Revisorns roll inom penningtvättsbekämpning

Revisorns roll inom penningtvättsbekämpning

Abdish, Maria

Ataseven, Felicia

Racho, Ilona

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Handledare: Osowski Dariusz Kurskod: FOA 250

Datum: 2021-06-03 15 hp

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Dariusz Osowski som har väglett oss under hela studiens gång. Vi vill även passa på att tacka samtliga respondenter som kunde ställa upp på intervjuer och gjorde det möjligt för oss att genomföra denna studie. Tack till samtliga opponenter som gav studien konstruktiv kritik som i sin tur bidrog till en utveckling av denna studie.

Maria Abdish Felicia Ataseven

Ilona Racho

Abstract

Date: 2021-06-03

Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University.

Authors: Maria Abdish Felicia Ataseven Ilona Racho

99/05/16 98/12/16 99/06/28 Title: The auditor's role in combating money laundering

Tutor: Dariusz Osowski

Keywords: Money laundering, the auditors’ role in money laundering, the auditors’ obligations, the auditors’ role and customer relationship.

Research questions: How do certified public accountants view their role in combating money laundering?

Purpose: The purpose of this study is to present and examine the auditors’ views on financial crime.

Method: A qualitative research method has been applied in the study to achieve the purpose and answer the question. The empirical material consists of four semi-structured interviews that are relevant to the topic being studied.

Conclusion: In conclusion the study has shown that auditors view themselves as helping tools to counteract money laundering, however they mean that money laundering crime is not common in their line of work.

Sammanfattning

Datum: 2021-06-03

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola.

Författare: Maria Abdish Felicia Ataseven Ilona Racho

99/05/16 98/12/16 99/06/28 Titel: Revisorns roll inom penningtvättsbekämpning

Handledare: Dariusz Osowski

Nyckelord: Penningtvätt, revisorers roll inom penningtvätt, revisorers skyldigheter, revisorers roll och kundrelation.

Frågeställning: Hur ser auktoriserade revisorer på sin roll inom penningtvättsbekämpning?

Syfte: Syftet med denna studie är att framföra och undersöka revisorers syn på ekonomisk brottslighet.

Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats i studien för att uppnå syftet samt besvara frågeställningen. Empiri materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer vilka är relevanta för ämnet som studeras.

Slutsats: Avslutningsvis har studien visat att revisorer ser sig själva som hjälpande verktyg för att motverka penningtvätt, dock menar de att penningtvättsbrott inte är vanligt förekommande i deras arbete.

Innehållsförteckning

2.1.1 Teknologins påverkan på penningtvättsprocessen 12 2.2 Revisorns skyldigheter och plikter rörande penningtvätt 12

2.2.1 Förebyggande metoder mot penningtvättsbrott 13

2.2.2 Lagen om straff för penningtvättsbrott 13

2.3 God revisionssed 14

2.4 Kundkännedom 15

2.4.1 Lagen om riskbedömning av kunder 15

2.5 Revisorns oberoende 17

2.6 Institutionell teori 17

2.6.1 Den tvingande pelaren 18

2.6.2 Den normativa pelaren 18

2.6.3 Den imiterande pelaren 18

3.Metod 19 3.1 Val av metod 19 3.2 Urval 20 3.2.1 Respondenturval 21 3.3 Operationalisering 22 3.4 Tillvägagångssätt 23 3.5 Abduktiv metodansats 25 3.6 Tematisk analys 26 3.7 Tillförlitlighet 28 3.8 Datainsamling 29 3.9 Forskningsetiska ställningstaganden 30 3.10 Metodreflektion 31 4 Empiri 33

4.1 Vid misstanke om penningtvätt 34

4.2 Revisorers tolkningar av lagstiftningen 37

4.3 Revisorns oberoende 38

5.1 Processen för penningtvätt 42

5.2 Vid misstanke om penningtvätt 44

5.3 Revisorers tolkningar av lagstiftningen 45

5.4 Revisorns oberoende 46

6 Diskussion 48

7. Slutsats 52

8. Förslag till vidare forskning 53

Referenslista 54

Bilaga 1 57

Förkortningar

BNP -

Bruttonationalprodukt

HD - Högsta domstolen

FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer

SKL - Sveriges kommuner och landsting

EU - Europeiska Unionen

PEP - Politically exposed person

KYC - Know your customer

SFS -

Svensk författningssamling

1 Inledning

I det inledande kapitlet introduceras bakgrundsinformation samt problematiken i ämnet. Detta då inledningen är grunden för studien som ger en inblick i studiens syfte samt frågeställning.

1.1 Bakgrund

Penningtvätt klassificeras som ett av världens största illegala industrier, mellan 600 miljoner till 1,5 biljoner dollar tvättas årligen runt om i världen. Detta motsvarar ungefär 2 till 5 procent av världens BNP enligt Leong (2007). I Sverige är penningtvätt ett av de främsta hoten gentemot landet och demokratin. Brottet utgör överlag en stor del av ekonomisk- och organiserad brottslighet, vilket skadar samhället (Nordh, 2020).

Teknologins utveckling är inte bara en fördel för samhället, det har dessutom gynnat brottslingar med chansen till att bekosta de brottsliga verksamheterna genom

tillvägagångssätt som tidigare varit omöjliga. Samhället har länge haft ett stort förtroende för myndigheterna att ensamma klara av bekämpningen av kriminaliteten i landet och stoppa brottslingar som försörjer sig på finansiella brott (Nordh, 2020). Trots förtroendet tvättas det omkring 130 miljarder kronor i Sverige varje år (Konsumenternas, u.å).

Det är även vanligt förekommande att brottslingar internationellt tillämpar revisionstjänster vid genomförande av penningtvätt. I Sverige bedöms det även att de tjänster som revisorer erbjuder, exempelvis rådgivning och attestering kan utnyttjas för planering av penningtvätt och terrorfinansiering. Med hjälp av revisorns arbete kan kriminella exempelvis åstadkomma legitimitet för olagliga transaktioner och erhålla förfalskade underlag samt få fakturor att verka äkta. (Revisorsinspektionen, 2020)

Som lösning för detta skapades penningtvättslagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet med lagen är att påverka de verksamheter som riskerar att utnyttjas av brottslingar som utövar eller vill utöva ekobrott. Lagen är en grund att följa

för att finna, avstyra och anmäla de som ansvarar för genomförandet av penningtvätt. (Nordh, 2020)

1.2 Problemformulering

Anmälningar för misstankar om penningtvätt har ökat för varje år och dubblerats sedan 2015. Problematiken i detta är att ytterst få anmälningar har gjorts av revisorer. Omkring 24 500 rapporter genomfördes år 2020 och endast 8 av anmälningarna var gjorda av revisorer. Detta trots att kravet för vad som anses vara en misstanke är relativt låg, det kan räcka med en skiljaktig transaktion för att det ska anmälas. (Finanspolisen, 2020)

Det har med tiden blivit allt tydligare att de som utför ekonomisk brottslighet oftast är flertalet steg före myndigheterna. Kriminella har bland annat använt sig av finansiella experter i praktiken, vilket gjort det möjligt för dem att utföra penningtvätt. Därmed behöver myndigheter hjälpande händer för att kunna påträffa och stoppa de grova brott som drabbar individer och landet (Nordh, 2020). En komplexitet i att hitta spår av penningtvättsbrott är att de illegala intäkterna blandas ihop med de legala, vilket gör upptäckten betydligt svårare. Penningtvättsprocessen kan ses som en omvänd penningtvätt där vita pengar används för att dölja svarta intäkter. I detta fall är det ytterst svårt för revisorer att upptäcka genomförandet av penningtvätt (Leong, 2007).

I en rapport som genomförts av Revisorsinspektionen (2020) nämns det att revisorer bör vara väldigt uppmärksamma gällande sina klienter, vidare ska de kunna upptäcka ett annorlunda beteende om det förekommer. För att finna misstag och felaktigheter krävs det mer än att endast granska dokument. Revisorerna bör därmed vara ytterst kritiska när det kommer till punkter som kan väcka misstankar, till exempel om företaget inte är villig att överlämna någon specifik information som berör verksamheten eller om företaget beter sig annorlunda på ett sätt som företaget vanligtvis inte brukar förhålla sig till.

