Malmö högskola
Lärarutbildningen
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur får lärarna miljömedvetna elever?
How do teachers get environmentally aware students
Daniel Runhage
Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare
Slutseminarium 2017-03-20
Examinator: Robert Nilsson Mohammadi
Sammanfattning
Den här studien handlar om hur den pedagogiska forskningen och lärare ser på begreppet miljömedveten, hur man får eleverna engagerade i miljön, lärarens roll och vilken miljöundervisning som får bäst effekt.
Som undersökningsmetod har jag valt litteraturstudier och intervjuer. Jag har läst åtta böcker med miljöpedagogisk inriktning och intervjuat 6 lärare, två från varje stadium på grundskolan. Jag valde två lärare från varje stadium för att se om det fanns någon skillnad i lärarnas sätt att undervisa om miljöfrågorna. Lärarna kommer från tre olika skolor. De valdes ut eftersom de var mest involverade i miljöarbetet på sina skolor.
Resultatet visar att lärarna tolkar begreppet miljömedveten på ungefär samma sätt som den pedagogiska forskningen, d.v.s. att man tänker på miljökonsekvenserna i sitt dagliga liv.
För att få eleverna miljöengagerade menar forskarna att man ska ge eleverna en positiv upplevelse av naturen så att de ska utveckla en respekt och vördnad för naturen ska vilja skydda den. Lärarnas svar på intervjuerna visar att de delar den uppfattningen.
Lärarens viktigaste uppgifter är att entusiasmera, motivera och inspirera eleverna samt skapa arbetsro så eleverna kan ta åt sig undervisningen.
Den undervisning som ger bäst effekt är den som tar avstamp i det lokala och som gör kopplingar till det globala. Dessutom ska undervisningens tyngdpunkt inte ligga på information utan att utmana elevernas attityder och föreställningar.
Innehållsförteckning
Inledning……….4
Syfte och frågeställningar………6
Kunskapsbakgrund………7
Begreppet miljömedveten………7
Hur miljöengagemang föds……….7
Lärarens roll………9
Undervisningen som ger bäst effekt………10
Metod………..14 Kvalitativa intervjuer………14 Urval………15 Genomförande………15 Etik………..16 Metodens tillförlitlighet……….16 Resultat………18 Begreppet miljömedveten………18 Hur miljöengagemang föds………18 Lärarens roll……….19
Undervisningen som ger bäst effekt………20
Diskussion………22
Begreppet miljömedveten……….22
Hur miljöengagemang föds……….23
Lärarens roll………24
Undervisningen som ger bäst effekt……….25
Undervisningens effekter…………..………..25
Slutsats………26
Vidare forskning………28
4
Inledning
Den här rapporten skriver jag som ett led i att ta min examen i grundskollärarutbildningen. Jag valde det här ämnet för det har alltid legat mig varmt om hjärtat. Dessutom har man som lärare en unik möjlighet att påverka barnen och få till stånd den samhällsförändring som är nödvändig för att vända den negativa trend som vi ser gällande vår miljö.
Människan har sedan industrialismens dagar behandlat jorden, vårt eget livsunderlag, utan respekt och vördnad. Istället har man låtit jorden och miljön ta konsekvenserna för ökad levnadsstandard och ekonomisk tillväxt. När man har planerat städer, vägar etc. har alltid ekonomiska intressen kommit före ekologiska. Naturen har alltid funnits där som en resurs som alla kan utnyttja utan att betala. Men sedan 60-talet har tecknen på att något inte står rätt till blivit fler och fler. Vi ser det i form av försurning, uttunnat ozonlager och inte minst genom den ökade växthuseffekten. Detta har lett till att människan har börjat få upp ögonen för miljöproblemen och har insett att vi inte kan ha ett samhälle som inte tar hänsyn till naturen i sina ekonomiska kalkyler (Tiberg, 1995). Numera måste varje större infrastrukturprojekt innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. I den belyses projektets miljöpåverkan i alla led av processen (Rubenson, 1999).
Skolan har en viktig roll när det gäller att få till stånd denna samhällsförändring där miljötänkande ska genomsyra all verksamhet. I LGR 11 står följande:
Genom ett miljöperspektiv får de möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.(LGR 11, s. 9)
5
Som lärare har man en viktig uppgift att på ett tidigt stadium kunna påverka dagens barn och ungdomar så att miljötänkande blir något naturligt för dem.
För att eleverna ska ha miljötänkandet med sig i alla delar av sitt liv krävs att de har fått en miljöundervisning som försett dem med de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna.
6
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare ser på begreppet miljömedveten, hur miljöengagemang uppstår och hur de ser på lärarens roll och vilken undervisning som ger bäst effekt.
- Vad är miljömedvetenhet enligt lärarna?
- Hur föds miljöengagemang hos eleverna, enligt lärarna?
- Vilken roll anser lärarna att de själva har i att väcka miljöengagemang?
- Vilken undervisning anser lärarna ger bäst effekt för att väcka miljöengagemang? Med utgång från dessa frågeställningar började jag mina litteraturstudier och dessutom utvecklade jag ett antal intervjufrågor. Frågorna användes under mina intervjuer med sex olika lärare.
7
Kunskapsbakgrund
Det här avsnittet är mest baserat på tidigare forskning i ämnet men dock handlar Fien, (1995) om teorier gällande miljöundervisning. Syftet med detta avsnitt är att belysa vad tidigare studier har att säga om mina frågeställningar. Därför är avsnittet indelat på samma sätt som övriga avsnitt i fyra delar där varje del förhåller sig till en frågeställning.
