• No results found

Preoperativ information till patienter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Preoperativ information till patienter"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

PREOPERATIV INFORMATION

TILL PATIENTER

VAD VILL DE VETA OCH HUR UPPLEVER DE

INFORMATIONEN DE FÅR?

EN LITTERATURSTUDIE

ANNA PERSSON

MARIA STERNER

Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola

46-55 p Hälsa och Samhälle

Sjuksköterskeprogrammet HT 04 205 06 Malmö

(2)

PREOPERATIV INFORMATION

TILL PATIENTER

VAD VILL DE VETA OCH HUR UPPLEVER DE

INFORMATIONEN DE FÅR?

EN LITTERATURSTUDIE

ANNA PERSSON

MARIA STERNER

Persson, A. & Sterner, M. Preoperativ information till patienter. Vad vill de veta och hur upplever de informationen de får? En litteraturstudie. Examensarbete i

omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad, 2006.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas.

Nyckelord: förväntningar, omvårdnad, patienttillfredsställelse, patientutbildning,

(3)

PREOPERATIVE

INFORMATION FOR

PATIENTS

WHAT DO THEY WANT TO KNOW AND WHAT

ARE THEIR EXPERIENCES OF THE

INFORMATION?

A LITERATURE REVIEW

ANNA PERSSON

MARIA STERNER

Persson, A. & Sterner, M. Preoperative information for patients. What do they want to know and what are their experiences of the information? A literature re-view. Degree project, 10 Credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.

Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complicainforma-tions can be prevented.

Keywords: care, expectations, nursing, patient education, patient satisfaction,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Historik 5 Empowerment 5 Sjuksköterskans roll 6 SYFTE 8 Definitioner 7

Avgränsningar Fel! Bokmärket är inte definierat.

METOD 8

Inklusions- och exklusionskriterier 8

RESULTATANALYS 10

Patienternas upplevelser av den information de får 11

Den information patienter vill ha 15

Sammanfattning 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 22 Slutsats 24 REFERENSER 26 BILAGOR 28

(5)

INLEDNING

Vi blev inspirerade av ett av ortopediska kliniken vid UMAS föreslaget projekt-ämne - ”Preoperativ information till patienter och anhöriga. Vad vill de veta och hur upplever de informationen?” Vi valde dock att begränsa oss till att titta på patienters behov. Detta ämne är intressant dels då en viktig del av sjuksköterskans arbete är just det pedagogiska och dels då information är en avgörande del av sjuksköterskans huvuduppgift; att visa omsorg om patienten. Idag finns inga na-tionella riktlinjer över vad som bör finnas med i informationen. Målet med littera-turstudien är att slutresultatet ska vara till nytta för i första hand sjuksköterskor.

BAKGRUND

Under år 2003 opererades 879 800 personer inom den slutna vården i Sverige. Kvinnorna var något fler med 517 100 stycken jämfört med männen som var 362 700 stycken. När man ser denna siffra inser man hur mycket information som skall ges varje år och vikten av att det är bra information som patienterna skall få inför sin operation. Som tabellen nedan visar sker operationerna i alla åldrar, men flest i åldern 45-64 år för män och i åldern 25-44 för kvinnor.

Tabell 1. Antal utförda operationer1 efter kön och åldersgrupp i Sverige 2003. Ur

Socialstyrelsen (2005a). Åldersgrupp Män Kvinnor 0-14 32 600 23 200 15-24 17 000 34 800 25-44 42 800 175 000 45-64 111 500 111 100 65-74 75 000 67 800 75-84 64 000 74 100 85- 17 400 31 100 Totalt 362 700 517 100

1 Exklusive de fall där uppgifter om ålder, kön eller operationskod saknas. Siffrorna avrundade till närmaste hundratal.

Historik

Insikt i vikten av preoperativ information uppkom efter andra världskriget och sedan dess har mängden forskning inom området ökat alltmer (Jahren Kristoffer-sen, 1998). Det är välkänt att patienter ofta upplever brist på information och är missnöjda med den information de får. Hur kan man då som vårdpersonal göra patienten till en informerad och aktiv beslutsfattare istället för en passiv mottaga-re? Att undervisa patienten innebär inte bara att man ska ge information, utan även att känslor och reaktioner ska bearbetas (Klang Söderkvist, 2001). Empowerment

Patient empowerment kan upplevas som en inre känsla av att ha kontroll över sin egen hälsa. Patienten är stärkt när hon har tillräcklig kännedom för att kunna

(6)

på-verka sina behov och sin hälsosituation. Det är viktigt med empowerment både inför operationen men också för återhämtningen efteråt (Johansson, 2005). Det handlar om att ge patienten möjlighet att vara med och bestämma om sin egen vård och rehabilitering. Målet är att skapa en öppen och tillåtande miljö som un-derlättar för patientens medbestämmande, engagemang och kontroll. Centrum i patient empowerment är patientutbildning (Klang Söderkvist, 2001). Begreppen medvetenhet om och förståelse av är viktigt för både patient och sjukvårdsperso-nal då man vill få till stånd en strukturerad kunskapsöverföring i båda riktningarna (Björvall, 2001).

När det finns flera olika behandlingsalternativ som kan påverka patientens livs-kvalitet är det viktigt att patienten får vara med och besluta. Dennes aktiva med-verkan i beslutstagandet kan påverka effekten av behandlingen. Om informa-tionsmaterialet är till för att stödja beslutet, måste det innehålla vetenskaplig in-formation och bli presenterat på ett sådant vis att det är acceptabelt och använd-bart för patienten (Coulter, 1999).

Patienten kan missuppfatta och glömma muntlig information eller så får de inte svar på alla sina frågor, och då kan de vara mindre kapabla att fatta rätt beslut. Man får inte heller glömma att informationen kan ges med varierande kvalité och sätt (Klang Söderkvist, 2001). I en studie från Storbritannien (Chee Saw et al., 1994) framkom att hela 27 procent av patienterna postoperativt inte ens visste vilket organ som blivit opererat.

Sjuksköterskans roll

Omsorg om patienten genom att skapa tillit och trygghetskänsla är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Omsorg är inte bara att upprätthålla liv utan även att skapa ett värdigt liv, omsorg är att svara på den behövandes krav på värdighet. Den etis-ka poängen som utgör värdegrunden inom omsorgsyrkena är att förlust eller från-varo av faktisk autonomiförmåga inte betyder förlust eller frånfrån-varo av värde. Etiskt och principiellt är det ett mål att alla människor ska kunna forma och be-stämma över sina behov, avsikter och intressen (Henriksen & Vetlesen, 2001). Detta ger en känsla av autonomi och denna byggs till stor del av att patienten har insikt i och kunskap om sin situation vilket formas av information. Denna omsorg genom information stärker även patientens känsla av sammanhang. När sjukskö-terskan ger patienten information om vad som väntar skapar hon begriplighet in-för situationen, hanterbarhet genom att patienten får insikt i vilka resurser som står till hennes förfogande samt en meningsfullhet genom att patienten blir delak-tig i händelseförloppet (Antonovsky, 1987).

Vid ett kirurgiskt ingrepp är det sjuksköterskans uppgift att se till att patienten är i bästa möjliga kondition för att klara det fysiska trauma som anestesi och ingrepp innebär (Jahren Kristoffersen, 1998). En patient som känner sig otrygg inför ett ingrepp kan drabbas av pulsökning, förhöjt blodtryck, aptitlöshet, rastlöshet, sömnrubbningar och huvudvärk. Dessa reaktioner måste observeras av sjukskö-terskan vid vård av och under samtal med patienten. Olika patienter reagerar med varierande grader av oro, rädsla och ångest i anknytning till anestesin, ingreppet och resultatet av operationen. Man måste också beakta att patienten befinner sig i en ny situation med främmande vårdare och rutiner och med förändrade möjlighe-ter att tillgodose sina egna behov (Jahren Kristoffersen, 1998). Patienten skall få individuellt anpassad information så att patienten i största möjliga utsträckning

(7)

kan ta tillvara sina intressen. Vården ska så långt som möjligt genomföras i sam-råd med patienten och ska bedrivas utifrån en helhetssyn på människan (HSL 1982:763 § 2b). Preoperativt lärande och undervisning till patienter har visat sig vara effektivt för att minska stress, smärta och oro (Shuldham et al., 2002). Bristfällig information om diagnos och behandling är en av de mest ångestska-pande aspekterna av en sjukhusvistelse och brist på information skapar otrygghet hos patienten (Almås, 2002). Informationen bör förberedas noga av sjuksköters-kan med ett tydligt syfte, med hänsyn till patientens mottaglighet och ska ges vid rätt tidpunkt. Sjuksköterskan bör även beakta informationens innehåll och om hon behöver använda sig av några hjälpmedel. Informationen bör också ges i rätt form, t ex genom ett samtal, skriftligt, i bild eller i en kombination av dessa tre (a.a.). Ett bra sätt att minska oro och ängslan hos patienten är att ge noggrann information. Den psykiska oron kan vara exempelvis rädsla för att tappa kontroll över situatio-nen (Berg, 2006). Informatiosituatio-nen bör även anpassas löpande efter patientens sin-nestillstånd, hennes copingmekanism och förhållningssätt till sin sjukdom. Sjuk-sköterskan måste alltså även vara uppmärksam på att en patients trygghetskänsla ibland kan ökas av att slippa få för detaljerad information (Klang Söderkvist, 2001).

