Modersmålets roll i andraspråksinlärning
En kvalitativ studie om åtta SFI-elevers perspektiv
Mina Aharbil Persson & Lina Banyameen
Examinationsarbete 15 hp Handledare: Johan Bäcklund
Inom VAL Examinator: Rebecka Florin Sädbom
Lärarutbildningen
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE Examensarbete inom VAL OCH KOMMUNIKATION (HLK) Lärarutbildningen Högskolan i Jönköping Vårterminen 2020
Sammanfattning
Mina Aharbil Persson & Lina Banyameen
Modersmålets roll i andraspråksinlärning
En kvalitativ studie om åtta SFI-elevers perspektiv
Antal sidor: 30
Syftet med denna studie är att undersöka åtta SFI-elevers förhållningssätt och erfarenheter kring modersmålets roll i andraspråksinlärning. Frågeställningar är därmed följande: ·
1. Hur uppfattar eleverna modersmålets roll i andraspråksinlärning?
2. Vad anser eleverna att det finns för fördelar och nackdelar med att använda sina modersmål i andraspråksinlärning?
I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Åtta SFI-elever har intervjuats. Studiens resultat visar att modersmål är en viktig resurs som stärker och underlättar andraspråksinlärning. Dessutom är det ett viktigt hjälpmedel för att lära sig svenska. Det framkommer också att modersmål stärker identitet och kan nyttjas till ett effektivt elevsamarbete. Faktorer som outvecklat modersmål, språkliga avvikelser med svenska samt felaktig och överdriven användning av modersmål kan försvåra andraspråksinlärningen.
Sökord: modersmål, förstaspråk, andraspråk, SFI, andraspråkslärande
Postadress Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Gatuadress Telefon Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 551 11 Jönköping
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Centrala begrepp ... 2
Modersmål /förstaspråk och andraspråk ... 2
Flerspråkighet ... 2
Transfer ... 2
Kodväxling ... 2
2.2 SFI ... 3
2.2.1 Svenska för invandrare SFI historisk överblick ... 3
2.2.2 Svenska för invandrare SFI idag ... 3
2.3 Tidigare forskning ... 4
2.3.1 Negativ uppfattning om modersmålets påverkan i andraspråksinlärning ... 4
2.3.2 Modersmål och andraspråksinlärningen ... 5
2.3.3 Modersmål förstärker förtroendet ... 6
2.3.4 Flerspråkigt arbete ... 7
2.3.5 Utmaningar med modersmålet ... 7
2.4 Translanguaging ... 8
3. Syfte och frågeställningar ... 10
4. Metod ... 11 4.1 Metodval ... 11 4.2 Urval ... 11 4.2.1 undersökningspersoner ... 12 4.3 Genomförande ... 12 4.4 Analys av data ... 13
4.5 Validitet och Reliabilitet ... 14
4.6 Etiska aspekter ... 14
5. Resultat ... 15
5.1 modersmålets roll i andraspråksinlärning ... 15
5.1.1 Modersmål är nödvändigt ... 15
5.1.2 Starkare modersmål är mer främjande ... 17
5.2 Fördelar med modersmålet ... 18
5.2.1 Gemensam stöttning ... 18
5.2.2 Starkare ordförråd ... 19
5.4 Övriga synpunkter ... 20
6. Diskussion ... 21
6.1 Resultatdiskussion ... 21
Modersmålets roll i andraspråksinlärning ... 21
Fördelar med modersmålet i andraspråksinlärning ... 23
Nackdelar med modersmål ... 24
6.2 Metoddiskussion ... 25
6.3 Vidare forskning ... 26
Referenser ... 27
1
1. Inledning
Genom åren har det svenska samhället blivit ännu mer etniskt och språkligt heterogent. Klassrummen har även blivit mångkulturella än de någon gång tidigare har varit. Enligt Skolverket (2017) mellan 2016 och 2017 har antalet SFI (Svenska för invandrare) -elever ökat från 150 142 till 163 175 vilket innebär en ökning med 8, 7 procent under hela 2000-talet.
År 2016 var den totala invandringen till Sverige var den högsta någonsin med över 163 000 invandrade, vilket ledde till att invandringen slog rekord (Statiska Centralbyrån, 2019). Detta har således lett till en ökning av antalet SFI-studerande. Läroplanen för vuxenutbildningen förtydligar att SFI-studerande ska ha ett annat modersmål än svenska:
Vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom utbildningen få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk (Skolverket, 2018a).
SFI-elever kännetecknas av flerspråkighet. Vi själva undervisar på SFI och har ett annat modersmål än svenska, vi har även lärt oss svenska i vuxen ålder. Utifrån våra undervisnings- och inlärningserfarenheter är modersmålet en central del i andraspråkslärande. Vi upplever att modersmålet används i stor omfattning för att lära sig svenska. Vi ser på modersmålet som ett viktigt inlärningsverktyg som andraspråksinlärare har tillgång till. Vi menar att modersmålet underlättar förståelse av det nya språket.
Läroplanerna för grundskola från 2011 påpekar också modersmålets viktiga roll för lärande:
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. (Skolverket, 2018 b, s. 87)
Läroplanen belyser hur modersmålet är viktigt och språkutvecklande för alla individer. Detta är vad vi också konstaterat utifrån våra erfarenheter. Därmed har vår nyfikenhet av att undersöka SFI-elevers förhållningssätt kring modersmålets roll i andraspråksinlärning ökat. Syftet med denna uppsats är att försöka finna ett svar på vad SFI-studerande anser att modersmålet har för roll för att lära sig svenska. Vår förhoppning är att SFI-elever ska delge oss sin erfarenhet och kunskap kring hur de uppfattar modersmålets roll i inlärning av svenska som andraspråk. Det är även aktuellt att undersöka ämnet eftersom antalet SFI-elever har ökat kraftigt under se senaste åren.
2
2. Bakgrund
I bakgrunden definieras centrala begrepp för studien. Vidare görs en genomgång om SFI förr och nu. Därefter beskrivs tidigare forskning om modersmålets roll i andraspråksinlärning.
2.1 Centrala begrepp
Modersmål /förstaspråk och andraspråk
Enligt Abrahamsson (2009, s. 13) är förstaspråk och modersmål olika benämningar av samma språk som en individ tillägnat sig först, genom att ha exponerats för detta språk genom föräldrar eller andra vårdnadshavare. Ett andraspråk brukar beteckna vilket språk som helst som tillägnats efter det att förstaspråket etablerats eller börjar etableras. Abrahamsson (a.a.) nämner också att termerna modersmål och förstaspråk likställs i språkvetenskapliga sammanhang. I engelsk litteratur förkortas förstaspråk med L1 (Language 1) och andraspråk med L2 (Language 2).
Flerspråkighet
Begreppet flerspråkighet uppstår genom kontakter mellan talare som talar mer än ett språk. En flerspråkig är därmed en individ som har förmåga att använda två eller flera språk i olika sammanhang i enlighet med sina egna önskemål eller samhällets krav (Otterup, 2005, s. 17–12) Dock innebär inte flerspråkighet nödvändigtvis full kompetens i de involverande språken (Abrahamsson, 2009, s. 257). Flerspråkiga elevers behärskningsgrad av svenska varierar och utgör inte någon enhetlig grupp, utan har just flerspråkigheten gemensamt. Därmed syftar begreppet flerspråkiga elever till de som har ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2012, s. 9). Transfer
Begreppet transfer innebär att språkinlärare överför mönster och regler från modersmålet till andraspråket (Abrahamsson, 2009), på grund av påverkan från alla tidigare inlärda språk. Salameh (2012) menar att transfer inte ska ses som något automatiskt eller ofrivilligt, utan som en kommunikationsstrategi. En strategi som tillämpas i syfte att upprätthålla kommunikationen när de språkliga resurserna inte räcker till (Abrahamsson, 2009, s.210). De språkliga dragen från modersmålet är att betrakta som tillfälliga i andraspråksproduktionen/receptionen. Modersmålet har positivt kognitiva effekter och är därmed en kunskapskälla menar Abrahamsson.