Begreppet miljömedvetenhet
Att vara miljömedveten är ett centralt begrepp inom miljöundervisningen, enligt forskningen.(Klöfver, 1995) Men vad innebär det och hur ska man definiera begreppet? Ordet miljö kommer från franskans milieu som betyder mitten. I dagligt tal har ordet miljö kommit att symbolisera naturen omkring oss som måste skyddas. Ordet miljömedvetenhet innehåller då en föreställning om problem som finns mellan människa och miljö men också hur man ska kunna lösa problemen och vad som blir konsekvensen av dessa lösningar. (Klöfver, 1995)
Hur miljöengagemang föds
Enligt forskningen om människans förhållande till miljön är de människor som är mest miljömedvetna också de som har ett stort miljöengagemang.(Gardner, 1996) Det man
8
brinner för vill man också skydda. Hur föds då det här miljöengagemanget? Bosse Angelöw och Thom Jonsson listar i sin bok Individ och miljö(1994), ett antal faktorer som påverkar en individs engagemang för natur och miljö. Av de faktorerna kan man utläsa att positiva upplevelser av naturen i barndomen är av stor vikt för en individs naturintresse. Antingen man får det av föräldrarna eller om man deltar i någon form av organiserad verksamhet typ Friluftsfrämjandets Mulleverksamhet eller scouterna. En annan viktig faktor är engagemang hos personer i ens omgivning. T.ex. syskon, vänner, lärare eller studiekamrater som genom sitt intresse smittar av sig.(Angelöw & Jonsson, 1994).
Om man vill utveckla ett engagemang hos en människa måste man förändra personens attityd till ämnet. Jagers et. al. beskriver i sin rapport från 2009 fem saker som krävs för att ändra folks attityder till miljöfrågor. Dessa fem har de kommit fram till genom att studera litteratur i ämnet.
1. Formulera starka argument
2. Lägg till omfattande material som stämmer överens med mottagarens interna attitydstruktur och som syftar till förändring åt det miljövänliga hållet.
3. Ger information som innehåller mycket ny erfarenhet av attitydobjektet så att attityden baseras mer på de nya associationerna än de tidigare.
4. Repetera de nya associationerna speciellt sådan repetition som tangerar affektiva, kognitiva samt beteendemässiga associationer
5. Rikta informationen mot de värden som ligger till grund för attityden
Ex. Påverka attityder till att cykla till jobbet genom att appellera till egocentriska värden (positiva hälsoeffekter, bättre ekonomi), eller genom att appellera till ekocentriska värden (omsorg om naturen).(Jagers et. al., 2009, s.51)
De kommer också till slutsatsen att enbart information, t.ex. genom media, har väldigt liten effekt på människors attityder.
För att förändra människors inställning och få dem engagerade så fungerar enbart information dåligt. Det man måste göra är att använda starka argument som ligger i linje med folks inre attitydstruktur och förse dem med mycket ny information.(Finansdepartementet, 2001)
9
Lärarens roll
På Skolverkets hemsida kan man läsa att skolforskning visar att vad läraren gör är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska uppnå de förväntade lärandemålen. Med andra ord har lärares ämnesdidaktiska kunskaper en stor betydelse för vad elever lär sig i klassrummet. (Skolverket, 2016) Det vill säga att läraren ska inte bara vara kunnig i sitt ämne hen måste också kunna förmedla kunskapen, inspirera och entusiasmera eleverna.
Läraren har också som uppgift att skapa en arbetsmiljö som är optimal för att kunna och vilja lära sig så mycket som möjligt. Två examensarbete (Bengtsson & Selimovic, 2009 och Hromic, 2014) har undersökt lärarens roll för elevers inlärning och kommit till i stort sett samma slutsatser. Hromic har använt sig av litteraturstudie och kvalitativa gruppintervjuer med elever. Bengtsson & Selimovic har också studerat litteratur men de har använt sig av kvalitativa intervjuer av lärare och rektorer. Läraren ska vara kunnig, passionerad, lyhörd, bra på att skapa arbetsro, undervisa varierat, se eleverna och ge beröm. Dessa egenskaper föder respekt hos eleverna och lust att lära sig.
Läraren har en viktig del i att väcka elevernas engagemang och slutändan deras vilja att rädda miljön. Läraren gör det genom sitt eget engagemang snarare än genom sin undervisning i miljö. Dessutom kan hen se till att eleverna får positiva upplevelser av naturen och på så vis väcka elevernas engagemang. (Angelöw & Jonsson, 1994)
Dessutom verkar det som om lärarens möjlighet att engagera och entusiasmera är störst när det gäller miljöproblem med lokal anknytning och att de miljöproblem som har en global effekt har eleverna främst hört om på TV eller genom annan massmedia. Lärarna verkar också påverkat eleverna genom sina egna värderingar när det gäller miljöundervisningen. Om lärarna tycker att nedskräpning är det största miljöproblem så kommer de att lägga tyngdpunkten av sin undervisning där. Som ett resultat av detta så kommer eleverna också att anse att nedskräpning är det viktigaste miljöproblemet. (Bange & Björk, 2006)
10
Bange och Björk baserar sina resultat på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer av elever och lärare och deras slutsatser bekräftas också om man tittar på Anahita Eslami och Charlotte Öbergs magisteruppsats från 2003. I deras undersökning upplever de också att lärarna påverkar eleverna med sina egna värderingar vad gäller miljöproblemen. Eslami och Öberg har förutom litteraturstudier använt sig av kvalitativa intervjuer samt observationer av undervisning och analys av skolans dokument. De upplever att lärarna diskuterar i väldigt liten grad med eleverna och undervisar utifrån vad de tycker sig vara miljövänligt och väsentligt. Dessutom lägger lärarna tyngdpunkten lokalt men gör sällan kopplingen mellan lokalt och globalt.