En granskning som utförs av en revisor ska utföras utanför ramen, det vill säga att det inte finns något speciellt facit på hur en granskning ska ske. Detta är vad som oftast brister, då revisorerna arbetar med alla sina klienter på liknande sätt och följer samma mönster. Ett professionellt arbete kräver djupare granskning, exempelvis kring fakturor, köp av

där de ska ställa relevanta frågor baserat på omständigheterna för respektive klient, för att få en sannolik uppfattning om det finns misstanke för penningtvätt. (Revisorsinspektionen, 2020)

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att framföra och undersöka revisorers syn på ekonomisk brottslighet.

1.4 Frågeställning

2 Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensramen som studien bygger på. Avsnittet inleds med att tydliggöra hur processen för penningtvätt går till, vidare klarläggs revisorers plikt för bekämpning av penningtvätt och vilka lagar som bör tillämpas. Slutligen presenteras teorin som hjälper oss att besvara studiens frågeställning.

2.1 Processen för penningtvätt

Syftet med penningtvätt är att mörka den vinstgenererande brottsligheten. Alla slags brott som kan leda till ekonomisk vinst kan vara potentiella penningtvättsbrott. För att pengarna ska tvättas bör vinsten som brottet tillfört föras in i det lagliga finansiella systemet

(Mohammedi, Naghshbandi & Moridahmadibezdi, 2020). Överföringen kan ske genom stora kontantköp eller insättningar på företagskonton. Det är vanligt förekommande att företag utnyttjas som hjälpmedel för att få pengar med ursprung från brott att framstå legala. Företagen som utför dessa kriminella handlingar får ofta verksamheterna att se lagliga ut, men är i själva verket långt ifrån det. penningtvätt kan ske genom bland annat momsbedrägeri eller uttag av svarta pengar för att finansiera svarta löner, med hjälp av de illegala

verksamheterna (Nordh, 2020).

Genom att framställa falska fakturor kan de få ett företag som i själva verket inte bedriver någon egentlig verksamhet, att se legitim ut. Det är vanligt förekommande att företagen sätts i konkurs när det väl är dags för publiceringen av årsredovisningen, därefter fortsätter kedjan och det öppnas nya företag med samma mönster. För att kunna förstå hur processen för penningtvätt genomförs och i vilket syfte det utförs, delas brottet upp i tre olika faser vilka är placering, skiktning och integrering (Nordh, 2020). Den första fasen i penningtvättsprocessen innebär att placera de illegala medlen in i det finansiella systemet, detta anses vara det mest riskabla steget då det ställs frågor och utförs kontroller om hur och varifrån pengarna

kommer. Den vanligaste placeringen är att sätta in pengarna på ett bankkonto (Moustafa, Abd El-Megied, Sobh & Shafea, 2015).

Under den andra fasen skiktas pengarna, vilket kan ske genom en serie transaktioner, köp och försäljningar, överföringar, växling mellan olika konton eller banker i olika länder. Syftet med

skiktning är att förhindra spårning av pengarnas ursprung (Moustafa et al., 2015). Även om pengarna går att spåras kan det finnas svårigheter att identifiera huvudpersonen som ligger bakom det hela. Detta kan vara på grund av att brottslingen förfalskar sin identitet genom att använda sig av målvakt. Målvakt är en person som handlar på sitt eget namn för

huvudmannens räkningar, syftet är att dölja huvudmannens transaktioner och köp för att inte kunna spåra penningtvätt. Målvakten är den personen som ansvarar för verksamheten som utgivaren inte vill ha någon anknytning till, för att kunna komma undan med misstankar om illegala handlingar. Som belöning till målvakten erbjuds mutor (Reynolds & Irwin, 2017).

Det sista steget i penningtvättsprocessen är integrering vilket betyder att pengarna är redo att användas, därmed ska pengarna vara ospårbara. Kriminella gör sig av med pengarna genom att använda dem i det finansiella systemet för lagliga syften, detta görs på olika sätt, till exempel genom att investera pengarna i fastigheter och lyxprodukter för att dölja pengarnas ursprung. Om revisorn inte har uppmärksammat eller fått misstankar om penningtvätt i de tidigare faserna, blir sannolikheten för att göra det under denna fas betydligt mindre

(Moustafa et al., 2015). Enligt penningtvättslagen räcker det med att endast en av dessa faser är uppfyllda för att handlingen ska betraktas som penningtvätt (Nordh, 2020).

2.1.1 Teknologins påverkan på penningtvättsprocessen

Att teknologin haft en stor inverkan på världen och samhället är en självklarhet, dock har det inte endast medfört fördelar utan även nackdelar. Enligt Stokes (2012) blir det lättare att tvätta pengar ju större teknologins tillväxt blir. Utvecklingen av digitala betalningstjänster och virtuella valutor är några av faktorerna som har underlättat utförandet av penningtvätt för brottslingar. Digitala betalningstjänster har utnyttjats genom att brottslingen bland annat använt tjänsten för betalning och mottagning av illegala intäkter. Detta genom att fakturera den digitala betalningstjänsten från de kriminellas företag, som i sin tur får transaktionen att verka legal (Ramage, 2012).

Teknologin har även banat väg för möjligheten att vara nästintill anonym och enkelt kunna överföra medel via olika konton. För att minska sannolikheten för identifiering är köpta konton, förfalskade konton och bankomatkort tillgängliga via internet, i vilka nivån på identifieringen är låg jämfört med i banker. Med hjälp av digitala betalningsmedel har det blivit möjligt att utföra virtuell tvätt, i vilket användning av virtuella valutor och miljöer

utnyttjas för att få pengar med olagligt ursprung att verka legitima. Digitala valutor som används i virtuell tvätt används bland annat i online casinon, virtuella världar och investering i digitala metaller. (Stokes, 2012)

2.2 Revisorns skyldigheter och plikter rörande penningtvätt

Enligt Finanspolisen (2020) är revisorer ålagda att rapportera penningtvättsbrott vid minsta misstanke och kan vara ett stort hjälpmedel vid upptäckten av penningtvätt, då revisorn har stort insyn i företag. I samband med detta förlitar sig staten på att revisorerna gör sitt jobb och skickar in rapporter med korrekt information (Nordh, 2020). Enligt aktiebolagslagen

(2005:551) är några av revisorns främsta plikter granskningen av företagets årsredovisning, bokföring, och bolagsstyrelsens förvaltningsrevision, dock ingår inte utredning av brott som en av förpliktelserna. Däremot har revisorer som skyldighet att rapportera till Finanspolisen ifall det uppstår en form av misstanke för brottslighet i bolaget. Högsta domstolen (HD) gjorde ett uttalande i NJA 2009 om revisorn och skuldbeläggandet för medhjälp till

penningtvättsbrott. I uttalandet står det att revisorn inte kan skuldbeläggas för medhjälp till penningtvättsbrott i samband med felaktig granskning och årsredovisning för det granskade räkenskapsåret. Bokföringsbrottet anses vara fullbordat och avslutat innan

revisionsberättelsen ska avlämnas. Dock kan en revisor som bidragit till felaktiga ingångsvärden fällas för bokföringsbrott det nästkommande räkenskapsåret (Ekobrottsmyndigheten, 2009).

2.2.1 Förebyggande metoder mot penningtvättsbrott

För att förtydliga och vägleda tillämpningen av penningtvättslagen, har Revisorsinspektionen tillsammans med samordningsfunktionen skapat ett underlag för vägledning om hur

penningtvättsbrott torde bekämpas. Underlaget belyser dessutom varningstecken som revisorer bör vara uppmärksamma för (Revisorsinspektionen, u.å). För att minska att risken till försök för penningtvätt går igenom, finns det ett antal åtgärder att fullfölja. FAR (u.å) har även utformat ett underlag som ger vägledning i hur revisorer ska följa penningtvättslagen. I etikfrågorna ingår det bland annat att revisorn ska skapa rutiner för att hantera eventuella risker, samt en övergripande riskbedömning för hur en verksamhet kan utnyttjas för

penningtvätt. Revisorn bör även etablera en riskbedömning för varje enskild klient och kunna identifiera kunder samt ha bra kundkännedom. Enligt FAR (u.å) är transaktioner ytterst

viktiga att granska vid misstanke om penningtvättsbrott, stora som små, för att kunna upptäcka något avvikande i processen. Även för att uppmärksamma en process som brister i jämförelse med föregående transaktioner, är det nödvändigt att behålla händelseförlopp och rapporter gällande kontroll och kundkännedom, i minst fem år. I samband med bekämpningen mot finansieringsbrotten kan revisorerna vara potentiella offer för hot och fientliga

handlingar, därmed är det fundamentalt att införa insatser för att skydda de anställda (FAR, u.å).