Kodväxling
Enligt Salameh (2012) innebär kodväxling användning av mer än ett språk, det vill säga att begrepp och uttryck från olika språk uppträder i samma yttrande. Kodväxling är en naturlig kommunikativ strategi för flerspråkiga individer. Ju bättre individen kan språken, desto lättare går det att kodväxla
3
mellan språken. Elmeroth (2017) poängterar att kodväxling behövs för att markera attityder och känslor hos talaren. Språket representerar tankesystem och strategier som är beroende av språkval. Därmed kan vi förstå nödvändighet av att byta språk för att uttrycka tankar på bästa möjliga sätt.
2.2 SFI
Avsnittet inleds med en kort presentation om SFI-utbildningens historia och hur den ser ut idag.
2.2.1 Svenska för invandrare SFI historisk överblick
Utbildningen inom SFI har genomgått stora förändringar sedan de första kurserna startades i mitten av 1960-talet. SFI är en grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål (Skolverket, 2018a). Enligt Hyltenstam och Milani (2012) började idén om SFI-utbildning i mitten av 1960-talet med anledning av den ökade arbetsmigration som skedde i Sverige då. Riksdagen fattade beslut år 1965 om att en utbildning för invandrare skulle börja användas eftersom man upptäckte att inlärning av det nya landets språk inte är så lätt som man trodde och att utbildningen skulle verkställas i studieförbundens regi (a.a.). I början fick studieförbunden ansvaret för språkundervisning. 1973 stiftades det en lag om att alla invandrare skulle få 200 kostnadsfria undervisningstimmar. Utbildningen var kostnadsfri för deltagaren utan någon anställning men för de som arbetade fördelades kostnaderna mellan arbetsgivare och staten (Hyltenstam & Milani, 2012). Några år senare 1986, uppdelades SFI till grund- och påbyggnads-SFI och innehöll 700 undervisningstimmar. Kommunerna fick ta ansvar för grundnivå och den mer avancerade nivån fick studieförbund eller folkhögskola ta ansvar för (a.a.). Under 1991 fick SFI sin första kursplan och då hade SFI-utbildningen inkluderats till stor del genom styrdokument. Därefter, år 1995, blev svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan i alla skolformer (Hyltenstam & Milani, 2012) (Skolverket, 2018d).
2.2.2 Svenska för invandrare SFI idag
År 2015 tog Sverige enligt Migrationsverket emot 163 000 asylsökande. De kommer från olika delar av världen. Ett stort antal kommer från Syrien, Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea (Migrationsverket, 2016). Det ställer krav på det svenska samhället gällande mottagandet av de som kommer hit. Alla kommuner är skyldiga att ordna SFI för individerna som är bosatta i kommunen samt att erbjuda studie-och yrkesvägledning (SFS 2010:800). För att delta i SFI ställs det en del krav. Exempelvis ska personen vara bosatt i Sverige vilket innebär enligt Skollagen (SFS 2010:800 kap.29) att man är folkbokförd i Sverige. Man ska ha fyllt 16 år och sakna grundläggande kunskaper i det svenska språket. SFI är en gratis och frivillig kommunal vuxenutbildning.
4
Undervisning i SFI ska innehålla 15 timmar per vecka och det ska anpassas efter elevens behov om det skulle vara nödvändigt (SKOLFS 2017:595). Inom tre månader har immigranterna rätt att påbörja SFI med ett undantag för de som har en etableringsplan, de måste börja inom en månad (Skolverket 2018 c). Enligt kursplanen är SFI ”En kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket” (Skolverket 2018a, s.1). Syftet med SFI är således att ge vuxna nyanlända grundläggande kunskaper i det svenska språket och att utbildningen ska ge illitterata invandrare möjligheter att utveckla läs- och skrivkunskaper (Skolverket, 2018a). Utbildningen ska även ge eleverna språkliga kommunikationsverktyg i vardagliga, arbetsrelaterade och sociala syften (a. a). Idag består SFI av fyra olika kurser: A, B, C och D som uppdelat till tre studievägar beroende på elevernas tidigare skolbakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 består av kurserna A, B, C och D, riktar sig till elever som har ingen eller mindre än fem års skolbakgrund. Studieväg 2 består av kurserna B, C och D, riktar sig till elever som är lite mer studievana och studieväg 3 innehåller kurserna C och D, riktar sig till elever med lång skolbakgrund och till de som vill studera fort och är självständiga (Skolverket, 2018a). Enligt Skolverket (2018b) ska utbildningen planeras och anpassas till elevernas erfarenhet, intresse och kunskaper, vilket betyder att elevernas erfarenheter ska utnyttjas och att utbildningen utgår från individens behov och förutsättningar, det vill säga att man ska arbete för att eleverna ska kunna kommunicera effektivt på arbetet, i vardagen och i samhället.
2.3 Tidigare forskning
Nedan behandlas tidigare forskning med fokus på modersmålets roll i andraspråksinlärning. Det innefattar både internationella och svenska studier.
2.3.1 Negativ uppfattning om modersmålets påverkan i andraspråksinlärning
Cummins (2017) och Abrahamsson (2009) ifrågasätter den negativa uppfattningen att modersmålet utgör ett hinder vid inlärning av ett andraspråk. Abrahamsson (2009) debatterar mot 1960-talets populära föreställning att modersmålet är orsak till inlärningssvårighet. Han ifrågasätter den negativa bilden av modersmålets inverkan på andraspråket, där den språkliga distinktionen mellan modersmålet och andraspråket avgör språkinlärningsgraden. Vilket innebär att språkinlärare överför mönster och regler från modersmålet till andraspråket som leder till språkliga fel. Cummins (2017) menar att negativ syn på modersmålet lever kvar på många håll vilket står i kontrast med vad forskningen idag har kommit fram till.
5 2.3.2 Modersmål och andraspråksinlärningen
Enligt Bergman (2000) har flerspråkiga elever olika förutsättningar och skolerfarenheter. Modersmålet är elevernas bas, det vill säga det språk de tillägnat sig först och kan behärska väl. En viktig komponent i baskunskaper är ordförrådet, men den innefattar även förmågan att hantera språket i större enheter exempelvis ljud, ord, böjningsformer, satser och meningar, uttal etcetera. Om basen inte är utvecklad är modersmålsundervisning viktig och betydelsefull. Elever som inte får undervisning i sitt förstaspråk utvecklar inte heller utbyggnaden (Bergman, 2000). Den första etappen på utbyggnaden börjar i skolan, vanligtvis genom att knäcka läs- och skrivkoden samt att upptäcka sambanden mellan tal och skrift. När eleven tillägnar sig dessa kunskaper i sitt förstaspråk underlättas andra kunskaper och färdigheter som ingår i utbyggnaden. I skolan ökar ordförrådet samt specialordförråd till olika ämnen, nyansering av ordval fördjupas genom att utveckla känslan för ordens olika stilvalörer (till exempel farsa - pappa - far - fader). Med tiden ökar även den grammatiska medvetenheten. Eleverna lär sig hantera grammatiska begrepp som pronomen och tempus för att klargöra syftning och göra textbindningar begripliga och smidiga.
För att kunna möta skolans olika utmaningar är modersmålet en fördel. Det vill säga att elever exempelvis inte behöver knäcka läskoden på nytt. Eftersom utbyggnaden av förstaspråket utvecklas kan eleverna överföra en stor del av dessa kunskaper till svenska samtidigt som de lär sig basen på sitt förstaspråk. Bergman belyser att skolan som låter elever jobba med utbyggnaden utan basen placerar elever inför en oftast omöjlig uppgift, vilket han jämför med ”att försöka bygga huset vid sidan om grunden” (Bergman, 2000, s.25).
Språkets bas och utbyggnad är generella och rör både barn och vuxna. Mörnerud (2010) belyser att många SFI-elever är lågutbildade vuxna. I undervisningen möter eleverna nya och abstrakta begrepp samt grammatiska uttryck, exempelvis subjekt, sats och adjektiv. Dessa språkliga mönster behöver eleverna först kunna begripa på modersmålet för att sedan kunna lära in dem på svenska. I sin forskningscirkel har Mörnerud (2010) undersökt vuxenutbildningen på Hyllie Park Folkhögskola i Malmö stad där SFI bedrivs på ett modersmålsbaserat arbetssätt. I undervisningen används modersmålet så långt det är möjligt i samtalen för djupare reflektion och förståelse. Syftet med arbetet var att undersöka modersmålets roll för lärande i skolan. Resultatet visade att modersmålet bidrog till en rikare kommunikation i klassrummet eftersom det är viktigt att både de studerande och lärare förstår varandra och kan ställa frågor till varandra.
