NYANLÄNDA OCH MÅNGKULTURELLA ELEVER
MÖTER SKOLAN F-3
Hur arbetar skolan med nyanlända elever samt elever med annan bakgrund?
NEWLY ARRIVED AND MULTICULTURAL STUDENTS
MEET THE SCHOOL F-3
How does the school work with newly arrived students and students with another cultural background?
SHAHIN AZIZI & SARA SAIMATO
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Svenska
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Renate Walder Examinator: Håkan Landqvist
Termin: 6 År:2020
Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, svenska SAMMANFATTNING
______________________________________________________ Shahin Azizi & Sarah Saimato
Nyanlända och mångkulturella elever möter skolan F-3
Hur arbetar skolan med nyanlända elever samt elever med annan bakgrund? Newly arrived and multicultural students meet the school F-3
How does the school work with newly arrived students and students with another cultural background?
Årtal: 2020 Antal sidor: 29
_______________________________________________________ Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med nyanlända elever samt elever med annan kulturell bakgrund. Syftet med denna studie är att undersöka
tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk. Den metod som har använts i studien är två digitala intervjuer med F-3 lärare. Resultatet framför två perspektiv på hur man kan arbeta med nyanlända elever och elever med annan kulturell bakgrund samt hur
samverkan, kultur och arbetssätt kan anpassas för dessa elever för att de ska nå målen och utvecklar sitt svenska språk. Studien diskuterar även hur samverkan sker mellan skolpersonalen för att stödja elevens utveckling. Studiens slutsats är att ett bra
samarbete mellan alla involverade parter såsom modersmålsläraren, SVA-läraren samt klassläraren har en stor betydelse på de nyanlända elevernas kunskaper. Skolor behöver såväl ett bra ledarskap som bra rutiner kring hur lärare ska arbeta med nyanlända elevers språkutveckling samt vilka resurser läraren har tillgång till för att kunna planera undervisningen efter elevernas förkunskaper.
______________________________________________________ Nyckelord: Mångkulturalitet, Nyanlända, Interkulturella perspektiv, Numeracitet, Litteracitet, Samverkan och Arbetssätt.
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Begreppsdefinitioner ... 2
2.2 Styrdokument ... 2
2.3 Beskrivning av elevens förkunskaper ... 3
2.4 Placering av nyanlända i grundskolan ... 3
2.5 Sociala relationer och arbetssätt ... 4
3 Teoretiskt perspektiv ... 5 4 Metod ... 7 4.1 Metodologi ... 7 4.2 Urval ... 7 4.3 Genomförande ...8 4.3.1 Datainsamling...8 4.3.2 Databearbetning ...8 4.4 Etiska principer ... 9 5.1 Empiri... 9 Nyanländ ... 9 Arbetssätt ... 12 Samverkan ... 13 Kultur ... 14 Arbetssätt ... 15 Samverkan ... 16 Kultur ... 16 5.3 Sammanfattning av resultatet ... 16 6 Diskussion ... 17 6.1 Resultatdiskussion ... 17 6.1.1 Slutsats ... 18 6.2 Metoddiskussion ... 19
1 Inledning
Det är mycket vanligt att se ett klassrum i Sverige som består av mångfald och flerspråkiga elever. Det är en ny uppmaning för att anpassa undervisningen för elever som inte behärskar språket (Lorentz 2009 s.116–117). Fler och fler barn flyttar till Sverige och börjar i svenska skolor (Andersson & Melchert 2010 s.13–14). Nyanlända elever som kommer till Sverige är inte medvetna om det svenska skolsystemet. Enligt utbildningsdepartementet (2014, s.17) visar statistik att nyanlända elever som anländer mycket sent möter svårigheter med att nå målen i skolan, därför behöver de få mer tid och stöd för att nå kunskapskraven. Andersson och Melchert (2010, s.6–7) hävdar att verksamheter inom skolor behöver få mer kunskap om hur man utformar undervisning för nyanlända elever eftersom det är viktigt för elevernas framgång.
Bunar (2015 s.14) hävdar att utformningen av en undervisning ser olika ut för nyanlända elever. Det finns olika modeller som används i skolan. Den vanligaste modellen i Sverige är förberedelseklasser, det vill säga de nyanlända eleverna placeras i gemensam klass och sedan går de till undervisning i ordinarie klass. En annan undervisningsmodell som används i svenska skolor är att direkt placera nyanlända i ordinarie klasser. Den modellen kräver mycket stöd av modersmåls- och andraspråkslärare. Det ställs krav på läraren genom att vara flexibel och forma undervisningen för nyanlända elever (Elmeroth & Häge, 2009 s. 115–125). Med bra undervisning menas att anpassa undervisningen så att elevernas lärande underlättas samt att skapa en god lärmiljö för eleverna (Scherp & Scherp 2007 s. 180).
1.1
Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att
undervisa flerspråkiga elever. För att komma fram till ett resultat i denna studie, har vi valt att utgå ifrån dessa frågeställningar:
1. Vilka arbetsmaterial och arbetsmetoder uppger två grundskollärare att de använder för undervisning av nyanlända elever i förskoleklass till årskurs 1?
2. I vilken mån och på vilket sätt samarbetar språklärare med ämneslärare samt modersmåls- och SVA-lärare i skolan för att främja de nyanlända elevernas svenska språkkunskaper?
2 Bakgrund
Detta avsnitt redogör för 2.1 Styrdokument 2.2 Begreppsdefinitioner 2.3 Beskrivning av elevens förkunskaper, 2.4 Placering av nyanlända i skolan, 2.5 Sociala relationer och arbetssätt och 2.6 Tidigare forskning utifrån ett interkulturellt perspektiv.
2.1 Begreppsdefinitioner
I detta kapitel belyser vi de termer som används genomgående i arbetet.
Nyanlända elever används under hela studien, för att redogöra för de elever som bott i Sverige mindre än 4 år. Efter 4 år bedöms inte eleven vara nyanländ längre (SFS 2010:800).
Arbetssätt kan ha olika förklaringar beroende på sammanhanget. I vår studie används ordet arbetssätt genomgående för att förklara olika sätt att utforma en undervisning.
Samverkan används för att förklara samarbetet mellan klasslärare, SVA-lärare och modersmålslärare.
Envägskommunikation syftar på en enkelriktad kommunikation, till exempel lärare till elev. Tvåvägskommunikation syftar på en kommunikation mellan två parter. Där båda parterna är delaktiga.
