Ruth Francken, Simone de Beauvoir (1984-86). Olja på duk och fotografier.
Från redaktionen
U t m ä r k a n d e f ö r d e n k ö n s t e o r e t i s k a forsk-n i forsk-n g e forsk-n h a r 1)1 a varit dess tvärveteforsk-nskapliga karaktär. D e t t a f ö r h å l l a n d e k o m m e r tydligt till uttryck i d e t t a t e m a n u m m e r o m teoretiska p o s i t i o n e r . F o r s k a r e f r å n olika d i c i p l i n e r o c h m e d v a r i e r a n d e typer av e m p i r i samlas h ä r i g e m e n s a m m a a n s t r ä n g n i n g a r att dels bevara d e f r u k t b a r a i d e e r n a i d e t m o d e r n a p r o j e k t e t o c h dels att f ö r e n a dessa m e d d e utvecklings-b a r a t a n k a r n a i d e n p o s t m o d e r n a kritiken. M e l l a n " s t r u k t u r e r " o c h " a k t ö r e r " p å g å r för-söken att f i n n a d e t kvinnliga s u b j e k t e t o c h platsen - p o s i t i o n e n - f r å n vilken t e o r i n k a n a v a n c e r a u t a n att s n ä r j a s i d e t e r m i n i s m e n s g a r n eller u p p s l u k a s av relativismens gräns-löshet. En g r u p p p å tio h i s t o r i k e r h a r a r b e t a t m e d d e t n o r s k - d a n s k a p r o j e k e t Cappelens
kvinne-historia. Ida lilom var h u v u d r e d a k t ö r o c h h o n
e f t e r h a n d s r e f l e k t e r a r h ä r över själva i d é n m e d att f ö r s ö k a skriva e n global kvinnohisto-ria. P o s t m o d e r n i s m e n s kritik m o t s å d a n a för-sök b i l d a r avstampet f ö r h e n n e s artikel. Med-a r b e t Med-a r n Med-a i p r o j e k t e t , s o m r e s u l t e r Med-a t i tre bok-l w n d , utgick inte f r å n n å g o n g e m e n s a m refe-r e n s refe-r a m . S o m l i g a refe-r e p refe-r e s e n t e refe-r a d e patrefe-riarefe-rkat- patriarkat-steorier, a n d r a s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a ang r e p p s s ä t t o c h n å ang r a m e r " ö p p n a " i n r i k t n i n ang -ar d ä r analysen av biologiskt o c h socialt k ö n
u t g j o r d e u t g å n g s p u n k t e n . Blom a r g u m e n t e -rar f ö r att d e n teoretiskt pluralistiska ansat-sen på m å n g a sätt visade sig vara p o ä n g f u l l o c h i vissa a v s e e n d e n i s a m k l a n g m e d d e n ann a l k a ann d e dekoannstruktivistiska t i d s a ann d a ann -trots att d e n p o s t m o d e r n a kritiken ä n n u var relativt o k ä n d b l a n d h i s t o r i k e r n ä r p r o j e k t e t startade. M a k t s k i l l n a d e n m e l l a n k ö n e n u t g ö r e x e m -pelvis e n r ö d tråd g e n o m d e tre b o k b a n d e n , m e n d e n ä r i n t e r e s u l t a t e t av e n fastslagen teori u t a n e n följd av d e n m å n g f a l d i g a e m p i -rin. L ä s a r e n k a n själv r e f l e k t e r a o c h ställa frå-g o r o c h v ä r d e r a utfallet av olika teoretiska f ö r k l a r i n g a r . Kön blir m a o till e n social konstruktion på r e n t e m p i r i s k a g r u n d e r . M å n g -f a l d e n av sociala u t t r y c k s -f o r m e r visar sig n ä r k u l t u r , ras, klass, kast, civilstånd, å l d e r , stads-o c h l a n d s b y g d s d i m e n s i stads-o n e r systematiskt d r a s in i f r a m s t ä l l n i n g e n . K ö n blir d ä r m e d n å g o t s o m är b u n d e t till ett s a m m a n h a n g dvs kon-textuellt. B o k v e r k e t g e r också nya p e r s p e k t i v på d e n k ä n d a h i s t o r i e n . T e x f r a m t r ä d e r re-p r o d u k t i o n e n s o m ett i alla k u l t u r e r c e n t r a l t o m r å d e o c h t i l l s a m m a n s m e d b e t y d e l s e n av k v i n n o a r b e t e t o c h k v i n n o r n a s stadiga f ö r a n k -r i n g i familj o c h h u s h å l l b i l d a -r e n f ö -r olika k u l t u r e r g e m e n s a m n ä m n a r e . B å d e d e t m o -d e r n a o c h p o s t m o -d e r n a synsättet f å r m e -d 1
2
a n d r a o r d stöd i d e n globalliistoriska e m p i -rin.
