Den (o)likvärdiga bedömningen i svenskämnet och dess orsaker

Kultur–språk–medier (KSM)

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Den (o)likvärdiga bedömningen i svenskämnet

och dess orsaker

The (un)equal assessment in Swedish language studies

and its reasons

Nickolina Engelberger

Ämneslärarexamen med inriktning

Handledare: Fredrik Hansson

mot arbete i årskurs 7-9 (270 hp)

Examinator: Cecilia Olsson Jers

2

Sammanfattning

Denna översikt syftar till att ge en bild av vilka orsaker som ligger bakom bristerna i likvärdig bedömning i skolans svenskämne. I översikten har jag valt att fokusera på textbedömning då skrivning är en komplex handling som ställer höga krav på den bedömande läraren. För att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom bristerna i den likvärdiga bedömningen har jag analyserat vad svensk forskning har skrivit om ämnet. Forskningen som denna översikt baseras på riktas mot vilka svårigheter svensklärare kan stöta på i arbetet med textbedömning, vad normer har för betydelse i bedömningsarbetet samt hur samstämmigheten mellan lärare påverkar likvärdigheten. I översikten har jag kunnat konstatera att många lärare upplever olika typer av svårigheter i arbetet med textbedömningar, att den bedömande lärarens normer, samt den kontext som texten skrivs i har stor betydelse för bedömningen av elevtexter samt att samstämmighet i lärarkåren inte nödvändigtvis innebär att elevers texter bedöms likvärdigt.

Nyckelord: likvärdig bedömning, textbedömning, lärares erfarenheter, normer, samstämmighet

3

Innehåll

1. Inledning och bakgrund 4

2. Syfte och frågeställning 5

3. Metod 6 3.1 Sökprocessen 6 3.2 Urvalskriterier 7 3.3 Utvalda källor 8 3.4 Metoddiskussion 11 3.5 Analysmetod 11 4. Resultat 13

4.1 Lärarens erfarenheter och attityder till textbedömning 13 4.2 Normers inverkan på bedömningsarbetet 14 4.3 Samstämmigheten lärare emellan 16

5. Diskussion 19

5.1 Svårigheter i bedömningsarbetet och dess inverkan på likvärdigheten 19 5.2 Sociokulturella faktorers inverkan på likvärdigheten 19 5.3 Samstämmighet – ingen garanti för likvärdighet 20

6. Uppslag till vidare forskning 20

4

1. Inledning och bakgrund

Bedömningsarbetet är en central del i varje lärares vardag. Elevers prestationer ska bedömas utifrån de nationella kunskapskraven (Eklöf, 2017). Detta är ingen enkel uppgift då kraven på att bedömningen ska ske likvärdigt är höga. Kärnan i likvärdig bedömning är att alla elever har rätt att få sina prestationer bedömda på ett likvärdigt sätt oberoende av lärare, skola och huvudman. Samtidigt upplever många lärare bedömningsarbetet som problematiskt. Under flera år har det larmats om att det finns brister i den likvärdiga bedömningen. I en rapport från Skolverket (2019) visar på stora skillnader i betygssättning mellan olika skolor och även mellan skolor med kommunal respektive fristående huvudman (Skolverket, 2019).

Den svenska skolan har en lång tradition av att bedöma och sätta betyg på elevers prestationer. Hur detta har gjorts har dock förändrats över tid eftersom ideologiska och samhälleliga förändringar även har förändrat systemet för bedömning och betygsättning. Dagens system för bedömning och betygsättning är ett system som innebär att elevers prestationer ska bedömas och betygsättas utifrån nationellt bestämda mål och kriterier (Eklöf, 2017). Det kan tyckas vara en enkel uppgift att bedöma elevers prestationer utifrån i förhand givna mål och kriterier, men då bedömningen förväntas ske likvärdigt visar sig bedömningsarbetet vara en komplex uppgift och enligt Skolverkets (2019) rapport visar att det finns brister i likvärdigheten.

Svenskämnet är ett synnerligen brett ämne, vars syfte är att utveckla elevernas kunskap om det svenska språket. En stor och viktig del inom svenskämnet är elevers skrivande och skrivutveckling. Således består en stor del av svensklärarens uppdrag av att bedöma elevtexter. Detta är en komplex uppgift där många olika aspekter ska tas i beaktande. Att man som lärare kan stöta på svårigheter i bedömningen av elevtexter är inte svårt att förstå. En rapport skriven av Skolinspektionen (2011) visar på betydande avvikelser i bedömningen av nationella prov i flera ämnen, däribland svenska. Rapporten visar att även att flest avvikelser finns i de delprov där eleven ger sitt svar i en längre sammanhängande text (Skolinspektionen, 2011).

Strävan efter att det komplexa arbetet med bedömning av elevtexter ska utföras på likvärdig grund är av yttersta vikt för lärarprofessionen. För att kunna arbeta för likvärdighet i bedömningen är det viktigt att synliggöra de orsaker som ligger till grund för bristerna i likvärdigheten.