2.2 Styrdokument
Skolverket (2019) uttrycker följande angående likvärdig utbildning:
• ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda
bestämmelser i denna lag (1 kap.8§ skollagen).”
• ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
• [Undervisningen] ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i
elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Skolverket, 2019 s. 6)
2.3 Beskrivning av elevens förkunskaper
Enligt Skollagen (2010:800) ska en kartläggning av elevens kunskaper inom litteracitet och numeracitet ske inom två månader efter elevens påbörjade skolgång, kartläggningen ska ske på de språk som eleven behärskar. Syftet med kartläggningen är att bedöma elevens
kunskaper och att på bästa sätt kunna placera eleven i rätt årskurs för att både kunna utmana och hjälpa eleven på hens egen nivå (Juvonen, 2016 s. 98–99).
Kartläggningen delas upp i tre delar: underlag, förmågor och kunskap. Underlag för att skapa en bild av elevens erfarenheter, förmågor och kunskaper som eleven besitter vid den tidpunkt hen börjar i den svenska skolan. I den första delen av kartläggningen får skolan en
övergripande bild av elevens bakgrund, skolerfarenhet, intresse, framtidsdrömmar och förväntningar på den svenska skolan. Steg två i kartläggningen ger skolan en bild av elevens kunskaper inom litteracitet och numeracitet. I det tredje steget görs en kartläggning av elevens kunskaper inom olika ämnen, detta steg hjälper läraren att skapa ett underlag om planering för en fortsatt kunskapsutveckling (Lilliedahl & Ehrlin 2016 s. 49–50).
2.4 Placering av nyanlända i grundskolan
Juvonen (2016 s.140) nämner att det finns två huvudsakliga modeller i årskursplacering för nyanlända elever. Den första är förberedelseklass där eleven får undervisning i svenska som andraspråk. Tanken med denna modell är att eleven ska få grundläggande kunskap i det svenska språket som sedan ska användas i ämnesundervisningen i ordinarie klass. I modellen för förberedelseklassen så kan den anses vara en trygg inlärningsmiljö då de nyanlända eleverna får stöd av modersmålslärare. Dock finns det negativa delar också som exempelvis långa vistelsetider, åldersblandade grupper och fysisk separering från den övriga skolan. Den andra modellen är direkt placering i ordinarie klass. Eleven hamnar i en miljö med jämnåriga infödda talare, vilket ger den nyanlända eleven en chans att ta del av språket i en naturlig miljö och eleven får möta språket i sin vardag (Juvonen 2016 s.140).
Skolverket (2008) skriver att förberedelseklass är en skolform där nyanlända elever placeras för att få grundläggande svenskundervisning. Förberedelseklass är en klass för elever med
olika modersmål som inte behärskar det svenska språket än vilket gör att de inte kan följa undervisning i ordinarie klass, där varierar elevernas åldrar och kunskaper. Bunar (2015 s.14) menar att förberedelseklassen erbjuder introduktion om skolans verksamhet samt språket som eleverna behöver både i skolan och utanför skolan.
Nilsson (2015, s.48–50) uppmärksammar nackdelar med förberedelseklass då hon menar att det finns risk att elever fastnar i förberedelseklasser för att kopplingen mellan ordinarie undervisning och andra verksamheter i skolan är liten. Dessutom saknar dessa skolor också genomtänkta strategier för övergången till ordinarie undervisning vilket skapar problem för eleven. Skolor som har genomtänkta strategier som att anpassa individuella stödåtgärder lyckas bättre med övergångar.
Bunar (2015, s.94) anser att modersmålsundervisning är viktigt för elever då han anser att modersmålsstödet har en positiv påverkan på elevernas identitetsutveckling, elevens kunskapsinhämtning samt ger eleven möjlighet att utveckla flerspråkighet. Modersmålet hjälper nyanlända elever att inte tappa ämneskunskaper men underlättar även för eleven när hen lär sig det nya språket.
2.5 Sociala relationer och arbetssätt
Enligt Skolinspektionens (2010 s.12) granskning saknar hälften av alla skolor ett reflekterande arbetssätt i undervisningen. Granskningen har uppmärksammat att skolor tenderar att luta mot en så kallad envägskommunikation, som utmärks av att elever får arbeta självständigt med sina läroböcker. En tvåvägskommunikation, som i interaktion mellan elever förespråkas inte lika mycket i klassrummen.
Dewey (1933) nämner att syftet med ett reflektivt arbetssätt är att tänka och hitta nya sätt att handla på. Han menar att elever lär sig genom ”Learning by doing” som innebär att praktik, teori och reflektion hänger ihop. Dewey menar att det bästa sättet för elever att få kunskap är genom praktiska övningar där eleverna får skapa sina egna upplevelser. Ett exempel kan vara att eleverna får vara ute i närområdet när dem ska lära sig om samhället istället för att läsa om det i böckerna. Genom att låta eleverna få vara med i praktiken tillåter man eleverna skapa egna erfarenheter.
2.6
Tidigare forskning
En del forskare menar att olika omständigheter, såsom en trygg miljö samt en god relation mellan lärare och föräldrar, måste tas i åtanke för att förstå nyanlända elever. Många av dessa elever är traumatiserade och en trygg miljö skulle ha positiv inverkan på inlärningen
(Granstedt 2006, s. 255–257).
För att eleven ska kunna lära sig det svenska språket och assimilera sig på bästa sätt i det nya samhället, är det bra om hen får tillgång till skolans olika ämnen på sitt modersmål. Vidare är det viktigt att elevens modersmål tas till vara som verktyg för tänkande och lärande (Axelsson & Magnusson 2012, 307). Författarnanämner även att användningen av modersmål kan visa sig ha positiva effekter. De elever som får använda sitt modersmål under lektionerna har ökat sin kognitiva förmåga, delaktigheten samt aktivitetsnivån på lektionerna.
Förutom användningen av modersmål i undervisningen, finns det ytterligare två andra
omständigheter som påverkar nyanlända elevers inlärningsförmåga och resultat i skolan. Den ena är var eleven kommer ifrån och den andra är vilket kön hen har. Forskning visar att skolor i Australien, Nya Zeeland, USA och Kanada har finslipat mottagningen av nyanlända elever. Dessa länder har även utvecklat bedömningsstöden för bedömningen när det kommer till engelska som andraspråk (Bunar 2015, s.88).