Gro Hagemann utvecklar sina teoretiska
tan-k e g å n g a r i dialog m e d Yvonne Hirdmans "sys-t e m "sys-t e o r i " , Chris"sys-tina Carlsson We"sys-t"sys-terbergs "iden-titetsteori" o c h Joan Wallach Scotts "diskursteo-ri". H e n n e s ö v e r o r d n a d e f r å g a — h e l t i sam-k l a n g m e d B l o m s - gäller h u r u v i d a d e t är
möjligt att konceptualisera kön på ett sätt
s o m ä r f ö r e n l i g t m e d e m p i r i s k a s t u d i e r av historiska f ö r l o p p . För H a g e m a n n k a n ett poststrukturalistiskt f ö r h å l l n i n g s s ä t t m e d v e r -ka till o m d e f i n i t i o n av t e o r i e r o c h politis-ka l ö s n i n g a r dvs till e n " m o d e r n i s e r i n g " av stel-n a d e t a stel-n k e m ö stel-n s t e r o c h politiska kostel-nstella- konstella-t i o n e r s o m i n konstella-t e l ä n g r e f u n g e r a r . "De krikonstella-tiska b i d r a g e n finns delvis i f ö r l ä n g n i n g e n av väl-k ä n d a historisväl-ka m e t o d e r . Att lägga viväl-kten vid textuell analys i n n e b ä r i e n m e n i n g i n t e n å g o t a n n a t ä n att vidareutveckla källkritiken - t e x t e r o c h social praxis analyseras också s o m historiska källor." M e r p r o v o c e r a n d e blir det d o c k att ge avkall p å e t a b l e r a d e före-ställningar o m ett universiellt k v i n n o f ö r t r y c k eller vad Scott kallar d e f u n d a m e n t a l i s t i s k a p r e m i s s e r n a i n o m kvinnohistorien. O c h Hagem a n n Hagem e n a r d ä r f ö r att även o Hagem d e n p o s t Hagem o -d e r n a kritiken i m e r m o -d e r a t f o r m e r b j u -d e r p r e m i s s e r s o m u t a n vidare k a n i n t e g r e r a s i kritisk o c h liberal teori så u t g ö r ä n d å post-m o d e r n i s post-m e n e n opålitlig allierad s o post-m i vissa f o r m e r l e d e r till e n k u n s k a p s t e o r e t i s k kon-kurs s o m u n d e r g r ä v e r alla m ö j l i g h e t e r till n o r m a t i v kritik.
