Inledning
UR MIN MAMMAS MAGE SOM JAG VAR I KOM JAG UT DEN 4 FEBRUARI:
Mina lungor börja fyllas Mina naglar börja växa och blodet börja flyta och likaså mitt hår Min näsa börja andas Mina fingrar börja spritta börja lukta, börja snyta och även mina tår
Mina öron börja höra Mina armar börja vifta mina ögon börja se börja kramas, börja bära och munnen börja suga Min hjärna börja tänka börja jollra, börja le börja minnas, börja lära Mina läppar börja smacka Och en dag, hör och häpna och min tunga börja slicka börja benen stå och gå... och knäna börja böja Men allt beror ändå på och min nacke börja nicka att mitt hjärta börja slå
Clas Rosvall
När ögonblicket sjunger
Barnet både hör och känner pulsen i sin mammas mage. Alla är vi födda med rytm i kroppen, men i Europa, den s.k. västvärlden, förlorar vi den så småningom. I Afrika däremot fortsätter den afrikanska mamman att bära sin baby på ryggen i 2 - 3 år. När mamman dansar blir barnet påverkat av rytmen, så innan barnet kan gå kan det som regel dansa. Att gå kan också betraktas som dans. När afrikaner går har de en inre balans och lyssnar till kroppens inre puls. Här förenas det funktionellt praktiska och det vackra sköna. Funktionella rörelser är vackra rörelser och avspända rörelser.
Människor i västvärlden rör sin kropp mindre. Höfterna är ofta stilla, armarna rör sig nästan inte alls och vi går ryckigt. Ljud och rytm och dansen i oss försummas. Kanske är vi t.o.m. stolta att vi behärskar tänkandet utan att använda kroppen. Nyckeln till traditionell västeuropeisk kultur - ”Jag tänker alltså lever jag” i Afrikansk kultur - ”Jag dansar alltså lever jag”.
Musik är en självklar del i afrikanernas vardagsliv, en del av både arbete och fritid.
Folket använder ofta rytmer i sitt vardagsarbete. Det är inte nödvändigt, men det skapar glädje hos den som arbetar och får henne/honom att hålla ut längre.
Det finns rytm i alla fenomen: tala, skriva, cykla, åka skidor, spela fotboll, matematik etc. Livet kan inte organiseras utan att rytmen finns med.
Ovanstående är hämtat från videofilmen ”När ögonblicket sjunger”. Den norske musikprofessorn Jon Roar Bjørkvold, visar i sin film en bild av glada, rytmiska afrikaner kontra stela orytmiska européer. Han vill lyfta fram friheten och glädjen afrikanerna visar när de musicerar och hur avspända deras kroppsrörelser är.
Syfte och problembeskrivning
Många elever når inte uppsatta mål i matematik. Ämnet framstår ibland som färdigutvecklat och regelstyrt för lärare och problematiskt och pressande för elever. Barn med sämre läs och skrivförmåga visar brister i sin begreppsfattning och därmed också en dålig självkänsla. Dessa barn saknar tilltro till sin egen förmåga. Tid till diskussion, reflektion och samarbete med kolleger kring elevers lärande och matematikämnets innehåll och verksamhetsformer saknas. Detta försvårar kontinuitet i elevens kunskapsutveckling.
Samspelet Matematik - Rytmik ger barnen en helhetsuppfattning i matematik. Genom sagor, sånger, rörelselekar, rim och ramsor stimuleras deras fantasi och detta hjälper dem att minnas och skapa inre bilder. Matematikens innehåll blir då en tydlig del i ett sammanhang där barnen tränas att formulera sig. Då utvecklas tänkandet och gruppen kan tillsammans diskutera olika problem. Undervisningen främjar samtal och samarbete och ger tillfälle att synliggöra hur olika människor tänker för att lösa uppgifter på olika sätt. Rörelse ingår som en naturlig del i matematikundervisningen och avspänning ger varje elev en stund för koncentration och återhämtning. Gemensamma händelser ligger till grund för varje barns möjligheter att stärka sin egen begreppsuppfattning.