En sjuksköterska har också på sitt ansvar att kunna förvissa sig om att patienten förstår den informationen som de fått, men också att kunna uppmärksamma pati-enter som inte själva uttrycker informationsbehov eller som har speciellt uttalade informationsbehov. Det påtalas i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjukskö-terska (Socialstyrelsen, 2005b) att i sjukskösjukskö-terskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, informera, stimulera och motivera samt instruera och följa upp. Detta innebär att den information man planerar att ge patienten ska möta dennes behov (a.a.). Olika behov kan prioriteras olika av patient och vårdgi-vare. Det kan vara svårt att identifiera patienters generella behov, men det kan vara ännu svårare att identifiera informations- och kunskapsbehov som patienten har (Klang Söderkvist, 2001).

Hur innehållet i informationen utformas är också en viktig fråga. Används samma standardpaket med information till alla patienter? Vilken kunskapsnivå utgår vårdpersonalen från att patienten ligger på och är utgångspunkten deras egen kun-skap eller patientens önskemål? I en studie av Edwards (2003) har patienterna uppgett att de upplever att läkarna endast är intresserade av att förmedla den in-formation de har tänkt sig och sällan frågar efter patientens behov.

Definitioner

Operation definieras i denna uppsats som ”ett kirurgiskt ingrepp under generell eller regional anestesi”. Därmed utesluts mindre ingrepp som sker under lokalbe-dövning eftersom det förväntades att detta skulle ge en alltför stor spridning i re-sultat om även denna typ av operationer skulle inkluderas. I övrigt inkluderas alla typer av operationer för att inte begränsa urval och variation i de informationsbe-hov och upplevelser som eftersöks och för att få ett så allmängiltigt resultat som möjligt.

Genom hela uppsatsen omnämns författarna till denna uppsats som ”författarna” och författare till de använda vetenskapliga artiklarna som ”forskaren” eller ”fors-karna”.

(8)

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att få fördjupad kunskap om vilken informa-tion patienter vill ha inför en operainforma-tion och hur de upplever den informainforma-tion de får.

METOD

Underlag till denna litteraturstudie har insamlats genom databassökningar som fokuserats på artiklar som beskriver empiriska studier där forskare undersökt pati-enters önskemål om och upplevelser av information inför en operation.

Författarna har använt Polit och Becks (2006) modell för att utföra en litteratur-studie (egen översättning):

1. Identifiera nyckelord och koncept att söka efter

2. Identifiera potentiella artiklar genom elektronisk eller manuell sökning 3. Anskaffa lovande artiklar

4. Sålla bland artiklar utifrån relevans och lämplighet 5. Rensa bort irrelevanta artiklar

6. Läs relevanta artiklar och gör anteckningar

7. Identifiera nya sökord och artiklar från referenser i funna artiklar (upprepa från steg 3)

8. Organisera artiklarna

9. Analysera och sammanställ materialet 10. Skriv uppsats

Utöver dessa tio steg, valdes att utöka steg nio med en kritisk granskning av studi-erna.

Nyckelord att söka efter togs ur uppsatsens syfte, hänsyn togs både till målet att skapa fördjupad kunskap och till att studierna skulle hålla ett patientperspektiv. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte ansågs det vara oväsentligt vem av vårdper-sonalen som gav patienten information eftersom informationsgivande är en del av omvårdnaden av patienten. Korrekta termer och översättningar att använda togs fram med hjälp av Karolinska institutets biblioteks hemsidas (2006-10-18) och PubMeds MeSH-databaser, se valda söktermer i tabell 2. För att få ett brett urval av artiklar söktes i ett flertal internetbaserade databaser som ansågs relevanta för ämnet. De databaser som användes var: PubMed, Cinahl, The Cochrane Library, Elin och Eric. Sökresultaten redovisas i tabell 2.

Inkluderings- och exkluderingskriterier

Sökningarna har avgränsats till artiklar som behandlar information som ges till vuxna patienter som själva ska genomgå en operation. Detta för att få en hanterbar

(9)

mängd material och ett tydligare resultat, då barn och deras föräldrar informeras på ett annorlunda sätt inför en operation än vuxna patienter. Sökningarna begrän-sades till artiklar skrivna på engelska eller svenska eftersom det är dessa språk författarna behärskar i tillräcklig utsträckning. Inga begränsningar gjordes gällan-de typ av studie eftersom bågällan-de studier gjorda med hjälp av kvantitativ och kvalita-tiv metod ansågs kunna vara relevanta för att få fram ett gott resultat.

Tabell 2. Sökresultat databassökning.

Databas Sökord Träffar Granskade

abstract Urval 1 – lästa Urval 2 – valda

Pubmed Preoperative information

AND Patient education 309 41 7 3

Pubmed Preoperative information AND patient education AND patient satisfaction

65 17 10 5

CINAHL Preoperative information

AND Patient education 70 5 2 1

The Coch-rane Lib-rary

Preoperative information

AND Patient education 8 1 0 0

Elin Preoperative information

AND Patient education 5 0 0 0

Eric Preoperative information

AND Patient education 0 0 0 0

Deltotal 457 64 19 9

PubMed Related links 10 3 1

Manuell granskning av

artiklars referenslistor 3 2 2

Totalt 457 77 24 12

Utifrån träfflistorna från ovanstående sökningar gjordes en första sållning av artik-lar genom att läsa deras titartik-lar. Redan då kunde i många fall avgöras om artikeln till exempel inte uppfyllde angivna begränsningar gällande typ av operation. Som nästa kontroll lästes artiklarnas abstract för att avgöra om de var relevanta för vårt arbete. Även funktionen ”related links” som hänvisas till vid sökningar i PubMed kontrollerades, härigenom hittades ytterligare en artikel som slutligen togs med i litteraturstudien. Artiklar anskaffades genom att laddas ner i fulltextversioner di-rekt från Internet. Målsättningen var att hitta minst tio artiklar men inga begräns-ningar gjordes i antal, alla artiklar relevanta för ämnet togs i beaktande i avsikten att få en stor bredd i material och därmed ett bättre resultat.

Därefter gjordes en första genomläsning av anskaffade artiklar för att kontrollera relevans och lämplighet för att användas i litteraturstudien. En artikels relevans definieras som att den verkligen handlar om det ämne författaren är ute efter och kan leda fram till önskat resultat. Relevansen upptäcks ofta redan genom att läsa abstract och inledning. En artikels lämplighet1 involverar vilken typ av informa-tion som finns i artikeln, beskriver den fynd från en studie? Är den ”primary sour-ce”? Här sorterades artiklar bort, av olika anledningar, till exempel på grund av att de var secondary source-artiklar (reviews av andra studier). Denna del av model-len utfördes av författarna individuellt utifrån uppsatsens syfte.

(10)

Efter detta lästes artiklarna noggrannare, förslag till nya sökord till exempel

ex-pectations och waiting for surgery hittades och undersöktes, men dessa sökningar

gav inga ytterligare intressanta träffar. Sedan kontrollerades referenser ur funna artiklar. På detta sätt hittades ytterligare två artiklar (McGaughey, 2004 och Be-resford et al., 2001) som var relevanta för studien. Vid denna andra genomläsning gjordes anteckningar och understrykningar av de fakta som kunde ha relevans för litteraturstudiens analys och resultat. Av de slutligen valda artiklarna handlade fem om vilken information patienterna vill ha och sju om både vilken information de vill ha och hur de upplever den information de får.

Artiklarna organiserades i en matris för att få överblick (se bilaga 1) och granska-des enligt två olika granskningsprotokoll (se bilaga 2 och 3) för kvalitativa respek-tive kvantitativa studier enligt Willman et al. (2006). Protokollen modifierades något för att stämma bättre överens med uppsatsens syfte och anpassades efter funna artiklar. Dessa innefattar bedömning av studiens vetenskapliga kvalitet. Den kritiska granskningen utfördes gemensamt för att upprätthålla konsekvens i be-dömningen samt att hålla en neutral roll. Naturligtvis vägdes i denna granskning in även en bedömning av om studiens resultat var relevant och av adekvat kvalitet för uppsatsens syfte.

