• No results found

Betydelsen av att främja fysisk aktivitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Betydelsen av att främja fysisk aktivitet"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Betydelsen av att främja fysisk

aktivitet, gångförmåga, styrka och

balans

Dags att nyttja potentialen!

Elisabeth Rydwik

Med Dr. Leg Sjukgymnast Foto: Yanan Li

(2)

Hälso- och sjukvårdslagen –

en grund att stå på

• Landsting och kommun ska erbjuda rehabilitering till personer med funktionshinder (HSL §3b,18b)

• Där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas personal,

lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges (HSL §2e).

Kommunen

 ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de personer som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre med behov av särskilt stöd (HSL §18)

 ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas i dagverksamhet som omfattas av §6 i SoL

 ska erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel för funktionshindrade i samband med kommunens hälso- och sjukvårdsansvar (HSL §18a)

(3)

Definition av rehabilitering

Insatser som ska bidra till att en person med

förvärvad funktionsnedsättning, utifrån

dennes behov och förutsättningar,

återvinner eller bibehåller bästa möjliga

funktionsförmåga samt skapar goda

villkor för ett självständigt liv och ett

aktivt deltagande i samhället

(4)

Ålder

Spridning av funktion hos

individer Tröskel till beroende

Barndom Vuxen Ålderdom

F u n k ti o n s rm å g a

(5)

Definitioner

Fysisk aktivitet

Alla muskelkontraktioner som resulterar i

en ökad energiomsättning

Fysisk träning

Planerad motions- och träningsrelaterad

fysisk aktivitet i syfte att höja eller bibehålla

prestationsförmågan

(6)
(7)

Fysisk aktivitetsnivå - livslängd

(8)

Fysisk aktivitetsnivå

(9)
(10)
(11)
(12)

ADL-funktion efter sjukhusvistelse

(13)

Förflyttning/sängliggande

Ref: Brown et al. J Am Geriatr Soc, 2004

Låg grad – 16%

Måttlig grad – 32%

Hög grad – 52%

Medicinsk orsak till sängläge – av de

(14)

Fysisk aktivitet/sängliggande

(15)
(16)

Konsekvenser av sängliggande

• Fysiologiska

Muskelstyrka minskar med 1-5% per dag

 Hjärtfrekvensen ökar

 Slagvolymen minskar

 Minskad tolerans för träning

 Ökad risk för blodpropp, lunginflammation och trycksår

• Psykologiska

 Ingen social stimulans

 Liten känsla av delaktighet

 Bristande tilltro till sin förmåga

 Rädsla att utföra dagliga aktiviteter

(17)

Team-arbete

Modifierad figur ad modum Gunnar Akner

Arbetsterapeut Läkare Sjukgymnast Sjuksköterska Undersköterska Kurator Dietist Logoped

Ett team är en grupp med minst två personer som är ömsesidigt beroende

av varandra för att

uppnå gemensamma

mål och som därför

måste samarbeta och

koordinera sina handlingar med

(18)

Vilken

information vill

jag att

mätningen ska

ge?

Systematisk bedömning/utvärdering

Hur väljer jag en lämplig mätmetod

?

Vad ska

jag göra

med

måttet?

(19)

Vad ska jag göra med måttet?

• Beskriva

 upptäcka nedsatt funktion eller aktivitetsbegränsning  bidra till att ställa diagnos, förstå orsak

 välja behandlingsåtgärd  stöd för målsättning

kommunicera med patient och personal

• Utvärdera

 effekt av åtgärd

 följa utveckling över tid

• Förutsäga (predicera)

(20)

ADL-instrument

Instrument Utb ild n ing kr ä vs f ö r a tt ku n n a a n v ä n d a s K a n a n v. s o m u n d e rl a g f ö r b e räkn . a v h e m tjä n s tt im . Rap p o rt e ri n g , ty d lig a tt a vläsa f ör m o tt a g a re S e n sivi te t - kä n sli g h e t för fö rän d ri n g a r M å lfo rm u leri n g p å b lan ke tt P -A DL - a n ta l va ri a b ler I-A DL - a n ta l va ri a b le r W e b -ve rsi o n d a to rstö d fin n s Tea m inst rumen t Y rkessp e cifikt ADL-trappan (Katz) 6 4 Sunnaas ADL-status 9 3 ADL-taxonomin 7 4 FIM 15 IAM 8 Ja Nej www.lj.se/info_files/infosida31389/rapport070115.doc

(21)

COPM

Kartläggning av aktiviteter inom tre områden:

 Personliga dagliga aktiviteter

 Produktivitet (arbete, hushållsarbete, utbildning etc)  Fritid (stillsam, aktiv, social samvaro)

Genomförs i 4 steg

 Identifiering av problemaktiviteter  Skatta deras betydelse (VAS 1-10)  Prioritera de 3-5 viktigaste

(22)