Våra frågeställningar
• Hur kan vi genom ”Rytmik och Matematik i samspel” förändra och påverka matematikundervisningen så att eleverna tydligt känner Lusten att lära matematik? • Hur kan vi påverka undervisningsmiljön så att barn med sämre skriv och
läsförmåga och barn med minoritetsspråk får en klar och tydlig begreppsuppfattning?
• Hur kan vi påverka föräldrars, skolledares och beslutfattares att attityder och förhållningssätt till matematikämnet?
Teoretisk bakgrund
NCM rapport 2001:1 Hög tid för matematik, visar att det inte bara är nödvändigt att satsa på matematik, utan också att det är hög tid att starta upp ett förändringsarbete på våra svenska skolor. Många elever når inte tillräckliga kunskaper och kvalitetsgranskningar ger förslag till olika lösningar för att eleverna ska kunna förbättra sina matematikkunskaper. Det är av stor vikt att lärare har förmågan att förändra undervisningen efter de behov som är nödvändiga för att nå läroplanens mål.
Det handlar bl a om:
• undervisningsmiljöer
• förutsättningar för ”Lusten att lära” • förnyade arbetssätt
• matematiken i ett helhetsperspektiv (matematikprocessen)
Attityder och förhållningssätt till matematikämnet hos föräldrar och pedagoger har stor betydelse för hur eleverna lyckas i sin utveckling. (Räkna med oss, Kronkvist – Malmer) Om ämnet kan göras mer spännande och engagerande och om barnen tydligt upplever värdet av att kunna och glädjen i att lära sig, då ökar deras tilltro till den egna förmågan.
Det är viktigt att lärare har tid och möjlighet att diskutera innehåll, inriktning, förhållningssätt, förståelse och attityder kring matematikämnet. Elevernas föreställningar måste stärkas och aktiviteter som skapar balans mellan matematikens symbolspråk, problemlösning och tidig begreppsuppfattning är nödvändiga. Undervisningsmiljöers påverkan på minoritetselever behöver granskas. Det går inte att förlita sig på traditionella arbetssätt och hjälpmedel när de nationella resultaten inte når nödvändiga mål.
Alla lärare måste ta vara på och skapa förutsättningar för lusten, nyfikenheten och förståelsen till att lära. Arbetssätt, ansvar och trygghet går att påverka. Föräldrar ska informeras om hur deras barn arbetar i skolan och stimuleras till att påverka och deltaga.
Matematikundervisningens fokus ska vara förståelse av begrepp där ett aktivt arbetssätt, kommunikation och reflektion är nödvändig. Matematik ska präglas av nyfikenhet
upptäckarglädje och känsla av kreativitet. Den som undervisar ska ha goda kunskaper i både matematik och matematikdidaktik.
Bakgrund
Pilängskolan är en 0–6 skola belägen i Norra Landskrona. Området är byggt på 70-talet och är invandrartätt. Drygt 80 procent av eleverna kommer från andra länder och skolan har många elever med minoritetsspråk. Fram till slutet på 90-talet hade skolan en stabil lärarkår som arbetat ihop under många år. Alla hade mycket lång erfarenhet och kunskap om de problem som finns på Pilängskolan och som därmed är en del av barnens vardag. Under senare år hår flera lärare pensionerats och andra har bytt arbetsplats.
Yngre lärare med annan lärarutbildning har ersatt de lärare som lämnat skolan och detta har medfört förändringar av tjänster och av tjänstefördelningar. Fortfarande finns det ”klasslärare” som arbetar med alla ämnen i en klass, men många lärare arbetar utefter sin specifika kompetens i två eller flera klasser. Skolan har goda erfarenheter av arbete i arbetslag och alla försöker att gemensamt skapa tydliga regler. Det finns en strävan att alla vuxna ska ha ett någorlunda lika förhållningssätt till eleverna. Vårt mål är att skolans värdegrund ska vara så tydlig att personal, elever och föräldrar enkelt ska kunna tala om vad skolan ”står för”. Genom åren har flera olika arbetsmodeller provats, framför allt i åk 3-6. Idag är eleverna traditionellt uppdelade i klasser efter ålder.