Analys av valda artiklar gjordes genom ytterligare genomläsning, anteckningar gjordes och viktiga fakta ur studierna identifierades och sorterades. I analysarbetet granskades dessa fakta återigen och grupperades för att få fram ett hanterbart och användbart resultat av studien. Därefter gjordes en sammanfattning av resultatet och slutligen gjordes en egen tolkning av resultatet där fynden viktades med hjälp av vår kritiska granskning, detta presenteras i avsnittet resultatdiskussion.

RESULTATANALYS

Här följer en redovisning av resultatet av analysen av de tolv artiklar som valdes efter databassökning och kritisk granskning. I tabell 3 presenteras artiklarna och den kvalitetsgrad respektive artikel uppnådde i granskningen (se mer detaljer i bilaga 1). Resultatet presenteras i avsnitt efter de två delar uppsatsens syfte har.

Tabell 3. Artikellista.

Författare

År, Land Titel Kvali-Typ*

tet** 1. McGaughey, I.

2004, Australien Informed consent and knee arthroscopies: an evaluation of patient understanding and satisfaction. E 1

2. Edwards, C.

2003, Storbritannien Exploration of the orthopaedic patient’s ’need to know’. I[L] 2

3. Sjöling, et al.

2006, Sverige What information do patients waiting for and undergoing arthroplastic surgery want? Their side of the story. F 1

4. Ghulam et al. 2006, Schweiz

Patients’ Satisfaction With the Preoperative Informed Con-sent Procedure: A Multicenter Questionnaire Survey in Swit-zerland.

E 3 5. Ivarsson et al.

2005, Sverige Extended written preoperative information about possible complications at cardiac surgery – do the patients want to

know?

In, E 1

(11)

2005, Australien improve satisfaction with cataract surgery. 1 7. Kriwanek et al.

1998, Österrike Patients’ Assessment and Recall of Surgical Information after Laparoscopic Cholecystectomy. E[Ö] 2

8. Breemhaar et al. 1996, Nederländerna

Inadequacies of surgical patient education. I

2 9. Beresford et al.

2001, Storbritannien Risks of elective cardiac surgery: what do patients want to know? I (&E) 2

10. Lithner & Zilling

2000, Sverige Pre- and postoperative information needs. E 2

11. Macario et al.

2003, USA What questions do patients undergoing lower extremity joint replacement surgery have? E 1

12. Chee Saw et al.

1994, Storbritannien Informed consent: an evaluation of patients’ understanding and opinion (with respect to the operation of transurethral

resection of prostate).

I 3 * Typ av studie: Kvantitativ metod: E = Enkätundersökning [Ö] = Öppna frågor, In = Interven-tionsstudie, Kvalitativ metod: F = Fokusgrupp, I = Intervjuer [L] = Longitudinell. **Kvalitet: 1 = hög kvalitet, 2 = medel kvalitet, 3 = låg kvalitet

Patienternas upplevelser av den information de får Artikel 1

I en artikel av McGaughey (2004) redovisas en studie där forskaren lät 50 patien-ter som skulle genomgå elektiv knäartroskopi besvara en enkät om de var nöjda med den information de fick före operationen och vilken information de hade ve-lat ha. Patienterna fick frågan ”hur nöjd är du med informationen om” och fick sedan rangordna ett antal faktorer på en skala från 1 till 5, där ett var mycket missnöjd och fem var mycket nöjd. Forskaren kom fram till att patienterna gene-rellt sett var nöjda med information om anledningen till varför de skulle opereras och om hur operationen skulle gå till. Patienterna var väldigt nöjda (median 3,5-4) med information om faktorerna: vad sjukdomen innebär/vad det är, anledning till operationen, vad görs under operationen. Patienter var nöjda (median 3) med in-formation om: sjukdomens namn, hur kommer patienten att må efter operationen, sjukskrivningstid, sannolikhet för en lyckad operation. Patienter var mindre nöjda (median 2-2,5) med information om: hur stor smärta man kunde uppleva, kompli-kationer och om de behövde tänka på något speciellt/vidta några särskilda åtgär-der efter operationen. Patienterna hade inga större svårigheter att förstå informa-tionen de fick, dock hittades ett samband mellan att de gånger patienterna hade svårt att förstå informationen också var de gånger då de var missnöjda med infor-mationen. Väldigt få patienter tyckte att de fått för mycket information om något. Kvalitetsbedömning av artikel 1

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Metoden är väl vald för syftet, studien är väl utförd och resultatet svarar väl på deras frågeställning, men urvalet av population är något vagt beskrivet. Vi instämmer i forskarens egen kritik att enkäten begränsade patienternas valmöjligheter genom att den bara innehöll ett fåtal frågor, patienterna kunde inte skriva några egna frågor och det gjordes ingen prioritering av frågorna.

Artikel 2

Edwards (2003) har genomfört en studie som hade som syfte att undersöka vad patienter som skulle genomgå en ortopedisk operation (exklusive höftplastik) ville ha för information inför sin operation. De 19 patienterna fick svara under tre olika ostrukturerade intervjuer. Patienter kände i stor utsträckning att de fick för lite information för att kunna vara säkra på att de gjorde rätt saker (inte gjorde saker

(12)

som förvärrade deras tillstånd) och fattade rätt beslut. Patienterna var angelägna om att få rätt information eftersom det ju är de själva som blir lidande om de inte har rätt kunskap. De behöver också information för att acceptera och förstå det som händer dem. Patienterna kände sig tvungna att själva söka information för att vara förberedda inför diskussioner med sjukhuspersonal och kunna vara delaktiga i beslut. De fick även lära sig en del terminologi för att överhuvudtaget kunna förstå vad personalen pratade om. Patienterna letade svar på sina frågor på Inter-net och uppgav t o m att de ibland hittade på sina egna svar. I dessa fall kunde det ofta vara inkorrekt information vilket ledde till att de mådde sämre, helt i onödan. Kvalitetsbedömning av artikel 2

Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Viss kritik kan riktas mot en sned-fördelning i populationen i denna studie, av de 19 intervjuade var 14 kvinnor. I artikeln redovisades bara kommentarer från tio av dessa. Det finns viss otydlighet i artikeln och avsaknad av breda slutsatser av det som framkommit.

Artikel 3

Sjöling et al. (2006) har gjort en studie med en fokusgrupp med 16 patienter som skulle genomgå knä- eller höftledsplastik, och som hade väntat i minst sex måna-der på operation eller som nyligen genomgått operation. Gruppdiskussionerna gällde patienternas informationsbehov. Patienterna var inte särskilt nöjda med den information de fick av vårdpersonalen och upplevde att de antingen fick leta själv eller fråga. Det var värdefullt för patienterna att läkaren var väl förberedd inför deras möte. När patienterna väl var inne på sjukhuset tyckte de att de fick tillräck-ligt med information och att de fick sina behov tillgodosedda, däremot saknade man information om hur man skulle uppnå tillräcklig smärtlindring. Det var före och efter sjukhusvistelsen patienten kände sig utlämnad. När patienten var på sjukhuset för förberedande kontroller kände de oftast att de fick svar på sina frå-gor.

Kvalitetsbedömning av artikel 3

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Valet av metod var bra eftersom fokusgrupper ger en djup inblick i vad respektive patient tycker och tänker. Hur studien har utförts är väl beskrivet. Något som kan ha påverkat resultatet till att bli ovanligt positivt är att studien på grund av bortfall av äldre innefattade förhållan-devis unga patienter för denna typ av operation.

Artikel 4

Ghulam et al. (2006) gjorde en undersökning i Schweiz där syftet var att undersö-ka om patienterna var nöjda med den preoperativa informationen de fick inför olika gynekologiska ingrepp. En enkät besvarades av hela 3 888 patienter vid elva olika sjukhus. Patienterna var, gällande den skriftliga information de fick, mycket nöjda med den information de fick om: indikationer för operationen, operations-tekniken, information om risker och komplikationer, information om postoperativ vård samt av den språkliga förståelsen av det skriftliga materialet. Av de 2 332 patienter som besvarade enkäten till fullo ansåg 80 procent att de inte behövde mer information, 95 procent var nöjda med informationsmaterialet, tre procent tyckte att informationen var för kort och två procent ville ha mindre skriftlig in-formation. De patienter som fick information skriftligt var oftast mer nöjda och förstod informationen bättre. Patienterna var generellt sett mycket tillfredsställda med den muntliga information de fick om alternativa behandlingar, varför opera-tionen var nödvändig, och förstod den muntliga informaopera-tionen mycket bra. Det

(13)

enda fall då patienterna inte var särskilt nöjda med informationen var då språkliga hinder fanns (det vill säga patienten hade ett annat modersmål än det personalen talade). En kombination av muntlig och skriftlig information verkade, enligt arti-keln, ge bäst resultat – det gav både bra förståelse och god tillfredsställelse med informationen, bara två procent var totalt sett missnöjda med den information de fått.

