litet och kompakt som möjligt för att inte lägga på onödig vikt för användarna, samtidigt som det ska kunna ge stödet som efterfrågades.
Det togs även fram en prototyp i kartong som fästes på dammsugarröret (se figur 16) för att kunna testas i verkligheten. Två respondenter testade prototypen eftersom det inte gick att få till någon träff med den tredje respondenten. Respondenterna gillade tanken av ett armstöd för stabilisering samt ett handtag som erbjöd handleden en mer ergonomisk vinkel. De både respondenterna föredrog dock att hjälpmedlet skulle ha ett spänne för armen för att inte tappa hjälpmedlet eller för att armen skulle åka ur det.
I vidareutvecklingen av koncept 1 fokuserades det på framtagning av olika handtag som modellerades i lera för att få fram ett ergonomiskt anpassat handtag som hade gynnat användarens grepp. Det togs fram fyra olika utformningar (se figur 17-20) som fick utvärderas av två respondenter och därefter valdes det mest greppvänliga handtaget fram. Handtag nummer tre var det handtag som valdes flest gånger, då respondenterna fick välja vars två handtag som de föredrog mest. De förklarade att de föredrog att handtaget skulle erbjuda någon sorts utformning för fingrarna eftersom det upplevdes mer komfortabelt.
Det skissades fram olika former på den övre delen av hjälpmedlet för att försöka komma bort från krycka-associationen så mycket det gick men samtidigt ha kvar det nödvändiga stödet (se figur 21). På en vanlig krycka sitter ”flärparna” som omsluter armen för bättre stabilitet högst upp på kryckan (se figur 22) eftersom användaren stödjer sig med hela sin kroppsvikt på kryckorna. Form nummer tre som valdes att gå vidare med hade ”flärparna” längst ner och respondenterna ansåg att denna utformning kändes minst klumpig samtidigt som den erbjöd gott om stöd. Dock så har utformningen fortfarande kvar en kryckassociation
Figur 19 form 3
Figur 18 form 2 Figur 17 form 1
Figur 22 En klassisk funktionell krycka
4.6.5 Estetiskt uttryck
Det estetiska uttrycket spelade en stor roll för respondenterna då de önskade sig att hjälpmedlet skulle ha ett estetiskt utryck som i första hand inte associerades med en funktionsnedsättning. Respondenterna föredrog att hjälpmedlet skulle smälta in i en hemmiljö och inte sticka ut och dra till sig för mycket uppmärksamhet. Den slutgiltiga moodboarden togs fram med hjälp av respondenterna (se figur 23) och förmedlade en neutral men samtidigt ett modernare estetiskt uttryck som utmärkte sig från marknadens befintliga hjälpmedel som respondenterna beskrev som ”fula” och ”omoderna”. I moodboarden togs det fram inspirerande bilder som innehöll former, färger och objekt som uttryckte respondenternas känslor utan en verbal kommunikation. Ihopsättningen av moodboarden började med att respondenterna uttryckte sig genom ord som de önskade att det estetiska uttrycket skulle avbilda i moodboarden. Dessa ord var lätt, ärlig, ha ett häftigt uttryck, behagliga färger, mjuka former och upplevas modern.
4.7 Det slutgiltiga produktförslaget
Det slutgiltiga produktförslaget (se figur 24 & 25) är baserat på koncept nummer 1, ett dammsugarhandtag som ska stödja nedsatt styrka i händerna för personer med MS. Produkten är även
lämpad för personer med liknande neurologiska sjukdomar som drabbas av nedsatt handstyrka som vidare leder till en begränsad greppförmåga. Hjälpmedlets syfte är att underlätta en dammsugningsprocess i hemmet som ofta anses vara belastande, krävande och problematiskt att utföra för personer som är diagnosticerade med MS. Produktförslaget ska ha ett kardborrebandsspänne likt det i (figur 24) dock saknas spännet på prototypen. Spännet ska vara tillverkat i kardborreband för enkel justering med en komfortabel insida av skumgummi. Spännet var ett önskemål från målgruppen. Spännets funktion ska stödja och stabilisera vid användning av produkten.
Figur 25 Det slutgiltiga produktförslaget utan kardborrebandsspänne
Figur 24 Det slutgiltiga produktförslaget med kardborrebandsspänne för armen
Produkten ska erbjuda en fästanordning som ska passa alla dammsugare på marknaden genom en justerbar fästanordning i form av två kardborrefästen med gummi på insidan av banden som erbjuder hjälpmedlet friktion för att sitta på plats och inte glida ner (se figur 26). Hjälpmedlet kommer tillverkas av Polypropylen som är ett material som lämpar sig för robusta produkter samt att det är 100% återvinningsbart (Omnexus, U,Å). Handtaget kommer bestå av naturgummi som erbjuder användaren
bättre komfort och ett fastare grepp. Naturgummit är ett miljövänligt och återvinningsbart gummi (Industrialrubbergoods, 2019). Produkten kommer tillverkas med ”formsprutning”. Denna tillverkningsmetod lämpar sig för att gjuta hela former med hög ytfinish och för produkter som ska massproduceras (Thompson, 2007). Handtaget på produkten kommer finnas för både höger- och vänsterhänta eftersom en nedsatt muskelstyrka i händerna kräver specialanpassade ergonomiskt utformade rekommendationer (Kroemer et al, 2001). Ett universellt handtag som finns på de klassiska funktionella kryckorna passar både höger- och vänsterhänta och är inte tillräckligt anpassat för en nedsatt muskelstyrka i händerna, då de endast är till för att stödja användaren.