Pilängskolan har under många år samarbetat med Lärarhögskolan i Malmö och är tillsammans med några andra skolor Partnerskola för ca 40 studenter. Studenterna är mycket positiva till skolan och tycker att de lär sig massor. Personalen är intresserad av lärarutbildning och hjälper gärna våra lärarstuderande.
Matematikundervisningen på Pilängskolan sker oftast i klassundervisning där elever med särskilda behov har möjlighet att få extra hjälp av speciallärare. Alla klasser följer någon ”mattebok” och variationerna av arbetssätt skiljer sig inte så mycket åt. Modersmålslärare finns att tillgå någon gång i veckan och eleverna har tillgång till läxhjälp. En del av personalen saknar formell behörighet i matematik och några arbetar på annat stadium än vad deras grundutbildning avser.
Samspel Matematik och Rytmik
Gemensam syn på kunskap och på barns sätt att lära ledde ht 99 till ett samarbete mellan Ewa Olsson (matematiklärare) och Barbro Rydin (rytmikpedagog). Matematik och musik har mycket gemensamt. Med vårt intresse för båda ämnena och våra olika kompetenser hjälper vi barnen att stärka begreppsuppfattningen och att se mönster i matematiken. Barnen förstår att alla kan lära sig matematik vilket språk man än talar. Lust och glädje, fantasi och kreativitet stimulerar barnens intresse för och upptäckter i matematik. Musik, sång och dans är viktiga hörnstenar liksom sagan, som hjälper barnen att minnas. Reflektion, varierad repetition och återhämtning genom avspänning ger tillfällen som skapar möjlighet att hjälpa stressade och oroliga barn att se sammanhang och förstå innehåll. Detta har de stor nytta av vid
problemlösning. Matematiken får ett sammanhang och barnen tränar språket genom att dokumentera. Slöjdlärarna visar stort intresse och stödjer arbetet praktiskt.
Genomförande
Kulturskolan i Landskrona har kompanjonlärare i de estetiska ämnena bild, dans, drama och rytmik. Lärarna i grundskolans lägre klasser kan önska av detta utbud och på så sätt möts två kompetenser. Ett av Kulturskolans mål för kompanjonlärarundervisningen är: ”Kompanjonlärarna ska ges möjlighet att vara med på skolans ordinarie lektioner i syfte att kunna skräddarsy och utveckla arbetet i klassen”.
Varje tisdag, sedan ht – 99, har Barbro kommit till Pilängskolan och haft rytmik i Ewas klass.
Ht – 99 började barnen första klass och vi hade vanlig rytmikundervisning 1 timma per vecka
Vt – 00 började vi kombinera rytmik- och matematikundervisningen. Vi fick en extra timma från Kulturskolan, för att Barbro skulle kunna vara med på den uppföljande matematiklektionen.
Ht – 01 med extra tilldelning från Pilängskolan kunde vi utöka med ytterligare en timma. Varje tisdag har Barbro varit i Ewas klass mellan 8.20 – 11.20 och vi påbörjade något nytt i vårt samarbete. Förutom matematik och rytmik arbetade vi mycket med språket och inledde också ett samarbete med slöjdlärarna. I slöjden har barnen tillverkat saker som hör ihop med vårt matematik-rytmiksamarbete.
Vårt tema, under läsåret 01/02, har varit ”räkna till 1000”. Vi har jobbat med en helt ny arbetsmodell, som har sett ut så här:
- Veckans avsnitt av en 1000 – saga - Rytmiklektion
- Matematiklektion - Eleverna dokumenterar
Barbro har under läsåret skrivit en saga om två gäddor: Det var en gång två gäddor som älskade varann Den ena hette Gösta och han var stor och grann Den andra hette Gärd
och hon var jämt på upptäcktsfärd
De bodde båda i sjön Vomb mitt i det fagra Skåne……….