5

2. Syfte och frågeställning

Trots att bedömning ska ske likvärdigt är det bevisligen inte så. Brister i den likvärdiga bedömningen är ett faktum i samtliga ämnen och det komplexa arbetet med att bedöma elevtexter utgör en risk att bristerna i just svenskämnet är utomordentligt stora. Med detta faktum som utgångspunkt ämnar jag i denna kunskapsöversikt att studera vad aktuell forskning skriver om anledningarna till att bedömningen av elevtexter brister i likvärdigheten.

Utifrån detta syfte har jag utformat följande frågeställning:

• Vilka är orsakerna till att den likvärdiga bedömningen av elevtexter brister i skolans svenskämne?

6

3. Metod

3.1 Sökprocessen

Då detta är en kunskapsöversikt som behandlar bedömning i skolan i allmänhet och bedömning av text i skolans svenskämne i synnerhet har vissa sökord varit självklara, däribland sökorden ”textbedömning” och ”likvärdig bedömning”. I flera fall har trunkering med hjälp av asterisk använts vid sökningarna för att ge ett vidare sökresultat. Under litteratursökningen har jag använt databasen SwePub. Genom denna databas har jag med hjälp av utvalda sökord sökt efter vetenskapliga artiklar. Jag har även valt att avgränsa sökningarna till i huvudsak refereegranskat material.

Sökprocessen inleddes med det relativt breda sökordet ”elevtext”. Sökningen resulterade i 30 vetenskapligt granskade träffar. Majoriteten av dessa träffar behandlade arbetet med elevtexter. Efter en genomläsning av abstract valdes Emilia Aldrins artikel från 2015 ut för vidare granskning. Aldrins artikel valdes ut då den belyser svårigheten att bedöma elevtexter och därför ansågs den ha stor potential för att besvara den frågeställning som är aktuell för denna översikt. Andra sökningen utgjordes av de trunkerade sökorden ”Bedöm* Norm*”. Genom användningen av trunkerade eller så kallade vidgade sökord var förhoppningen att mängden träffar skulle bli större. Denna sökning resulterade i 58 vetenskapligt granskade träffar. Efter genomgång av olika texters abstract valdes tre artiklar ut för vidare granskning. Dessa var artiklar skrivna av Borgström och Ledin från 2014, Bonnevier, Borgström och Yassin från 2017 samt Blomqvist från 2018. Gemensamt för dessa artiklar var att de alla behandlar normers inverkan på bedömningsarbetet, vilket skulle kunna vara till hjälp för att besvara min frågeställning. Sökprocessen fortsatte sedan med sökorden ”likvärdig bedömning”. Denna sökning resulterade i 10 vetenskapligt granskade träffar. Utav dessa träffar valdes en artikel av Christian Lundahl ut för vidare granskning. Vid en genomläsning av artikelns abstract visade det sig att artikeln visserligen behandlar likvärdig bedömning, men fokuserade på bedömning i matematik. Därför valde jag bort denna artikel. Vid nästa sökning angavs de vidgade sökorden ”bedöm* svensk*”, vilket gav hela 195 vetenskapligt granskade träffar. Flera utav dessa bestod av artiklar som redan valts ut för granskning. Däremot hittades en artikel skriven av Blomqvist, Lindberg och Skar från 2016 som valdes ut för vidare granskning. Denna artikel behandlar bland annat vilka förväntningsnormer som kommer till uttryck i lärares textbedömning. Vid denna sökning hittades även en artikel skriven av Blomqvist från 2018 som beskriver svensklärares interaktion och samstämmigheten mellan dem i samtal om bedömning av

7

gymnasieelevers skrivande. Utifrån sökorden ”bedöm* svensk*” valdes således två artiklar ut för vidare granskning. Därefter gjordes en sökning med sökorden ”bedömning och variation” vilket resulterade 94 träffar. Utav dessa träffar valdes en doktorsavhandling skriven av Östlund-Stjärnegårdh från 2002 ut för vidare granskning. Vid nästa sökning angavs sökorden ”skrivbedömning”. Denna sökning resulterade i 11 träffar. Utav dessa träffar valdes en doktorsavhandling av Gustaf Skar från 2013. Vid en avslutande sökning angavs sökordet ”Likvärdighet”. Denna sökning resulterade i 70 vetenskapligt granskade träffar. Utav dessa valdes en artikel av Pia Thornberg och Anders Jönsson från 2015 ut för vidare granskning.

Databas Söksträng Avgränsningar, Begränsningar

Totalt antal träffar

Valda titlar utifrån titel och nyckelord

SwePub Elevtext Refereegranskat 30 1

SwePub Bedöm* Norm* Refereegranskat 58 3

SwePub Likvärdig bedömning

Refereegranskat 10 1

SwePub Bedöm* Svensk* Refereegranskat 195 2

SwePub Bedömning och variation

Refereegranskat 94 1

SwePub Skrivbedömning Refereegranskat 11 1

SwePub Likvärdighet Refereegranskat 70 1

3.2 Urvalskriterier

För att säkerställa att den forskning som valts ut för vidare granskning var aktuell för att besvara min frågeställning valde jag att formulera ett antal urvalskriterier. Dessa urvalskriterier presenteras nedan:

• Relevans för frågeställningen. Detta kriterium innebär att källan ska kunna bidra till att svara på den frågeställning som är aktuell för kunskapsöversikten.

