GE FRILUFTSLIVET
ETT LYFT
– kraftsamla nationellt!3
6
FRILUFTSLIV
10
I DANMARK
– naturlig del i vardagslivetSCOUTERNAS
INRE RESA
– enklare att vara scout idagFritt fram
för friluftsliv
Tankesmedja
för friluftsliv
2013
Projektledare: Eva Stighäll Omslagsfoto: Westend61/Megapix och Camilla Näsström
Foto i övrigt: Maria Kvarnbäck och Anna Richter om inte annat anges. Text: Maria Kvarnbäck /
Precis Kommunikation Form: Kaigan
ISBN: 978-91-620-8660-2
Innehåll
Naturvårdsverket: Sveriges miljömyndighet med ansvar för att bland annat bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv.
Maria Ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket
Tankesmedjan för friluftsliv 2013 tog sitt avstamp i den övergripande frågan hur friluftslivet kan ta sig mot nya höjder och bli ”mer, fler och ännu bättre”.
– Vi gör mycket bra i dag, men vi vill och kan göra ännu bättre, sade Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren under sitt invigningstal. Med färska minnen från en topptur till Kebnekaise satte Maria Ågren ramarna för friluftslivet; storslagna äventyr i vildmark är lika häftigt som en stilla promenad i tätortsnära natur.
Organisationen bakom friluftslivet beskrevs som ett stort pussel där myndigheter, kommuner, stiftelser, utbild-ningsorgan och organisationer samverkar.
– Naturvårdsverkets uppdrag är att få alla att dra åt sam-ma håll och stärka friluftslivet, förklarade Maria Ågren. För att pussla ihop det stora pusslet behövs samverkan, vi måste se varandra och knyta an till varandras arbete, fortsatte Maria Ågren.
Stefan Nyström, ordförande i paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv, tog över stafettpinnen och konfirmera-de att samverkan är ett nyckelord för ett starkare frilufts-liv. Han passade också på att slå ett slag för det vardags-nära friluftslivet och pekade på en rad viktiga uppgifter för friluftslivets företrädare. Hit hör insatser för att värna och vårda allemansrätten, stärka den långsiktiga finansie-ringen och synliggöra friluftslivets värden. Stefan Nyström uppehöll sig bland annat vid den demokratiska aspekten av organisationernas arbete.
– Friluftslivets organisationer ser till att många tusen människor får träning i ledarskap och erfarenhet av sty-relsearbete som gör dem rustade för olika samhällsuppgif-ter sade ordföranden som därefsamhällsuppgif-ter ställde sig till smedjans förfogande:
– Jag kommer särskilt att lyssna efter vad ni behöver för att verka och utvecklas, sade Stefan Nyström som till-sammans med Maria Ågren manade besökare att utnyttja smedjans möjligheter att diskutera och utveckla friluftsli-vet i alla sina former.
Mer, fler och ännu bättre
• Ge friluftslivet ett lyft sid 3
• Därför är friluftspolitiken viktig sid 4
• Utblick Danmark: Friluftsliv med grön profil sid 6
• Den svåra konsten att se sig själv sid 8
• Enklare och roligare med scouterna sid 10
• Örebro sverigebäst på friluftsliv – igen sid 12
• Tankar i den fria rymden – Open Space sid 14
Drygt 200 personer tog under Tankesmedjan för friluftsliv 2013 chansen att diskutera frilufts-livets utmaningar och möjligheter. Temat för året – Mer, fler och ännu bättre – satte fokus på både utvecklingsbehov och framtidsstrategier. Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv Tankesmedjan för fri-luftsliv 2013 arrangera-des av Naturvårdsver-kets i samarbete med:
Boverket, Forskningspro-grammet Friluftsliv i förändring, Centrum för naturvägledning, Handisam, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kon-sumentverket, Lantbru-karnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Miljödepartementet, Skogsstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Statens Folkhälsoinstitut, Svenskt Friluftsliv, Svenska Ekotu-rismföreningen, Sveriges Fritids- och Kulturchefers förening, Tillväxtverket och Ungdomsstyrelsen.
gens 28 Mkr till 56 Mkr år 2015. Stödet till politiska partier, idrottsorganisatio-ner liksom presstödet an-vänds som språngbräda, orättvisan anses stor jäm-fört med de ”växelpengar” friluftslivet får.
Friluftslivet behöver ökade resurser för att nå sina
mål. Det anser Stefan Nyström, ordförande i
org-anisationen Svenskt Friluftsliv som vill att även
regeringen gör ”mer och ännu bättre”. Nu hoppas
Nyström att regeringen Reinfeldt gör som Barack
Obama – gör friluftsfrågorna till ett rejält nationellt
folkhälso- och naturvårdsprojekt.
2010 fick friluftslivet sin första proposition. Här anges tio mål för frilufts-livet som tillsammans ska leda fram till ett bättre friluftsliv. 2012 kom re-geringens skrivelse i sam-ma ärende, med mätbara delmål och instruktioner om uppföljning och mål-uppfyllelse till 2020. Men smörjmedlet för att flytta positionerna saknas enligt Stefan Nyström.
– Det i ett läge när allt fler svenskar fastnar hem-ma i soffan. Våra organisa-tioner skulle kunna ge ett fantastiskt bidrag i samar-bete med kommunerna – om det bara fanns resurser!
