Med den välskrivna avhandlingen ”Råd i ra-dion: Modernisering, allmänhet och expertis 1939-1968” har Sofia Seifarth bidragit med vad som skulle kunna kallas andra generatio-nens radiohistoria.
Medan de första radiohistoriska studierna drog de stora linjerna, både tids- och genre-mässigt, är radioforskningen inne i en period av fördjupningar. När den övergri-pande kartan har ritats, kan studier ägnas åt inzoomningar av enskilda genrer eller till och med program. Därmed får vi en mer
fullständig bild av radion som både sam-hällsaktör och folkbildare.
Sofia Seifarth har övertygande tagit sig an två brevlådeprogram i radion, båda långkörare: »Vart skall jag vända mig« (1939-1956), med (huvudsakligen) Anna-Lisa Söderblom som redaktör och »Människor emellan« (1956-1968) med Lis Asklund vid mikrofonen. I centrum för intresset står brevskrivarnas (de flesta kvinnor) bidrag och hur de sedan används av redaktörerna. Vilka berättelser om samhälle och medborgare förmedlade programmen, frågar sig Sofia Seifarth, och summerar svaren i två kapi-telrubriker: »Folkhemmet iscensatt« som är den berättelse som dominerar den första brevlådeserien och »Den fria individen iscensatt« som sammanfattar den andra.
I båda fallen rörde det sig om social-politisk opinionsbildning och medborgar-fostran för det moderna samhället. Men medan information om nya lagar och sociala reformer upptog en stor del av programtiden i Anna-Lisa Söderbloms brevlåda, försökte Lis Asklund lära ut »den svåra konsten att hantera det personliga själslivet och samlivet med andra«.
Att AvhAndlingen är skriven inom ramen
för forskningsprogrammet »Kommunika-tion, kunskap, makt« har gjort frågor om kontroll kontra emancipation centrala. Det-samma gäller relationen mellan allmänhet
Ur Mimers brunn
Vad är folkbildningsforskning? Inom forskningen ryms folkbildnings-begreppets komplexitet men också oli-ka tolkningar av bildning och kultur. I de tre avhandlingar som presenteras i detta Mimerblad speglas överraskande tolkningar av dessa begrepp i historisk belysning och i samtida verksam-heter. Viktiga frågor ställs också om socialpolitisk opinionsbildning, kultur-politik och mediedebatt i de olika av-handlingarna.
Den övergripande kartan över radion som folkbildare har ritats i tidi-gare forskning. Sofia Seifarth tar nu ett steg till i sin avhandling och fördjupar radioforskningen genom att sätta två av radions brevlådeprogram i centrum. Arbetarrörelsens kulturpolitik över tid står i centrum i Per Sundgrens avhandling. Hans slutsats är att arbe-tarrörelsens strävanden har varit att erövra den borgerliga kulturen – inte att skapa en egen kultur. Carin Falkner för i sin avhandling in begreppet bild-ning och kultur i relation till datorspe-lande och därmed kommer vi rakt in i samtidens debatt. Författaren väljer ett perspektiv som skiljer sig från vardag-liga uppfattningar och mediedebatt om datorspelande som socialt isolerande.
Forskarnas olika infallsvinklar öpp-nar med andra ord för skilda svar på frågan om vad folkbildningsforskning kan vara. I listan över publicerat som finns sist i bladet ges fler exempel på bredden i folkbildningsforskningen. Men där finns också tips på böcker i gränslandet till andra forsknings-områden. Tipsa oss gärna om böcker och artiklar som bör komma med. Sist men inte minst, dialogen om pågående forskning om folkbildning fortsätter på Mimers forskarkonferens den 6–7 november i Uppsala. Välkomna! Inbju-dan finns inhäftad i bladet.