Lärarens roll som engagerande kraft för ungdomar försvåras av att läraryrket har drabbats av något som kallas ”intensifiering”. Det innebär att lärarna förväntas möta fler krav och förhålla sig till ett otal innovationer. Lärarna har fått fler uppgifter av administrativ och bedömande art. Detta leder bl.a. till kronisk överbelastning, mindre tid till att upprätthålla den egna kunskapsnivån och hålla sig à jour inom sitt eget ämnesområde, brist på tid för förberedelser och det sänker kvaliteten på undervisningen. Dessutom leder intensifieringen till att många lärare tar på sig extra arbete efter arbetstid eftersom de upplever det som en professionell plikt. Det vill säga lärare förväxlar intensifieringen av yrket med professionalism.(Hargreaves, 1998)
Hargreaves slutsatser bekräftas också av Lärarnas riksförbunds rapport från ”Lärarens arbetstid – en arbetsmiljöfråga”. Lärarnas lektionsfria tid tas upp av olika möten, rastvakt, matvakt, träffa mentorselever och dylikt.(Lärarnas riksförbund, 2011)
Undervisningen som ger bäst effekt
En stor del av en lyckad miljöundervisning är att ändra elevernas attityder och beteende när det gäller miljöpåverkan. Det är naturligtvis en svår nöt att knäcka. Undersökningar
11
visar att enbart information om miljöproblemen inte är tillräckligt (Gardner, 1996). Information kan ge effekt om det används på områden som är relativt enkla saker som exempelvis att återvinna aluminiumburkar eller sänka inomhustemperaturen hemma. För att åstadkomma en djupare förändring måste informationen ges av någon som mottagarna har förtroende för, att mottagarna blir involverade i processen och att de får reda på vad de själva kan göra. Dessutom måste utbildningen ge upphov till sådant beteende som går hand i hand med mottagarnas djupare värden. Som exempel kan nämnas kärnkraftsindustrin i USA:s försök att under 1980- och 90-talet ändra folks attityder till kärnkraft. Efter att ha hållit på i över tio år och spenderat miljontals med dollar så är den allmänna opinionen mer emot nu än den var förut. De gånger som undervisning kan få indirekta och långsiktiga effekter är när den ändrar folks politiska beteende. Detta förändrar nämligen hur politiken utformas. Som exempel nämns problemet med rökning. Sedan det blev känt att rökning orsakar en rad hälsoproblem har antalet rökare stadigt minskat. Under den tiden har vetenskapsmän och läkare blivit politiskt aktiva och satt press på politikerna. Detta har lett till att ändra en del av de incitament som styr rökning (Gardner & Stern, 1996).
Om man ska förändra människors attityder och beteende finns det vissa faktorer som är avgörande för att lyckas. Insikt om allvaret i miljöproblemen kan uppnås genom att göra problemen konkreta och vardagsnära. Mottagarna måste förstå vilket handlingsutrymme de har och att deras handlande ger effekt Det kan man göra genom att betona enskilda insatsers betydelse för miljön. Det är också viktigt att mottagarna känner ansvar för att lösa problemen. Det kan åstadkommas genom att bryta ner globala miljöproblem till lokal nivå och att man betonar helhet och långsiktighet. Självförtroende är viktigt hos mottagarna. Därför måste man stärka individens tilltro och medvetandegöra positiva miljöförändringar. Kunskap om miljöproblemen och lösningar på de problemen är också avgörande. Det finns mycket motsägelsefull information om miljöproblemen. Mottagarna måste få tillgång till korrekt information. Där har skolans miljöundervisning en viktig uppgift att fylla. Till sist är det också viktigt att visa att lösningarna kan passa in smidigt i mottagarnas vardag (Angelöw & Jonsson, 1994).
12
Att miljöundervisningen måste revolutioneras anser Fien I sin bok ”Education for the
environment – Critical curriculum theorising and environmental education”(1993).