En samhällsfråga
Stefan Nyström ser frilufts-liv som en samhällsfråga, en infrastruktur för
folk-hälsa, demokrati och för människors förståelse av andra miljöproblem som staten bör ta ansvar för. Mer friluftsliv förbättrar folkhälsan, stärker sam-hällsekonomin och ökar välfärden. De politiska målen i alla sin ära, men utan kompass är kartan inte mycket värd, enligt Nyström som också rik-tade deltagarnas blickar mot utvecklingen i många av de föreningar som bär upp friluftslivet. Medlems-antalet viker, vi svenskar är idag mer benägna att köpa enstaka upplevelser och prioriterar i mindre utsträckning medlemskap och engagemang i fören-ingar.
– Det må så vara, men det betyder att intäkterna går ner och arbetsbördan
ökar för många föreningar. Samtidigt som mer förvän-tas av föreningslivet – ek-vationen går inte ihop, be-tonade Nyström.
Förståelse grundlägger
Stefan Nyström oroas ock-så över politiska företräda-res beskrivning av området såsom underordnat ”vik-tigare” frågor inom miljö-politiken. Som klimat- och kemikaliepolitiken.
Det fungerar inte så, an-ser Stefan Nyström som vill vända på perspektiven. Kommer människor ut och får en egen förståelse för naturen förbättras tvärtom förutsättningarna att nå andra miljömål, anser Ny-ström som fortsätter:
– Insikt om att nyfångad lax utanför Ystad inte kan ätas på grund av höga hal-ter av dioxin gör kemika-liepolitiken levande för alla och envar. Acceptans för politiken liksom nya köp-vanor finns runt hörnet.
Öka stödet
Svensk Friluftsliv vill att det ekonomiska anslaget till friluftslivets organisationer minst fördubblas, från
da-Ge friluftslivet ett lyft!
FOTO : H ELENA W AHLMAN / M ASKOT / S CAN pI x
Stefan Nyström:
Svenskt
Friluftsliv:
• paraplyorganisa-tion för 23 ideella friluftsorganisationer (2 miljoner medlem-skap och 10 000 lokala- och regionala föreningar),• fördelar årligen stats-bidrag till friluftslivets organisationer (28 Mkr),
• verkar för att stärka friluftslivet genom att värna allemansrät-ten, öka den långsik-tiga finansieringen för friluftsorganisa-tionerna samt höja friluftslivets status i samhället.
Emma Lindberg tog inled-ningsvis ett avstamp i fri-luftslivets samhällsekono-miska betydelse:
– Friluftslivet betyder mycket för samhällseko-nomin. Det omsätter 100 miljarder och bidrar med cirka 75 000 arbetstillfäl-len i Sverige, inledde Lind-berg som fortsatte:
– Turistnäringen står för bortåt 3 procent av BNP, och omsätter 244 miljarder i Sverige vilket motsvarar
Därför är friluftspolitiken viktig
ca 160 000 jobb. Interna-tionellt går cirka 20 pro-cent av turismen till natur-områden. För Sverige har vi inga siffror, men det är inte otroligt att det är mer.
Friluftslivets värde kon-staterades finnas också på en mer vardaglig nivå. Lindberg pekade på att mer än hälften av svenskarna är ute i naturen ganska ofta eller mycket ofta under vardagar. Steget att komma ut i naturen konstaterades
En rad aspekter gör friluftslivet till ett viktigt politikområde för regeringen och för Sverige.
Det betonade Emma Lindberg som för miljödepartementets räkning redogjorde för
regeringens vision om att friluftslivet ska spela en viktig roll i olika delar av samhället.
Friluftsliv – mer än en lisa för själen.
Emma Lindberg, Miljödepartementet FOTO : M ATHIAS Sjö STR öM / M ASKOT / S CAN pI x
Emma Lindberg, politiskt sakkunnig hos miljöminister Lena Ek
dock vara längre om man inte är född i Sverige, är gammal, barn eller har en funktionsnedsättning.
– Därför är det bra med fokus på integration och tillgängliggörande ur flera aspekter, betonade Lind-berg.
Politiken just nu
Statens ansvar är enligt Lindberg att skapa förut-sättningar för friluftslivet och att säkra tillgång och
ende arbetet i regerings-kansliet med friluftslivsfrå-gorna.
Vi säkerställer nu att alla länkar är på plats och att de är starka. Det gäller bland annat myndigheter-nas roll och ansvar i upp-följningen av friluftsmålen.
Konkret kan genomför-andet handla om att göra ändringar i olika myndig-heters instruktioner och regleringsbrev. Eller att ge särskilda uppdrag till myn-digheter.
– Vår målsättning är att alla uppdrag ska vara klara och sjösättas så snart som möjligt i år, sade Emma Lindberg.
Miljödepartementet sam-arbetar med andra de-partement för att stärka friluftsfrågorna i olika po-litikområden. Detta gäller exempelvis friluftsvärden i skog (Landsbygdsdeparte-mentet är ansvarigt), och friluftslivets betydelse för folkhälsa (Socialdeparte-mentet).
– Som ett exempel kan jag nämna att Skogsstyrel-sen har fått i uppdrag av Landsbygdsdepartementet att se över skogens sociala värden, avrundade Emma Lindberg.