Kvalitetsbedömning av artikel 4

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad tre. Det verkar finnas brister i hur studien har utförts vad gäller urvalet. Läkarna som medverkat i studien styrde själva vilka patienter de delade ut enkäten till, därmed vet ingen exakt hur patien-terna valdes ut, alltså kan de ha valt patienter som företrädesvis var positivt in-ställda. En annan felkälla kan ha varit att den totala populationen kunde ha varit 6 970 patienter då det var detta antalet patienter som behandlades under den period forskarna gjorde sin studie. Forskarna kommenterar själva att de inte har någon information om dessa patienter. Varför alla inte fått möjlighet att delta är svårt att spekulera i, läkarna kan ha haft ont om tid eller så finns det någon annan anled-ning till att patienterna har avstått från att medverka.

Artikel 5

En av artiklarna beskriver en studie där forskarna (Ivarsson et al., 2005) genom-förde en interventionsstudie med patienter som skulle genomgå hjärtkirurgi. De fick antingen en ”ordinarie” mängd information eller ett utökat informationspaket med bland annat mer detaljerad information om risker och komplikationer. Inter-ventionsgruppen bestod av 182 patienter och kontrollgruppen av 156 patienter, båda grupperna var övervägande män. Patienterna fick sedan besvara två enkäter, den första före operationen och den andra efter operationen. Patienter i båda grup-perna var nöjda med information om förväntat operationsresultat. De yngre i in-terventionsgruppen var dock mindre nöjda än andra med informationen om ovan-liga komplikationer. Preoperativt var interventionsgruppen signifikant mer nöjda med alla aspekter av den information de fått och de upplevde bättre möjligheter att diskutera risker med anhöriga. Den utökade informationen om komplikationer som de i interventionsgruppen fick hade ingen negativ inverkan på dem (vilket forskarna trodde att den kunde ha) utan de var istället mer nöjda med informatio-nen och kunde diskutera alternativa behandlingsmetoder med läkarna. Efter att ha fått en skriftlig information om vanliga och ovanliga komplikationer och muntlig information om förväntat operationsresultat var patienterna i interventionsgruppen signifikant mer nöjda än de andra. Preoperativt var patienter med högre utbildning i kontrollgruppen mer skeptiska till den skriftliga informationen än de med låg utbildning, och män var signifikant mer intresserade av information än kvinnorna, dessa skillnader fanns inte i interventionsgruppen. Patienterna som var i interven-tionsgruppen studie var av någon anledning mer medvetna om sin rätt till informa-tion och kan därmed ha haft en annan inställning till och varit mer uppmärksam-ma på den inforuppmärksam-mation de fick.

Kvalitetsbedömning av artikel 5

Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Forskarna kommenterar själva i sin diskussion att en begränsning i denna studie är att patienterna inte randomisera-des. Detta var dock svårt eftersom man inte ville ha patienter från interventions-gruppen och från kontrollinterventions-gruppen på avdelningen samtidigt eftersom detta kunde leda till ”informationsläckage” mellan grupperna. Forskarna ifrågasätter själva studiens generaliserbarhet eftersom det i vissa länder finns lagar som reglerar hur

(14)

och vilken information som ska ges inför en operation. Eftersom studien är utförd i Sverige och denna uppsats är svensk anser författarna att denna kritik går att bortse från då resultatet är generaliserbart inom landets gränser.

Artikel 6

I en studie av Pager (2005) fick patienter som skulle genomgå en grå starr-operation se en av två olika informationsvideor. Den ena gruppen, bestående av 73 patienter, fick se en ingående video med information om ingreppet, förväntat resultat och eventuella komplikationer.En andra grupp, med 68 patienter, fick se en video som enbart beskrev linsens anatomi och orsakerna till starr. Det frågades om deras förväntningar på operationsresultatet, deras ängslan, och deras tankar om risker och obehag innan operationen. Patienter som sett den ingående videon förväntade sig mer obehag och fler risker med operationen men det hade ingen effekt på deras oro inför operationen. Det visade sig också att de efter operationen bättre förstod vad som hände med dem och de var mer nöjda med upplevelsen. Patienterna som sett den ingående videon kände mindre nervositet och obehag inför operationen. Oberoende av vilken video de såg preoperativt hade detta ingen påverkan på oron eller på förväntningarna på resultatet av operationen däremot på deras förväntningar på obehag och risker. Oavsett vilken video man sett, tyckte 84 procent att de fått tillräcklig eller för mycket information, 15 procent tyckte att de fick för lite eller ingen information2.

Kvalitetsbedömning av artikel 6

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Studiens metod är väl beskri-ven, noggrant utförd och forskarna har kunnat använda ett stort antal respondenter vilket höjer kvaliteten på deras slutsatser. De statistiska analyserna av materialet är relevanta och väl beskrivna.

Artikel 7

I en artikel av Kriwanek et al. (1998) studerades 200 patienter som skulle genom-gå cholecystektomi. Vid två tillfällen informerades de muntligt och skriftligt, om operationen, indikationer och risker. Några dagar efter operationen lät de patien-terna svara på en enkät med öppna frågor om de var nöjda med den information de fått före operationen. Av patienterna var det 84 procent som svarade att de var mycket nöjda med både den skriftliga och muntliga information de fått. Tolv pro-cent tyckte att de fick för mycket information och fyra propro-cent kände sig underin-formerade. Forskarna föreslår själva att en bra strategi vid muntlig information kan vara att låta patienten repetera den information han precis fått för läkaren eller sjuksköterskan. Detta skulle fungera som en kontroll på att patienten har uppfattat, förstått och minns informationen.

Kvalitetsbedömning av artikel 7

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarnas metod är väl be-skriven, patienterna har tillåtits lämna egna svar på de öppna frågorna och patien-ternas anonymitet verkar vara väl säkerställd. Kritik som kan riktas mot studien är att bortfallsanalys saknas och att exklusionskriterier är inte angivna.

(15)

Den information patienter vill ha Artikel 1

Enligt McGaugheys studie (2004) vill patienterna generellt sett bli välinformera-de. Patienterna svarade väldigt lika på alla frågorna, de flesta ville ha information om namnet på sjukdomen, vad sjukdomen innebär, anledning till operationen, vad som kommer att göras under operationen och hur patienten kommer att må efter operationen. De vill även ha information om de viktiga potentiella komplikatio-nerna, hur länge patienten kommer att vara sjukskriven, sannolikheten för en lyckad operation och om patienten behöver tänka på något speciellt/vidta några åtgärder efter operationen. Det var något färre patienter som var intresserade av att få information om alla komplikationer. Hela 88 procent ville ha information om viktiga komplikationer och 70 procent ville ha information om alla komplika-tioner, men tolv procent ville inte ha någon information preoperativt om potentiel-la komplikationer.

Artikel 8

I en studie av Breemhaar et al. (1995) undersöktes genom två intervjuer och ob-servationer om patienter får tillräcklig utbildning och information innan en opera-tion. I studien deltog 54 patienter som skulle genomgå en bråck- eller cholecys-tektomi-operation. Patienterna ville ha mer information om sitt tillstånd före ope-rationen, vad som orsakat sjukdomen och dess konsekvenser samt om hur opera-tionen skulle gå till. De ville även ha mer information om vad som skulle hända efter operationen, de kände att de inte visste vad som skulle hända dagarna efter de blivit opererade. Det var 48 procent som ville veta om de skulle få träffa kirur-gen före operationen och 39 procent ville veta vem de skulle ställa sina frågor till. Det framkom även att patienterna ville veta vad som skulle hända efter utskriv-ningen, när man skulle få åka hem och hur man skulle sköta sig hemma för att underlätta återhämtning. Patienterna kände att de behövde veta mer om vem som är vem och vem som gör vad i personalen.

Tabell 4. Vad patienterna ville veta mer om. Ur Breemhaar et al. (1995).

Över-sättning och modifiering av författarna.