Den ömsesidiga förståelsen ledde till snabbare inlärning och bättre förståelse av lektionsinnehållet. Särskilt viktigt är att de studerande fick en förförståelse av vad utbildningen innehåller och vad som krävs. Lärandet fördjupades också när eleverna fick använda modersmålet för att hjälpa
6
varandra i klassrummet. Betydelsen av modersmålet i andraspråksinlärning har andra forskare såsom Antón och Dicamilla (1999) och Salmona Madriñan (2014) undersökt. Mörnerud (2010) och Salmona Madriñan (2014) förklarar att inlärningen stärks när modersmålet används, eftersom det ger möjlighet för elever att jämföra och diskutera förstaspråk med andraspråk, exempelvis språkbyggnad.
Mörnerud (2010) menar att i skriftspråket är modersmålet ett stödjande hjälpmedel när man ska lära sig svenska. På så sätt behövs både första- och andraspråk för att komma ihåg översättningen. Antón och Dicamilla (1999) ser på förstaspråk som ett verktyg för att förstå lektionsinnehållet och att för reflektera över det producerade materialet. Exempelvis inlärares förstaspråkskunskaper underlättar överföring av mer konkreta begrepp, vilket gör andraspråkets inlärningsprocess enklare genom denna språköverföring (Salmona Madriñan, 2014). När inlärare tillägnar sig ett nytt språk parallellt med modersmålsstöd byggs en stark grund för andraspråket belyser (Cummins, 2017) (Skolverket, 2011). Därför är det viktigt att alla lärare ser på elevernas modersmål som en resurs i klassrummet förklarar (Elmeroth, 2017). Anledningen är att inlärare bär med sig mycket erfarenhet som kan berika undervisningen, speciellt vuxna elever. Därmed är det betydelsefullt att elevernas språkkunskaper möts med intresse och respekt i stället för att identifiera bristperspektiv hos dem.
2.3.3 Modersmål förstärker förtroendet
Antón och Dicamilla (1999) poängterar att elevers självförtroende kan stärkas när modersmålet används eftersom det inlärare har med sig in i lärandesituationen upplevs värdefullt. Enligt Mörnerud (2010) är utgångspunkten i lärandemiljön är lärarens ansvar. När modersmålet tillåts och respekteras av lärare stärks de studerandes identitet och medvetenhet om den egna kompetensen.
På så sätt känner sig eleverna bekräftade och förstådda. Vidare ökar elevers förtroende och kunskap
om andraspråksutveckling och lärprocesser.
Möjligheten att använda modersmålet innefattar inte enbart förståelse av undervisningen utan stärker även identiteten och medvetenheten om den egna kompetensen blir bredare. Det gör att elever känner sig sedda som människor, med eget modersmål och egen identitet, vilket kan stärka självkänslan. Att få tillgång till förstaspråket på en offentlig plats som skolan är en tydlig signal på öppenhet och respekt gentemot andras språk. I Sverige finns det ett relativt starkt lagstadgat stöd för modersmål. Enligt Språklagen ska alla som är bosatta i Sverige (SFS 2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Detta innebär att språklagen har en positiv syn på modersmålet. Olika individer oavsett modersmål ska få möjlighet att använda sitt förstaspråk och utveckla sina förmågor i det.
7
Salmona Madriñan (2014) påpekar att lärarens och elevens relation stärks när modersmålet används. Genom att låta eleverna skapa kopplingar till sitt förstaspråk och förklara svåra begrepp underlättas språkförståelse. Detta synsätt resulterar till att elever känner sig mer bekväma och självsäkra.
2.3.4 Flerspråkigt arbete
Att tillåta elever med samma modersmål att samarbeta är en fördel. Mörnerud (2010) poängterar att elever kan utveckla sitt andraspråk när det diskuteras och jämförs i grupp på förstaspråket. Det innebär att diskussion och interaktion på modersmålet leder till bättre förståelse. Olika individer bidrar med sina språk och kunskaper. Ett sådant ömsesidigt stöd, nämligen scaffolding - på svenska stöttning - är enligt Antón & Dicamilla (1999) ett positivt psykologiskt verktyg som gör det möjligt för elever att konstruera en effektiv samarbetsdialog och dessutom till kognitivt tänkande. Exempelvis bidrar modersmålet till en gemensam hjälp genom att bibehålla fokus på lektionsmålet, för att producera lämplig vokabulär, korrigera varandra och komma med lösningar och förslag. Dessutom kan eleverna diskutera och lösa specifika problem samt bygga på varandras lösningar på specifika problem i inlärningsprocessen. Detta betraktas som ett effektivt sätt för att skapa ett
gemensamt perspektiv på uppgifter där missförstånd kan undvikas och minskas. Elmeroth (2017)
och Kindberg (2016) poängterar en annan fördel med flerspråkigt arbete. Elmeroth (2017) menar att gruppspråk innebär att talaren inkluderar sig själv i den valda gruppen för en gemensam språklig bakgrund. Den vanligaste funktionen är att signalera tillhörighet till en språkgemenskap.Cummins (2017) beskriver att elevernas identitet bekräftas när de engageras i olika skoluppgifter med modersmålsstöd. Han förklarar den positiva effekten:
Elever som känner att deras kultur och identitet värderas i klassrummet engagerar sig mer sannolikt i skolarbetet än de som känner sig försummade eller nedvärderade. (Cummins, 2017, s. 111)
Att värdesätta elevers kultur och identitet i undervisning stimulerar lärandet menar (Cummins, 2017).
2.3.5 Utmaningar med modersmålet
Att modersmålet används i lärandesituationer på ett effektivt sätt är en utmaning menar Salmona Madriñan (2014) och (Mörnerud 2010). Forskarna förklarar att förstaspråket ska varken förbjudas eller konstant uppmuntras, annars kan förstaspråket ersätta andraspråket snarare än att stödja det. Detta innebär en utmaning för lärare att hitta strategier men även att finna balans mellan att utmana elever att våga pröva och utveckla andraspråket,samt att tillåta använda och utveckla förstaspråket
8
menar (Mörnerud 2010). Vidare i språkutvecklingen är det svårt att släppa modersmålet (trygghetszonen). Att hitta nya vägar till fortsatt utveckling utan modersmålsstöd kan vara utmanande för många elever som är vana vid förstaspråkets stöttning. Därför anser Mörnerud att det är viktigt att förbereda det här steget för eleverna i början av språkinlärningen.Hon påpekar även att om läraren saknar kunskaper om elevernas modersmål, kan det uppstå misstänksamhet av att inte förstå de studerandes samtal. På så sätt kan modersmålet bli ett oanvändbart verktyg. Ytterligare poängterar Antón och Dicamilla (1999) att viljan av att använda sig av förstaspråket bestäms av eleverna. Med andra ord kan det vara svårt att stödja elever som har ett negativt förhållningssätt kring förstaspråkets roll i andraspråksinlärningen.