Han presenterar tre förhållningssätt till miljöundervisning. I ”Education about the environment” redogör läraren för miljöproblemen, dess orsaker och dess lösningar. Den här formen av undervisning är koncentrerad på fakta och praktiska lösningar. Genom att lära sig om miljöproblemen ska man också inspireras att vilja lösa dem. Rent praktiskt innebär det att ansvaret för miljöundervisningen läggs på de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Undervisningen vilar på tron att alla miljöproblem har en teknisk lösning. I ”Education through the environment” använder läraren upplevelser i naturen för att ge eleverna ett engagemang för miljön och en vilja att rädda den. Denna undervisningsform är vanligast i de lägre årskurserna. Den är till för att ge eleverna kunskap och respekt för de naturlagar och ekologiska samband som existerar i naturen. Naturen behandlas som ett separat fenomen som vi människor ska vara rädda om men det görs ingen djupare koppling mellan naturens välbefinnande och människors välbefinnande. I ”Education for the environment” lär sig eleverna att se sin plats i miljön och förstå hur vi påverkar miljön och hur vi påverkas av den. Detta ska ge eleverna kunskap, färdigheter och möjligheter att delta aktivt i att söka lösningar på de miljöproblem som rör dem. Detta är en revolutionär form av undervisningen som förespråkar samhällskritik och förändring i stor skala. Tanken är att hela samhällets syn på miljön och miljöproblemen ska ändras. Meningen är att man ska ha en ekocentrisk syn på hur samhället formas. Slutsatsen är att bara genom ”Undervisning för miljön” kan vi uppnå de effekter vi vill och att eleverna ser miljömedvetenhet och engagemang som något helt naturligt. Bara denna form av undervisning pekar på de strukturella problemen som ligger bakom miljöproblemen. Det vill säga att endast ”Undervisning för miljön” angriper de problem med samhällsbyggnaden som orsakar problem med miljön.(Fien, 1995)
Får då den undervisning som skolan bedriver idag den effekt som lärarna söker? Om man går efter doktorsavhandlingen av Alerby om barns tankar om miljön så blir svaret på den frågan nej. Det verkar som eleverna inte upplever skolan som den främsta källan till kunskap och lärande när det gäller miljöfrågor. Däremot anger de massmedia som sin främsta källa till information och kunskap om miljöfrågor. Men de tycker att
13
undervisning är viktigt och skulle vilja att skolan tar upp miljöfrågorna mycket mer (Alerby, 1998).
Upplevelsen som eleverna har av att de inte miljöutbildas i skolan bekräftas av Maria Bergqvist-Persson och Gaca Radetinacs examensarbete från 2005. Deras resultat baseras på litteraturstudier och intervjuer med elever från årskurs 1-9. I deras undersökning nämner eleverna exempelvis scouterna, naturprogram på TV och diskussioner med föräldrarna som källor till kunskap om miljön. Dessutom ser de det inte som en del av biologiämnet och kan inte minnas att de har pratat om det överhuvudtaget (Bergqvist-Persson & Radetinac, 2005).
Resultatet av tidigare studier kommer att jämföras med resultatet av mina intervjuer med lärarna. Detta görs i Diskussionskapitlet.
14
Metod
Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer används först och främst i undersökningar där man vill förstå eller hitta mönster, förstå attityder och värderingar och förstå människors sätt att reagera och resonera. En sådan intervju innehåller, till skillnad från en kvantitativ intervju, inga standardiserade frågeformulär med fasta svarsalternativ utan består av öppna frågor utan fasta svar. Frågorna ställs inte heller i någon fast ordning utan de ställs i den ordning som passar varje enskild intervju. Dessutom ställs följdfrågorna utifrån tidigare svar (Trost, 2010). Efter som man måste intervjua flera personer och det kan ta tid att bearbeta och analysera materialet är det viktigt att man begränsar antalet intervjuade. Trost (2010) skriver att det är bättre att man genomför ett fåtal riktigt bra intervjuer en ett flertal halvbra. Han föreslår att man ska begränsa sig till 4, 5 eller max 8 personer. Samtidigt är det viktigt att etiken står i centrum. Alla deltagare är med frivilligt och kan när som helst avbryta intervjun. Dessutom anonymiseras alla deltagare för att omöjliggöra identifiering (Trost, 2010).
Kvalitativa intervjuer passar bra för min undersökning eftersom jag vill höra om lärarnas och värderingar rörande miljöundervisning och hur man skapar engagemang. Det uppnås lättare vid kvalitativa intervjuer där lärarna får öppnare frågor och lättare kan utveckla tankar och inställningar till ämnet miljöundervisning än vid kvantitativa intervjuer med färdiga formulär och svarsalternativ.
15
Urval
Den kvalitativa intervjuundersökningen till den här uppsatsen består av intervjuer med 6 olika lärare. Kriteriet var att alla skulle ha erfarenhet av miljöundervisning. Jag valde att intervjua lärare på olika nivåer i undervisningen och med olika lång erfarenhet av läraryrket. Lärare 1 och 2 jobbade med år 6-9, lärare 3 och 4 med år 4-5 och lärare 4-5 och 6 med år 1-3. Lärarna för varje stadie hade olika lång erfarenhet av läraryrket. Den ena hade mer än 10 års erfarenhet och den andra hade mindre.
Genomförande
Varje intervju genomfördes på lärarens arbetsplats på en lugn avskild plats för att undvika störande moment så mycket som möjligt. Innan intervjun hade de intervjuade fått information på telefon att intervjuerna skulle handla om miljöundervisning men inte mer än så. Intervjuerna genomfördes också utifrån samma intervjuguide som innehöll de ämne som skulle täckas av intervjun. Samtliga intervjuer spelades in.
Ämnesområdena var: Begreppet miljömedveten Hur miljöengagemang skapas Lärarens roll
16
Etik
När man genomför forskningsintervjuer är det viktigt man följer de etiska riktlinjer som finns. De som intervjuas har rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet. Det gäller inte bara vid själva intervjun men också vid första kontakten och vid förvarandet av intervjumaterialet (Trost, 2010).
Den intervjuade måste ge sitt samtycke. Det vill säga gå med på att bli intervjuad. Den intervjuade måste också få klart för sig att det råder tystnadsplikt och att hen inte behöver svara på alla frågor och kan när som helst avbryta intervjun. Det är också viktigt att den intervjuade får klart för sig att hens svar kommer att anonymiseras så att hen inte kan bli identifierad. Man kan också informera hen om hur materialet kommer att användas och spridas (Trost, 2010).