Konsekvenser av sjukdomen 54 % Nuvarande fysiska tillstånd/kondition 35 % Orsak till sjukdomen 48 % Vem som utför operationen 33 % Kommer jag att träffa kirurgen före operationen 48 % Preoperativa förberedelser 30 % Postoperativa biverkningar/effekter av anestesin 46 % Sjuksköterskornas resp läkarnas roller 28 % Hur operationen utförs 44 % Namnet på vårdansvarig sjuksköterska 28 % Postoperativ fysisk känsla 41 % När ska operationen ske 28 % Vem ska jag ställa frågor till 39 % Hur ska jag bete mig i kontakt med läkaren 22 % Narkosen i sig 37 % Vilken mat och dryck man får & när 19 % Tillåten mat och dryck efter operationen 37 % Hur man hittar på sjukhuset 13 % Var man kan få information om sjukdomen och

operationen 37 %

Kvalitetsbedömning av artikel 8

Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Metodbeskrivningen är tydlig, fors-karna har kombinerat ett flertal olika undersökningsmetoder. Något som kan ha snedvridit resultatet är att forskarna har gjort olika typer och olika antal observa-tioner respektive intervjuer på de två sjukhusen. Forskarna kommenterar själva att de har intervjuat relativt få patienter och att det dessutom fanns ett visst bortfall mellan första och andra intervjun.

(16)

Artikel 9

Beresford et al. (2001) ville i en studie ta reda på patienters individuella önskemål angående riskinformation före operation. De intervjuade 50 patienter efter en hjärtoperation om vilken preoperativ information de hade velat ha.

Alla patienterna fick information om riskerna i tabellen nedan, procentsatsen an-ger hur många av patienterna som uppgav att detta var den information de hade velat ha.

Tabell 5. Information patienterna hade velat ha. Ur Beresford et al. (2001).

Över-sättning och modifiering av författarna.

Risken för att dö 46 % Permanenta kognitiva rubbningar/störningar 40 % Risken för permanent stroke 38 % Måttlig vätskeutgjutning i lungsäcken 36 % Övergående kognitiva rubbningar/störningar 36% Djup ventrombos 36 % Njursvikt/-påverkan 36 % Att behöva opereras igen 34 % Hjärtinfarkt 34 % Arytmier 34 % TIA/övergående stroke 32% Lungemboli 30 % Sårinfektion 28 %

Som synes ville patienterna ha information om betydligt färre risker än vad de fick, mindre än 50 procent ville veta om ens de farligaste riskerna (a.a.). Alla fick informationen, men det var bara 72 procent som efteråt mindes att de fått informa-tion om dödsrisken. Patienterna tillfrågades även om hur många risker de ville ha information om. I snitt ville patienterna ha information om fem olika komplika-tioner, dock fanns här stora individuella skillnader. Det var 42 procent som inte ville ha någon information om risker, 18 procent ville ha information om en till två risker, 26 procent ville ha information om 10 eller fler risker och 24 procent ville ha information om tre till nio risker. Många patienter saknade information om komplikationer med lägre risk. Det utkristalliserades tre olika grupper av pati-enter – de som ville ha lite eller ingen information alls, de som ville ha reda på de stora riskerna och de som ville ha reda på allt. Inga skillnader framkom mellan olika kön, åldrar eller vilken typ av operation man skulle genomgå, däremot fanns en hel del individuella skillnader mellan vad olika patienter ville veta.

Kvalitetsbedömning av artikel 9

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarnas metod är väl be-skriven och verkar noggrant utförd. Att patienterna intervjuades postoperativt om vilka frågor de hade preoperativt gör att deras svar eventuellt kan ha påverkats av om de drabbats av komplikationer under och efter operationen eller om de inte drabbats. Dessutom har patienter intervjuats så sent som tre år eller senare efter operationen vilket naturligtvis gör det svårt för dem att minnas vilken information de fick och vad de tyckte om den. I studien ingick övervägande män, detta kan förklaras med att studien inriktades på hjärtoperationer vilka ju i större utsträck-ning drabbar män.

Artikel 10

I en studie undersöker Lithner och Zilling (2000) patienters behov av preoperativ information. Det deltog 50 patienter som skulle genomgå en cholecystektomi. Patienterna svarade på ett frågeformulär både vid inskrivning och vid utskrivning. I formuläret fanns 33 påståenden som patienterna skulle rangordna på en

(17)

fem-gradig skala. Preoperativa informationsönskemål i urval ur artikeln, andel patien-ter som angivit högsta rang:

Tabell 6. Preoperativa informationsönskemål. Ur Lithner & Zilling., 2000.

Över-sättning och modifiering av författarna.Hela tabellen i bilaga 4.

Fråga Preoperativt Postoperativt

Hur många dagar ska jag ligga på sjukhus 96 % 80 % Kommer jag att bli helt besvärsfri efter operationen 94 % 86 % Vem kan jag vända mig till med frågor efter operationen 92 % 88 % Hur kommer min smärta att behandlas efter operationen 90 % 90 % Resultatet av operationen 88 % 78 % Hur kan komplikationer förebyggas 84 % 94 % Komplikationer som kan uppkomma efter operationen 80 % 86 % Vilka symtom kan olika komplikationer ge 78 % 86 % Varför har jag fått gallstensbesvär 76 % 80 % Hur kommer operationen att gå till 76 % 62 % Hur ska jag förflytta mig efter operationen 72 % 84 % Hur kommer jag att må när jag kommer hem 68 % 80 % Hur ska huden förberedas inför operationen 68 % 74 % Hur länge kommer jag att vara sjukskriven 68 % 62 % Alternativa behandlingar till operation 66 % 62 % Hur kommer jag att må precis efter operationen 60 % 72 % När kommer stygnen att tas 58 % 74 % Hur kommer man att ta bort stygnen 34 % 60 %

Många punkter fick höga poäng, av detta dras slutsatsen att patienterna vill ha mycket information, de sju högst rankade frågorna fick femmor av över 90 pro-cent av patienterna (a.a.). Vid inskrivning vill 94 propro-cent av patienterna få infor-mation om de skulle komma att bli helt besvärsfria efter operationen. De hade även stort intresse av att få information om resultat av operationen och hur man kunde förebygga komplikationer. Däremot var de inte så intresserade av att få information om alternativa behandlingar. Patienterna var även angelägna om att få information om vart de skulle vända sig för att få information och om de var tvungna att komma tillbaka för kontroller. I en öppen fråga dök det även upp mer praktiska frågor som hur patienten skulle ta sig till sjukhuset och var man kunde parkera.

Forskarna kunde konstatera att patienternas intresse för olika frågor ändrades vid andra frågetillfället. Praktiska frågor om till exempel hur stygnen skulle tas bort och om hur man skulle förflytta sig och lyfta saker blev viktigare. Även symtom på komplikationer hade fler patienter önskat få information om före operationen. Hur smärta kunde behandlas var lika viktigt före som efter operationen. Patienter-na uppgav även att det var viktigt att få information både vid in- och utskrivning. Kvalitetsbedömning av artikel 10

Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarna har beskrivit metod och bortfall väl. Dock nämner de att de i enkäterna blandat positiva och negativa på-ståenden men i sitt resultat har de formulerat om alla till positiva. Hur detta har påverkat resultatet är omöjligt att bedöma. Under studien följde forskarna inte vilken information patienterna faktiskt fick. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att de frågor patienterna redan fått svar på rangordnades som mindre viktiga. Artikel 11

Macario et al. (2003) har genomfört en studie vid två olika sjukhus där patienter som skulle genomgå knä- eller höftledsplastik fick rangordna olika frågor efter vad de tyckte var viktigast att få information om inför operationen. För att hitta frågor som kunde vara relevanta för patienterna sammanställde forskarna förslag genom en litteraturstudie samt pilotenkäter bland både patienter och kirurger.

(18)

Det-ta förarbete resulterade i en enkät med 30 frågor. Enkäten besvarades av 48 enter. Det utkristalliserades fyra frågor som de viktigaste för så gott som alla pati-enter, oavsett grupp. Dessa var: ”Kommer operationen att påverka mina möjlighe-ter att ta hand om mig själv?”, ”Hur rörlig kommer jag att bli efmöjlighe-ter min opera-tion?”, ”Kommer jag att kunna gå normalt igen?” och ”Kommer jag att behöva sjukgymnastik efter operationen?”.

Tabell 7. Patienternas rankning av olika frågors vikt (medianvärden). Ur Macario

et al. (2003). Översättning och modifiering av författarna. Hela tabellen i bilaga 5.