2.4 Translanguaging
I dag består klassrummen inom SFI av elever som utgör en språklig och kulturell mångfald. Lärare möter många unga och vuxna, nya i det svenska språket. Det som lärare behöver göra är att gå ifrån en enspråkig skolmiljö och börja utnyttja flerspråkiga elevers språkresurser. Trots att lärare inte behärskar elevernas språk, utan med tanken på att visa vilket hjälpmedel flerspråkighet är i elevernas lärande och även för samhället. Allt fler forskare har lyft fram flerspråkighet som resurs. Translanguaging är en metod som har utvecklats för att bevara och utnyttja dessa resurser. Begreppet translanguaging började användas av Cen Williams (1996) som studerade undervisning av elever med kymriska som förstaspråk och engelska som andraspråk i Wales. Williams (1996) ville undersöka vad det som kan hända med elevernas språk och kunskapsutveckling om de får läsa en text på engelska som är elevernas andraspråk i Wales och förväntades att skriva om den på kymriska som är elevernas förstaspråk. Forskningen visade att när eleverna använder sina språk i en jämn växelverkan i klassrummet får de en god utveckling av båda språken och även en bred och fördjupad ämneskunskap (Svensson, 2017). Transspråkande är en svensk översättning av engelska ordet translanguaging som innebär att utveckla flera språk på samma gång (a.a). När eleverna får möjlighet att använda sitt förstaspråk kan det hjälpa dem att lära sig andraspråket med en djupare förståelse (a.a). Även Cummins (2017) förklarar att translanguaging ger eleverna möjlighet till en självsäker användning av sin flerspråkhet för att främja kommunikation. När man ser på individens alla språk som en helhet och inte kategoriserar som exempelvis modersmål och förstaspråk gör det att de språkliga kunskaperna ses som en tillgång till språket (a.a.). Det som är viktigt i translanguaging är elevens möjlighet att använda alla sina språkliga strategier i sin sociala interaktion och kunskapsinlärning, enligt Cummins (a.a) och även Garcia och Wei (2018) nämner att språken utvecklas i relation till varandra samt hur användning av all språklig färdighet bygger upp språkutveckling. Garcia (2009) poängterar att för att lärare ska lyckas med translanguaging
9
bör lärare utgå ifrån två basprinciper. Den ena är social rättvisa och den andra är social praktik. Social rättvisa innebär att alla språk är lika mycket värda och att läraren och eleverna har en positiv attityd till alla språk. Att inte uppskatta det ena språket mer än det andra. Social praktik handlar om den verkliga undervisningen, vilken lärare planerar och tillämpar. Det innebär att lärare ska integrera elevernas olika språk i undervisningen, det vill säga att lärare ska försöka skapa möjligheter för eleverna där de kan använda sina språk i ämnesundervisningen (Garcia, 2009). Garcias (a.a.) resonemang överensstämmer med Svenssons (2017) tankesätt att det inte bara handlar om att tillåta eleverna använda alla sina språkliga resurser utan en förutsättning för framgångsrikt nyttjande av translanguaging är att både lärare och studiekamrater har ett positivt förhållningssätt till alla språk som finns med i undervisningsgruppen.
10
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att bilda kunskap om SFI-elevers förhållningssätt och erfarenheter kring modersmålets roll i andraspråksinlärning. Frågeställningar är därmed följande: ·
1. Hur uppfattar eleverna modersmålets roll i andraspråksinlärning?
2. Vad anser eleverna att det finns för fördelar och nackdelar med att använda sina modersmål i andraspråksinlärning?
11
4. Metod
I detta kapitel presenteras och diskuteras tillvägagångssättet som har använts i studien. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för studien har vi valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sedan tas upp urval och genomförande av de intervjuerna som gjorts. Slutligen diskuteras det bearbetade och analyserade materialet samt presenteras etiskt förhållningssätt som har beaktats i studien.
4.1 Metodval
Datainsamlingsmetod är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, däråtta SFI-elever intervjuades. Metoden är vald utifrån det syfte och de frågeställningar som studien bygger på för att kunna fånga möjligheten att få kunskaper om vilka möjligheter och svårigheter SFI-elever anser när de använder förstaspråket vid andraspråksinlärningen. Enligt Dimenäs (2007) ser en kvalitativ intervju ut som ett vanligt samtal men den har en bestämd brännpunkt och det är lämpligt för studien eftersom den har ett bestämt syfte som är att undersöka modersmålet betydelse vid andraspråksinlärning ur SFI-elevers perspektiv.
Med semistrukturerade intervjuer menas att alla respondenter fick samma frågor men följdfrågorna som ställdes berodde på vilka svar som respondenten gav på dessa frågor. En lista med frågor var tillgängligt som skulle besvaras av respondenter. Ordningen på frågorna kunde ändras, samtidigt fanns det möjlighet att även komma på nya följdfrågor som kunde utveckla respondenternas svar (Denscombe, 2016). Semistrukturerade intervjuerna kunde ge en förståelse kring respondenternas egna idéer, erfarenheter och känslor (a. a.). Enligt Denscombe (a.a.) ger en kvalitativ metod ofta givande och intressanta resultat när det handlar om till exempel förhållningssätt just som studien gör.
4.2 Urval
Ett bekvämlighetsurval har använts i studien. Urvalet består av åtta SFI-elever, sex av de läser kurs D och två läser kurs C. Enligt Bryman (2002) består ett bekvämlighetsurval av respondenter som finns lätt att nå för forskaren och de ska ha kunskaper som forskaren vill ta del på. Respondenter i studien är SFI-elever som går i skolan där intervjuaren arbetar. Respondenterna har bott i Sverige i olika lång tid och de har inte tidigare gått någon svensk språkutbildning. De kommer från olika länder och talar olika språk. En respondent kommer Syrien, en från Irak, två kommer från Afghanistan, en från USA, en från Tyskland, en från Kurdistan Iran och en från Egypten. De går på olika studievägar. Tre av dem går på studieväg 2 och fem går på studieväg 3. Respondenterna
12
ligger i en nybörjarnivå i svenska språket vilket innebär att de har ett behov av att använda sitt förstaspråk i inlärningsutvecklingen.
4.2.1 undersökningspersoner
I denna del presenteras respondenterna. Respondenterna har benämnts som Elev 1-Elev 8 för att säkra konfidentialitetskravet och för att kunna skiljas från varandra i resultatdelen.
Elev Ålder SFI-nivå Studieväg Tid på SFI Modersmål
1 30 D 2 2 år arabiska 2 27 D 2 1år 3månader arabiska 3 43 C 3 5 månader tyska 4 22 D 3 3 månader dari 5 27 D 3 6 månader dari 6 44 D 3 4 månader arabiska 7 38 D 3 5 månader engelska 8 54 C 2 3 månader kurdiska 4.3 Genomförande
Intervjuerna har genomförts på en kommunal vuxenutbildning. Den startades med att prata med några lärare som undervisar på C- och D-kurser. Respondenterna informerades om studien och dess syfte. Därefter hade deras lärare ställt frågan angående deltagande i studien och de som var mest intresserade fick delta. Respondenterna fick diskutera frågorna med sina lärare och sina klasskamrater innan intervjuerna påbörjades. Respondenterna informerades om att samtalen skulle spelas in och de påmindes om detta innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att anteckna alla svar och dessutom att kunna gå tillbaka till svaren som respondenterna hade uppgett under respektive intervju. Det betonades att det är frivilligt att medverka i undersökningen. Respondenterna informerades om att materialet kommer enbart att användas till studie och att det endast är vi som kommer att lyssna på inspelningen och det kan vara möjligt att lärare på högskolan behöver lyssna på den. Det genomfördes personliga intervjuer i respondenternas skola och intervjuernas längd varierade tidsmässigt mellan 15–25 minuter. Respondenterna intervjuades i sin skolmiljö, i de tillgängliga klassrummen för att de skulle känna sig lugna och trygga. En miljö som är bekväm och trygg för både intervjuare och respondenter är gynnsam för intervjuns gång (Stukat, 2005). Ett välbekant område för respondenten, exempelvis
13
respondenternas klassrum, är en sådan miljö (Stukat, 2005). Intervjufrågorna var planerade och väl förberedda innan intervjun påbörjades. För att få svar på våra frågor lades stor vikt vid att ha positiv inställning till allt respondenterna sa under intervjuernas process. De första frågorna är bakgrundsfrågor som handlade om respondenternas skolbakgrund, modersmål och arbete. Tanken var att det kan hjälpa respondenterna att känna en avslappnad stämning. Sedan kom det frågor som handlar om förstaspråkets påverkan vid andraspråksinlärning. I början av varje intervju var respondenterna lite försiktiga med att prata eftersom respondenterna och intervjuaren inte hade mötts innan, men när respondenterna fick mer information om ämnet började de prata och blev till och med mer intresserade av att medverka. Svåra begrepp förklarades innan intervjuerna påbörjades. Språket var enkelt och talades långsamt. Samtidigtställdes följdfrågor för att kunna se om respondenterna förstod eller inte. Respondenterna fick mest använda det svenska språket under intervjuerna men vid enstaka tillfällen fick de använda sig av engelska eller arabiska när de hade lite svårt med att förklara exempelvis känslor eller begrepp på svenska. Och, eftersom intervjuaren kan arabiska och engelska var det ibland rimligt att respondenterna fick göra det. Enligt Dimenäs (2007) är det respondenternas tankar och uppfattningar som är av intresse, dessutom fick respondenterna möjligheter att förtydliga och att berätta något utifrån sin egen erfarenhet.