En annan faktor som påverkar nyanlända elevers resultat och undervisning i skolan är bristen på lärare som är utbildade i språkutvecklande arbetssätt och som kan hjälpa dessa elever som inte talar det svenska språket. Detta leder till många elever inte kan avsluta sina studier (Sandström, Klang & Lindqvist 2017, 9).
3
Teoretiskt perspektivUnder denna rubrik presenterar vi det teoretiska perspektivet för vår studie. För att kunna bearbeta syftet och frågeställningarna valde vi att presentera det interkulturella perspektivet på lärande. Här presenteras även ett relevant begrepp såsom interkulturell pedagogik.
Som vi nämnt ovan har vi valt att utgå ifrån det interkulturella perspektivet på lärande för att belysa hur kulturella bakgrunder påverkar pedagogens uppfattning på lärande. Enligt Lorentz och Bergstedt (2006, s.17) innebär interkulturell en interaktionsprocess mellan två personer
som innehar flera kulturella bakgrunder. Termen interkulturell beskriver individernas handling gentemot varandra, det vill säga kommunikationen mellan personer från olika kulturella bakgrunder där människor med olika språk och kulturer delger varandra deras olika synsätt och tankar (Lahdenperä & Sundgren 2016, s.8–13). I vår forskning studerar vi
tillvägagångssättet av undervisningen för nyanlända elever och hur två grundskolelärare främjar elevernas språkutveckling. Med hjälp av de framtagna frågeställningarna kan vi besvara studiens ändamål. Med det interkulturella perspektivet framhäver vi arbetssättet som dessa två grundskolelärare utgår ifrån när de undervisar de nyanlända eleverna för att kunna utveckla deras språk. Interkulturellt lärande sker genom växelverkan och möten mellan människor från olika kulturer och etniska bakgrunder (Lahdenperä & Sundgren 2016, s.12). Lunneblad (2006 s.33) nämner att interkulturell lärande bör finnas i skolan för att tala om användningen av den interkulturella pedagogiken. Lunneblad (2006) diskuterar några undervisningssituationer som attityder, fördomar, likheter, exkludering och jämlikhet, dessa begrepp berör det interkulturella perspektivet (Lunneblad 2006, s. 25). Interkulturellt lärande beskriver en hållbar läroprocess som behandlar de hinder som uppstår för lärande och
utveckling. Hinder kan uppstå av uppfostran och erfarenheter, grupptillhörigheter och
kulturella värderingar (Lahdenperä, 2016, s.194–195). Lorentz och Bergstedt (2006) säger om det interkulturella perspektivet på lärande: ”Det som framförallt kännetecknar interkulturellt lärande är att interaktionen och kommunikationen mellan olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund kan påverka lärandets villkor och kunskapens innehåll i
lärandesituationen” (Lorentz och Bergstedt 2006, s. 29).
Det som menas med interkulturalitet är en process, ett gränsöverskridande, en handling eller en social interaktion. Den interkulturella utbildningen hjälper människor att leva jämlikt och ger människor positiva färdigheter rörande mångfald och regler. Dessutom betraktas
interkulturalitet som ett arbetssätt som utvecklar skolans mångfald. En viktig del i det interkulturella lärandet är arbetet med de hinder som påverkar lärande och utveckling skapas av egna erfarenheter, grupptillhörigheter eller kulturella värderingar (Lahdenperä m.fl. 2016, s. 212–213).
Interkulturell pedagogik är ett sammanfattande begrepp som inkluderar avsikter, uppträdande och pedagogiska handlingar. Personalen i skolan arbetar med mångkulturella och
interkulturella aktiviteter som sker med eleverna, ungdomar och föräldrar som arbetar för att utveckla kvalité på den mångkulturella verksamheten. Interkulturell pedagogik är ett
kunskaper, arbetssätt, metoder, tänkande och även handlingar bör också ändras och anpassas efter internationella och mångkulturella förändringar som sker. Pedagogens uppdrag är att skapa kommunikation mellan elever oavsett kultur eller etnisk bakgrund. Den interkulturella pedagogiska utbildning, socialisation och sättet pedagogerna lär ut på till eleverna stärker pedagogernas duglighet. Med hjälp av den interkulturella pedagogiken kan vi förstå hur de kulturella faktorerna påverkar människans utveckling och lärande. Det vill säga individer som har vuxit upp i olika miljöer har för det mesta inte samma tankesätt, detta kan leda till att människors uppfattningar och normer kolliderar. Olika tankesätt skapas när man kommer från olika kulturella bakgrunder (Gynne 2016, s.193–196).
4 Metod
Detta kapitel är uppdelat i två kapitel 4.1 Metodologi och 4.2 Urval.
4.1 Metodologi
Vi använder oss av en kvalitativ metod i föreliggande studie, genom att intervjua två grundskollärare. Kvalitativa intervjuer har både sina för- och nackdelar. En nackdel med kvalitativa intervjuer är att personen eller personerna som väljer att bli intervjuade inte kan vara helt anonyma. Detta kan leda till att informanten inte alltid är uppriktig i sina svar, vilket kan leda till vilseledande resultat i studien (Larsen 2018 s. 37). Fördelen med kvalitativa intervjuer är att vi forskare kan ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse i ämnet som vi undersöker (Larsen 2018 s. 36).
4.2 Urval
Vid urvalet av informanter har vi utgått från tidsramen och arbetets omfång. Vi hade till en början tänkt att intervjua två grundskollärare samt två SVA lärare för att försöka få ett bredare urval av information. Vi skickade ut en förfrågan via mejl samt ett informationsbrev om studien till samtliga informanter för att se om lärarna ville delta i studien. Vi informerade även informanterna om att namn och arbetsplats kommer att vara anonyma och all insamlade data kommer användas för studiens ändamål. På grund av Covid-19 valde vi att utföra
intervjuerna via telefon av säkerhetsskäl. Studien utgick ifrån att vi skulle intervjua fyra lärare men på grund av situationen intervjuade vi två grundskollärare som kunde delta i studien. De lärare som deltog i studien jobbar på två olika skolor men i olika årskurser, de har jobbat som lärare i många år och har stor erfarenhet kring nyanlända elever.
4.3
Genomförande
Följande avsnitt redogör för 4.3.1 Datainsamling, 4.3.2 Databearbetning, 4.3.3 Tolkning av empiri och 4.4 Etiska principer.