• Relevans för ämnet. Forskningen behöver behandla problematiken med brister i likvärdig bedömning. Det är även fördelaktigt om forskningen kan kopplas till bedömning i svenskämnet.

8

• Relevans för grundskolas senare år och gymnasiet. Jag har valt att använda mig utav forskning som kan tillämpas för bedömningsarbetet på högstadiet och på gymnasiet. • Vetenskaplig styrka. För att den forskning som förmedlas i kunskapsöversikten ska

vara tillförlitlig kommer jag att använda mig utav källor med vetenskaplig styrka. Den forskning som valts ut är vetenskapligt granskad.

3.3 Utvalda källor

Nedan presenteras den forskning som valts ut för att besvara frågeställningen i denna kunskapsöversikt.

Aldrin, E. (2015). Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och variation. Denna vetenskapliga artikel behandlar praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter inom bedömningsämnet. Artikeln grundas på en webbenkät som besvarats av svensklärare som undervisar i årskurs 7–9. Artikeln har valts ut då den behandlar just svensklärares bedömning utav högstadieelevers elevtexter. Den uppfyller således samtliga urvalskriterier.

Blomqvist, P, Viveca Lindberg och Gustaf Skar. (2016). Vad behöver eleverna undervisning i

för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal.

Denna vetenskapliga artikel behandlar relationen mellan svensklärares bedömning av elevtexter och de didaktiska val som ligger till grund för undervisningen. Studien grundas på bedömningssamtal i mellan sjutton gymnasielärare uppdelade i tre fokusgrupper. I dessa fokusgrupper samtalas om lärargruppernas normer som påverkar skrivundervisningen och skrivbedömningen. Denna artikel valdes ut då den uppfyller samtliga kriterier. Då den behandlar normer och värderingar som kan påverka undervisningen och bedömningen ansågs den kunna vara intressant för min frågeställning.

9

Blomqvist, P. (2018a). Är vi överens om det? – Samspel och samstämmighet i svensklärares

bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande.

Denna vetenskapliga artikel handlar om samstämmigheten mellan lärare i samtal om summativ bedömning av gymnasieelevers skrivande. Artikeln grundas på ljud-och videoupptagningar från bedömningssamtal mellan svensklärare. Dessutom har de medverkande lärarna besvarat ett frågeformulär. Denna artikel har valts ut då den behandlar bedömning av gymnasieelevers texter. Den uppfyller således samtliga urvalskriterier.

Blomqvist, P. (2018b). Vad uppmärksammar lärare i samtal om skrivbedömning? –

Svensklärares normer för beslut om summativ bedömning.

Denna vetenskapliga artikel undersöker de normer som uttrycks i svensklärares samtal om skrivbedömning på gymnasienivå. Studien grundar sig på ljud- och bildupptagningar från bedömningssamtal i fokusgrupper. Då artikeln behandlar bedömning av elevtexter i den svenska gymnasieskolan uppfyller den samtliga urvalskriterier.

Bonnevier, J, Borgström, E och Yassin, D. (2017). Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat

bedömningssystem.

Artikeln undersöker genom lärarintervjuer hur lärare i engelska och svenska i årskurs 6–9 uppfattar sambandet mellan bedömningsarbetet och resultatet av nationella prov. Artikeln behandlar bland annat normers betydelse för bedömningsarbetet och betydelsen av en tolkningsgemenskap i arbetet kring bedömning.

Borgström, E & Ledin, P. (2014). Bedömarvariation – Balansen mellan teknisk och

hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov.

Denna vetenskapliga artikel behandlar frågan om hur bedömarvariation kan uppfattas ur lärares professionella perspektiv samt vad som karaktäriserar svensklärares bedömningar av elevtexter. Studien grundar sig delvis på vad som skrivits i tidigare forskning, men även på lärares bedömningar av ett skriftligt nationellt prov från gymnasiet. Denna artikel har valts ut då den uppfyller samtliga urvalskriterier. Dessutom är frågan om lärarens eget perspektiv på bedömarvariation intressant och kan bidra till att besvara min frågeställning.

10

Skar, G. (2013). Skrivbedömning och validitet Fallstudier av skrivbedömning i

svenskundervisning på gymnasiet.

Denna avhandling behandlar skrivbedömning, validitet och likvärdighet i gymnasieskolans svenskämne. Studien är baserad på fallstudier och intervjuer med lärare och deras elever. Avhandlingen behandlar den skrivbedömning av gymnasieelevers texter som görs av den undervisande läraren.

Thornberg, P & Jönsson, A. (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet.

Artikeln behandlar hur sambedömning kan användas som metod för att öka den likvärdiga bedömningen. Artikeln ger även en allmän bild av hur likvärdighet i betygsättning uppnås. I Artikeln diskuteras även ifall sambedömning som metod för okad likvärdighet fungerar.

Östlund Stjärnegårdh, E. (2002). Godkänd i svenska? Bedömning och analys av

gymnasieelevers texter.