Ann-mArie lAginder Mimer
Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
581 83 Linköping
Hemsida: http://www.liu.se/mimer
Telefon och e-post:
Ann-Marie Laginder 013-28 2562 ann-marie.laginder@liu.se Inger Landström 013-28 5855 inger.landstrom@liu.se Henrik Nordvall 013-28 2140 henrik.nordvall@liu.se Erika Garpeteg (tjl) 013-28 2150 erika.garpeteg@liu.se
inbjudAn till mimerkonferensen 2007
Mimer inbjuder i samarbete med Institutio-nen för ABM (Arkiv, Bibliotek, Museer) vid Uppsala universitet till årets forskarkonfe-rens den 6-7 november. Vår förhoppning är att folkbildningens mångfald ska framträda i forskningstexter med vitt skilda frågor och
infallsvinklar. Alla hälsas varmt välkomna till detta spännande forum för möten mel-lan forskare från olika discipliner och läro-säten och mellan forskare och folkbildare. Läs mer i den inbjudan som finns bifogad i detta Mimerblad eller på Mimers hemsida.
Sofia Seifarth har skrivit en doktorsavhandling om två klassiska radioprogram.
vem forskar om vad? sök i mimerbas
http://www.liu.se/mimer/forskning/mimerbas
Råd i radion
Telefax 013-28 2145
NATIONELLT PROGRAM FÖR FOLKBILDNINGSFORSKNING
SEPTEMBER 2007
Redaktörer: Inger Landström, Ann-Marie Laginder Layout: Lennart Falklöf · ISSN 1102–5913
och expertis. Båda motsatsparen genom-syrar moderniseringsforskningen och utfallet känns igen från tidigare folkbild-ningshistoriska studier: Kontrollen och expertisens makt går hand i hand med emancipatoriska inslag.
Å ena sidan utnyttjades brevskrivarnas berättelser i propagandistiskt syfte. Redak-törerna ställde sig solidariskt bakom det moderna projektet och folkhemsideologin. Beskrivningar i breven av hur illa det stod till i svenska hem, utgjorde stoff till krav på sociala reformer och utnyttjades i opinions-bildning för nya attityder och moderna ideal. Att inordna sig i det gemensamma folkhemsprojektet betraktades som en förutsättning för individuell frigörelse och skapandet av det goda samhället. Bland an-nat propagerade redaktörerna för samhällets stödformer och uppmanade lyssnarna att inte skämmas för att söka hjälp. Det var en
tid när fattigvårdsstämpeln hade satt djupa avtryck av skam i många familjer och redak-törerna ville ge de hjälpsökande råg i ryggen.
Samtidigt innehöll breven en omfat-tande samhällskritik. Indirekt drabbade kritiken lokalsamhällets institutioner, då brevskrivarna uttryckte större förtroende för brevlåderedaktörerna. Den direkta kritiken tog ofta avstamp i de visioner om folkhemmet som politikerna målat upp: av aviserade reformer såg man inte mycket och inte minst fungerade beskrivningarna av brevskrivarnas levnadsvillkor som en kritik av socialpolitiken som den bedrevs.
när det gäller programledarnas
framtoning framhåller författaren den fostrande aspekten. Upplysningar om medborgerliga rättigheter och skyldighe-ter, var riktade till brevskrivarna som med-borgare, medan berättelser om kränkande
behandling fungerade som uppmaningar till kommunens tjänstemän och politiker att bättra sig. Som fostran räknas också uppmaningen till brevskrivarna att reflek-tera över sin egen situation, något som ansluter till det emanciperande inslaget i tidens folkbildningsideal. Intressant är också att radiobrevlådorna med sin dialogiska form bidrog till att samhällets makthavare fick ökad kunskap om folks vardagsvillkor. Av tekniska skäl gav radion folkbildningsbegreppet en ny dimension. Radiobrevlådorna är exempel på att även de lärde hade något att lära.
kArin nordberg
Seifarth, Sofia. 2007. Råd i radion. Modernisering,
allmänhet och expertis 1939–1968. Akademisk avhandling, Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Stockholm: Carlssons.