THA1 TKA2

Kommer operationen att påverka mina möjligheter att ta hand om mig själv? 5 5 Hur rörlig kommer jag att bli efter min operation? 5 5 Kommer jag att kunna gå normalt igen? 5 5 Kommer jag att behöva sjukgymnastik efter operationen? 5 5 Vilka alternativ finns om jag inte väljer att opereras? 5 4 Kommer operationen att ge smärta efteråt? 5 4 Hur länge kommer jag att ligga på sjukhus? 5 4 Finns det något jag kan göra för att slippa smärta efter operationen? 4 5 Kommer jag att få medicin för att klara smärtan? 4 4 Hur vanlig är min sjukdom? 4 4 Var kan jag få mer information om min sjukdom och annat? 4 4 Kommer jag att få träffa kirurgen efter operationen? 4 4 Hur länge kommer jag att vara sövd? 4 4 Kommer jag att fortsätta att ta mediciner under rehabiliteringen? 4 3 Finns det någon jag kan prata med för att få mer information och stöd? 4 3 Kommer operationen att påverka mitt sexliv? 3 2 1 THA = Total höftartroplastik, 2 TKA = Total knäartroplastik.

Patienterna i denna studie (a.a.) hade redan tagit beslutet att genomgå operation, därför har frågor om risker, komplikationer och hur operationen skulle gå till inte kommit med i resultatet. Forskarna påpekar man ska vara uppmärksam på att det för alla frågor finns en bredd i rangordningen, även om många patienter rankat en fråga högt finns det alltid patienter som tyckte att denna fråga var mindre viktig och tvärtom.

Kvalitetsbedömning av artikel 11

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Metoden är väl beskriven och verkar vara väl genomförd. Bakgrundsarbetet för att få fram relevanta frågor framstår som seriöst och genomtänkt. Det enda som kan kritiseras är att det i den löpande texten är ganska otydligt hur många respondenter som fanns i studien, informationen finns däremot i tabellerna.

Artikel 12

I en artikel av Chee Saw et al. (1992) undersökte man patienters möjligheter att förstå och ta tillvara på skriftlig information. I studien deltog 46 patienter som skulle genomgå en prostataoperation (TUR-P). De var med i en intervju innan operationen, och fyllde efter operationen i en enkät med frågor där de fick beskri-va beskri-vad de förstod av informationen, mängden och beskri-vad de ville veta. Av de inter-vjuade patienterna var det 59 procent som ville veta allt inför operationen, medan 41 procent inte brydde sig om vad som skulle hända, bara de blev friska. Det fanns inte någon patient som inte ville veta något alls. Det var 93,5 procent som upplevde att de fick precis rätt mängd information, fyra procent tyckte att de fick för lite information och två procent att de fick för mycket information.

(19)

Kvalitetsbedömning av artikel 12

Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad tre. Metod och bortfall är enkelt men tydligt beskrivna. Det största problemet med artikeln är att den är väldigt kort. Forskarna har heller inte gjort någon skillnad på de patienter som kom in för elektiva operationer och de som kom in akut, detta kan naturligtvis haft inverkan på patientens önskemål om information.

Artikel 5

I studien av Ivarsson et al. (2005) fanns det fler patienter i interventionsgruppen än i kontrollgruppen som inte ville veta något om komplikationer. Kvinnor i in-terventionsgruppen ringde i större utsträckning till sjuksköterskorna på avdelning-en för att få mer information än män, davdelning-enna skillnad fanns inte i kontrollgruppavdelning-en. De allra flesta patienterna i båda grupperna (69 procent respektive 72 procent) ville ha information om risker med operationen.

Artikel 7

Kriwanek et al. (1998) frågade patienterna om vilken information de ville ha. Det var hela 97 procent som svarade att de ville ha detaljerad information om indika-tioner, tillvägagångssätt och risker. Dock uppgav 17 procent att de upplevde att denna information kunde vara oroväckande.

Artikel 3

Sjöling et al. (2006) påvisade i sin studie att patienterna under den tid då de vän-tade på sin operation de främst ville ha trovärdig information om när operationen skulle ske, detta för att kunna planera framåt. Patienterna ville veta hur de skulle använda smärtstillande relaterat till sina individuella behov. De ville också ha råd om hur de skulle hålla sig i form under tiden de väntade på operation. Patienterna ville veta vem de kunde vända sig till för att få instruktioner om träning och de ville få hjälp med att hitta hjälpmedel för att klara sitt dagliga liv fram till opera-tionen. Patienterna i denna studie upplevde att det var stor skillnad mellan vad det var för information de ville ha och den information de fick. Medan de stod i kö inför en operation ville de till exempel ha mer information om hur lång väntetiden var. Patienterna ville även få konkreta träningsråd och/eller få en remiss till en sjukgymnast. De frågade även efter informationsbroschyrer. Patienterna ville eta-blera en regelbunden kontakt med vårdpersonalen, inte bara på patientens eget initiativ. När de kommit in på sjukhuset inför operationen ville de veta vad de fick göra efter operationen, om de fick cykla, köra bil och så vidare. De ville också veta vad de kunde förvänta sig för resultat av operationen – skulle de garanterat bli bättre eller fanns det risk att det inte blev någon förändring? Patienterna ville även tidigt veta om det skulle ske någon uppföljning med besök hos läkare och/eller sjukgymnast. Forskarna kom även fram till att ge rätt information inte bara handlar om vilken information patienten får utan också på vilket sätt de får informationen och att patienten får känna sig sedd.

Artikel 4

Enligt undersökningen som Ghulam et al. (2006) gjorde kände 18 procent av pati-enterna att de hade velat ha mer information om diagnosen, 11 procent saknade information om operationstekniken, och 12 procent ville ha mer information om risker.

(20)

Artikel 2

I Edwards (2003) studie framkom att det inte bara är medicinsk-tekniska frågor som är viktiga, även frågor om hur man ska hantera sitt dagliga liv på längre sikt är viktiga, till exempel sätt att hantera sitt jobb. Att bara ge information är inte tillräckligt, personalen måste även bekräfta att patienten tar emot och accepterar informationen. Det är också viktigt att tänka på att det är okej att inte veta. Patien-terna behöver löpande feedback, någon att prata med och ibland även att bli på-minda om vad det är de behöver veta. Informationsbehovet är individuellt, olika patienter vill ha olika information av olika anledningar och ibland saknas tillfälle att ställa frågor. Det är också omöjligt för personalen att instinktivt veta vad just den här patienten vill veta och varför.

Sammanfattning

De olika artiklarna har undersökt patienters upplevelser och informationsönske-mål i en rad olika situationer och inför olika operationer. Artiklarna har till viss del haft olika fokus. Här nedan görs ett försök att i görligaste mån sammanställa de olika studiernas resultat till ett.

De gemensamma resultaten i ovan beskrivna studier vad gäller patienters upple-velser av den information de får är att de generellt sett är nöjda med informa-tionsmängden. Det har framkommit skillnader i tillfredsställelse mellan då patien-ten är på sjukhuset och då patienpatien-ten fortfarande väntar på operation. Medan pati-enten står i vårdkö och därmed inte har någon direkt kontakt med vårdpersonal är man inte nöjd med informationen.

Patienterna är mycket nöjda med den information de får om anledningen till att de ska opereras och beskrivningen av operationsteknik. Andra faktorer som patienter är nöjda med är information om hur de kommer att må efter operationen och in-formation om sjukskrivningstid efter operationen.

Patienter var generellt sett ganska missnöjda med information om förväntade smärtnivåer och smärtlindring, komplikationer och risker samt i ett fall informa-tionsmängd, det senare gällde, som nämnts ovan, då patienten stod i vårdkö. Vidare kommer man i flera av studierna fram till att patienter generellt önskar mycket information även om det också framkom att en del patienter inte ville ha någon information. De önskar främst information om potentiella komplikationer. Detta finns det i ett flertal av studierna bevis för, och i enlighet med detta fram-kommer även önskan att få information om symtom på komplikationer. Patienter-na är även mycket angelägPatienter-na om att få information om smärta och smärtbehand-ling. Information om hur patienten kommer att må efter operationen och vad de kan förvänta sig för resultat av operationen står också högt upp på önskelistan. Patienter vill veta anledningen till att de måste opereras och hur operationen kommer att gå till. Patienterna vill ha information om orsaken till att de drabbats av sjukdomen och dess konsekvenser. Av intresse är även vad som kommer att hända efter operationen, efter utskrivningen från sjukhuset och hur man då ska klara sitt dagliga liv. Patienterna önskar alltså information om postoperativa hän-delser och situationer preoperativt. Var och av vem man kan få den information man önskar är också av avgörande betydelse. Slutligen är information om när ope-rationen ska ske och hur länge man måste stanna på sjukhuset viktigt.