4.3.1
DatainsamlingFör att samla data till studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. På grund av
omständigheterna för covid-19 genomfördes intervjuerna via mobilsamtal. Intervjuerna tog 30–40 minuter i anspråk. Tillsammans med informanterna kom vi överens om en tid som den aktuella intervjun ägde rum. Informanterna fick tala fritt utan att vi la till våra egna
värderingar och åsikter för att inte leda informanten till något bestämt spår. Under intervjun utgick vi ifrån en intervjuguide som finns i bilaga 2 samt av följdfrågor. Vi spelade in intervjuerna och noterade de viktiga punkter som informanten talade om. Vi informerade informanten om att hens identitet är fullständigt skyddad och ingen information kommer att publiceras till allmänhet och det stärker studiens trovärdighet (Tivenius 2018, s.25).
4.3.2
DatabearbetningDatabearbetningen för denna studie började med transkribering av intervjuerna. Det
transkriberade materialet valde vi att skriva ut på varsitt håll för att sedan utföra en tematisk innehållsanalys. Den tematiska innehållsanalysen valde vi att utföra separat utav två
anledningar. Den första anledningen var att vi ansåg att studiens reliabilitet stärktes ifall vi som författare hittar gemensamma nämnare på två olika håll samt den andra anledningen som är covid-19. Genom att göra den tematiska innehållsanalysen var för sig kunde vi hitta
likheter och olikheter i svaren och sedan jämföra dessa med varandra. Detta resulterade i att vi både analyserade svaren enskild men också tillsammans för att tydligt enas om den
gemensamma uppfattningen.
4.3.3
Tolkning av empiriVi besvarar våra forskningsfrågor genom att utgå från det interkulturella perspektivet på lärande. Vi valde att använda flera forskare för att se djupt på hur dessa olika forskare ser på perspektivet. Utifrån detta perspektiv kunde vi tolka våra kategorier.
4.4
Etiska principer
Vetenskapsrådet (2017, s. 3) nämner de fyra etiska principerna; Informationskravet som tydliggör hur viktigt det är att få samtycke från informanten om att delta i undersökningen samt att vi informerar informanten om att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet är att informanten ska ge sitt samtycke till att delta i studien. Nyttjandekravet innebär att
informanten informeras om att all information som fås av informanter används för studien syfte och inget annat. Konfidentialitetskravet menas att all insamlade data samt uppgifter om informanterna ska ges konfidentialitet och att obehöriga inte ska ha tillgång till informationen. Vi har utgått ifrån dessa fyra principer när vi utfört våra intervjuer med samtliga lärare och sett till att informanterna förstått vad dessa innebär.
5
Resultat & analys
I detta kapitel behandlas resultat och analysdelen. Under rubriken 5.1 presenteras Empirin som består av fyra kategorier. Dessa är nyanlända/mångkulturalitet, arbetssätt, samverkan och kultur. Sedan presenteras 5.2 Analys i detta avsnitt analyserar vi svaren vi fått av
informanterna. Sista avsnittet 5.3 Resultatsammanfattning sammanfattar vi resultatet av studien.
5.1
Empiri
I detta avsnitt beskriver vi empiri som består av fyra kategorier: nyanländ, arbetssätt,
samverkan och kultur. Kategorierna företräder nyckelord för studien och intervjufrågorna som blev besvarade av två olika lärare som döps till lärare 1 och lärare 2. De två lärarna jobbar på två olika skolor.
Nyanländ
I detta avsnitt presenteras den första kategorien nyanlända. Innebörden av en nyanländ elev kan vara olika. Därför ställde vi några frågor till två lärare som berör nyanlända elever dagligen.
Första frågan var: på vilket sätt kan en lärare förbereda mottagningen av en nyanländ elev? Lärare 1 förbereder genom att se till att den nya eleven har en plats i klassrummet, hen tar även fram material som är enkelt och anpassat efter eleven, som tex memory-spel där eleven kan träna på bilder och ord.
Dock tycker lärare 1 att det är svårt att förbereda mycket i förväg då hen inte vet på vilken nivå eleven ligger kunskapsmässigt. För att utforska nivån på elevens kunskaper utförs en kartläggning som heter ”Origo” innan eleven börjar i skolan. Då tar både klass- och SVA-läraren fram material som är enkelt och anpassat efter eleven.
Lärare 2 förbereder de andra eleverna i klassen redan dagen innan, genom att berätta för dem om den nya klasskamraten. Läraren får även något som kallas för ”välkomsten” av rektor på skolan och i den finns det information om elevens skolerfarenheter och annat som kan var viktigt att veta om eleven. Vidare säger lärare 2 att hen tillsammans med studiehandledaren på skolan arbetar med arbetsböcker som är utformade för elever som inte behärskar det svenska språket. Det vill säga att läraren skickar de uppgifter klassen arbetar med under veckorna till studiehandledaren, som i sin tur går igenom dem med eleven. Lärare 2 nämner att de
nyanlända eleverna använder oftast Ipad i början. Detta eftersom man kan använda sig av bilder för att förenkla inlärningen.
Båda lärarna lägger stor vikt på att eleven ska känna sig välkommen och säger att de förbereder material till den nya eleven när de har fått kännedom om elevens kunskapsnivå. Bäggedera är eniga om att det är viktigt att läraren förbereder material som är individanpassat efter elevens behov.
Fråga två löd: Vilka förväntningar har lärarna på de nyanlända elevernas kunskapsutveckling, jämfört med övriga elever i klassen? Lärare 1 berättar att hen har insett att nyanlända elever ser skolan som ett privilegium och att dessa elever har mer motivation än de elever som är uppväxta i Sverige. Hen anser även att det är lättare att undervisa dessa elever, då de uppskattar skolan och faktiskt vill lära sig. Hur mycket eleverna lär sig beror helt på varje enskild individ samt på hur mycket kunskap de har fått i sitt hemland.
jag har en tjej som har bott här i tre år och pratar bättre svenska än vissa elever som har bott här hela livet. Sedan har jag en tjej som har bott här i två år och pratar som någon som bara bott här i ett halvår, så
kunskapsutvecklingen beror helt på vilka förutsättningar eleven har. Man kan inte ha samma krav på dessa elever som resterande i klassen, man får vara glad om det får med sig någonting och tycker att det är kul. (Lärare 1)
Lärare 2 förväntar sig att eleven verkligen ska kämpa för att lära sig det nya språket genom att lyssna och arbeta med uppgifter.