Men… en dag hände det förskräckliga, Gärd försvann och hamnade i Öresund. Hon blev övertalad av ålen Angus att simma runt ön Ven bara för att se hur vackert det är där. Med mycken möda och många äventyr simmar hon runt Ven och under tiden lär hon sig att räkna till 1000. Hon återkommer så småningom till Vombsjön och det hela slutar med ett gäddbröllop. Till detta har Barbro också skrivit nio sånger och en bröllopsmarsch. En del av sångerna är ”mattesånger”, andra leder bara historien vidare. I rytmiksalen har vi byggt upp en miljö med rekvisita, som har med vatten och fiskar att göra. Vi har då och då gjort små förändringar beroende på vad som hänt i sagan. Allt för att stimulera barnens fantasi och öka deras uppmärksamhet.
Varje vecka har Barbro skrivit ett sagoavsnitt och sedan gjort en rytmiklektion, som bygger på just det avsnittet. Detta har hon sedan skickat till Ewa per e-post. När Ewa läst och funderat ett tag har hon gjort en matematiklektion på samma tema. Tiden är knapp på skolan, det händer mycket runt omkring och därför är det svårt att hinna och få lugn och ro till att planera. Vi har kompletterat med telefonsamtal och e-post, men det har inte räckt. Därför har vi också gjort oss lediga någon dag då och då för att kunna diskutera lite mer på djupet.
Dagen efter dokumenterar barnen när de har svenska med Ewa. De skriver i sin dagbok vad de har upplevt och lärt sig på rytmik- och matematiklektionerna. De blir på så sätt tvungna att reflektera över sitt lärande.
Här följer några skäl till varför vi valt denna arbetsmodell:
Sagan ger en inramning till hela arbetet. Den ger inspiration, inlevelse och koncentration. Den ger barnen inre bilder och stärker deras språkliga upplevelse. Dessutom är den en utmärkt källa till deras egen
dokumentation i loggboken/dagboken.
Rytmiken som är en pedagogisk metod, använder rörelse vid inlärning och använder musik för att utveckla rörelsen. För att det ska vara en
rytmiklektion ska musik och rörelse finnas med. Varje rytmiklektion har ett tema som belyses med övningar som stimulerar det visuella, auditiva och taktila sinnet. Vi gör övningar där barnen behöver samarbeta, använda sin fantasi, koncentrera sig, vara uppmärksamma, reagera etc.
Matematiken bygger på samma tema. Barnen tränar sig i att se sammanhang och förstå innehåll. De stimuleras till att vara kreativa för att tydligt kunna
formulera och lösa matematiska problem. Återkoppling och varierad repetition hjälper och stärker barnen att se mönster och förstå begrepp. Språket Vi strävar mot att alla barn ska kunna uttrycka sig och förklara sina
tankar muntligt och skriftligt. Därför dokumenterar barnen allt arbete i sin loggbok, så att de får tid att tänka och reflektera över vad de lärt sig.