2.2.2 Lagen om straff för penningtvättsbrott

Som potentiell brottsling är det betydande att vara medveten om sina skyldigheter och risker med de finansiella brotten. Enligt lag (2014:307) finns risk för sanktionsavgift, disciplinär åtgärd, böter eller fängelse. Samtliga paragrafer innehåller straff för penningtvättsbrott: 3 § För penningtvättsbrott döms, om åtgärden syftar till att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde, den som

1. överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan sådan åtgärd med egendomen, eller

2. tillhandahåller, förvärvar eller upprättar en handling som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av egendomen, deltar i transaktioner som utförs för skens skull, uppträder som bulvan eller vidtar annan sådan åtgärd.

Straffet är fängelse i högst två år.

4 § För penningtvättsbrott döms även den som, utan att åtgärden har ett sådant syfte som anges i 3 §, otillbörligen främjar möjligheterna för någon att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet.

2.3 God revisionssed

God revisionssed innebär en juridisk fastställd regel som har krav på planläggningen, besättningen och utförandet av uppdraget och på revisorns redogörelse samt dokumentering

av revisionsuppdraget (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Enligt aktiebolagslagen (2005:551) ska revisionen vara så grundlig och välutvecklad som god revisionssed fordrar. Vid genomförandet av räkenskapsrevisionen ska revisorn testa styrelsens och den

verkställande direktörens användning av verksamhetens redovisningsprinciper. Revisorn ska vidare granska de viktiga beräkningar som styrelsen och den verkställande direktören har genomfört vid upprättelse av årsredovisningen. Revisorn ska dessutom granska den samlade informationen i årsredovisningen, utvärderingen ska innehålla ett stickprov av underlag för värden och annan upplysning i årsredovisningen. Det är alltså inget krav på att granskningen bör innehålla alla redovisningsposter och underlag, då det sker genom lämpade urval.

(Sveriges Kommuner och Landsting, 2018)

God revisionssed innebär alltså ett revisionsförfarande som studeras övergripande av

noggranna experter, med utgångspunkten i lagar, bestämmelser och förordningar. En revisor ska studera god revisionssed vid genomförandet av angivelser som formuleras i

lagstiftningen, enligt revisionslagen. God revisionssed leder revisorns företag och den omfattar både revision som är föreskriven i lag samt revisorns resterande uppgifter. ( Patent-och registerstyrelsen,2019)

2.4 Kundkännedom

Kundkännedom är en viktigt aspekt inom upptäckandet av penningtvätt. Det innebär att revisorerna har en skyldighet att känna till vem klienterna är och vilket syfte klienten har med sina affärer, detta för att möjliggöra identifiering av försök till penningtvätt. Vid sådana misstankar om klienten kan banken som åtgärd granska igenom ID-handlingar som är tillförlitliga (Mohammedi et al., 2020). Revisorsinspektionen (2020) har introducerat en undersökning där det fastställs att revisorer bör bli mer effektiva för att kunna bekämpa penningtvätt. Ett alternativ för att uppnå detta är att besitta god kundkännedom genom att utföra grundliga riskbedömningar. Vidare kan revisorn kontrollera aktuella uppdrag och specifika transaktioner i avsikt att upptäcka oregelmässiga aktiviteter för att sedan kunna göra en djupare granskning av misstankar om penningtvätt.

Enligt Finansinspektionen (2020) är kundkännedom viktigt för att ett företag ska bilda en affärsrelation med andra parter eller ha möjlighet att utföra enstaka transaktioner. Det är

genom kundkännedom och riskbedömning som det är möjligt att upptäcka misstankar om penningtvätt. Ett exempel på misstanke om penningtvätt är om klienten har varit delaktig i kortvariga företag.

Kundkännedom som även kan kallas för KYC (Know your customer) är ett hjälpmedel för att inhämta relevant information om kunden i syfte att förstå respektive klient bättre. Detta leder i sin tur till att revisorn kan uppfatta om klienten utgör hög eller låg risk till en potentiell medverkan i penningtvättsbrott (Nordh, 2020). Norton (2018) nämner även att genom

kundkännedom kan riksbedömingen för varje enskild klient identifieras. Han betonar även att riskbedömningen har en stor inverkan på bland annat vilka åtgärder som ska tas i en

verksamhet för att utföra samt åstadkomma kundkännedom.

2.4.1 Lagen om riskbedömning av kunder

I lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2. kap. 3 och 5§§ redogörs det om hur en klient ska bedömas i samband med risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, samt vilka aspekter som bör uppmärksammas för att upptäcka uppkomsten av brotten.

3 § En verksamhetsutövare ska bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen (kundens riskprofil). Kundens riskprofil ska bestämmas med utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen och

verksamhetsutövarens kännedom om kunden.

Kundens riskprofil ska följas upp under pågående affärsförbindelser och ändras när det finns anledning till det.

5 § Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög kan verksamhetsutövaren beakta bland annat att

1. kundens ägarstruktur framstår som ovanlig eller alltför komplicerad för dess verksamhet,

2. kunden bedriver kontantintensiv verksamhet,

3. kunden är en juridisk person som har nominella aktieägare eller andelar utställda på innehavaren,

4. kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion som har till syfte att förvalta en viss fysisk persons tillgångar,

5. kunden har hemvist i en stat som saknar effektiva system för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism,

6. kunden har hemvist i en stat med betydande korruption och annan relevant brottslighet, 7. kunden har hemvist i en stat som är föremål för sanktioner, embargon eller liknande åtgärder,

8. kunden har hemvist i en stat som finansierar eller stöder terroristverksamhet eller där terroristorganisationer är verksamma,

9. affärsrelationer eller transaktioner sker på distans, utan användning av metoder som på ett tillförlitligt sätt kan säkerställa kundens identitet, och

10. betalning av varor eller tjänster görs av någon som är okänd eller saknar koppling till kunden.

2.5 Revisorns oberoende

Romero (2010) anser att revisorns oberoende säkerställs genom att relationen mellan revisorn och klienten är strikt professionell. I det fall oberoendet inte föreligger kan konsekvensen bli att revisorn handlar utifrån sina egna intressen. Romero (2010) menar även att revisorn har sina rättigheter och skyldigheter gentemot klienten, vilka bland annat är att relationen till klienten ska vara sekretessbelagd. Tilliten är viktig för klienten, då det är känslig information som lämnas ut till revisorn. Dessutom ska klienten inte känna sig osäker över att lämna ut ytterligare material till revisorn vid begäran om otydliga transaktioner föreligger. Dock kan de gemensamma rättigheter och skyldigheter som finns mellan revisorn och klienten resultera i ett hot mot oberoendet om de misstolkas. Därmed är det av stor vikt för revisorn att vara tydlig med vad som gäller när en revision utförs (Norton, 2018).

Syftet med revisorn är oberoendet, vilket även är den huvudsakliga anledningen till att de har ett stort förtroendet av både klienten och staten. Om det grundläggande syftet med en revisor inte var oberoendet hade dess existens varit helt irrelevant (Romero, 2010). Sweeney och

Pierce (2004) nämner att revisorns oberoende hotas i det fall revisorn väljer att erbjuda sina klienter andra tjänster än revisionsarbetet i vinstsyfte. Detta kan förekomma i de fall då revisorn inte vill förlora lönsamheten eller klientrelationen, samt för att värna om konkurrensen på marknaden.

2.6 Institutionell teori

Den institutionella teorin belyser att organisationer inte är rationella verktyg, då

omgivningen, trender, uppsatta mål och beslut påverkar hur en organisation styrs. Människan anpassar sig huvudsakligen då den ingår i en ny institution, där denne observerar beteenden och regler som ska följas och agerar efter detta. Därmed agerar individen och organisationen för att skapa struktur, stabilitet och förutsägbarhet. Teorin utgår från tre olika pelare som beskriver vilka faktorer som påverkar aktören i den unika organisationen. Pelarna består av en tvingande, normativ och imiterande pelare. Pelarna framför olika faktorer, exempelvis plikter, regler och värderingar och aktörers sätt att förutsätta saker. (Eriksson-Zetterquist, 2009)

2.6.1 Den tvingande pelaren

Den tvingande pelaren tar ställning till den politiska påverkan samt de rättsliga processerna i samhället. De samhällsrättsliga processerna måste följas och tas hänsyn till av

organisationerna. Om organisationerna däremot väljer att inte följa de rättsliga processerna, vilka består av lagar och regler, blir konsekvensen sanktionsavgifter. Ett exempel på

sanktioner kan vara böter (Eriksson-Zetterquist, 2009). De formella kraven kommer från samhället vilka är lagar som organisationer måste anpassa sig efter och följa. De informella kraven ligger i organisationsstrukturen, vilket innebär arbetssättet i organisationen. Om de informella kraven inte efterföljs i organisationen kan den förlora sin legitimitet (DiMaggio & Powell, 1983).