Denna avhandling behandlar arbetet med att bedöma utifrån de nationella betygskriterierna. Studien grundar sig på gamla nationella prov i svenska. Dessutom har lärare i ett frågeformulär fått beskriva vilket betygskriterium de anser vara viktigast när det kommer till att godkänna eller underkänna elevers prestationer. Avhandlingen behandlar även bedömarvariationen mellan externa bedömares bedömningar och bedömningar utförda av den undervisande läraren. Denna avhandling uppfyller samtliga urvalskriterier. Trots detta fanns det en viss tvekan inför att använda avhandlingen som källa för denna översikt. Anledningen till detta är att de nationella prov som ligger till grund för studien genomfördes 1997 och är således relativt gamla. Jag valde dock att bortse ifrån detta, då problemet med bedömarvariation mellan ordinarie lärare och externa bedömare fortfarande är aktuellt.

11

3.4 Metoddiskussion

I sökprocessen har jag ständigt haft min frågeställning i åtanke. De sökord som angivits vid sökningarna har samtliga kunnat kopplas till frågeställningen på ett eller annat sätt. Jag har även varit noga med att den forskning som valts ut har uppfyllt de urvalskriterier jag satt upp.

Under sökprocessen har jag valt att använda mig utav uteslutande svenska söksträngar. Detta har gjort att de resultat jag fått fram lättare har kunnat kopplas till svenskämnet. Möjligen kan det vara så att jag som ett resultat av detta har gått miste om relevant forskning som skulle kunnat behandla bedömning inom andra modersmål och som således skulle ha motsvarat den svenska forskningen.

Den övervägande utmaningen har varit att hitta forskning som berör anledningarna till att den likvärdiga bedömningen i svenskämnet brister. Flera artiklar har istället fokuserats på arbetssätt som kan motverka dessa brister. Ett exempel på detta är Thornbergs artikel om sambedömning.

Jag har även valt att fokusera på artiklar som grundar sig på ett lärarperspektiv av bedömningsproblematiken. De artiklar som valts ut har grundat sig på studier av bedömningssamtal mellan lärare, enkäter besvarade av lärare, intervjuer av lärare etc.

3.5 Analysmetod

Det finns en rad olika metoder för att analysera insamlade data. I denna översikt har jag valt att använda mig utav en tematisk analysmetod som Braun och Clark (2006) beskriver i sin artikel. I sin artikel har författarna arbetat fram en modell för hur tematisk analys genomförs. Modellen består utav 6 olika steg (Braun & Clark, 2006). De olika analysstegen samt hur jag har använt dessa presenteras nedan:

Det första steget i denna analysmetod går ut på att bekanta sig med empirin. Därför valde jag i ett inledande skede att läsa igenom all insamlade data för att sedan kunna bortse från sådant som inte var aktuellt för min översikt. Det andra steget handlar om kodning. I detta skede organiserade jag mina insamlade data och färgkodade dessa. I den tematiska analysens tredje steg ska teman identifieras. Dessa teman identifierade jag efter att materialet lästs igenom flera gånger. Genom färgkodningen i steg två utkristalliserades ett antal teman som var relevanta för min frågeställning. Det fjärde steget i denna modell går ut på att granska sina teman. Genom

12

denna granskning ansåg jag att dessa teman var relevanta för att kunna hjälpa till att besvara min frågeställning. I modellens femte steg ska varje tema namnges. Utifrån min frågeställning valde jag dessa rubriker: Lärares erfarenheter och attityder, Lärares normer och Samstämmigheten lärare emellan. Modellens sjätte och sista del går ut på att sammanställa insamlade data. I denna översikt har jag främst utgått ifrån vetenskapliga artiklar. Den data jag har samlat in har sedan sammanställts för att kunna besvara min frågeställning (Braun & Clark, 2006).

13

4. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultatet i den forskning som valts ut för att besvara frågeställningen om vilka orsaker som medför brister i den likvärdiga bedömningen av elevtexter i svenska. För att tydliggöra forskningsresultaten kommer avsnittet att delas upp i tre rubriker; Lärarens

erfarenheter och attityder till textbedömning; Normers inverkan på bedömningsarbetet och Samstämmigheten lärare emellan.

4.1 Lärarens erfarenheter och attityder till textbedömning

Textbedömning är ett relativt väl utforskat område. Däremot vet vi mindre om lärarnas egna attityder till och erfarenheter av bedömning. Detta beror på att majoriteten av den forskning om textbedömning som tidigare genomförts har haft ett externt granskande perspektiv (Aldrin, 2015, Blomqvist, 2018b).