Ny handbok för
tillgänglig natur-
och kulturområden
Fler, mer och bättre kan man också bli
om naturen blir mer tillgänglig för
perso-ner med funktionshinder. En ny handbok
vill snabba på den utvecklingen. Under
Tankesmedjan lanserade
Naturvårdsver-ket, Riksantikvarieämbetet och Handisam
en ny vägledning för ökad tillgänglighet i
natur- och kulturområden.
– Handboken är efterfrågad och jag hoppas att den ska bidra till att vi får mer och fler områden som blir tillgängliga för personer med olika typer av funk-tionshinder, säger Mikael Wahldén från Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning.
Enligt medförfattaren innehåller handboken både ”skåpmat” i form av information om befintlig lag-stiftning och standarder, men här finns också en rad nya grepp. Läsaren hittar bland annat verktyg för bedömning och prioritering av tillgänglighetsåtgär-der inom och mellan områden. Vilka områden är mest lämpade att göra tillgängliga? Och hur? Hand-boken lyfter fram en stegvis metod för att anpassa områden.
Ladda ner handboken (rapport 6562) från
Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se Camilla Näsström, Naturvårdsverket, Fabian Mebus, Riksantikvarieämbetet och Mikael Wahldén, Han-disam är alla medförfattare till den nya handboken ”Tillgängliga natur- och kulturområden”.
Tio mål för friluftspolitiken
1. Tillgänglig natur för alla
2. Starkt engagemang och samverkan 3. Allemansrätten
4. Tillgång till natur för friluftsliv 5. Attraktiv tätortsnära natur
6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet 8. Ett rikt friluftsliv i skolan
9. Friluftsliv för god folkhälsa 10. God kunskap om friluftslivet
förbättra tillgängligheten till naturen. Arbetet med den nya friluftspolitiken pågår, den specificeras i två dokument: 1) Propositio-nen från 2010 samt Skri-velsen från december 2012 där bland annat tio mät-bara mål för friluftspoliti-ken redovisas. I skrivelsen förtydligas också ansvaret för att genomföra och följa upp de tio målen.
– Genomförandet av fri-luftsmålen ska redovisas vartannat år med första rapportering år 2015. Vi har betonat att uppfölj-ning bör samordnas med miljömålsuppföljningen. Naturvårdsverket är sam-ordnande myndighet för återrapporteringen till re-geringen.
– Ett viktigt syfte med friluftslivsmålen och pre-ciseringarna av dem, är att de ska vara vägledande för arbetet med friluftslivsfrå-gor på alla nivåer i samhäl-let. Friluftslivsmålen är ett stöd för inte enbart myn-digheternas arbete, utan för alla aktörers frilufts-livsarbete.
Internt arbete
Emma Lindberg berättade också kort om det
pågå-Utblick Danmark:
Friluftsliv med grön profil
Även det danska friluftslivet vill bli mer, fler och ännu bättre. Ribban ligger högt
– alla danskar ska erbjudas ett rikt friluftsliv. Och det i en natur som är värd att
uppleva. I en färsk strategi för friluftslivets utveckling 2013-2020 slår danska
Friluftsrådet fast hur det ska gå till. Sammantaget är det en strategi som ger
friluftslivet en grönare profil jämfört med tidigare.
Friluftsrådet har som mål att förmedla natur och na-turupplevelser samt att ut-bilda befolkningen i natur, miljö och hållbar utveck-ling. Organet är en paraply-organisation och samlar över 90 organisationer. Att förankra strategin har där-för tagit sin tid, närmare be-stämt två och ett halvt år. Alla medlemsorganisationer har givits chans att tycka till vid tre tillfällen. Synpunkter har också hämtats in från organisationer och personer som normalt inte
förknip-pas med friluftsliv. Hit hör media, skådespelare och po-litiker.
– Det har haft stor be-tydelse, deras åsikter har inspirerat arbetet mycket, framhåller Friluftsrådets ordförande Jan Eriksen som påpekar att man ock-så lagt stor vikt vid att ar-beta igenom värdegrunden för den egna organisatio-nen. Strategin lämnas inom kort till danska miljöminis-tern som ett bidrag till ett pågående arbete med en nationell friluftspolitik. Friluftsliv i odlingslandskapet – en dansk utmaning.
FOTO : S VEN -E RIK M AGNUSSON jan Eriksen, Friluftsrådets ordförande
Rik natur – rikt friluftsliv
Friluftsrådets strategi för danskt friluftsliv ringar in flera utmaningar för det hårt uppodlade och relativt tätbefolkade grannlandet. Det handlar om att utveckla friluftslivet så att det blir en naturlig del av människors vardagsliv – och samtidigt säkra att det finns en natur som är värd att uppleva. En rik natur ger ett rikare fri-luftsliv är måttot, exempel hämtas från fågelmarkerna där Eriksen gärna vistas. – 1995 hade vi ett par
havs-jan Eriksen föreläser under Tankesmedhavs-jan 2013.
Visionen för arbetet enligt strategin 2013-2020 lyder: ”Friluftsliv för alla – i en rik natur, på en bärkraftig grund.” Tre centrala fokusområden pekas ut för att nå visionen: friluftsliv, utbildning och förmedling samt natur och landskap.
Varje område har försetts med organisations- och utvecklingsmål, totalt rymmer strategin inte mindre än 71 utvecklingsmål. Målen gör arbetet transparent och underlättar för friluftslivets aktörer att dra åt sam-ma håll.
Friluftsrådet vill att samhället flyttar fram positioner-na; 2016 vill man bland annat att staten ställer krav på kommunerna så att deras översiktliga fysiska plane-ring behandlar friluftsliv som ett självständigt område.