Bergs Balansskala

1. Sittande till stående 0 1 2 3 4

2. Stå utan stöd 0 1 2 3 4

3. Sitta utan ryggstöd 0 1 2 3 4

4. Stående till sittande 0 1 2 3 4

5. Sittande till sittande 0 1 2 3 4

6. Stå utan stöd, slutna ögon 0 1 2 3 4

7. Stå utan stöd, fötter ihop 0 1 2 3 4

8. Sträcka sig framåt 0 1 2 3 4

9. Stå, ta upp föremål från golvet 0 1 2 3 4

10. Vrida och titta över hö/vä axel 0 1 2 3 4

11. Vända 360° 0 1 2 3 4

12. Stå utan stöd, sätta fot växelvis på pall 0 1 2 3 4

13. Semitandem/Tandem 0 1 2 3 4

14. Stå på ett ben 0 1 2 3 4

(23)

Copyright ©2007 American Physical Therapy Association

Conradsson, M. et al. PHYS THER 2007;87:1155-1163

Figure 2. Results of the Berg Balance Scale (BBS) for each participant (n=45): mean value and difference for the 2 test occasions

(24)

S-COVS

1a) Vända sig till hö sida i sängen 1 2 4 5 6 7

1b) Vända sig till vänster sida i sängen 1 2 4 5 6 7

2. Sätta sig upp från ryggliggande 1 2 4 5 6 7

3. Sittbalans 1 2 3 5 6 7

4a) Horisontell förflyttning 1 2 3 4 5 6 7

4b) Vertikal förflyttning G/stol, G/Stå 1 2 3 4 5 6 7

5. Gångförmåga - hjälpbehov 1 2 3 4 5 6 7

6. Gångförmåga - hjälpmedel 1 2 3 4 5 6 7

7. Gångförmåga - uthållighet 1 2 3 4 5 7

8. Gångförmåga - hastighet 1 2 4 5 6 7

9. Förmåga köra rullstol E M 1 2 3 4 5 6 7

10a) Armfunktion höger 1 2 4 5 6 7

10b) Armfunktion vänster 1 2 4 5 6 7

(25)

Förutsäga ohälsa/dödlighet

Ref: Cooper et al, BMJ 2010; Cooper et al, Age Ageing 2011

Mortality

Walking speed– Hazard Ratio 2.87 Chair rises – HR 1.93

Standing balance – ingen metaanalys kunde genomföras

Outcome Measure of physical capability Fracture Cognitive decline Cardiovascular disease Hospitalisation and institutionalisation Walking speed ++++− ++ ++ ++− Chair rises +++− e +− e Standing balance +++e− +− +

(26)

Gånghastighet

0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1,75 2 T es tti llf äl le 1 0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1,75 2 Testtillfälle 2

Ref: Adell et al, 2012

(27)

Gånghastighet

-0,6 -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8

Medelvärde testtillfälle 1 och 2

D if fe re ns e n m e lla n te st ti llf äl le 1 oc h 2 c Ref: Adell et al 2012

(28)

Gånghastighet

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 m /s Självvald Maximal Kvinnor Män Självvald medel = 0,8 m/s Maximal medel = 1,2 m/s Maximal medel = 1,3 m/s Självvald medel = 0,9 m/s

(29)

Gånghastighet - energiomsättning

(30)

1

I vila (fastande)

2

Submaximal gång (0.67 m/s) i 5

minuter (löpband)

3

Gång i maximal hastighet i 400 m

Mätning av energi

(31)

Energi - gånghastighet

• ”Essential” energi – den energi som krävs för att vara oberoende i dagliga aktiviteter

• ”Potential” energi – den energi som vi har utöver den som krävs för att klara dagliga aktiviteter

(reservkapacitet)

• ”Available” energi – den totala energiomsättningen utöver omsättning i vila

(32)

Effekter för sköra äldre

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Balance Muscle strength

Mobility Gait ADL Emotional status/HRQL Endurance Range of motion N u m b e r o f st u d ie s S NS

(33)

Träningsupplägg

(Nelson et al ASCM)

Styrketräning

Intensitet – högintensiv 60-80% Dos – 8-15 repetitioner Frekvens – minst 2 ggr/v Foto: Yanan Li

(34)

Träningsupplägg

(Nelson et al ASCM)

Kondition

Intensitet – 50-85% av maximalt syreupptag

Frekvens –

30 min måttlig intensitet 5 dagar/vecka eller 20 min hög intensitet 3 dagar/vecka

Ansträngningsskala – 5-8

(35)

Träningsupplägg

(Nelson et al ASCM)

Balans

Oklart om frekvens och duration

Progression/intensitet – understödsyta, antal

sensoriska input, tyngdpunkt (ref: Fiatarone)

(36)

Funktionell träning:

aktiviteter i dagliga livet

Komplext (multipla system)

Relevant

Respons/miljö (använd miljön)

Intensivt (fysiskt och kognitivt)

(37)

Funktionsspecifik träning

Kombinerade funktionella övningar

”Overload”

Träning i par

Kognitiva tillägg

Hastighet

Förflytta

Bära

(38)

Functional Task Exercise

(39)

Effekter – Rehabilitering på institution

Forster et al, Cochrane 2009

Styrketräning – 24 studier

Gångträning – 20 studier

Rörlighetsträning – 12 studier

Balans – 9 studier

(40)

Resultat

Cochrane

0 5 10 15 20 25 Mus kels tyrk a Bal ans Förf lytt ning sförm åga AD L Rörl igh et A nt a l s tud ie r S NS

(41)

Viktbärande träning – HIFE

Littbrand et al. Phys Ther 2006; 86: 489-98.