4.4 Analys av data
Intervjuerna transkriberades och skrevs ut för att enligt Dahlgren och Johansson (2015) underlättas analysarbetet när man har materialet i konkret format för det ger bättre helhetssyn av det insamlade materialet. Inspelningarna lyssnades på upprepade gånger och likaså lästes transkriberingarna igenom flera gånger för att få en bra överblick över materialet vilket är ett bra tillvägagångssätt för att påbörja analys (a.a.). Intervjumaterialet har sedan uppdelats efter frågeställningarna. Svaren sammanställdes, därefter grupperades respondenternas svar utifrån likheter och skillnader som är anslutna till studiens frågeställningar och syfte. När det hittades likheter och skillnader samt viktiga svar på frågeställningar började analysdelen. Eftersom några av respondenterna hade en del brister i det svenska språket valdes vid vissa tillfällen att ändra om i språket för att göra det merbegripligt. Det togs hänsyn till allt respondenterna uttryckte under intervjuprocessen. Eftersom intervjuaren kan arabiska och engelska och även har arbetat på SFI har hen haft nytta av det när intervjuerna genomfördes. Att kunna gå tillbaka till inspelningar är en fördel för att tolkningarna ska vara så tillförlitliga och korrekta som möjligt.
14 4.5 Validitet och Reliabilitet
Enligt Stukat (2005) och Bryman (2018) är det viktigt att man tar hänsyn till studiens validitet och reliabilitet. I en kvalitativ studie handlar reliabilitet om frågan som rör måttens och mätningarnas tillförlitlighet och följdriktighet. Validitet handlar om studiens giltighet det vill säga om de slutsatser som genererats från en studie kan hänga ihop eller inte (Bryman, 2018, s.207). Som datainsamlingsmetod har vi använt kvalitativ metod i form av intervjuer så vi kan säga att vår reliabilitet i studien kan kritiseras eftersom den kunde föra med sig andra svar om vi hade valt att intervjua andra SFI-elever. Svar som kom fram gäller enbart respondenternas åsikter och inte alla SFI-elever. Genom att respondenterna talar fritt under intervjun och intervjuaren kan ställa följdfrågor kan det stärka validiteteni studien (a.a.).
4.6 Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2002) skriver att det finns fyra etiska krav som forskare måste förhålla sig till när hen skriver en forskningsstudie. De etiska kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Respondenterna informerades om de här kraven innan intervjuerna genomfördes. Informationskravet innebär att respondenterna ska informeras om studiens syfte och att deras medverkan i studien är frivillig och att de när som helst kan avbryta den fram tills forskningen är publicerad. Samtyckeskravet går ut på att respondenterna ger sitt samtycke för medverkande i studien. Konfidentialitetskravet innebär att all information om respondenterna ska behandlas anonymt och konfidentiellt. Sista kravet är nyttjandekravet som uttrycker att insamlade data från respondenter inte får användas i något annat än för examensarbetet (Vetenskapsrådet, 2002).
15
5. Resultat
Syftet med studien var att ta reda på vilken betydelse modersmålet har för SFI-elever vid andraspråksinlärning. Åtta SFI-elever har intervjuats i studien och i detta avsnitt presenteras resultatet från dessa intervjuer. Resultatet har satts ihop och redovisas i tre rubriker utifrån studien frågeställningar: Modersmålets roll i andraspråksinlärning, fördelar med modersmål i andraspråksinlärning, slutligen nackdelar med modersmål i andraspråksinlärning
5.1 modersmålets roll i andraspråksinlärning
I detta avsnitt presenteras resultatanalysen av modersmålets roll i andraspråksinlärning.
Informanternas svar delas in i följande två underrubriker: Modersmål är nödvändigt och Starkare modersmål är mest främjande
5.1.1 Modersmål är nödvändigt
Respondenterna är eniga om att modersmål är en viktig resurs och är en tillgång vid inlärningen av svenska som andraspråk. De uttrycker dock på olika sätt hur viktigt det är med modersmålet. Elev 3 beskriver modersmålet som en grund för att lära sig det nya språket.
Det är mycket viktigt modersmål, jag ser att modersmål är grund, för att lära dig nya språket du kommer tillbaka till din grund och du måste förklara och förstå nya språk så det är jätteviktigt. (Elev 3)
Hen menar att det är den grunden inlärare alltid vänder sig till för att få en bra förklaring och god förståelse för det nya språket.
Elev 2 upplever att modersmålet är den viktigaste språkliga resursen som andraspråkselever har även om de har många andraspråk. Det är det enda språket som ger både bekräftelse och rätt tolkning. Vidare menar eleven att modersmålet är nödvändigt i inlärningsprocessen eftersom hen först måste tänka på sitt förstaspråk för att sedan kunna uttrycka sig på sitt andraspråk. Det handlar om att översätta från ett språk till ett annat. Hen beskriver: Denna process gör respondenten både trygg och säker.
Det är alltså det spelar en viktig roll till exempel jag vill prata nånting mening på svenska så jag tänker på arabiska och sen säger jag det på svenska. Översätta till modersmålet gör mig säker o trygg om jag inte förstår använder jag inte det ordet jag känner mig inte nöjd. (Elev 2)
Denna process gör respondenten både trygg och säker. Under inlärningsprocessen är jämförelse mellan första- och andraspråk nödvändigt enligt elev 1 och elev 7. De uttrycker att det är viktigt att
16
förstå likheter och skillnader mellan första- och andraspråksstruktur. Denna jämförelse leder till en bättre förståelse av hur olika språk fungerar och hur de är uppbyggda. Elev 8 och elev 4 är också eniga och anser att översättning till modersmålet är nödvändig för att förstå svenska. Elev 4 lyfter fram fördelen med översättning till modersmålet. Genom exempelvis att översätta nya ord ökar medvetenheten om hur orden kan användas i olika sammanhang:
Jag använder modersmål när Jag inte fattar ett nytt ord använder jag mitt modersmål för att översätter, det är viktigt att förstå nya ord på sitt modersmål och veta hur den kan man använda på en mening. (Elev 4)
Vidare påpekar eleven sambandet mellan förstaspråks- och andraspråksförståelse. Hen menar att studerande först behöver förstå nya begrepp på modersmålet för att sedan kunna förstå dem på andraspråket. Elev 1 upplever att modersmålet ger en god förståelse av svenska, hen beskriver:
Jag skriva på mobil nya ord om jag inte förstår titta på Youtube film som arabiska lärare förklarar och jag förstår mycket bra. (Elev 1)
Elev 5 delar samma tanke och beskriver modersmålet som ett hjälpmedel. Hen menar att när hen exempelvis jobbar med nya texter är översättning till modersmålet nödvändig för att förstå sammanhanget. Nya ord och begrepp som lärs in fastnar lättare när de översätts:
Modersmål är viktigt för när vi får nya texter i klassrum alltså i skolan, först förstår jag inte vad orden menar som står i texten då jag måste översätta den och ibland kan jag inte förstå det ord i engelska eller tyska så jag glömmer inte när jag översätter det på mitt modersmål, så mitt modersmål är alltid ett hjälpverk jag menar ett hjälpmedel som kan hjälpa mig mycket. (Elev 5)
För att förklara hur modersmålet är viktigt problematiserar elev 2 och elev 7 inlärningssituationer där arbetet endast sker på andraspråket. Elev 2 förklarar att
inlärningen försvåras eftersom det blir svårt att förstå sammanhanget, samtidigt blir det för utmanande att veta hur olika uttryck kan användas. Modersmålet är därmed viktigt för det bygger en säker förståelse och bidrar till självförtroende, det vill säga att man vågar testa sig fram och använder sitt andraspråk. Elev 7 och elev 3 exemplifierar när lärare förklarar ord och begrepp med synonymer och antonymer med endast förstaspråk. I dessa situationer framkommer ibland osäkerhet och tveksamhet kring förståelse. Vidare berättar elev 7 om andra situationer när olika uttryck förklaras på elevens modersmål. Då blir hen säker på vad orden exakt innebär och hur de kan användas i båda språken.