Idéhistorikern Per Sundgren har disputerat vid Stockholms universitet på sin avhand-ling Kulturen och arbetarrörelsen.
Kultur-politiska strävanden från August Palm till Tage Erlander. Flera av kapitlen har varit
publicerade som tidskriftsartiklar. Per Sundgren ser sin avhandling som »ett bidrag till den grundforskning som är en förutsättning för djupare förståelse av den kulturpolitiska utvecklingen«. Känneteck-nande är ett rikt källmaterial – protokoll, verksamhetsberättelser, böcker, tidningar och tidskrifter – och en noggrann genom-gång av detta. Teoretiskt intressanta för-grundsfigurer som Habermas, Bourdieu, Gramsci och Williams behandlas däremot kortfattat på ett fåtal sidor.
Det dominerande perspektivet är mot-sättningen mellan högt och lågt, mellan elit och massa. Begreppet bildningsidea-lism definieras som »en ständig strävan till förfining av såväl smak som personlighet«.
med prAktisk bAkgrund som kulturchef
och inte minst som kulturborgarråd är debatten Per Sundgrens livsluft, vilket präglar avhandlingen. Till exempel be-döms företrädare för tidigare forskning ha gått vilse i sin strävan att bevisa egna teser. Den slutsats han själv drar är, att arbetarrörelsens strävanden inte gått ut på att skapa en egen kultur utan på att erövra den borgerliga kulturen. Exempelvis var Ture Nermans »röda kultur« i själva verket »en produkt av en intellektuell elit som
såg som sin uppgift att kulturellt uppfostra arbetarna«.
På Stockholmsutställningen 1930 kolliderade bildningsidealismen med en modernistisk estetik, men dessa ström-ningar kom att leva sida vid sida, eftersom kulturens uppgift enligt socialdemokratin med Arthur Engberg i spetsen »var att dekorera samhällsbygget, inte att lägga sig i samhällsplaneringen«. I kulturbetän-kandet Människan och nutiden, som lades fram – utan att antas – vid den socialde-mokratiska partikongressen 1952 samsas modernism med traditionalism i form av ett smakfostrande pedagogiskt arbete med närmast vetenskapliga metoder. Sympto-matiskt är att Folkets Hus och Folkets Park
inte alls nämns. »Bland dessa folkbildare hade en bildningsidealism med klassiska förtecken ett av sina starkaste fästen.« Kulturfrågorna kopplas bort från arbets-livet och hänvisas till fritiden.
enligt sundgren kom den allvarligaste
och mest konsekventa utmaningen från populärkulturen och fördömandet av denna har varit särskilt hårt inom arbetar-rörelsen. »Om man överhuvudtaget kan tala om en strategi på kulturens och bild-ningens område från arbetarrörelsens sida så gick den snarare ut på att uppnå erkän-nande genom att erövra det kulturpolitiska kapital som den borgerliga kulturen utgjorde än att utmana och ifrågasätta den borgerliga kulturella hegemonin.«
På 1960-talet introducerade unga libe-raler ett nihilistiskt kulturideal, där kate-gorierna högt och lågt avskaffas och gör en statlig kulturpolitik obehövlig. »En sådan skulle vi dock få med riksdagsbeslutet 1974 som snabbt återställde ordningen genom att göra kampen mot populärkulturen – ’kommersialismens negativa verkningar’ – till en huvuduppgift för kulturpolitiken«, avslutar Per Sundgren sin avhandling.
lArs Arvidson
Sundgren, Per.2007. Kulturen och arbetarrörelsen. Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander. Akademisk avhandling, Institutio-nen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stock-holms universitet. Stockholm: Carlssons.
Arbetarrörelsens kultursträvan omvärderad
»hAr inte gått ut på Att skApA en egen kultur«
Idéhistorikern Per Sundgren menar att arbetarrörel-sen främst velat erövra den borgerliga kulturen.