2.6.2 Den normativa pelaren

Den normativa pelaren har sin utgångspunkt i professioner och utbildningar, därmed är det den aspekten som påverkar människans resonemang i vad som är rätt i diverse situationer. Professionalism syftar till att personer med samma bakgrund, till exempel samma utbildning, tenderar att lösa problem genom att använda liknande metoder. Vidare behandlar denna

pelare den gemensamma förståelsen och identifieringen av sitt yrke. (Eriksson-Zetterquist, 2009)

Professionalism har två olika viktiga motiv, det ena motivet är den formella utbildningen som människan får genom att studera på en högskola eller universitet. Detta ses som en

betydelsefull plats för utveckling, dessutom skapas en gemensam förståelse för normer samt liknande tankesätt som tas med till organisationen (Eriksson-Zetterquist, 2009). DiMaggio och Powell (1983) menar att personer som har gått i samma skolprogram och studerat samma sak oftast får samma tänkesätt och struktur vid sitt agerande vid olika situationer i

organisationen.

2.6.3 Den imiterande pelaren

Den imiterande pelaren syftar till organisationers osäkra agerande, vidare belyser pelaren att det finns tendenser till att imitera andra organisationer baserat på denna osäkerhet. Detta kan ske om organisationer till exempel börjar använda sig av ny teknologi trots att de inte riktigt förstår innebörden av den, eller om syftet med teknologin är otydlig. När det skapas en otydlig bild på hur en organisation ska använda sig av teknologi börjar de istället imitera andra framgångsrika organisationer, detta för att själva uppnå framgång. Denna mekanism uppstår oftast i organisationer som inte har bestämda regler eller strukturer om hur

organisationen ska vara formad. Det innebär att olika organisationer huvudsakligen ska ha sitt egna sätt att arbeta på och sina egna normer, det vill säga något som betecknar just den

3.Metod

I studiens tredje avsnitt presenteras hur urvalet har genomförts, vilken metod som har använts av inhämtade data samt hur studiens tillvägagångssätt har behandlats för att analysera empiri. För- och nackdelar har även uppmärksammats för att kunna notera om resultatet kan ha påverkats av de metodvalen som studien utgått ifrån.

3.1 Val av metod

Denna studie utgår från en kvalitativ metod då vi syftar till att undersöka hur revisorer ser på sin roll inom penningtvättsbekämpning. Det finns två olika metoder som en studie kan utgå från, det ena är kvalitativ metod och det andra är kvantitativ metod. En kvalitativ metodansats tar ställning till ord medan en kvantitativ metodansats lägger sin vikt i siffror, grafer och statistik (Bryman & Bell, 2017). Kvalitativa studier genomförs oftast med hjälp av intervjuer, vidare analyseras respondenternas reflektioner och uppfattningar och därefter dras konkreta slutsater (Silverman, 2010). Detta val gjordes med anledning av att kunna skapa en djupare förståelse inom en ämnesinriktning. En kvantitativ metod utförs oftast genom enkäter och skapar en större generalisering inom det området man väljer att studera, detta skulle dock inte vara relevant för denna studie då vi studerar en djupgående diskussionsfråga. Dessutom går det inte att mäta eller få en klar bild av hur revisorer ser på sin roll inom

penningtvättsbekämpning, då det är ett subjektivt svar för respektive respondent. Respondenternas tankar och uppfattningar ska även analyseras för att skapa en djupare förståelse och diskussion inom ämnet (Bryman & Bell, 2017).

3.2 Urval

Utgångspunkten i denna studie har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att intervjua auktoriserade revisorer. Vi har avgränsat oss från annat än auktorisation då

auktorisationen motsvarar erfarenhet, kunskap och utbildning (Revisorsinspektionen, u.å). Vi anser att dessa kvaliteter ger oss mest rättvisa svar från våra respondenter, då en revisor utan dessa egenskaper möjligtvis inte har de svar vi söker. Det kan vara på grund av okunnighet eller brist på erfarenheter. Dessutom vill vi ha så pålitliga svar som möjligt, vilket vi anser att respondenter som innehar auktorisation inom revision har.

Vi har valt att intervjua fyra auktoriserade revisorer med minst fem års erfarenhet. Skälet till att vi har ett krav på minst fem års erfarenhet är på grund av att det gav oss en säkerhet inför intervjuerna. Med så många år i bagaget var det med större sannolikhet att respondenten skulle inneha de kunskaper som krävs för att kunna svara på våra frågor, vilket var av ytterst vikt.

På grund av covid-19 (en pandemi som pågår i hela världen) har intervjuerna utförts digitalt via zoom, för att vara på den säkra sidan. Intervjuguiden bygger på semistrukturerade intervjuer vilket innebär att frågorna har skrivits på förhand och samma intervjufrågor har ställts i samma ordning till varje respondent (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Anledningen till att vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer är för att få så tillförlitliga svar av våra respondenter som möjligt. Alla våra respondenter har svarat på samma frågor för att ge ett tydligt slutresultat där man eventuellt kan se ett mönster eller skillnader i hur respektive person resonerat. Eftersom syftet med arbetet är att undersöka hur auktoriserade revisorer ser på sin roll gällande penningtvättsbekämpning är vår avsikt att inte vinkla intervjufrågorna och därmed få olika svar som vilseleder oss från uppsatsens syfte. En semistrukturerad

intervjuguide bidrar till en mer flexibel dialog mellan respondent och intervjuare under intervjutillfället (Bryman & Bell, 2017). Detta med anledning av att vi haft möjligheten att tillägga följdfrågor om respondenterna nämner något intressant som vi hade velat undersöka vidare.

3.2.1 Respondenturval

I denna studie kommer respondenterna benämnas vid de fiktiva namnen Lovisa, Annika, Niklas och Tobias, då vi valt att hålla de anonyma på grund av känsligheten kring ämnet, men vill samtidigt skilja dem åt. Lovisa och Annika arbetar på två av världens största

revisionsbyråer med omkring 3000 anställda, Niklas arbetar på en medelstor byrå med ungefär 100 anställda och Tobias bedriver en mindre byrå med 8 medarbetare.

En av författarna i denna studie praktiserade på en av de fyra största internationella revisionsbyråerna, vilket bidrog till att vi fick möjligheten att intervjua författarens chef (Lovisa), en auktoriserad revisor på företaget. Lovisa länkade även ihop oss med två andra auktoriserade revisorer som hade möjlighet att ställa upp på intervju, Annika och Niklas.

Annika arbetar även i en byrå som tillhör en av världens största revisionsbyråer och Niklas arbetar på en medelstor byrå.

Vi valde även att ta kontakt med en revisor (Tobias) som arbetar på en mindre byrå för att få en så generell bild som möjligt. Att samtliga respondenter är auktoriserade samt arbetar för olika företag skapar en större tillförlitlighet kring revisorernas tankegång och

tillvägagångssätten de förhåller sig till för att motverka penningtvätt. Då studiens

utgångspunkt avser revisorers perspektiv, har den kvalitativa undersökningen bidragit till en sammankoppling mellan de olika revisorernas uppfattningar på de olika byråerna. Detta bidrog till ökad validitet och noggrann insyn i deras arbete och tillvägagångssätt.