Läs mer om Friluftsrådets strategi - se www.friluftsrådet.dk/strategi2020
Friluftsrådets
strategi i korthet
örn i Danmark, idag har vi 48 par. De allra flesta tycker att det är fantastiskt och att det inspirerar till besök in naturen.
Mer och bättre natur i Danmark är därmed ett viktigt mål för friluftspoli-tiken. Framgång ska bland annat mätas i ökad andel naturareal på jordbruks-mark samt ökade biolo-giska värden.
– Målet är beroende av jordbrukspolitiken inom EU, konstaterar Jan Er-iksen vars organisation därför också har politisk påverkan på hög nivå på agendan.
Ingen allemansrätt
Att utveckla friluftslivet i Danmark bjuder särskilda utmaningar. Här finns spar-samt med skog och alle-mansrätten lyser med sin frånvaro. Men landets långa kuststräckor (7 000 km) är en tillgång och Eriksen låter sig inte nedslås.
Vi saknar inte det vi inte har. Våra stränder är till-gängliga för alla om de inte är odlade eller gräsbeväxta ner till vattenbrynet. Och det är fritt fram att fär-das på vattendrag. I övrigt försöker vi lösa utmaning-arna i samråd med privata markägare. Vi har ett väl utbyggt nät av vandrings- och cykelleder både i stä-der och landsbygden, ofta skapat i samarbete med markägare.
In i skolorna
Miljöutbildning är ett om-råde där Danmark har både ambitioner och traditioner. Certifieringen ”Grön Flagg” är från början ett danskt ini-tiativ, sprunget ur Stock-holmskonferensen 1972 om hållbar utveckling, berättar Eriksson.
Utbildning i natur och friluftsliv återkommer ock-så i den nya strategin.
– Den uppväxande gene-rationen ska få upplevelser och kunskap om naturen så att de önskar att värna om den, säger Jan Eriksen. Ytterst handlar det om att synliggöra friluftslivet som en del av samhällets stora utmaningar som klimatets förändring, folkhälsa, och främlingskap inför natu-ren. 2016 ska Friluftsrådet fungera som ett nationellt kunskapscenter för inte-grering av natur, miljö och hållbarhet i undervisning-en.
Utmaningar väntar
Föreningslivet utmanas även i Danmark. Utveck-lingstrenderna känns igen från Sverige – allt färre hit-tar ut i naturen och frilufts-livets organisationer tappar medlemmar.
Det är organisationernas kanske största utmaning, menar Eriksen som samti-digt konstaterar att sam-hället är på väg att få en hel generation som inte har lika naturlig tillgång till natur och friluftsliv som hans generation hade.
Lösningen på frågan om minskad utevaro är förstås
inte enkel. Eriksen menar att det finns enkla grepp som att se till att det finns grönområden där folk bor, att värna den tätortsnära naturen. Det är också vik-tigt att utmaningen upp-märksammas av skolan. Men Friluftslivets organisa-tioner måste också bli bättre
på att ta in och förhålla sig till de nya trenderna i sam-hället. Eriksen tror på en utveckling där medlemskap och engagemang blir mer kravlöst än idag. Där med-lemskap kan anpassas till olika grader av utövande och därmed öppnar för ett mer flexibelt engagemang.
Hur ser egentligen friluftslivets organisationer på sin verksamhet? Är man
genuint inkluderande, finns förutsättningar för att nå nya grupper och den
tillväxt man önskar? Oskar Pripp, forskare i enologi vid Uppsala universitet
skickade under Tankesmedjan en rad tänkvärdheter till deltagarna.
Oscar Pripp svingar sig le-digt och i hög fart mellan tidsepoker och samhälls-skikt i sin föreläsning. Så mycket friluftsliv pratas det inte, men Oscar Pripps grundresonemang om att den som vill nå ut till nya grupper måste se sig själv speglad utifrån, är giltigt för alla organisationer. Och som hängiven seglare och aktiv inom båtlivet tycker Pripp sig se utma-ningar även för friluftsli-vets organisationer.
Om man vill nå ut och utveckla sina nätverk och medlemsorganisationer så måste man – liksom andra samhällsorgan – bli bättre på att spegla sig utifrån. Och ta det svar man får på största allvar.
Nätverk avgörande
I likhet med många kultur-institutioner finns en risk att friluftslivet invaggas i en trygg definition av sig själva såsom arbetande för en god sak.
– Men bara för att man har en bra verksamhet och en solid värdegrund så inne-bär det inte att man inte är exkluderande, menar Pripp.
De sociala nätverken be-skrivs som avgörande för att nå ut. Och då gäller det att skapa sociala nätverk som fungerar för nya grup-per.
– Med en mångfald i or-ganisationens kärna är det lättare att få ut budskapen, då skapas automatiskt nät-verk som når ut i en mång-fald av kulturer, resonerar Pripp som listar tre steg
såsom avgörande för ökad mångfald:
• Gå från tolerans till er-kännande.
• Ta sig bort från ”dom och vi”.
• Etablera nya sociala nät-verk.
Individen först
Vitsen med mångfald be-skrivs som solklar, en mångfald av erfarenheter och sociala identiteter är helt enkelt bra för verk-samheten. Och en mång-fald gör det i sin tur lättare att se världen från andra hållet.