En utav de få studier som har gjorts på detta ämne har visat att lärarna har en tudelad relation till bedömningsarbetet. Arbetet med bedömningar anses vara intressant, men samtidigt betungande (Östlund-Stjärnegårdh, 2002). Bedömning av elevtexter är, som tidigare nämnts, en stor del av lärares vardag. Således ges daglig möjlighet att praktisera sina färdigheter inom just detta område. Aldrin (2015) menar att det kanske är just därför många lärare anser att bedömning varken är en extremt enkel eller en extremt svår uppgift. Ungefär hälften av de lärare som besvarat Aldrins (2015) enkätundersökning har beskrivit bedömningen av elevtexter som en medelsvår uppgift. Trots att få av de lärare som ingått i Aldrins (2015) studie har beskrivit bedömningsarbetet som särskilt svårt eller särskilt enkelt finns det flera upplevda svårigheter inom textbedömningen. Svårigheter som kan uppstå när elevtexter ska bedömas är svårigheten att dra gränser mellan olika betygssteg. Under 2011 infördes ett nytt betygssystem i svensk skola som innebar fem betygssteg (A-F) istället för de tidigare fyra (MVG-IG). I den enkätstudie som ligger till grund för Aldrins (2015) artikel anser de flesta lärare att övergången till det nya betygssystemet har varit positiv eftersom de tidigare betygsstegen varit alltför vida. Samtidigt visar Aldrins (2015) studie att flera lärare anser att bedömningskriterierna i det nya betygsystemet är vaga och otydliga och att det därför är svårt att bedöma elevers texter (Aldrin, 2015). I de nationella kunskapskraven används värdeord för att känneteckna olika nivåer av progression. Dessa värdeord får sin betydelse i de sammanhang där de används och det är därför omöjligt att göra några generella definitioner utav dem (Thornberg & Jönsson, 2015). Flertalet

14

lärare svarar att de upplever svårigheter när det kommer till att tolka de värdeord som skiljer de olika betygsstegen åt, då de beskrivs som subjektiva. Ett exempel på detta ges i ett citat från en utav lärarna som besvarat Aldrins (2015) enkät:

”Svårigheten ligger i att avväga när en text blir ’välutvecklad’. Vad exakt gör texten ’välutvecklad’? Steget från C till B/A således.” (Aldrin, 2015. s. 70).

Aldrins (2015) enkätstudie visar även att det även är vanligt att lärare upplever svårigheter i att väga samman kvaliteter och brister i elevtexter. Många upplever att det finns en motsättning mellan de olika aspekter som ska bedömas i en text. (Aldrin, 2015). Även Blomqvists (2018b) studie visar på variationer i hur olika kvaliteter och brister sammanvägs och bedöms och att lärares bedömning beror på olika bedömningsnormer. Detta påvisas genom att de lärare som ingått i Blomqvists (2018b) studie framför allt uppmärksammar textkvaliteter i förhållande till kunskapskravens olika betygssteg och anser att samtliga kvaliteter ska uppnås för att uppnå ett visst betygssteg. På detta sätt sker textbedömning icke-kompensatoriskt då textens fördelar inte kan väga upp för bristerna. Samtidigt uttrycker de hänsyn för bedömningsuppgifter, de förväntningar som finns på elevernas skrivande, elevernas skrivprogression över tid samt det nationella provet. Sådana bedömningsnormer fungerar ofta kompensatoriskt genom att de kan användas för att väga upp de brister som finns i elevtexterna. Sådana bedömningsnormer visar sig ha en stor betydelse för hur lärarna bedömer texter (Blomqvist, 2018b).

Trots att brister i den likvärdiga bedömningen är ett faktum att brottas med, så är det få lärare som anser att de har svårigheter att göra likvärdiga och objektiva bedömningar. Detta är, enligt Aldrin (2015), anmärkningsvärt, då just bristande likvärdighet i bedömning lyfts fram som ett problem i internationell skoldebatt. En trolig orsak till att andelen lärare som säger sig uppleva svårigheter med att bedöma likvärdigt och objektivt är så liten är att den insikten kan vara svår för den enskilda läraren att acceptera (Aldrin, 2015).

15

4.2 Normers inverkan på bedömningsarbetet

I sin artikel skriver Blomqvist (2018b) att det finns gott om forskning om skrivbedömning. Denna forskning tar då bland annat upp bedömning av nationella prov och lärares skrivbedömningar i förhållande till undervisningens mål. Däremot, menar han, att det saknas forskning på hur lärares normer spelar in i skrivbedömningen. Han menar även att bedömning av just text är en komplex uppgift som ofta är starkt beroende av sin kontext och situation, vilket även Aldrin (2015) påpekar när hon beskriver text som något som kan bedömas ur flera olika aspekter som både kan uppfattas, prioriteras och vägas samman på olika sätt beroende på läsaren. Aldrin (2015) beskriver även texter och skrivande som delar i en social praktik som formas på olika sätt i olika kulturer och sammanhang, något som även Skar (2013) vidhåller. Bland annat menar Aldrin (2015) att sociala faktorer som skolmiljön och den bedömande lärarens erfarenhet kan påverka bedömningen, då olika skolor har olika kulturer och bedömningsarbetet kan upplevas som enklare med ökad erfarenhet och träning. Detta i sin tur påverkar bedömningen (Blomqvist, 2018b; Aldrin, 2015; Skar, 2013). Även Bonnevier et al. (2017) anser att normer relaterade till lärares bedömningspraktik är något som det talas för lite om. Normer och dess funktion i relation till mål- och kriterierelaterad bedömning är något som sällan berörs i Skolverkets styrdokument och stödmaterial. Avsaknaden av en normdiskussion anser Bonnevier et al. (2017) är problematisk, då bedömningskriterierna förlorar en del av sitt värde om de inte underbyggs av en normdiskussion, det vill säga samstämmiga förväntningar om vad som är rimligt att förvänta sig av eleverna (Bonnevier et al., 2017). Denna samsyn är dock ingen självklarhet, vilket visar sig i Blomqvists (2018 b) studie. De tre lärargrupperna i studien visar på betydande variationer avseende vilka normer som prioriteras i textbedömningen (Blomqvist, 2018 b).