Metodens tillförlitlighet
Med en intervjus tillförlitlighet menas att om intervjun upprepas ska resultatet bli det samma. Vid en kvalitativ intervju är detta ett problem efter som det är skillnader man är ute efter. Idén med tillförlitlighet bygger nämligen på att man mäter saker, d.v.s. att man anger värden på variabler för alla enheter. Det gör man inte i en kvalitativ intervju. Då är man ute efter att förstå hur någon tänker, känner eller beter sig. Därför är trovärdighet och tillförlitlighet det stora problemet vid kvalitativa intervjuer. Forskaren måste kunna visa för läsaren att dennes data och analyser är trovärdiga. Det betyder att forskaren måste kunna visa att alla data är insamlad på ett sådant sätt att de är relevanta för den aktuella frågeställningen. (Trost, 2010)
17
För att mina intervjuer ska vara så trovärdiga och tillförlitliga som möjligt har jag kopplat dem till mina frågeställningar. Eftersom frågorna handlade om ett ämne som jag själv har erfarenhet av så försökte jag så mycket som möjligt att undvika ställningstagande under intervjuerna. Detta för att intervjupersonerna skulle bli medvetet, eller omedvetet påverkade av det.
18
Resultat
Begreppet miljömedveten
De flesta av lärarna var överens om vad som ligger i begreppet ”miljömedveten”. De ansåg att det innebär att man tar hänsyn till miljön i alla aspekter av sitt dagliga liv. ”Det handlar ju om ett förhållningssätt till livet omkring dig.”
Lärare 5 ansåg däremot att begreppet innefattade att se naturen som något positivt och få grundläggande kunskaper:
för mig handlar det om att eleverna ska ha en positiv syn på naturen och att de förstår grunderna för kretslopp och återvinning. Saker som de har nytta av i sitt dagliga liv.(Lärare 5)
Lärare 1 och 2 menade också att begreppet handlar om ett globalt förhållningssätt snarare än ett lokalt. Att vi måste se vårt handlande i ett globalt perspektiv. Men att vårt handlande ska koncentrera sig på det lokala. ”Tänk globalt, handla lokalt.” Alla lärarna var överens om att begreppet ”miljömedveten också innebär att man har koll på orsaker
till miljöproblemen och vilka lösningar som finns.”
Hur miljöengagemang föds
Lärarna var överens om att för att få eleverna engagerade i miljöfrågor och så var det viktigt att de får positiv känsla för naturen. De ska vilja skydda den. Detta åstadkoms
bäst om eleverna får vara ute och uppleva naturen på ett positivt sätt och att tonvikten ska ligga på just upplevelsen. Fakta och teoretiska kunskaper får komma senare:
19
Vi går ut med barnen och lyssnar på fågelsång och tittar på småkryp. Vi vill att barnen ska känna att naturen är något fantastiskt som man
vill vistas i.(Lärare 5)
Alla lärarna anser också att ju tidigare man börjar desto bättre. Redan i förskolan eller i all fall på lågstadiet kan börja med att få in naturupplevelser i barnens skoldagar:
Man ska börja så tidigt som möjligt. Ju tidigare man börjar ju lättare är det att påverka barnen och att det faktiskt får effekt på deras
beteende.(Lärare 1)
De lärare som undervisade högstadiet ansåg att deras elever också behövde positiva naturupplevelser, något som många stadsbarn saknar. Det behövdes för att de skulle ha något att relatera till när man gick in på teoretiska resonemang om problemen med miljön i dagens samhälle:
Utan de positiva upplevelserna av naturen och möjligheten att få komma ut i naturen överhuvudtaget så hade våra resonemang om allvarliga globala miljöproblem inte fått någon effekt på eleverna eftersom de inte hade haft något att relatera till. Naturen är något som man ser på tv, film och som inte finns där man bor.(Lärare 2)
Lärarens roll
När det gäller lärarens roll så framträdde tre uppgifter för lärare väldigt tydligt. Den första uppgiften som lärare har är att genom sitt eget engagemang visa vägen för eleverna och visa på goda exempel hur lätt det kan vara att göra bra saker för miljön. Någon av lärarna tyckte dessutom att det var viktigt att läraren uppmuntrade eleverna att söka mer kunskap om miljöproblem som särskilt intresserade dem. Läraren ska också skapa engagemang med en spännande, varierad och rolig undervisning.
20
Den andra uppgiften som flera av lärarna ansåg viktig var för läraren att presentera den ”sanna” bilden av miljöproblemen. Att skilja fakta från sådant som används för att framhäva den egna ståndpunkten i debatten:
Med alla larmrapporter och skeptiker som hörs och syns i miljödebatten kan det vara svårt för eleverna att se vad som är fakta och vad som inte är det. Därför är det viktigt att jag som lärare reder
ut begreppen och visar eleverna hur verkligheten ser ut. (Lärare 2)
Den tredje uppgiften var helt enkelt att läraren ska skapa studiero för eleverna så att kan tillgodogöra sig så mycket som möjligt av undervisningen. Läraren ska med tydliga regler och konsekvenstänkande skapa ett lugn i klassrummet.