(21)

Här kan konstateras att det verkar finnas ett samband mellan vad patienterna vill veta och hur de upplever den information de får – den information de helst önskar är de mest missnöjda med.

DISKUSSION

Avsikten med denna litteraturstudie har varit att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den informa-tion de får. Studierna som identifierades som relevanta för vårt syfte är av olika natur, de involverar olika operationer, olika typer av studier och de är av olika kvalité. Detta har gjort att ett generellt resultat har varit svårt att få fram, men att studien har fått en stor bredd. Litteraturstudien anses ha gett svar på uppsatsens syfte.

Metoddiskussion

Viss svårighet att finna relevant material upplevdes, denna låg dels i att definitio-nen av patientinformation kan innefatta även studier gjorda ur vårdpersonals per-spektiv och dels att vissa studier behandlade snarlika ämnen som patienters upp-levelser av beslutsfattande utifrån den information de fick. Databassökningarna gav även träffar som gällde anhöriga. Ytterligare en svårighet i tolkningsarbetet av artiklarna har varit att de använt sig av olika metoder och olika mätinstrument. Viss risk finns att artiklar som kunde ha varit relevanta inte har kommit med då de bara kunde anskaffas genom beställning. Eftersom tidsåtgången för uppsatsen var begränsad till tio veckor och det då fanns viss risk att artiklarna inte skulle hinna komma i tid, beställdes inte några artiklar.

Det förekom mycket tabeller i en del av artiklarna och en del var tyvärr svårtolka-de. I en del fall innehöll dessutom tabeller och text olika information vilket gjorde det svårt att hitta förklaringar till vissa otydligheter i texten.

Vid artikelsökningarna upptäcktes att många artiklar återkom gång på gång, trots att olika sökord användes. En del sökord gav ett relativt stort antal träffar med titlar som verkade intressanta, men vissa av dessa fanns inte tillgängliga i fulltext eller på Malmö högskolas bibliotek. En del träffar saknade abstrakt, vilket gjorde det svårt att bilda sig en uppfattning om artikelns innehåll. I dessa fall valdes att inte gå vidare i sökningen eftersom det ansågs alltför tidskrävande då det inte gick att förutse hur givande detta merarbete skulle bli.

Någon enstaka av de artiklar som valdes för denna litteraturstudie följde inte helt det upplägg som Polit och Beck, (2006) anser bör finnas i en artikel för att betrak-ta den som vetenskaplig. I kvalitetsgranskningen gjordes bedömningen att alla artiklarna håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att tas med i uppsatsen. Alla artiklarna är publicerade i enligt vår bedömning vetenskapliga tidskrifter och de besvarar uppsatsens syfte.

(22)

Ett alternativ till att göra en litteraturstudie hade varit att göra en empirisk studie i ämnet. Även om de artiklar som använts anses svara väl på uppsatsens syfte hade en empirisk studie fått fram ett tydligare svenskt perspektiv. Författarna kan natur-ligtvis inte med säkerhet säga att detta skulle ha någon påverkan på resultatet, men möjligheten finns. Som tidigare nämnts finns det i vissa länder regler för hur pre-operativ information ska ske, till exempel med formulär som måste undertecknas av patienten innan operationen får genomföras. Något sådant regelverk saknas i Sverige, detta kan göra att det finns skillnader i utformningen av informationen och i hur patienten bekräftar att hon fått och förstått informationen.

Resultatdiskussion

Information är svårt. Det är svårt att ge information på ett korrekt och individan-passat sätt och det är svårt att undersöka patienters uppfattningar om information. Dels är varje patients fall unikt och dels är det svårt för patienten som lekman att ha någon uppfattning om vad det är hon bör/måste veta. Som påvisades i en av studierna (Lithner & Zilling, 2000) förändrades patienternas uppfattningar om vad som var viktigt att veta när man i en andra enkät frågade dem efter operationen. Detta berodde säkert på att patienterna nu hade mer kunskap och erfarenheter och därför bättre visste vad de skulle fråga om. En annan anledning till att informa-tionsbehovet påverkades kan vara dels operationsresultatet och dels att man först efter operationen insåg vikten av vissa faktorer. Vårdpersonal måste ha förståelse för patienternas hela livssituation (Antonovsky, 1987), för vårdpersonalen är detta en operation i mängden, men för patienten är det en stor, viktig händelse. När vårdpersonal utvecklar preoperativ information bör kanske fokus snarare ligga på att ta reda på vad patienterna postoperativt säger att de hade velat veta preopera-tivt.

Något som kan tänkas påverka patientens informationsönskemål är om operatio-nen är elektiv eller akut. I det akuta läget är det kanske så att patienten mår sämre och därför inte har tid och möjlighet att fundera över eventuella val och risker med operationen utan bara har fokus på att bli frisk så snabbt som möjligt (Chee Saw, 1994) Som vårdpersonal har man i denna situation inte heller tid och möjlig-het att informera patienten i den utsträckning som kanske kunde vara önskvärd. Vad gäller artiklarnas metodval kan resultatet ha påverkats av en rad olika fakto-rer, som till exempel tidpunkten för studiens genomförande. Patienterna kan ha glömt bort delar av den information de fått då det förflutit tid från det att patienten informerades till intervjun eller enkäten (Kriwanek et al., 1998). Resultatet av operationen kan också ha influerat patientens totala upplevelse, positivt eller ne-gativt. Besvikelse över om operationsresultatet inte blev det önskade kan ha gjort patienten missnöjd med hela sin sjukhusvistelse och därmed även med informa-tionen. Har patienten glömt att komplikationer kunde uppstå blir hon missnöjd med den information hon fått i det fall någon komplikation tillstöter. Även perso-nalens bemötande kan ha inverkan på patienternas svar, om hon inte trivs med den i personalen som informerar kan intrycket av informationsinnehållet påverkas negativt.

I flera studier har forskarna påvisat att patienter ofta glömde komplikationer de informerats om i fall de inte upplevde dem efter operationen och de mindes den information som stödde deras beslut bättre. Patienterna vill ha positiv information och glömmer lätt dåliga nyheter (Beresford, 2001). Bakom detta kan ligga

(23)

psyko-logiska fenomen i form av bortträngning av information man egentligen inte vill ha. Då patienten befinner sig i en stressad situation och kan ha svårt att acceptera den bör sjuksköterskan förvissa sig om att patienten tar till sig informationen. Det-ta kan man göra genom att be patienten att upprepa det man informerat om (Kri-wanek et al., 1998).

En av de demografiska skillnaderna som framkom var att det i en studie fanns viss skillnad i utbildningsnivå mellan patienterna. Det påvisas att de som har högre utbildning är mer skeptiska till den information de får och är mer medvetna om sin rätt till information (Ivarsson et al., 2005). Är detta på grund av att de har mer kunskap i förväg eller på grund av att de lättare tar till sig information? Författar-na upplever att det finns tendenser på att det kommer en ny typ av patienter som kan mer om informationssökning. Kraven på utbildning ökar alltmer i samhället och den yngre generationen har avsevärt mer utbildning än tidigare. Detta är sä-kert en av anledningarna till att patientrollen förändras. Denna nya patients krav och förväntningar på information kommer säkert att vara högre då man har bättre kunskap om vad man kan kräva (Sjöling et al., 2006). Det verkar också som om respekten för den ”vita rocken” minskar, det är inte längre givet att läkaren alltid har rätt och man vågar säga emot sjukvårdspersonalen. Som vårdpersonal bör man tänka på att alltfler patienter söker information på Internet och därför har mer kunskap (Macario, 2003). Detta är positivt på så sätt att patienten kan vara mer delaktig i sin vård, men vårdpersonalen måste vara uppmärksam på att informa-tionen patienterna hittat inte alltid är korrekt (Edwards, 2003).

I dagens mångkulturella samhälle är det viktigt att tänka på de språkhinder som kan finnas, men även andra kulturella skillnader är av vikt. I en av studierna fann forskarna att patienter av annan kulturell bakgrund var mindre nöjda med infor-mationen på grund av att de inte kunde ta den till sig eftersom de helt enkelt inte förstod (Ghulam et al., 2006). Sjuksköterskan bör tillkalla tolk om hon känner att hon inte själv kan förmedla informationen till patienten. Sjuksköterskan måste även vara uppmärksam på att sätt att uttrycka känslor och smärta kan skilja sig mycket åt.