Vi utgick från ett bekvämlighetsurval till viss del, som bygger på vad som är mest lämpligt och lägligt för oss författare i denna studie. Detta i samband med valet av den första respondenten, som vi kunde ta kontakt med genom att en av författarna i studien kände respondenten sen tidigare. Denna metod medförde därefter tillämpningen av snöbollsurvalet, som syftar till en metod där kontakten med en lämplig respondent leder till kontakt med ytterligare passande respondenter. Fördelen med de här urvalen var att det blev smidigt och bekvämt att finna lämpliga respondenter. (Denscombe, 2018)

Respondenter Lovisa Annika Niklas Tobias

Typ av byrå Stor byrå Stor byrå Medelstor byrå Liten byrå

Erfarenhet 10 år 6 år 8 år 10 år Roll Auktoriserad revisor/ Senior Manager Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor/ Kontorschef Inspelningstid 60 minuter 55 minuter 50 minuter 60 minuter

Anledningen till att vi använder bekvämlighetsurval är främst för att vi känner till

respondenternas kompetens som rör penningtvättsfrågan. Detta leder till att vi använder vår tid mer effektivt då vi redan från start har en lämplig kandidat som vi vet besitter den kunskap och erfarenhet vi söker. Detta tillvägagångssätt leder till att tid inte förloras på att

hitta någon som kan tänka sig ställa upp på en intervju. En annan fördel med ett

bekvämlighetsurval är att respondenten känner sig bekväm med att intervjuas, då personen känner en av författarna i denna studie. Således kan respondenten vara mer öppen i sina svar, dessutom är sannolikheten för att svaren är trovärdiga hög då det är lätt för oss att kontrollera dem. Bekvämlighetsurvalet underlättar även sökandet efter fler respondenter eftersom vår första kandidat kan rekommendera fler respondenter. Vidare är detta en fördel på samma sätt som tidigare nämnt, alltså att den första respondenten känner den nästa (Trost, 2010). Detta leder alltså till att nästa respondent har den erfarenhet och kunskap som vi efterfrågar.

3.3 Operationalisering

Med hjälp av operationaliseringen tydliggörs omätbara begrepp genom att de omvandlas till mätbara begrepp. Detta med anledning av att intervjufrågorna som ställts till respondenterna har ett syfte och bidrar med relevant material till analysdelen. Det är därmed väsentligt att förbereda välgenomtänkta intervjufrågor innan intervjutillfället med respondenterna. Vidare är det av stor vikt att ha vetskap om vilka frågor som är aktuella, betydelsefulla och har en bra anknytning till studiens syfte (Lynham, 2002). Intervjufrågorna förväntas vara

välformulerade och genomtänkta för att minimera risken för misstolkningar. Detta då begrepp i många fall har en viss innebörd för en själv, men tolkas annorlunda för respondenterna. Det är av stor vikt att val av begrepp och meningar i en fråga är konkreta, då det resulterar i rättvisa och realistiska svar från respondenterna vilka innehåller dess personliga uppfattningar (Bryman & Bell, 2017).

Bryman och Bell (2017) menar även att en studie med kvalitativ ansats inte ska begränsa sina intervjufrågor. Detta för att skapa en diskussion med respondenterna som sedan kan komma att användas i analysdelen, vilket i sin tur bildar grunden för en konkret slutsats. Syftet med operationalisering är att hitta en förbindelse mellan studiens teori och den insamlade empirin, för att skapa en indikator som sedan undersöks i den miljö där problemet förekommer. Intervjufrågorna har därmed speglat den teoretiska referensramen för att vidare analysera respondenternas svar och dra kopplingar till teoridelen (Lynham, 2002). De utvalda teorierna reflekterar i sin tur det aktuella problemet som undersöks (Bryman & Bell, 2017).

Intervjuguiden är uppdelad i tre olika kategorier, där varje kategori innehåller frågor av liknande art. Den första kategorin tar ställning till respondenternas bakgrundsinformation, i

vilken respondenterna förklarar hur de är kvalificerade att delta i denna studie. Den andra kategorin består av kunskaps och erfarenhets frågor, dessa frågor syftar till att uppfylla studiens relevans. Den sista kategorin i intervjuguiden innehåller frågor rörande hantering av penningtvätt, dessa frågor ställs i avsikt att bekräfta att den empiriska datan har en

anknytning till teoriavsnittet.

3.4 Tillvägagångssätt

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi skapat förutsättningar för rättvisa och reala intervjuer. Detta innebär att intervjuerna har haft samma premiss i grunden, dock möjliggör detta även spontana frågor under intervjuns gång. En flexibel intervjuguide på detta sätt gör att respondenten kan lyfta fram det som anses vara relevant för studien (Bryman & Bell, 2017).

Studien utfördes på distans över zoom med anledning av covid-19. Vi valde att utföra intervjuerna med digitala verktyg då vi ansåg att det var det närmsta vi kunde komma en intervju på plats med respondenten. Det var viktigt för oss att ha intervjuerna i realtid där man dessutom kan se gester och ansiktsuttryck, då vi inte är intresserade av väl genomtänkta svar som kan ges via mail eller om frågorna skickas till respondenten i förhand, vi ville ha ärliga och råa svar. Dessutom var möjligheten till att kunna läsa av respondentens

kroppsspråk i samband med deras svar på våra frågor en viktig aspekt som vi tog hänsyn till, detta för att få en så genuin intervju som möjligt.

När vi startade intervjun på zoom började respondenten och intervjuarna med att presentera sig samt prata allmänt om annat än själva intervjuämnet. Detta för att bli bekväma med varandra och skapa en form av relation. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) ökar chanserna till en bra intervju på detta sätt. Samtliga intervjuer hade en utsatt tid på en timme, dock utfördes respektive intervju på ungefär 50-60 minuter.

Efter att vi presenterat oss själva så presenterade vi själva ämnet för respondenten, där vi förklarade studiens syfte. Därefter fick respondenten och intervjuarna skriva under ett samtyckesavtal, vilket bland annat innehöll information om att respondenten skulle vara anonym (Se bilaga 2). Detta i syfte att återigen vinna respondentens förtroende, samt för att visa på att vi tar respondentens anonymitet på största allvar i samband med känsligheten i

ämnet. Fortsättningsvis fick vi även ett muntligt samtycke av respondenten efter denna introduktion och då kunde intervjun starta.

Vi började intervjun med att starta inspelningsverktyget röstmemon i en av våra telefoner. Detta gjordes för att inte missa respondenternas berättelse, då det fanns risk för att vi inte skulle ha hunnit anteckna allting i realtid. Dessutom ville vi uppmärksamma detaljerna i kroppsspråket och till och med saker som kan uppfattas mellan raderna. Det som istället antecknades var detaljer som inte gick att få med i inspelningen av rösterna. Det kunde exempelvis vara om vi upplevde osäkerhet i något svar eller ett ansiktsuttryck av en fråga. För att få en så bra inspelning som möjligt lade vi flygplansläge på telefonen som användes som inspelningsverktyg. Detta för att inte riskera att bli avbrutna av samtal eller

meddelanden. Innan varje intervju kontrollerade vi ljudkvalitén på appen, för att försäkra att allting fungerade som det skulle.

Efter varje intervjutillfälle förde vi över allt material till våra datorer. Detta med anledning av att obehöriga inte ska kunna komma i kontakt med det material som vi samlat in, då

respondenterna vill vara anonyma. Transkriberingen av intervjuerna gjorde vi tätt inpå intervjutillfället för att ha allting färskt i minnet, vilket är ett bra tillvägagångssätt för att få till en så rättvis bild av intervjuerna som möjligt enligt Justesen och Mik-Meyer (2011). Inspelningarna var till stor hjälp, då vi har kunnat lyssna på dem under flera tillfällen. Om det till exempel förekommit osäkerhet om vad som sagts eller om alla detaljer följt med, har vi alltid kunnat gå tillbaka och styrka det som skrivits i transkriberingarna.

Vidare är det viktigt att inte påverka materialet, därför har vi varit noggranna med att

transkriberingen har gjorts neutralt och opartisk (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Vi har sett till att samtliga skribenter varit delaktiga i transkriberingen och gått igenom allting tillsammans för att styrka att det som står skrivet har uppfattats likadant för alla och att materialet speglar intervjun precis som den var. På detta sätt har vi kunnat försäkra oss om att transkriberingen blivit så neutral som möjligt. Dock har vi valt att ändra en del talord, så som skratt eller utfyllnadsord till skriftspråk för att transkriberingen ska bli lättare att förstå som läsare (Bryman & Bell, 2017).