Funktion Rekommenderad träning

Självständig gång Dynamisk balansträning i gående i kombination med muskelstyrketräning

Gång, visst stöd Statisk och dynamisk

balansträning i stående och gående i kombination med muskelstyrketräning

Gång, mycket stöd Statisk och dynamisk balansträning i stående, muskelstyrketräning med stöd

(42)

Viktbärande träning - effekt

Rosendahl et al Aust J Physiother 2006 Rosendahl et al Aging Clin Exp Res 2008 Littbrand et al J Am Geriatr Soc 2009

Conradsson et al Aging Mental Health 2010

• Gånghastighet (3 mån), balans,

benmuskelstyrka, gång (6 mån)

• Förbättrad balans – färre fall

• ADL och välbefinnande för personer

med demenssjukdom (3 mån)

Information om programmet:

http://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Sektioner/Aldres-halsa/Traningsprogram/

(43)

Upplevelse av träning

”träningen känns vitaliserande för både

kropp och själ”

”man vill verkligen kämpa trots

kroppsliga begränsningar”

”man kan röra sig säkrare och tryggare”

”att möta andra vid träningen gör att du

känner dig starkare och mer säker på dig själv”

(44)

Träningsupplägg

Summering – sköra äldre personer

Styrketräning och balans

Konditionsträning läggs till om relativt god

muskelstyrka och balans föreligger

dvs; kunna resa sig utan hjälp armar och gå utan stöd

(45)

Rehabilitering på särskilt boende –

Ekerö kommun

• Systematisk bedömning av

arbetsterapeut och sjukgymnast

• Individuell målformulering

• Uppföljning av mål och systematisk

utvärdering

(46)

Rehabilitering på särskilt boende –

resultat GMF

Ref: Kågström & Gren Bergvall , Ekerö kommun, 2011

Korttid (n=8) Växelvård (n=6) Pemanent (n=19) Totalt (n=33)

Hjälpberoende (34p) tillfälle 1 5 (3-9) 2 (0-2) 6 (3-9) 5 (2-8) tillfälle 2 2 (2-6)* 3 (2-7) 4 (1-8) 3 (1-8) Smärta (21p) tillfälle 1 6 (2-8) 3 (1-5) 3 (1-5) 3 (1-7) tillfälle 2 3 (0-5) 0 (0-5) 4 (0-5) 4 (0-5) Otrygghet (11p) tillfälle 1 2 (0-4) 4 (2-7) 2 (1-4) 2 (1-5) tillfälle 2 0 (0-1) 4 (2-7) 2 (1-6) 2 (0-5) Totalt (66p) tillfälle 1 15 (13-19) 7 (6-13) 12 (7-20) 13 (7-18) tillfälle 2 7 (5-9)* 11 (6-12) 13 (5-18) 10 (5-17)* * = p < 0.05

(47)

Rehabilitering på särskilt boende –

resultat ADL-taxonomin

(48)

Rehabilitering på särskilt boende –

slutsatser

• Förbättrad kommunikation i teamet

• Underlag för målformulering

• Underlättat det dagliga arbetet och stärkt

respektive yrkesroll

• Kostnadseffektivt?

(49)
(50)
(51)

Figure

Figure 2. Results of the Berg Balance Scale (BBS) for each participant (n=45): mean value and  difference for the 2 test occasions

References

Related documents

As a procurement process, it is expected to provide conditions and criteria that would stimulate energy and material savings and closed material loops, and spread innovative

Av internkontrollplanen ska framgå vad som kontrolleras, vem som ansvarar för att kontrollen görs samt hur ofta och med vilken metod kontrollen görs.. Övergripande mål

At the same time, the younger generation must appreciate previous generations’ knowledge and experiences within a participative environment (Chirico, 2008). Moreover, while we

4.3.2 En gemensam plan för hälso- och sjukvård på̊ primärvårdsnivå SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att regioner och kommuner ska för utformningen av hälso-

Svampstrukturer i åtta av elva preparat samt kontroll bedömdes vara tydligare infärgade med den automatiserade metoden i förhållande till den manuella.. Svampstrukturer i

Rapporteringen befinner sig till viss del inom ramen för fredsjournalistik, exempelvis genom sättet som civila offer skildras på i både bild och text då rapporteringen

Många som arbetar inom äldrevård saknar dock kunskap om vad personcentrerad omvårdnad egentligen är och eftersom det är en kärnkompetens för sjuksköterskor och är

En person som bedömts ha behov av ett särskilt boende har rätt att få det inom rimlig tid. Därför är frågan om tillgång till särskilt boende så viktig nu och i framtiden