17
Min lärare förklarar nya ord på svenska för att vi förstår hon säger synonymer och motsatser för att vi förstår, med det är svårt att förstå. Men ibland förklarar min lärare på mitt modersmål engelska. Då jag förstår exakt. (Elev 7)
För elev 7 är modersmålet den säkraste källan för att skapa sig förståelse av ord och begrepp.
5.1.2 Starkare modersmål är mer främjande
De flesta respondenterna upplever att ju starkare modersmålet är desto lättare lär man sig ett nytt språk. Detta är vad elev 6 beskriver:
Mitt modersmål har stor roll för lära mig svenska jag kan förstå många ord med modersmål jag kan använda, ju mer ord förstår jag på arabiska desto mer ord förstår på svenska. När jag är bra på mitt modersmål så kan jag lära mig andraspråk lättare. (Elev 6)
Här förtydligar respondenten hur ett utvecklat modersmål underlättar andraspråksinlärning.
Elever 1, 4 och 5 upplever att andraspråksinlärning kräver en grammatisk medvetenhet. Ett starkt modersmål innebär en medvetenhet om olika grammatiska begrepp. Elev 1 och 5 går på nivå D. De förklarar att en tidigare inlärd grammatik bidrar till en snabbare förståelse av andraspråksgrammatik eftersom processen av att lära sig nya språkregler redan är etablerad. Därför spelar det en stor roll när man tidigare har gått i skolan och behärskar sitt modersmål väl i både tal och skrift. Vidare påpekar hen att analfabeter som saknar ett utvecklat modersmål i skrift möts av en del svårigheter. Därmed tar inlärningsprocessen en längre tid.Elev 4 betonar också att ett mindre utvecklat modersmål försvårar andraspråksinlärningen. För inlärningsprocessen handlar mycket om att jämföra förstaspråket och andraspråket för att skapa en helhetsförståelse. Det handlar bland annat om att förstå grammatiska begrepp (exempelvis adjektiv och substantiv) samt att förstå språkstruktur och meningsbyggnad. Att behärska dessa delar i förstaspråket underlättar andraspråksinlärningen. Hen exemplifierar hur ett utvecklat modersmål underlättar andraspråksinlärning:
Det är jätteviktigt att man kan bra sitt språk för att lära sig andraspråk. Man måste kunna bra grammatik på sitt språk för att jämföra med andraspråk. Om man kan grammatik på sitt språk och blir tvärtom på svenska måste man förstå att det är inte är samma så man ska försöka hitta rätt på svenska. (Elev 4)
För att uppmärksamma hur ett utvecklat förstaspråk påverkar andraspråksinlärning tar elev 6 och elev 7 upp några språkliga skillnader och likheter mellan deras modersmål och svenska. Elev 6 har arabiska som modersmål vilket innebär stora skillnader i begrepp och uttryck, hen menar att det är viktigt att förstå orden på arabiska för att kunna använda dem i svenska.
18
Elev 7 beskriver likheter och skillnader mellan sitt modersmål engelska och svenska. Hen menar att likheter i exempelvis begrepp, alfabetet och grammatik underlättar andraspråksinlärningen. Likheterna stimulerar även eleven till en ständig jämförelse mellan språken under inlärningsprocessen.
5.2 Fördelar med modersmålet
I detta avsnitt presenteras resultatanalysen av fördelar med modersmålet. Respondenternas svar delas in i följande underrubriker: Gemensam stöttning och Starkare ordförråd
5.2.1 Gemensam stöttning
Somliga elever upplever att de fungerar som resurser för varandra när de stöttar varandra med sitt gemensamma modersmål. Elev 1 berättar om situationer när hen inte förstår sin lärare. I ett sådant fall anser hen att det är givande att få stöd från andra:
Min kompis prata arabiska modersmål och förklara nytt ord jag förstår ordet jättebra men när lärare förklarar förstår jag ingenting. (Elev 1)
Elev 3 lägger också vikt på ett gemensamt modersmål, hen tycker att det är viktigt att träna och diskutera texter på modersmålet eftersom eleverna kompletterar varandra. Elev 4 är till viss del enig eftersom hen anser att interaktion och diskussion om texter är givande enbart när hen möts av utmanande texter. Hen menar att genom att var och en bidrar med ordförklaring ökar förståelse av texter. Vidare problematiserar hen andras förklaringar på modersmålet eftersom hen inte vet om förklaringen är helt rätt eller går att lita på.
Majoriteten av respondenterna är positiva till att ha en annan talare av modersmålet i klassrummet. Exempelvis elev 7 berättar att hen känner sig bekväm eftersom hen inte behärskar svenska så väl. Hen menar att det är lättare att uttrycka sig och förmedla behov och kunskaper tillsammans med andra som pratar samma språk.
Förutom det språkliga stödet som modersmålet, ger lyfter elev 5 ett annat positivt perspektiv. Hen menar att ett gemensamt språk signalerar samhörighetskänsla eftersom det handlar om individer som delar samma språk, kultur, situation och land:
Jag brukar ofta prata med någon som kan prata mitt modersmål, det handlar inte bara om språk men det kommer från samma kultur, samma situation som vi känner till, hur var det i Afghanistan, vi upplevde samma situation, vi kan förstår varandra och vad man känner kan man säga bra på sitt modersmål, blir det inte svårt för oss. (Elev 5)
19
Här förtydligar elev 5 många fördelar med att ha andra talare av modersmålet under inlärningsgången.
5.2.2 Starkare ordförråd
Fem av åtta respondenter anser att modersmålet är en kunskapskälla som utökar ordförrådet, de använder sig av olika strategier med hjälp av förstaspråket. Elev 2 och elev 6 översätter ord till sitt förstaspråk, därefter sätts orden i olika meningar för att förstå olika betydelser. Elev 6 anser att det är viktigt att förklara och förstå orden på modersmålet innan de används i andraspråket för djupare förståelse. Elev 3 och elev 5 stryker under alla nya ord som ska översättas med hjälp av folklexikon. Genom att skapa ordlistor på båda språken och med kontinuerlig träning på orden anser eleverna att ordförrådet förstärks. Elev 7 påpekar ”När jag jämför kan jag minnas”, hen menar att det är lättare att komma ihåg vad orden innebär när det skapas kopplingar till förstaspråket.
Elev 8 lär sig svenska bäst genom att titta på textade program, på barnkanalen eller genom att läsa nyheter. Vidare berättar hen hur hens ordförråd utvecklades på en arbetsplats:
När jag jobbade i 9 månader som […] jag lärde mig själv genom att skriva orden på svenska och översätter sen kunde jag många ord. (Elev 8)
Eleven belyser här hur hen själv lyckades med att utveckla sitt ordförråd med modersmålets stöd.
5.3 Nackdelar med modersmålet
Eleverna 2, 4 och 6 uttrycker att svenska behöver användas oftare, mer än modersmålet. Eleverna försöker att oftare kommunicera på svenska även om det finns andra som vill föra samtal på förstaspråket. Elev 6 och elev 2 uttrycker en viss oro kring att de flesta talar alltjämt modersmålet arabiska. Elev 6 framhåller att inlärare behöver höra och prata mer svenska för att kunna lära sig bättre och snabbare. Vidare menar hen att det är lätt att falla tillbaka till modersmålet i klassrummet, men inlärare behöver sträva efter andraspråk. Elev 2 menar att allt för mycket arabiska bromsar inlärningen av svenska eftersom individen inte försöker prova sig fram och använda sitt nya språk.
En annan nämnd nackdel är att språkliga skillnader är en orsak till problem, elev 5 anser att modersmålet har negativ påverkan när det finns språkliga skillnader mellan det och svenska. I citatet förklarar hen sin tanke:
Dari andra grammatik till exempel i dari kommer verb alltid i sista plats, det blir lite komplicerad vi använder en andra ordföljd. Ibland jag förstår alla ord i texten men jag förstå inte sammanhang det beror att vi har andra ordföljd i mitt modersmål. Dari och
20
svenska kommer inte från samma språkfamilj till exempel norska och svenska kommer från samma språkfamilj. (Elev 5)
Skillnaderna i språkstrukturen mellan svenska och dari försvårar andraspråksinlärningen upplever elev 5.