3.5 Abduktiv metodansats

En abduktiv metodansats är en blandning av det induktiva och deduktiva synsättet. Den induktiva processen utgår från empirin, där samband och strukturer iakttas. Genom kategorisering av iakttagelserna och resultatet skapas därmed generaliseringar. Utifrån generaliseringarna alstras sedan teorier. Den deduktiva processen utgår däremot från en teori, utifrån teorin framställs hypoteser som valideras eller förkastas genom iakttagelser i den empiriska realiteten. (Kvale & Brinkmann, 2014)

Den abduktiva metodansatsen utgår från den redan befintliga kunskapen och

referenssystemet. Med hjälp av den redan existerande referensramen och kompetensen framställs därefter teoretiska mönster. Abduktion är ett lämpligt tillvägagångssätt för att hålla sig borta från begränsningar som sammankopplas med de induktiva och deduktiva

metoderna. (Patel & Davidson, 2011)

Svagheterna med den deduktiva processen är förtroendet för den stränga logiken rörande teorin och förnekelsen av hypoteser. Detta skapar ett problem då valet av teorin inte blir tydlig. Vekheten med den induktiva processen är kritiken om att teorin formuleras utifrån den empiriska datan, då ingen mängd av empirisk data kan utgöra en teoriformulering (Kvale & Brinkmann, 2014). Den abduktiva metodansatsen är ett alternativ som medför att

avgränsningen från de två andra metoderna utesluts (Patel & Davidson, 2011). Därmed tillämpades en abduktiv ansats i denna studie där hypotesen utformas utifrån referensramen och sedan undersökts för det empiriska materialet genom intervjuer.

3.6 Tematisk analys

Vi har använt oss av tematisk analys för att analysera den empiriska datainsamlingen. Den tematiska analysen har teorin som utgångspunkt, vilket innebär att vi började med att hitta teorier som vi anser passar bäst till studien, vilka vi vidare kopplade till datainsamlingen. Denna typ av metod är relevant för denna studie då vi vill hitta mönster i respondenternas svar, vilket har gjorts genom att intervjumaterialet har kategoriserats samt kodats med hjälp av studiens teorier och de centrala begreppen. Avsikten med intervjuerna är att

uppmärksamma relevant data som vidare ska analyseras av de centrala begreppen och teorierna (Trost, 2010). Tematisk analys används för att identifiera, analysera och rapportera

teman av den insamlade datan. Den tematiska analysen organiserar och beskriver datan i detalj (Braun & Clarke, 2006). Hela processen sker i sex faser;

Fas 1: Bekanta sig med sin data Fas 2: Generera initiala koder Fas 3: Hitta teman

Fas 4: Se över teman

Fas 5: Definiera och namnge de olika teman Fas 6: Publicera rapporten

Första fasen går ut på att bli bekant med den insamlade datan, det bästa sättet att göra det på är genom transkribering, läsa och läsa igen. Syftet här är att skribenten ska veta allt som finns att veta om sin datainsamling och innehållet i denna. Enligt det tematiska tillvägagångssättet krävs det att alla verbala yttranden ska redogöras rigoröst (Braun & Clarke, 2006). Under tiden som vi bekantade oss med innehållet antecknade vi även idéer för koder som vi kunde gå tillbaka till senare när det var dags för den formella kodningsprocessen.

Med hjälp av all insamlad data ska skribenten i den andra fasen identifiera koder. Koderna ska baseras på den data som verkar intressant för analysen och kan användas i arbetet för att framföra syftet i studien. De systematiska koderna motsvarar nyckelord, som redogör

samband mellan empirin (Braun & Clarke, 2006). Kodningen genomfördes väldigt smidigt då vi hade bekantat oss ordentligt med materialet i första fasen.

Tredje fasen börjar när all data har kodats och en lång lista har förberetts med koderna. Vidare ska dessa koder sorteras in i olika teman, därefter ska de analyseras och skribenterna ska överväga hur olika koder kan kombineras för att bilda ett övergripande tema (Braun & Clarke, 2006). Som hjälpmedel för detta använde vi oss av en mindmap, det medförde att vi lättare kunde hitta samband mellan de olika koderna för att se ett övergripande tema.

När koderna vidare har kombinerats till olika teman är det dags för fjärde fasen. Det innebär att olika kandiderade teman som tagits fram ska jämföras, vidare ska skribenterna välja ut vilka som faktiskt är användbara och exkludera de som inte har tillräckligt med data. I vissa fall kan en del till och med kollidera och resulterar därmed i att formas till ett och samma

tema (Braun & Clarke, 2006). Efter att vi gått igenom och förfinat de olika teman hade vi överlag en bra bild av vilka de olika teman är, hur de passar tillsammans och informationen de generellt ger om datan.

När den insamlade datan har delats upp i olika teman börjar den femte fasen. Då är det dags för att definiera och förfina vidare på de teman som ska presenteras i analysen. Det innebär att kärnan i respektive tema ska identifieras och skribenten ska besluta om vilken aspekt av datan varje tema fångar upp (Braun & Clarke, 2006). Efter att vi identifierat våra teman namngav vi dem strategiskt så att läsaren direkt kommer att förstå vad den i sin helhet innehåller.

Vid det slutliga skedet, sjätte fasen, ska den sista analysen göras av de olika teman och sedan ska den slutgiltiga rapporten publiceras. Rapporten ska innehålla den komplicerade

informationen om datan på ett sätt som övertygar läsaren om meriterna och validiteten i analysen (Braun & Clarke, 2006). Den tematiska analysen i denna studie blev, tillit till arbetsplats, brist på kunskap, riskbedömning, kundkännedom, lagstiftning, rutiner och relationer på arbetsplatsen.

3.7 Tillförlitlighet

För att kunna mäta studiens reliabilitet och validitet ska begreppet tillförlitlighet användas istället. Detta begrepp används för bedömning av samhällsvetenskapliga undersökningar, samt när utgångspunkten i studien bygger på kvalitativ metod. Tillförlitlighet bygger på fyra segment vilka är trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och en möjlighet att kunna bekräfta och styrka (Bryman, 2018). Tillförlitlighet är ett bra tillvägagångssätt för att veta om den insamlade datan är pålitlig, samt att det bevisar hur strukturerat och noggrant studien har utförts (Fejes & Thornberg, 2009).

Bryman (2018) betonar att det finns svårigheter med hundra procent reliabilitet i en studie. Resultatet en forskare får i en studie kan inte en annan forskare uppnå trots att han genomför samma studie, detta på grund av att ett svar som anges i en situation kan skilja sig från en annan situation. Detta grundar sig i att respondenterna i studien skiljer sig åt då deras kunskaper och erfarenheter kan se annorlunda ut. Vidare innebär detta att om en annan student skulle studera samma ämne som i denna studie och dessutom använda sig av samma

intervjufrågor, skulle intervjusvaren se annorlunda ut då den studenten skulle intervjua andra respondenter (Denscombe, 2018).

Trovärdighet innebär att forskarna utför studien i enlighet med reglerna samt att

respondenterna får ta del av forskningen men framförallt hur vi har tolkat och analyserat deras resonemang. Detta för att säkerställa att vi har förstått respondenterna på det sätt de vill att vi ska uppfatta dem. Dessutom för att det inte ska uppkomma några missförstånd

(Bryman, 2018). Vi har tagit ställning till detta genom att ha skickat iväg studien för att respondenterna ska kunna granska och godkänna framställandet av deras svar.

Överförbarhet handlar om att resultatet i studien ska ge samma resultat för en annan forskare om han väljer att mäta det på samma sätt. Då intervjuguiden ser likadan ut för varje

respondent innebär det att det blir lättare att utföra samma intervju som leder till en bra överförbarhet (Bryman, 2018). Det blir dock svårt att uppnå samma resultat eftersom varje respondent skiljer sig åt genom att de inte har samma erfarenhet eller kunskap inom området. Dessutom har varje individ sin subjektiva åsikt som visar sig under intervjuer oberoende av vilka intervjufrågor som använts (Bryman & Bell, 2017).

Pålitlighet innebär att man med noggrannhet beskriver metoddelen och intervjuprocessen (Bryman, 2018). Vi har därför redogjort tydligt för hur vi har gått tillväga med intervjuerna. Möjlighet att styrka och konfirmera är ett sätt att bevisa att forskarna inte medvetet låter sina åsikter och värderingar påverka studien (Bryman, 2018). Vi har tagit hänsyn till detta genom att bland annat inte påverka respondenterna under intervjutillfället. Dock påverkar vi som författare resultatet genom att vi väljer ut det vi tycker är mest relevant i respondenternas svar.