Verktyg för att utnyttja mångfaldens möjligheter finns. Den som vänder sig till en ny grupp måste först och främst utgå från var in-dividen står – inte varifrån
Den svåra konsten att se sig själv
man föreställer sig att de står.
– Det gäller att gå utanför sig själv och ställa sig frå-gan: Vad kan du hjälpa oss med?” eller ”vad kan du tillföra oss?”
Oscar pripp, forskare och enolog. Fokus ligger på in-kludering, entreprenörskap och migration.
Finns lösningen på många organisationers utmaningar i självbilden? ja, åtminstone delvis tror etnolog Oscar pripp vid Uppsala universitet.
Med skriften ”Chilla i naturen” visar Malmö naturskola på olika
utgångspunk-ter i naturmötet. Ur erfarenheutgångspunk-terna växer idéer om hur man bäst når ut och
vilken information som behövs för att få fler att ta steget in i friluftslivet.
Chilla i naturen summeras i en skrift med syfte att in-spirera andra ungdomar att vilja ge sig ut i naturen. Bakom skriften står fem elever i språkintroduk-tionsklasser på Frans Suell och Jörgen Kocks gymna-sium i Malmö. Tillsam-mans med en handledare från Malmö naturskola gjordes nedslag i naturen och naturmöten beskrevs. Av unga för unga.
Fokus ligger på ungdo-mar med liten eller ingen erfarenhet av svensk natur
och friluftsliv. En grupp vars utgångspunkter man inte vet så mycket om enligt Hana Thomasson, lärare vid gymnasiet.
– Vi måste fråga oss – vad lockar nyanlända svensk-arna ut i naturen?, menar Hana Thomasson. Olika personer konstaterades ha olika önskemål.
Fråga dem, vad vill de ha? Engagera dem… De har fler svar än vad vi tror. Vi måste också se till att göra infor-mationen tillgänglig. Det handlar om att översätta informationen till de ny-anländas språk, men också om att placera ut den på strategiskt riktiga platser. Här nämns migrationsver-ket, sociala myndigheter, boenden och förstås fa-cebook. En viktig väg är också att engagera skolor. ”Chilla i naturen” är ett ex-empel på det senare.
Hana Thomassons råd till föreningslivet lyder;
En blivande naturinspiratör:
”Jag tycker att naturen är mycket bra. Den är full av vackra saker som djur och blommor. Elefanter är djur som jag gillar i naturen. I mitt hemland Elfen-benskusten finns det många elefanter men i Sve-rige finns det inga elefanter.
Naturen är ofta ett bra besök. I naturen kan man äta, det är jättekul. Det är också viktigt att man pro-menerar i naturen och lyssnar när fåglarna sjunger. Naturen ger oss möjlighet att leva. Jag tycker att naturen är en rolig plats. Jag tänkte föreslå för mi-na vänner att vi åker till mi-naturen en dag.”
Text: Zoumana Sanoh
Se hela skriften ”Chilla i naturen” på Malmö kom-muns webbplats.
Hana Thomasson, gymnasielärare.
– Vänta inte på att de ska upptäcka er. Ni måste kom-ma till dem och visa upp er. Friluftsliv kanske inte finns i deras länder. Hana lyfter fram scouterna som ett bra exempel. De både besöker skolor och bjuder in ung-domar. Det ger i sin tur nya bekantskaper och skapar
nyfikenhet. Så småningom kanske de vi vill nå tar ste-get och ansluter sig till för-eningen.
Chilla i naturen
FOTON : LINA Hä LLSTR öM / M ALM ö NATURSKOLAEn ny organisation med ny syn på sig själv. Ett vas-sare koncept och en tydlig mission. Men ändå samma ”Scouterna”. Hur gick det till?
– Vi började med att rannsaka oss själva, berät-tar Åsa Olsson, tidigare medlemsutvecklingschef för organisationen. Året var 2005 och vi fann att samhället inte hade samma syn på scouterna som vi. Vi fanns i princip inte, och
man visste definitivt inte att vi är världens bästa le-darskola för barn och ung-domar.
Medlemslistan krympte och man hade svårt att re-krytera nytillskott. Så kun-de kun-det inte förbli.
Efter att ha kartlagt ut-gångsläget var det bara att kavla upp ärmarna. Scou-terna skulle bli relevanta och attraktiva. Det blev en resa som vände ut och in på det mesta.
Färre medlemmar och svagt intresse för styrelseengagemang präglar
förenings-sverige. Men Scouterna presterar ett trendbrott. Förklaringen ligger enligt
organi-sationen i ett gediget internt förändringsarbete. Idag är det enklare och roligare att
vara scout än tidigare. – Vi har gjort vår hemläxa, det mesta är nytt hos Scouterna,
säger Åsa Olsson, utvecklingschef för regionala kansliet i Stockholm.
– Vi frågade oss varför vi finns, vad vi egentligen vi gör, varför vi behöver växa och varför man ska bli medlemmar hos oss, berät-tar Åsa. Vi satte ord på vad scouterna är på nytt.
Riktad information
En ny strategi såg dagens ljus, här pekades medlems-utveckling, kommunika-tion och organisakommunika-tionsut- organisationsveckling ut som viktiga ut-maningar. Verktygen hette
nytt scoutprogram, nya le-darskapsutbildningar- och vässade rekryteringsmeto-der. Men en ny kommuni-kationsplattform i botten gjordes en rejäl djupdyk-ning i rekryteringsarbetet.