15 miljoner till
folkbildnings-forskning
Datorspelande som bildning och kultur
I maj disputerade Carin Falkner vid peda-gogiska institutionen, Örebro universitet, på sin avhandling Datorspelande som
bild-ning och kultur. En hermeneutisk studie av datorspelande.
Carin Falkner behandlar på ett intresse-väckande sätt frågor om datorspelande som bildande aktivitet och fokuserar ungdomars berättelser om sitt spelande. Genom att intressera sig för just dator-spelande bidrar avhandlingen också på ett övergripande plan till att ställa frågor om hur ungdomars bildande processer kan se ut i informella sammanhang, utanför de institutioner och aktiviteter som av tradi-tion står för bildning.
Avhandlingens teoretiska referensram är hermeneutiken, tolkad främst utifrån Gadamers och Ricours författarskap. Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt lek- och spelbegrepp samt begreppet mimesis för-stås datorspelande i avhandlingen som en aktivitet där människor kan sätta sig själva på spel, omtolka sina erfarenheter och vin-na nya insikter om sig själva och världen. Datorspelande ses på så sätt som en social, bildande och meningsskapande aktivitet. Avhandlingens perspektiv står därmed i klar kontrast till vad Falkner menar är en dominerande – och ofta av medierna understödd – vardagsuppfattning om da-torspelande som något som orsakar social isolering, beroende, våldsamt beteende och ohälsa.
AvhAndlingen behAndlAr i första hand
frågor om datorspelande som bildande aktivitet genom att fokusera den mening ungdomar skapar genom sitt datorspe-lande. Falkner bygger sina analyser på in-tervjumaterial framtaget från 13 intervjuer med sammanlagt 23 spelare i 18-årsåldern. Alla de intervjuade spelar datorspel i nätverk, så kallade lan, och för att få en djupare förståelse för det sammanhang där datorspelandet pågår har Falkner också besökt, och beskrivit, sina erfarenheter från ett antal olika lan. Datorspelandet ana-lyseras ur tre perspektiv – datorspelandets bildande mening, datorspelandets sociala mening och datorspelandets kulturella mening.
I det första perspektivet visar Falkner hur datorspelande kan förstås som just ett lekande, spelande och en mimesisprocess där spelarens förståelse av den egna iden-titeten och verkligheten omprövas och förändras.
I det andra perspektivet framträder
datorspelande som en vän-skapande och gemensamhets-skapande aktivi-tet. Begrepp som självaktning, omsorg om den andre och rätt-visa institutioner används för att analysera den sociala mening som fram-träder i ungdomarnas berättelser.
För att till sist förstå datorspelandets kulturella mening används begreppet stil. Att vara datorspelare innebär dock inte att ha en speciell yttre stil, eller en speciell musiksmak, istället framkommer i analy-sen att datorspelarnas beteende snarare är det som ger uttryck för stil. Till exempel kan skicklighet i att hantera datorer, an-vändning av ett språkbruk med inslag av ord från datorspelandets områden eller drogfrihet och visad respekt gentemot spe-landets allvar och andra spelare fungera som stilmarkörer.
i AvhAndlingens avslutande del, där fler
tänkvärda frågor väcks, diskuteras bland annat om, och i så fall hur, de erfarenheter ungdomar gör på sin fritid kan tas tillvara i till exempel skolarbete. Falkner skriver: »Jag skulle vilja påstå att det pågår ett värdegrundsarbete bland datorspelare, åtminstone bland dem på lan. De värde-ringar som förs fram av datorspelarna är sådana som att alla är välkomna att delta, man delar med sig av kunskaper och saker, respekterar varandras spelande genom att
inte störa det och stjäl inte från varandra. Lanet tycks i den bemärkelsen ha lyckats bättre än vad de flesta skolor har! Varför lyckas lanet där skolan ofta går bet...?«.
ingrid unemAr-Öst
Falkner, Carin. 2007. Datorspelande som bildning
och kultur. En hermeneutisk studie av datorspe-lande. Akademisk avhandling, Örebro universitet, Örebro Studies in Education, nr 19.