3.8 Datainsamling

Datainsamling har två utgångspunkter som en studie utgår från, det ena är primärdata och det andra är sekundärdata (Björklund & Paulsson, 2012). Primärdata är förstahands data vilket innebär att personen själv har samlat in information som inte finns i till exempel böcker, internetkällor eller vetenskapliga artiklar. Denna typ av data samlas in genom intervjuer, enkäter eller observationer för att sedan analyseras och tolkas på det sätt som är relevant för studien (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Primärdata har använts i denna studie då vi har använt oss av intervjuer som vi sedan analyserat samt transkriberat.

Sekundärdata vilket även kan definieras som andrahandskälla, är information som redan är insamlad och finns tillgänglig i böcker, internetkällor och vetenskapliga artiklar, etcetera. Sekundärkällor har använts i denna studie för att komplettera primärdatan som har använts i empiridelen (Silverman, 2010). Vi har använt oss av internetkällor som bland annat rapporter, litteratur samt vetenskapliga artiklar. Fördelen med sekundärkällor är tidsbesparing, samt stor mängd av information som är lättillgänglig för att skapa sig en uppfattning om vad som är relevant för studien (Björklund & Paulsson, 2012).

Studiens modeller och teorier som har använts i denna studie har hämtats från ProQuest databasen samt ABI/INFORM Global som finns tillgängligt för Mälardalens

högskolestudenter. Vi använde oss även av Google Scholar för att ta del av ett större utbud av vetenskapliga artiklar. Det allra första steget var att fastställa vad vi ville undersöka och vilket ämne som intresserar oss, i samband med vad vi har lärt oss under vår studietid. Penningtvätt var det ämne som fångade vår uppmärksamhet, därefter skulle vi stadga vad vi vill undersöka inom penningtvätt. Detta resulterade i att vi skulle undersöka revisorers syn på deras roll avseende penningtvättsbekämpning. Då vi hade fastställt vår frågeställning underlättade det för att utesluta andra områden inom penningtvätt. Därmed visste vi vilka sökord som skulle användas för att få tillgång till de mest relevanta vetenskapliga artiklarna. De sökord vi använde oss av i sökprocessen var money laundering, auditors´ role in money laundering, the auditor´s obligations och customer relationship.

3.9 Forskningsetiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet har lyft fram fyra etiska ställningstaganden vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa har vi som forskare tagit hänsyn till när vi genomfört våra intervjuer för att skydda respondenternas integritet.

(Vetenskapsrådet, 2020)

Informationskravet tar ställning till att respondenterna ska bli informerade om studiens syfte. Under första steget i vår intervjuprocess mailade vi ut en kort beskrivning om studiens syfte och vad intervjun kommer att handla om och vilken typ av frågor som kommer att ställas under intervjutillfället. Detta gjorde vi för att respondenterna ska känna sig säkra och bekväma med intervjuns innehåll. Dessutom upplyste vi alla våra respondenter om att deltagande är frivilligt och att respondenterna har rätt att avbryta sin medverkan. (Bryman & Bell, 2017)

Vi valde att inte skicka intervjufrågorna till respondenterna i förhand då vi strävar efter en spontan konversation med respondenterna, i samband med att de inte fått tillgång till intervjuguiden har inte respondenterna haft någon möjlighet att förbereda sina svar. Vi har dock varit väldigt tydliga med hur intervjufrågorna kommer att vara uppbyggda och vad vi vill komma fram till under intervjutillfället. Det är viktigt att respondenterna informeras om studiens syfte men även hur deras medverkan kommer att vara till stor hjälp för att arbetet ska uppnå sin ultimata potential. Vi talade även om för våra respondenter att de inte behövde svara på frågor som de inte känner sig bekväma med.

Samtyckeskravet innebär att när respondenterna har blivit informerade och fått en beskrivning av studiens syfte och hur intervjutillfället kommer att se ut, ska de bestämma sig om de vill medverka i studien (Silverman, 2010). Efter att våra respondenter fick en inblick i studiens syfte och läst igenom den beskrivningen som vi skickat över via mail hade de två dagars betänketid om de skulle samverka eller avstå. Samtyckeskravet har uppfyllts eftersom

samtliga respondenter har samtyckt till att de vill delta i studien och detta har skett genom att de har fått bekräfta det via mail innan varje intervjutillfälle. För att vara extra tydliga med denna punkt har de även fått en snabb genomgång innan respektive intervju startat och därmed fått chansen till att ge sitt samtycke ännu en gång.

Konfidentialitetskravet syftar till att respondenterna får välja hur, vart och på vilket sätt de vill medverka (Vetenskapsrådet, 2020). Respondenterna krävde att de skulle vara helt

anonyma, samt att utomstående inte skulle få ta del av det inspelade materialet. Detta gick vi med på för att skydda respondenternas integritet. Vi överförde ljudinspelningarna från våra mobiltelefoner till en hårddisk på våra datorer och sedan raderade vi ljudinspelningarna från våra mobiltelefoner efter varje intervjutillfälle.

Vi var väldigt tydliga med hur viktigt det är för oss att våra respondenter ska känna sig säkra och bekväma med oss. Respondenterna informerades om att vi överförde allt material till en hårddisk för att utomstående inte ska ha någon möjlighet till att ta del av informationen. Då respondenterna valt att vara anonyma innebär det att deras namn inte framkommer i studien, eller någon annan typ av information som kan leda till respondenternas identitet. (Trost, 2010).

Nyttjandekravet tar ställning till att respondenternas uppgifter endast kommer att användas för studiens syfte (Silverman, 2010). Det är ingen annan än oss författare som kommer att ta del av den insamlade datan, därav kommer vi transkribera de uppgifter som respondenterna valt att lämna ut så fort det överförts till en hårddisk. Efter att denna studie blivit godkänd kommer vi radera de transkriberingar som gjorts tillsammans med inspelningarna som sparats i en hårddisk. Detta för att inte lämna kvar spår av den insamlade datan när den inte längre kommer till användning.

3.10 Metodreflektion

En kvalitativ forskning kan leda till subjektivitet då denna typ av metod lätt kan bidra till ett resultat av saknad validitet och reliabilitet. Detta på grund av att få individer blir

representativa för en hel bransch (Bryman & Bell, 2017). För att öka tillförlitligheten har vi därför utgått från auktoriserade revisorers synpunkter då de har en lång erfarenhet inom branschen. För oss var det även viktigt att välja revisorer från olika storlekar på byråerna för att analysera deras olika uppfattningar, vilket även resulterade i att bolagets storlek hade en betydelse i hur arbetssättet samt synsättet såg ut kopplat till bekämpningen av penningtvätt.

Kvalitativ analys tar även längre tid att utföra, detta på grund av att råmaterialet är ostrukturerat när det samlats in. Detta innebär att den råa empiridatan måste kodas och struktureras för att analyseras (Bryman & Bell, 2017). Materialet vi valde att analysera i studien var därmed väl genomtänkt för att uppnå studiens syfte.

Vid val av respondenter har vi utgått från ett bekvämlighets- och snöbollsurval, vilket kan leda till minskad tillförlitlighet på grund av att det är svårt att generalisera studien till hela befolkningen. Dessutom kan respondenterna likna varandra för mycket och blir därmed inte representativa enligt Denscombe (2018). Vi hade därför flera krav innan valet av

respondenter gjordes. Hade kraven inte uppfyllts med hjälp av de tillämpade metodvalen, hade andra metodval och respondenter tillämpats i studien.

En av nackdelarna med att använda sig av sekundärkällor är att det finns risk för att

författarna tar med sig irrelevant information endast för att det är lättillgängligt, och inte för att informationen kommer att vara betydelsefull. Det är viktigt att ständigt vara kritisk under studiens gång, vilket innebär att studiens syfte ska styra informationssökandet och inte tvärtom. Dessutom finns även risken med användning av sekundärkällor att ansvaret hamnar på författarna ifall det skulle finnas bristande information (Denscombe, 2018). För att

undvika dessa risker har vi varit noggranna med de inhämtade källor som tillämpats i studien. Utöver det har vi även läst och noggrant undersökt ifall informationen vi tagit del av stämmer överens med andra källor.

4 Empiri

Den empiriska delen presenterar resultatet av studiens frågeställning där respondenterna delar med sig av sina uppfattningar av penningtvätt. Respondenternas uppfattningar och svar stöds av studiens referensram, vilket innebär att empiri och teoridelen har en anknytning till varandra för att kunna se ett samband mellan dem.