Sammanställning
undervisning i – rytmik matematik under läsåret 01/02 i klass 3c på Pilängskolan
saga / rytmik
matematik
Storsjöodjuret 100 år
puls och rytm, repetition
talet 100, addition ”tiokamrater”
Göstas klagan
puls och rytm, lyssna inåt (pulsslagen)
talet 100, subtraktion, öppna utsagor
Gärds upptäcktsfärd puls och rytm, instrument
talet 100, subtraktion räknesagor
Gärd i Öresund - balans
tung, tyngre, tyngst och lätt, lättare lättast
massa
begrepp och enheter kg/hg addition
Fiskstim
sinnesträning, samarbete och improvisation
Positionssystem
ental, tiotal, hundratal och tusental
Tusensången - Räkna med kroppen till 100 och 1000
Positionssystem ”Vi räknar till 1000”
Ven
forts. räkna med kroppen, räkna med puls, över – under
Vi räknar till 1000
rep. talet 100, talet 1000 - se mönster 10 + 90, 100 + 900 egna uppgifter
Medusa
föra – följa, räkna med kroppen räkna med puls
Medusa räknar sina trådar
hoppa 10 – skutt från 100 till 1000 problemlösning – bild
Medusas saga
inlevelse, föra – följa (spegelövning) framåt – bakåt
Medusas saga (schalar)
ental, tiotal, hundratal (stjärna, måne, sol) skriv/rita tal med bokstäver och symboler
Vägen till balen
föra-följa, rörelsehärmning, riktning, samarbete, koncentration, reaktion
Hitta Medusas egna tal lek med tärningar
addition med hundratal och tiotal
Manetbal l
rörelsehärmning, föra-följa (spegelövning), reaktion, samarbete
Manetbalen
problemlösning kring manettrådar (tiobuntar) huvudräkning ex. 810 + 50, 810 + 150
Manetbal ll
improvisation, reaktion, samarbete visuell och auditiv huvudräkning
Medusa räknar sina schalar
positionssystam, repetera symboler måla/skriv tal, addera med 1, 10, 100
Schottis till 1000
Föra – följa, koncentration, reaktion, visuell och auditiv huvudräkning, sorteringsövning
Nu kan jag räkna till 1000
Måla tal och se mönster:99, 100, 101 199, 200, 201
Jag kan räkna till tusen
sorteringsövning, inlevelse känslor koordination
Hemma igen
reaktion, rörelsehärmning, rumsuppdelning Fiskcirkusen division prova med 2, 3, 4 eller 5
Frieriet
uppmärksamhet, lyssna inåt (hjärtslagen), balans, inlevelse
snabbt - långsamt, dubbelt - hälften
Matematikspel fortsättning ”mattespråk”
addition - subtraktion, multiplikation - division
Bröllopsförberedelser
rumsuppfattning, delning, koordination, koncentration
Äntligen hemma l / Lek med ord!
ADDITIONSUBTRAKTIONMULTIPLIKATIO NDIVISION
Bröllopet
puls, koordination,
Äntligen hemma ll räkna med ord och siffror
Bröllopsfesten
Rumsuppfattning, rumsdelning, dans
Göra egna 1000 - uppgifter
Sånger och ramsor vi använt:
De hundra årens gånglåt Barbro Rydin
Göstas klagan ”
Gärds upptäcktsfärd ”
Flundrans 100-sång ”
Jag undrá sa en flundra ramsa
Ut i Öresunds mörka djup okänd
1000-sång Barbro Rydin
Medusas sång ”
Schottis till 1000 trad.
Krångelblues Barbro Rydin
Jag kan räkna till 1000 ”
Gäddornas bröllopsmarsch ”
Avspänning
Avspänning är något alla behöver varje dag, inte minst barnen i skolan. De lär sig snabbare och kommer ihåg bättre om de är i ett tillstånd av avspänd koncentration. Därför har vi haft en stund med avspänning under varje rytmiklektion. Barnen hade svårt för att koppla av i början, de var oroliga och kunde inte riktigt varva ner. Ganska snart upptäckte Ewa att de var lugnare när jag spelade piano än om vi hade inspelad musik, även om den var lugn och skön. När jag försökte ”prata igenom kroppen”, tappade de koncentrationen direkt, därför var jag tvungen att börja spela så fort de lagt sig ner på golvet. Nu kan jag däremot prata lite om de olika kroppsdelarna, som en hjälp till avspänningen och till uppfattningen om den egna kroppen.
Om du spänner hela din kropp eller en kroppsdel så mycket du kan och sedan släpper den spänningen är det lättare att uppleva och känna avspänning. Det är viktigt att barnen får känna och uppleva skillnaden mellan att vara spänd och avspänd, mellan stela och spända kroppar och mjuka och vilande. De måste först känna skillnaden i kroppen, därefter kan du med ord påpeka skillnaden.