5.4 Övriga synpunkter
Elever 3, 4 och 7 anser att modersmålet inte har stor effekt när man har kommit en bit i sin språkutveckling. Förstaspråk som del i inlärningsprocessen är något tillfälligt som försvinner när svenska behärskas bättre. Elev 3 framhåller att i senare delar av inlärningsprocessen försvinner behovet av modersmålet. Även elev 4 tycker detsamma och påpekar att modersmålet är mindre viktigt när hen kommer till en nivå, till exempel svenska 3. Hen menar att på den nivån har man skaffat sig tillräckligt med kunskap för att man både kan förstå och förklara på svenska.
21
6. Diskussion
Detta avsnittet består av två huvuddelar: Resultatdiskussion och Metoddiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt redovisas en diskussion av resultatet med koppling till litteratur och tidigare forskning. Uppdelning är utifrån frågeställningarna.
Modersmålets roll i andraspråksinlärning
Avseende den första frågan vad SFI-elever upplever att modersmålet har för roll i andraspråksinlärning, var respondenterna eniga om att modersmålet fungerar som en viktig resurs och är en tillgång vid inlärningen av svenska som andraspråk. Vilket överensstämmer med våra egna erfarenheter av både andraspråksinlärningen och språkundervisningen på SFI. Respondenterna har uttryckt sig annorlunda och tycker att modersmålet spelar olika roller. Förstaspråk beskrevs som en grund som bidrar till förtydligande och förståelse av andraspråket. En liknande beskrivning har Bergman (2000) framfört där han beskriver modersmålet som elevernas bas, det vill säga språket som elever ofta har hunnit behärska i både tal och skrift, vilket i sin tur
underlättar andraspråksinlärning.Modersmålet för oss har varit det språket som man har hört och använt sedan barndomen och därför är det grunden som eleverna alltid använder för att få en bra förklaring och god förståelse för det nya språket. Elmeroth (2017) påpekar att vuxna har ett mer utvecklat modersmål än barn och att ett välutvecklat modersmål är den bästa grunden för utvecklingen av andraspråk.
Modersmålet beskrevs också som en viktig förutsättning i inlärningsprocessen. Det handlar om att först tänka på modersmålet för att vara säker och trygg i sin inlärning. Detta kan kopplas till (Abrahamsson, 2009) syn på begreppet transfer som är en framgångsrik strategi som andraspråksinlärare använder sig av. Genom en överföring av språkliga kunskaper från ett språk till ett annat och därigenom tillgodogöra sig det nya språket med hjälp av modersmålet. Salmona Madriñan (2014) lyfter också fram att kopplingar till förstaspråket resulterar i att elever känner sig mer bekväma och självsäkra.
Tre av respondenterna uttryckte att kopplingar till modersmålet är nödvändiga och behövliga. Förklaringen är att svåra begrepp och uttryck behöver översättas för att förstå. Abrahamsson (2009) anser också att om inlärning ska ske måste de nya orden eller händelserna bekräftas med något som redan är känt, här menas ordets betydelse på modersmålet. Svåra begrepp som nämndes av respondenterna kan vi möjligen tolka som abstrakta begrepp som Mörnerud, 2010; Bergman, 2000
22
lyfter. Forskarna menar att andraspråkselever möter många språkliga utmaningar; exempelvis grammatiska begrepp, synonymer, ämnesrelaterade ord (a.a.). I modersmålbaserad SFI-undervisning belyste Mörnerud (2010) fördelen med att eleverna får lära sig olika begrepp på sitt förstaspråk först. Anledningen är att vuxna med kort utbildning är i behov av att förstå begreppen på modersmålet innan de kan lära sig dem på svenska (Mörnerud, 2010). Respondenter som uttryckt detta har dock gått en formell utbildning i sina hemländer. Utifrån det kan vi tolka det som att SFI-elever oavsett studieväg eller kursnivå gynnas av modersmålsstöttning. Det är möjligtvis därför som Mörneruds (2010) studie om modersmålsbaserad undervisning även innefattar SFI-elever som läser kurs C-D, som våra respondenter gör, fast med mindre förstaspråksstöttning.
Studiens resultat betonar också att modersmål fungerar som ett jämförelseverktyg med andraspråk. Anledningen är att inlärare behöver förstå avvikelser och gemensamma drag mellan de båda språken. Mörnerud (2010) och Salmona Madriñan (2014) överensstämmer med denna metod och menar att första- och andraspråks språkjämförelse stärker inlärningen.
En annan viktig aspekt som resultatet visar, är att modersmål ses som ett viktigt hjälpmedel som inte går att utesluta. Många respondenter lyfte att lärandet blir ohanterbart utan modersmål eftersom inlärningen blir skuggad av osäkerheter och orimliga utmaningar. Det lyfts vissa svårigheter med att förstå lektioner och sammanhanget. Detta tolkar vi som att modersmål är en central del i språkinlärningen. Mörneruds studie (2010) visar också att undervisning som exkluderar elevernas modersmål kännetecknas ofta av gissningar och oklarheter. Kindenberg (2016, s.53) lyfte att ambition och lust för att lära sig nytt språk försvinner om man inte får använda sitt eget modersmål. Man kan tappa sin kultur då kan man känna att ”du är ingen” vilket innebär att det inte endast handlar om språkutveckling utan även för ens identitetsutveckling där personen känner tillhörighet och samhörighet med sin kultur som skapar trygghet.
Respondenterna tar upp och belyser hur ett utvecklat förstaspråk stärker andraspråksinlärning. De anser att ju starkare modersmålet är desto lättare lär man sig ett nytt språk. Detta stämmer överens med Skolverkets (2011) förklaring att det går bättre att lära sig ett nytt språk om man på samma gång har goda kunskaper i sitt modersmål. Språken fungerar som hjälpmedel och stöd för varandra. Det stämmer också med vår tidigare förklaring angående Mörneruds, 2010; Bergmans, 2000 förhållningssätt kring behovet att utveckla elevernas modersmål då det har en positiv påverkan på andraspråksinlärning. Fördelen med ett utvecklat modersmål anser Salmona Madriñans (2014) är att det underlättar överföring av de tidigare etablerade lärandekunskaper och erfarenheter till andraspråket. Precis som respondenterna uttryckte.
23 Fördelar med modersmålet i andraspråksinlärning
Den mesta nämnda fördelen med modersmål enligt respondenterna är att inlärare med samma förstaspråk fungerar som resurser för varandra. Det vill säga att samtliga respondenter ställde sig positiva till att ha ett gemensamt modersmål. De nämnde att modersmålet gör att var och en kan bidra med sina egna språkliga kunskaper både i svenska och i andraspråk för att stötta varandra. Vi har tidigare förklarat att translanguaging är en inställning till flerspråkighet vilket innebär att språken en individ har inte är avskilda från varandra, utan att de samarbetar (Cummins, 2017). Det innebära som våra respondenter har tagit upp att de använder alla sina språkliga resurser och livserfarenheter som stöd i klassrummet för att utveckla sin språkliga kunskap och sin identitet. García (2009) påpekat att translanguaging är en viktig resurs i andraspråksundervisningen för vuxna elever eftersom den tar med alla språkliga färdigheter i beräkningen och den syftar till att stödja dem istället för att lära ett annat språk som en enskild enhet.
Vårt resultat är också i linje med Antón och Dicamillas (1999) syn på nyttjandet av ett gemensamt modersmål. I sin undersökning integrerades modersmålet med andraspråket. Resultatet visade att förstaspråk spelar en social och kognitiv funktion mellan individer. Social interaktion genom förstaspråk visade sig vara fördelaktig eftersom eleverna kan ge varandra ett språkligt stöd, vilket stämmer med respondenternas beskrivning. Dessutom fungerar det som ett positivt psykologiskt verktyg som gör det möjligt för elever att konstruera en effektiv samarbetsdialog, upprätthålla varandras intresse för uppgiften samt att utveckla strategier för att göra uppgiften hanterbar. Den ömsesidiga hjälpen leder till att elever producerar lämpligt vokabulär, korrigerar varandra och kommer med lösningar och förslag. Elmeroth (2017) anser också att elever med samma förstaspråk kan stötta varandra så att nybörjarelever i svenska får hjälp med förståelsen. Vi tycker också att det är det en fördel med ett gemensamt modersmål hos SFI-elever. Det är gynnsamt att de stöttar varandra eftersom gruppen ofta är heterogen med olika språkkunskaper.