Undervisningen som ger bäst effekt
Under intervjuerna blev det klart för mig att miljöundervisning verkar bedrivas helt olika på de tre stadierna. På stadierna 1-5 dominerar de praktiska inslagen och ju högre upp man kommer i systemet desto mer teoretisk blir undervisningen. Trots det så var några saker som de hade gemensamt på de olika stadierna. Alla lärare anser att det är viktigt att man arbetar med elevernas attityder och inställningar. Eftersom det är det som ligger till grund för en persons handlingar. Om man lär eleverna att tänka positivt om miljön blir de också i högre grad intresserade av att skydda den. Det allra viktigaste sättet att åstadkomma detta på är positiva upplevelser av naturen i tidig ålder som sen bibehålls under barnens hela skoltid. Det man upplever som positivt vill man värna om:
Om vi lär eleverna att naturen är något positivt och att tänka ”rätt” om naturen när de är unga så kommer det förhoppningsvis att följa
dem resten av livet. Förändra barnen och du kan förändra världen.(Lärare 1)
21
Att det var viktigt med praktiska inslag i undervisningen var lärarna överens om. Detta för att det gör miljöproblemen och deras lösningar mycket mer konkreta för eleverna. Det gör det lättare för eleverna att se vad de kan göra för en bättre miljö.
Det man gör med sina egna händer minns man på ett helt annat sätt en det man läser i en bok eller hör någon berätta om.(Lärare 3)
Lärarna på stadierna 1-5 anser det viktigt att eleverna får tänka själva och inte jobba utifrån ett färdigt material ur en bok. Undervisningen ska utgå från elevernas frågor och undran.
Om man inte har ett färdigt material så får eleverna mer utlopp för sina egna tankar och funderingar. Man undviker också fällan med att det finns rätta svar på alla frågor.(Lärare 6)
På högstadiet väljer man att fokusera på att väva in miljöfrågorna i all undervisning precis som det står i Lgr 11. Detta för att eleverna ska se att miljöfrågorna inte enbart är ett naturvetenskapligt problem som ska lösas med naturvetenskapliga lösningar utan ett problem som påverkar och påverkas av alla delar av samhället:
Miljöproblemen är ett resultat av vår livsstil och hur vårt samhälle ser ut. Det måste framgå klart och tydligt för eleverna. Problemen kan
inte enbart lösas med tekniska lösningar utan vi måste ändra vårt tänkande och handlande.(Lärare 4)
För att inte göra undervisningen för abstrakt var också lärarna överens att tyngdpunkten på undervisningen ska ligga på ett lokalt synsätt i de lägre åldrarna men att man med ökande ålder mer och mer kan skifta till ett globalt perspektiv.
22
Diskussion
Jag har använt mig av både intervjuer och litteraturstudier när jag har försökt få svar på mina frågeställningar. Intervjuer som undersökningsmetod har fungerat. Men naturligtvis finns det saker som kunde varit bättre.
När jag har intervjuat har jag ställt alldeles för få följdfrågor, vilket har inneburit att jag inte har fått det djup som jag skulle vilja. Det gör att man inte får samma förståelse för problematiken ur lärarnas synvinkel. Deras arbetssituation är väldigt komplex. De vill säkert att deras undervisning ska vara den bästa. Men de kan inte alltid råda över omständigheterna.
Begreppet miljömedveten
Ser man på hur lärarna har svarat på vad de anser att begreppet miljömedveten innebär kan man säga att deras svar ligger på en mer personlig nivå än vad litteraturen gör. De pratar mycket om ett förhållningssätt till naturen och att man ska tänka på konsekvenserna för naturen i allt man tar sig för. Det handlar om att man ska förstå saker som kretslopp och återvinning. Några av lärarna pratade om miljömedvetenhet som något man ska se i ett globalt perspektiv men de flesta ansåg att man skulle hålla det på en lokal nivå. Litteraturen som berör miljömedvetenhet (Klöfver, 1995) handlar mer om ett slags teoretiskt definition som rör föreställningen om problem mellan människa och natur, lösningar på de problemen och konsekvenserna av dessa lösningar. Man pratar inte om engagemang och vardagsfrågor eller den känslomässiga delen av miljömedvetenhet. Frågan är om lärarna har fått sin uppfattning genom att läsa böcker eller om det är en uppfattning som är väl förankrad i deras egen tankevärld. Det vill säga, sa de det för att de tyckte så eller för att de läst i en bok att så ska man tycka?
23
Hur miljöengagemang föds
På den här punkten stämmer lärarnas och litteraturens åsikter delvis överens. Lärarna ansåg att det var viktigt med positiva naturupplevelser i tidig ålder och att det skulle ge eleverna en känsla för naturen och se den som värd att skyddas. På samma sätt visar litteraturen på att det är viktigt att barnen får komma ut och uppleva naturen för att lära känna den och på så sätt vilja skydda den.(Angelöw, 1994)
Litteraturen pekar däremot också på vikten av att ha engagerade människor i sin omgivning. Så som lärare, kompisar, äldre syskon o.s.v. De påverkar andra och deras engagemang smittar av sig på omgivningen. Detta nämner inte lärarna alls i intervjuerna. De verkar inte förstå själva hur viktiga de är för att eleverna ska bli engagerade och motiverade att lära sig så mycket som möjligt. De har alla möjligheter att i världen att göra eleverna engagerade genom entusiasm och inspiration.(Angelöw, 1994)
Forskning visar också på för att engagera människor så fungerar enbart information väldigt dåligt. Få människor ändrar sitt beteende och sina vanor efter att ha fått information om miljöproblemen. Däremot så krävs det starka argument och man måste ligga i linje med mottagarens inre attitydstruktur. Dessutom måste man komma med mycket ny information och rikta in sig på attityden som ligger till grund för problemet. (Finansdepartementet, 2001)
På lärarna i min undersökning verkade det som om den undervisning som bedrevs på de högre årskurserna var inriktad på främst information och väldigt teoretisk. De kan man fråga sig hur stor effekt på elevernas engagemang sådan undervisning har. Lärarna ville själva bedriva undervisningen på annorlunda sätt men hindrades av faktorer som de inte kunde kontrollera som tids- och salsbrist.