Ty t ti Soilas f o r s k n i n g s f ä l t b e f i n n e r sig i
kärn a kärn av d e kärn p o s t m o d e r kärn a kritikekärn. H o kärn p r o -b l e m a t i s e r a r d e n strukturalistiskt o c h semio-tiskt i n f l u e r a d e psykoanalysens status s o m teoretisk g r u n d f ö r feministisk filmforskning. H o n r e v i d e r a r s a m t i d i g t sin e g e n position i d e n n a t r a d i t i o n vars verktyg h o n m e n a r mycket s n a r t f ö r s ä t t e r f o r s k a r e n i e n para-n o i d situatiopara-n "där h o para-n g å para-n g p å g å para-n g bekräf-tar ett patriarkalt-oidipalt status-quo g e n o m att m o n o m a n t u t p e k a k v i n n a n s ställning s o m o b j e k t f ö r m a n n e n eller b e k r ä f t a h e n n e s symboliska tystnad o c h f r å n v a r o i fiktionen". Soila går på j a k t e f t e r alternativa t a n k e g å n g a r o c h finner u t v e c k l i n g s b a r a m ö j l i g h e t e r ge-n o m att förflytta sitt ige-ntresse f r å ge-n t e x t u e l l a
l ä s n i n g a r av enskilda filmer till s t u d i e r av större historiska s k e e n d e n o c h tematiska för-ä n d r i n g a r , s a m t till s t u d i e r av g e n r e r o c h s t ö r r e p u b l i k g r u p p e r . " G e n o m sin v ä g r a n att a c c e p t e r a d e t p å psykoanalytisk teori g r u n d a -d e f ö r n e k a n -d e t av kvinnlig s u b j e k t s t ä l l n i n g h a r d e n feministiska filmforskningen stakat ut vägar s o m är nya o c h kräver e n h e l del t a n k e a r b e t e e f t e r s o m d e t t a k n y t e r a n till d e n poststrukturalistiska kritiken s o m lett till d e t cartesianska subjektets kris".
H u r k a n vi d å föreställa oss k v i n n o r s o m s u b j e k t i e n k u l t u r s o m o b j e k t i f i e r a r ? Det är också d e n f r å g a s o m Anneli Hällgren o c h
Ingrid Nilsson ställer sig / Skyddsängelns gräns-land. V a r k e n psykoanalys eller s e m i o t i k g e r
n å g o t tillfredställande svar. Det b e r o r e n l i g t
Teresa de Lauretis p å att dessa t e o r i e r h a r
miss-lyckats m e d att f ö r e n a subjektivitet m e d prak-tik, s a m t att e r f a r e n h e t e n inte teoretiserats dvs d e n i n t e r a k t i o n s o m ä g e r r u m s u b j e k t o c h d i s k u r s e r / i n s t i t u t i o n e r e m e l l a n . H ä l l g r e n o c h Nilsson r e d o g ö r f ö r h u r d e Lauretis tän-k e r sig att å t e r u p p r ä t t a d e t tän-kvinnliga subjetän-k- subjek-tet g e n o m r o l l e n s o m å s k å d a r e o c h f ö r s ö k e r s e d a n t i l l ä m p a h e n n e s p e r s p e k t i v i e n analys av Susanne Ostens film Skyddsängeln.
Hanne Haavinds a v s l u t a n d e artikel i d e t t a
n u m m e r i n n e h å l l e r e n kritisk diskussion av
Eva Lundgrens o c h Nea Mellbergs l ä s n i n g av Margareta Hydens a v h a n d l i n g o m
kvinnomiss-h a n d e l ( r e c e n s i o n e n var i n f ö r d i KvT n r 2-3 / 9 2-3 ) . H a a v i n d s kritiska i n v ä n d n i n g a r gäller dels r e c e n s e n t e r n a s syn p å h u r misshandelsi-t u a misshandelsi-t i o n e n u p p k o m m e r o c h dels h u r d e n ska förstås s o m process. M e n f r ä m s t i n b j u d e r h e n n e s inlägg till e n dialog. M e d vilka m e t o -d e r o c h t e o r i e r k a n vi f o r s k a o c h g e n e r a l i s e r a o m vad s o m f ö r s i g g å r i p a r r e l a t i o n e n ?
N u m r e t i n n e h å l l e r d e s s u t o m e n i n t r e s s a n t k r ö n i k a o c h p r o v o c e r a n d e b i l d e r f r å n utställ-n i utställ-n g e utställ-n "Dialog m e d d e t a utställ-n d e t " s o m i s o m r a s visades p å Konsthallen Brandts Kladefabrik o c h n u i höst k a n b e s k å d a s på Norrköpings
museum. U t s t ä l l n i n g e n o c h b i l d e r n a i d e t t a n u m
-m e r k o -m -m e n t e r a s f ö r övrigt av Anna Sjödahl u n d e r v i n j e t t e n Vad händer.