Enligt den studie som Aldrin (2015) genomfört är en utav svårigheterna i bedömningsarbetet att tolka styrdokumentens värdeord. Ett exempel från Aldrins (2015) studie är att det är svårt att veta när en text blir välutvecklad. Enligt Bonnevier et al (2017) behöver läraren fatta ett beslut för var gränsen till en välutvecklad text går och kriteriets innebörd består således av den tolkning av värdeordet som läraren gör (Aldrin, 2015; Bonnevier et al., 2017). Att uppnå en likvärdighet i bedömningen bygger, enligt Bonnevier et al. (2017) på att det inte är den enskilda läraren som bör tolka de olika kriterierna och därmed avgöra vad som förväntas av eleven för att uppfylla ett visst kriterium. Det rådande mål- och kriterierelaterade betygssystemet bygger istället på en kollektiv samsyn i lärarkollegiet om vad de olika kriterierna faktiskt innebär och hur elevens prestationer förhåller sig till dessa. Således uppnås en likvärdig bedömning då det

16

råder en rimlig samsyn i lärarnas tolkningsgemenskap (Bonnevier et al., 2017). Denna uppfattning delas av Blomqvist (2018b) som menar att bedömning är en aktivitet som byggs på normer och att den likvärdiga bedömningen grundar sig på lärares möjligheter att gemensamt problematisera bedömningen (Blomqvist, 2018b). Även Borgström och Ledin (2014) menar att det är lärarens omdöme och tolkning som en bedömning behöver grundas på och att en tolkningsgemenskap inom ämnet behövs. De hävdar dock att ett visst mått av variation är naturligt (Borgström & Ledin, 2014). Även om en gemensam tolkningsgemenskap är att sträva emot hävdar Bonnevier et al. (2017) och Thornberg och Jönsson (2015) att det kan uppstå en likvärdighetsproblematik om lokala tolkningsgemenskaper inte kalibreras mot varandra på nationell nivå. Flera mindre tolkningsgemenskaper riskerar att öka likvärdighetsproblematiken ytterligare och därför är det viktigt att vidga tolkningsgemenskapen till nationell nivå (Bonnevier et al., 2017; Thornberg & Jönsson, 2015).

4.3 Samstämmigheten lärare emellan

Att elevers prestationer bedöms likvärdigt ställer stora krav på den bedömande läraren då bedömningen innebär flera led av tolkning (Thornberg & Jönsson, 2015). Thornberg och Jönsson (2015) beskriver i sin artikel bedömningen som en process vari dessa tolkningsled ingår. I ett första skede ska kurs- och ämnesplaner tolkas för att kunna appliceras i undervisning och bedömningsuppgifter. Därefter ska elevernas prestationer tolkas och värderas utifrån kunskapskrav. Slutligen ska elevens prestationer vägas samman till ett omdöme eller betyg. För att uppnå likvärdighet i det första tolkningsskedet behöver lärare göra en gemensam tolkning av utav kurs-och ämnesplaner för att bedömningsuppgifter och undervisning ska kunna genomföras i linje med dessa. Det andra tolkningssteget handlar om att tolka och värdera elevers prestationer. Thornberg och Jönsson (2015) hävdar att dessa tolkningsled kan utgöra en osäkerhet i bedömningen och således även i likvärdigheten. Vidare menar de att tolkningsstegen innebär att lärare behöver ha en gemensam uppfattning om vad som ska bedömas och vad som kännetecknar olika nivåer av kvalitet i elevers prestationer (Thornberg &Jönsson, 2015). Uppfattningen om en gemensam tolkningsram för olika kvalitetsnivåer för att uppnå likvärdig bedömning beskrivs även av andra forskare (se Blomqvist, 2018b; Bonnevier et al., 2017). Denna samsyn behöver inte, enligt Thornberg och Jönsson (2015) innebära att elevers prestationer bedöms likvärdigt. De menar att det finns andra faktorer som påverkar lärares bedömningsarbete. Sådana faktorer kan till exempel vara egna ämneskunskaper och de kriterier

17

och kravnivåer som ligger till grund för bedömningen, kunskap om den elev som bedöms eller tidigare erfarenheter av att ha genomfört liknande uppgifter. Thornberg och Jönsson (2015) menar att det finns goda själ att anta att elevers prestationer inte bedöms likvärdigt (Thornberg & Jönsson, 2015).