Musikvalet har för det mesta haft en anknytning till dagens tema. Det är lättare för barn att koppla av om de har något konkret att tänka på t.ex. en manet. Fantasi har jag använt genom att jag hela tiden har associerat till sagan. Eftersom jag för det mesta har spelat piano, har det varit naturligt att spela sången vi ska sjunga senare under lektionen. Naturljud har vi använt ibland och det har varit rogivande med t.ex. vattenljud.
Varje gång har vi påpekat att detta är en stund för dig själv och du får inte störa någon annan. Du får gärna tycka att det är tråkigt, men inte förstöra för någon. Vårt mål har varit att de ska känna skillnad på återhämtning och att ha tråkigt. Skulle vi idag någon gång hoppa över avspänningen får vi genast kommentaren: ”Ska vi inte ha avspänning idag” eller ”Du glömde avspänning”.
Det handlar om att kroppen ska vila så att hjärnan får lugn och ro att tänka, att minska impulser utifrån så att du får en chans att lyssna in till dig själv.
Föräldrainformation / kontakt
I allt skolarbete är det viktigt att få till stånd en bra kontakt och ett gott samarbete med föräldrar. Särskilt viktigt är detta när man i skolan gör något som föräldrarna inte känner igen från sin egen skoltid. Det är nödvändigt att berätta vad barnen måste lära sig, vilka begrepp de måste kunna och om hur och varför vi arbetar som vi gör. För att föräldrarna ska få en uppfattning om arbetet i matematik är det bra att besöka skolan under pågående undervisning någon gång per termin. Det ska alltid finnas öppningar för förslag, frågor eller ide´er från föräldrar. Genom hemuppgifter kan alla i familjen bli engagerade och på så sätt stödja det egna barnet. Hemuppgifter kan vara av varierande slag, alltifrån regelrätt träning av ett visst moment till undersökningar, sammanställningar eller intervjuer. Kanske kan man också ibland be att föräldrar och barn bakar något eller lagar mat för att på detta sätt tillsammans träna på enheter före vi i skolan använder matematikens språk, symboler och uttrycksformer.
Attityder och förhållningssätt till matematikämnet hos föräldrar har stor betydelse för hur barnet kommer att lyckas med ämnet i framtiden.
Det är bra att finna gemensamma uttrycksformer när det gäller att kommunicera kring barnens förståelse och kunnande i matematik. En gemensam strävan kan grundlägga en god förståelse av tal och räkning i tidig ålder. Det är väsentligt att diskutera om hur barn lär av barn och om hur barn får tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan. Det kan vara av stor vikt att framhålla att barnen inte möter matematiken i skolan utan mycket tidigt under sitt första levnadsår och sen alltid och överallt och varje dag framöver.
Utvärdering
Att bedöma elevers kunskaper i matematik kan vara nog så svårt. Prov och diagnosmaterial finns i mängder att välja mellan. Det gäller dock att göra en allsidig bedömning och beakta såväl muntliga som skriftliga underlag. Eleverna känner ofta stöd genom att deras arbets- insatser och resultat hela tiden uppmärksammas. Det är av stor vikt att dokumentera och diskutera elevernas attityder och självförtroende inför ämnet. Att skriva dagbok och försöka tala om vad man lärt sig ger god övning i att reflektera. Skriftlig dokumentation gör att barnen tränar sig i att formulera sina kunskaper i matematik. För att över huvud taget ha förmågan att kunna ta ansvar för sitt kunnande krävs att eleverna förstår att de hela tiden arbetar mot olika mål.
De behöver en tydlig arbetsgång i sin utvärdering som kan vara: • Vad ska jag lära mig?
• Vad kan jag redan?
• Hur ska jag ta reda på det jag inte kan? • Hur ska jag veta och visa att jag lärt mig?