I en ny doktorsavhandling ifrågasätter Carin Falkner (nedan) bilden av datorspelande som ett problem.
Vetenskapsrådet beviljade i maj sammanlagt nästan 15 miljoner till forskning om folkbildning för åren 2007-2009.
I tre utbildningsvetenskapliga projekt ska under tre år områdena effektstudier, didaktik respektive utbildningssystem beforskas. Bernt Gustavsson vid Örebro universitet har fått klartecken till 5,6 miljoner för ett projekt med titeln Folk
bildningens nytta, en studie om kapital former i folkbildande verksamhet. Staffan
Larsson, Linköpings universitet, har be-viljats 3,2 miljoner för ett projekt kallat
Mobiliseringsdidaktik och som har syftet
att utveckla verktyg för mobiliserande arbete. Slutligen har Lars Svedberg vid Sköndalsinstitutet fått 6,1 miljoner för att bedriva forskningsprojektet Stu
dieförbund och civilsamhälle. Mer info:
KAlEnDARiuM
September
20–23 »Adult Learning
and the Challenges of Social and Cultural Diversity: Diverse Lives, Learnings and Litera-cies.« ESREA 2007. Plats: Sevilla, Spanien. Info: esrea2007@us.es Oktober 23–24 Nationell folk-bildningskonferens. Arr: Folkbildningsrådet. Info: http://www.folk-bildning.se November 6–7 Mimers forskar-konferens 2007. Plats: Uppsala. Arr: Mimer i samarbete med Institu-tionen för ABM (Arkiv, Bibliotek och Museer), Uppsala universitet. Deadline för anmälan och paper 5 oktober 2007. Info: www.liu.se/mimer Mars 2008
3-4 »Designs for
lear-ning. First international conference. Defining the field.« Arr: Lärar-högskolan I Stockholm, DidaktikDesign. Plats: Stockholm. Info: http:// www.didaktikdesign. nu/conference.htm
6-8 »The new
goal-orientation of research strategies.« NFPF/ NERA´s 36st Congress. Arr: Danmarks peda-gogiska universitet. Plats: Köpenhamn. Info: www.cmscongress.com/ nera2008/start.htm
AArsAnd, pål André. 2007. Around the Screen: Com
puter activities in children´s everyday lives. Akademisk
avhandling, Linköping Studies in Arts and Science 388. Linköpings universitet, Tema Barn.
bystrÖm, jAn. 2006. Pusselbitar om utvärdering.
Stockholm: SISU Idrottsutbildarna.
eckerby, filippA & sipos-ZAckrisson, kAtArinA.
2006. Gränslöst stöd för vuxnas lärande. Biblioteksper
sonal och vuxenpedagoger tänker högt. Länsbiblioteket
i Östergötland och Länsbiblioteket i Jönköping.
eriksson, lisbeth. 2007. Lokal utveckling i stor
stad – vad händer i förorten? En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag. Linköping University Electronic
Press. http://www.ep.liu.se/ea/svfhu/2007/002/
fAlkner, cArin. 2007. Datorspelande som
bildning och kultur. En hermeneutisk studie av dator spelande. Akademisk avhandling, Örebro universitet,
Örebro Studies in Education, nr 19.
fejes, AndreAs. 2007.»Livslångt lärande i
Sve-rige. En teknik för att återskapa det vuxna utbild-ningsbara subjektet«, i J. Fredriksson & E. Larsson (red). Att rätt förfoga över tingen. Historiska studier av
styrning och maktutövning. Uppsala: Swedish Science
Press.
fejes, AndreAs. 2006.»The planetspeak
dis-course of lifelong learning in Sweden. What is an educable adult?« in Journal of Education Policy, 21 (6), 697–716.
frAngeur, renée. 2007. Pojkar, pli och pedagogik
– vanart och manligheter på Bonaanstalten 1905–1948.