Figur 26 Fästanordning med kardborreband med gummi på insidan av banden
Illustrationerna nedanför (se figur 27), visar fördelarna med att använda ett ergonomiskt utformat hjälpmedel och påfrestningen (Dul & Weerdermeester, 2017) som uppstår från användningen av ett vanligt dammsugarhandtag.
4.7.1 Utvärdering av det slutgiltiga produktförslaget
Med hjälp av respondenternas omdöme utvärderades det slutgiltiga produktförslaget utifrån samtliga kärnvärden som utgjorde funktionsanalysen och kravspecifikationen. Respondenterna bedömde att detta hjälpmedel uppfyllde sin funktion och erbjöd ett bättre stöd och avlastning. De ansåg att det vanliga dammsugarhandtaget inte är utformad för en nedsatt muskelstyrka i händerna. Detta på grund av dammsugarhandtagets hårda yta samt handens oergonomiska vinkel som uppstod från handtaget. Respondenterna föreslog att hjälpmedlet skulle gå att justera vertikalt för att kunna anpassas efter användarens underarms längd. Två av personerna som utvärderade produkten sitter i rullstol och de båda önskade att hela hjälpmedlet skulle gå att förlänga och inte bara där underarmen ska sitta. Detta för att kunna anpassa hjälpmedlets längd till rullstolen.
Det estetiska uttrycket var behagligt och tolkades som en ”häftig” produkt och uppfattades inte lika mycket som ett renodlat hjälpmedel för nedsatt greppförmåga, men som fortfarande hade en nära association till kryckan, som blev svårt att komma ifrån men samtidigt behålla ett önskat stöd. Detta var mycket på grund av att respondenterna tyckte att hjälpmedlets formmöte med dammsugarröret inte uppfattades som ett hjälpmedel för funktionsnedsättning utan mer som en förlängning till dammsugarröret som skulle underlätta dammsugningen generellt. Utfallet av detta var dock att
Figur 27 Illustrationer av fördelar och nackdelar av dammsugning med hjälpmedel respektive dammsugning utan hjälpmedel
respondenterna inte hade skämts att låta hjälpmedlet sitta kvar på dammsugaren ifall någon utomstående som kom på besök hade sett det. De tyckte även att fästanordning som bestod av kardborreband var en smart funktion då det inte krävs någon större handstyrka för att fästa och ta av hjälpmedlet. Samtliga respondenter gav bra feedback och hade kunnat tänka sig att använda produkten.
5. Slutsats
Efter studiens insamlade empiri framkom det att nedsatt styrka i händerna var en komplikation som majoriteten av respondenterna levde med, problematiken blev studiens fokus. Studien resulterade i en produkt utformad för att stödja personer med nedsatt handstyrka vid dammsugning, vilket är ett svar på frågeställningen: Hur kan produktdesign stödja nedsatt handstyrka i en hemmiljö för personer med MS?
Studien visar även att det går att utforska samt bidra med interventioner för personer med specifika problem eller behov, som i detta fallet handlar om personer med MS som ibland kan behöva extra stöd för en nedsatt handstyrka. Designprocessen tillsammans med ACD-metoder har visat sig vara bra verktyg för att nå studiens syfte. Designer sitter på en roll som möjliggör nära interaktion med personer som är i behov av innovativa lösningar för att upptäcka förbättringsmöjligheter.
Studiens mål var att utforma ett hjälpmedel som skulle stödja en nedsatt handstyrka för personer med MS för att underlätta utförandet av vardagliga aktiviteter som i detta fallet blev dammsugning som kräver normal handstyrka. Marknaden för denna typ av hjälpmedel som fokuserade på en nedsatt handstyrka var nästintill obefintlig. Det hittades inget hjälpmedel som underlättade för en vardaglig uppgift som dammsugning. De hjälpmedel som fanns för andra syften ansågs fula och tråkiga av respondenterna och de menade att det tog emot att använda sig av hjälpmedlen.
Med hjälp av de olika metoderna framkom det att ett hjälpmedel som stödjer en nedsatt handstyrka var högst aktuell. Det framtagna produktexemplet kommer dock inte kunna användas av alla med MS eftersom denna sjukdomen är oerhört individuell och styrkan och rörligheten i händerna uppenbarar sig i olika grader och på olika sätt från person till person. Personerna som till exempelvis sitter i rullstol kanske inte prioriterar att dammsuga på grund av deras situation men förhoppningsvis ska detta hjälpmedel underlätta och resultera i mer självständighet för hela målgruppen.