Forskning om skrivbedömning som har genomförts har visat att lärares samstämmighet varierar när det gäller bedömning av elevtexter. För att få bukt på detta problem har sambedömning mellan lärare uppmuntrats (Blomqvist, 2018a). Enligt Blomqvist (2018a) finns en uppfattning att sambedömning som metod förväntas utveckla en gemensam förståelse för bedömning i lärarkollegiet, vilket kan stödja arbetet för en likvärdig och rättvis bedömning (Blomqvist, 2018a). Vidare påstår Blomqvist (2018a) att det råder ovisshet om sambedömningens påverkan på samstämmigheten. De studier som gjorts på detta område är få och bygger på sambedömning som genomförts i så kallade expertpaneler eller sambedömning som genomförts av lärare som har genomgått bedömarträning. Således innefattar dessa studier inte sambedömning mellan lärare på lokal nivå (Blomqvist, 2018a). Liksom Blomqvist (2018a) menar Thornberg och Jönsson (2015) att en ökad samsyn inte ökar likvärdigheten vid bedömning, då ökad likvärdighet är en lokal process. Att likvärdigheten på lokal nivå ökar innebär inte att likvärdigheten ökar på nationell nivå. För att uppnå likvärdighet krävs enligt Bonnvier et al. (2017) att tolkningsgemenskapen finns på nationell nivå, snarare än lokal nivå (Thornberg & Jönsson, 2015). Den studie som Blomqvist (2018a) genomfört visar att den lärargrupp som var mest överens i betygssamtalen var den grupp där bedömningsvariationen var störst. Samtidigt var bedömningsvariationen minst i den grupp där diskussionerna var intensiva och där olika alternativ diskuterades och problematiserades. Skillnaden mellan dessa grupper var att den grupp med minst bedömarvariation gav mer utrymme till diskussion och tid till att problematisera sådant som de var oeniga om (Blomqvist, 2018a). Samtidigt menar Borgström och Ledin (2014) att det så kallade ”sanna betyget” är något som är omöjligt att uppnå. Det sanna betyget består av kvaliteter i texten och påverkas inte av vem som bedömer texten. Ur ett reliabilitetsperspektiv är bedömningen alltid behäftat med mätfel och således kan den faktiska bedömningen inte överensstämma med det sanna betyget. Trots detta hävdar samma författare att svensklärare har en reception av elevtexter som är unik för lärarprofessionen och utgör därigenom en tolkningsgemenskap. Detta, menar man, medför att lärare har en samsyn kring vad som anses vara god kvalitet i en elevtext (Borgström & Ledin, 2014). Även Blomqvists, Lindbergs och Skars (2016) studie visar på en bristande samstämmighet mellan svensklärare. I studien påvisas att lärarna har olika uppfattningar om

18

kvalitet och olika förväntningsnormer (Blomqvist, Lindberg & Skar, 2016). Bedömarvariation i elevtexter kan också ses i Östlund-Stjärnegårds (2002) studie. Hennes studie visar att samstämmigheten kring icke-godkända elevtexter tenderar att vara högre än texter med högre betyg. Studien visar även att externa bedömare tenderar att sätta ett lägre betyg än om den undervisande läraren själv bedömer elevtexten (Östlund- Stjärnegårdh, 2002).

19

5. Diskussion

Denna översikt behandlar svensklärares arbete med textbedömning, något som är en central del i svensklärares vardag. En rapport från Skolverket (2019) visar på små skillnader i betygsättningen mellan elevgrupper, men desto större skillnader i betygsättningen mellan olika skolor. Dessutom visar rapporten på att fristående skolor är mer frikostiga med sin betygsättning. Med detta som grund kan man anta att elevers prestationer inte bedöms likvärdigt. Med hjälp av forskning är min avsikt att redogöra för orsaker till att elever inte bedöms likvärdigt.

5.1 Svårigheter i bedömningsarbetet och dess inverkan på likvärdigheten

Aldrins (2015) forskning har påvisat att lärare upplever flera svårigheter i bedömningsarbetet, även om ungefär hälften av lärarna som ingått i studien har uppgett att de varken anser att arbetet med bedömningar är väldigt svårt eller väldigt enkelt. Sådana svårigheter är bland annat att dra gränser mellan olika betygssteg. En förklaring till detta är att lärarna har svårt att tolka kunskapskrav och bedömningskriterier. En anledning till detta är att bedömningskriterierna i det nuvarande betygssystemet är alltför vaga och att det därför är svårt att bedöma vilken nivå en text hamnar på. Dessutom upplever många lärare svårigheter med att tolka de värdeord som identifierar progression. Enligt bland annat Blomqvist (2018b) och Bonnevier et al. (2017) behöver en gemensam tolkningsram för hur styrdokumenten ska tolkas utvecklas. Denna tolkningsram bör även vara densamma på ett nationellt plan för att motverka att elever bedöms olika på olika skolor.

5.2 Sociokulturella faktorers inverkan på likvärdigheten

Bedömning av elevtexter är ingen enkel uppgift. Bedömningsarbetets komplexitet har påvisats i flera utav de studier som ligger till grund för denna forskningsöversikt (se Aldrin, 2015; Blomqvist, 2018b). Att textbedömning är en så komplex uppgift beror på att skrivande är en komplex handling som ofta är kontext- och situationsbunden. Vid textbedömning spelar en rad olika sociokulturella faktorer in, så som lärarens kön och erfarenhet samt vilken kultur som råder på skolan. Möjligen kan det vara just därför Skolverkets (2019) rapport visar att betygsättningen varierar mellan olika skolor och mellan kommunala och fristående skolor.