Jag tycker att eleven ska ägna mycket tid åt att lyssna samt titta på svensk tv-program och filmer eller träna på att prata svenska med sina klasskamrater och kompisar. Jag vill verkligen inte att språket ska vara ett hinder för elevensmåluppfyllelse. För de flesta nyanlända elever är motiverade och kämpar hårt och gör sitt bästa, till skillnaden från övriga elever som inte tar sina studier på allvar. (Lärare 2)
Det som framkommer är att både lärare 1 och lärare 2 har samma förväntningar för nyanlända elever, jämfört med övriga elever i klassen. Båda lärarna anser att nyanlända elever är mer motiverade jämfört med andra elever som är mindre intresserade av skolan. Läraren 1 nämner också att kunskapen som nyanlända elever har med sig från sitt hemland kan vara ett stort stöd för deras vidare utveckling i skolan.
Den tredje frågan som vi ställde till lärarna var: hur tar du vara på och använder de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen?
Lärare 1 nämner att detta är svårt då man inte vet vad eleven har med sig för tidigare erfarenheter och att vissa nyanlända elever har svårt att göra sig förstådda. Det blir mycket lättare när eleven har lärt sig språket och kan göra sig förstådd och lärare 1 kan därmed ta reda på vad eleven kan sedan tidigare och vad hen inte kan.
Lärare 2 visar intresse för andra människor från andra kulturer genom att ställa frågor om deras kultur och försöker att lära sig några ord på elevens modersmål. Dessutom gör hen olika arbetsuppgifter om olika kulturer till sina elever. Lärare 2 säger att man behöver arbeta
med elevernas intressen i form av övningar. Exempelvis om eleven tycker om fotboll så får eleven uppgifter om olika fotbollsspelare med mera.
Arbetssätt
För att få en bild på hur läraren utformar undervisningen ställde vi frågan, om läraren tycker att språkstöd på modersmål är viktigt. Läraren 1 tycker att språkstöd i elevens modersmål är väldigt viktigt.
Ett tydligt exempel på detta var när en elev varken kunde läsa, skriva eller räkna. Eleven fick extra hjälp av SVA-läraren och detta gjorde att eleven kunde hänga med i undervisningen. När eleven skulle börja i årskurs fyra, blev SVA-läraren sjuk och vi märkte att hon inte förstod så mycket samt började halka efter i sina studier. Vi valde då att skaffa en inspelningsassistent till denna elev, som skulle undervisa eleven på sitt hemspråk. Efter detta märkte vi att undervisningen blev mer begriplig för eleven och att hen började hänga med mer på lektionerna. (Lärare 1)
Lärare 2 delar åsikt i vad lärare 1 säger och har själv kunskap i flera andra språk. Dessa språk använder hen i undervisningen för att kommunicera med elever som har annat modersmål än svenskan. Skolan tar även hjälp utav SVA-läraren och studiehandledaren, för att
kommunicera med vissa elever, då båda har olika modersmål än svenska. Läraren anser även att det är viktigt att hitta de material och stöd som kan hjälpa att utveckla elevens kunskaper med. Båda lärarna upplyser om hur viktigt det är att använda modersmål som stöd för eleverna. Det hjälper eleverna att förstå ämnet bättre samt utvecklar deras kunskaper.
En annan fråga som vi även ställde till informanterna var, vilka arbetssätt de använder för att stödja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.
Lärare 1 tycker att eleverna lär sig mest av leken. Därför fokuserar lärare 1 på att placera elever i en grupp med barn som talar bra svenska och som är duktiga på att hjälpa varandra. Läraren nämner att leken är gratis träning för språket och med hjälp av exempelvis bildlektion eller memory spel kan de elever som är självgående träna på ordkunskap. De nyanlända eleverna får mycket SVA-undervisning men ibland får de stanna i klassrummet för att de ska känna sig delaktiga. SVA-läraren hjälper den nyanlända eleven genom att ta fram anpassat material så att eleven kan arbeta med det i klassrummet och känna sig delaktig. Lärare 1 och SVA-läraren gör en planering för vad eleven ska göra och en lätt instruktion över hu det ska göras så att eleven blir mer självgående.
Lärare 2 samarbetar med SVA-läraren och studiehandledaren för att hjälpa eleven på bästa sätt. Dessutom anpassar lärare 2 lektionen genom att använda bilder, iPad och Google
översättning ibland. Vidare berättar Lärare 2 att hen anpassar planeringen genom att tänka på olika sätt som inkluderar alla elever. Några elever kan behöva individuell undervisning eller extra stöd, därför går hen runt och ser till att alla förstår i klassen.
Lärare 1 och 2 använder två olika sätt för att stödja nyanlända elever. Båda lärarna tar stöd av SVA-läraren och använder sig av olika bildspel. Båda lärarna anpassar sig till det material som de har tillgång till i skolan. Utifrån det försöker våra informanter inkludera eleverna och anpassa lektionen efter elevernas behov.
Samverkan
Som tredje kategori presenteras samverkan. Samverkan används för att förklara samarbetet mellan klasslärare, SVA-lärare och modersmålslärare. Det är viktigt att förstå hur samverkan sker på skolan mellan dessa olika professioner. Därför ställde vi frågan om hur lärare 1 och lärare 2 samverkar med SVA- och modersmålslärare.
Lärare 1 svarade att hen inte har någon samverkan med modersmålsläraren, då hens elever har sin hemspråksundervisning efter att skolan har slutat för dagen. Däremot träffar läraren
”inskolningsassistenter” när de kommer ut för att jobba med eleverna. Då är det klassläraren som lägger upp planering och visar vad det är hen vill att eleverna ska arbeta med. Utifrån detta hjälper inskolningsassistenten eleven.
När det kommer till samverkan med SVA-läraren, så sker detta är regelbundet. Lärare 1 säger, ”Jag och SVA-läraren har ett tätt samarbete och en daglig dialog kring hur det går för eleven och vad eleven behöver arbeta med etc”.
Lärare 2 anser att det är jätteviktigt för eleven att fortsätta lära sig sitt modersmål, då detta är grunden till andraspråksutveckling. Läraren har kontakt med modersmålsläraren när det behövs, tex om det är viktig information som eleven ta del av och denna inte förstår, så tar läraren hjälp av modersmålsläraren för att översätta. Läraren gör tillsammans med SVA-läraren en planering för den nyanlända eleven och arbetar utifrån den.