Respondenterna är eniga om att penningtvätt är ett allvarligt brott, vilket mynnar ut i deras vardagliga arbete. Respondenterna har utformat sitt arbete efter penningtvättslagen och de etiska reglerna som finns för att inte kringgå god revisionssed. Då samtliga respondenter har en högskole-/universitetsutbildning inom ekonomi och erfarenheter på minst sex år som auktoriserade revisorer, är de medvetna om allvaret i detta. De har med tydlighet och noggranna beskrivningar påvisat att deras tillvägagångssätt anpassats efter lagen.

Respondenterna menar även att det inte finns någon anledning till att inte arbeta utefter lagen, då det endast är till deras fördel. Dock varierar dess fokus i hur de arbetar beroende på

respondent och byrå.

Vad innebär penningtvätt för respondenterna?

“Jag tänker på ID-handling”.

- Lovisa “Brott av alla slag med ekonomisk vinning som i sin tur döljs i legitima verksamheter”.

- Annika “Svarta medel som förs in i lagliga verksamheter”.

- Niklas “Det är väl egentligen att man har använt pengar från kriminell verksamhet”.

4.1 Vid misstanke om penningtvätt

Lovisa beskriver återkommande hur viktigt det är med struktur och system i arbetet.

Företaget hon arbetar inom har specifika avdelningar och personer beroende på vad ärendet eller frågan berör. Om respondenten exempelvis har problem med en transaktion finns det en specialist att vända sig till inom det området, om det inte finns underlag till den transaktionen ska det vidare till påskrivande revisor som ansvarar över kunden för att se efter själv. Sedan beslutar den påskrivande revisorn om vad som ska ske därefter. Vem som slutligen beslutar om en anmälan ska göras är fortfarande oklart då det är för högt upp i stegen i det bolaget där respondenten är anställd. Respondenten är Manager i en grupp om 60 personer och har trots detta varken den auktoriteten eller informationen, vilket visar på hur invecklat det systemet är menar respondenten.

Enligt Lovisa redogör hennes arbetsbeskrivning väldigt tydligt för hur hon med sådana frågor ska vända sig till den som är steget över henne i företagets hierarki, i det här fallet den

påskrivande revisorn. Detta leder till att de anställda, trots att de är auktoriserade revisorer, behöver gå genom ett långt led för att komma någonstans med sina misstankar. Lovisa förklarar vidare att hon inte varit med om ett penningtvättsbrott personligen därmed vet hon inte hur processer och påföljder kan se ut i samband med detta.

“Med tanke på de revisionskunderna som jag jobbar med så har jag aldrig haft någon misstanke.”

Hon menar att det hon varit med om personligen har hon behövt lära sig, detta har inte varit en prioritet då det inte varit aktuellt i hennes fall. Vidare är det inget krav för att klara av sitt dagliga arbete som auktoriserad revisor påpekar Lovisa. Det hon behöver hålla koll på är att arbeta inom lagens ramar och veta vem hon ska vända sig till vid uppståndelse av något felaktigt i arbetet. Respondenten menar att oavsett problem har bolaget specifika avdelningar och specialister som löser det på rätt sätt då det är deras jobb att ha svar på sådana frågor. Däremot sköter Tobias allting på egen hand. Om Tobias upptäcker en transaktion utöver det vanliga så är det han som ska undersöka det och vidare ta beslutet om det är någonting att agera på. Det är exempelvis han som för vidare anmälan till Finansinspektionen eller Polisen

beroende på brott. Trots hans egna insatser menar han att om staten gör sitt jobb rätt så kommer han aldrig kunna hitta någonting som inte stämmer. Han menar att idag är det inte vanligt förekommande med kontanta medel, därmed sker penningtvätt via transaktioner. Dessa bör i hans mening upptäckas av bankväsendet eller Skatteverket innan det blir dags för hans revision. I Tobias mening,

“Det är ju konstigt om staten förbiser en större avvikelse, de har ju redan gjort en kontroll som överstiger vår kontroll. För dom är ju mycket mer noggranna…” Det vill säga att Tobias förlitar sig på statens insatser över sina egna och ser inte att han behöver ödsla sin tid utöver de vardagliga kontroller som utförs under arbetets gång. Detta då han anser att sannolikheten att hitta något är ytterst liten. Trots detta yttrande ångrar han sitt uttalande ganska snabbt och förklarar vidare att detta självklart endast är en del av det och att det beror på verksamhet och bransch. Vidare problematiserar Tobias sin utsaga och undrar hur det kommer sig att revisorn överhuvudtaget spelar en roll i brottsbekämpning. Han menar att det inte är skäligt att det ska förväntas, eller i vissa fall krävas av en revisor. Tobias ser inte syftet i att göra dessa kontroller, han hävdar att det torde falla i statens och bankväsendets ansvar.

Annika anser att det är av ytterst vikt att istället ständigt utvärdera riskerna hos klienterna. Det gör hon genom know your customer tjänster, dessutom belyser Annika hur viktig lagen om PEP (politically exposed person) är. Hon förklarar att med den lagen kan man undersöka personer med stort inflytande som i samband med sin position har större räckvidd för att påverka penningtvätt. Vidare är det personer som arbetar inom finansiella sektorns rätt att ifrågasätta personer i politiskt utsatt ställning, eller närstående till den personen. Med detta i åtanke och ett arbete som är anpassat efter penningtvättslagen anser Annika att hon gör allt som är möjligt i hennes position för att motarbeta penningtvätt.

Vid misstanke om penningtvätt förklarar Annika att en närmare analys görs, även här föreligger kundkännedom, därefter ska alla omständigheter sammanfattas in i en

penningtvättsrapport (om misstanken kvarstår) och lämnas in till Polismyndigheten så snart som möjligt. I denna situation menar Annika att det uppstår ett meddelandeförbud som innebär att revisorn inte får meddela kunden eller någon annan om att en granskning

genomförts, samt att informationen har gått vidare till Polismyndigheten. Därefter beslutar Polismyndigheten om dispositionsförbud, det är vanligt förekommande vid misstanke av penningtvättsbrott enligt Annika. Hon menar att det gör det lättare för dem att inleda förundersökningen på detta sätt. Dessutom riskerar de inte att förvarna klienten om att den typen av uppmärksamhet riktats mot dem, även för att klienten inte ska känna sig otrygg med sin revisor baserat på en misstanke som inte behöver vara sann menar Annika. Hon menar vidare att detta kan vara anledningen till att få anmälningar görs, hon påpekar det faktum att revisorer inte vill förstöra sin kundrelation.

Annika hävdar att hennes ID-riskutvärdering sätter grunden för hur enkelt hennes arbete kommer att bli efter det. Trots att hon inser att penningtvätt i de bolag hon hanterar inte sker på en amatörnivå så har hon ändå förtroende för att hennes tillvägagångssätt är ämnat att lyckas.

“Jag måste inhämta ID på mina revisionskunder och säkerställa att de är vilka de utger sig för, det är en del av riskutvärderingsprocessen som sker med både nya och gamla kunder.”

Niklas belyser att förutsättningarna för att hitta penningtvätt är stora, dock är det inte vanligt förekommande i hans fall då han arbetar utifrån riskhantering av klienter. Riskhanteringen delar upp klienter i olika kategorier, vilka visar på sannolikheten för penningtvätt. Baserat på kategorin som klienten hamnar i anpassas revisionens omfattning efter det. Samtidigt påpekar respondenten att revisionsarvodet påverkas i samband med storleken på revisionen.

Vid en revision förklarar Lovisa att de inhämtar hela huvudboken, på så sätt har de tillgång till samtliga transaktioner och kan utföra en grundlig revision. Samtidigt menar Lovisa att hon inte behöver fråga efter material varje gång hon stöter på en transaktion som kräver ytterligare granskning, vilket underlättar arbetet för båda parterna. Dock motsäger Niklas detta, då han menar att det inte spelar någon roll hur mycket underlag man har. Niklas hävdar att revisorn behöver förstå transaktionerna och historiken i bolagen som revideras för att kunna konstatera att det föreligger misstankar för penningtvätt. Vidare belyser han att klienten bär stort ansvar över att säkerställa att lagar och krav följs internt, vilket Lovisa styrker med sitt påstående,