20

Genom den forskning som varit aktuell för denna översikt har jag dessutom kunnat dra slutsatsen att lärare ofta har förväntningar på enskilda elever och hur eleverna bör prestera, även om dessa förväntningar oftast är omedvetna. Sociokulturella aspekter i form av normer har även en inverkan på hur lärare tolkar de styrdokument och värdeord som används vid bedömning av elevtexter. Vid bedömning av elevtexter uppfattas texter olika beroende på läsaren. Den bedömande lärarens normer spelar sedan roll för vilka textkvaliteter som ska prioriteras, samt hur dessa ska vägas samman i en bedömning.

5.3 Samstämmighet – ingen garanti för likvärdighet

För att uppnå likvärdig bedömning krävs en samsyn i hur lärare tolkar styrdokumenten, hur elevers prestationer tolkas och värderas samt hur elevers prestationer ska sammanvägas till ett omdöme eller betyg. Samstämmighet leder dock inte nödvändigtvis till att likvärdigheten ökar. Samstämmighet i lärarkollegiet på lokal nivå kan förstås minska bedömarvariationer mellan olika elevgrupper på en och samma skola, vilket skulle kunna vara fallet i Skolverkets (2019) rapport där det visar sig att bedömarvariationen är låg mellan olika elevgrupper. Flera lokala tolkningsgemenskaper bidrar dock inte till ökad likvärdighet. Tvärtom utgör dessa ett hot mot likvärdigheten då skolor riskerar att bedöma elevers prestationer på ett icke likvärdigt sätt. Arbetet med att bedöma elevtexter av längre slag har i Skolinspektionens (2011) rapport visat sig variera långt mycket mer än korta texter eller där eleven ska besvara frågor med hjälp av kryssalternativ. Detta är förvisso inte märkligt, då tolkningsutrymmet ökar med textmängden. Detta visar dock att samstämmigheten på landets skolor brister och att detta bidrar till minskad likvärdig bedömning.

6. Uppslag till vidare forskning

Som tidigare beskrivits i denna översikt är de sociokulturella faktorernas inverkan på textbedömning något som inte har berörts i lika stor utsträckning som forskning kring skrivbedömning i relation till de nationella proven eller i förhållande till styrdokumenten. Då svenskämnet är ett ämne som till stor del består av komplexa estetiska uttrycksformer som till

21

exempel skrivning och den bedömande lärarens normer har visat sig ha stor inverkan på bedömningsarbetet anser jag att mer forskning behövs kring detta ämne.

22

7. Referenser

Aldrin, Emilia (2015). Textbedömning i svenskämnet attityder, erfarenheter och variation. Forskning om undervisning och lärande. :14, s. 62-83

Tillgänglig på Internet: http://www.forskul.se/ffiles/00518795/ForskUL14_s62-83.pdf Blomqvist, Per, Lindberg, Viveca & Skar, Gustaf B. (2016). Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk

forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. 10:1

Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.5617/adno.2642

Blomqvist, Per (2018a). Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande. Nordic Journal of Literacy Research. 4:1, s. 1-21

Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.23865/njlr.v4.1050

Blomqvist, Per (2018b). Vad uppmärksammar lärare i samtal om skrivbedömning? Svensklärares normer för beslut om summativ bedömning. Nordisk tidskrift för allmän didaktik. 4:1, s. 34-55

Bonnevier, Jenny, Borgström, Eric & Yassin, Daroon (2017). Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem. Utbildning och Demokrati. 26:2, s. 21-47

Tillgänglig på Internet:

https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2017/nr-2/borgstrom-

bonnevier-och-yassin-falk---normers-roll-i-ett-mal--och-kriterierelaterat-bedomningssystem.pdf

Borgström, Eric (2010). Att skriva prov om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov.. Språk och stil. 20, s. 132-164

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-36203 Borgström, Eric & Ledin, Per (2014). Bedömarvariation Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov. Språk och stil. :24, s. 133-165 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42199

Braun Virginia & Clarke Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 2006; 3:77/10.

Eklöf, Hanna (2017). Betygen i den svenska skolan. Utvärdering och bedömning i skolan: för

vem och varför?. ss. 62–76

Skar, Gustaf (2013). Skrivbedömning och validitet Fallstudier av skrivbedömning i

svenskundervisning på gymnasiet. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms

universitet

23

Skolinspektionen (2011). Lika eller olika? Omrättning av nationella prov i grundskolan och

gymnasieskolan.

Tillgänglig på Internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/omrattnin g/2011/omratt2011-slutrapport.pdf

Skolverket (2019). Analyser av likvärdigbetygsättning mellan elevgrupper och skolor –

jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=4035

Thornberg, Pia & Jönsson, Anders (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet?. Educare -

Vetenskapliga skrifter. :2, s. 179-205

Tillgänglig på Internet:

http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202015.2 .pdf

Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2002). Godkänd i svenska? Bedömning och analys av

gymnasieelevers texter. Uppsala: Institutionen för nordiska språk