– Vi tog reda på vilka som blir scouter och i vilka åldrar det är enklast att rekrytera nya medlem-mar, förklarar Åsa Olsson. Svansföringen höjdes mar-kant, vi trodde verkligen att vi skulle lyckas vända
trenden. En positiv atti-tyd är viktigt, betonar Åsa Olsson. Liksom att jobba strategiskt, det var viktigt att snabbt få ordning på siffrorna.
– Vi hade under en pe-riod försökt rekrytera alla och gav samma material till både vuxna och barn. Vi valde nu att fokusera på 8-9-åringar, erfarenheterna visade att dessa är lättast att rekrytera. Och vi när-made oss dem på ett nytt sätt Barn vill inte ha bro-schyrer utan tatueringar och coola festivalarmband. Broschyrerna tillägnades istället föräldrar.
Metodiskt arbete
Den nya rekryteringskam-panjen gick vidare med skolbesök, utomhusre-klam, lokalpress, samar-bete med ICA etc. Kam-panjen har idag övergått i enhetliga och beprövade metoder för rekrytering.
– Vi vet att det fungerar om vi gör det metodiskt och med kontinuitet, säger Åsa. Internt går arbetet un-der arbetsnamnet ”Attrak-tiv scoutkår”.
Parallellt med det ex-terna arbetet sattes kon-kreta och mätbara mål för den egna organisationen.
Ett nytt grepp var mål för varje åldersgrupp kopplat till det övergripande målet – att göra unga redo för li-vet genom äventyr och ut-maningar som får dem att växa som individer. Med scouterna ska man utveck-las som människa och bli en juste kompis, en bra samhällsmedborgare.
– Vi använder friluftsli-vet som en metod för le-darskapsträning – vi är ute i naturen för att utveckla barn och unga, förtydli-gar Åsa som inflikar att man också strävar efter att det ska vara attraktivt att flytta sig uppåt i ålders-grupperna. För de egna le-darna togs en ledarutbild-ning fram i samarbete med Fryshuset i Stockholm.
Resultat i sikte
Det hårda arbetet börjar ge resultat. 2010 bromsade minskningen av antalet medlemmar in, 2011 såg man en ökning. För 2012 är antalet medlemmar oförändrat. Läget är under kontroll och scouternas utveckling betraktas av många som en framgångs-saga.
Men scouterna slappnar inte av.
– Vi har stabiliserat med-lemsutvecklingen, nu gäller det att hålla kursen, säger Åsa. Vi måste också se till att vårda de befintliga medlemmarna, det handlar inte bara om att hitta nya. Dessutom vill vi nå ut till nya grupper. Även här gäl-ler struktur och metodiskt arbete för framgång.
– Vi vet att vi lyckas bäst när vi etablerar oss i re-dan befintliga strukturer. Nu jobbar vi till exempel med syrisk/ortodoxa för-samlingar i Stockholm. De startar kårer och vi ger stöd. Kravlöst, enkelt och roligt.
Åsa Olsson var tidigare medlemsutvecklingschef för scouterna – idag är hon utvecklingschef för det regionala kansliet i Stockholm.
Mer, fler och ännu
bättre – hur då?
Tamisha Kindberg – mångfaldsansvarig vid Jägarförbundet
– Ökad mångfald kan föra friluftslivet framåt. Men då behövs en attitydförändring bland friluftslivets organisa-tioner, det är inte tillräckligt att planera och genomföra åtgärder. Organisationer och föreningar behöver göra en verklig genomgång av sin verksamhet och fråga sig vad syftet är och vad mångfald betyder för dem. Varje organisation har ju sin egen specialitet. Friluftslivet måste spegla samhället som det ser ut.
Simon Jaktlund – entreprenör, Surfbukten
– Stötta idéer och initiativ från företag inom friluftsliv. Tillåt ett ekonomiskt driv, då blir det någon som tar ansvar. Men ställ gärna krav på till exempel anläggningar och säkerhet. Tänk också på den sociala arenan och fokusera på mötet mellan människor. Fundera över vad är det som gör att människor vill vara med? Aktiviteten är kanske bara en del av värdet. Öppna för trick och lek – och en opretentiös inställning. Friluftslivet måste våga pre-miera att man testar och kanske misslyckas, det får inte bli för svårt.
Arne Lindström – ordförande LRF Västerbotten
– Det behövs ett bättre sam-arbete mellan friluftslivet och markägare. Vi har ett gemen-samt intresse av att männis-kor lär sig om naturen. Om folk inte kommer ut får vi inga bra beslutsfattare. Allemans-rätten är viktig, samtidigt innebär den att vi markägare många gånger måste släppa folk nära in på oss. Det är en balansgång. Vi markä-gare kan bidra med kunskap om de lokala markerna, naturen och om kulturhistorien på platsen.
Örebro kommun har gjort sig känd för att arbeta stra-tegiskt och långsiktigt med grön- och naturområden i den fysiska planeringen, i fritidssatsningar och i för-valtningen av natur- och parkmiljöer. Insatserna be-skrivs som ett målmedvetet arbete för att skapa attrak-tiva miljöer i örebroarnas närhet.