Båda lärarna nämner att modersmålsundervisningen sker efter skoltid vilket gör det svårt för båda lärarna att hålla kontakt med modersmålsläraren. Däremot har både lärarna bra samverka med SVA-lärarna.
Kultur
Som fjärde kategori presenteras kultur. Här ställde vi frågan om vad lärarna tycker är viktigt att tänka på när man ska planera sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och
kulturkrockar?
Båda lärarna berättar att de har elever från världens alla hörn och försöker se till att eleverna är medvetna om att alla är lika mycket värda oavsett etnicitet, religion eller kultur. Lärare 1 poängterar vikten av att alla elever ska behandlas lika oavsett ålder och kön samt få det stöd hen behöver för att klara av skolan.
Lärare 2 försöker anpassa lektionen efter elevernas behov och tänka på att inkludera alla elever i klassen. Dessutom är klassen vana vid att välkomna nya elever och hjälpa dem oavsett deras bakgrund. Dagen innan den nya eleven kommer, brukar läraren visa en film om hur man tar emot en ny elev i klassen och tränar eleverna på att säga några ord på hens språk, som exempelvis ordet hej. Läraren berättade även att varje morgon när de har samling, får en elev gå upp och räknar antal elever både på svenska och sitt modersmål eller engelska.
Att alla elever är lika mycket värda oavsett bakgrund samt att det är viktigt att eleven får det stöd hen behöver, håller båda lärarna med om. Det är oerhört roligt att höra hur läraren och klassen välkomnar och inkluderar en ny elev som kommer från ett annat land.
Att komma till ett nytt land och en ny skola brukar föra med sig en del kulturkrockar. Därför ville vi veta om lärarna kan ge några exempel på olika kulturkrockar som kan uppstå på skolan. Lärare 1 säger att kulturkrockar är en självklarhet när man kommer till ett helt nytt land och berättar om en incident.
“Jag fick en elev som var väldigt religiös och som hade utsatts för hemska saker av män i sitt hemland. Väl i Sverige blev hon rädd för alla män som hade samma religion och som kom från samma land som henne. För att kunna jobba med henne så tog vi hjälp av en manlig skolassistent, som kom från samma land som eleven. Han fick jobba mycket med att alla män inte är farliga och att han inte skulle skada henne. Så småningom fick han eleven att lita på honom.” (Lärare 1)
Vidare berättar lärare 1 om en annan kulturkrock som elever kan drabbas av när de kommer till ett nytt land.
”Det var en pojke i årskurs tre som inte hade någon bra kvinnosyn, speciellt mot somaliska flickor. Han ville absolut inte sitta bredvid dem i klassrummet och hittade på lögner om att dessa flickor hade varit taskiga mot honom”. (Lärare 1)
Läraren förklarar att man i sådana situationer får kolla på var pojken kommer ifrån, vad han har haft för uppfostran och hur hans kultur ser ut. Men framför allt kolla efter vad pojken har varit med om, som gör att han är rädd för kvinnor eller ser ned på dem.
Lärare 1 gav två exempel på kulturkrockar som kan uppstå i skolan medan lärare 2 kunde tyvärr inte komma på några exempel på kulturkrockar. Av det lärare 1 berättar, kan vi förstå att det kan finnas olika orsaker till att eleven har svårt att anpassa sig till den nya kulturen. Det kan till exempel vara uppfostran, religionen och området som man har bott/bor i.
5.2
Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera svaren som vi fick av både lärare 1 och lärare 2.
Analysen är uppdelad i tre underkapitel med fokus på tre huvudbegrepp: arbetssätt, samverkan och kultur.
Arbetssätt
Arbetssätt är ett viktigt redskap för att läraren ska kunna förmedla kunskap till elever. Utifrån lärarnas svar finns det flera olika arbetssätt som främjar elevernas
språkutveckling. Både lärare 1 och 2 upplyser om hur viktigt det är att använda
modersmål som stöd för eleverna. För detta hjälper eleverna att förstå ämnet bättre och utvecklar deras kunskaper. Lahdenperä & Sundgren (2016, s. 12) skriver att med hjälp av den interkulturella pedagogiken kan man förstå hur de kulturella faktorerna
påverkar människans utveckling och lärande. Det vill säga individer som har vuxit upp i olika miljöer har för det mesta inte samma tankesätt. Detta kan leda till att
människors uppfattningar och normer kolliderar och kan försvåra för läraren att skapa bra arbetssätt för eleverna vilket då leder till försämrad skolmiljö. (Lahdenperä & Sundgren 2016, s. 12).
Lärare 1 och lärare 2 använder två olika sätt för att stödja nyanlända elever. Båda lärarna tar stöd av SVA-lärare och använder sig av bildstöd. Vidare anpassar sig båda
lärarna efter det material som man har i skolan. Utifrån det försöker våra informanter inkludera eleverna och anpassa lektionen efter elevernas behov.
Samverkan
Begreppet samverkan används för att förklara samarbetet mellan klasslärare, SVA-lärare och modersmålsSVA-lärare. Lärare 1 och SVA-lärare 2 samarbetar i mindre uträckning med modersmålslärare, men har en bra samverkan med SVA-läraren. Det är viktigt att ha ett bra samarbete med SVA-läraren då hen har många års erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever och har mer erfarenhet kring vilka material man kan använda sig av för att främja elevens språkutveckling.
Kultur
Eftersom den svenska skolan numera är i hög grad mångkulturellt, tyckte vi att det är viktigt att veta hur lärarna planerar sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och kulturkrockar.
Lärare 1 och 2 anser att alla elever bör behandlas lika både som vuxna men även barn. De menar att det är mycket glädjande att se hur man välkomnar en ny elev som har andra bakgrunder samt hur man inkluderar elever genom samlingar, filmer och
uppgifter. Lahdenperä & Sundgren (2016, s. 8–13) förklarar att pedagogens uppdrag är att skapa kommunikation mellan elever och de olika kulturer, social och etniska
bakgrunder. De antaganden som skapas bidrar till att individen lär sig av andra individer och sig själv (Lahdenperä & Sundgren 2016, s. 8–13).