Stockholm: Carlssons förlag.
furulAnd, gunnel. 2007. Romanen som vardags
vara. Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 18331851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier. Akademisk avhandling, Avdelningen för
litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga insti-tutionen, Uppsala universitet.
gustAvsson, bernt (red). 2007. Bildningens för
vandlingar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Hemslöjden inspirerar! – samtal och tankar om tra dition och förnyelse inom hemslöjden. 2007. Rapport 2
från Rådet för arkitektur, form och design.
hjAlmArson, lArs (red). 2007. Överraska – men
kännas igen. Om folkbildning i framtiden. Stockholm:
Hjalmarson & Högberg bokförlag.
håkAnsson, AnitA. 2007. Lärares pedagogiska
arbete inom den kommunala vuxenutbildningen.
Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskar-skolan i Pedagogiskt Arbete nr 6. Skrifter utgivna av Högskolan i Kristianstad nr 7.
isAksson, emmA. 2007. Kvinnokamp. Synen på
underordning och motstånd i den nya kvinnorörelsen.
Akademisk avhandling i idéhistoria. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
jAkobsson, erik. 2007. Mot en ny vuxenut
bildningspolitik? Regional utveckling som policy och praktik. Akademisk avhandling, Linköping Studies
in Education and Psychology No. 115. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
lindAräng, ingemAr. 2007. Helgonbruk i mo
derniseringstider. Bruket av Birgitta och Olavstradi tionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891–2005. Akademisk avhandling, Linköping
Studies in Arts and Science No. 392. Linköpings universitet, Tema kultur och samhälle.
lÖfgren, mikAel & thÖrn, håkAn (ed). 2007.
”Global Civil Society. More or less Democracy” in
Development Dialogue 49 Special Issue.
mustel, kerstin, 2007. Koncept för validering av
generella kompetenser i folkbildning och informellt lä rande. Norrköping: Valideringsdelegationens kansli
Dnr 2007/56.
norbeck, joAhn & skÖrdemAn, lenA. 2007. å
andra sidan... Om folkbildaren Hans Hovenberg.
Lin-köping: SFHLs lokalavdelning, Vuxenutbildarcen-trum, Linköpings universitet.
nordvAll, henrik. 2007. »Kooptering eller
mot-hegemonisk mobilisering? Om samspelet mellan den globala rättviserörelsen och den institutionalise-rade folkbildningen« i Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 12, Nr 1.
pAldAnius, sAm. 2007. En folkhögskolemässig
anda i förändring. En studie av folkhögskoleanda och mässighet i folkhögskolans praktik. Linköping
Uni-versity Electronic Press. http://www.ep.liu.se/ea/sv-fhu/2007/001/
seifArth, sofiA. 2007. Råd i radion. Modernise
ring, allmänhet och expertis 1939–1968. Akademisk
avhandling, Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Stockholm: Carlssons förlag.
sundgren, per. 2007. Kulturen och arbetarrörel
sen. Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander. Akademisk avhandling, Institutionen
för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet. Stockholm: Carlssons.
säfstrÖm, fredrikA. 2007. Folkbildningens roll
för lokalt utvecklingsarbete på landsbygden. En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag. Falun: Dalarnas
forskningsråd.
Årsbok om folkbildning 2006. Forskning & Utveck ling. Stockholm: Föreningen för
folkbildningsforsk-ning, 2007.
***
Mimer har gett ut flera antologier och småskrifter som kan beställas via Skapande Vetandes hemsida, www.liu.se/iuv/skapande.
Publicerat
mimer, fornnordisk mytisk gestalt. Skildras som utomordenrligt vis. Enligt Alf Henriksson fanns i Mimers brunn kunskap om allt som hade hänt
och som skulle hända i världen.
www.liu.se/mimer
för aktuell information
om folkbildningsforskning
tipsA om bÖcker och Aktiviteter
Vi tar gärna emot tips om ny litteratur för Publi-cerat-listan! Tipsa oss också om planerade aktivi-teter av intresse för vårt Kalendarium! Skicka tips till ann-marie.laginder@liu.se