Det ska vara lätt för våra invånare att ta sig till grönområden. Tillgäng-lighet är vår ledstjärna, säger Björn Sundin, kom-munalråd och ordförande
Örebro sverigebäst på Friluftsliv
– igen
i programnämnd Samhälls-byggnad. Och visst finns substans bakom orden, Örebro redovisar med stolthet att alla invånare i tätorten idag har ett reservat eller större natur-område inom tre kilome-ters avstånd. 89 procent har en park eller ett grön-område inom 300 meter.
Mobilguidning
Grunden för Örebros framgångsrika arbete är beslutet från 2010 om att bilda 14 nya natur- och kulturreservat. En krans av
Med Söderhamns kommun hack i häl knep Örebro kommun för andra året i rad första–
platsen i utmärkelsen ”Årets Friluftskommun” 2013. På plats i Stockholm för att ta emot
prischecken fanns engagerade tjänstemän, men också kommunalrådet Björn Sundin
(s). Ett bevis på att friluftslivets frågor ges hög politisk prioritet inom kommunen.
reservat omger idag stads-kärnan. Det ger invånarna god, men också långsiktigt säkrad tillgång till områ-den för friluftsliv. Kommu-nen går vidare och utveck-lar nu successivt sina om-råden mot ökad attraktivi-tet. Exempel är ”Barnens Trädgård” – ett nytt kul-turreservat där olika delar av trädgården har försetts med olika sagoteman.
Insatser för ökad till-gänglighet märks även ge-nom en satsning på mobil-guidning, där besökaren får information via sin mobil.
– Syftet är att göra infor-mation tillgänglig för per-soner med olika funktions-nedsättningar, säger Caro-lina Hillerdal Ljungqvist, kommunekolog. Sats-ningen finansieras via pris-pengarna från kommunens toppnotering som Sveriges friluftskommun 2012 samt av Post- och Telestyrelsen.. I mobilguidningsprojektet samarbetar Örebro kom-mun med bland andra Kommunala handikapprå-det, skolor samt med kom-munens barn- och ung-domshabilitering.
Björn Sundin, kommunalråd (s), Susann pettersson, tillförordnad Kultur- och fritidschef, Carolina Hillerdal Ljung-qvist, kommunekolog – alla örebro kommun – tog emot priset för bästa friluftskommun 2013 under Tankesmedjan.
Framgångsfaktorer
Bland framgångsfaktorer bakom arbetet finns för-utom reservaten i sig, ett långt och träget arbete för frågans vikt. Ambassa-dörer som verkar internt och externt är viktigt. Att människan sätts i centrum för arbetet liksom att det finns en budget och smarta driftlösningar är även det smörjmedel som lyfts fram. I Örebro är man stolt över sin samverkan med
fören-ingar och markägare i fråga om skötseln av natur- och friluftsområden. Att kom-munen nyligen fått mark till skänks av en privat markägare för att bilda na-turreservatet ”Ramshytte ängar”, ses som ett bra be-tyg för att man är på rätt väg. Rådet till andra är att tänka långsiktigt, skaffa sig en budget, börja i det lilla och se till att samarbetet inom den kommunala or-ganisationen fungerar.
Mer, fler och ännu bättre – hur då?
Tätortsnära kulturreservatet Sommarro i örebro.
Fakta – Sveriges Friluftskommun
Utmärkelsen Sveriges Friluftskommun baseras på en en-kät som 2013 besvarades av 262 av landets 290 kom-muner. Undersökningen har fokuserat på tre områden: planer för friluftsliv, information och samarbeten kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv.
Utmärkelsen syftar till att stärka och stimulera friluftsli-vet i hela landet. Bakom initiatifriluftsli-vet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och Svenska Eko-turismföreningen. Prissumman är på 50 000 kronor.
Motivering för första pris 2013
örebro kommun har under flera år arbetat offensivt med frilufts-frågor. Kommunens framgångsrika arbete bygger på samverkan inom kommunen och med privata markägare, företag, myndighe-ter, föreningar och organisationer.
Kommunen jobbar för att skapa en god infrastruktur som gör det möjligt för föreningar, allmänheten och företagare att använda naturområden och bedriva verksamhet där. Kommunen strävar efter ett lokalt engagemang för skötsel av både friluftsanord-ningar och naturreservat.
Grundtanken i skötseln av natur- och kulturmiljöer är ”Natur för alla”, det vill säga att så många som möjligt från olika samhälls-grupper ska kunna hitta ut och ha möjlighet att röra sig i naturen.
Perarne Hermansson – ansvarig för friluftsfrågor vid kultur- och fritidsförvaltningen, Växjö kommun
– Genom att beslutsfattare får en insikt i hur viktiga frilufts-frågorna är för en kommuns attraktivitet. Kommunerna har en viktig roll genom sin planering och genom att till-handahålla infrastrukturen. I Växjö har kommunfullmäktige nyligen antagit en grönstruk-turplan. Det är ett viktigt styrdokument för det fort-satta arbetet med natur- och friluftsfrågor. Växjö är en expanderande stad med målet att ha god närhet till grönytor och naturområden. Ett nätverk mellan kommuner med fokus på goda exempel på kom-munal planering och initiativ för ett rikt friluftsliv vore bra.