En annan nämnd fördel med modersmål är att det signalerar samhörighet och gemenskap. Resultatet i denna studie överensstämmer i detta avseende med tidigare forskning (Antón & DiCamilla, 1999; Elmeroth, 2017; Kindenberg, 2016), det uppvisar att språket är ett medel till att känna samhörighet mellan individer. Märnerud (2010) påpekar att modersmål är en del av individens identitet. Att se på individer med eget språk förstärker deras identitet.
I intervjuerna lyfte de flesta respondenter att förstaspråket utökar andraspråksordförrådet med hjälp av olika översättningsstrategier. Exempelvis genom att skapa ordlistor, att använda lexikon och att titta på textade program. Det stämmer väl överens med Mörnerud (2010) förhållningssätt kring
24
användandet av olika hjälpmedel som lexikon och anteckningar som stöd för att repetera och komma ihåg ny kunskap. På så sätt stärks både lärandet och ordförrådet.
Nackdelar med modersmål
Även om alla respondenterna värdesätter modersmålets viktiga roll i andraspråksinlärning anser några elever att det vållar problem. Några respondenter betonar att modersmål inte ska ta över andraspråksplatsen. Med andra ord att det ska används som ett hjälpmedel vid behov och på rätt sätt. Madriñan (2014) bekräftar också att modersmålet ska fungera som ett hjälpmedel, och bör inte ersätta andraspråk så att det ignoreras.
En annan nackdel enligt en respondent är att språkliga skillnader mellan sitt modersmål dari och svenska försvårar inlärningen. Vår respondent upplever att olikheter i ordföljden försvårar förståelsen även om hen begriper alla ord som ingår i sammanhanget. Denna teori hör ihop med Abrahamssons (2009) kritik mot 1960-talets föreställning. Det vill säga att språkliga avvikelser avgör svårighetsgraden i andraspråksinlärning. Abrahamsson (2009) ifrågasätter föreställningen vilket stämmer med respondenternas förhållningssätt. Abrahamsson anser däremot att nya kunskaper bygger på redan etablerade kunskaper. Den negativa påverkan är enligt Abrahamsson att förstaspråk möjligen leder till språkliga fel när eleverna exempelvis försöker föra över mönster och struktur från förstaspråket till andraspråket (Abrahamsson, 2009). Detta innebär att språkliga avvikelser påverkar andraspråksproduktionen men inte receptionen som eleven anser.
I vårt resultat har vi inte fått så mycket data på frågan om nackdelar med modersmål. Det kan vi tolka som att förstaspråk är snarare en resurs än ett hinder. Eftersom våra respondenter bara är åtta till antalet, kan vi inte heller generalisera resultat. Vi kanske skulle ha fått ett rikare resultat med bredare perspektiv angående modersmålets nackdelar om vi hade intervjuat flera elever.
En sak som kommit fram i vår studie, även om den inte var med i frågeställningarna, är att flera respondenter anser att förstaspråk är ett tillfälligt stöd som inte kommer att behövas lika mycket när svenska språket behärskas bättre och det här har Abrahamsson (2009) påpekat att man ska räkna med att det kan uppstå en spretig kamp mellan första- och andraspråk, där ett av språken kommer att reduceras, speciellt när det ena befinner sig i minoritetsställning i samhället. Vi anser dock att detta förhållningssätt är väldigt individuellt eftersom olika individer använder språk på olika sätt och i olika grad beroende på vilken omgivning de lever i. Därför kan det vara problematiskt att generalisera. Utifrån våra erfarenheter upplever vi också att modersmål är som en resurs i början av språkinlärningen och att behovet av det successivt minskar. Precis som i
25
Mörneruds (2010) studie om en modersmålbaserad SFI-undervisning, där modersmålsstödet minskar till förmån för användningen av svenska i högre SFI-kurser eftersom Mörnerud (2010) anser att modersmålet utgör det främsta språket i början av läs- och skrivinlärningen av svenska.
6.2 Metoddiskussion
Valet av metod för insamling av data grundar sig på vårt syfte med studien och våra frågeställningar. Vi valde att använda kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer.
Vi anser att semistrukturerade intervjuer lämpade sig väl till vår studie eftersom vi som intervjuare är intresserade av SFI-elevers egna synsätt på ämnesområdet. I denna studie ligger fokuset på hur respondenterna tolkar och begriper frågorna och vad respondenterna tycker är viktigt att nämna i sina svar. Intervjuare ska anpassa sig om respondenterna kommer in på en intressant linje om ämnet, intervjuaren behöver inte endast förhålla sig till en lista med frågor (Bryman, 2002). Då denna studie strävar efter att undersöka hur SFI-elever uppfattar modersmålets roll vid andraspråksinlärning var det rimligt att låta respondenterna prata fritt om ämnet. Man kan säga att det finns flexibilitet i den kvalitativa metoden men den kan även ge problem ibland då mycket material kan komma fram som inte är aktuella för syftet.
Att få frågorna i förväg påverkade också resultatdelen i studien. Vår tanke var att det skulle påverka resultatet på ett positivt sätt för att respondenterna då har lite tid att förbereda sig och tänka på vilka ord de behöver säga och för att vi skulle få djupare svar på våra frågor. Det svenska språket hos alla som deltog i studien låg på mycket olika nivåer, exempelvis kan det bero på att de har levt i Sverige i olika lång tid och att de har olika skolbakgrund. Trots att respondenterna går C- och D-kurser och kan hantera språket ganska bra, fanns det ibland lite svårighet i kommunikation som vi försökte lösa med hjälp av engelska. Trots detta har den språkliga bristen gjort en del missförstånd som har uppkommit både under intervjuprocessen och även under transkribering. I studien gjordes ett bekvämlighetsurval. Resultatet som vi fick av intervjuerna i vår studie har bra och detaljerade svar. Det kan påverkas av att respondenterna inte kände sig stressade utan de kände sig bekväma med intervjuerna som genomfördes i en lugn och bekant miljö på respondenternas skola. Enligt Bryman (2018, s.223) för att kunna beskriva undersöknings kvalité är det av betydelse att tydliggöra studiens validitet och reliabilitet. Åtta personer har intervjuades i studien vilket är ett ganska lågt antal, det kan orsaka till att det är viktigt att pålitlighet är hög. I studien lyftas det respondenternas egna åsikter och upplevelser utan att bli påverkas av någon annan. Respondenterna i studien är blandade, de kommer från olika länder och talar olika modersmål så den variationen
26
ökar studiens validitet och reliabilitet för den ger möjligheter till fler svar och en större chans att uppnå fler teman (Bryman, 2018).
I vår kvalitativa studie kan man inte generalisera resultatet för andra SFI-grupper, som inte är vårt syfte heller. Om man genomför en ny studie med samma frågor skulle man förmodligen kunna få andra resultat.
6.3 Vidare forskning
Det vore intressant att forska vidare kring hur modersmålet påverkar uttalet i det nya språket, framförallt hos vuxna. Vi har egna erfarenheter av att uttalet kan skapa negativa attityder hos motparten i ett samtal. Ett uttal med brytning kan skapa en felaktig uppfattning om att den talande inte har tillräckliga språkkunskaper.
Vidare forskning kring modersmålets påverkan på andraspråksuttalet vore därför meningsfullt att bedriva, för att ta reda på mer kring sambandet mellan brytning och andraspråkskvalitet och vilken inverkan den har på individen.
27
Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksninlärning. Lund: Studentlitteratur.
Antón, M & Dicamilla, F. J. (1999). Socio-cognitive functions of L1 collaborative interaction in the L2 classroom. The Modern Language Journal, 83(2), 233–247.
Bergman, P. (2000). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I myndigheten för skolutveckling: Att undervisa elever med svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.1.uppl. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3.uppl. Malmö: Liber.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi i Handbok i kvalitativ analys. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, J. (Red.), (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Elmeroth, E. (2017). Mötet med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K & Milani, T. M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, ss. 17–134.
Garcia, O, & Wei, L. (2018). Translanguaging Flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.
Garcia, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective. Malden: Blackwell Publ.
Kindenberg, B., (red.). (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Migrationsverket. (2016). Nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige 2015.
https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/nastan-163-000-manniskor-sokte-asyl-i-sverige-2015-9625. Hämtad 2020-02.16.