24
Lärarens roll
Forskning visar att engagerade elever kräver engagerade lärare. Ju mer läraren är entusiastisk inför ämnet desto mer motiverade och inspirerade blir eleverna att lära sig så mycket som möjligt. Eleverna vill också ha lärare som jobbar på att skapa arbetsro och som ser varje elev som en egen individ. Lärarens bemötande och agerande har central betydelse för hur eleverna uppfattar lärandesituationen. Dessutom ska läraren vara kunnig i ämnet och var öppen för att utveckla sig.(Bengtsson & Selimovic, 2009 och Skolverket, 2015)
Lärarna i min undersökning tyckte också att deras främsta uppgift var att motivera och inspirera eleverna. Detta ska ske genom en spännande, varierad och rolig undervisning. De tyckte dessutom att lärarens uppgift också vara att berätta ”sanningen” om miljöproblemen och presentera korrekt information så att eleverna inte blir lurade när de läser saker som publiceras på internet. Några av dem ansåg också att arbetsro var extremt viktigt för att eleverna skulle kunna ta åt sig av undervisningen. Tyvärr så upplevde de också att de jobbade under stor tidpress, med knappa resurser och stora elevgrupper. Forskningen visar också att många lärare upplever att de får lite tid till den egna undervisningen och möjlighet att utveckla och fortbilda sig själva. Mycket av lärarnas arbetsplatsförlagda tid tas också i anspråk av saker som inte direkt har med undervisning att göra. Man ska t.ex. gå på möten i olika grupper (t.ex. trivselgrupp, miljögrupp o.s.v.), rastvakta, matvakta och träffa mentorskollegor.(Lärarnas riksförbund, 2011 och Hargreaves, 1998)
25
Undervisningen som ger bäst effekt
Lärarna anser att den undervisning som ger bäst effekt är undervisning som tar eleverna nära naturen och ger eleverna en positiv upplevelse av naturen. Det man lär sig att uppskatta vill man också skydda. Ser man till tidigare undersökningar har det visat sig att just positiva upplevelser av naturen är ett av sätten att få personer att bli engagerade i miljöfrågor.(Angelöw et al,1994) Dessutom visar undersökningarna att traditionell undervisning som innebär information om miljöfrågornas orsak och lösningar har ganska liten effekt på personers engagemang.(Gardner, 1996) Det är förvisso viktigt att människor får tillgång till korrekt information men det måste kompletteras med andra former av undervisning. Man måste se till så att mottagarna ser att deras handlande får effekt och att lösningar passar smidigt in i personers vardag. Detta görs enklast genom att bryta ner globala miljöproblem till lokala. Det strävar lärarna också efter i sin undervisning.
Undervisningens effekter
Får då dagens miljöundervisning de effekter som lärarna eftersträvar? Lärarna ansåg att deras undervisning fick de eftersträvade effekterna. De hade nämligen hört från föräldrarna att de fått stränga förhållningsregler av barnen när det gäller sopsortering och varuinköp. Var det bestående eller bara något som varade under tiden som miljöundervisningen pågick?
Enligt de undersökningar jag har tagit del av får inte miljöundervisningen den effekt som lärarna eftersträvar. Det verkar som om elever inte ser skolan som en institution där de inhämtar information och där lärande uppstår när det gäller miljöfrågor. De anger däremot massmedia som sin främsta källa till kunskap om miljöfrågorna. Däremot
26
skulle eleverna vilja att skolan i högre utsträckning behandlade miljöfrågorna (Alerby 1998). Det är alarmerande att eleverna inte ser skolan som en lärandeinstitution när det gäller miljöfrågor. Något som man borde ta på allvar. Riskerna för att elever får felaktig information är uppenbar. Dessutom visar andra undersökningar att lärare är duktiga på att undervisa om lokala miljöproblem, något som är viktigt för att fånga eleverna, men samtidigt är lärarna dåliga på att koppla det lokala till det globala. Det är en stor brist eftersom då får inte eleverna den helhetsbild av miljöfrågorna som är så viktigt. (Eslami & Björk, 2003)
Lärarna som undervisade på högstadiet medgav dessutom att de inte undervisade så mycket praktiskt som de skulle vilja utan att undervisningen handlade mycket om information om miljöproblemen och dess lösningar. En form av undervisning som vi har sett ger ganska liten effekt på elevernas engagemang. Lärarna ville också integrera miljön i all sin undervisning men visste inte hur de skulle göra. De angav tids- och lokalbrist som främsta anledningen. Dessutom drogs de med ständiga nerskärningar på skolans verksamhet. Tjänster försvann och de lärare som fanns kvar fick fler timmar lektionstid.