Sofie Jugård Löfgren – Aktivut AB och aktiv i Friluftsfrämjandet
– Jag tycker att vi gör ett bra jobb, men att vi kan jobba ännu bättre. Organisationernas be-höver jobba professionellt och med affärsutveckling för att utvecklas. Vi behöver också bli bättre på samverkan. Varför inte en stor webbportal för friluftsli-vet? En annan utmaning är att involvera företagen i friluftslivet. Vi ska inte ”sälja ut” friluftslivet, men det skulle göra det möjligt att få tillgång till ett helt annat kapital än idag. Företag är intresserade, jag jobbar mycket med stora företag i min verksamhet. Men det krävs rätt argument för att företagen ska få upp ögonen för möjligheterna att till exempel stärka sitt varu-märke genom engagemang för friluftslivet.
FOTO : F REDRIK K ELL éN
Rapporten Sveriges friluftskommun 2013 (nr 6556) finns på www.naturvardsverket.se
Under dagen blandades spaningar på vardagliga fenomen med både inspel från akademien och prak-tiska erfarenheter från fri-luftslivets organisationer. Tankebollar och frågor for mellan deltagarna. Är våra system för tröga, hänger friluftslivet med i tidens
Tankar i den fria rymden – Open Space
gång? Vad kan man lära av ett företag som Surfbukten som erbjuder ett stadsnära friluftsliv och samtidigt är en mötesplats för unga med många ”hangarounds”? Och hur tar kommunerna till vara sådana och andra initiativ? ”Vilken kommun blir den första att ha en
Erfarenhetsutbyten, vilda idéer och tänkvärda inspel av alla sorter. Ingen Tankesmedja
utan en riktig tummelplats för deltagarna. På smedjans andra dag möttes därför
entrepre-nörer, myndigheter, organisationer och förvaltare av natur- och kulturområden för att
ge-nom metodiken ”Open Space” diskutera hur friluftslivet kan bli just ”mer, fler och bättre”.
eldsjälvavårdare”, frågade en deltagare.
Många tog chansen att knyta upp andra med snarlika intressen. Ett nytt nätverk för vandringsleder såg dagens ljus. Intresse anmäldes också för ett nytt nätverk för ideella orga-nisationers
ungdomsverk-samhet. Övningen bjöd därtill på en musikalisk ”rap” om allemansrätt liksom en rad perspektiv på kommunernas roll och möjlig utveckling för fri-luftslivets organisationer.
på agendan – ett axplock:
• Hur synliggör vi friluftslivet? Organisationerna behö-ver bli bättre på marknadsföring och PR. Men vad ska marknadsföras – organisationerna eller verksam-heten?
• Satsa på ett kunskapslyft om allemansrätten, ta vara på de goda exempel som finns.
• Skogens sociala värden – hur kan de beskrivas? Vem har ansvaret för att de tas tillvara och utvecklas? • När får vi inte bara motion utan också friluftsliv på
recept? Hur förstärker och synliggör vi kopplingen mellan friluftsliv och folkhälsan?
• Utveckla demokratin i föreningarna och öka engagemanget. Lägg fram spännande motioner, hitta nya former för dialog och nyttja andras are-nor. Påverkanstorg! Upptäck sociala medier. • Satsa på mångfald, friluftslivet måste spegla
sam-hället som det ser ut. Hur kan friluftsorganisatio-ner bli bättre på att nå barn/unga med utländsk bakgrund? Råd: möt andra kulturer på deras hemmaplan.
• Kommunala friluftsråd med ansvar för allemans-rättliga frågor? Markägare, kommunen och fri-luftslivets organisationer vid samma bord.
Open Space-sessionen om kommunal friluftsplanering samlade
flest deltagare, hela 86 personer anslöt till gruppen. Frågor i luften:
Hur ser kommunernas roll ut för det framtida friluftslivets
möjlighe-ter? Vad förväntar sig kommunerna av friluftslivsorganisationerna?
Hur stöds framtidens friluftsliv bäst?
All-time-high:
KOMMUNAL FRILUFTSLIVSpLANERING
Urval av tänkvärdheter, slutsatser och förslag:
Open Space
Open Space är en metod för aktiva och produktiva möten. Del-tagarna sätter själva agendan och bildar grupper för att disku-tera för dem angelägna ämnen. Grupperna re-dovisar skriftligt, resul-tatet värderas av delta-garna genom ett enkelt system för ”betygsätt-ning”.
Läs mer om själva meto-den Open Space. www. openspaceworld.org • LONA-projekt och medel är viktiga.
• Exempel på formulerade friluftsmål behövs.
• Friluftslivet måste få ett eget område i den fysiska planeringen.
• Natur och friluftsliv måste beröra alla nämnder.
• Friluftsorganisationernas roll: • Ta tillvara och samla deras
kun-skaper för att utveckla natur och friluftslivet.
• Tydligare inbjudningar.
• LONA en möjlighet som är viktig för föreningarna
• Många föreningar är små och har kanske inte kraften.
• Naturskolorna en bra början • Lyft fram erfarenheter från processer
i samarbete med friluftslivsorgani-sationer.
• Samarbete med landsting mfl aktörer behövs för att skapa brett engagemang.
• Alla sätter inte etiketten friluftsliv på det som görs = Paketeringen behöver vara sammanhållen och tydlig.
• Stimulera allianser!
• Folkhälsan kan vara och är en viktig dörröppnare.
• Föreningslivet VIKTIGT för kon-tinuiteten måste bevaras och stödjas som en viktig resurs för framtiden.
• Kunskapsbank på bra och goda exempel skulle vara en otrolig hjälp.
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub. Tel: 010 698 10 00, Beställningar Ordertel: 08 505 933 40,