5.3
Sammanfattning av resultatet
Det informanterna sade instämmer med litteraturen som studerades, dessa kategorier exempelvis kartläggning av nyanlända, formering av arbetssätt och samverkan som sker mellan elever samt läraren och vårdnadshavaren. I resultat och analys delas informanternas svar till fyra olika kategorier. I dessa kategorier beskriver olika frågor som berör samverkan, kultur, arbetssätt och nyanlända/mångkulturalitet. I den första kategorin kan man se hur en
nyanländ elev betraktas samt hur elevens kultur påverkar elevens tankar som nyanländ. Inom den andra kategorin får man en bild av hur viktigt det är med olika arbetssätt som kan främja elevernas utveckling och förbättra deras språk samt inkludera dem i samhället. Våra
informanter har besvarat intervjufrågorna mer eller mindre på liknande sätt eftersom skolornas arbetssätt bygger på samma riktlinjer men det finns även avvikelser i svaren då respektive skola har sina egna förutsättningar och regler. Den tredje kategorin diskuterade samverkan som sker mellan skolpersonalen. Samverkan används för att förklara samarbetet mellan klasslärare, SVA lärare och modersmålslärare. Utifrån denna samverkan kan man underlätta för eleven att nå sitt mål. Det sista kategorin hur läraren ser på elever med olika kulturer och hur hen arbetar med dem. Båda informanter tyckte att alla elever är lika mycket värda oavsett kultur, etnicitet eller religion. Alla elever bör behandlas lika både från vuxna men även barn.
6
Diskussion
Detta kapitel är uppdelat i avsnitten 6.1 Resultatdiskussion, 6.1.1 Slutsats, 6.2 Metoddiskussion, 6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet, 6.2.2 reflexivet och 6.2.3 sanningskriterier. Kapitlet avslutas med 6.3 Fortsatt forskning.
6.1
Resultatdiskussion
Utifrån de kategorier som behandlas ovan kan man förstå vilka material, arbetssätt och samverkan som utvecklar elevens kunskapsnivå. Lärare, föräldrar, SVA lärare,
studiehandledare, skolan, inspelningsassistent och modersmålslärare arbetar för att främja elevens utveckling. Trots att elevens bakgrund och uppfostran kan påverka eleven och hindrar henne/honom från integrering så kan detta hanteras med hjälp av skolpersonalens samarbete. Det som var intressant är att båda informanter tyckte att de flesta nyanlända elever är
motiverade och vill lära sig språket. Dessutom var det intresseväckande att se hur läraren arbetar med de olika kulturer och vilka metoder som används för att anpassa lektionen till varje individ samt att lära eleverna om olika kulturer. Studien visar hur två grundskolelärare som arbetar i två olika skolor undervisar nyanlända elever och elever med annan kulturell bakgrund för att utveckla elevernas språk. Interkulturalitet utvecklar skolans mångfald genom att besvara de nödvändiga frågorna såsom ledarskap, undervisning, skolutveckling, samarbete med föräldrar, personalens interkulturella förmåga. En viktig del i det interkulturella lärandet
är arbetet med de hinder som påverkar lärande och utveckling som skapas av egna
erfarenheter, grupptillhörigheter eller kulturella värderingar (Lahdenperä m.fl. 2016, s.212– 213).
Syftet med denna studie var att fördjupa kunskaper inom mottagandet av nyanlända elever samt hur skolan planerar undervisningarna för att främja deras kunskaper. Vårt fokus låg på samverkan mellan lärare, SVA lärare och modersmålslärare, vi har undersökt kring hur språkkunskaper utvecklas i svenskan för nyanlända elever. Resultatet av denna studie visar på att skolor arbetar med nyanlända elever parallellt där de nyanlända eleverna får undervisning i svenska som andraspråk med en lärare som är utbildad i svenska som andraspråk. Man har valt att arbeta på detta sätt då man anser att nyanlända elever behöver få en mer fokus inriktad undervisning. Axelsson & Magnusson (2012, s. 307) tar upp hur viktigt det är för nyanlända elever att få arbeta med de olika ämnena på sitt modersmål. Detta är något som vår studie skiljer sig i. Vår studie syftar på att eleverna lär sig som mest när de får undervisning i
svenska som andraspråk men att eleverna har möjlighet att få modersmålsundervisning för att det är grunden till andraspråksutveckling.
Axelsson & Magnusson (2012, s. 307) nämner att om en nyanländ elev som är i behov av stöttning placeras i en stor klass med bara en lärare som redan har en stor arbetsbörda,
resulterar det i en sämre kvalité på utbildningen där den nyanlända eleven inte får en likvärdig utbildning då hen inte får den tid och stöttning som behövs för att utveckla sina kunskaper. Detta kommer då att påverka elevens skolgång negativt. Våra informanter kände att de inte fick så mycket tid med SVA lärare eller modersmålslärare då det brister i skolan. Nyanlända elever reagerar olika när de börjar i en svensk skola samt att det är svårt att veta hur varje elev anpassar sig då det är individuellt.
Studiens resultat har skapat tankar hos oss och hur vi ska arbeta med nyanlända elever. Det är viktigt att arbeta utifrån elevernas egna förkunskaper och erfarenheter samt att använda sig utav elevernas modersmål för att bidra till en djupare förståelse för resterande ämnen.
6.1.1
SlutsatsStudien visar på att ett bra samarbete mellan alla involverade parter såsom
elevers kunskaper. Lärarna i studien uppfattar sig använda liknande metoder vid ankomsten av nyanlända elever i klassrummet.
Skolor behöver ett bra ledarskap från rektorer och andra resurser som modersmålslärare, SVA-lärare samt klara rutiner kring hur lärare ska arbeta med nyanlända elevers
språkutveckling och vilka resurser läraren har tillgång till för att kunna planera undervisningen efter elevernas förkunskaper.
6.2
Metoddiskussion
Informanterna var utvalda efter olika kriterier, dessa är att lärarna arbetar inom åk F-3, att lärarna har arbetat inom läraryrket ett visst antal år och att informanterna arbetar inom olika årskurser. Anledningen till dessa krav är att ge studien ett bredare perspektiv då
undersökningen involverar olika årskurser. Fler informanter hade givit studien ett större underlag för både resultat och analys. Det hade även kunnat vara positivt att involvera SVA- lärare och modersmålslärare i undersökningen för att skapa en bredare bild av hur
undervisningen av nyanlända elever sker.