Slutsats
Det som är uppenbart är att det finns goda intentioner i dagens styrdokument för att ge dagens elever en så god miljöundervisning som möjligt. Det är också klart och tydligt att lärare vet vad som krävs av dem i sin lärarroll för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och de vet vilken undervisning som ger bäst effekt. Deras åsikter stämmer väl överens med skolforskningen. Undervisning med nära kontakter med naturen och lokala miljöföreteelser kopplade till globala är ett måste för att eleverna ska bli miljömedvetna och vilja förändra sitt beteende. Dessutom krävs engagerade och kunniga lärare med förmåga att se eleverna och skapa arbetsro och entusiasm i elevgruppen. Vidare ska läraren kunna utmana elevernas attityder och föreställningar
27
och få de att ändra inställning. Tyvärr verkar det som vi är långt ifrån att förverkliga den visionen. Lärarna i min studie, och andras, bedriver inte den undervisning de skulle vilja och den undervisning de faktiskt bedriver får inte den önskade effekten. Lärare är dåliga på att koppla lokala företeelser till globala. De dras med stora elevgrupper och mycket lektionstid. Deras arbetsplatsförlagda tid innehåller alldeles för mycket administrativa uppgifter istället för att planera och utvärdera sin undervisning. Det gör att undervisningen blir alldeles för teoretisk, informationsbaserad och inte kopplad till elevernas vardag och närmiljö. Tidsbristen gör också att väldigt många lärare upplever att de inte får tid att fortbilda sig i den utsträckning som de skulle vilja. Det kan göra att lärarnas ämneskunskaper hamnar på efterkälken och att de riskerar att ge eleverna fel information eller inriktar undervisningen på fel saker. För att komma till bukt med det här måste antingen lärare tänka om vad gäller undervisningen och försöka hitta nya lösningar, kanske utnyttja de möjligheter som internet ger bättre, eller så måste lärarnas arbetsuppgifter ändras så att de kan koncentrera sig på att planera, genomföra och utvärdera undervisning.
Vilka svar har jag då fått mina frågor?
Lärarnas uppfattning om begreppet miljömedveten är att det är något som innebär att man tar hänsyn till miljön i alla aspekter av ens liv. Allt från handla mat till hur man tar sig fram.
Miljöengagemang uppstår, enligt lärarna om eleverna i första hand får positiva upplevelser av naturen och att man ska börja i tidiga åldrar för att få bästa möjliga effekt.
Lärarna anser att deras egen roll består av tre delar. Läraren ska engagera sig själv i sin undervisning. Dessutom ska hen engagera eleverna genom en rolig, intressant och varierad undervisning. Slutligen ska läraren med sin ledarroll skapa den arbetsro i klassrummet som gör att eleverna kan ta till sig så mycket som möjligt av undervisningen.
Den miljöundervisning som ger bäst effekt enligt lärarna är en undervisning som börjar i tidig ålder som ger eleverna en positiv upplevelse av naturen, som är varierad och inte bara är baserad på information.
28
Vidare Forskning
Jag har intervjuat förhållandevis få lärare för att få ett helt tillförlitligt resultat. För att få det måste man intervjua fler lärare på flera olika skolor. Jag skulle också vilja gå mer på djupet när det gäller hur de uppfattar sin arbetssituation. Man skulle också behöva göra en utökad litteraturstudie. Det skulle också vara intressant med ett elevperspektiv. Viktigt att få höra mer om deras syn på miljöundervisningen.
29
Litteraturförteckning
Alerby, E. (1998). Att fånga en tanke – En fenomenologisk studie av barns och
ungdomars tänkande kring miljö. Luleå: Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska
universitet.
Angelöw, B et al. (1994). Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur
Bange Erik & Björk Marcus (2006). Lärarens avspeglingar i elevernas miljövärderingar. Examensarbete från Lärarutbildningen år 2006 – Malmö Högskola
Bengtsson Malin & Selimovic Alisa (2009). Vad har läraren för roller idag? Examensarbete från Lärarutbildningen år 2009 – Malmö Högskola
Bergqvist-Persson Maria & Gaca Radetinac (2005). Elevers attityd och beteende kring
miljömedvetenhet. Examensarbete från Lärarutbildningen år 2005 – Malmö Högskola
Gardner G.T. (1996). Environmental problems and human behavior. Needham Heights: Allyn & Bacon
Hargreaves A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Hromic Muhamed (2014). Faktorer som påverkar elevers lärande – En studie om
elevers uppfattningar. Magisteruppsats. Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås
Eslami Anahita & Öberg Charlotte (2003). Fostran till miljömedvetna medborgare – En
studie om miljöundervisningen på Flodafors skola. Magisteruppsats från
30
Fien, J. (1993). Education for the environment – Critical Curriculum, Theorising and
Environmental Education. Geelong, Deakin University
Finansdepartementet (2001). Kan vi påverka folks miljöattityder genom information –
En analys av radiosatsningen klimatfeber
Klöfver, H. (1995). Miljömedvetenhet och livsstil bland organiserade ungdomar. Motala: Kanaltryckeriet i Motala AB
Lärarnas riksförbund (2011). Lärarnas arbetstid – en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas riksförbund
Rubenson, S. (1999). Miljöbalken – Den nya miljörätten. Solna. Nordstedts juridik AB
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Tiberg, N. (1993). Kretslopp. Stockholm. Naturskyddsföreningens Förlag AB
Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur
www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-amnen/tema-naturvetenskap/lararnas-amnesdidaktiska-kunskaper-1.168770 2015-12-30