Det är hela tiden barnets framsteg som ska bokföras och inte deras misslyckanden. Att bedöma eller värdera elevernas kunskaper utifrån vår arbetsmodell Matematik-Rytmik i samspel, jämfört med traditionell matematikundervisning, fodrar tid och flera referensgrupper. Det vi spontant kan säga är att eleverna talar mycket matematik. De utvecklar sin fantasi vilket i sin tur skapar en mångfald av ide´er vid problemlösning. De förstår att matematik är nödvändigt och viktigt för att man ska kunna klara sig i livet. Avspänningen är skön och hjälper var och en att koncentrera sig. De vet också att matematik kan vara att leka, dansa, sjunga skriva sagor, måla fina bilder, dokumentera och mycket annat. De får ofta tillfällen att räkan på sitt eget språk. Numera visar barnen stolthet när de använder sitt eget språk från att tidigare ha varit blyga eller helt enkelt tyckt att det var ”skämmigt”. Undervisningsmiljön påverkar elevernas kreativa förmåga vilket tydligt syns i barnens böcker och elevarbeten.
Diskussion och slutsats
Vårt arbete under läsåret har varit mycket stimulerande. Tack vare stipendiepengar har vi fått mer tid tillsammans i klassen och det har gett oss möjlighet att ytterligare utveckla vårt samarbete. Genom den utökade tiden har barnen fått en större helhet i sin matematikundervisning. De har fått möjlighet att låta kunskapen sjunka ner i kroppen, att tänka sina tankar färdigt, att reflektera och vara kreativa.
Med vårt arbetssätt har vi velat skapa ett lustfyllt lärande och sätta matematiken i ett sammanhang. Matematik ska inte vara ett isolerat ämne. Språket är grunden för förståelse och matematiskt tänkande. Barn behöver ett rikt språk för att kunna reflektera och dokumentera. Att gemensamt skapa och lösa problem stärker elevernas språkliga utveckling. Sagans värld har bidragit med spänning, äventyr, glädje, sorg och fantasi och gett en god övning i att sitta stilla, koncentrera sig och vara uppmärksamma. Detta har stor betydelse i samband med problemlösning.
Vårt mål har varit att ta vara på och skapa förutsättningar för lusten, nyfikenheten och förståelsen i inlärningen. Undervisningens fokus har varit förståelse av begrepp, se mönster i matematiken och problemlösning. Både matematik och rytmik kräver hög psykisk närvaro. Rytmiken ger en hög psykisk närvaro, som du sedan använder i matematikundervisningen. För många som har svårt att ta till sig ord, förmedlar musiken ett intellektuellt budskap på ett emotionellt sätt.
Med hjälp av rörelse, rytmer och melodier har vi underlättat inlärningen och hjälpt minnesfunktionen och för dem som tycker att det är tråkigt med matematik har det hjälpt för uthålligheten. Arbetssättet fordrar ett samarbete och en samsyn och tar tid i anspråk. På lång sikt anser vi att samspelet mellan matematik och rytmik befäster elevernas kunskap. De kommer ihåg på ett helt annat sätt när de under inlärningsprocessen har engagerat hela sin kropp och alla sina sinnen. Rytmik är en helhetspedagogik, den ser till hela människan, den emotionella, den intellektuella och den motoriska.
”Nöjet vi får från musiken kommer från räknandet, men omedvetet räknande. Musik är inget annat än omedveten aritmetik.”
Samspel matematik - rytmik
Vårt samspel mellan matematik - rytmik har lett till följande:
• Matematikbiennalen i Norrköping med workshop och utställning, januari 2002 • Deltagande på pedagogisk mässa i Landskrona med workshop och utställning,
mars 2002
• Invigning av språkvecka med inriktning matematik, Stadshuset Landskrona, april 2002
• Tagit emot studiebesök • Blivit intervjuade av pressen • Tagit emot lärarstuderande
• Deltagit med workshop på ISME (International Society for Music Education) i Bergen, Norge
• Universitetskurs i matematik: Lärande och undervisning i matematik 10 poäng Högskolan Kristianstad
Kommande:
• Reportage i Fotnoten, facktidning för kulturarbetare
• Fortbildning för lärare tillsammans med Bitte Johannesson i Landskrona • Fortbildning för lärare genom Birgitta Svensson i Landskrona
• Fortbildning för lärare på Musikhögskolan i Stockholm