6.2.1
Pålitlighet och trovärdighetFör att säkerställa studiens pålitlighet och trovärdighet har vi utgått ifrån Tivenius (2015, s. 17–18) uppfattning på validitet och reliabilitet. Intervjun utfördes i en öppen anda och det gav informanter möjlighet att uttrycka sig fritt. Det som kan försvaga studiens validitet är antalet intervjuer, men på grund av omständigheterna var det svårt att få tag på flera informanter. De informanter som erbjöd sin tjänst blev tyvärr drabbade av covid-19 vilket ledde till att antalet informanter minskade. Studien uppfyller även de tre sanningskriterier som är
rimlighetskriteriet, koherenskriteriet och korresponskriteriet som (Tivenius, 2015 s. 25) nämner. Resultaten är rimliga eftersom det förstärks utifrån de forskningsfrågor som har valts samt att resultaten inte konstaterar några större skillnader.
6.3
Fortsatt forskning
Studiens resultat kan utvecklas genom att genomföra intervjuer med SVA lärare och studiehandledare samt få del av materialet som de använder för nyanlända elever. Man kan även till nästa studie öka antalet informanter från fler skolor och kommuner för att få en större variation av resultatet. Vi skulle även vilja intervjua elever för att få ett bredare perspektiv.
7
Referenser
Andersson Brynja, N. & Melchert, R. (2010). Nyanlända elevers utbildning: goda exempel
från tio kommuner.
http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/Nyanlanda_elever_0610.pdf.( Hämtat 2020- 05-17)
Axelsson, M; Magnusson U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren I: Hyltenstam, Kenneth; Axelsson, Monica; Lindberg, Inger. Flerspråkighet –
en forskningsöversikt 5:2012. Vetenskapsrådet, 247–257. (Hämtad 2020-07-30)
Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande-mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur.
Dewey, J. (1933). En analys av det reflektiva tänkandet. I Brusling C. & Strömqvist G. (Red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Elmeroth, E. & Häge, J. (2009). Flyktens barn. Lund: Studentlitteratur.
Gynne, A. (2016) ”Hans saknar lanttulaatikko!” Språkande och kulturella vardagspraktiker i en sverigefinsk minoritetsskola. I: Lahdenperä, P. och Sundgren, E. (red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Stockholm: Liber. S. 182–199. Juvonen, P. (2016). Nyanländ i den svenska skolan – om mottagande, utbildning och forskning. Tillgänglig här:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1054866/FULLTEXT01.pdf (Hämtat 2020-07-30)
Lahdenperä, P., Sundgren, E. (Red.) (2016). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Stockholm: Liber.
Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt (2: a upplagan). Malmö: Gleerups.
Lilliedahl, J. & Ehrlin, A. (2016). Kartläggningen och inkludering av nyanlända elevers kunskaper exemplet musik. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (red.), (2016). Skolans möte med nyanlända (1 uppl., ss. 49–63). Stockholm: Liber AB
Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället: en analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973–2006. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007.
Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006. Göteborg.
Nilsson, F. J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (s. 37–81) Stockholm: Natur och kultur.
Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad: Karlstad Universitet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig här:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen 2010:14. (2010) Rätten till kunskap - en granskning av hur skolan kan lyfta
alla elever. Tillgänglig här:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Ratten-till-kunskap/
Skolverket (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2016/allmanna-rad-om-utbildning-for-nyanlanda-elever?id=3576. (Hämtat 2020-07-30)
Skolverket. (2016). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet. (2014). Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång.
https://www.regeringen.se/49b727/contentassets/493eacd6499d4701855e4bcfd0c5dfcd/utbild ning-for-nyanlanda-elever---mottagande-och-skolgang-prop.-20141545 (Hämtat 2020-07-30) Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs] Stockholm:
8
Bilagor
8.1
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter från Mälardalens högskola vid namn Shahin Azizi och Sara Saimato som
för närvarande läser termin 6 i grundlärarprogrammet F-3. Vi har valt att utföra en studie som
syftar till att undersöka hur lärare arbetar med nyanlända elever samt elever med annan
kulturell bakgrund. Hur anpassas undervisningen för flerspråkiga elever samt nyanlända
elever? Vilka metoder och material används i de olika åldrarna samt hur utformas
lektionsinnehållet utifrån elevernas erfarenheter och kunskaper.
Vi har valt att skriva om just detta då ämnet är relevant utifrån ett forskningsperspektiv samt
för att utöka våra egna kunskaper för vår framtida yrkesroll.
Vi hade tänkt utföra intervjuer med F-3 lärare men på grund av de rådande omständigheterna
med Covid-19, kommer vi att utföra intervjuerna digitalt. Vi kommer att utföra intervjuer med
4 F-3 lärare, vi har valt att tillfråga just dig eftersom du arbetar som F-3 lärare. Det som
förväntas av dig som informant är att du har möjlighet att delta i en intervju som beräknas ta
cirka 30–40 minuter. Deltagandet är helt frivilligt och du som deltar i denna studie kan
avbryta eller välja att ej svara på frågor utan några negativa konsekvenser. All insamlat
material kommer att bearbetas av oss två studenter och vi kommer att utgå utifrån de etiska
principerna som innebär att all information anonymiseras och allt material kommer enbart att
användas för studiens syfte. Det färdiga arbetet kommer informanterna att kunna ta del av,
sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.
Skribent 1 Skribent 2
Namn: Shahin Azizi Namn: Sara Saimato
Epost: Sai17009@student.mdh.se Epost: Sso19001@student.mdh.se
Telefon: 0700727681 Telefon: 0736429799
8.2
Bilaga 2.
1. Vad tycker du att man ska tänka på när man ska planera sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och kulturkrockar?
2. Kan du nämna det vanligaste kulturkrockar som uppstår i skolan?
3. Hur förbereder du innan en nyanländ elev börjar i din klass?
4. Hur kan du förbättra din interkulturella kompetens?
5. Vad betyder ”mångkulturell skola” för dig?
6. Tycker du att språkstöd på modersmålet är viktigt?
7. Vilka arbetssätt använder du för att stödja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling?
8. Vilka förväntningar har du på de nyanlända elevernas kunskapsutveckling jämfört med övriga elever i klassen?
9. Hur kan du organisera och planera undervisningen i ämnet svenska, så att det främjar både språk- och kunskapsutvecklingen för dina elever?
10. Vilka ”krav” ställer en nyanländ elev på utformningen av er undervisning?
11. Hur ser samarbetet ut mellan dig och modersmålsläraren?
12. Hur tar du vara på och använder de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen?