Vårdpersonal har lätt förutfattade meningar om vad patienterna vill eller inte vill veta. I en studie (Ivarsson et al. 2005) trodde personalen att för mycket informa-tion riskerade att oroa patienterna mer. Studien visade dock det rakt motsatta. Pa-tienter som är välinformerade om operationsförlopp, risker och komplikationer har lättare för att diskutera sin vård med vårdpersonalen och anhöriga (Ivarsson et al, 2005). Information är viktigt för att patienter ska känna sig trygga (Almås, 2002 och Klang Söderkvist, 2001). I och för sig kan mycket information bidra till att de förväntar sig ett ökat obehag och fler risker och komplikationer av operatio-nen (Pager, 2005). I gengäld är patienten mer förberedd inför operatiooperatio-nen då hon har bättre kunskap om sin situation och sina valmöjligheter (Coulter, 1999). Det påvisas i en av studierna att kirurgerna upplever att de har bättre diskussioner med patienter som fått mer information (Ivarsson et al., 2005). I de artiklar där jämfö-rande studier gjorts (Pager, 2005, och Ivarsson et al., 2005) har framkommit att de patienter som fått en utökad mängd information också varit mer nöjda. Om perso-nalen informerar patienten om ingreppet men utelämnar information om risken för komplikationer, i avsikt att hålla patienten lugn och nöjd, riskerar man istället att patienten blir chockad och besviken i de fall någon komplikation inträffar.

(24)

Timingen för när man ger information är viktig, både vad gäller tid på dygnet och var i vårdkedjan patienten befinner sig (Almås, 2002 och Sjöling et al. 2006). Det kan vara svårt att få in tillfällen för att ge information i dagsschemat, men vård-personal måste prioritera information som en viktig del i patientarbetet. Det hän-der även att patienten inte vet om att personalen ska komma och informera vilket gör att patienten blir överraskad av besöket och därför inte är förberedd med frå-gor och informationsönskemål (Edwards, 2003). Informationstillfällen måste pla-neras in både för personalens och patientens skull så att alla är förberedda. Ett antagligen ganska vanligt problem är att patienten får mycket information i början av sin sjukhusvistelse och inför operationen men nästan ingen inför hemgång. Patienterna önskar att preoperativt få information om vad som ska/kan hända postoperativt. Ur personalens perspektiv är detta viktigt för att patienterna ska ha realistiska förväntningar på resultatet av sin operation och även för att underlätta vårdarbetet efter operationen. För patienterna är det viktigt att få denna informa-tion för att vara förberedd och själv kunna ta en aktiv roll i sin vård och rehabili-tering för att t ex undvika komplikationer på grund av passivitet (Lithner & Zil-ling, 2000).

Generellt sett var patienterna ganska nöjda både med mängd och den typ av in-formation de fick. Något som var överraskande var att preoperativa förberedelser såsom duschning, rakning, provtagning etcetera var tämligen ointressant för pati-enten, något som sjukvårdspersonal nog ofta ser som viktigt. Detta kan bero på att patienten förväntar sig att detta är något personalen tar hand om automatiskt och inte inser att det är av vikt för operationens resultat. Det framgick däremot att pa-tienter var missnöjda med information om smärta och smärtlindring (Sjöling, 2006, Lithner & Zilling, 2000 och McGaughey, 2004), detta beror sannolikt på att detta är den information som de främst önskar. Detta kan även tolkas som att det är lättare för personalen att ge ”teknisk” information, till exempel om operations-teknik och förklaringar av anatomi, den ”mjukare” informationen om känslor och subjektiva upplevelser – som smärta – är svårare att informera om.

I flera av de studier som granskats framkommer att patienterna generellt sett vill ha mycket information om risker (Ghulam et al., 2006, Pager, 2005, McGaughey, 2004, Lithner & Zilling, 2000, Ivarsson et al., 2005 och Kriwanek et al., 1998). Dock kan detta vara svårt att uppfylla eftersom det då skulle kunna bli en ohanter-lig mängd information både för personal och för patient. I och för sig kan det vara svårt för patienten att själv välja vilken information hon vill ha eftersom det ofta inte är förrän i efterhand, då problemet uppstår, som hon inser vilken information hon hade behov av (Lithner & Zilling, 2000). Det är även viktigt att ta reda på om informationen är relevant för respektive patient .

Det troddes i början av denna litteraturstudie att det skulle framkomma att anestesi och risker förknippade med denna skulle skapa stor oro hos patienterna och därför ha ett stort intresse att få information om. Något om detta har inte framkommit i artiklarna, det nämns i någon enstaka och är inte högt upp på önskelistorna (Bre-emhaar et al., 1995).

Slutsats

I litteraturstudien har ett objektivt förhållningssätt eftersträvats, men eftersom den bygger på en tolkning av andras forskning är resultatet präglat av författarnas

(25)

in-tressen och sätt att tänka. Det kan dessutom sägas bli en tolkning i tredje ledet. Patienterna har först tolkat frågorna, forskarna har sedan tolkat patienternas svar och sen har författarna tolkat forskarnas resultat.

Syftet med denna litteraturstudie var att skaffa fördjupad kunskap om vilken in-formation patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den inin-formation de får. I de studerade artiklarna framkom en uppsjö av informationsönskemål. Det kunde även konstateras att det är svårt att hitta homogenitet i informationsbehovet mellan olika patienter. Därför bör det finnas en stor bredd i den totala informa-tionssamlingen eftersom det alltid finns någon patient som är intresserad av en viss information. Det är svårt för personalen att veta när man gett tillräckligt med information till en patient. Kanske bör en grundläggande ”databas” med informa-tion upprättas och sedan anpassas informainforma-tionen individuellt efter respektive pati-ent. Även om personalen kanske inte ger all information till patienten bör de ha den tillgänglig för att kunna ge den till patienten om denne uttrycker önskemål om det. Det är svårt för patienten, som dels befinner sig i en pressad situation och som dels (oftast) är en lekman på det medicinska området, att veta vilken information hon behöver. Det optimala skulle naturligtvis vara att patienten själv kan välja vilken information hon vill ha samt att kunna få välja att slippa för detaljerad in-formation om hon vill det.

Trots att det i de flesta artiklarna som studerats framkommer att patienterna är förhållandevis nöjda med den information de får är detta inte den bild författarna uppfattat i diskussioner med kollegor, vänner och patienter. Generellt sett verkar då snarare inställningen vara att patienten aldrig får tillräckligt med information och inte i rätt tid. Kan detta bero på att ett regelverk eller riktlinjer för informa-tionsgivande med bekräftelse av patientens godkännande saknas i Sverige? Av-saknad av ett regelverk gör att det saknas standardisering av informationen och kan göra att personalen därmed inte lägger rätt vikt eller tydlighet vid informatio-nen. Patienten får kanske rätt information men uppfattar inte informationstillfället som tillräckligt viktigt eftersom dess syfte inte beskrivs för henne? Kanske är det så att patienters upplevelser av preoperativ information är en annan i Sverige men att detta inte framkommit i uppsatsen då den bara innehåller tre studier genomför-da i Sverige. Här finns utrymme för ytterligare forskning på området.

Figure

Tabell 1. Antal utförda operationer 1  efter kön och åldersgrupp i Sverige 2003. Ur  Socialstyrelsen (2005a)
Tabell 2. Sökresultat databassökning.

References

Related documents

Läkaren kommer att tala om för dig om du behöver vidta några särskilda försiktighetsåtgärder efter att du fått det här läkemedlet Vänd dig till läkaren om du har

1. Vad Bufomix Easyhaler 80 mikrogram/4,5 mikrogram/inhalation är och vad det används för Bufomix Easyhaler är en inhalator som används för att behandla astma hos vuxna, ungdomar

Sluta ta Salmeterol/Fluticasone Cipla och kontakta omedelbart läkare om något av detta inträffar eller om de uppträder plötsligt efter att du har tagit Salmeterol/Fluticasone

- Om du blir gravid under tiden du använder Bufomix Easyhaler, ska du inte sluta använda Bufomix Easyhaler men omedelbart kontakta din läkare.. Körförmåga och användning

Det finns en träningspenna (Jext Träningspenna) som din läkare kan använda för att säkerställa att du och andra familjemedlemmar eller vårdare vet vad de ska göra vid en

Kom ihåg att tala om för din läkare eller apotekspersonal om du börjar ta ett nytt läkemedel medan du tar Ropinirol Sandoz.. En del läkemedel kan påverka effekten av Ropinirol

5 mikrogram/timme: fyrkantigt, beigefärgat plåster med rundade hörn märkt Norspan 5 μg/h 10 mikrogram/timme: rektangulärt, beigefärgat plåster med rundade hörn märkt Norspan

Om du behandlas för Behçets uveit kommer läkaren att kontrollera dig särskilt noga om du får neurologiska symtom (till exempel om du blir mer glömsk, märker att din